HANDLÄGGARE Koskinen, Karoliina Hautaluoma, Marja. Erilaisuudesta erilaiseen oppijuuteen

Transkript

1 ele sär Hjä Trän ing ver ski beh lpm ede l fö r ar V alta kun bet nall s- o inen ch työp av med Lda ov ind ajay ivid hdis uel tys l trä nin g ry HANDLÄGGARE Koskinen, Karoliina Hautaluoma, Marja Erilaisuudesta erilaiseen oppijuuteen 1

2 Handläggare: Karoliina Koskinen Marja Hautaluoma Arbetsgrupp: Karoliina Koskinen Anssi Rautiainen Mervi Sirviö Förlag: Valtakunnallinen työpajayhdistys ry med stöd av Penningautomatföreningen rf. Tryck: Layout: Tampereen seudun Työllistämisyhdistys Etappi ry / Mediapaja Multigraphic / Linus Lindholm ISBN: Valtakunnallinen työpajayhdistys ry 2009

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning 2 Annorlunda inlärning eller inlärningssvårigheter? 4 1. Från olikheter till annorlunda inlärning Inlärningsstilar Perceptionskanaler eller sinnen som stöd för inlärning _ Fyra inlärningssätt Inlärningssvårigheter Gestaltningssvårigheter Matematiska svårigheter och lässvårigheter Annorlunda koncentration och uppmärksamhet Social blindhet Träningsmetoder i en verkstad Samarbete vid träning MOOD-träningsstilar Motiverande träning Deltagande träning Vägledande träning Delegerande träning 63 Observation och uppföljning av träningsbehovet 4. Observation av träningsbehovet 65 Observationens betydelse i verkstaden Observation som stöd för samtal Hjälpmedel för observation av träningsbehovet Tips för träning Arbetssätt som stöd för arbete i en verkstad Uppföljning av träningsbehovet 123 Var hittar man stöd efter observationen? 128 Nyttiga länkar 130 Källor 132 Erilaisuudesta erilaiseen oppijuuteen 3

4 INLEDNING Arbetstränare och individuella tränare i verkstäder har upptäckt att allt fler av de deltagare som kommer till verkstaden kan vara elever med särskilda behov. Dessa elever med särskilda behov behöver en större andel och mer intensivt stöd och vägledning av handledarna för att man ska kunna uppnå positiva resultat med dem under den tid de vistas i verkstaden. För att kunna identifiera och iaktta en annorlunda inlärning och inlärningssvårigheter krävs särskilda kunskaper och färdigheter. För att tillmötesgå dessa behov startades Valtakunnallinen työpajayhdistys projekt Elever med särskilda behov i verkstäderna under våren Projektet löper över tre år och är en del av RAY:s Program för personer med inlärningssvårigheter. Projektets samarbetspartner är Työvalmennussäätiö Tekevä och Silta-Valmennusyhdistys ry. Ett av målen med projektet Elever med särskilda behov i verkstäder är att underlätta identifieringen av uppmärksamhetsstörningar på grund av neurologiska problem i verkstäder. En observationsmetod för målgruppen utvecklades i projektet. Enligt metoden görs iakttagelser mer på träningsbehovet, inte så mycket på deltagarens olika sätt att lära sig, agera eller övriga egenskaper. Verkstädernas uppgift är inte att ställa diagnos på deltagarens inlärningssvårigheter, utan att iaktta hur deltagaren klarar av de dagliga arbetsuppgifterna och vardagshanteringen. Oberoende av om deltagaren har inlärningssvårigheter, ADHD eller Aspergers syndrom är tränarens uppgift att iaktta, fundera på den rätta träningsmetoden och stödja deltagaren i arbetsuppgifterna samt vid planeringen av vardagshanteringen. Tyngdpunkten i denna guide ligger på observation av koncentrationsförmågan och uppmärksamheten, den sociala interaktionen och lässvårigheterna. Strukturen av guiden bygger på utbildningsinnehållet i projektet Elever med särskilda behov i verkstäder. 2 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

5 I början av guiden har man samlat teoretiska uppgifter om annorlunda inlärning, inlärningssvårigheter samt arbets- och individuell träning. I den senare delen ligger fokus på observation av träningsbehovet och på arbetsmetoder i verkstaden. Observationen av träningsbehovet bygger på de träningssätt som också beskrivs närmare i boken. Målsättningen har varit att göra den teoretiska delen så pragmatisk som möjligt. I slutet av kapitlen och boken finns en förteckning över de källor som använts samt nyttiga länkar som läsaren, om denne så önskar, kan läsa för att fördjupa sina kunskaper i de olika ämnena. Det räcker inte att enbart observera träningsbehovet, utan man måste också kunna åtgärda det konstaterade träningsbehovet. Av den anledningen beskriver guiden inlärningsstilar, inlärningssvårigheter och förklarar några begrepp inom träningen. I slutet finns olika tips och handlingssätt som kan användas vid träningsarbetet. De båda delarna i guiden börjar med specialistartiklar. I den första artikeln dryftar man definitionen av en elev med särskilda behov och i den senare tar man upp observationens och utvärderingens betydelse. Vi är alla elever med särskilda behov. Detta har man försökt att beakta också i bokens utseende. Papperet är inte vitt så att kontrasten till en svart text inte försvårar läsningen. Dessutom ligger texten på den högra sidan av uppslagen, och bilderna, tankekartorna eller sammandragen i anslutning till texten på den vänstra sidan. Genom att enbart kasta ett öga på guiden får man en klar bild av dess innehåll. Bilderna och sammandragen ska också erinra om huvudpunkterna i den lästa texten. I den senare delen av guiden har man också reserverat plats för egna anteckningar, vilket gör att guiden också kan användas som en arbetsbok. Källhänvisningarna ligger i slutet av kapitlen för att inte störa läsning av texten. Vi hoppas att denna. guide är till nytta för arbetstränare och individuella tränare samt för övriga professionella som arbetar med handledning och träning. Inledning 3

6 Annorlunda inlärning eller inlärningssvårigheter? Seija Haapasalo, Stiftelsen för rehabilitering Nuförtiden brukar begreppet inlärningssvårighet ersättas med begreppet elev med särskilda behov. Begreppet lär ha lanserats för allmänheten i Finland av Erilaisten oppijoiden liitto som använde det som ett synonym för inlärningssvårigheter. I bakgrunden har varit uppfattningen i anslutning till inlärningens mångfald, enligt vilken alla lär sig på olika sätt genom att se, höra eller göra, i detalj eller övergripande. Idén är starkt förknippad med kraven på likvärdighet och tolerans i samhällets alla sektorer. Stödåtgärderna borde finnas tillgängliga när de behövs, utan diagnoser, utlåtanden eller någon närmare definition av svårigheten. I vissa läroverk avser begreppet annorlunda inlärning personer med fysiska, psykiska eller social-kulturella hinder i sin inlärning eller sina studier. Begreppet syftar till en betydligt större och mera svårdefinierbar grupp av inlärningshinder än bara inlärningssvårigheter. Med olika inlärningshinder kan man syfta till fysiska men, psykiska problem, integrationssvårigheter, motivationsproblem osv. Exemplen visar att annorlunda inlärning har olika innehåll beroende på ven som talar. När man talar om annorlunda inlärning fördunklas och på ett visst sätt ogiltigförklaras begreppet inlärningssvårigheter. Det behövs inga diagnoser eller särskilda tjänster om allas vår annorlunda inlärning är normal. Detta kan lätt leda till att många inlärningssvårigheter inte blir identifierade och människorna inte får det stöd de behöver, eftersom det fortfarande i många sammanhang krävs ett intyg om att inlärningssvårigheten existerar, för att få stöd och speciella arrangemang. Begreppet inlärningssvårighet är också ett omfattande överbegrepp som inkluderar inlärningssvårigheter med olika anledningar. Bakom 4 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

7 svårigheterna kan lika väl finnas problem som beror på utvecklingsstörning, hjärnskador, psykiska problem, utmattning, koncentrationssvårigheter, låg utbildning eller bristande språkkunskaper. Specifika inlärningssvårigheter syftar däremot till utvecklingsrelaterade eller medfödda specifika svårigheter. Bland sådana specifika inlärningssvårigheter finns bl.a. läs- och skrivsvårigheter (dyslexi), matematiska svårigheter, gestaltningssvårigheter och motoriska koordinationssvårigheter. När man talar om inlärningssvårigheter varierar siffrorna stort beroende på vilka och hur svåra svårigheter det handlar om. När man talar om en förekomst av % syftar man till ovan nämnda diverse svårigheter, inklusive milda problem. Kriterierna för till exempel diagnosen läs- och skrivsvårigheter är dock betydligt strängare, och förekomsten av sådana tydliga lässvårigheter är cirka 5 procent. Betydelsen av en diagnos has diskuterats mycket och åsikterna går starkt isär. Några anser att en diagnos ger en stämpel. Å andra sidan eliminerar en utebliven diagnos inte svårigheterna, om sådana förekommer, men försvårar ofta möjligheten till stöd. Enligt de erfarenheter som personer med läs- och skrivsvårigheter har förtydligar undersökningen däremot karaktären av problemen och begränsar deras omfattning. Många som sedan barndomen haft en stämpel på sig blir lättade när de hör att de är normala, smarta och har starka sidor, förutom sina begränsade läs- och skrivsvårigheter. En diagnos eller ett intyg om läs- och skrivsvårigheter behövs bland annat vid ansökan om särskilda tjänster, arrangemang och rehabilitering. På Celia-biblioteket för synskadade får man till exempel låna ljudböcker endast mot ett intyg. Annorlunda inlärning eller inlärningssvårigheter? 5

8 TABELL: Annorlunda inlärning Individualitet Temperament Individuellt inlärningssätt (enligt egen inlärningsstil) Motivation Tidigare erfarenheter Inlärningssvårigheter Inlärningsstilar Genom att se Genom att höra Genom att göra Deltagande experimentator Konkret upplevare Reflekterande observatör Logisk tänkare Träningsmetoder Motiverande träning Deltagande träning Vägledande träning Delegerande träning Rutiner Observation Självutvärdering Handlingssätt Samarbete 6 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

9 1. FRÅN OLIKHETER TILL ANNORLUNDA INLÄRNING Vi är alla olika. Vi har olika utseende och tankar och vi har olika intresseområden. Alla har olika erfarenheter av livet bakom sig. Många vill vara annorlunda och vi vill gärna klassificera många som annorlunda. Olikheten är motsatsen till typisk. Finns det någon typisk inlärning? Inlärningen påverkas av tidigare positiva och negativa erfarenheter, inlärningsstilar, eget vakenhetstillstånd, inlärningsmiljö, personkemi och många andra faktorer. Alla är med andra ord elever med särskilda behov. När något klart och tydligt försvårar inlärningen kan vi prata om inlärningssvårigheter. Liisa Keltinkangas-Järvinen talar om människornas individualitet och olikhet på grund av vårt medfödda temperament. Temperamentet består av ett antal egenskaper som inte har något att göra med intelligensen eller färdigheterna. Egenskaperna beskriver inlärningsstilen, sättet att ta till sig fakta och vårt förhållande till undervisning och andra människor. Temperamentet är ett individuellt sätt att agera och reagera på saker. Vissa tar snabbt tillvara det nya, andra vill först tänka efter och smaka på det innan de vidtar åtgärder. Temperamentet är en benägenhet eller en färdighet för att agera på ett visst sätt, men förklarar inte hur människan visar sin otålighet eller sitt dåliga humör. Temperamentet bestämmer därmed hur lätt en människa reagerar, men inte vilket handlingssätt hon väljer. Barbara Prashing framhäver människornas olika inlärnings- och arbetsstilar. När människorna blir medvetna om sitt eget inlärningsoch arbetssätt uppnår man mer positiva resultat. En negativ attityd gentemot inlärningen är vanlig hos personer med inlärningssvårigheter. Man har inte kunnat ta hänsyn till dessa människors eget inlärningssätt och egen inlärningsstil, och därför har inlärningen inte varit belönande. Från olikhet till annorlunda inlärning 7

10 8 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

11 I verkstäderna har man vant sig vid olikheter. I verkstäderna har handledarna arbetat med många olika typer av ungdomar och vuxna, och de har lång erfarenhet av elever med särskilda behov samt av olika sätt att undervisa och träna. De metoder och undervisningsstilar som används vid träningen har utkristalliserat sig till ett särskilt träningssätt som alla tränare utnyttjar på det sätt som passar dem bäst. Tränare är också mycket olika till sitt temperament och sin person. Arbetet utförs med hjälp av deras egna erfarenheter och deras egen personlighet, och det finns inte något korrekt träningssätt. Några av handledarna har en lugn arbetsmetod som tar upp en sak i taget. Andra däremot vill vara med i mycket; de är mera aktiva i sina arbetssätt och träningsstilar och är mera utåtriktade. Tränaren bör veta hur olika egenskaper och inlärningssvårigheter påverkar beteendet. Ökad medvetenhet om hur olika egenskaper, karaktärsdrag, inlärningsstilar och talanger påverkar inlärnings- och funktionsförmågan stödjer träningen och planeringen av den fortsatta planering av tillvägagångssättet som sker tillsammans med deltagaren. Deltagaren är alltid sin egen personlighet, med sina starka och svaga sidor.. Källor: Keltinkangas-Järvinen Liisa (2006). Temperamentti ja koulumenestys. WSOY Prashing Barbara (1996). Eläköön erilaisuus oppimisen vallankumous käytännössä. ATENA KUSTANNUS Från olikhet till annorlunda inlärning 9

12 Inlärningsstilar Vårt personliga sätt att hantera och ta till oss information Stilarna utesluter inte varandra utan det kan finnas flera starka sidor När vi ska lära oss något nytt är det viktigt att hitta det starkaste egna sättet/de starkaste egna sätten att ta till oss saker Inlärningsstilar Genom att se Genom att höra Genom att göra Deltagande experimentator Konkret upplevare Reflekterande iakttagare Logisk tänkare 10 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

13 1.1 INLÄRNINGSSTILAR Vi människor är olika som elever. Vi kan också lära oss på olika sätt i olika arbets- och inlärningssituationer. Alla har sitt sätt att ta emot och hantera information i olika situationer. Detta kallas för inlärningsstil. Inlärningsstilarna utesluter inte varandra utan en person kan ha flera starka sidor. Människan kan också ha en starkt dominerande inlärningsstil. Det bästa sättet att lära sig är när människor får skaffa information på sitt starkaste inlärningssätt och därefter utnyttja sin näst starkaste inlärningsstil. Inlärningen påverkas också av den miljö och det utrymme där undervisningen äger rum, av människans sociala egenskaper, allmänna inställning och inställning gentemot det som man ska lära sig samt av fysiska behov. När man känner sin egen inlärningsstil blir inlärningen lättare. Genom att man känner till sina egna starka och svaga sidor är det lättare att acceptera sig själv och sitt sätt att lära sig. Att hålla sig till sin invanda inlärningsstil innebär dock en risk; det är inte alltid möjligt att utnyttja sin egen starka sida. Därför är det viktigt att träna på olika inlärningsstrategier och -sätt. Dessutom kan man i förväg också träna sin egen inställning och fundera ut lösningar för situationer, där inlärningsmiljön inte stödjer den egna inlärningsstilen. Det finns många teorier om inlärningsstilar och på Internet finns många olika tester för att kartlägga sin egen inlärningsstil. I slutet av guiden finns en förteckning över möjligheterna att testa inlärningsstilar. Också i verkstaden främjas deltagarens effektiva inlärning av att de för honom/henne naturliga inlärningsstilarna identifieras. När deltagaren känner till sitt naturliga inlärningssätt och sin förmåga att hantera information kan hans/hennes starka sidor utnyttjas vid inlärning i arbetet. I början är det till fördel om deltagaren och tränaren tillsammans funderar på deltagarens egen inlärning och inlärningsstil samt övriga faktorer som kan påverka inlärningen. Vid inlärning av en ny arbetsuppgift i verkstaden och vid inlärning av svåra saker är det fördelaktigt att använda deltagarens starkaste inlärningsstil.. Från olikhet till annorlunda inlärning 11

14 Träning för en visuell elev Visa arbetsuppgiften med tillhörande arbetssteg från detaljer till helhetsgestaltning Använd bilder, arbetsinstruktion, diagram och deltagarens anteckningar som hjälpmedel vid träningen Ge deltagaren träning så att han/hon bildar sig föreställningar om de steg som ingår i arbetet Träning för en auditiv elev Använd levande röst och berätta så grundligt som möjligt Fortsätt logiskt från det ena steget till det andra Ge tid för träning Ge möjlighet till frågor, upprepning och funderingar, ensam med deltagaren eller tillsammans med andra deltagare Lägg bland annat märke till ljud (ibland stödjande), en bekväm stol, en möjlighet att röra sig Träning för en kinestetisk elev Ge arbetsinstruktionerna och introduktion under pågående arbete aktivitet Skriv upp arbetsinstruktionerna Använd miner och gester Se till att stolen är bekväm och att deltagaren har möjlighet att röra sig 12 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

15 1.1.1 Perceptionskanaler eller sinnen som stöd för inlärning Sinnen eller perceptionskanaler är viktiga för inlärningen, och de flesta har någon inlärningsstil, som är baserad på sinnen, som sin starka sida. En visuellt inriktad människa lär sig genom att se och titta på, för en auditivt inriktad elev är hörsel och det hörda viktigt, medan en kinestetisk elev lär sig bäst genom erfarenheter, då han/ hon själv aktivt kan medverka eller pröva på det som han/hon ska lära sig. En visuellt inriktad person lär sig genom att läsa, se och titta på. Det som är viktigt för en sådan person är texter, bilder, färger och materialets utseende samt en helhetsgestaltning. En visuell elev gör gärna anteckningar och hanterar materialet som föreställningar. Betydelsen av synsinnet och synen är viktig. En visuell elev lär sig bättre när han/hon gestaltar en helhetsbild av saken. Att enbart beskriva eller visa detaljer försvårar gestaltning av en helhetsbild. När en visuellt inriktad person får arbetsinstruktionen, vill han/hon se ett konkret exempel på hur arbetet ska göras. Gestaltning av arbetsinstruktionen underlättas dessutom av realistiska eller åskådliggörande bilder samt av en skriftlig arbetsinstruktion. Uppmärksamheten riktar sig ofta till att följa den arbetsinstruktion som presenteras, till bilder och välupprättade arbetsinstruktioner eller annat empiriskt material. Det lönar sig för den visuella eleven att använda olika anteckningar och noteringar, begreppskartor (mindmap) och bilder samt att skapa sig föreställningar om arbetsinstruktionen som stöd till minnet. En visuell elev har nytta av skriftliga arbetsinstruktioner med bilder på grund av att han/hon har ett bra bildminne. För en auditivt inriktad person har hörseln och det hörda en stor betydelse. En auditiv person lägger märke till röster/ljud och diskussioner i sin omgivning. Han/hon njuter av samtal och förklaringar. Från olikhet till annorlunda inlärning 13

16 Från olikhet till annorlunda inlärning Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

17 För en auditivt inriktad person är det viktigt att man talar uttrycksfullt och att anvisningarna förklaras grundligt. I en träningssituation lönar det sig för en auditiv elev att undvika en direkt kopiering av arbetsinstruktionerna. Däremot lönar det sig för honom/henne att koncentrera sig på att lyssna och att göra sina egna anteckningar. Inlärningen underlättas också av att man ställer frågor, upprepar högt det som tagits upp, berättar och funderar samt diskuterar med de övriga deltagarna. En auditiv elev behöver tid för att tala och i sitt huvud gå igenom det som sagts och arbetsinstruktionerna. Att logiskt gå vidare med träningen underlättar därför inlärning. Hos några kan rytm eller ljud underlätta koncentration och inlärning, hos andra däremot kan extra ljud vara störande. En kinestetisk elev lär sig bäst genom att känna och genom erfarenheter, när han/hon själv kan göra, medverka eller testa och uppleva. För en kinestetisk elev är det viktigt hur en sak, ett föremål eller ett verktyg känns. Vid utförandet av arbetsuppgiften borde arbetsmiljön kännas bekväm. En arbetsuppgift är lättast att lära sig med hjälp av kroppsrörelser, genom att man arbetar med händer och på något annat sätt deltar i inlärningssituationen. En kinestetisk elev bildar sig en uppfattning om andra människors avsikter med hjälp av deras miner, gester och rörelser. Han/ hon fäster till exempel märke till hur tränaren berättar om ett ämne och stödjer sig vid inlärning av arbetet till dessa erfarenheter för att komma ihåg det han/hon lärt sig; han/hon kommer ihåg hur något kändes och vilken stämning som var kopplad till den. En kinestetisk elev har nytta av att den teoretiska arbetsinstruktionen flätas ihop med praktiken. För den kinestetiska eleven lönar det sig att använda demonstrationer och undvika att sitta på plats vid inlärning av en ny sak. Att röra sig främjar memorerandet av viktiga saker. Att till exempel gå när man lär sig nytt hjälper inlärningen hos en kinestetisk elev.. Från olikhet till annorlunda inlärning 15

18 Aktiv deltagare deltagande experimentator Fördomsfri, klarar av att ta risker, sällskaplig, tycker om grupparbete, kan göra flera saker samtidigt, kortsiktig Ge utmanande uppgifter, använd visuella hjälpmedel, verksamheten bör vara aktiv och ha högt tempo. Praktisk anordnare konkret upplevare Vill pröva på saker i praktiken, lär sig genom att göra, snabb och otålig, vill fatta beslut och lösa problem, försöker förbättra funktionaliteten Ge möjlighet till praktisk användning och inlärning i arbetet, undervisa andra och följa andras arbete Logisk tänkare abstrakt begreppsliggörare Kombinerar information till teori, analyserar och drar slutsatser, uppskattar rationellt tänkande, är oflexibel och rigid Berätta om modeller, begrepp och teorier, ge utmanande uppgifter och möjlighet till frågor under arbetets utförande, ge noggrant avgränsade uppgifter samt mål och planer Eftertänksam observatör refl ekterande iakttagare Tillbakadragen, granskar saker och ting ur olika perspektiv, grundlig, duktig att lyssna, tolerant och har bra observationsförmåga Låt deltagaren följa allt från sidan, ge mycket tid åt funderingar, möjligt att koncentrera sig på en uppgift i taget 16 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

19 1.1.2 Fyra inlärningssätt Förutom sinnena har alla sitt eget sätt att lära sig genom att göra och genom erfarenheter. Professor David A. Kolb har utvecklat teorin om upplevelsebaserad inlärning som delar upp inlärningsstilarna i fyra olika inlärningssätt: deltagande experimentator, konkret upplevare, logisk tänkare och reflekterande iakttagare. Deltagande experimentator är lätt att entusiasmera och vill pröva i praktiken hur de nya idéerna och tankarna fungerar. Han/hon är fördomsfri och kan ta risker. Han/hon tycker om grupparbete och klarar av att göra många saker samtidigt. En deltagande experimentator tappar dock tålamodet om allt inte går framåt eller om hanteringen tar lång tid. En deltagande experimentator tycker om utmanande uppgifter och visuella hjälpmedel. Verksamheten ska vara aktiv och ha högt tempo. En konkret upplevare lär sig bäst genom att medverka i nya situationer. Han/hon är aktiv, öppen och lätt att kontakta. En konkret upplevare njuter av att fatta beslut och att lösa problem. Lösningarna kan dock bli ytliga, då han/hon inte nödvändigtvis har långsiktighet för resonering. En konkret upplevare ges möjlighet att tillämpa teorin i praktiken, lära sig i arbetet, undervisa andra och följa andras arbete. En logisk tänkare kombinerar informationen till en teori och granskar saker och ting noggrant punkt för punkt. Han/hon försöker bygga helheter av detaljerna och uppskattar rationellt tänkande. En logisk tänkare bygger inte sina tankar på antaganden eller sina personliga erfarenheter. Han/hon behöver mycket tid för upplevelsebaserad inlärning. Från olikhet till annorlunda inlärning 17

20 Från olikhet till annorlunda inlärning Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

21 En logisk tänkare ges möjlighet att ställa frågor under pågående arbete, han/hon får information om modeller, begrepp och teorier. Han/hon tycker också om noggrant avgränsade uppgifter. En reflekterande iakttagare diskuterar gärna med andra och lyssnar på andras tankar. Han/hon granskar saker och ting ur olika perspektiv och vill göra sig förtrogen med allt innan han/hon drar slutsatser. För en reflekterande iakttagare förblir informationen ofta teoretisk och han/hon är inte särskilt bra på att lära sig genom att pröva på. En reflekterande. iakttagare ges möjlighet att koncentrera sig på en uppgift i taget, att följa det som sker från sidan och mycket tid åt funderingar. Källor: Laine A., Ruishalme O., Salervo-Siven T., Välimäki P. (2005). Opi ja ohjaa. WSOY Lehtoranta P, Leivo H & Haapasalo S (2006). Miten ohjaat työssäoppijoita. Stiftelsen för rehabilitering ( Prashing Barbara (1996). Eläköön erilaisuus - oppimisen vallankumous käytännössä. ATENA KUSTANNUS Från olikhet till annorlunda inlärning 19

22 Inlärningssvårigheter Inlärningssvårigheter» Läsning» Skrivning» Räkning» Språklig utveckling» Uppmärksamhet» Motorisk koordination» Gestaltningssvårigheter ADD, ADHD Asperger Övriga neurologiska sjukdomar 20 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

23 2. INLÄRNINGSSVÅRIGHETER Enligt uppskattning har cirka procent av befolkningen, d.v.s. cirka en miljon finländare, olika graders inlärningssvårigheter. Vi kan med andra ord dra slutsatsen att minst var fjärde deltagare i en verkstad har någon form av inlärningssvårighet. I verkligheten kan denna siffra vara mycket högre, då ett stort antal unga och vuxna utan utbildning och personer som haft inlärningssvårigheter under sin studietid söker sig till verkstäderna. Man talar om särskilda inlärningssvårigheter när prestationsnivån är svag inom ett avgränsat område i förhållande till personens begåvning och utbildningsnivå och prestationsnivån inte påverkas av andra sjukdomar. Svårigheterna kan inte heller förklaras med bristen på grundläggande utbildning. Till särskilda inlärningssvårigheter räknas bland annat läs- och skrivsvårigheter, gestaltningssvårigheter, olika uppmärksamhets- och verksamhetsstyrningssvårigheter, matematiska inlärningssvårigheter samt begränsat korttids- eller arbetsminne. Inlärningssvårigheten kan också bero på eller orsakas av koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter. Problemen förekommer vanligtvis som en överlappning av flera svårigheter. Man bör dock komma ihåg att problemen hos varje elev med särskilda behov är individuella. Det kan hända att till exempel lässvårigheten endast framträder vid skrivning. Hos vissa är lässvårigheten förknippad med matematiska svårigheter hos andra däremot inte. Inlärningssvårigheterna betyder inte intelligent handikapp eller dumhet, utan ett avvikande inlärningssätt. Det är inte fråga om att personen inte skulle kunna lära sig eller att han/hon skulle lära sig sämre, inlärningen sker bara på ett annat sätt och i annan takt än hos andra. Personen med inlärningssvårigheter lär sig samma saker som andra om han/hon får lära sig dem på ett sådant sätt som passar honom/henne. Inlärningssvårigheter 21

24 EGNA ANTECKNINGAR: 22 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

25 Vetskapen om inlärningssvårigheterna är viktig för personen själv, men också för hans/hennes tränare och andra människor som arbetar med honom/henne. Personen med inlärningssvårigheter kan utbilda sig och framför allt arbeta på samma sätt som alla andra. Det lönar sig att i verkstaden söka efter en sådan elevs starka sidor som kan vara till hjälp vid bekämpning av eventuella svårigheter.. Inlärningssvårigheter 23

26 Vilken är vänster? 24 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

27 2.1 GESTALTNINGSSVÅRIGHETER Dessa svårigheter visar sig vid gestaltning av saker, texter, platser eller föremål. Gestaltningssvårigheterna försvårar läsning och hantering av matematiska färdigheter i arbete och vid studier. Svårigheterna orsakar olika slags problem som bör beaktas vid verkstadsträningen. Gestaltningssvårigheterna framträder bland annat som svagt arbetsminne samt som svårigheter att förstå muntliga instruktioner och planera tidsanvändning. Också planering av arbetsuppgifterna samt hantering av maskinernas och aggregatens funktion trots instruktionerna kan vara svårt. Gestaltningssvårigheterna orsakar olika problem bland annat inom följande delområden: Svårigheten att gestalta det visuella eller det sedda gör det svårare att uppskatta avstånd och föremålens placering. Det kan till exempel vara svårt att gestalta riktningar, man blandar ihop höger och vänster. Att gestalta tid är svårt, vilket gör det svårt att planera och hålla sig till tidplaner. Det kan förekomma svårigheter i koordinationen mellan öga och hand, vilket påverkar skrivförmågan och fingerfärdigheten. Gestaltningsförmågan av det sedda visar sig ofta också vid användning av apparater och verktyg. Som en följd av en auditiv eller hörselbaserad gestaltningssvårighet kan det vara svårt att förstå det som sägs. Det är svårt till exempel att förstå ett snabbt tal som innehåller svåra ord och att lägga på minnet muntliga instruktioner är inte lätt. Inom kinestetiskt område, d.v.s. känsel- och beröringsbaserat gestaltningsområde över- eller underreagerar man på känseleller beröringsförnimmelser. Beröring eller överdriven närhet kan till exempel upplevas som obehaglig. Det kan också vara svårt att gestalta ett utrymme eller ett avstånd.. Inlärningssvårigheter 25

28 Matematiska inlärningssvårigheter Siffrorna kan kastas om Svårigheter med användning av måttenheter Svårigheter med gestaltning av riktning och tid Svårigheter med att göra tidplaner Svårigheter med penninghantering och hushållning Ren matematisk svårighet är sällsyn förekommer ofta i samband med lässvårigheter Matematiska inlärningssvårigheter och träning Åskådliggör räkningen genom att teckna och visa med praktiska exempel Gruppera nummerserierna i delar Uppmuntra till att lära sig olika minnesregler Ta räkneexemplen inom de områden som deltagaren är intresserad av Repetera och upprepa Kom ihåg den uppmuntrande responsen 26 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

29 2.2 MATEMATISKA SVÅRIGHETER OCH LÄSSVÅRIGHETER Matematiska inlärningssvårigheter förekommer hos cirka en femtedel av befolkningen. Det är svårt att uppskatta någon exakt andel, då matematiska inlärningssvårigheter alltid är individuella och ofta inte diagnostiseras. En ren matematisk inlärningssvårighet är sällsyn; den förekommer ofta i samband med andra gestaltnings- eller lässvårigheter. Nästan hälften av dem som lider av lässvårigheter har också svårigheter inom matematik. Detta beror framför allt på att de har svårigheter med läsning och förståelse av givna uppgifter samt med att komma ihåg långa uppgiftstilldelningar och instruktioner. Matematiska inlärningssvårigheter förekommer bland annat vid användning av måttenheter, rättskrivning av siffror samt vid rumsgestaltning. Siffror kan saknas eller de kan kastas om. Utanför de matematiska uppgifterna visar sig svårigheten framför allt som svårighet att uppfatta riktning och tid samt att komma ihåg och förstå långa verbala instruktioner. Det kan vara svårt att göra tidplaner och hantera vardagen. Den matematiska inlärningssvårigheten kan visa sig som problem vid penninghanteringen och hushållningen. Det är viktigt att deltagaren identifierar sina egna svaga och starka sidor. Det lönar sig att tillsammans gå igenom dem både med arbetsledaren och med den individuella tränaren. Informationshanteringen blir lättare om arbetsuppgifterna i anslutning till räkning delas upp. Tränaren kan för sin del hjälpa deltagaren genom att ge så många praktiska exempel som möjligt. Åskådliggörande till exempel med hjälp av tecknade figurer på papper hjälper de flesta deltagarna. Bilder vid arbetsmaskiner hjälper dem att förstå och gestalta proportioner eller de måttenheter som använts. Vid individuell träning kan planeringen av penninghantering stödjas genom att man tillsammans med deltagaren gör upp planer för hushållningen. Inlärningssvårigheter 27

30 Läs- och skrivsvårigheter Höger och vänster, öster och väster kan förväxlas Svårt att komma ihåg månader och uppräkningar Svårigheter med användning av karta och riktningar Vid läsning: Läsning går långsamt Bokstäverna och siffrorna förväxlas och byter plats Raderna hoppar Svårt med främmande språk Svårt att komma ihåg och förstå det man läst Det kan hända att man inte märker slutet på ordet eller korta ord Vid skrivning: Bokstäver eller stavelser faller bort Det är svårt att alstra text Bokstäver och siffror förväxlas och byter plats; b eller d, 86 eller 68 Utelämnande av dubbelkonsonanter villa eller vila Det kan hända att man utesluter slutet på ordet eller korta ord Läs- och skrivsvårigheter och träning Ge personlig träning Använd tydligt och enkelt språk Visa och upprepar saker Använd bilder som stöd till skriftligt material Uppmuntra och motivera Ge regelbunden respons 28 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

31 Läs- och skrivsvårigheter kallas också för lässtörning, dyslexi eller ordblindhet. När man talar om lässvårighet och lässtörning är det fråga om en svårighet att lära sig att läsa och skriva. Dessa kan också förekomma i samband med andra inlärningssvårigheter. Ordblindhet är den gamla benämningen för läs- och skrivsvårigheter. Dyslexi är ett allmänt begrepp för läs- och skrivsvårigheter. Det används när det är fråga om en svårare, ofta ärftlig funktionssvårighet. Läs- och skrivsvårigheterna kan bero på olika hjärnskador och då talar man inte om dyslexi. Läs- och skrivsvårigheter visar sig på olika sätt och individuellt. Också graden av lässvårighet varierar mycket. Typiska problem är identifiering av bokstäver och långsam inlärning, bokstäverna hoppar och klibbas ihop, bokstäver, stavelser och ändelser på ord utelämnas och det är svårt att komma ihåg stavelser och ord. Att följa raden och hitta en ny rad i texten kan vara svårt. Förutom läs- och skrivsvårigheterna räknas också läsförståelsesvårigheten till inlärningssvårigheter inom läsning. Då kan själva läsningen gå lätt men läsaren förstår inte det han/hon läst. Detta kan bero på begränsat arbetsminne eller på att läsaren inte förstår de grammatiska strukturerna. Problem med koncentrationen och uppmärksamheten kan också förstå läsförståelse. Skrivsvårigheten kan till exempel visa sig genom att man utelämnar bokstäver och stavelser, avstavar ord fel, kastar om bokstäver och siffror eller förvandlar dem till spegelbilder och att skrivandet går långsamt. Att bygga upp en logisk mening kan också vara svårt. Ett allmänt problem vid skrivsvårigheter är också utelämnandet av dubbelkonsonanter. I en verkstad kan läsförståelse underlättas med enkla och korta skriftliga instruktioner samt med olika bilder och diagram. För vissa personer kan alla skriftliga instruktioner vara svåra. Inlärningssvårigheter 29

32 Inlärningssvårigheter Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

33 Muntliga arbetsinstruktioner hjälper att förstå instruktionerna. Det kan vara svårt att fylla i olika blanketter, som körjournaler, orderbestämmelser och myndigheternas blanketter. Vid träningen bör man reservera tid för att fylla i dessa tillsammans. Inlärningsvårigheterna kan också bero på ett begränsat arbetsminne. Med detta avses den begränsning vid användning av korttidsminnet som bland annat påverkar människans förmåga att lagra det man ska lära sig. Det finns helt enkelt inte plats för så många saker åt gången i korttidsminnet. Detta kan göra inlärningen svårare eller långsammare också i många praktiska arbetsuppgifter. Begränsningen i arbetsminnet försämrar förmågan att lagra muntliga instruktioner, arbetsinstruktioner och nummerserier samt försvårar huvudräkning. Arbetsminne behövs till exempel när man lär sig nya färdigheter och saker. För bearbetning av informationen behövs kapaciteten av hela arbetsminnet. För en person med läs- och skrivsvårigheter kan läsförståelsen vara bristfällig på grund av att all uppmärksamhet går åt den mekaniska läsningen och arbetsminnet inte räcker till för att lagra och förstå hela sakkomplex. Om deltagaren också lider av begränsat arbetsminne är det viktigt att kunna ge arbetsinstruktionerna uppdelade i tillräckligt små portioner. I arbetsinstruktionerna kan man också använda illustrerat och skriftligt material för att erinra om instruktionerna. Arbetsminnet kan förbättras genom att man gång på gång upprepar informationen och instruktionerna.. Inlärningssvårigheter 31

34 Läs- och skriv 32 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

35 Källor: Ahonen ja Aro (red.) (1999). Oppimisvaikeudet kuntoutus ja opetus yksilöllisen opetuksen tukena. PS-kustannus Ahvenainen Ossi, Holopainen Esko (2000). Lukemis- ja kirjoittamisvaikeudet. Teoreettis ta taustaa ja opetuksen perusteita. SPECIAL DATA OY Erilaisen oppijan käsikirja (2007). Erilaisten oppijoiden liitto ry. Gummerus Hassinen Jukka (2003). Matkaopas kuntouttavaan työtoimintaan. Valtakunnallinen työpajayhdistys ry Lahtinen Tiina (2005). Erilaisen oppijan opas Teknilliselle korkeakoululle. ( Lehtoranta Pirjo, Reinola Outi (2007). Haastava nuori ammattia oppimassa. Stiftelsen för rehabilitering Keltinkangas-Järvinen Liisa (2006). Temperamentti ja koulumenestys. WSOY Oma oppimisvalmentaja (2008). Työkirja oppimisvaikeuksien kanssa selviytymiseen. Stiftelsen för rehabilitering Inlärningssvårigheter 33

36 Koncentration och uppmärksamhet Alla har sin specifika koncentrationsförmåga och uppmärksamhet när vi utför olika uppdrag. Koncentrationen och uppmärksamheten påverkas till exempel av motivation gentemot det som ska göras, sinnesstämning, av yttre impulser och allmänt vakenhetstillstånd. Uppmärksamhetssvårigheterna visas bland annat:» Som en svårighet att reglera sitt agerande och uppförande i enlighet med uppgiften, miljön eller de egna målsättningarna.» Som en svårighet att rikta in sin egen uppmärksamhet och koncentration på sådant som är viktigt för situationen. Uppmärksamhetsstörningarnas uttrycksformer ADD uppmärksamhetsstörning Uppmärksamheten riktas in på fel saker, gestaltningsproblem samt långsam informationshantering, planering och genomförande av den egna verksamheten. ADHD eller AD/HD uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning Förutom uppmärksamhetsstörning också hyperaktivitet och/eller impulsivitet 34 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

37 2.3 ANNORLUNDA KONCENTRATION OCH UPPMÄRKSAMHET Människornas koncentrationsförmåga och uppmärksamhet varierar i olika situationer. Vi kan koncentrera oss länge på att fundera och lösa något som vi är intresserade av, utan att vi märker hur tiden går. Å andra sidan kan vi också ha svårigheter med att fokusera oss på att utföra något som vi är mindre intresserade av. Koncentrationsförmågan och uppmärksamheten påverkas bland annat av motivation, temperament, yttre impulser, sinnestillstånd och allmänt vakenhetstillstånd. Uppmärksamheten är med andra ord en förmåga att rikta in sig på sådant som är väsentligt för situationen eller uppgiften och att välja passande handlingssätt. Svårigheterna med att reglera uppmärksamheten visar sig bland annat genom brist på koncentration, slarvfel, svårighet att slutföra arbetet, tappade varor och glömda saker. Svårigheterna kan också visa sig i fokusering och upprätthållande av uppmärksamheten samt till exempel i planering av verksamheten. Uppmärksamheten och koncentrationsförmågan påverkas av många faktorer och också graden av svårigheten varierar. När svårigheterna är svåra talar man om neuropsykiatrisk uppmärksamhetsstörning. Diagnostiserade uppmärksamhetsstörningar klassificeras som följer: ADD = svårighet att reglera uppmärksamheten ADHD = svårighet att reglera uppmärksamhet, dessutom hyperaktivitet och/eller impulsivitet Impulsiviteten i samband med ADHD-uppmärksamhetsstörningen visar sig som förivring, otålighet, bristande långsiktighet, svårigheter med att arbeta självständigt och följa tidplaner. Uppmärksamhetsstörningen kan dock förekomma också utan hyperaktivitet och Inlärningssvårigheter 35

38 Symptom i samband med uppmärksamhetssvårigheter Slarvighet, försummelse av detaljer Svårigheter med att koncentrera sig och lyssna Svårigheter att börja med arbetet, följa instruktioner och slutföra arbetet Störning genom yttre impulser Lätt att tappa saker och glömma Varierande prestationsförmåga Uppmärksamheten är överdriven eller underdriven Symptom i samband med hyperaktivitet och impulsivitet Svårt att stå/sitta stilla Otålighet Onödiga rörelser (nödvändiga för vakenhetstillståndet) Talar eller agerar innan man tänker Svarar impulsivt eller emotionellt på det som andra gjort eller sagt Svårigheter att upprätthålla verksamhet, planer eller mål» Man väljer oftast den belöning som är snabb att uppnå Reagerar snabbt på det som man kommit att tänka på» Att återgå till det som man påbörjat när koncentrationen har avtagit är svårare än för andra 36 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

39 impulsivitet, som det ofta handlar om hos vuxna personer. För denna uppmärksamhetsstörning används termen ADD. ADHD/ADD är ett neurologiskt, medfött drag som beror på en avvikande funktion hos hjärnans budbärare. Det är en ärftlig funktionsegenskap i hjärnan och håller livet ut. Uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheterna har förekommit sedan barndomen. Med stigande ålder brukar symptomen dock oftast försvagas. Hos vuxna har barndomens ADHD kunnat förvandlas till ADD när hyperaktiviteten har gett med sig. Aktivitetsnivån i hjärnan hos personer med ADHD är något lägre än hos andra inom de områden som reglerar uppmärksamheten, motivationen och känslokontrollen. Mängden budbärare som dämpar beteendet är för liten i hjärnan. På grund av den försämrade självkontrollen och impulskontrollen kan personer med ADHD ha svårigheter att hålla tillbaka sina omedelbara reaktioner i olika situationer eller tänka innan man agerar. En person med ADD däremot kan sjunka in i sina egna tankar och drömmar, då koncentrationen och uppmärksamheten inte alltid riktas på det nödvändiga. En person med ADHD kan oftast kännas igen på en hyperaktivitet som visar sig utåt. Personen sitter oroligt, pysslar något med fingrarna, väntar inte på sin egen tur eller fattar snabba impulsiva beslut och verkar hyperaktiv. En person med ADHD strävar efter att genom detta beteende höja den låga aktivitetsnivån i sin hjärna. En person med ADHD kan tycka att impulsivt beteende är förnuftigt, då han/hon lever i nuet. Man kan säga att ADHD försämrar förmågan att inskränka sitt eget beteende. En person med ADHD har svårigheter att förutse det som kommer att hända och därför kan han/ hon ofta hamna i samma problemsituationer. ADHD- och ADD-symptomen omfattar många positiva symptom, som kreativitet, förmåga att leva i nuet, förmåga att göra saker och ting på ett annorlunda sätt samt öppenhet. Genom att stödja de starka sidorna och de positiva symptomen, Inlärningssvårigheter 37

40 TABELL: ADHD och positiva egenskaper Egenskap Positiv egenskap Svårt att koncentrera sig på detaljer. Gestaltar större helheter, fäster sig inte vid småsaker. Svårt att behålla uppmärksamheten länge. Övergår smidigt från en uppgift till en annan. Följer inte instruktioner. Skapar egna handlingssätt, utför saker på ett annat sätt än tidigare. Är aktiv och kreativ. Impulsivt beteende. Snabb uppfattningsförmåga. Svårt att bedöma följderna av sitt eget beteende. Villig att ta risker, är inte rädd för ändringar och njuter av utmaningar. Talar mycket. Njuter av att uppträda och är en utmärkt talare. Sjunker in i sina egna tankar. Kreativt tänkande, fantasi, kombinerar gamla saker. 38 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

41 med rätt träningsstil och passande handlingssätt kan eventuella negativa symptom kompenseras. De flesta personer med ADHD har inte fått någon medicinvetenskaplig diagnos. Om symptomen inte på något sätt stör det dagliga livet spelar det ingen roll om symptomen har diagnosticerats eller inte. Symptomen påverkar på olika sätt, beroende på deras styrka, de närstående människorna, livssituationen och kvaliteten på arbetsuppgifterna. Diagnos med tillhörande medicinering, beteendeterapi och/eller olika träningsformer, till exempel lösningsinriktad träning, blir nödvändiga när symptomen stör det normala livet. Obehandlade kan ADHD-symptomen bland annat öka depression, drogmissbruk och kriminalitet. För att diagnostisera ADHD och ADD används inga laboratorietester, hjärnröntgen eller andra prover. Diagnostiseringen sker på grundval av beteendedrag och koncentrationsförmåga, genom intervjuer och vid behov genom att utesluta övriga sjukdomar. Diagnosen görs alltid av en läkare. I verkstäder görs inga diagnoser utan kunden iakttas och man strävar efter att stödja hans/hennes starka sidor och utvecklingsbehov. Från verkstäder kan deltagaren skickas vidare till undersökningar om han/hon skulle kunna ha nytta av en diagnos. Det kan med andra ord vara så att en person har sådana symptom som motsvarar en diagnos, även om han/hon inte har fått någon diagnos. I dessa fall är det viktigt att känna till symptom i samband med uppmärksamhetsstörningar för att kunna handleda personen på rätt sätt. Det är inte till någon nytta att till en person med ADHD tjata om att han/hon ska lyssna och sitta stilla, ifall kontinuerlig rörelse är viktig för att höja aktivitetsnivån i hans/hennes hjärna. Till exempel kooshbollar och andra hjälpmedel förbättrar möjligheterna att bibehålla vakenhetstillståndet när deras användning inte stör andra. En person med ADHD behöver dessutom en omedelbar respons på sina prestationer, då han/hon lever i nuet. Alla koncentrations- och uppmärksamhetsproblem betyder inte att personen har ADHD eller ADD. Det är bra att veta vad problemen Inlärningssvårigheter 39

42 Uppmärksamhetsstörningar och deras träning Definiera uppgifterna och deras mål tydligt Försök att endast ge en instruktion åt gången, portionera arbetsinstruktionerna Be att deltagaren upprepar den givna instruktionen Minimera yttre störningar Skapa en så lugn arbetsmiljö som möjligt Använd skriftliga/illustrerade instruktioner som hjälp Uppmuntra deltagaren att använda hjälpmedel, som kalendern i mobiltelefonen Ordna pauser mellan arbetet/uppgiften Kom överens om rutiner efter utfört arbete Ge omedelbar respons på det utförda arbetet Sträva efter att ge omväxlande arbetsuppgifter under dagen 40 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

43 beror på. Problemen kan till exempel. bero på yttre impulser eller allmänt vakenhetstillstånd. Enbart sömnbrist som har pågått länge kan orsaka orolighet som liknar ADHD. Källor: Barkley Russel A. (2008). ADHD kuinka hallita ADHD. UNIpress Huotari m.m. (2008). Neuropsykiatrinen valmennus. Valmentajan käsikirja. Mikkelin ammattikorkeakoulu Lehtokoski (2004). Aikuisen ADHD ja aivojen arvoitus. Tammi Mannström-Mäkelä (2008). Voimaannuttavan ohjaamisen käsikirja. Gaudeamus Helsinki University Press / Palmenia Inlärningssvårigheter 41

44 Social interaktion En socialt duktig människa kan bete sig på ett sådant sätt som andra kan acceptera. Kan upptäcka sociala tips och reglera sitt eget beteende Interaktionen påverkas bland annat av» Motivation» Temperament» Vakenhetstillstånd» Miljö Aspergers syndrom Hör till autism» Svårigheter med interaktion och socialt umgänge» Kommunikationssvårigheter» Särskilda, begränsade intresseområden» Begränsad fantasi» Eventuella brister på vardagshantering» Viktigt att följa rutiner och regler 42 Karoliina Koskinen & Marja Hautaluoma: Träning av elever med särskilda behov

45 2.4 SOCIAL BLINDHET En socialt duktig människa kan bete sig på ett sådant sätt som andra kan acceptera. I sociala situationer gör vi observationer utifrån det som sägs och hur man beter sig. Vi tolkar människornas tankar och beteendemönster och reglerar vårt eget beteende utifrån dem. En socialt duktig person upptäcker sociala tips i interaktionssituationer och kan kontrollera sitt eget beteende så att det passar till situationen. I sociala situationer behövs också förmåga att sätta sig i andras situation samt känslighet att läsa och förstå andras inre känslor utifrån deras yttre beteendemönster. Vårt beteende i interaktionssituationer påverkas bland annat av temperament, sinnestillstånd och personlighet. I allmänhet har människorna en inbyggd förmåga att förnimma andra människors sinnestillstånd och tankar. Merparten av människorna kan dra avsevärt många slutsatser utifrån sin samtalspartners gester och övriga små tecken. Autistiska människor saknar denna förmåga. Svårigheterna med social interaktion kan också bero på olika psykiska problem, inlärda beteendemönster eller människans naturliga temperament. Svårigheterna med social interaktion kan också tyda på Aspergers syndrom (AS). Syndromet är en typ av autism, men är autismens mildaste form. AS är en medfödd hjärnbaserad avvikelse som orsakar problem också inom social interaktion. Syndromet kan vara förknippat med ett utmanande beteende, inbundenhet eller att personen trivs ensam. Personer med Aspergers syndrom är mycket olika och hos alla visar sig syndromet på olika sätt. Personen med Aspergers syndrom kan vara socialt blind. Personen som lider av social blindhet kanske inte förstår avsikten med ett leende; om det är glatt, skadeglatt eller elakt. Det kan hända att han/hon inte alls märker leendet. En person med Aspergers syndrom kan också ha svårt att förstå metaforer som till exempel få något i kistan. Texten för torrt hår på en schampo- Inlärningssvårigheter 43