Delårsrapport. Kollektivtrafiknämnden Mars Kollektivtrafiknämnden

Transkript

1 Delårsrapport Kollektivtrafiknämnden Mars 2018 Kollektivtrafiknämnden Delårsrapport Mars 2018

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Verksamhet Viktigaste händelserna under perioden Mål och fokusområden Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Antalet nöjda resenärer med kollektivtrafiken ska öka i hela regionen Fullfölj trafikförsörjningsprogrammet Utökade möjligheter till studie- och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Bättre möjligheter till livsmedels- och energiproduktion samt stimulera ökad användning av biogas Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt resultat SR04 Sammanställning RR Beställare Regional utveckling Intäktsutveckling Kostnadsutveckling Åtgärder vid ekonomisk obalans Eget kapital Investeringar Bokslutsdokument och noter Övrig rapportering Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse...14 Bilagor Bilaga 1: Bokslutsdokumentation Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 2(14)

3 1 Sammanfattning De avläsningar som har gjorts för måluppfyllelse första kvartalet bedöms vara i linje med de som gjordes för helåret Regionfullmäktiges mål är i linje med trafikförsörjningsprogrammets mål och måluppfyllelsen är generellt god. De flesta mål mäts på årsbasis och analyser på kvartalsbasis är svåra att göra. Under första kvartalet 2018 har fokus varit på förankring av strategiska utvecklingsfrågor för kollektivtrafiken, genom kollektivtrafikråden där samtliga kommuner är representerade. Förslag till strategier är ute på remiss hos kollektivtrafikråden under våren 2018 är; Reviderad miljö-och klimatstrategi för kollektivtrafiken, samt Kollektivtrafik på jämlika villkor- med utgångspunkt i de sju diskrimineringsgrunderna Samtidigt pågår summering och ställningstaganden kring de två samrådsremisser som varit ute under hösten 2017; Västtågsutredningen gällande mål om nya tågstopp, samt förslag till ny zonstruktur för biljettsortimentet under våren Den 10 april ställde sig regionfullmäktige bakom Målbild koll 2035 för storstadstrafiken i Göteborg, Mölndal, Partille. Kommunerna har också var för sig ställt sig bakom måldokumentet, vilket är en viktig förutsättning för det framtida genomförandet som innebär åtaganden för samtliga parter genom samhällsplanering, infrastruktur och trafikering. I januari justerade Västtrafik priserna med i genomsnitt 2,5 procent i enlighet med kollektivtrafiknämndens beslut. Västtrafik har även under första kvartalet upphandlat 40 nya tåg vilket är en viktig förutsättning för genomförandet av regionens långsiktiga målbilden för tågtrafiken; Målbild tåg Helårsprognosen för kollektivtrafiknämnden är utifrån marsbokslutet ett 0-reslutat kopplat till nämndens verksamhet, och därutöver +200 mnkr i överenstämmelse med nämndens detaljbudget Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 3(14)

4 2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden I januari justerade Västtrafik priserna med i genomsnitt 2,5 procent i enlighet med kollektivtrafiknämndens beslut. Västtrafik har även under första kvartalet upphandlat 40 nya tåg vilket är en viktig förutsättning för genomförandet av regionens långsiktiga målbilden för tågtrafiken; Målbild tåg Under första kvartalet 2018 har kollektivtrafiknämndens fokus varit på förankring av strategiska utvecklingsfrågor. Kollektivtrafiknämnden har i februari skickat ut en årlig avstämning av trafikförsörjningsprogrammet på remiss till kollektivtrafikråden, där samtliga kommuner ingår. I samma utskick följde förslag på två strategier; reviderad miljö-och klimatstrategi för kollektivtrafiken, samt Kollektivtrafik på jämlika villkor- med utgångspunkt i de sju diskrimineringsgrunderna. Viktiga strategiska dokument som beskriver hur mål i trafikförsörjningsprogrammet ska nås. Förslagen till nya strategier ersätter nu gällande strategier inom respektive målområde. Samtidigt pågår summering och ställningstaganden kring de två samrådsremisser som kollektivtrafiknämnden skickat ut under hösten 2017; Västtågsutredningen gällande mål om nya tågstopp, samt förslag till ny zonstruktur för biljettsortimentet. Den 10 april ställde sig regionfullmäktige bakom Målbild koll 2035 för storstadstrafiken i Göteborg, Mölndal, Partille. Kommunerna har också var för sig ställt sig bakom måldokumentet, vilket är en viktig förutsättning för det framtida genomförandet som innebär åtaganden för samtliga parter genom samhällsplanering, infrastruktur och trafikering. Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 4(14)

5 3 Mål och fokusområden 3.1Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Kollektivtrafiknämnden arbetar med målet inom trafikförsörjningsprogrammets Övergripande mål: Andelen hållbara resor ökar i hela Västra Götaland och resandet fördubblas, och; Delmål 1: Ökad tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland Kollektivtrafikens marknadsandel ökade under 2017, till en nivå på 33 procent och avläsningen för första kvartalet bedöms vara i samma nivå. Målet i trafikförsörjningsprogrammet är att nå 33 procent på längre sikt, vilket var satt utifrån den tidigare nivån runt procent. Bytet av undersökningsmetod måste beaktas i analys av måluppfyllelsen. En fortsatt ökning av marknadsandelen är angelägen för att avlasta städerna från trängsel och minska vägtrafikens miljöpåverkan. Resandet har förändrats positivt med sex procent sen i februari Bedömningen är att två till tre procent av förändringen är kopplade till nytt resanderäkningssystem. För årets två första månader ökade resandet totalt med sex procentfrämst med buss och spårvagn. Det ökade resandet och marknadsandelen bedöms vara en följd av fortsatta åtgärder som görs för att stimulera resandet, alltifrån utveckling av utbudet till informations- och marknadsinsatser. Bedömningen är att fördubblingsmålet till 2025 kan nås. För närvarande är resandet över målkurvan. Kollektivtrafikens marknadsandel är en större utmaning att förändra, men målet bedöms möjligt att nå långsiktigt. Hållbart resande väst är en verksamhet med riktade medel från kollektivtrafiknämnden för att arbeta med påverkansarbete och projekt som styr om människors vanor till ett mer hållbart resande. Hållbart resande väst har under första kvartalet fått relativt mycket positiv medial uppmärksamhet, med flera projekt som fallit väl ut. Exempel på projekt som fått genomslag är Vintercyklist, Cykelvänlig arbetsplats och Buss-o-hoj! (vikcykel ombord). Målbild Koll2035 Drygt 70 procent av alla kollektivtrafikresor görs i regionens storstadsområde. Arbetet med att ta fram en målbild för stomnätet, d.v.s. linjer och stråk med stort antal resande, leds av Stadstrafikforum Göteborg, Mölndal och Partille (GMP) som består av utsedda politiker från respektive kommun samt från Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd. Efter fyra års intensivt arbete godkände Stadstrafikforum i juni 2017 förslagshandlingen Målbild Koll2035, kollektivtrafikprogram för stomnätet i Göteborg, Mölndal och Partille för beslutsgång. Målbilden är nu antagen av kommunfullmäktige i Göteborg, Mölndal och Partille, samt av regionfullmäktige (10 april). Nu går arbetet in i nästa fas. Ett första steg är att göra en åtgärdsvalsstudie tillsammans med trafikverket för ett så kallat Metrobussystem. Ett bussystem med hög kapacitet och framkomlighet. Västtågsutredingen Västtågsutredningen är en utredning om nya tågstopp i Västra Götaland. En gedigen utredning har genomförts där 40 stationslägen har övervägts utifrån kriterier som är fastställda i regionfullmäktiges målbild för tågtrafiken Målbild tåg Efter utredning och remissrunda är tjänstemannaförslaget att Målbild tåg 2035 kompletteras med mål om sju nya Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 5(14)

6 stationer, fördjupad utredning om station under NÄL samt mål om dubbelspår Göteborg- Stenungssund. Beslutsprocessen har inletts och fortgår under våren Kollektivtrafik och samhällsplanering Ett utvecklingsområde i trafikförsörjningsprogrammet handlar om att förbättra samverkan mellan kommunernas bebyggelseplanering/fysiska planering och kollektivtrafikplaneringen. En arbetsgrupp bestående av kommunrepresentanter, VGR och Västtrafik har påbörjat arbetet med att kartlägga parternas respektive processer och ta fram vägledande dokument som parterna kan använda för mer samordnad planering. Arbetet är ett långsiktigt och flerårigt utvecklingsarbete i flera steg. 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Kollektivtrafiknämnden arbetar med målet inom trafikförsörjningsprogrammets Delmål: Alla resenärsgrupper beaktas Ett utvecklingsarbete pågår för att ta fram en strategi för att beakta de sju diskrimineringsgrunderna i kollektivtrafikplaneringen. Under 2017 har dialog förts med Västra Götalandsregionens olika samråd för mänskliga rättigheter, Västtrafik och kollektivtrafikrådens tjänstemannanätverk. Arbetet har lett fram till ett förslag till strategi för hur kollektivtrafiknämnden och Västtrafik kan utveckla ett strukturerat arbetssätt för att bättre beakta social hållbarhet och de sju diskrimineringsgrunderna. Strategin är på remiss hos kollektivtrafikråden under våren och beslut om strategin planeras till hösten i kollektivtrafiknämnden. Strategin kommer att ersätta den nu gällande funktionshinderstrategin. I april får kollektivtrafiknämnden den årliga redovisningen av Västtrafiks arbete med att genomföra funktionshinderstrategin inom kollektivtrafiken. Ett viktigt åtgärdsområde har varit att snabba upp anpassningen av hållplatser ett område som kräver samverkan med kommuner och Trafikverket som väghållare och ansvariga för åtgärder i mark. Genom en noggrann kartläggning av bristerna hos de 800 största hållplatserna som Västtrafik genomfört bedöms förutsättningarna för ett effektivare genomförande öka Antalet nöjda resenärer med kollektivtrafiken ska öka i hela regionen Fullfölj trafikförsörjningsprogrammet Kollektivtrafiknämnden arbetar med målet inom trafikförsörjningsprogrammets Delmål: Attraktiv kollektivtrafik Andelen nöjda resenärer med Västtrafik som helhet ligger på 58 procent för de två första månaderna, vilket är något högre än nivån för Nöjdheten med den senaste resan ligger på 78 procent för de trå första månaderna, i nivå med resultatet för Observera att siffrorna är mer osäkra i början av året. Målet om en ökad nöjdhet bedöms som en utmaning att nå. Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 6(14)

7 Inom målet för attraktiv kollektivtrafik ligger arbetet med pris-och biljettsortiment. Under hösten inleddes dialog och samråd i de delregionala kollektivtrafikråden kring ett förslag till ny och förenklad zonstruktur för Västtrafik. Förslaget innebär att Västra Götaland skulle delas in i tre zoner istället för dagens över 70 zoner. Dialogen har dragit ut på tiden då alla delregioner inte har lyckats enas kring förslaget. Det är i dagsläget oklart när ett beslut kan fattas. Västtrafik arbetar på kollektivtrafiknämndens uppdrag för att successivt kunna sälja biljetter genom så kallad tredjepartsförsäljning. Det kommer på sikt att underlätta olika typer av paketerbjudande. Närmast i planeringen finns planer på samverkan mellan Parkeringsbolaget (Göteborg) och Västtrafik som pilotprojekt våren I januari höjdes priserna i kollektivtrafiken med i genomsnitt 2,5 procent Utökade möjligheter till studie- och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad Se övrig text under kapitel Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Kollektivtrafiknämnden arbetar med målet inom trafikförsörjningsprogrammets Delmål: Minskad miljöpåverkan från kollektivtrafiken Utfasning av fossila drivmedel ingår i kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafiks och sker successivt genom respektive upphandling. Målet mäts på årsbasis och kan inte redovisas i marsrapporten. Införandet av förnybara drivmedel har under senare år skett i snabb takt. Ca 96 procent av trafiken körs redan nu med förnybara drivmedel (2017). De förnybara bränslena har dock olika CO2 utsläpp. Målet i det reviderade trafikförsörjningsprogrammet är att uppnå en reduktion av koldioxid med 80 procent jämfört med Under 2017 har ett intensivt arbete gjorts för att ta fram ett förslag till reviderad miljö-och klimatstrategi för kollektivtrafiken. Strategin utgår från målen i trafikförsörjningsprogrammet samt VGRs miljöplan och klimatstrategin för Västra Götaland till Det innebär att hårdare krav på val av förnybara bränslen behöver ställas. El och biogas behöver öka. I stadstrafiken har införandet av elfordon också betydelse för bebyggelseutvecklingen då det innebär att trafikens buller kan minska. För närvarande är en revidering av miljö-och klimatstrategi för kollektivtrafiken på remiss hos kollektivtrafikråden Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Se övrig text under kapitel Bättre möjligheter till livsmedels- och energiproduktion samt stimulera ökad användning av biogas Se övrig text under kapitel 3. Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 7(14)

8 4 Ekonomiska förutsättningar Av kollektivtrafiknämndens budgetram om 4 600,3 mnkr går knappt 95 procent som ekonomiskt driftbidrag mnkr, till utföraren kopplat till det uppdrag som nämnden beslutat. Av resterande 235,3 mnkr används 35,3 mnkr till nämndens egen verksamhet och 200 mnkr som ett budgeterat överskott. Förutsättningarna för överskottet realiserades i samband med beslut i Regionstyrelsen , (RS ), då RS godkänt Västtrafiks ABs begäran att få lösa upp 200 mnkr från bolagets obeskattade reserver. Detta innebar att 200 mnkr frigjordes i KTNs detaljbudget 2018, och ett budgeterat överskott för 2018 motsvarande samma belopp kunde realiseras. 4.1 Ekonomiskt resultat Resultatet för perioden är ett överskott på 53,5 mnkr, och en avvikelse motsvarande +3,5 mnkr i jämförelse med budgeten för perioden. Utbetalat driftbidrag till Västtrafik är mnkr och ligger i paritet med avsatt budget. Fördelningen av nämndens egna resurser motsvarande 35,3 mnkr och budgeterade överskott 200 mnkr är för 2018, budget (år) period och utfall i mnkr: Prognos Budget Utfall Avvikelse Koncernkontor (14,2) 3,6 3,6 0,0 14,2 Strategiska utredningar (4,8) 1,2 0,6 0,6 4,8 Forskning/utveckling (8,0) 2,0 0,1 1,9 8,0 Hållbart resande väst (4,5) 1,1 0,2 0,9 4,5 Nämnd och samrådsforum (3,8) 0,9 0,8 0,1 3,8 SUMMA (35,3) 8,8 5,3 3,5 35,3 Budgeterat överskott (200,0)50,0 50,0 0,0 200,0 TOTALT (235,3) 58,8 55,3 3,5 235, SR04 Sammanställning RR Beställare Regional utveckling Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall samt helårsbedömning Utfall t.o.m ( mnkr Budge t t.o.m Utfall t.o.m mnkr Avvik else utfall/ budge Förän dring utfall/ utfall Progn os per 1803 mnkr Budge t t.o.m Utfall t.o.m mnkr Avvik else progn os/ Förän dring progn os/ Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 8(14)

9 Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat mnkr t mnkr % mnkr budge t mnkr utfall % Statsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga erhållna 0,2 0,0 0,0 0,2 0,8 0,0 0,8 0,8 bidrag Övriga intäkter 0,2 0,0 0,0 0,2 0,7 0,0 1,0 0,7 Verksamheten intäkter 0,4 0,0 0,0 0,4 1,5 0,0 1,8 1,5 Personalkostnade r, inkl. inhyrd personal Driftbidrag till utförare inom regionen Övriga lämnade bidrag Verksamhetsank nutna tjänster Material och varor, inkl förbrukningsmat erial Lokal- och energikostnader Övriga tjänster, inkl konsultkostnader -0,9-0,7-0,8-0,1-3,4-2,9-3,5-0, , , ,8 0, , , ,0 0,0 0,0-20,5 0,0 0,0 0,0-86,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1-0,3 0,1-0,4-0,4-0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-4,2-7,9-4,7 3,6-31,4-31,4-23,9 0,0 Övriga kostnader -0,6-0,2 0,0-0,4 % -1,7-0,7-0,9-1,0 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% -0,1-0,1-0,1 0,0 Verksamhetens kostnader , , ,0 3,1-0,4% , , ,1-1,5 Regionbidrag , ,0 150,1 150,1 103,8 600,4 600,4 415,0 Finansiella intäkter/kostnade r m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 53,5 50,0 2,8 3,5 200,0 200,0 2,8 0, Intäktsutveckling Intäkterna under perioden är kopplade till två av nämndens projekt industridoktorand 0,2 mnkr respektive hållbart resande väst 0,2 mnkr Kostnadsutveckling Kostnadssidan speglar nämndens verksamhet. Verksamhetens kostnader har en totalt en avvikelse på 3,1 mnkr som till största delen är kopplade till övriga tjänster och konsultkostnader där budgeterad volym inte fullt ut nyttjats. 4.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Nämnden har och bedömer ingen ekonomisk obalans under verksamhetsåret ,0 Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 9(14)

10 4.3 Eget kapital Kollektivtrafiknämnden hade vid ingången 2018 ett eget kapital motsvarande 45,2 mnkr. Med hänsyn till ovan redovisade prognos för 2018, kommer det utgående egna kapitalet 2018 att bli 245,2 mnkr 4.4 Investeringar Nämnden har för sin egen del ingen fastlagd investeringsbudget, och inga investeringar planeras under året. Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 10(14)

11 5 Bokslutsdokument och noter Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Erhållna/lämnade regionbidrag Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Avskrivningar Avsättningar Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens -5 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella 0 0 anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - maskiner och inventarier Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 11(14)

12 Summa anläggningstillgångar Not Utfall Utfall Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Övriga bidrag, externt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokal- och 5 0 energikostnader, internt Lokal- och -1 0 energikostnader, externt Material och varor, 0 15 internt Material och varor 0 247,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader 0 0 Totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Maskiner och inventarier Fiansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 12(14)

13 Noter, tkr Totalt Totalt avskrivningar och nedskrivningar Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt 0 0 Kundfordringar, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt Ingående Årets Utgående 7. Övriga avsättningar värde avsättning värde Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 13(14)

14 6 Övrig rapportering 6.1 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse 4.5 Intern kontroll Kontrollmomenten enligt fastställd internkontrollplan kopplat till nämndens sammanträden och aktivitetsagenda har under perioden genomförts. Bl.a. stickprovskontroller rörande arvoden och reseräkningar som nämndens ledamöter lämnat in granskas. Dessa visar på god följsamhet till fastställda regler och rutiner Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 14(14)