behov Hjälpmedel för arbets- och individuell träning

Transkript

1 Träning av elever med särskilda behov Hjälpmedel för arbets- och individuell träning Valtakunnallinen työpajayhdistys ry HANDLÄGGARE Koskinen, Karoliina Hautaluoma, Marja Erilaisuudesta erilaiseen oppijuuteen 1

2 Handläggare: Karoliina Koskinen Marja Hautaluoma Arbetsgrupp: Karoliina Koskinen Anssi Rautiainen Mervi Sirviö Förlag: Valtakunnallinen työpajayhdistys ry med stöd av Penningautomatföreningen rf. Tryck: Layout: Tampereen seudun Työllistämisyhdistys Etappi ry / Mediapaja Multigraphic / Linus Lindholm ISBN: Valtakunnallinen työpajayhdistys ry 2009

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning 2 Annorlunda inlärning eller inlärningssvårigheter? 4 1. Från olikheter till annorlunda inlärning Inlärningsstilar Perceptionskanaler eller sinnen som stöd för inlärning Fyra inlärningssätt Inlärningssvårigheter Gestaltningssvårigheter Matematiska svårigheter och lässvårigheter Annorlunda koncentration och uppmärksamhet Social blindhet Träningsmetoder i en verkstad Samarbete vid träning MOOD-träningsstilar Motiverande träning Deltagande träning Vägledande träning Delegerande träning 63 Observation och uppföljning av träningsbehovet 4. Observation av träningsbehovet 65 Observationens betydelse i verkstaden Observation som stöd för samtal Hjälpmedel för observation av träningsbehovet Tips för träning Arbetssätt som stöd för arbete i en verkstad Uppföljning av träningsbehovet 123 Var hittar man stöd efter observationen? 128 Nyttiga länkar 130 Källor 132 Erilaisuudesta erilaiseen oppijuuteen 3

4 INLEDNING Arbetstränare och individuella tränare i verkstäder har upptäckt att allt fler av de deltagare som kommer till verkstaden kan vara elever med särskilda behov. Dessa elever med särskilda behov behöver en större andel och mer intensivt stöd och vägledning av tränarna för att man ska kunna uppnå positiva resultat med dem under den tid de vistas i verkstaden. För att kunna identifiera och iaktta en annorlunda inlärning och inlärningssvårigheter krävs särskilda kunskaper och färdigheter. För att tillmötesgå dessa behov startades Valtakunnallinen työpajayhdistys projekt Elever med särskilda behov i verkstäderna under våren Projektet löper över tre år och är en del av RAY:s Program för personer med inlärningssvårigheter. Projektets samarbetspartner är Työvalmennussäätiö Tekevä och Silta-Valmennusyhdistys ry. Ett av målen med projektet Elever med särskilda behov i verkstäder är att underlätta identifieringen av uppmärksamhetsstörningar på grund av neurologiska problem i verkstäder. En observationsmetod för målgruppen utvecklades i projektet. Enligt metoden görs iakttagelser mer på träningsbehovet, inte så mycket på deltagarens olika sätt att lära sig, agera eller övriga egenskaper. Verkstädernas uppgift är inte att ställa diagnos på deltagarens inlärningssvårigheter, utan att iaktta hur deltagaren klarar av de dagliga arbetsuppgifterna och vardagshanteringen. Oberoende av om deltagaren har inlärningssvårigheter, ADHD eller Aspergers syndrom är tränarens uppgift att iaktta, fundera på den rätta träningsmetoden och stödja deltagaren i arbetsuppgifterna samt vid planeringen av vardagshanteringen. Tyngdpunkten i denna guide ligger på observation av koncentrationsförmågan och uppmärksamheten, den sociala interaktionen och lässvårigheterna. Strukturen av guiden bygger på utbildningsinnehållet i projektet Elever med särskilda behov i verkstäder. 2 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

5 I början av guiden har man samlat teoretiska uppgifter om annorlunda inlärning, inlärningssvårigheter samt arbets- och individuell träning. I den senare delen ligger fokus på observation av träningsbehovet och på arbetsmetoder i verkstaden. Observationen av träningsbehovet bygger på de träningssätt som också beskrivs närmare i boken. Målsättningen har varit att göra den teoretiska delen så pragmatisk som möjligt. I slutet av kapitlen och boken finns en förteckning över de källor som använts samt nyttiga länkar som läsaren, om denne så önskar, kan läsa för att fördjupa sina kunskaper i de olika ämnena. Det räcker inte att enbart observera träningsbehovet, utan man måste också kunna åtgärda det konstaterade träningsbehovet. Av den anledningen beskriver guiden inlärningsstilar, inlärningssvårigheter och förklarar några begrepp inom träningen. I slutet finns olika tips och handlingssätt som kan användas vid träningsarbetet. De båda delarna i guiden börjar med specialistartiklar. I den första artikeln dryftar man definitionen av en elev med särskilda behov och i den senare tar man upp observationens och utvärderingens betydelse. Vi är alla elever med särskilda behov. Detta har man försökt att beakta också i bokens utseende. Papperet är inte vitt så att kontrasten till en svart text inte försvårar läsningen. Dessutom ligger texten på den högra sidan av uppslagen, och bilderna, tankekartorna eller sammandragen i anslutning till texten på den vänstra sidan. Genom att enbart kasta ett öga på guiden får man en klar bild av dess innehåll. Bilderna och sammandragen ska också erinra om huvudpunkterna i den lästa texten. I den senare delen av guiden har man också reserverat plats för egna anteckningar, vilket gör att guiden också kan användas som en arbetsbok. Källhänvisningarna ligger i slutet av kapitlen för att inte störa läsning av texten. Vi hoppas att denna. guide är till nytta för arbetstränare och individuella tränare samt för övriga professionella som arbetar med handledning och träning. Inledning 3

6 Annorlunda inlärning eller inlärningssvårigheter? Seija Haapasalo, Stiftelsen för rehabilitering Nuförtiden brukar begreppet inlärningssvårighet ersättas med begreppet elev med särskilda behov. Begreppet lär ha lanserats för allmänheten i Finland av Erilaisten oppijoiden liitto som använde det som ett synonym för inlärningssvårigheter. I bakgrunden har varit uppfattningen i anslutning till inlärningens mångfald, enligt vilken alla lär sig på olika sätt genom att se, höra eller göra, i detalj eller övergripande. Idén är starkt förknippad med kraven på likvärdighet och tolerans i samhällets alla sektorer. Stödåtgärderna borde finnas tillgängliga när de behövs, utan diagnoser, utlåtanden eller någon närmare definition av svårigheten. I vissa läroverk avser begreppet annorlunda inlärning personer med fysiska, psykiska eller social-kulturella hinder i sin inlärning eller sina studier. Begreppet syftar till en betydligt större och mera svårdefinierbar grupp av inlärningshinder än bara inlärningssvårigheter. Med olika inlärningshinder kan man syfta till fysiska men, psykiska problem, integrationssvårigheter, motivationsproblem osv. Exemplen visar att annorlunda inlärning har olika innehåll beroende på ven som talar. När man talar om annorlunda inlärning fördunklas och på ett visst sätt ogiltigförklaras begreppet inlärningssvårigheter. Det behövs inga diagnoser eller särskilda tjänster om allas vår annorlunda inlärning är normal. Detta kan lätt leda till att många inlärningssvårigheter inte blir identifierade och människorna inte får det stöd de behöver, eftersom det fortfarande i många sammanhang krävs ett intyg om att inlärningssvårigheten existerar, för att få stöd och speciella arrangemang. Begreppet inlärningssvårighet är också ett omfattande överbegrepp som inkluderar inlärningssvårigheter med olika anledningar. Bakom 4 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

7 svårigheterna kan lika väl finnas problem som beror på utvecklingsstörning, hjärnskador, psykiska problem, utmattning, koncentrationssvårigheter, låg utbildning eller bristande språkkunskaper. Specifika inlärningssvårigheter syftar däremot till utvecklingsrelaterade eller medfödda specifika svårigheter. Bland sådana specifika inlärningssvårigheter finns bl.a. läs- och skrivsvårigheter (dyslexi), matematiska svårigheter, gestaltningssvårigheter och motoriska koordinationssvårigheter. När man talar om inlärningssvårigheter varierar siffrorna stort beroende på vilka och hur svåra svårigheter det handlar om. När man talar om en förekomst av % syftar man till ovan nämnda diverse svårigheter, inklusive milda problem. Kriterierna för till exempel diagnosen läs- och skrivsvårigheter är dock betydligt strängare, och förekomsten av sådana tydliga lässvårigheter är cirka 5 procent. Betydelsen av en diagnos has diskuterats mycket och åsikterna går starkt isär. Några anser att en diagnos ger en stämpel. Å andra sidan eliminerar en utebliven diagnos inte svårigheterna, om sådana förekommer, men försvårar ofta möjligheten till stöd. Enligt de erfarenheter som personer med läs- och skrivsvårigheter har förtydligar undersökningen däremot karaktären av problemen och begränsar deras omfattning. Många som sedan barndomen haft en stämpel på sig blir lättade när de hör att de är normala, smarta och har starka sidor, förutom sina begränsade läs- och skrivsvårigheter. En diagnos eller ett intyg om läs- och skrivsvårigheter behövs bland annat vid ansökan om särskilda tjänster, arrangemang och rehabilitering. På Celia-biblioteket för synskadade får man till exempel låna ljudböcker endast mot ett intyg. Annorlunda inlärning eller inlärningssvårigheter? 5

8 TABELL: Annorlunda inlärning Individualitet Temperament Individuellt inlärningssätt (enligt egen inlärningsstil) Motivation Tidigare erfarenheter Inlärningssvårigheter Inlärningsstilar Genom att se Genom att höra Genom att göra Deltagande experimentator Konkret upplevare Reflekterande observatör Logisk tänkare Träningsmetoder Motiverande träning Deltagande träning Vägledande träning Delegerande träning Rutiner Observation Självutvärdering Handlingssätt Samarbete 6 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

9 1. FRÅN OLIKHETER TILL ANNORLUNDA INLÄRNING Vi är alla olika. Vi har olika utseende och tankar och vi har olika intresseområden. Alla har olika erfarenheter av livet bakom sig. Många vill vara annorlunda och vi vill gärna klassificera många som annorlunda. Olikheten är motsatsen till typisk. Finns det någon typisk inlärning? Inlärningen påverkas av tidigare positiva och negativa erfarenheter, inlärningsstilar, eget vakenhetstillstånd, inlärningsmiljö, personkemi och många andra faktorer. Alla är med andra ord elever med särskilda behov. När något klart och tydligt försvårar inlärningen kan vi prata om inlärningssvårigheter. Liisa Keltinkangas-Järvinen talar om människornas individualitet och olikhet på grund av vårt medfödda temperament. Temperamentet består av ett antal egenskaper som inte har något att göra med intelligensen eller färdigheterna. Egenskaperna beskriver inlärningsstilen, sättet att ta till sig fakta och vårt förhållande till undervisning och andra människor. Temperamentet är ett individuellt sätt att agera och reagera på saker. Vissa tar snabbt tillvara det nya, andra vill först tänka efter och smaka på det innan de vidtar åtgärder. Temperamentet är en benägenhet eller en färdighet för att agera på ett visst sätt, men förklarar inte hur människan visar sin otålighet eller sitt dåliga humör. Temperamentet bestämmer därmed hur lätt en människa reagerar, men inte vilket handlingssätt hon väljer. Barbara Prashing framhäver människornas olika inlärnings- och arbetsstilar. När människorna blir medvetna om sitt eget inlärningsoch arbetssätt uppnår man mer positiva resultat. En negativ attityd gentemot inlärningen är vanlig hos personer med inlärningssvårigheter. Man har inte kunnat ta hänsyn till dessa människors eget inlärningssätt och egen inlärningsstil, och därför har inlärningen inte varit belönande. Från olikhet till annorlunda inlärning 7

10 8 Karoliina Koskinen && Marja Hautaluoma: Träning Valmennuksessa av elever med erilainen särskilda oppija behov

11 I verkstäderna har man vant sig vid olikheter. I verkstäderna har tränarna arbetat med många olika typer av ungdomar och vuxna, och de har lång erfarenhet av elever med särskilda behov samt av olika sätt att undervisa och träna. De metoder och undervisningsstilar som används vid träningen har utkristalliserat sig till ett särskilt träningssätt som alla tränare utnyttjar på det sätt som passar dem bäst. Tränare är också mycket olika till sitt temperament och sin person. Arbetet utförs med hjälp av deras egna erfarenheter och deras egen personlighet, och det finns inte något korrekt träningssätt. Några av tränarna har en lugn arbetsmetod som tar upp en sak i taget. Andra däremot vill vara med i mycket; de är mera aktiva i sina arbetssätt och träningsstilar och är mera utåtriktade. Tränaren bör veta hur olika egenskaper och inlärningssvårigheter påverkar beteendet. Ökad medvetenhet om hur olika egenskaper, karaktärsdrag, inlärningsstilar och talanger påverkar inlärnings- och funktionsförmågan stödjer träningen och planeringen av den fortsatta planering av tillvägagångssättet som sker tillsammans med deltagaren. Deltagaren är alltid sin egen personlighet, med sina starka och svaga sidor.. Källor: Keltinkangas-Järvinen Liisa (2006). Temperamentti ja koulumenestys. WSOY Prashing Barbara (1996). Eläköön erilaisuus oppimisen vallankumous käytännössä. ATENA KUSTANNUS Från olikhet till annorlunda inlärning 9

12 Inlärningsstilar Vårt personliga sätt att hantera och ta till oss information Stilarna utesluter inte varandra utan det kan finnas flera starka sidor När vi ska lära oss något nytt är det viktigt att hitta det starkaste egna sättet/de starkaste egna sätten att ta till oss saker Inlärningsstilar Genom att se Genom att höra Genom att göra Deltagande experimentator Konkret upplevare Reflekterande iakttagare Logisk tänkare 10 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

13 1.1 INLÄRNINGSSTILAR Vi människor är olika som elever. Vi kan också lära oss på olika sätt i olika arbets- och inlärningssituationer. Alla har sitt sätt att ta emot och hantera information i olika situationer. Detta kallas för inlärningsstil. Inlärningsstilarna utesluter inte varandra utan en person kan ha flera starka sidor. Människan kan också ha en starkt dominerande inlärningsstil. Det bästa sättet att lära sig är när människor får skaffa information på sitt starkaste inlärningssätt och därefter utnyttja sin näst starkaste inlärningsstil. Inlärningen påverkas också av den miljö och det utrymme där undervisningen äger rum, av människans sociala egenskaper, allmänna inställning och inställning gentemot det som man ska lära sig samt av fysiska behov. När man känner sin egen inlärningsstil blir inlärningen lättare. Genom att man känner till sina egna starka och svaga sidor är det lättare att acceptera sig själv och sitt sätt att lära sig. Att hålla sig till sin invanda inlärningsstil innebär dock en risk; det är inte alltid möjligt att utnyttja sin egen starka sida. Därför är det viktigt att träna på olika inlärningsstrategier och -sätt. Dessutom kan man i förväg också träna sin egen inställning och fundera ut lösningar för situationer, där inlärningsmiljön inte stödjer den egna inlärningsstilen. Det finns många teorier om inlärningsstilar och på Internet finns många olika tester för att kartlägga sin egen inlärningsstil. I slutet av guiden finns en förteckning över möjligheterna att testa inlärningsstilar. Också i verkstaden främjas deltagarens effektiva inlärning av att de för honom/henne naturliga inlärningsstilarna identifieras. När deltagaren känner till sitt naturliga inlärningssätt och sin förmåga att hantera information kan hans/hennes starka sidor utnyttjas vid inlärning i arbetet. I början är det till fördel om deltagaren och tränaren tillsammans funderar på deltagarens egen inlärning och inlärningsstil samt övriga faktorer som kan påverka inlärningen. Vid inlärning av en ny arbetsuppgift i verkstaden och vid inlärning av svåra saker är det fördelaktigt att använda deltagarens starkaste inlärningsstil.. Från olikhet till annorlunda inlärning 11

14 Träning för en visuell elev Visa arbetsuppgiften med tillhörande arbetssteg från detaljer till helhetsgestaltning Använd bilder, arbetsinstruktion, diagram och deltagarens anteckningar som hjälpmedel vid träningen Ge deltagaren träning så att han/hon bildar sig föreställningar om de steg som ingår i arbetet Träning för en auditiv elev Använd levande röst och berätta så grundligt som möjligt Fortsätt logiskt från det ena steget till det andra Ge tid för träning Ge möjlighet till frågor, upprepning och funderingar, ensam med deltagaren eller tillsammans med andra deltagare Lägg bland annat märke till ljud (ibland stödjande), en bekväm stol, en möjlighet att röra sig Träning för en kinestetisk elev Ge arbetsinstruktionerna och introduktion under pågående arbete aktivitet Skriv upp arbetsinstruktionerna Använd miner och gester Se till att stolen är bekväm och att deltagaren har möjlighet att röra sig 12 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

15 1.1.1 Perceptionskanaler eller sinnen som stöd för inlärning Sinnen eller perceptionskanaler är viktiga för inlärningen, och de flesta har någon inlärningsstil, som är baserad på sinnen, som sin starka sida. En visuellt inriktad människa lär sig genom att se och titta på, för en auditivt inriktad elev är hörsel och det hörda viktigt, medan en kinestetisk elev lär sig bäst genom erfarenheter, då han/ hon själv aktivt kan medverka eller pröva på det som han/hon ska lära sig. En visuellt inriktad person lär sig genom att läsa, se och titta på. Det som är viktigt för en sådan person är texter, bilder, färger och materialets utseende samt en helhetsgestaltning. En visuell elev gör gärna anteckningar och hanterar materialet som föreställningar. Betydelsen av synsinnet och synen är viktig. En visuell elev lär sig bättre när han/hon gestaltar en helhetsbild av saken. Att enbart beskriva eller visa detaljer försvårar gestaltning av en helhetsbild. När en visuellt inriktad person får arbetsinstruktionen, vill han/hon se ett konkret exempel på hur arbetet ska göras. Gestaltning av arbetsinstruktionen underlättas dessutom av realistiska eller åskådliggörande bilder samt av en skriftlig arbetsinstruktion. Uppmärksamheten riktar sig ofta till att följa den arbetsinstruktion som presenteras, till bilder och välupprättade arbetsinstruktioner eller annat empiriskt material. Det lönar sig för den visuella eleven att använda olika anteckningar och noteringar, begreppskartor (mindmap) och bilder samt att skapa sig föreställningar om arbetsinstruktionen som stöd till minnet. En visuell elev har nytta av skriftliga arbetsinstruktioner med bilder på grund av att han/hon har ett bra bildminne. För en auditivt inriktad person har hörseln och det hörda en stor betydelse. En auditiv person lägger märke till röster/ljud och diskussioner i sin omgivning. Han/hon njuter av samtal och förklaringar. Från olikhet till annorlunda inlärning 13

16 Från olikhet till annorlunda inlärning Karoliina Koskinen && Marja Hautaluoma: Träning Valmennuksessa av elever med erilainen särskilda oppija behov

17 För en auditivt inriktad person är det viktigt att man talar uttrycksfullt och att anvisningarna förklaras grundligt. I en träningssituation lönar det sig för en auditiv elev att undvika en direkt kopiering av arbetsinstruktionerna. Däremot lönar det sig för honom/henne att koncentrera sig på att lyssna och att göra sina egna anteckningar. Inlärningen underlättas också av att man ställer frågor, upprepar högt det som tagits upp, berättar och funderar samt diskuterar med de övriga deltagarna. En auditiv elev behöver tid för att tala och i sitt huvud gå igenom det som sagts och arbetsinstruktionerna. Att logiskt gå vidare med träningen underlättar därför inlärning. Hos några kan rytm eller ljud underlätta koncentration och inlärning, hos andra däremot kan extra ljud vara störande. En kinestetisk elev lär sig bäst genom att känna och genom erfarenheter, när han/hon själv kan göra, medverka eller testa och uppleva. För en kinestetisk elev är det viktigt hur en sak, ett föremål eller ett verktyg känns. Vid utförandet av arbetsuppgiften borde arbetsmiljön kännas bekväm. En arbetsuppgift är lättast att lära sig med hjälp av kroppsrörelser, genom att man arbetar med händer och på något annat sätt deltar i inlärningssituationen. En kinestetisk elev bildar sig en uppfattning om andra människors avsikter med hjälp av deras miner, gester och rörelser. Han/ hon fäster till exempel märke till hur tränaren berättar om ett ämne och stödjer sig vid inlärning av arbetet till dessa erfarenheter för att komma ihåg det han/hon lärt sig; han/hon kommer ihåg hur något kändes och vilken stämning som var kopplad till den. En kinestetisk elev har nytta av att den teoretiska arbetsinstruktionen flätas ihop med praktiken. För den kinestetiska eleven lönar det sig att använda demonstrationer och undvika att sitta på plats vid inlärning av en ny sak. Att röra sig främjar memorerandet av viktiga saker. Att till exempel gå när man lär sig nytt hjälper inlärningen hos en kinestetisk elev.. Från olikhet till annorlunda inlärning 15

18 Aktiv deltagare deltagande experimentator Fördomsfri, klarar av att ta risker, sällskaplig, tycker om grupparbete, kan göra flera saker samtidigt, kortsiktig Ge utmanande uppgifter, använd visuella hjälpmedel, verksamheten bör vara aktiv och ha högt tempo. Praktisk anordnare konkret upplevare Vill pröva på saker i praktiken, lär sig genom att göra, snabb och otålig, vill fatta beslut och lösa problem, försöker förbättra funktionaliteten Ge möjlighet till praktisk användning och inlärning i arbetet, undervisa andra och följa andras arbete Logisk tänkare abstrakt begreppsliggörare Kombinerar information till teori, analyserar och drar slutsatser, uppskattar rationellt tänkande, är oflexibel och rigid Berätta om modeller, begrepp och teorier, ge utmanande uppgifter och möjlighet till frågor under arbetets utförande, ge noggrant avgränsade uppgifter samt mål och planer Eftertänksam observatör reflekterande iakttagare Tillbakadragen, granskar saker och ting ur olika perspektiv, grundlig, duktig att lyssna, tolerant och har bra observationsförmåga Låt deltagaren följa allt från sidan, ge mycket tid åt funderingar, möjligt att koncentrera sig på en uppgift i taget 16 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

19 1.1.2 Fyra inlärningssätt Förutom sinnena har alla sitt eget sätt att lära sig genom att göra och genom erfarenheter. Professor David A. Kolb har utvecklat teorin om upplevelsebaserad inlärning som delar upp inlärningsstilarna i fyra olika inlärningssätt: deltagande experimentator, konkret upplevare, logisk tänkare och reflekterande iakttagare. Deltagande experimentator är lätt att entusiasmera och vill pröva i praktiken hur de nya idéerna och tankarna fungerar. Han/hon är fördomsfri och kan ta risker. Han/hon tycker om grupparbete och klarar av att göra många saker samtidigt. En deltagande experimentator tappar dock tålamodet om allt inte går framåt eller om hanteringen tar lång tid. En deltagande experimentator tycker om utmanande uppgifter och visuella hjälpmedel. Verksamheten ska vara aktiv och ha högt tempo. En konkret upplevare lär sig bäst genom att medverka i nya situationer. Han/hon är aktiv, öppen och lätt att kontakta. En konkret upplevare njuter av att fatta beslut och att lösa problem. Lösningarna kan dock bli ytliga, då han/hon inte nödvändigtvis har långsiktighet för resonering. En konkret upplevare ges möjlighet att tillämpa teorin i praktiken, lära sig i arbetet, undervisa andra och följa andras arbete. En logisk tänkare kombinerar informationen till en teori och granskar saker och ting noggrant punkt för punkt. Han/hon försöker bygga helheter av detaljerna och uppskattar rationellt tänkande. En logisk tänkare bygger inte sina tankar på antaganden eller sina personliga erfarenheter. Han/hon behöver mycket tid för upplevelsebaserad inlärning. Från olikhet till annorlunda inlärning 17

20 Från olikhet till annorlunda inlärning Karoliina Koskinen && Marja Hautaluoma: Träning Valmennuksessa av elever med erilainen särskilda oppija behov

21 En logisk tänkare ges möjlighet att ställa frågor under pågående arbete, han/hon får information om modeller, begrepp och teorier. Han/hon tycker också om noggrant avgränsade uppgifter. En reflekterande iakttagare diskuterar gärna med andra och lyssnar på andras tankar. Han/hon granskar saker och ting ur olika perspektiv och vill göra sig förtrogen med allt innan han/hon drar slutsatser. För en reflekterande iakttagare förblir informationen ofta teoretisk och han/hon är inte särskilt bra på att lära sig genom att pröva på. En reflekterande. iakttagare ges möjlighet att koncentrera sig på en uppgift i taget, att följa det som sker från sidan och mycket tid åt funderingar. Källor: Laine A., Ruishalme O., Salervo-Siven T., Välimäki P. (2005). Opi ja ohjaa. WSOY Lehtoranta P, Leivo H & Haapasalo S (2006). Miten ohjaat työssäoppijoita. Stiftelsen för rehabilitering ( Prashing Barbara (1996). Eläköön erilaisuus - oppimisen vallankumous käytännössä. ATENA KUSTANNUS Från olikhet till annorlunda inlärning 19

22 Inlärningssvårigheter Inlärningssvårigheter» Läsning» Skrivning» Räkning» Språklig utveckling» Uppmärksamhet» Motorisk koordination» Gestaltningssvårigheter ADD, ADHD Asperger Övriga neurologiska sjukdomar 20 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

23 2. INLÄRNINGSSVÅRIGHETER Enligt uppskattning har cirka procent av befolkningen, d.v.s. cirka en miljon finländare, olika graders inlärningssvårigheter. Vi kan med andra ord dra slutsatsen att minst var fjärde deltagare i en verkstad har någon form av inlärningssvårighet. I verkligheten kan denna siffra vara mycket högre, då ett stort antal unga och vuxna utan utbildning och personer som haft inlärningssvårigheter under sin studietid söker sig till verkstäderna. Man talar om särskilda inlärningssvårigheter när prestationsnivån är svag inom ett avgränsat område i förhållande till personens begåvning och utbildningsnivå och prestationsnivån inte påverkas av andra sjukdomar. Svårigheterna kan inte heller förklaras med bristen på grundläggande utbildning. Till särskilda inlärningssvårigheter räknas bland annat läs- och skrivsvårigheter, gestaltningssvårigheter, olika uppmärksamhets- och verksamhetsstyrningssvårigheter, matematiska inlärningssvårigheter samt begränsat korttids- eller arbetsminne. Inlärningssvårigheten kan också bero på eller orsakas av koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter. Problemen förekommer vanligtvis som en överlappning av flera svårigheter. Man bör dock komma ihåg att problemen hos varje elev med särskilda behov är individuella. Det kan hända att till exempel lässvårigheten endast framträder vid skrivning. Hos vissa är lässvårigheten förknippad med matematiska svårigheter hos andra däremot inte. Inlärningssvårigheterna betyder inte intelligent handikapp eller dumhet, utan ett avvikande inlärningssätt. Det är inte fråga om att personen inte skulle kunna lära sig eller att han/hon skulle lära sig sämre, inlärningen sker bara på ett annat sätt och i annan takt än hos andra. Personen med inlärningssvårigheter lär sig samma saker som andra om han/hon får lära sig dem på ett sådant sätt som passar honom/henne. Inlärningssvårigheter 21

24 EGNA ANTECKNINGAR: 22 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

25 Vetskapen om inlärningssvårigheterna är viktig för personen själv, men också för hans/hennes tränare och andra människor som arbetar med honom/henne. Personen med inlärningssvårigheter kan utbilda sig och framför allt arbeta på samma sätt som alla andra. Det lönar sig att i verkstaden söka efter en sådan elevs starka sidor som kan vara till hjälp vid bekämpning av eventuella svårigheter.. Inlärningssvårigheter 23

26 Vilken är vänster? 24 Karoliina Koskinen && Marja Hautaluoma: Träning Valmennuksessa av elever med erilainen särskilda oppija behov

27 2.1 GESTALTNINGSSVÅRIGHETER Dessa svårigheter visar sig vid gestaltning av saker, texter, platser eller föremål. Gestaltningssvårigheterna försvårar läsning och hantering av matematiska färdigheter i arbete och vid studier. Svårigheterna orsakar olika slags problem som bör beaktas vid verkstadsträningen. Gestaltningssvårigheterna framträder bland annat som svagt arbetsminne samt som svårigheter att förstå muntliga instruktioner och planera tidsanvändning. Också planering av arbetsuppgifterna samt hantering av maskinernas och aggregatens funktion trots instruktionerna kan vara svårt. Gestaltningssvårigheterna orsakar olika problem bland annat inom följande delområden: Svårigheten att gestalta det visuella eller det sedda gör det svårare att uppskatta avstånd och föremålens placering. Det kan till exempel vara svårt att gestalta riktningar, man blandar ihop höger och vänster. Att gestalta tid är svårt, vilket gör det svårt att planera och hålla sig till tidplaner. Det kan förekomma svårigheter i koordinationen mellan öga och hand, vilket påverkar skrivförmågan och fingerfärdigheten. Gestaltningsförmågan av det sedda visar sig ofta också vid användning av apparater och verktyg. Som en följd av en auditiv eller hörselbaserad gestaltningssvårighet kan det vara svårt att förstå det som sägs. Det är svårt till exempel att förstå ett snabbt tal som innehåller svåra ord och att lägga på minnet muntliga instruktioner är inte lätt. Inom kinestetiskt område, d.v.s. känsel- och beröringsbaserat gestaltningsområde över- eller underreagerar man på känseleller beröringsförnimmelser. Beröring eller överdriven närhet kan till exempel upplevas som obehaglig. Det kan också vara svårt att gestalta ett utrymme eller ett avstånd.. Inlärningssvårigheter 25

28 Matematiska inlärningssvårigheter Siffrorna kan kastas om Svårigheter med användning av måttenheter Svårigheter med gestaltning av riktning och tid Svårigheter med att göra tidplaner Svårigheter med penninghantering och hushållning Ren matematisk svårighet är sällsyn förekommer ofta i samband med lässvårigheter Matematiska inlärningssvårigheter och träning Åskådliggör räkningen genom att teckna och visa med praktiska exempel Gruppera nummerserierna i delar Uppmuntra till att lära sig olika minnesregler Ta räkneexemplen inom de områden som deltagaren är intresserad av Repetera och upprepa Kom ihåg den uppmuntrande responsen 26 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

29 2.2 MATEMATISKA SVÅRIGHETER OCH LÄSSVÅRIGHETER Matematiska inlärningssvårigheter förekommer hos cirka en femtedel av befolkningen. Det är svårt att uppskatta någon exakt andel, då matematiska inlärningssvårigheter alltid är individuella och ofta inte diagnostiseras. En ren matematisk inlärningssvårighet är sällsyn; den förekommer ofta i samband med andra gestaltnings- eller lässvårigheter. Nästan hälften av dem som lider av lässvårigheter har också svårigheter inom matematik. Detta beror framför allt på att de har svårigheter med läsning och förståelse av givna uppgifter samt med att komma ihåg långa uppgiftstilldelningar och instruktioner. Matematiska inlärningssvårigheter förekommer bland annat vid användning av måttenheter, rättskrivning av siffror samt vid rumsgestaltning. Siffror kan saknas eller de kan kastas om. Utanför de matematiska uppgifterna visar sig svårigheten framför allt som svårighet att uppfatta riktning och tid samt att komma ihåg och förstå långa verbala instruktioner. Det kan vara svårt att göra tidplaner och hantera vardagen. Den matematiska inlärningssvårigheten kan visa sig som problem vid penninghanteringen och hushållningen. Det är viktigt att deltagaren identifierar sina egna svaga och starka sidor. Det lönar sig att tillsammans gå igenom dem både med arbetsledaren och med den individuella tränaren. Informationshanteringen blir lättare om arbetsuppgifterna i anslutning till räkning delas upp. Tränaren kan för sin del hjälpa deltagaren genom att ge så många praktiska exempel som möjligt. Åskådliggörande till exempel med hjälp av tecknade figurer på papper hjälper de flesta deltagarna. Bilder vid arbetsmaskiner hjälper dem att förstå och gestalta proportioner eller de måttenheter som använts. Vid individuell träning kan planeringen av penninghantering stödjas genom att man tillsammans med deltagaren gör upp planer för hushållningen. Inlärningssvårigheter 27

30 Läs- och skrivsvårigheter Höger och vänster, öster och väster kan förväxlas Svårt att komma ihåg månader och uppräkningar Svårigheter med användning av karta och riktningar Vid läsning: Läsning går långsamt Bokstäverna och siffrorna förväxlas och byter plats Raderna hoppar Svårt med främmande språk Svårt att komma ihåg och förstå det man läst Det kan hända att man inte märker slutet på ordet eller korta ord Vid skrivning: Bokstäver eller stavelser faller bort Det är svårt att alstra text Bokstäver och siffror förväxlas och byter plats; b eller d, 86 eller 68 Utelämnande av dubbelkonsonanter villa eller vila Det kan hända att man utesluter slutet på ordet eller korta ord Läs- och skrivsvårigheter och träning Ge personlig träning Använd tydligt och enkelt språk Visa och upprepar saker Använd bilder som stöd till skriftligt material Uppmuntra och motivera Ge regelbunden respons 28 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

31 Läs- och skrivsvårigheter kallas också för lässtörning, dyslexi eller ordblindhet. När man talar om lässvårighet och lässtörning är det fråga om en svårighet att lära sig att läsa och skriva. Dessa kan också förekomma i samband med andra inlärningssvårigheter. Ordblindhet är den gamla benämningen för läs- och skrivsvårigheter. Dyslexi är ett allmänt begrepp för läs- och skrivsvårigheter. Det används när det är fråga om en svårare, ofta ärftlig funktionssvårighet. Läs- och skrivsvårigheterna kan bero på olika hjärnskador och då talar man inte om dyslexi. Läs- och skrivsvårigheter visar sig på olika sätt och individuellt. Också graden av lässvårighet varierar mycket. Typiska problem är identifiering av bokstäver och långsam inlärning, bokstäverna hoppar och klibbas ihop, bokstäver, stavelser och ändelser på ord utelämnas och det är svårt att komma ihåg stavelser och ord. Att följa raden och hitta en ny rad i texten kan vara svårt. Förutom läs- och skrivsvårigheterna räknas också läsförståelsesvårigheten till inlärningssvårigheter inom läsning. Då kan själva läsningen gå lätt men läsaren förstår inte det han/hon läst. Detta kan bero på begränsat arbetsminne eller på att läsaren inte förstår de grammatiska strukturerna. Problem med koncentrationen och uppmärksamheten kan också förstå läsförståelse. Skrivsvårigheten kan till exempel visa sig genom att man utelämnar bokstäver och stavelser, avstavar ord fel, kastar om bokstäver och siffror eller förvandlar dem till spegelbilder och att skrivandet går långsamt. Att bygga upp en logisk mening kan också vara svårt. Ett allmänt problem vid skrivsvårigheter är också utelämnandet av dubbelkonsonanter. I en verkstad kan läsförståelse underlättas med enkla och korta skriftliga instruktioner samt med olika bilder och diagram. För vissa personer kan alla skriftliga instruktioner vara svåra. Inlärningssvårigheter 29

32 Inlärningssvårigheter Karoliina Koskinen && Marja Hautaluoma: Träning Valmennuksessa av elever med erilainen särskilda oppija behov

33 Muntliga arbetsinstruktioner hjälper att förstå instruktionerna. Det kan vara svårt att fylla i olika blanketter, som körjournaler, orderbestämmelser och myndigheternas blanketter. Vid träningen bör man reservera tid för att fylla i dessa tillsammans. Inlärningsvårigheterna kan också bero på ett begränsat arbetsminne. Med detta avses den begränsning vid användning av korttidsminnet som bland annat påverkar människans förmåga att lagra det man ska lära sig. Det finns helt enkelt inte plats för så många saker åt gången i korttidsminnet. Detta kan göra inlärningen svårare eller långsammare också i många praktiska arbetsuppgifter. Begränsningen i arbetsminnet försämrar förmågan att lagra muntliga instruktioner, arbetsinstruktioner och nummerserier samt försvårar huvudräkning. Arbetsminne behövs till exempel när man lär sig nya färdigheter och saker. För bearbetning av informationen behövs kapaciteten av hela arbetsminnet. För en person med läs- och skrivsvårigheter kan läsförståelsen vara bristfällig på grund av att all uppmärksamhet går åt den mekaniska läsningen och arbetsminnet inte räcker till för att lagra och förstå hela sakkomplex. Om deltagaren också lider av begränsat arbetsminne är det viktigt att kunna ge arbetsinstruktionerna uppdelade i tillräckligt små portioner. I arbetsinstruktionerna kan man också använda illustrerat och skriftligt material för att erinra om instruktionerna. Arbetsminnet kan förbättras genom att man gång på gång upprepar informationen och instruktionerna.. Inlärningssvårigheter 31

34 Läs- och skriv 32 Karoliina Koskinen && Marja Hautaluoma: Träning Valmennuksessa av elever med erilainen särskilda oppija behov

35 Källor: Ahonen ja Aro (red.) (1999). Oppimisvaikeudet kuntoutus ja opetus yksilöllisen opetuksen tukena. PS-kustannus Ahvenainen Ossi, Holopainen Esko (2000). Lukemis- ja kirjoittamisvaikeudet. Teoreettis ta taustaa ja opetuksen perusteita. SPECIAL DATA OY Erilaisen oppijan käsikirja (2007). Erilaisten oppijoiden liitto ry. Gummerus Hassinen Jukka (2003). Matkaopas kuntouttavaan työtoimintaan. Valtakunnallinen työpajayhdistys ry Lahtinen Tiina (2005). Erilaisen oppijan opas Teknilliselle korkeakoululle. ( Lehtoranta Pirjo, Reinola Outi (2007). Haastava nuori ammattia oppimassa. Stiftelsen för rehabilitering Keltinkangas-Järvinen Liisa (2006). Temperamentti ja koulumenestys. WSOY Oma oppimisvalmentaja (2008). Työkirja oppimisvaikeuksien kanssa selviytymiseen. Stiftelsen för rehabilitering Inlärningssvårigheter 33

36 Koncentration och uppmärksamhet Alla har sin specifika koncentrationsförmåga och uppmärksamhet när vi utför olika uppdrag. Koncentrationen och uppmärksamheten påverkas till exempel av motivation gentemot det som ska göras, sinnesstämning, av yttre impulser och allmänt vakenhetstillstånd. Uppmärksamhetssvårigheterna visas bland annat:» Som en svårighet att reglera sitt agerande och uppförande i enlighet med uppgiften, miljön eller de egna målsättningarna.» Som en svårighet att rikta in sin egen uppmärksamhet och koncentration på sådant som är viktigt för situationen. Uppmärksamhetsstörningarnas uttrycksformer ADD uppmärksamhetsstörning Uppmärksamheten riktas in på fel saker, gestaltningsproblem samt långsam informationshantering, planering och genomförande av den egna verksamheten. ADHD eller AD/HD uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning Förutom uppmärksamhetsstörning också hyperaktivitet och/eller impulsivitet 34 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

37 2.3 ANNORLUNDA KONCENTRATION OCH UPPMÄRKSAMHET Människornas koncentrationsförmåga och uppmärksamhet varierar i olika situationer. Vi kan koncentrera oss länge på att fundera och lösa något som vi är intresserade av, utan att vi märker hur tiden går. Å andra sidan kan vi också ha svårigheter med att fokusera oss på att utföra något som vi är mindre intresserade av. Koncentrationsförmågan och uppmärksamheten påverkas bland annat av motivation, temperament, yttre impulser, sinnestillstånd och allmänt vakenhetstillstånd. Uppmärksamheten är med andra ord en förmåga att rikta in sig på sådant som är väsentligt för situationen eller uppgiften och att välja passande handlingssätt. Svårigheterna med att reglera uppmärksamheten visar sig bland annat genom brist på koncentration, slarvfel, svårighet att slutföra arbetet, tappade varor och glömda saker. Svårigheterna kan också visa sig i fokusering och upprätthållande av uppmärksamheten samt till exempel i planering av verksamheten. Uppmärksamheten och koncentrationsförmågan påverkas av många faktorer och också graden av svårigheten varierar. När svårigheterna är svåra talar man om neuropsykiatrisk uppmärksamhetsstörning. Diagnostiserade uppmärksamhetsstörningar klassificeras som följer: ADD = svårighet att reglera uppmärksamheten ADHD = svårighet att reglera uppmärksamhet, dessutom hyperaktivitet och/eller impulsivitet Impulsiviteten i samband med ADHD-uppmärksamhetsstörningen visar sig som förivring, otålighet, bristande långsiktighet, svårigheter med att arbeta självständigt och följa tidplaner. Uppmärksamhetsstörningen kan dock förekomma också utan hyperaktivitet och Inlärningssvårigheter 35

38 Symptom i samband med uppmärksamhetssvårigheter Slarvighet, försummelse av detaljer Svårigheter med att koncentrera sig och lyssna Svårigheter att börja med arbetet, följa instruktioner och slutföra arbetet Störning genom yttre impulser Lätt att tappa saker och glömma Varierande prestationsförmåga Uppmärksamheten är överdriven eller underdriven Symptom i samband med hyperaktivitet och impulsivitet Svårt att stå/sitta stilla Otålighet Onödiga rörelser (nödvändiga för vakenhetstillståndet) Talar eller agerar innan man tänker Svarar impulsivt eller emotionellt på det som andra gjort eller sagt Svårigheter att upprätthålla verksamhet, planer eller mål» Man väljer oftast den belöning som är snabb att uppnå Reagerar snabbt på det som man kommit att tänka på» Att återgå till det som man påbörjat när koncentrationen har avtagit är svårare än för andra 36 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

39 impulsivitet, som det ofta handlar om hos vuxna personer. För denna uppmärksamhetsstörning används termen ADD. ADHD/ADD är ett neurologiskt, medfött drag som beror på en avvikande funktion hos hjärnans budbärare. Det är en ärftlig funktionsegenskap i hjärnan och håller livet ut. Uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheterna har förekommit sedan barndomen. Med stigande ålder brukar symptomen dock oftast försvagas. Hos vuxna har barndomens ADHD kunnat förvandlas till ADD när hyperaktiviteten har gett med sig. Aktivitetsnivån i hjärnan hos personer med ADHD är något lägre än hos andra inom de områden som reglerar uppmärksamheten, motivationen och känslokontrollen. Mängden budbärare som dämpar beteendet är för liten i hjärnan. På grund av den försämrade självkontrollen och impulskontrollen kan personer med ADHD ha svårigheter att hålla tillbaka sina omedelbara reaktioner i olika situationer eller tänka innan man agerar. En person med ADD däremot kan sjunka in i sina egna tankar och drömmar, då koncentrationen och uppmärksamheten inte alltid riktas på det nödvändiga. En person med ADHD kan oftast kännas igen på en hyperaktivitet som visar sig utåt. Personen sitter oroligt, pysslar något med fingrarna, väntar inte på sin egen tur eller fattar snabba impulsiva beslut och verkar hyperaktiv. En person med ADHD strävar efter att genom detta beteende höja den låga aktivitetsnivån i sin hjärna. En person med ADHD kan tycka att impulsivt beteende är förnuftigt, då han/hon lever i nuet. Man kan säga att ADHD försämrar förmågan att inskränka sitt eget beteende. En person med ADHD har svårigheter att förutse det som kommer att hända och därför kan han/ hon ofta hamna i samma problemsituationer. ADHD- och ADD-symptomen omfattar många positiva symptom, som kreativitet, förmåga att leva i nuet, förmåga att göra saker och ting på ett annorlunda sätt samt öppenhet. Genom att stödja de starka sidorna och de positiva symptomen, Inlärningssvårigheter 37

40 TABELL: ADHD och positiva egenskaper Egenskap Positiv egenskap Svårt att koncentrera sig på detaljer. Gestaltar större helheter, fäster sig inte vid småsaker. Svårt att behålla uppmärksamheten länge. Övergår smidigt från en uppgift till en annan. Följer inte instruktioner. Skapar egna handlingssätt, utför saker på ett annat sätt än tidigare. Är aktiv och kreativ. Impulsivt beteende. Snabb uppfattningsförmåga. Svårt att bedöma följderna av sitt eget beteende. Villig att ta risker, är inte rädd för ändringar och njuter av utmaningar. Talar mycket. Njuter av att uppträda och är en utmärkt talare. Sjunker in i sina egna tankar. Kreativt tänkande, fantasi, kombinerar gamla saker. 38 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

41 med rätt träningsstil och passande handlingssätt kan eventuella negativa symptom kompenseras. De flesta personer med ADHD har inte fått någon medicinvetenskaplig diagnos. Om symptomen inte på något sätt stör det dagliga livet spelar det ingen roll om symptomen har diagnosticerats eller inte. Symptomen påverkar på olika sätt, beroende på deras styrka, de närstående människorna, livssituationen och kvaliteten på arbetsuppgifterna. Diagnos med tillhörande medicinering, beteendeterapi och/eller olika träningsformer, till exempel lösningsinriktad träning, blir nödvändiga när symptomen stör det normala livet. Obehandlade kan ADHD-symptomen bland annat öka depression, drogmissbruk och kriminalitet. För att diagnostisera ADHD och ADD används inga laboratorietester, hjärnröntgen eller andra prover. Diagnostiseringen sker på grundval av beteendedrag och koncentrationsförmåga, genom intervjuer och vid behov genom att utesluta övriga sjukdomar. Diagnosen görs alltid av en läkare. I verkstäder görs inga diagnoser utan kunden iakttas och man strävar efter att stödja hans/hennes starka sidor och utvecklingsbehov. Från verkstäder kan deltagaren skickas vidare till undersökningar om han/hon skulle kunna ha nytta av en diagnos. Det kan med andra ord vara så att en person har sådana symptom som motsvarar en diagnos, även om han/hon inte har fått någon diagnos. I dessa fall är det viktigt att känna till symptom i samband med uppmärksamhetsstörningar för att kunna träna personen på rätt sätt. Det är inte till någon nytta att till en person med ADHD tjata om att han/hon ska lyssna och sitta stilla, ifall kontinuerlig rörelse är viktig för att höja aktivitetsnivån i hans/hennes hjärna. Till exempel kooshbollar och andra hjälpmedel förbättrar möjligheterna att bibehålla vakenhetstillståndet när deras användning inte stör andra. En person med ADHD behöver dessutom en omedelbar respons på sina prestationer, då han/hon lever i nuet. Alla koncentrations- och uppmärksamhetsproblem betyder inte att personen har ADHD eller ADD. Det är bra att veta vad problemen Inlärningssvårigheter 39

42 Uppmärksamhetsstörningar och deras träning Definiera uppgifterna och deras mål tydligt Försök att endast ge en instruktion åt gången, portionera arbetsinstruktionerna Be att deltagaren upprepar den givna instruktionen Minimera yttre störningar Skapa en så lugn arbetsmiljö som möjligt Använd skriftliga/illustrerade instruktioner som hjälp Uppmuntra deltagaren att använda hjälpmedel, som kalendern i mobiltelefonen Ordna pauser mellan arbetet/uppgiften Kom överens om rutiner efter utfört arbete Ge omedelbar respons på det utförda arbetet Sträva efter att ge omväxlande arbetsuppgifter under dagen 40 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

43 beror på. Problemen kan till exempel. bero på yttre impulser eller allmänt vakenhetstillstånd. Enbart sömnbrist som har pågått länge kan orsaka orolighet som liknar ADHD. Källor: Barkley Russel A. (2008). ADHD kuinka hallita ADHD. UNIpress Huotari m.m. (2008). Neuropsykiatrinen valmennus. Valmentajan käsikirja. Mikkelin ammattikorkeakoulu Lehtokoski (2004). Aikuisen ADHD ja aivojen arvoitus. Tammi Mannström-Mäkelä (2008). Voimaannuttavan ohjaamisen käsikirja. Gaudeamus Helsinki University Press / Palmenia Inlärningssvårigheter 41

44 Social interaktion En socialt duktig människa kan bete sig på ett sådant sätt som andra kan acceptera. Kan upptäcka sociala tips och reglera sitt eget beteende Interaktionen påverkas bland annat av» Motivation» Temperament» Vakenhetstillstånd» Miljö Aspergers syndrom Hör till autism» Svårigheter med interaktion och socialt umgänge» Kommunikationssvårigheter» Särskilda, begränsade intresseområden» Begränsad fantasi» Eventuella brister på vardagshantering» Viktigt att följa rutiner och regler 42 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

45 2.4 SOCIAL BLINDHET En socialt duktig människa kan bete sig på ett sådant sätt som andra kan acceptera. I sociala situationer gör vi observationer utifrån det som sägs och hur man beter sig. Vi tolkar människornas tankar och beteendemönster och reglerar vårt eget beteende utifrån dem. En socialt duktig person upptäcker sociala tips i interaktionssituationer och kan kontrollera sitt eget beteende så att det passar till situationen. I sociala situationer behövs också förmåga att sätta sig i andras situation samt känslighet att läsa och förstå andras inre känslor utifrån deras yttre beteendemönster. Vårt beteende i interaktionssituationer påverkas bland annat av temperament, sinnestillstånd och personlighet. I allmänhet har människorna en inbyggd förmåga att förnimma andra människors sinnestillstånd och tankar. Merparten av människorna kan dra avsevärt många slutsatser utifrån sin samtalspartners gester och övriga små tecken. Autistiska människor saknar denna förmåga. Svårigheterna med social interaktion kan också bero på olika psykiska problem, inlärda beteendemönster eller människans naturliga temperament. Svårigheterna med social interaktion kan också tyda på Aspergers syndrom (AS). Syndromet är en typ av autism, men är autismens mildaste form. AS är en medfödd hjärnbaserad avvikelse som orsakar problem också inom social interaktion. Syndromet kan vara förknippat med ett utmanande beteende, inbundenhet eller att personen trivs ensam. Personer med Aspergers syndrom är mycket olika och hos alla visar sig syndromet på olika sätt. Personen med Aspergers syndrom kan vara socialt blind. Personen som lider av social blindhet kanske inte förstår avsikten med ett leende; om det är glatt, skadeglatt eller elakt. Det kan hända att han/hon inte alls märker leendet. En person med Aspergers syndrom kan också ha svårt att förstå metaforer som till exempel få något i kistan. Texten för torrt hår på en schampo- Inlärningssvårigheter 43

46 TABELL: Asperger och positiva egenskaper Egenskap Positiv egenskap Svårigheter med social interaktion. Klarar av att arbeta på egen hand och trivs ensam. Rutinmässighet. Tycker om återkommande arbete och följer regler. Engagerar sig i särskilda intresseområden. Har enorma mängder av information om det som är intressant och engagerar sig noggrant i en fråga. Vardagliga saker intresserar inte så mycket. Intresserad av sådant som kräver intelligens och tänkande. Svårt att gestalta större helheter. Kommer bra ihåg detaljer. 44 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

47 flaska kan han/hon ta bokstavligen. Man måste lära sig metaforerna utantill och förstå också deras verkliga betydelse. En person med AS kan också ha dålig fantasi; den beskrivningsförmåga som behövs till exempel i spelet Alias kan vara bristfällig. Personer med AS skapar rutiner för sig själva, och livet med dem kan för vissa vara nästan tvångsmässigt. Många fler skulle också vilja gissa vilken typ av dag som förväntar oss, men för en person med AS kan det vara riktigt obehagligt med ändringar i de dagliga rutinerna. Vissa ändringar går inte att undvika och det är bra att i god tid förbereda personen med AS för dessa. Man ska låta honom/ henne få tid att anpassa sig till ändringen och berätta för honom/ henne hur ändringen kommer att påverka hans/hennes dag. Aspergers syndrom har också många positiva sidor. Personer med AS kan ha en ovanligt hög intelligenskvot eller ett stort ordförråd. Dessutom har de ofta några smalare intresseområden eller hobbyer som de i princip vet allt om. Många av dessa intresseområden kan ofta vara till nytta i arbetslivet. Också i verkstäderna borde man ta hänsyn till en AS-persons eventuella intresseområde och utnyttja detta. Personer med AD är i allmänhet motiverade att utföra det arbete de upplever som meningsfullt. De är noggranna i sitt arbete och utför sina arbetsuppgifter samvetsgrant och flitigt. En person med AS är ofta nervös inför intervjuer och, även om någon social förmåga inte ens är ett krav i arbetet, kan bristen på den vara ett hinder för att få arbetet. Dessutom behöver en person med AS mera tid för inlärning av arbetet. Inlärningen borde ske portionerad så att personen får tid för att ta till sig informationen.. Källor: Laine Kaarina. (2005). Minä, me ja muut sosiaalisissa verkostoissa. Otava Mitä on aspergerin oireyhtymä opas nuorille (2005). Autism- och aspergerförbundet r.f. Rantakokko Aslak, Repola Hannele (toim.) (2008). Työnhaun työkirja autismin kirjon henkilöille. Autism- och aspergerförbundet r.f. Inlärningssvårigheter 45

48 Arbets- och individuell träning Den yrkesmässiga träningen i arbetet (arbetsträning) samt det allmänna stödet för livshanteringen och den personliga träningen (individuell träning) delas upp i separata huvuduppgifter. Fokus ska ligga på att ta hand om sådana uppgifter som förutsätter annorlunda inlärning Bibehålla verksamhetens helhet och äkta interaktion Förhållandet mellan träningarna varierar beroende på deltagarens aktuella behov Målinriktat arbete enligt trepartsprincipen: arbetstränare, individuell tränare och deltagare. 46 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

49 3. TRÄNINGSMETODER I EN VERKSTAD Balansakademin publicerade år 2004 handboken Työ- ja yksilövalmennuksen perusteet (Principer för arbets- och individuell träning). Där presenteras arbets- och individuella tränares roll, träningsnivåer och träningsstilar. Det som är viktigt vid beskrivning av begreppen inom arbets- och individuell träning är att den individuella träningen differentieras till en separat uppgift som stöder arbetsträningen. Begreppen har gjort det möjligt att koncentrera sig på två roller som förutsätter olika slags färdigheter. Inom verkstadsverksamheten har arbets- och individuell träning redan använts i stor utsträckning i hela landet. Arbetsträningen består av ett yrkesmässigt stöd i arbetet och den individuella träningen består av stöd och personlig träning vid vardagshanteringen. De gemensamma målen för arbets- och individuell träning är att främja deltagarens arbets- och funktionsförmåga i arbete, för att bli intagen eller återvända till en utbildning eller annan aktivitetsåtgärd samt att ge stöd vid vardagshanteringen. Förhållandet mellan arbets- och individuell träning varierar enligt deltagarens aktuella behov. I den sysselsättande verksamheten ligger tyngdpunkten på arbetsträning, medan startträningen förutsätter stark individuell träning. Arbetsträning Rätt arbete eller konkret sysselsättning är ännu ingen träning. Grunduppgiften och målet med arbetsträningen är att främja individens arbetsförmåga och färdigheter. Med arbetsförmåga avses möjligheten att få arbete och klara av ett arbete (tekniskt, psykiskt och socialt). I arbetsträningen lär man sig arbetsfärdigheter med olika kravnivåer samt arbete som en medlem i en arbetsgemenskap. Under träningen observeras hur deltagaren klarar sig varje dag, hans/hennes närvaro, beteende och utveckling inom dessa områden. Träningsmetoder i en verkstad 47

50 Arbetsträning Målet är att främja deltagarens arbetsförmåga och färdigheter Man producerar information till stöd för den individuella träningen genom att iaktta deltagarens utveckling Man väljer lagom krävande arbetsuppgifter Man identifierar deltagarens träningsbehov och inlärningsstil Arbetsuppgifterna har i många verkstäder redan beskrivits med hjälp av de läroplaner som används inom yrkesutbildningen Individuell träning Målsättningen är att stödja deltagarens funktionsförmåga och vardagshantering Man kartlägger deltagarens utgångssituation och gör upp en träningsplan En övergripande människobild Man arbetar i ett multiprofessionellt team och identifierar det personliga träningsbehovet Man gör upp träningsutvärderingar och -rapporter samt förslag på fortsatta planer 48 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

51 En av arbetsträningens uppgifter är att samla in iakttagen information som stöd till den individuella träningen. Vid arbetsträningen är det också viktigt att uppskatta träningskvaliteten: motsvarar arbetet deltagarens behov. När träningsbehovet och inlärningsstilen har identifierats kan träningsstilen ändras enligt deltagarens kunskaper och motivation. Arbetstränaren bör söka efter olika sätt att anvisa, träna och uppmuntra en sådan deltagare som behöver olika träningsmetoder för att lära sig. Individuell träning Den individuella träningens uppgift och mål är att stödja individens funktionsförmåga och vardagshantering. Med funktionsförmågan avses individens möjligheter och förmåga att (tekniskt, psykiskt och socialt) klara av vardagen. Vid individuell träning uppmärksammas deltagaren som en helhet, och arbetet inleds med att uppskatta utgångsläget och göra upp en träningsplan. Individuell träning omfattar genomgångar, diskussioner, mänsklig omsorg och stöd. Den ingår också som en del i det stöd som ges med hjälp av ett större servicesystem, vilket sker multiprofessionellt i samarbete med socialtjänstens, hälsovårdens, utbildningssystemets, sysselsättningens och övriga specialister. Den individuella tränarens uppgift är att hålla de olika parterna uppdaterade genom att producera och komprimera viktig information om hur deltagarens situation utvecklas. Det upprättas träningsutvärderingar och -rapporter samt rekommendationer om fortsatta planer för deltagaren. Individuell träning får en större betydelse för en elev med särskilda behov. Den individuella tränaren måste kunna identifiera deltagarens behov av träning och styra honom/henne till de nödvändiga stödtjänsterna. Individuell träning är vid behov också ett stöd till arbetsträningen vid planering och utveckling av olika träningsstilar och arbetssätt.. Träningsmetoder i en verkstad 49

52 TABELL: Träningsnivåer TRÄNINGSNIVÅER Behov av arbets- och individuell träning Individuell nivå på arbetsoch funktionsförmågan SYSSELSÄTTNING GENOM ANSTÄLLNING Vid behov arbets- och individuell träning FÖRBEREDANDE ARBETSTRÄNING Utvecklar arbetsförmåga och -färdigheter Periodvis individuell träning vid behov ARBETSTRÄNING I REHABILITERINGSSYFTE Rehabiliterar för deltagande i arbetsträning (mentalvårdsarbete Klienternas träning till arbete, lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte osv.) Arbetsträning enligt deltagarens förutsättningar Individuell och gruppträning i fokus STARTTRÄNING Kartläggning av arbets- och funktionsförmågan Stegvis rehabilitering till andra verksamhetsformer Individuell och gruppträning i fokus Resursbehov för att stödja anställbarheten Resursbehov för att stödja livshanteringen 50 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

53 3.1 SAMARBETE VID TRÄNING Träningen bygger på en målinriktad och strukturerad verksamhet. Träningen är inte målinriktad utan ett gemensamt uppsatt mål, uppföljning, dokumentering och utvärdering. Uppföljningen och utvärderingen får inte vara en extern process, utan ett samarbete som aktiverar och respekterar deltagaren, där deltagarens egen utveckling ligger i fokus. Deltagaren ska aktivt delta i målsättningen och utvärderingen. Man uppnår inga resultat om deltagaren lämnas utanför utvärderingen och om iakttagelserna och träningsbehoven inte diskuteras med honom/henne. En elev med särskilda behov behöver mycket personligt stöd under träningen. Endast arbetsträningens metoder räcker inte till, utan en elev med särskilda behov behöver en övergripande kartläggning av sin situation. För att verkstadsperioden blir lyckad för hans/hennes del måste de olika inlärnings- och träningsstilarna beaktas, behovet av personlig träning identifieras och deltagarens arbets- och funktionsförmåga kartläggas. Utifrån den information som arbetstränaren samlat in i sitt dagliga arbete uppskattar den individuella tränaren, vilken typ av stöd deltagaren behöver utöver arbetsträningen. Den individuella tränaren kan ge deltagaren stöd vid inlärningssvårigheter, vardagshantering eller se till att han/hon får träning. Kommunikationen och interaktionen mellan arbets- och individuell tränare är viktig för deltagarens framgång. Tillgång till information och informationsöverföring är viktiga också för det multiprofessionella samarbetet. Med hjälp av regelbunden uppföljning är det möjligt att uppskatta deltagarens situation och vid behov ändra planer, åtgärder eller träningsstil. Det finns ingen anledning att erbjuda alla en och samma träningsmetod, då deltagarna har olika arbets- och funktionsförmågor och personligheter. Man måste också ta hänsyn till deltagarens livssituation. Träningsmetoder i en verkstad 51

54 EGNA ANTECKNINGAR: 52 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

55 Den instans som sänder deltagaren till en verkstad har ofta inte klarat av att identifiera deltagarens verkliga hinder för utbildning och anställning. Tränarna iakttar i sina dagliga rutiner bland annat, om deltagaren följer arbetstider, om han/hon arbetar långsiktigt, om han/ hon fungerar i en grupp och vilken typ av träning han/hon behöver. Dessutom observerar de deltagarens möjligheter för anställning och studier.. Källor: Hassinen Jukka (2003). Matkaopas kuntouttavaan työtoimintaan. Valtakunnallinen työpajayhdistys Hassinen Jukka (red.) (2005). Työ- ja yksilövalmennuksen käytäntöjä. Valtakunnallinen työpajayhdistys Pekkala T. (red.) (2004). Työ- ja yksilövalmennuksen perusteet. Valtakunnallinen työpajayhdistys Träningsmetoder i en verkstad 53

56 TABELL: MOOD-träningsstilar Träningsstil Träningsprocess Viktigaste innehåll Motiverande träning Startträning Kartläggning av livssituation och stöd vid vardagshantering. Motivering till aktivitet Deltagande träning Rehabiliterande arbetsträning Stöd vid arbetsträning och vardagshantering Vägledande träning Handledande arbetsträning Arbetsträning framhålls. Vid behov individuell träning Delegerande träning Anställning För en person som är kapabel för ett produktivt arbete. Stöd för öppen arbetsmarknad. 54 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

57 3.2 MOOD-TRÄNINGSSTILAR Vid arbets- och individuell träning strävar man efter att utifrån deltagarens färdigheter, arbetsförmåga och -motivation välja den rätta träningsmetoden. Tränaren bör ha kontroll över de olika träningsstilarna för att kunna anpassa sin träningsstil enligt deltagarens färdigheter och motivation. En deltagare med sämre färdigheter kanske inte klarar av sina arbetsuppgifter på egen hand. På samma sätt är funktionsförmågan hos en deltagare med låg motivation liten om motivationen inte väcks till liv. Deltagaren uppmuntras och tränas till arbete, både när det gäller motivationen och färdigheterna. Tanken är att från en motiverande träning via samarbete och träning gå vidare till ett självständigt genomförande av uppgiften. Också med hjälp av individuell träning strävar man efter en självständig verksamhet i enlighet med färdigheterna. I början av verkstadsperioden behöver deltagaren mycket stöd när han/hon lär känna det nya huset, de nya människorna och det nya arbetet. Arbetsuppgifterna kan i början vara mycket utmanande, framför allt om deltagaren inte tidigare utfört något liknande jobb. Förutom att arbetet måste utföras måste deltagaren dessutom bland annat lära känna var verktygen och hjälpmedlen finns, bilda sig en uppfattning om den nya arbetsplatsen och de nya människorna. När deltagaren lärt sig rutinerna i huset kan träningsstilen ändras mer mot en vägledande träning. Målet med träningen är ju att öka arbets- och funktionsförmågan så att deltagaren inte längre är beroende av träningen, utan klarar av att arbeta självständigt under en normal arbetsledning. Deltagare i verkstäderna har mycket varierande träningsbehov. Det är viktigt att också med beställaren diskutera olika träningsbehov och de tjänster som verkstaden tillhandahåller.. Träningsmetoder i en verkstad 55

58 Motiverande träning Deltagarens kunskaper och färdigheter räcker till för att genomföra uppgiften Intresse, mod och/eller motivation saknas Tränaren försöker att väcka intresset Svårigheter med vardagshanteringen kan påverka motivationen Rädslan för ett misslyckande minskas Tränaren ger positiv respons och uppmuntrar i olika skeden och när uppgiften går vidare Fokus på deltagaren, inte på arbetets genomförande 56 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

59 3.2.1 Motiverande träning Uppgiften med en motiverande träning är att väcka intresset för att lära sig mera, arbeta och lyckas samt att minska rädslan för att misslyckas. Denna träningsstil används när deltagarens kunskaper och färdigheter räcker till för att genomföra arbetsuppgiften, men hans/hennes intresse, mod och/eller motivation saknas. I denna arbetsstil ligger fokus på deltagaren, inte på arbetets genomförande. Uppgiften är att väcka intresset och åskådliggöra möjligheten att lyckas och nyttan av det. Motiverande träning lämpar sig framför allt för deltagare som underpresterar och för deltagare som är rädda för att misslyckas, som har en lång eller svår utslagningshistoria. Tränarens uppgift är att ge positiv respons och uppmuntra i olika skeden och när uppgiften går vidare. En deltagare som kommer till verkstaden kan med andra ord vara mycket duktig och talangfull men saknar motivation för att göra något. Det finns flera skäl till att motivationen saknas. Deltagaren har kanske inte på länge gjort något, där han/hon har lyckats, eller han/ hon har kunnat lyckas i mycket men inte har fått respons eller positiv uppmärksamhet för det. Han/hon har också kunnat få mycket respons för sina misslyckanden. Deltagaren har inte vågat visa sina färdigheter på grund av den negativa responsen och har kunnat tänka att han/hon inte duger till något. Deltagaren kan också befinna sig i en livssituation som inte motiverar till arbete eller verkstadsverksamhet. Det kan finnas saker i vardagslivet som försvårar vardagshanteringen. Bostadslöshet, skulder, psykiska problem, problem med barnavården, skilsmässa osv. påverkar motivationen. Den individuella träningens uppgift är att utreda det som har med vardagslivet och livshanteringen samt deras eventuella effekt på arbetsmotivationen. En deltagare som inte klarar av sina arbetsuppgifter eller som till och med vägrar att utföra dem behöver inte vara likgiltig eller arbetsskygg. Han/hon saknar bara förmågan att lita på sina egna färdigheter och kan vara rädd för ett misslyckande.. Träningsmetoder i en verkstad 57

60 Deltagande träning Används i allmänhet i träningens inledningsskede samt vid nya uppgifter. Deltagarens kunskaper, färdigheter och förmågor räcker inte ensamma till för att klara av uppgiften Det finns ingen brist på motivationen» Otillräckliga färdigheter kan också minska motivationen Arbetsskedena utförs delvis tillsammans inlärningen och framgången sker genom samarbete Vid behov använder tränaren olika sätt att lära ut arbetsuppgiften (skriftliga anvisningar m.m.) Arbetsskedena upprepas tillsammans och deltagaren beskriver själva arbetsuppgifterna så mycket som möjligt Deltagande träning förbättrar också arbetsprestationen och interaktionen mellan tränaren och deltagaren 58 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

61 3.2.2 Deltagande träning Vid deltagande träning utför tränaren och deltagaren arbetsskedena och uppgifterna delvis tillsammans. Denna träningsstil används när deltagarens kunskaper, färdigheter och förmåga inte räcker till för att utföra arbetet på egen hand. Deltagande träning används framför allt i början av träningen samt i nya arbetsuppgifter när tränaren deltar i arbetet tillsammans med deltagaren. Man går igenom arbetsskedena tillsammans och deltagaren får en möjlighet att i stor utsträckning själv beskriva prestationens olika skeden. Att tränarens deltar i samarbetet förbättrar förutom själva prestationen också interaktionen mellan tränaren och deltagaren. Vid deltagande träning observerar man vad deltagarens förmåga och färdigheter räcker till för och nödvändiga delområden förstärks. Även om deltagaren var motiverad för att utföra arbetet kan bristen på färdigheterna minska motivationen. Inom individuell träning kan denna träningsstil till exempel bestå av att man uträttar ärenden hos olika myndigheter, fyller i blanketter och lär känna läroanstalten.. Träningsmetoder i en verkstad 59

62 Vägledande träning Tränaren ger vid behov råd och stöd i bakgrunden Framhäver själva prestationen och hur man klarar av den Deltagaren tränar en bestämd arbetsuppgift Förtroendet mellan tränaren och deltagaren har redan skapats Man bedömer prestationen och ger vederbörlig respons Vägledande träning utvecklar säkerhet och självförtroende 60 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

63 3.2.3 Vägledande träning Vid vägledande träning får deltagaren stöd och råd för att kunna slutföra arbetsskedet och uppgiften. Denna träningsstil kan framför allt användas när deltagaren håller på att träna på en bestämd (arbets)uppgift. Vid vägledande träning har förtroendet mellan tränaren och deltagaren redan skapats. Med denna träningsstil förbättras deltagarens självförtroende och säkerhet, utan att delta i utförandet av själva arbetsuppgifterna. Deltagarens prestation bedöms och deltagaren får vederbörlig respons på hur han/hon lyckats. Vid individuell träning består den vägledande träningen bland annat av att man påminner deltagaren om behovet att ta kontakt med arbetskraftsbyrån och ser till att deltagaren har utfört de uppgifter man tillsammans kommit överens om.. Träningsmetoder i en verkstad 61

64 Delegerande träning Tränarens uppgift är att planera och leda arbetet Deltagaren är kapabel till självständigt arbete med arbetsledningens hjälpmedel Deltagaren är kapabel till ett produktivt arbete Deltagaren behöver motiverande, deltagande eller vägledande träning om han/hon inte klarar av arbetsuppgifterna vid delegerande träning. 62 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

65 3.2.4 Delegerande träning Vid delegerande träning har man en arbetsledande attityd, där tränarens uppgift består av planering och ledning av arbetet så att deltagaren klarar av arbetsskedena och uppgifterna. Denna träningsstil används när deltagaren klarar av arbetsuppgifterna på egen hand. Andelen av egentlig träning minskar i stort sett helt. Vid delegerande träning klarar deltagaren av arbetet med arbetsledningens hjälpmedel och kan utföra de givna arbetsuppgifterna. Det betyder att deltagaren redan utför ett produktivt arbete och att han/hon bland annat har goda färdigheter för att klara sig på den öppna sektorns arbetsmarknad. Uppgiften med en individuell träning vid delegerande träning. är att för deltagaren berätta om de öppna arbets- och utbildningsmöjligheterna samt att uppmuntra honom/henne att söka till dessa. Källor: Hassinen Jukka (red.) (2005). Työ- ja yksilövalmennuksen käytäntöjä. Valtakunnallinen työpajayhdistys Hassinen Jukka, Marniemi Janne (red.) (2004). Oppiva koulu pajakoulut muutoksen tekijöinä. Valtakunnallinen työpajayhdistys Pekkala T. (red.) (2004). Työ- ja yksilövalmennuksen perusteet. Valtakunnallinen työpajayhdistys Träningsmetoder i en verkstad 63

66 Observation och uppföljning av träningsbehovet 64 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

67 4. OBSERVATION AV TRÄNINGSBEHOVET Den inledande delen av guiden handlade om annorlunda inlärning, betraktad utifrån olika inlärningsstilar, inlärningssvårigheter, koncentration och uppmärksamhet samt social interaktion. Arbets- och individuell träningen beskrevs med hjälp av olika träningsstilar, medan tyngdpunkten låg på samarbete vid träningen. De utgör stöttepelaren för observationer och uppföljning av träningsbehovet samt samtal kring detta på basis av observationerna, vilka behandlas i den senare delen av guiden. Förutom blanketterna för att observera och följa upp träningsbehovet har man i slutet sammanställt olika tips för träning och handlingssätt som stöd för arbetet. I verkstäderna observeras deltagarens inlärningsstil, motivation och kompetens varje dag. Utifrån observationerna anpassas träningsstilen enligt deltagarens behov. Observationer och ändring av träningsstilen sker ofta automatiskt utan närmare tanke, eftersom dessa ingår som en del i tränarens yrkeskunskap. Ibland kan det dock vara nödvändigt att ta en närmare titt på deltagarens träningsbehov. Det är också bra om tränaren själv värderar sitt eget träningsbehov och sin kompetens. Utifrån observationerna förs trepartssamtal (arbets- och individuell tränare samt deltagare), vilket borde leda till en målinriktad träning som är baserad på deltagarens förutsättningar. När observationerna bygger på realistiska iakttagelser är det också lättare att ta upp frågan till diskussion. Observationerna och samtalet räcker dock inte till utan det som överenskommits, träningsbehovet och utvecklingen måste också följas upp. Med uppföljningen utvärderas träningens fortskridande, dess eventuella effekter och planeras fortsatta tillvägagångssätt och eventuellt behov av personlig träning.. Observation av träningsbehovet 65

68 Observationens betydelse i verkstaden Tuomas Leinonen, Kumppaniksi ry Med hjälp av en bedömning av funktionsförmågan får man information om den funktionsförmåga som deltagaren behöver i arbetet. Den information som bedömningen ger kan användas både för träning av deltagaren och för planering av fortsatta tillvägagångssätt. I verkstäderna kan en sådan utvärdering till en början kännas främmande och svår. Traditionellt har verkstaden ansetts vara en kickoffplats för unga och i övrigt svårt anställda personer, varifrån man fortsätter vidare till en utbildning eller ett arbete, utan några särskilda värderingsbehov. I träningen i en verkstad har dock hela tiden ingått en tanke på att när deltagaren får ordning på det ena och det andra problemet så blir det möjligt för honom/henne att gå vidare. Och detta är i och för sig inte något annat än en utvärdering av funktionsförmågan, även om den håller sig på en relativt allmän nivå. Nivån har dock varit tillräcklig så länge informationen har endast använts inom verkstaden. Läget förändras dock på en gång när man vill ge information om funktionsförmågan till samarbetspartner. Då måste informationen vara så standardiserad som möjligt, alltid tolkas på samma sätt och framför allt vara tillförlitlig. Utvärdering är egentligen fel term för det som görs i verkstäderna under arbete, grupparbete, utbildningar eller annan träning. Observation är en mer korrekt term. Den pågår hela tiden i verkstäderna. Man iakttar sena ankomster till arbetet, att givna arbetsinstruktioner inte följs, att en deltagare inte har svårigheter med att förstå och följa arbetsinstruktioner, men däremot svårigheter att delta i grupparbete osv. Vid observation av de faktorer som förknippas med funktionsförmågan handlar det med andra ord inte om något nytt och mystiskt. Identifiering av eventuella problem bygger på observationerna. Först efter identifieringen kan man göra något åt problemen. 66 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

69 Dessförinnan har man endast en känsla av att något är fel eller att man ännu inte är beredd att övergå till en utbildning. Först efter det att man iakttagit och identifierat de faktorer som begränsar rehabiliteringen kan de påverkas med hjälp av träning, och därigenom uppnår man verkliga framgångar i rehabiliteringen. Samtidigt som man systematiskt iakttar och eventuellt identifierar problem underlättar man också samarbete med nätverket i yrkeslivet. Verkstäderna ska inte ställa diagnos. Verkstäderna genererar information om den rehabiliterades funktionsförmåga i den aktuella verksamhetsmiljön. Denna information har visat sig vara viktig vid samarbetet med olika aktörer. I verkstaden ses deltagaren dagligen, under flera timmar om dagen. Betydligt längre än vad som ofta är möjligt vid medicinsk rehabilitering. En lång arbetsperiod hjälper också till att se den verkliga funktionsnivå som var och en klarar av att hålla i arbetet. Informationen om en sådan period och om prestationen, som bygger på iakttagelserna, är av avgörande betydelse både för träningen och för de fortsatta planerna. Iakttagelser görs också av den människa, arbets- och individuella tränare, som kan arbetet utan och innan och vet, vilka krav det ställer på den som utför arbetet. Iakttagelser kan göras på mycket olika saker, till exempel på hur deltagaren följer arbetsinstruktionerna, på de nödvändiga sociala färdigheterna och förhållandet till cheferna. De observationer som görs och registreras bygger på sådant man sett, inte på gissningar eller personliga åsikter. Att göra iakttagelser är alltid en ansvarsfull uppgift. Man ska endast berätta det man observerat, inte gissa och framför allt inte kritisera. Att inse detta är kanske det svåraste när det gäller observationerna. Ansvaret blir än viktigare då när informationen ska överlämnas utanför den egna organisationen. Den som använder informationen, till exempel en multiprofessionell arbetsgrupp, måste kunna lita på att det som registrerats verkligen har setts och iakttagits. Det finns anledning att förbättra och vidareutveckla den observation och identifiering som görs i verkstäderna. Det är angeläget att sprida den information som bygger på observationerna och använda den vid planeringen av fortsatta åtgärder och sysselsättning. Observation av träningsbehovet 67

70 Hur? När? Vem? På vilket sätt? Varför? Observationens betydelse i verkstaden Karoliina Koskinen && Marja Hautaluoma: Träning Valmennuksessa av elever med erilainen särskilda oppija behov

71 4.1 OBSERVATION SOM STÖD FÖR SAMTAL Både vid arbets- och individuell träning måste man ibland fundera på hur ett eventuellt problem ska kunna tas upp till diskussion. Anledningar till ett samtal kan bland annat vara inlärningssvårigheter eller arbetsresultat, missbruk eller personlig hygien. Samtalet är en del av träningen och måste alltid ske med respekt för deltagaren. Med samtalet hjälper man deltagaren att uppnå målsättningarna genom att man utnyttjar hans/hennes resurser och färdigheter. Samtalet är lättare när det bygger på iakttagelser av sådant som hänt, och då undviker man också eventuella dispyter. Samtalet måste äga rum på rätt plats och vid rätt tidpunkt. Det är bra att redan i förväg försäkra sig om att rummet är ledigt och att samtalet inte kommer att avbrytas. Var och en har sitt personliga sätt att inleda samtalet, det viktigaste är dock att det sker med respekt för deltagaren. Samtal förs också under arbetet och på vardagarna, och då är det kanske inte fråga om sådana problem som kräver en djupare diskussion. Att inleda ett samtal kan upplevas som svårt. Det kan dock underlättas med många små medel. Det lönar sig inte att ge deltagaren färdiga svar utan hellre fråga: vem, hur, på vilket sätt, varför och när. Frågan kan dryftas med deltagarens egna ord utan att själv dra några slutsatser. Det som är viktigt är att hitta en motstridighet mellan deltagarens verksamhet och målsättningar: varför gör du så här när ditt mål är det där? På detta sätt kan deltagaren själv ändra sina handlingssätt så att de motsvarar målsättningarna. Vid samtalet och träningen är det bra att fokusera på framtiden och deltagarens starka sidor. Att ventilera problem och orsaker till deras uppkomst löser inte problemet. Observation av träningsbehovet 69

72 EGNA ANTECKNINGAR: 70 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

73 Bakgrunden till problemen bör dock kännas till. Det kan finnas flera lösningar och den som verkställer lösningen är deltagaren själv Ansvaret för lösningen ligger hos deltagaren men det kan vara bra att komma överens om hur man tillsammans kan påverka frågan. Man enas om ansvarsområdena, handlingssätten och uppföljningen.. Källor: Eriksson, E. & Arnkil, T. (2006). Huoli puheeksi. Opas varhaisista dialogeista. Gumme rus Kirjapaino Oy Huotari m.m. (2008). Neuropsykiatrinen valmennus. Valmentajan käsikirja. Mikkelin ammattikorkeakoulu Mannström-Mäkelä (2008). Voimaannuttavan ohjaamisen käsikirja. Gaudeamus Helsinki University Press / Palmenia Observation av träningsbehovet 71

74 Observation av träningsbehovet Man observerar deltagarens träningsbehov utan att bedöma själva deltagaren Man utvecklar en egen träningsstil, funderar på alternativa tillvägagångssätt Man identifierar olika träningsbehov Med träningens hjälp» förbättras deltagarens arbets- och funktionsförmåga» ges stöd till en möjlighet att uppleva en lyckad prestation Observationen ger också stöd till individuell träning Observation av träningsbehovet Koncentration och uppmärksamhet KETA Läsning och räkning LULA Social interaktion SOVU Man observerar träningsbehovet inom de aktuella delområdena Deltagaren gör en självbedömning av sitt träningsbehov Trepartssamtal (arbets- och individuell tränare och deltagare) Träningen följs upp 72 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

75 4.2 HJÄLPMEDEL FÖR OBSERVATION AV TRÄNINGSBEHOVET Följande observationsblankett är ett sätt att observera deltagarens träningsbehov. Observationsblanketten har tagits fram inom projektet Elever med särskilda behov, i samarbete med Silta-Valmennusyhdistys. Med hjälp av blanketten avser man att observera träningsbehovet, utan att ställa diagnos på deltagaren. Blanketten kan användas vid allt träningsarbete. De observationer som registreras i blanketten ska vara baserade på verkliga iakttagelser, inte på gissningar. Om något inte har iakttagits lämnas punkten oifylld eller man funderar ut en uppgift som lämpar sig för att göra en iakttagelse. Observationerna kan göras veckovis, månadsvis eller enligt överenskommelse. I anslutning till blanketten Observation av träningsbehovet finns en blankett för en självbedömning av träningsbehovet. Deltagaren kan fylla i den själv eller med hjälp av tränaren. Deltagaren bör tänka på, varför han/hon anser sig behöva mer träning och hur den skulle kunna utvecklas. Vid ett trepartssamtal (deltagare, arbets- och individuell tränare) går man igenom observationerna utifrån blanketterna. Under samtalet diskuterar man, vilken typ av träning, hjälpmedel, regler m.m. som behövs mer. Om synpunkterna vid samtalet om träningsbehovet skiljer sig mycket från varandra bör observationerna skrivas in med exempel i blanketten och diskuteras på ett konstruktivt sätt. Avsikten med blanketten är inte att utvärdera deltagaren utan att observera hans/hennes träningsbehov. Träningstipsen efter blanketterna hjälper till att. fundera ut lösningar, med vilka träningen kan ändras så att den motsvarar träningsbehovet. Det finns tips för varje observationspunkt. Observation av träningsbehovet 73

76 OBSERVATION AV TRÄNINGSBEHOVET ANVISNINGAR FÖR TRÄNARE Blanketten för observation av träningsbehovet består av tre olika delar. De observerade delarna är: KETA koncentrationsförmåga och uppmärksamhet LULA läsning och räkning SOVU social interaktion Med hjälp av dessa blankettdelar kan man göra observationer på deltagarens träningsbehov inom varje delsektion. Avsikten med blanketten är att hjälpa arbets- och individuella tränare vid träningsarbetet och deltagaren vid självbedömningen. Blanketterna kan användas som underlag för samtal mellan tränare och deltagare, för fortsatta tillvägagångssätt och vid personlig träning. Observationsskalan bygger på träningsstilarna inom arbets- och individuell träning (Työ- ja yksilövalmennuksen perusteet 2004) (Grunderna i arbetsträning och individuell träning 2004). Observationsskala: Behöver mycket träning (motiverande/deltagande träning) 1 Behöver viss träning (vägledande träning) 2 Klarar sig bra (delegerande träning) 3 Deltagaren behöver mycket träning 1 De olika träningsstilarna ger stöd till träningen. När man vid observation av deltagarens träningsbehov upptäcker att deltagaren behöver mycket träning inom ett område kan träningsstilarna motiverande eller deltagande träning tillämpas. Motiverande träning (motivation till arbete, aktivitet eller uppgift) Om deltagaren har färdigheter och kunskap för att utföra ett arbete, men saknar intresse, mod och/ eller motivation, tillämpas motiverande träning. Då försöker tränaren att väcka intresset för uppgiften, ger positiv respons och uppmuntrar. Motiverande träning lämpar sig för personer i det inledande skedet och används för att minska rädslan för ett misslyckande. Fokus ligger på deltagaren, inte på arbetets genomförande. Deltagande träning (görs tillsammans, tränaren deltar) När deltagarens kunskaper och färdigheter inte räcker till för att genomföra uppgiften ensam, används deltagande träning. Deltagande träning behövs i synnerhet i startskedet av verkstadsperioden, likaså vid inlärning av nya uppgifter. Vid deltagande träning arbetar man tillsammans, funderar ut det optimala inlärningssättet och går tillsammans igenom de olika arbetsskedena. Avsikten med deltagande träning är att utveckla förmågan att klara av ett arbete/en uppgift och interaktionen mellan deltagaren och tränaren. 74 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

77 Deltagaren behöver viss träning 2 När deltagaren behöver ytterligare lite träning inom ett område kan träningsstilen vägledande träning tilllämpas. Vid vägledande träning tränar deltagaren ett visst arbete/en viss uppgift. Tränaren ger vid behov råd och stöd i bakgrunden Vid denna träning framhävs själva arbetsprestationen och hur man klarar av den. Tränaren gör en bedömning och ger nödvändig respons. Vägledande träning utvecklar säkerhet och självförtroende. Vid vägledande träning har förtroendet mellan deltagaren och tränaren redan skapats. Deltagaren klarar sig bra 3 När man upptäcker att deltagaren klarar av de givna uppgifterna med arbetsledningens hjälpmedel talar man om delegerande träning. I detta fall räcker deltagarens kunskaper, färdigheter och motivation till för ett produktivt arbete (inom det observerade området). Tränarens uppgift är att planera och leda arbetet. När deltagaren inte klarar av arbetsuppgifterna själv (delegerande träning), behöver han/hon vägledande, motiverande och/eller deltagande träning inom de områden som ska utvärderas. Delegering = överföra en arbetsuppgift till någon annan och ge ansvar Exempel 1 Observation med skala 1 3; Jag uppför mig lugnt utan att störa andra Övriga observationer och iakttagelser: Övriga observationer och iakttagelser: Deltagaren utför de givna arbetsuppgifterna i verkstaden utan att störa andra men orkar inte koncentrera sig och sitta stilla på jobbsökarkursen. I detta exempel upptäcker man att deltagaren är motiverad för att utföra sitt arbete och klarar av det. Att sitta stilla på teorilektioner är svårt. Kan orsaken vara inlärningssvårigheter, när allt går för fort och/eller deltagaren inte förstår det han/hon ska lära sig. Orsaken kan också vara brist på motivation då deltagaren inte anser sig ha nytta av ärendet. Exempel 2: Observation med skala 1 3; Deltagaren undviker de uppgifter som kräver räkning Övriga observationer och iakttagelser: Övriga observationer och iakttagelser: Deltagaren vägrar att arbete vid kassan på kaféet. Utred med hjälp av träningsmetoderna om det rör sig om sådana kassauppgifter som kräver räkning eller om social interaktion, då deltagaren undviker situationer som är förknippade med kundservice, inte räkning. Erilaisuudesta erilaiseen oppijuuteen 75

78 OBSERVATION AV DELTAGARENS TRÄNINGSBEHOV Namn: Observationsperiod: Födelsedatum: Observationerna gjorda av: Observationsskala: Behöver mycket träning (motiverande/deltagande träning) 1 Behöver viss träning (vägledande träning) 2 Klarar sig bra (delegerande träning) 3 Koncentration och uppmärksamhet, KETA Observation med skala 1 3; Deltagaren klarar av att följa givna muntliga instruktioner Övriga observationer och iakttagelser: 2. Deltagaren orkar koncentrera sig på sina arbetsuppgifter Övriga observationer och iakttagelser: 3. Deltagaren uppmärksammar detaljerna och är noggrann i sitt arbete Övriga observationer och iakttagelser: 4. Deltagaren håller reda på sina saker och glömmer dem inte Övriga observationer och iakttagelser: 5. Deltagaren kan planera sin egen verksamhet Övriga observationer och iakttagelser: 6. Deltagaren klarar av att påbörja arbetet/uppgiften självständigt Övriga observationer och iakttagelser: 76 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

79 Koncentration och uppmärksamhet, KETA Observation med skala 1 3: Deltagaren klarar av att slutföra det påbörjade jobbet/den påbörjade uppgiften Övriga observationer och iakttagelser: 8. Deltagaren har en uppfattning om den tid som går åt/gått åt arbetet Övriga observationer och iakttagelser: 9. Deltagaren uppför sig lugnt utan att störa andra Övriga observationer och iakttagelser: 10. Tränarens hantverksfärdigheter är tillräckliga för arbetsuppgifterna Övriga observationer och iakttagelser: 11. Deltagaren kan välja rätta arbetsredskap för arbetet Övriga observationer och iakttagelser: 12. Deltagaren kan tillämpa det han/hon lärt sig i ett nytt arbete Övriga observationer och iakttagelser: Erilaisuudesta erilaiseen oppijuuteen 77

80 Läs- och räknefärdigheter, LULA Observation med skala 1 3: Deltagaren följer den skriftliga instruktion han/hon läst Övriga observationer och iakttagelser: 14. Deltagaren gör skrivfel när han/hon skriver Övriga observationer och iakttagelser: 15. Deltagaren kastar om bokstäver/ord när han/hon läser Övriga observationer och iakttagelser: 16. Deltagaren undviker skriftliga instruktioner Övriga observationer och iakttagelser: 17. Deltagaren har svårt att klara av räkneoperationer Övriga observationer och iakttagelser: 18. Deltagaren kastar om siffror/måttenheter Övriga observationer och iakttagelser: 19. Deltagaren förstår sammanhangen mellan mätetalen Övriga observationer och iakttagelser: 20. Deltagaren lyckas lösa enkla räkneoperationer Övriga observationer och iakttagelser: 21. Deltagaren undviker de uppgifter som kräver räkning Övriga observationer och iakttagelser: 78 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

81 Social interaktion, SOVU Observation med skala 1 3; Deltagaren tar själv kontakt med andra deltagare Övriga observationer och iakttagelser: 23. Deltagaren uppför sig så att han/hon tar hänsyn till andra Övriga observationer och iakttagelser: 24. Deltagaren lär känna igen sina arbetskamrater Övriga observationer och iakttagelser: 25. Deltagaren deltar på eget initiativ i vardagliga diskussioner Övriga observationer och iakttagelser: 26. Deltagaren kan arbeta i en liten grupp Övriga observationer och iakttagelser: 27. Deltagaren kan arbeta i en stor grupp Övriga observationer och iakttagelser: 28. Deltagaren tar hänsyn till sina arbetskamrater enligt den situation som råder Övriga observationer och iakttagelser: 29. Deltagarens ögonkontakt är dålig Övriga observationer och iakttagelser: Erilaisuudesta erilaiseen oppijuuteen 79

82 DELTAGARENS SJÄLVBEDÖMNING AV TRÄNINGSBEHOVET Namn: Observationsperiod: Födelsedatum: Arbetsstation/verkstad: Observationsskala: Jag behöver mycket träning 1 Jag behöver viss träning 2 Jag klarar mig bra 3 Koncentration och uppmärksamhet, KETA Observation med skala 1 3: Jag klarar av att följa givna muntliga instruktioner Övriga observationer och iakttagelser: 2. Jag orkar koncentrera mig på mina arbetsuppgifter Övriga observationer och iakttagelser: 3. Jag uppmärksammar detaljerna och är noggrann i mitt arbete Övriga observationer och iakttagelser: 4. Jag håller reda på mina saker och glömmer dem inte Övriga observationer och iakttagelser: 5. Jag kan planera min egen verksamhet Övriga observationer och iakttagelser: 6. Jag klarar av att påbörja arbetet/uppgiften självständigt Övriga observationer och iakttagelser: 80 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

83 Koncentration och uppmärksamhet, KETA Observation med skala 1 3: Jag klarar av att slutföra det påbörjade jobbet/den påbörjade uppgiften Övriga observationer och iakttagelser: 8. Jag har en uppfattning om den tid som går åt/har gått åt arbetet Övriga observationer och iakttagelser: 9. Jag uppför mig lugnt utan att störa andra Övriga observationer och iakttagelser: 10. Mina hantverksfärdigheter är tillräckliga för arbetsuppgifterna Övriga observationer och iakttagelser: 11. Jag kan välja rätta arbetsredskap för arbetet Övriga observationer och iakttagelser: 12. Jag kan tillämpa det jag lärt mig i ett nytt arbete Övriga observationer och iakttagelser: Erilaisuudesta erilaiseen oppijuuteen 81

84 Läs- och räknefärdigheter, LULA Observation med skala 1 3: Jag följer den skriftliga instruktion som jag läst Övriga observationer och iakttagelser: 14. Jag gör skrivfel när jag skriver Övriga observationer och iakttagelser: 15. Jag kastar om bokstäver/ord när jag läser Övriga observationer och iakttagelser: 16. Jag undviker skriftliga instruktioner Övriga observationer och iakttagelser: 17. Jag har svårt att klara av räkneoperationer Övriga observationer och iakttagelser: 18. Jag kastar om siffor/måttenheter Övriga observationer och iakttagelser: 19. Jag förstår sammanhangen mellan mätetalen Övriga observationer och iakttagelser: 20. Jag lyckas lösa enkla räkneoperationer Övriga observationer och iakttagelser: 21. Jag undviker sådana uppgifter som kräver räkning Övriga observationer och iakttagelser: 82 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

85 Social interaktion, SOVU Observation med skala 1 3: Jag tar själv kontakt med andra deltagare Övriga observationer och iakttagelser: 23. Jag kan med mitt uppförande ta hänsyn till andra Övriga observationer och iakttagelser: 24. Jag lär känna igen mina arbetskamrater Övriga observationer och iakttagelser: 25. Jag deltar pget initiativ i vardagliga diskussioner Övriga observationer och iakttagelser: 26. Jag kan arbeta i en liten grupp Övriga observationer och iakttagelser: 27. Jag kan arbeta i en stor grupp Övriga observationer och iakttagelser: 28. Jag tar hänsyn till mina arbetskamrater enligt den situation som råder Övriga observationer och iakttagelser: 29. Min ögonkontakt är dålig Övriga observationer och iakttagelser: Erilaisuudesta erilaiseen oppijuuteen 83

86 EGNA TRÄNINGSTIPS: 84 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

87 4.3 TIPS FÖR TRÄNING Följande sidor innehåller olika träningstips som kan användas efter observationsblanketterna. Listan är ingalunda komplett men vi hoppas att informationen i den ger stöd till träningsarbetet. Vid observationerna bör man tänka på om det som iakttagits sker ofta eller endast vid vissa enskilda situationer, om problemet är nytt eller förekommit redan tidigare. Det är också bra att utreda deltagarens motivationsnivå. Tipsen är exempel på olika riktgivande handlingssätt som inte utan vidare behöver lämpa sig för träning av alla elever. Vid användning av tipsen ska tränaren använda sin egen bedömningsförmåga och yrkeskunskap. Det är viktigt att med deltagaren diskutera dessa observationer och komma ihåg att deltagaren själv har de bästa tipsen för sin egen träning.. Observation av träningsbehovet 85

88 EGNA TRÄNINGSTIPS: 86 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

89 Fråga 1: Om du upptäcker att deltagaren har svårt att följa de muntliga instruktioner han/hon får: Försök att ge honom/henne endast en instruktion i taget Minimera yttre störningar Visa hur uppgiften borde göras Be deltagaren upprepa den givna instruktionen/de givna instruktionerna Försäkra dig om att deltagaren verkligen lyssnar på; ögonkontakt + beröring vid behov Använd skriftliga och/eller illustrerade instruktioner som hjälp Ge instruktionerna i en logisk ordning Försök att uttrycka den givna instruktionen med andra ord Undvik att tala snabbt Tilltala deltagaren vid namn Ge deltagaren tid att ta till sig och reagera på instruktionen Fråga 2: Om du upptäcker att deltagaren har svårt att koncentrera sig på arbetsuppgifterna: Skapa en så lugn och impulsfattig arbetsmiljö som möjligt Sträva efter att ge omväxlande arbetsuppgifter under dagen Undvik att ge monotona arbetsuppgifter Ge omedelbar respons på det utförda arbetet Var flexibel Om möjligt, förutse och planera arbetsuppgifterna i förväg Gör upp en klar agenda Vid behov låt deltagaren lyssna på sin egen musik via hörlurar Observation av träningsbehovet 87

90 EGNA TRÄNINGSTIPS: 88 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

91 Fråga 3: Om du upptäcker att deltagaren brister i uppmärksamhet på detaljer och på noggrannhet: Förenkla komplicerade instruktioner och dela upp instruktionerna. Framhäv det som är viktig Diskutera arbetsresultat och noggrant utförande mellan varje arbetsskede Berätta/visa, varför detaljer och noggrannhet är viktiga vid arbetets utförande Visa en färdig mall för slutresultatet Ge omedelbar respons när uppgiften eller en del av den har utförts Fråga 4: Om du upptäcker att deltagaren har svårt att hålla reda på sina saker och han/hon glömmer dem: Tal om det för deltagaren Försäkra dig om att deltagaren förstår hur viktigt detta är Kom överens om rutinerna efter varje arbetsuppgift; t.ex. om att sakerna ska returneras omedelbart efter uppgiften, att man ska använda en minneslista eller anmäla sig till tränaren efter arbetsuppgiften Kom ihåg att platsen för sakerna kan också markeras med bilder Observation av träningsbehovet 89

92 EGNA TRÄNINGSTIPS: 90 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

93 Fråga 5: Om du upptäcker att deltagaren har svårt att planera sin egen verksamhet/sitt eget arbete tillräckligt bra: Definiera uppgifterna och deras mål tydligt Ge vid behov deluppgifter, korta arbetsuppgifter eller endast en uppgift i taget Gör upp en agenda över arbetsuppgifterna Gå noggrant igenom med deltagaren uppgifterna och deras målsättningar samt tidsplanen för att utföra arbetet Använd som hjälp minneslista, bilder på arbetsskedena m.m., vilket hjälper till att bättre få en uppfattning om helheten Ge omedelbar respons när uppgiften eller en del av den har utförts Fråga 6: Om du upptäcker att deltagaren har svårt att påbörja ett arbete/en uppgift självständigt: Upprepa uppgiften/uppgifterna efter att den/de har getts samt vad man börjar med Försök att så småningom öka deltagarens eget initiativ till arbete genom att under följande dagar ge instruktioner om liknande arbetsuppgifter som de tidigare dagarna Gör upp tidsplaner för arbetsuppgifterna Utforma uppgiftstilldelning och agenda tydligt. Använd gärna minneslistor/bilder som stöd. Försäkra dig om att deltagaren har förstått instruktionerna Ge omedelbar respons när uppgiften eller en del av den har utförts Observation av träningsbehovet 91

94 EGNA TRÄNINGSTIPS: 92 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

95 Fråga 7: Om du upptäcker att deltagaren har svårt att slutföra ett arbete/en uppgift: Fråga deltagaren varför han/hon inte kan slutföra uppgiften. Ge vid behov deltagaren nya instruktioner/uttryck dig vid behov på ett annat sätt Ge en uppgift i taget och dela upp uppgifterna vid behov Gör en lista på uppgifterna, där deltagaren kan kryssa för den deluppgift som är klar Ge en färdig mall för slutresultatet Ta reda på om problemet endast gäller för uppgiften i fråga Kontrollera om kravnivån är rätt Framhäv arbetets/uppgiftens betydelse och be deltagaren att slutföra arbetet/uppgiften Ordna pauser mellan arbetet/uppgiften Försäkra dig om att deltagaren förstår när arbetet är klart Ge omedelbar respons när uppgiften eller en del av den har utförts Fråga 8: Om du upptäcker att deltagaren har svårt att få en uppfattning om den tid som gått åt/går åt uppgiften: Ge deltagaren en målinriktad tid för arbetet Försök att dela upp arbetsuppgifterna enligt en regelbunden dags-/arbetsrytm Gör upp en agenda Dela upp arbetsuppgiften och agendan tydligt och försäkra dig om att deltagaren förstår dem Hjälp deltagaren att hitta det för honom/henne optimala sättet att slutföra arbetet inom den överenskomna tidsperioden Ge omedelbar respons när uppgiften eller en del av den har utförts Observation av träningsbehovet 93

96 EGNA TRÄNINGSTIPS: 94 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

97 Fråga 9: Om du upptäcker att deltagaren har svårt att uppföra sig lugnt och att han/hon stör andra: Ta reda på vad som är problemet och klargör spelreglerna för arbetsgemenskapen Låt deltagaren vid behov hålla en paus Försäkra dig om att kravnivån på arbetet är lämplig Ge deltagaren vid behov en annan arbetsuppgift Se till att arbetsmiljön inte är för orolig och försvårar därmed koncentrationen Möjliggör meningsfulla pauser, till exempel med hjälp av pausgymnastik Försäkra dig om att arbetet är tillräckligt omväxlande Låt deltagarna lyssna på sin egen musik via hörlurar Fråga 10: Om du upptäcker att deltagarens hantverksfärdigheter är bristfälliga i förhållande till de givna arbetsuppgifterna: Försök att ordna arbetet så att deltagaren kan utföra en sådan del av arbetsuppgiften som hans/hennes fingerfärdigheter räcker till för Ta reda på om det rör sig om en synrelaterad gestaltningssvårighet Prova med deltagaren på olika arbetsuppgifter och ta reda på, vilka uppgifter som är för svåra för honom/henne och vilka som stödjer hans/hennes arbetssätt Observation av träningsbehovet 95

98 EGNA TRÄNINGSTIPS: 96 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

99 Fråga 11: Om du upptäcker att deltagaren har svårt att välja de rätta arbetsverktygen: Ta först reda på om deltagaren har förstått den tilldelade uppgiften och betydelsen av de verktyg som behövs för den Försök att underlätta valet av det rätta verktyget med hjälp av tips och träning Ta reda på om det rör sig om en svårighet att minnas eller att gestalta Använd bilder eller minneslista som hjälp Hjälp deltagaren att komma ihåg, vilket verktyg som tidigare användes för de olika arbetsuppgifterna Fråga 12: Om du upptäcker att deltagaren har svårt att tillämpa det han/hon lärt sig i ett nytt arbete: Ta först reda på hur han/hon klarade av sina tidigare arbetsuppgifter; kommer han/hon ihåg, vilka uppgifter han/hon gjort tidigare, vilka som var svåra och vilka som var lätta; skriv upp allt Åskådliggör hur det som deltagaren redan lärt sig hänger ihop med det nya Hjälp deltagaren att skapa ett sammanhang mellan det han/hon gjort tidigare och det nya Uppmuntra deltagaren att tillämpa den kunskap han/hon lärt sig tidigare Försök att ta reda på om det rör sig om motivation eller färdighet Vid tilldelning av nya arbetsuppgifter uppmärksamma det som är svårt och leta efter sådana uppgifter som stödjer deltagarens starka sidor Gör upp tillsammans en tydlig agenda och tidsplan för de dagliga arbetsuppgifterna Ge omedelbar respons när uppgiften eller en del av den har utförts Observation av träningsbehovet 97

100 EGNA TRÄNINGSTIPS: 98 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

101 Fråga 13, 15, och 16: Om du upptäcker att deltagaren behöver ytterligare träning i läsning. Kom ihåg följande: Åskådliggör skriftliga instruktioner med bilder Ge vid behov muntliga instruktioner Se till att texten är skriven med ett tydligt typsnitt (Arial, Helvetica eller Times New Roman) Använd fetstil, inte kursiv, för markering av texten. Använd gemena bokstäver Använd inte VERSALER Kontrollera att den skrivna instruktionen är tydlig och indelad (texten uppdelad) Använd korta ord och meningar Använd konkret och lättförståeligt språk Förklara okända och svåra ord (t.ex. yrkestermer) för deltagaren Om möjligt, använd tonat bakgrundspapper eller färgfilm/färglinjaler ovanpå texten Försäkra dig om att deltagaren har förstått och kommer ihåg de skriftliga instruktionerna Ge tid och fyll i blanketten tillsammans Be deltagaren läsa instruktionerna högt. Kom ihåg, med anledning av tidigare erfarenheter, att alla kanske inte vill läsa högt Observation av träningsbehovet 99

102 EGNA TRÄNINGSTIPS: 100 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

103 Fråga 14: Om du upptäcker att deltagaren behöver ytterligare träning i skrivning. Kom ihåg följande: Vid behov ge möjlighet att t.ex. använda korrekturprogrammet i datorn som hjälpmedel Kom överens med deltagaren, vem som granskar den text som han/hon har skrivit Fundera tillsammans med deltagaren ut minnesregler för rättskrivning (t.ex. när bokstäverna b och d kastas om) Uppmana deltagaren att läsa högt den text han/hon skrivit långsamt och med koncentration Läs högt den text som deltagaren skrivit högt för honom/henne och diskutera texten med honom/henne (t.ex. för långa meningar) Fråga 17 21: Om du upptäcker att deltagaren behöver ytterligare träning i räkning. Kom ihåg följande: Fundera tillsammans med deltagaren ut minnesregler (t.ex. när siffrorna 6 och 9 kastas om) Ta reda på om det handlar om minnessvårigheter eller slarvfel Försäkra dig om att deltagaren förstår skillnaden mellan talbegreppen (är 1036 samma som ) Ta räkneexemplen från ett sådant område som deltagaren är intresserat av Åskådliggör räkneoperationerna så mycket som möjligt med teckningar och genom att visa praktiska exempel, jfr sammanhangen mellan mätetalen Gruppera nummerserierna i delar Observation av träningsbehovet 101

104 EGNA TRÄNINGSTIPS: 102 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

105 Fråga 22: Om deltagaren inte på eget initiativ tar kontakt med andra deltagare ta reda på följande: Beror detta på deltagarens sinnestillstånd, att han/hon spänner sig eller inte orkar Trivs deltagaren i arbetsgemenskapen Känner deltagaren sig välkommen och accepterad Förekommer det mobbning i verkstaden Hur upplever deltagaren själv inför kontakttagandet Hur viktig upplever deltagaren själv interaktionen i en gemenskap Är det viktigt för arbetet/gruppen att öka interaktionen Fråga 23: Om deltagaren inte kan ta hänsyn till andra med sitt uppförande: Diskutera, varför det är viktigt att ta hänsyn till andra i en gemenskap Berätta, vilka normala sätt det finns att ta hänsyn till andra (t.ex. att hälsa på morgonen, att ge arbetsfrid, att prata om sina egna intresseområden) Vid behov agera som tolk Fråga 24: Om deltagaren har svårt att lära känna igen sina arbetskamrater: Ta reda på vad deltagaren fäster sin uppmärksamhet på hos andra människor (på knappar, glasögon eller kläder kan vara ett tecken på ansiktsblindhet). I allmänhet fäster människorna sin uppmärksamhet på ögon, mun, ansiktsdrag och personlighet. Fotografera alla arbetskamrater och sätt upp en lista med namn på väggen. Hitta på minnesregler som hjälper till att lättare komma ihåg personerna Observation av träningsbehovet 103

106 EGNA TRÄNINGSTIPS: 104 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

107 Fråga 25: Deltagaren deltar inte på eget initiativ i vardagliga diskussioner Ta reda på om deltagaren har svårt att följa diskussionsrytmen Har deltagaren helt andra intresseområden Ta reda på om det rör sig om deltagarens sinnesstillstånd, om han/ hon spänner sig eller om hans/hennes person Deltar deltagaren endast i de diskussionsämnen som intresserar honom/henne Tänk på om det ens är väsentligt för arbetet/fortsatta studier att delta i snacket Ta med deltagaren i diskussionerna och verksamheten Fråga 26: Om deltagaren inte kan arbeta i en liten grupp: Ta reda på om det är något fel i den allmänna gruppdynamiken Ta reda på om det förekommer mobbning i verkstaden Försäkra dig om den rätta svårighetsgraden av arbetsuppgifterna (för lätt/svår) Se till att arbetet är meningsfullt Pröva någon annan grupp eller arbete i par Ta reda på, på vilket sätt närvaron i gruppen stör (bakgrundsbuller, uppmärksamheten riktas mot vad andra håller på med eller social interaktion) Försäkra dig om att alla har förstått rätt gruppmedlemmarnas roller, ansvar och befogenheter Visa tydligt, vilken typ av uppförande är lämpligt i verkstaden Fråga 27: Om deltagaren inte kan arbeta i en stor grupp: Prova på en mindre grupp Se föregående fråga Observation av träningsbehovet 105

108 EGNA TRÄNINGSTIPS: 106 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

109 Fråga 28: Om deltagaren inte tar hänsyn till sina arbetskamrater enligt den situation som råder Diskutera om arbetsplatsens spelregler och allas roll i gemenskapen Var beredd att berätta, varför man agerar på ett visst sätt Vid behov agera som tolk eller spegel Se fråga 26 Fråga 29: Om deltagarens ögonkontakt är dålig: Ta reda på om det rör sig om blyghet, sinnestillstånd, dåligt självförtroende, osäkerhet eller en svårighet att titta på en annan människa. Kom ihåg att andra har lättare att följa det som sägs när blicken inte är riktad mot den som talar Observation av träningsbehovet 107

110 4.4 ARBETSSÄTT SOM STÖD FÖR ARBETE I EN VERKSTAD Gemensamma spelregler hjälper deltagaren med svårigheter i koncentration och uppmärksamhet eller social interaktion. Även andra än deltagare har nytta av överenskomna handlingssätt. Tydliga, synliga scheman och regelbundna möten kan också hjälpa tränare i deras eget arbete och organisering av det. Det tar tid att skapa rutiner och handlingssätt, men å andra sidan sparar man tid i kommande träningssituationer. Tydliga handlingssätt ger en ram för verksamheten, och med hjälp av dem kan många konflikter och sammanstötningar undvikas. Nedan finns exempel på sådana handlingssätt som är värda att testa vid träningen. Utgångspunkten är att om något inte fungerar, ska man inte fortsätta med det utan prova på en annan handlingsmodell. Fortsätt på det sätt som konstaterats vara bra och som fungerar. Regelbundenhet Deltagaren kan ha svårt att koncentrera sig eller hans/hennes arbetsförmåga försämras vid plötsliga ändringar i situationen. Regelbundenhet skapar trygghet, när man vet vad som händer och när. För många deltagare kan regelbundenheten och gränserna vara något nytt. Målsättningen är att träna till utbildning eller till arbete, där regelbundna handlingssätt hör till vardagen. I verkstäderna råkar man ofta ut för snabba ändringar, när någon verkstad saknar arbetskraft och man behöver hjälp från andra verkstäder för att klara av jobbet. Sådana situationer går i allmänhet inte att undvika. Ändringen är lättare att acceptera och ta till sig med vissa hjälpmedel: Observation av träningsbehovet 109

111 Klo Ma Ti Ke To Pe Kl Må Ti Ons To Fre Städning av toaletterna Torkning av golven Städning av toaletterna Torkning av golven Städning av toaletterna L Torkning av golven Städning av toaletterna Torkning av golven Städning av kontoren Städning av omklädningsrummen Torkning av trapporna Städning av kontoren e d i g Städning av omklädningsrummen Städning av köket Karoliina Koskinen && Marja Hautaluoma: Träning Valmennuksessa av elever med erilainen särskilda oppija behov

112 ge deltagaren tid att ta till sig ändringen berätta varför ändringen är nödvändig berätta hur ändringen påverkar deltagarens dag/vecka skriv in ändringen i schemat och se till att alla uppmärksammar den Mötesrutiner I verkstäderna kan det förekomma veckomöten för hela organisationen eller för enheten och/eller dagliga möten för den egna verkstaden. Det betyder att alla deltar i dem, inte bara tränarna. På mötena åskådliggörs kommande händelser: om det kommer gäster denna vecka och hur det påverkar arbetet, om det finns utbildning någon dag och vilka som deltar i den osv. På detta sätt åskådliggörs den kommande veckan eller dagen och man kan förbereda sig för det som ska hända, utan att det blir överraskningar. På de dagliga mötena kan dagens uppgifter och ansvar diskuteras. På detta sätt vet man vad som måste göras under dagen, vem som gör vad och vilka ändringar som kan förväntas i jämförelse med en normal arbetsdag. Deltagaren vet också när tränaren är anträffbar och när inte. Scheman Ett schema ger en möjlighet att se, vad som händer och när. Det skulle vara bra om alla verkstäder hade ett schema, där man till exempel kan fästa bilder på kommande händelser. För många säger en bild mer än en skriven text och det behövs endast en blick på schemat. En bild på en bil berättar att tränaren är någon annanstans. En tallrik berättar när det är dags för lunch. Bilder på arbete kan vara många. Till exempel kan det finnas en bild på toalett och kontorsbord på förmiddagen: detta betyder att toaletten och arbetsrummen ska städas under förmiddagen. På eftermiddagen har man en bild på matsal och omklädningsrum. Det kan också finnas en bild på en bil, vilket betyder att deltagarna själva städar dessa rum och att tränaren är någon annanstans. Vid inskolningen måste man berätta Observation av träningsbehovet 111

113 Kesäkuu Juni Vecka Vk 23 Må Ma Ti Ons Ke To Fre Pe Lö La Sö Su Karoliina Koskinen && Marja Hautaluoma: Träning Valmennuksessa av elever med erilainen särskilda oppija behov

114 vad varje bild betyder. Det är bra att skriva in betydelserna bredvid schemat. I en verkstadsskola har man sedan flera år använt en månadskalender. Dagarna har markerats med olikfärgade pappbitar. Färgen på pappbiten berättar om karaktären av dagen. Den gula färgen till exempel berättar att eleven inte är närvarande i klassen utan i valfria studier i verkstaden. I pappbiten står elevens namn. Eleverna kan under dagen i sina tankar upprepa kommande händelser och samtidigt få en uppfattning om månader och datum. Några kan ha svårt att gestalta hur lång tiden till en viss händelse är. Detta är lättare med hjälp av en synlig kalender. I verkstaden kan det också finnas deltagare med svårigheter att komma ihåg månaderna. Att ge muntliga instruktioner Det kan ha flera skäl till att en deltagare inte följer muntliga instruktioner. Det är skillnad på om deltagaren lyssnar på instruktioner eller om han/hon inte kommer ihåg dem. Om deltagaren inte lyssnar på/hör givna instruktioner, kontrollera först om det finns särskilda störningar i omgivningen. Störningsmomentet kan vara en radio, en arbetsmaskin eller en annan människa. Se till att deltagaren verkligen lyssnar på dig. Personer med Aspergers syndrom kan ibland ha lättare att ta till sig ett muntligt meddelande när de kan fästa blicken på något annat än den person som talar. Det är bra att ge muntliga instruktioner i en logisk ordning och vid behov ge dem mycket kortfattade. Några kan ha svårt att komma ihåg flera instruktioner åt gången, varför det är bättre att dela upp instruktionerna i kortare avsnitt och ge kortvariga uppgifter. Om deltagaren inte verkar ha förstått instruktionen kan du också prova på att ge instruktionen med andra ord. Du kan också be deltagaren att upprepa de givna instruktionerna och på detta sätt försäkra dig om att han/hon verkligen har förstått dem rätt. Följ upp att deltagaren följer den givna instruktionen. Undvik användning av svåra ord och vid behov förklara deras betydelse (t.ex. verktyg). Tala tydligt och lugnt när du ger instruktioner. Observation av träningsbehovet 113

115 EGNA ANTECKNINGAR: 114 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

116 Att ge skriftliga instruktioner Det är bra om arbetsskedena också har skriftliga instruktioner. När instruktionerna ges muntligen kan en del av instruktionerna glömmas bort, då inlärningen av en ny sak i sig redan ställer stora krav. Om deltagaren har svårt att koncentrera sig och vara uppmärksam kan det också vara svårt att komma ihåg instruktioner. Av den anledningen borde regelbundna arbeten i en verkstad också ha skriftliga instruktioner. På detta sätt kan deltagaren på egen hand återgå till instruktionerna och lära sig att använda dem. Det är viktigt att uppmuntra deltagare att läsa och upprepa instruktionerna. Deltagaren kan också själv göra skriftliga instruktioner och lära sig medan man gör instruktionerna. Man bör dock komma ihåg att deltagaren kan ha läs- och skrivsvårigheter. Många deltagare kan ha otydlig handstil, långsam skrivstil eller de kan göra mycket skrivfel. Användning av en dator kan därför rekommenderas. Man bör också ta hänsyn till om deltagaren samtidigt kan koncentrera sig på att ta emot instruktioner och göra anteckningar. Illustrerade instruktioner Skriftliga instruktioner skulle också kunna ha illustrationer av olika redskap och arbetsuppgifter. Då skulle arbetsuppgifternas ordning och nödvändiga verktyg läggas på minnet som bilder, inte enbart som något man hört eller pluggat om och om från en text. I en verkstad har man en mapp för arbete i köket. I pärmen finns text med illustrationer, till exempel om användning av en diskmaskin och en kaffekokare. Mappen innehåller dessutom recept som kompletterats med bilder på olika redskap ( Viktiga redskap kan beskrivas både med bilder och med text. I en verkstad skrev elever med sämre kunskaper i finska namnet på redskapet under bilden också på sitt eget språk. Observation av träningsbehovet 115

117 EGNA ANTECKNINGAR: 116 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

118 Foton Några människor har svårt att koppla ihop ansikten och namn. Vi har alla råkat ut för att någon har hälsat oss, utan att vi kommer ihåg var vi träffat den personen tidigare. I verkstäderna finns det mycket människor och i alla fall i inledningsskedet är det svårt att komma ihåg, vem som är vem. Det vore bra om namnet på varje dörr/arbetsstation också kompletteras med ett foto. Också papperet med namn och foto på personalen med en kort beskrivning av, i vilka ärenden man kan vända sig till personen i fråga, kan hjälpa att komma ihåg personen. Detta skulle minska osäkerheten och öka deltagarens eget initiativ. Läroplaner Det som man ska lära sig under verkstadsperioden kan finnas synliga på en lista, där man markerat de arbetsuppgifter som man ska lära sig samt namnen på deltagarna. Listan förses med en markering när den erforderliga helheten har klarats av. I den danska produktionsskolan används en mall, där varje deltagare har en färgsymbol som berättar hur bra han/hon redan kan uppgiften i fråga. På detta sätt kan deltagaren själv följa upp sina prestationer och ser på ett konkret sätt vad han/hon fortfarande saknar. Vid inskolningen är det bra att betona att deltagaren inte har något att göra med det som andra deltagare har presterat eller måste prestera. Studiedagböcker Studiedagböcker används i många verkstäder. Studiedagboken kan vara en portfölj, en dagbok över arbetsuppföljningen eller en dagbok av mera traditionell typ. Det viktigaste är att deltagaren följer upp och funderar på sitt eget arbete och sin egen inlärning. Studiedagboken kan vara personlig eller ett gemensamt anteckningsmedel för deltagaren och tränaren. Den kan ha bilagor om observationsblanketter, arbetsprestationer och egna känslor kring arbetsdagen. Dagboken kan fyllas i med text eller med bilder. Observation av träningsbehovet 117

119 EGNA ANTECKNINGAR: 118 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

120 Koncentration på arbetsuppgifter Några deltagare har svårt att koncentrera sig på de givna arbetsuppgifterna. Då lönar det sig att uppmärksamma eventuella störningsmoment (se följande avsnitt). Koncentrationssvårigheten kan också bero på att de givna arbetsuppgifterna upplevs som en utmatning. Uppgiften kan vara för svår eller har inte förståtts rätt. Den givna uppgiften kan också vara för lätt och på grund av bristen på utmaning eller variation inte tillräckligt intressant. Då kan man prova på att ge olika uppgifter under arbetsdagen. Några deltagare kan behöva flera pauser än andra. Det är bra att lära sig, vilka pauser varje deltagare behöver. Personer med Aspergers syndrom kan behöva ha egen ro och en person med ADHD får en passande vilopaus genom ett aktivt avbrott, till exempel om man ber honom/henne att hämta något från andra änden av huset. Omedelbar respons mitt i arbetet uppmuntrar ofta att fortsätta. Att eliminera störningar När deltagaren störs av ljud och röster runt omkring kan man testa öronproppar, hörselskydd eller öronsnäckor. Koncentrationen kan störas av det minsta ljudet, som till exempel av ljudet från ett lysrör. För att minska synstörningar kan man testa svagt tonade solglasögon som också har skydd åt sidan. Då känns rörelserna och ljusen inte lika starka. De eliminerar också impulser från sidorna. Andra människor kan vara känsliga mot starka dofter. Verkstaden kan göras doftfri med gemensamma regler. Man använder inga starka parfymer eller starkt rakvatten. Man använder doftfria tvättmedel och på toaletten är det möjligt att använda en mild odöreliminator. Rökplatsen har placerats så att röklukten inte kommer in i lokalerna. Svårigheten med gestaltning och koncentration kan avhjälpas med att markera förvaringsställen för varorna med tydliga bilder och lappar. Förvaringsställen för vissa varor kan också markeras i layoutritningen (städskåp, stora hallar m.m.). Layoutritningarna kan också användas som hjälpmedel vid arbetet. Observation av träningsbehovet 119

121 EGNA ANTECKNINGAR: 120 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

122 Arbete i grupp För andra kan arbete i en grupp vara svårt. Det finns anledning att lägga märke till storleken på gruppen, om man upptäcker att deltagaren har svårt att arbeta i en stor grupp. Det är mycket som påverkar trivseln i gruppen. Svårigheterna kan bero på blyghet, psykiska problem eller en svårighet med social interaktion. I många verkstäder har arbete i grupp legat i fokus. Det är också ett bra sätt att inleda ett samarbete. När deltagare till verkstaden tas emot enligt nonstop-principen är det särskilt viktigt att introducera den nya medlemmen i gruppen. Tränarens närvaro och stöd har en stor betydelse. I en grupp kan man också arbeta enligt gesäll-mästare-principen, då en tillförlitlig deltagare tar ansvar för introduktion av den nya deltagaren.. Observation av träningsbehovet 121

123 Uppföljning av träningsbehovet Ett hjälpmedel för rapportering och datainsamling inom vissa delområden Man samlar in data över deltagarens färdigheter och gör upp en lista över träningsåtgärder och deras effekter Fungerar också som stöd vid planering av fortsatta tillvägagångssätt och vid personlig träning 122 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

124 4.5 UPPFÖLJNING AV TRÄNINGSBEHOVET När man iakttagit deltagarens träningsbehov är det bra att också skriva upp de åtgärder som har vidtagits/ska vidtas. Ett hjälpmedel för detta är nedanstående blanketten Uppföljning av träningsbehovet. Blanketten Uppföljning av träningsbehovet är ett hjälpmedel för träningsrapportering och datainsamling över deltagarens träningsprocess inom vissa delområden. Blanketten har i huvudsak planerats till ett verktyg vid individuell träning, men den bör också användas i samband med arbetsträning. Med hjälp av blanketten kan man samla in observationer om deltagarens färdigheter och göra upp en lista över de träningsåtgärder som vidtagits med deltagaren samt över deras effekter. Uppföljningen av träningsbehovet består av sektionerna Observationer, Träningsåtgärder och Uppföljning som granskas i förhållande till varje delområde. Delområdena är: Koncentration och uppmärksamhet Läs- och skrivfärdigheter Matematiska färdigheter Sociala interaktionsfärdigheter Färdigheter i samband med arbetsuppgifter Färdigheter i samband med vardagshantering I sektionen Observationer samlar man in observationer under träningsprocessen inom varje delområde. Information hämtas bland annat från blanketten Observation av deltagarens träningsbehov. I sektionen Träningsåtgärder samlar man in de träningsåtgärder som ska vidtas under träningen Observation av träningsbehovet 123

125 Uppföljning av träningsbehovet Delområde Observation Koncentrationsförmågan och uppmärksamheten (t.ex. förmågan att koncentrera sig på överenskomna arbetsuppgifter, följa instruktioner och planera sin verksamhet. Observerade saker (t.ex. med hjälp av blanketten Observation av träningsbehovet) Träningsåtgärder De åtgärder som ska vidtas/ har vidtagits utifrån observationerna (t.ex. arbetsinstruktioner som deltagaren fått på olika sätt, träningsstil, stöd för deltagarens starka sidor och åtgärder inom individuell träning) Uppföljning av träningen Uppföljning och utvärdering av träningsåtgärder. Bygger på ett samtal mellan tränare och deltagare. 124 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

126 vid arbets- och individuell träning. I sektionen Uppföljning av träningen följer man upp hur träningsåtgärderna har fungerat. I uppföljningen av träningsåtgärderna samlar man med andra ord de observationer som gjorts under träningsprocessen (både positiva och eventuella utvecklingsbehov) samt listar upp de åtgärder som vidtagits under träningen. Med hjälp av blanketten kan man utvärdera träningens fortskridande och följa upp dess eventuella effekter. Samtidigt tjänar blanketten också som stöd vid planering av fortsatta tillvägagångssätt och eventuell individuell träning av deltagaren.. Observation av träningsbehovet 125

127 Namn: Födelsedatum: Delområde Observation Observerade saker: Koncentration och uppmärksamhet Läs- och skrivfärdigheter Matematiska färdigheter Sociala interaktionsfärdigheter Färdigheter i samband med arbetsuppgifter Färdigheter i samband med vardagshantering 126 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

128 Observationsperiod: Tränare: Träningsåtgärder De åtgärder som ska vidtas under träningen, baserade på gjorda observationer: Uppföljning av träningen Uppföljning och utvärdering av träningsåtgärder. Observation av träningsbehovet 127

129 VAR HITTAR MAN STÖD EFTER OBSERVATIONEN? Nedan finns en förteckning över de instanser där man kan fråga efter stöd och möjlighet att komma till undersökningar, om man misstänker att deltagaren har problem som påverkar hans/hennes inlärning. Det är viktigt att kartlägga det egna servicenätet, då det finns specifika rutiner och tjänster på varje ort. Läs- och skrivsvårigheter Egen vårdcentral/egen läkare som vid behov kan remittera till fortsatta undersökningar och informera om samarbetspartner inom området Kommunala och privata psykologiska och neuropsykologiska tjänster (neuropsykologisk undersökning och rehabilitering) Förbund för personer med läs- och skrivsvårigheter och med inlärningssvårigheter Erilaisten oppijoiden liitto Arbetskraftsförvaltningens yrkesvalspsykolog Medborgar- och arbetarinstitut (rehabiliterande kurser) Eventuellt tidigare uttalande av en speciallärare Tjänster för mental hälsa (associerade symptom) Asperger eller ADHD Egen vårdcentral/egen läkare (remiss för fortsatta undersökningar) Specialsjukvård (polikliniker för barn-, ungdoms- och vuxenpsykiatri) Kommunala och privata psykologiska och neuropsykologiska tjänster 128 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

130 Tjänster för mental hälsa (associerade symptom) Privata träningskliniker Nationella organisationer (ADHD-förbundet och Autism- och aspergerförbundet) Lokala ADHD- och aspergerföreningar Föreningar för mental hälsa Föreningar, organisationer och andra instanser som ger neuropsykologisk träning Tidigare uttalanden, undersökningar och skolbetyg Tjänsternas eventuella betalare Arbetskraftsförvaltningen kan vid behov erbjuda arbetslösa personer läs- och skrivsvårighetstester. Med hjälp av yrkesinriktad rehabilitering och yrkesvalspsykolog kan man ordna finansiering för neuropsykologiska undersökningar Servicecenter för arbetskraft erbjuder i huvudsak service åt sina egna kunder, bland annat neuropsykologiska utvärderingar, läsoch skrivsvårighetstester samt personlig träning Hos FPA är det möjligt att efter ett utlåtande från en specialläkare (B-intyg) ordna finansiering för rehabiliteringsstöd, neuropsykologisk rehabilitering och anpassningsträningskurser av en ungdom eller vuxen person Med socialbyråns behovsprövade stöd kan man bland annat ersätta självrisken för terapier Var hittar man stöd efter observationen? 129

131 NYTTIGA LÄNKAR Annorlunda inlärning Stöd vid inlärningssvårigheter Koncentration och uppmärksamhetwww.adhd-liitto.f Social interaktion Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

132 net/ Inlärningsstilar Träning av en elev med särskilda behov www2.edu.f/neure/pub/welcome.do;jsessionid=qwx6p67o6i4c Nyttiga länkar 131

133 KÄLLOR Ahonen ja Aro (red.) (1999). Oppimisvaikeudet kuntoutus ja ope tus yksilöllisen opetuksen tukena. PS-kustannus Ahvenainen Ossi, Holopainen Esko (2000). Lukemis- ja kirjoittamisvaikeudet. Teoreettista taustaa ja opetuksen perusteita. SPECIAL DATA OY Barkley Russel A. (2008). ADHD kuinka hallita ADHD. UNIpress Eriksson, E. & Arnkil, T. (2006). Huoli puheeksi. Opas varhaisista dialogeista. Gummerus Kirjapaino Oy Erilaisen oppijan käsikirja (2007). Erilaisten oppijoiden liitto ry. Gummerus Hassinen Jukka (2003). Matkaopas kuntouttavaan työtoimintaan. Valtakunnallinen työpajayhdistys ry Hassinen Jukka (red.) (2005). Työ- ja yksilövalmennuksen käytäntö jä. Valtakunnallinen työpajayhdistys ry Hassinen Jukka, Marniemi Janne (red.) (2004). Oppiva koulu pajakoulut muutoksen tekijöinä. Valtakunnallinen työpajayhdistys ry Huotari m.m. (2008). Neuropsykiatrinen valmennus. Valmentajan käsikirja. Mikkelin ammattikorkeakoulu Keltinkangas-Järvinen Liisa (2006). Temperamentti ja koulumenestys. WSOY Lahtinen Tiina (2005). Erilaisen oppijan opas Teknilliselle korkeakoululle. ( Laine A., Ruishalme O., Salervo-Siven T., Välimäki P. (2005). Opi ja ohjaa. WSOY Laine Kaarina. (2005). Minä, me ja muut sosiaalisissa verkostoissa. Otava 132 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

134 Lehtokoski (2004). Aikuisen ADHD ja aivojen arvoitus. Tammi Lehtoranta P, Leivo H & Haapasalo S (2006). Miten ohjaat työssäoppijoita. Stiftelsen för rehabilitering ( Lehtoranta Pirjo, Reinola Outi (2007). Haastava nuori ammattia oppimassa. Stiftelsen för rehabilitering Mannström-Mäkelä (2008). Voimaannuttavan ohjaamisen käsikirja. Gaudeamus Helsinki University Press / Palmenia Mitä on aspergerin oireyhtymä opas nuorille (2005). Autism- och aspergerförbundet r.f. Oma oppimisvalmentaja (2008). Työkirja oppimisvaikeuksien kanssa selviytymiseen. Stiftelsen för rehabilitering Pekkala T. (red.) (2004). Työ- ja yksilövalmennuksen perusteet. Valtakunnallinen työpajayhdistys Prashing Barbara (1996). Eläköön erilaisuus oppimisen vallankumous käytännössä. ATENA KUSTANNUS Rantakokko Aslak Repola Hannele (red.) (2008) Työnhaun työkirja autismin kirjon henkilöille. Autism- och aspergerförbundet r.f Källor 133

135 Guiden Träning av elever med särskilda behov är avsedd för tränare i verkstäder. Guiden handlar om annorlunda inlärning, inlärningssvårigheter, arbetsoch individuell träning och träningsstilar. Med hjälp av arbetsboken i den senare delen av guiden kan man observera deltagarens träningsbehov, och förhoppningen är att träningstipsen kan vara till nytta i det dagliga arbetet. Guiden är en publikation inom projektet Elever med särskilda behov i verkstäder som Valtakunnallinen työpajayhdistys bedrivit. Detta treåriga projekt ( ) ingår i RAY:s Program för personer med inlärningssvårigheter. Styrgruppen för projektet har bland annat bestått av representanter för ADHD-förbundet, Autismstiftelsen, Honkalampi-stiftelsen, Erilaisten oppijoiden liitto, Stiftelsen för rehabilitering, Silta-Valmennusyhdistys ry, Työvalmennussäätiö Tekevä och Valtakunnallinen työpajayhdistys ry. Denna bok har översatts till svenska inom ESF-projektet ULA Ungdom/Lärande/Arbete 134