RISKBEDÖMNING FÖR TORSK VID KATTEGATT OFFSHORE

Transkript

1 RISKBEDÖMNING FÖR TORSK VID KATTEGATT OFFSHORE Sannolikhet Effekt Risk

2 Sammanfattning Denna analys av hur Kattegatt Offshore vindpark kan påverka torskbeståndet bygger på metod för ekologisk riskbedömning, där man separerar mellan sannolikhet för påverkan och effekten av potentiell påverkan. Risken definieras som produkten av sannolikheten för en effekt och magnituden av en effekts konsekvenser och osäkerheter behandlas systematiskt. Resultatet visar att pålning av fundament under byggnationsfasen medför den största risken för torsk, risken består i en hög sannolikhet för påverkan (om pålning utförs) men en låg effekt på beståndet. Annan tänkbar påverkan utgör mycket liten eller obefintlig risk. Sammantaget visar resultatet på att även om en osannolik effekt uppstår så blir konsekvenserna av denna låga och riskerar inte att motverka torskbeståndets återväxt i Kattegatt. Riskförebyggande har genomförts genom att höga risker som identifierats under arbetsgången har motverkats genom utökade skyddsåtgärder såsom förlängd skyddsperiod mot pålning. Eventuella positiva effekter på torsk har ej behandlats. Resultatet avläses i Tabell 5 och 6. L. Hammar, Marine Monitoring AB, 2012 Lysekil 2

3 Ekologisk riskbedömning kan uttryckas som: the process of assigning magnitudes and probabilities to adverse effects of human activities (Suter and Barnthouse 1993) Bakgrund Frågan om huruvida en vindpark i östra Kattegatt kommer att innebära en betydande påverkan på Kattegatts hotade torskbestånd är av största relevans. I denna analys behandlas frågan genom en etablerad metod för ekologisk riskbedömning (Ecological Risk Assessment) (Suter and Barnthouse 1993, EPA 1998, Burgman 2005, Fletcher 2005). Metoden, som används inom många organ i andra länder, såsom amerikanska naturvårdsverket U.S. Environmental Protection Agency (EPA 1998) och Australiska fiskeriverket (Hobday et al. 2007), är ett strukturerat och transparent sätt att bedöma potentiell miljöpåverkan utifrån ett mångfacetterat informationsunderlag med skiftande osäkerhetsnivåer. Metodens främsta fördelar är: (i) en tydlig och enhetlig struktur för hur olika informationskällor sammanförs i en och samma analys, (ii) transparens i bedömningen av olika källors vikt i förhållande till varandra och hanterandet av bärande antaganden och logik, samt (iii) tydliggörande av osäkerhetsnivåer. Metoden innebär en separering mellan sannolikheten för påverkan och konsekvenserna av eventuell påverkan. Först skattas sannolikheten för att en påverkan skall uppstå, sedan skattas vad konsekvenserna blir om densamma påverkan skulle uppstå. Sannolikhet och konsekvens utgör tillsammans risken. Denna åtskillnad bildar en transparens i bedömningen, vilket är av särskild vikt för den aktuella utredningen om vindkraftens påverkan på torsk i Kattegatt eftersom sakfrågan tidigare utgjort grund för tydliga meningsskiljaktigheter mellan olika instanser. Proceduren för ekologisk riskbedömning omfattar: Problemformulering definiering av problemställningen, vilken/vilka receptorer (assessment endpoints) som utgör fokus, inventering av möjliga stressorer som kan påverka receptorn, geografiska och temporära avgränsningar, samt framtagande av en konceptuell modell över tänkbar påverkan. Exponeringsbedömning bedömning av sannolikheten för stressorerna att påverka receptorn, samt påverkans utsträckning i tid och rum. Eftersom det ofta råder brist på direkt mätdata sker exponeringsbedömningen utifrån bevislinjer (lines-of-evidence) (EPA 1998). En bevislinje är en logisk följd av argument (en eller flera) som pekar mot en slutsats. Det kan finnas motstående bevislinjer och en central del av bedömningen är att validera varje bevislinje utifrån argumentens kredibilitet (data underlag, extrapolerbarhet) och logik (bärande antaganden i förhållande till sakförhållanden). Både låg kredibilitet bland bevislinjers argument och jämnstarka motstående bevislinjer bidrar till att öka osäkerheten i exponeringsbedömningen. Denna osäkerhet redovisas och bidrar till ökad risk i den slutliga riskkaraktäriseringen. Effektbedömning bedömning av vilka ekologiska följder (respons) som stressorerna orsakar utifall att exponering sker. Effektbedömningen innebär en sortering mellan höga och låga effekter och bygger hur stor del av populationen/habitatet som påverkas samt hur känslig populationen/habitatet är för påverkan. Skattningen av 3

4 hur stor del av populationen/habitatet som påverkas hämtas i detta fall från exponeringsbedömningen. Även i effektbedömningen uppstår olika grader av osäkerheter vilka redovisas och bidrar till risken i den slutliga riskkaraktäriseringen. Riskkaraktärisering skattning av risknivå utifrån integrering av exponeringsbedömning och effektbedömning, med tillhörande osäkerheter. Teoretiskt kan risknivån (R) bestämmas som produkten av sannolikheten för exponering (S) och magnituden av effekt (E):. Riskhantering den skattade risknivån utgör slutligen ett underlag för beslutsfattare, samt utgör ett underlag för riskförebyggande. Med utgångspunkt från ovanstående metodik behandlas frågan om vindkraftens påverkan på torsk i Kattegatt i påföljande avsnitt. Studien innehåller ingen detaljerad bakgrundsbeskrivning av olika stressorers karaktär (t.ex. hur ljud fortplantas i vatten och hur fiskar påverkas av ljud eller elektromagnetiska fält), denna information återfinns i de redovisade litteraturkällorna och i andra underlagsrapporter för Kattegatt Offshore. 1 Problemformulering Etablering av havsbaserade vindparker innebär ett ingrepp i havsmiljön och ger således upphov till ett flertal interaktioner mellan den införda tekniken med dess associerade aktiviteter och den naturliga miljön med dess organismer. Detta behandlas utförligt i parallella underlagsrapporter för Kattegatt Offshore. Påverkan på torsk utgör dock ett särskilt fall eftersom torsken i Kattegatt är kraftigt hotad. Torsken, som spelar en ekologisk nyckelroll i svenska vatten har utsatts för extremt fisketryck och är nu kategoriserad som starkt hotad i Artdatabankens rödlista för hotade arter där Kattegatts torskbestånd nämns som en av de mest hotade av bestånden (ArtDatabanken 2010). Fiskeriverket har under samrådsförfarandet framfört att relevant underlag för vindparkens påverkan på torsk måste tas fram (Andersson and Stenberg 2011). Det har därför ansetts lämpligt att utföra en separat och fördjupad analys av vindkraftens påverkan på just torsk. 1.1 Receptorer Riskbedömning kräver tydliga receptorer (assessment endpoints) att utgå från. Lämpliga kriterier för valet av receptorer är: (i) ekologisk relevans, (ii) mottaglighet för föreslagna stressorer, samt (iii) relevans ur ett förvaltningsperspektiv (EPA 1998). För att nyansera riskanalysen har tre specifika receptorer för torsk antagits: Förekomst av torsk (Kattegattbeståndet) Torsklek (Kattegattbeståndet) Äggöverlevnad hos torsk (Kattegattbeståndet) 4

5 1.2 Systemgränser Geografiskt omfattar analysen hela utbredningsområdet för Kattegatts torskbestånd. Tidsmässigt behandlar studien perioden från byggnation till avveckling av den planerade vindparken Kattegatt Offshore. Några analyser specifikt avseende demonteringen har inte gjorts, dels för att torskens beståndsstatus vid det tillfället är helt okänd, dels för att stressorerna vid demontering mycket liknar stressorerna vid byggnation. Påverkan sträcker sig från momentan exponering (enskilda byggnationsmoment) till långvarig exponering (driftsperiod, cirka 30 år). 1.3 Möjliga stressorer och konceptuell modell Det finns en stor mängd litteratur som behandlar upptänklig påverkan på marint liv från havsbaserad vindkraft (COWRIE 2011, Vindval 2011b). Flera av de stressorer som kan uppstå från havsbaserad vindkraft kan påverka torsk antingen negativt eller positivt. I denna studie har den samlade litteraturen och den diskussion som hållits mellan olika parter under ansökningsförfarandet och tillståndsprocessen för vindparken Skottarevet använts som utgångspunkt för att identifiera relevanta stressorer. Stressorerna och dess tänkbara påverkan på det marina ekosystemet (inklusive torsk) har presenterats på samråd för myndigheter (Falkenberg, 21 Mars 2011) för verifiering och komplettering. Resultatet bildar en konceptuell modell som utgör grunden för denna ekologiska riskbedömning (Figur 1). 1 Äggöverlevnad Torsklek Förekomst av torsk BYGGNATIONSFAS K J G H A B Muddring (grumling) Pålningsarbete (ljudtryck) Anläggningsfartyg (ljudtryck) Smörjolja (oljeläckage) Vibrationer (ljudtryck & partikelacceleration) Fundament (rev-effekt) Överföringskablar (elektromagnetism) DRIFTFAS E M C F D L i Äggöverlevnad Torsklek Förekomst av torsk Figur 1. Konceptuell modell över möjliga stressorer med länkar (A-M) till receptorerna. Modellen utgör grunden för riskbedömningen och länkarna analyseras var för sig i följande avsnitt. RECEPTOR STRESSORKÄLLA OCH STRESSOR RECEPTOR 1 Utifrån nuvarande kunskapsläge och samråd anses inte ljud eller ljusreflexer från rotorblad utgöra relevanta stressorer. Effekter av grumling anses bara utgöra en stressor för receptorn äggöverlevnad då all grumling är lokal och det aktuella området är naturligt exponerat för grumling. Eventuella effekter av reducerat fiske i vindparken (reservateffekt) har inte beaktats i analysen, eftersom området är skyddat från effektivt torskfiske. Detta kan emellertid komma att förändras med tiden; rev- och reservateffekter kan då komma att bli särskilt positiv för torsk. 5

6 1.4 Riskförebyggande åtgärder Under arbetsgången har dialog rörande skyddsåtgärder förts med uppdragsgivaren Favonius. Flera av de skyddsåtgärder som Favinius åtar sig enligt ansökan är ett resultat av denna dialog och är beaktade i riskbedömningen. Exempel på skyddsåtgärder enligt ansökan: - Eventuell pålning kommer inte att utföras under perioden januari juni - Eventuell pålning kommer utföras med stegrande pålning (ramp-up) och skrämselsystem för marina däggdjur - Kablar är 3-fas och grävs ned - Hinderbelysning riktas ej mot vattnet - Muddringsarbeten utförs ej under perioden mars augusti - Muddring görs ej inom område för deponi 1.5 Analysmetodik Kvantitativ modellering av risk är endast möjlig där likvärdig data inom alla nivåer finns tillgänglig, om alltför många antaganden måste göras blir en kvantitativ analys lätt missvisande. Komplexa system med ofullständigt dataunderlag både vad beträffar stressorer och receptorer kräver därför kvalitativa metoder. Ett exempel på kvalitativ metod för ekologisk riskanalys av fiske har tagits fram av Fletcher (2005) och används t.ex. för bedömning av fiskets hot mot olika fiskarter (Hobday et al. 2007). Dessa verk utgör tillsammans med logisk värdering av bevislinjer (Logic weight-of-evidence), vilket är en etablerad metod inom ekologisk riskbedömning (Linkov et al. 2009), grunden för den kvalitativa riskanalys som tillämpas i denna rapport. För att bedöma om och i vilken utsträckning receptorerna exponeras för de olika stressorerna används bevislinjer. Som nämnts ovan är en bevislinje en följd av mer eller mindre underbyggda argument som förklarar en föreslagen mekanism som bildar en länk (pathway) mellan en stressor och en receptor. Bevislinjerna bygger på litteratur eller yttranden från sakkunniga och avsikten är att alla upptänkliga bevislinjer skall omfattas av denna riskbedömning. Varje bevislinje granskas för att bestämma dess kredibilitet, särskilda antaganden, räckvidd och varaktighet (EPA 1998). Kredibiliteten klassas i följande fyra nivåer: **** direkt empirisk data; *** modell-extrapolerad empirisk data; ** extrapolering av kunskap från närliggande (motsvarande) mekanismer eller långtgående extrapoleringar av empirisk data eller kvalitativa observationer; * hypotetisk (förslag utan anknytning till data). Särskilda antaganden avser de förutsättningar som måste uppfyllas för att bevislinjen skall vara giltig. Räckvidd är den geografiska utsträckning inom vilken en stressor kan länkas till receptorn. Varaktighet klassas i nivåerna: momentan (minuter/timmar); kortvarig (dagar/veckor); begränsad (månader/säsong); långvarig (år). Den logiska värderingen av bevislinjer som görs inom exponeringsbedömningen grundas på: föreslagna bevislinjer (dess logik, argumentens kredibilitet och uppfyllandet av antaganden) eventuella motstående bevislinjer (dess logik, argumentens kredibilitet och uppfyllandet av antaganden) sakförhållanden (teknisk utformning av vindparken, vidtagna skyddsåtgärder enligt ansökan, samt de lokalt rådande miljöförhållandena) Den resulterande exponeringsgraden beskriver sannolikheten för att exponering sker och skattas utifrån nivåerna Ingen-Låg-Betydande-Hög och bedömningens osäkerhetsnivå skattas utifrån nivåerna Låg-Hög. Vidare bestäms den eventuella exponeringens omfattning i tid och rum (räckvidd och varaktighet). Alla begrepp och definitioner inom exponeringsbedömningen redovisas i Tabell 1. 6

7 Efter exponeringsbedömningen för varje länk mellan stressor och receptor utförs effektbedömningen. Den omfattar en bedömning av de ekologiska konsekvenser som skulle uppstå utifall att exponering infaller, givet exponeringens räckvidd och varaktighet. Metodiken baseras på Fletcher (2005), som utvecklat en metod för att bedöma risker för fiskbestånd. Fletcher (2005) föreslår att effektbedömningen sker utifrån sex nivåer: negligerbar, låg, moderat, allvarlig, hög, samt katastrofal. Definitionerna skiljer sig för olika kategorier av receptorer (fiskets målarter, bifångster, skyddsvärda bifångster, ekosystem samt habitat) där skyddsvärda bifångster och habitat är de kategorier som har lägst satta kriterier för att effekten skall klassas som hög. Med avseende på torskbeståndets utsatthet reduceras graderingen i denna riskanalys ned till 3 nivåer: obetydlig, låg, samt hög (motsvarande Fletchers nivå moderat ). Dessutom används de av Fletchers receptorkategorier som har lägst satta kriterier. Skyddsvärda bifångster används för beståndseffekter och habitat används för effekter på lekområde. Den använda metoden innebär således ett försiktigt förhållningssätt till effekter. Kriterierna för effektbedömningens tre nivåer är: Ingen effekt: Nästan inga torskar påverkade; <<1% av lekområdets ytarea påverkas Låg effekt: Mängden påverkad torsk förändrar inte beståndets situation; <5% av lekområdets ytarea påverkas, mätbart men lokalt Hög effekt: Beståndet påverkas; >5% av lekområdet påverkas 2 Resultatet från exponeringsbedömningen (typ av respons, räckvidd och varaktighet) används för att bestämma nivån av effekt. Detta relateras till data över Kattegatts skattade beståndsstorlek (Nielsen and Berg 2012), skattad lekbiomassa (Nielsen and Berg 2012), förekomst av torsk i lekområdet (Andersson and Börjesson 2011), samt lekområdets storlek (Vitale et al. 2008). Begrepp och definitioner inom effektbedömningen redovisas i Tabell 2. Produkten av exponeringsbedömningen och effektbedömningen bildar risken som vindparken utgör för de olika receptorerna (Tabell 5 och 6). Analysproceduren illustreras i Figur 2. 2 Notera att detta är betydligt försiktigare än Fletchers definition av hög effekt för en skyddsvärd art/habitat: förhindrad beståndstillväxt; påverkan av 20% av habitatet 7

8 Föreslagna bevislinjer A (kredibilitet, antaganden) Logisk värdering av bevislinjer Exponeringsbedömning A (osäkerhetsnivå, räckvidd, varaktighet) Effektbedömning A (magnitud, osäkerhetsnivå) Motstående bevislinjer A (kredibilitet, antaganden) Exponeringsbedömning B (osäkerhetsnivå, räckvidd, varaktighet) Effektbedömning B (magnitud, osäkerhetsnivå) Riskbedömning för torsk Sakförhållanden A Exponeringsbedömning C (osäkerhetsnivå, räckvidd, varaktighet) Effektbedömning C (magnitud, osäkerhetsnivå) Riskförebyggande tekniska åtgärder Ny riskbedömning för torsk Figur 2. Schematisk skiss över analysproceduren. 1.6 Läsanvisningar Genomgående innebär metoden att flera lika eller snarlika bevislinjer upprepas i olika delar av analysen. Detta är en följd av den analytiska strukturen och bidrar till transparens även om det kan uppfattas repetitivt av läsaren. En viktig fördel med strukturen är att bedömare/läsare som kommer till andra slutsatser i sin egen bedömning kan specificera vari analysen brister (vilka antaganden som inte håller / vilka källor som inte anses trovärdiga / vart i analysen som källor saknas / vilka sammanvägningar som kan anses felaktiga). Detta innebär att bedömaren/läsaren enkelt kan avläsa hur risken förändras utifrån hennes egna synpunkter. För läsare som endast önskar en översiktlig bild av resultatet hänvisas till sidorna och Tabell

9 Tabell 1. Begrepp och kriterier som används i exponeringsbedömningen Begrepp / nivå Definition / kriterier Benämning Exponeringsbedömning Sannolikheten för att en beskriven länk mellan stressor och receptor skall uppstå, samt beskrivning av sådan påverkans geografiska och tidsmässiga omfattning Nivå 1 Kan ej inträffa (generellt beroende på sakförhållanden) Ingen Nivå 2 Teoretiskt möjlig men belägg för motsatsen är starka 1 Låg Nivå 3 Eventuell, det finns goda belägg för men också emot 2 Betydande Nivå 4 Förväntad att inträffa 3 Hög Kredibilitet Värde som bedömningsunderlag Nivå 1 Direkt empirisk data **** Nivå 2 Modell-extrapolerad empirisk data *** Nivå 3 Extrapolering av kunskap från närliggande (motsvarande) mekanismer ELLER långtgående extrapoleringar av empirisk data ** ELLER kvalitativa observationer Nivå 4 Hypotetisk (förslag utan anknytning till data) * Särskilda antaganden Räckvidd Förutsättningar som måste uppfyllas för att bevislinjen skall vara giltig Geografisk utsträckning inom vilken stressorn kan länkas till receptorn Varaktighet Tidsmässig omfattning av länken mellan en stressor och en receptor (ej kumulativ) Nivå 1 Minuter/timmar Momentan Nivå 2 Dagar/veckor Kortvarig Nivå 3 Månader/säsong Begränsad Nivå 4 Flera år Långvarig Osäkerhet Den ackumulerade osäkerheten i bedömningen Nivå 1 Bevislinjerna är samstämmiga ELLER motstående bevislinjer har betydligt högre kredibilitet/logik Låg Nivå 2 Bevislinjerna har låg kredibilitet ELLER det finns icke-motbevisade bevislinjer både för och emot, samtidigt som osäkerheten består i att exponeringen kan klassas som högre Hög Fotnoter: 1 Baserad på sannolikhetsnivå 1 ( remote ) ur (Fletcher 2005) s1579, Tab. 2; 2 baserad på nivå 4 ( possible ); 3 baserad på nivå 6 ( expected ) 9

10 Tabell 2. Begrepp och kriterier som används i effektbedömningen Begrepp / nivå Definition / kriterier Benämning Effektbedömning De ekologiska följder (respons) som stressorerna orsakar utifall att exponering sker Nivå 1 Nästan inga torskar påverkade 1 ; <<1% av lekområdet påverkas 1 Obetydlig Nivå 2 Mängden påverkad torsk förändrar inte beståndets situation 2 ; <5% av lekområdet påverkas, effekt mätbar men lokal 2 Låg Nivå 3 Beståndet påverkas 3 ; >5% av lekområdet påverkas 3 Hög Osäkerhet Osäkerheten i bedömningen Nivå 1 Utifrån den förväntade responsen OCH/ELLER befintlig beståndsdata kan storleksordningen av effekt skattas med säkerhet Låg Nivå 2 På grund av bristfällig kunskap om beståndets situation och fördelning kan effekten endast skattas med hög felmarginal Hög Fotnoter: 1 Baserad på konsekvensnivå 0 ( negligable ) ur (Fletcher 2005) s1578, Tab. 1, C / E; 2 baserad på nivå 1 ( minor ); 3 baserad på nivå 2 ( moderate ) 10

11 2 Exponeringsbedömning Exponeringsbedömningen skattar sannolikheten för att en receptor skall exponeras för en stressor. Skattningen sker utifrån logisk värdering av bevislinjer (se avsnitt 1.5). Detta betyder att (1) bevislinjernas (argumentation som talar för och emot att exponering sker) kredibilitet jämförs, (2) antagandena (vad som krävs för att en bevislinje skall vara giltig) för varje bevislinje granskas utifrån sakförhållanden och övriga bevislinjer. För en hög sannolikhet krävs att bevislinjerna följer logik (i förhållande till varandra och sakförhållanden) och att det saknas motstående bevislinjer av högre kredibilitet se (Tabell 1). Därtill skattas vilken räckvidd och varaktighet exponeringen får om den infaller. Slutligen skattas bedömningens osäkerhet baserat på källornas kredibilitet och eventuella motsägelser mellan bevislinjerna. Genomgående är analysen konservativ i betydelsen beaktande av försiktighetsprincipen (högre exponering ges företräde). Det skall noteras att graden av sannolikhet, vilken indikeras i fetstil, endast gäller för exponering av den räckvidd och varaktighet som anges. Resultatet summeras i Tabell Receptor: förekomst av torsk Torsk är en allmänt förekommande fisk i Kattegatt och arten förekommer inom alla de föreslagna lokaliseringsområdena för Kattegatt Offshore. Receptorn förekomst av torsk avser antalet torskar som befinner sig inom ett område vid en given tidpunkt. Om förekomst av torsk minskar innebär detta att det berörda havsområdet undviks av torsk, eller att torsk inom området överlever sämre. Sex olika stressorer som potentiellt kan påverka förekomst av torsk i och kring en vindpark har identifierats: ljudtryck från pålningsarbete, ljudtryck från anläggningsfartyg, ljudtryck från vibrationer under driftsfas, partikelacceleration från vibrationer under driftsfas, rev-effekt från fundament, samt elektromagnetiska fält från kablar. 11

12 A Exponeringsbedömning Receptor: förekomst av torsk Stressor: ljudtryck från pålningsarbete Pålning av fundament sker ofta med hjälp av hydraulisk hammare som skapar extrema bullernivåer. Pålning av ett monopilefundament med en diameter av 4 m har visat sig skapa ljudpulser omkring db re 1 µpa på 1 m avstånd (Nedwell and Howell 2004). Mest energi uppkommer inom frekvensområdet Hz. Eftersom extremfallet 260 db vid 1 m anses vara ett extremfall beroende av hård bergbotten (Thomsen et al. 2006),vilket inte är jämförbart med lerbotten vid Kattegatt Offshore), så antas istället 249 db re 1 µpa på 1 m vara ett lämpligt jämförelsevärde för pålningsbuller (baserat på 249 db vid 1 m vid Burbo Banks vindkraftsanläggning). Om ljudpulserna sammanfaller med torskens känsligaste (75 db) frekvensområde vid c:a 170 Hz (Chapman and Hawkins 1973, Popper and Fay 2010) så har ljudet avtagit till 205 db re 1 µpa vid 400 m avstånd, baserat på en avståndsdämpning om 17 log (Almgren 2011, Andersson 2011). Samma antagande ger en reaktionsräckvidd på omkring 70 km. Noteras bör att dessa skattningar är väl tilltagna då det aktuella området i Kattegatt har en bottenstruktur där avståndsdämpningen egentligen väntas vara högre (lerbotten, stort djup). Ljudet från pålning blir emellertid otvetydigt högt och torsk kan påverkas över stora avstånd. Om fundament med mindre pålar (fackverksfundament) används istället för monopile blir bullret och påverkans räckvidd avsevärt mindre. Pålning av ett fundament tar i storleksordningen några timmar att installera, med en slagfrekvens om 2-30 slag per minut. En hel anläggning i Kattegatt offshores storlek kan innebära spridda pålningsarbeten över 4-5 månader. Nedan analyseras hur torsk exponeras för denna stressor. Bevislinjer för exponering Kredibilitet Särskilda antaganden Pålningsarbeten medför extrema pulser av *** Pålade fundament ljudtryck som kan påverka torsk orsakande används skador på inre organ. Skador från kortvariga ljudpulser kan förväntas vid ljudstyrka om 130 db över hörseltröskeln, vilket för torsk blir 205 db re 1 µpa För torsk kan pålningsarbete orsaka undvikande beteende upp till 10 km från ljudkällan. Pålningsarbeten medför extrema pulser av ljudtryck som kan påverka torsk orsakande beteendeförändring. ** Pålade fundament används *** Pålade fundament används *** Pålade fundament används Motstående bevislinjer Kredibilitet Särskilda antaganden Saknas Räckvidd av exponering Varaktighet av exponering Källor C:a 100 m begränsad (Nedwell and Howell 2004, Vindval 2008, Popper and Hastings 2009) 400 m begränsad (Nedwell et al. 2007) 10 km begränsad (Nedwell et al. Unpubl.) 70 km begränsad (Popper and Hastings 2009, Mueller-Blenkle et al. 2010) Källor 12

13 Sakförhållanden Pålning kan komma att ske under byggnationsfasen, dock endast under perioden juli-december. Ramp-up kommer att tillämpas. Källor Tillståndsansökan Exponering (sannolikhet för exponering, premisser, samt omfattning i tid och rum) (A) Hög: Under antagandet att pålade fundament används kommer torsk att exponeras för extrema ljudpulser under delar av byggnationstiden. Viss grad av stress kan förväntas för torsk över ett område upp till 70 km från vindparken medan undvikande beteende kan förväntas inom c:a 10 km. Fundament av mindre pålningsdiameter medför kortare räckvidd (bör beräknas specifikt för aktuell påldiameter); andra fundament än monopile innebär därför en lägre exponering (Vindval 2008). Skador på torsk kan förväntas uppstå inom tio till hundratals meter (max 400m) från det fundament som pålas. (A) Låg: Kunskapsläget är högt och motstående bevislinjer saknas; i detalj är räckvidden är osäker men storleksordningen är känd. B Exponeringsbedömning Receptor: förekomst av torsk Stressor: ljudtryck från anläggningsfartyg Under byggnation av en vindpark används fartyg för ett flertal ändamål, såsom transport, muddring, pålning och bogsering. Fartyg avger ljud genom maskin och propeller, detta ljud kan uppfattas av fisk och eventuellt orsaka stress eller undvikande reaktioner. Källstyrkan från fartyg är i storleksordningen db re 1 µpa omkring 100 Hz (Almgren 2011). Torsk uppfattar lågfrekventa ljud och hörseltröskeln är som lägst c:a 75 db, vid omkring 170 Hz (Chapman and Hawkins 1973). Vid denna frekvens kan ljudnivån från ett stort fartyg generaliseras till c:a 156 db re 1 µpa på 1 m avstånd (Almgren 2011). Exponeringen beror också av antalet fartyg som involveras i byggnationen av vindparken, ett rimligt antagande är att 1-5 fartyg kontinuerligt opererar i vindparken under byggnationstiden. Nedan analyseras hur torsk exponeras för ljudtryck från anläggningsfartyg vid Kattegatt Offshore. Bevislinjer för exponering Kredibilitet Särskilda antaganden Räckvidd av exponering Experimentell studie på torsk visade att torsk **** Motsvarande c:a 50 m reagerade med ändrat simbeteende och dykningar från anläggningsfartyg under uppspelning av fartygsbuller inom (beräkning baserat på frekvensområdet Hz med en högsta ljudstyrka avstånds-dämpning om 127 db re 1 µpa vid 300 Hz. ovan) Varaktighet av exponering Begränsad Källor (Engås et al. 1995) 13

14 Bakgrundsnivån av ljud vid 178 Hz beräknas vara 90 db re 1 µpa vid Kattegatt Offshore *** Anläggningsfartyg kan höras c:a 5 km (beräkning baserat på avstånds-dämpning ovan) Begränsad (Almgren 2011) Motstående bevislinjer Kredibilitet Särskilda antaganden Källor Experimentella studier där fiskar utsattes för ljudtryck om 120 db re 1 µpa vid 100 Hz och 130 db re 1 µpa vid 200 Hz (motsvarande 30 m från ett anläggningsfartyg) påvisade inga effekter på torsk (men vissa effekter på andra fiskarter). **** (Kastelein et al. 2008) Sakförhållanden Anläggningsfartyg används under byggnationstiden Exponering (sannolikhet för exponering, premisser, samt omfattning i tid och rum) (B) Betydande: Anläggningsfartyg kan antas höras av torsk inom ett par kilometers avstånd och beteendemässiga reaktioner kan uppstå inom storleksordningen 50 m från fartygen. Exponeringen varar maj-december under byggnationstiden. Källor Tillståndsansökan (B) Låg: experimentella studier av torskens reaktion på fartygsljud har visat olika resultat och effekterna i vild miljö kan vara lägre (exponeringen kan vara mindre men ej högre) C Exponeringsbedömning Receptor: förekomst av torsk Stressor: ljudtryck från vibrationer under driftsfas Vindkraftverk avger vibrationer, främst från växellådan, som fortplantar sig ned genom tornet och via fundamentet når ut i vattnet som lågfrekvent ljud (Vindval 2008, Almgren 2011). Utöver vindstyrka och användande av växellåda finns det ett flertal faktorer (tekniska och miljömässiga) som avgör hur högt ljud som avges från ett fundament. Baserat på mätningar vid befintliga vindkraftverk har höga toner uppmätts vid frekvenser under 1 khz (Almgren 2011). Torsk kan uppfatta lågfrekvent ljud och klassas som hörselgeneralist vilket innebär att den kan höra ljudtryck (vilket arter utan simblåsa inte kan göra) men att den inte har ett särskilt välutvecklat hörselsystem (vilket arter med förbindelse mellan simblåsa och hörselorganet har). För att torsk teoretiskt sett ska kunna registrera ett ljud måste ljudnivån överstiga hörseltröskeln (och 14

15 bakgrundsljudet) med ett par db. Torskens hörseltröskel är som lägst c:a 75 db, vid omkring 170 Hz (Chapman and Hawkins 1973). För att kunna bedöma effekterna av ljud har db ht -systemet utvecklats, där man (baserat på experiment) beräknar att ljudnivån vid en specifik frekvens måste överstiga hörseltröskeln vid samma frekvens med 50 db för att en tydlig och potentiellt varaktig respons skall ske (ett överskridande med 90 db krävs för undflyende reaktioner) (Nedwell et al. 2007). Bevislinjer för exponering Kredibilitet Särskilda antaganden Räckvidd av Varaktighet av Källor exponering exponering Enligt modellering av ljudutbredningen från vindkraft *** Upp till c:a 3 km långvarig (Almgren 2011) och fartyg beräknas ljudtrycket från Kattegatt Offshore överstiga bakgrundsnivån inom några kilometer från vindparken. Experimentella studier på torsk har påvisat beteendemässig respons hos torsk under uppspelning av ljud inom frekvensområdet Hz med en ljudstyrka om 130 db re 1 µpa vid 300 Hz. Responsen, som ej var allomfattande i något av experimenten, bestod i ändrat simbeteende eller val av mindre bullrande delar av experimenttanken. **** Motsvarande någon meter (<10 m) från vindkraftsfundament (Engås et al. 1995, Müller 2007) Provfisken vid det solitära vindkraftverket Svante i Östersjön resulterade i att då kraftverket var i drift fångades lika mycket torsk i närheten av fundamentet som i ett område bortom 200 m, men när kraftverket stängdes av ökade fångsterna i närheten av fundamentet medan de minskade i området >200 m bort. En möjlig tolkning är att ljudet motverkade rev-effekten. Mätningar vid vindparken Lillgrund har visat att vissa toner (omkring 127 Hz) från vindkraftverken är så höga att de, enligt jämförelse med fiskars hörseltrösklar, kan registreras av torsk på flera kilometers avstånd och eventuellt orsaka stress inom ett par meters avstånd. **** Den äldre modellen vindkraftverk (Svante) är jämförbar med moderna vindkraftverk Inom vindkraftsanläggningen *** Detektion (127 Hz) inom flera kilometer, eventuell stress inom c:a 10 m. (Westerberg 1994) (Andersson 2011) 15

16 Motstående bevislinjer Kredibilitet Särskilda antaganden Källor Telemetristudier av torsk inom den holländska **** (Winter et al. 2010) vindparken Egmond Aan Zee har visat att (a) torsk föredrog att uppehålla sig i närheten av fundamenten hellre än i de öppna områdena mellan fundamenten, och (b) vissa torskar stannade invid samma fundament under mycket lång tid (upp till hela försöksperioden på 9 månader). Provfisken har visat att torsk återfinns i större utsträckning invid fundamenten än i områdena mellan fundamenten i vindparken Lillgrund. **** (Bergström et al. 2012, Sundqvist Pers. komm.) Torsk (individer och stim) har kvalitativt videodokumenterats invid fundamenten i danska vindparker (Nystedt och Horns rev) Baserat på hörseltröskel hos torsk och ljudmätningar vid befintliga vindparker kan tydliga effekter på torsk inte förväntas Experimentella studier där fiskar utsattes för ljudtryck om 120 db re 1 µpa vid 100 Hz och 130 db re 1 µpa vid 200 Hz (motsvarande 0-10 m från vindkraftsfundament) påvisade inga effekter på torsk (men vissa effekter på andra fiskarter). Den respons som uppmätts på torsk vid db re 1 µpa var svag (omfattande några procentenheter av torsken) och författarens slutsats är att torsken inte är särskilt känslig för ljudet och att tillvänjning sannolikt sker i vild miljö ** (Leonhard and Birklund 2006, Leonhard and Pedersen 2006) ** db ht -metoden är tillförlitlig (Vindval 2008) **** (Kastelein et al. 2008) **** (Müller 2007) 16

17 Sakförhållanden Källor Exponering (sannolikhet för exponering, premisser, samt omfattning i tid och rum) (C) Betydande: Torsk exponeras för ljudnivåer som kan orsaka stress eller beteendereaktion inom storleksordningen några meter från varje vindkraftsfundament, förutsatt att ljudbilden är likvärdig den från befintliga vindkraftverk. Exponeringen varar under vindparkens drifttid. (C) Låg: Experimentella studier visar att torsk inte är särskilt känslig för ljudtryck och fältstudier vid befintliga vindparker visar att torsk föredrar att uppehålla sig nära fundamenten. Osäkerheten består i om torsk verkligen exponeras för ljudnivåer som påverkar beteendet (exponeringen kan vara lägre men ej högre). D Exponeringsbedömning Receptor: förekomst av torsk Stressor: partikelacceleration från vibrationer under driftsfas Torsk kan uppfatta ljud dels som ljudtryck (ovan) och dels som partikelrörelser. Ljudets egenskap som partikelrörelser (partikelacceleration) är relevant inom låga frekvenser (<150 Hz) och korta avstånd, och uppfattas främst genom fiskens inneröra (Wahlberg and Westerberg 2005). Experimentella studier har påvisat undflyende reaktioner hos fisk som utsatts för höga nivåer av partikelacceleration (Karlsen et al. 2004). Nedan analyseras hur torsk exponeras för de partikelrörelser som avges från ett vindkraftverk under drift. Bevislinjer för exponering Kredibilitet Särskilda antaganden Räckvidd av exponering Ljudets egenskap som partikelrörelser kan uppfattas *** 1-10 m från av och eventuellt påverka torsk negativt genom stress fundamentet och/eller ljudmaskering. Uppmätt partikelacceleration vid vindkraftverk överstiger torskens hörseltröskel upp till 10 m från källan och överskrider nivån för respons vid 1 m men ej vid 5 m avstånd. Varaktighet av exponering långvarig Källor (Wahlberg and Westerberg 2005, Andersson 2011) 17

18 Motstående bevislinjer Kredibilitet Särskilda antaganden Källor Torsk har genom telemetristudier och provfiske visats vara särskilt attraherad av att uppehålla sig intill vindkraftfundament **** Uppmätt resultat är generaliserbart mellan anläggningar Torsk har påträffats invid fundamenten i Horns rev vindpark (videoobservationer) (Winter et al. 2010, Bergström et al. 2012) ** (Leonhard and Pedersen 2006) Sakförhållanden Källor Exponering (sannolikhet för exponering, premisser, samt omfattning i tid och rum) (D) Betydande: Torsk kan uppfatta och beteendet påverkas av partikelrörelser (ljud) invid fundamenten (max någon meter), men kommer inte att exponeras för partikelrörelser i sådan utsträckning att detta påverkar abundansen av torsk i närheten av fundamenten. Exponeringen är av sådan omfattning att eventuell störning uppstår över mycket kort avstånd. (D) Låg: Den teoretiska hypotesen visar på låg exponering och empirisk data visar på ingen märkbar exponering. E Exponeringsbedömning Receptor: förekomst av torsk Stressor: rev-effekt från fundament Artificiella strukturer som införs i ler- och sandbottendominerande havsmiljöer skapar nya livsmiljöer för ett stort antal arter. Livsutrymme skapas för alger och filtrerande djur, födotillgång och skydd skapas för fisk och kräftdjur. Fenomenet kallas rev-effekt och även om det inte är klarlagt hur stor del av effekten som utgörs av ökad produktion och hur stor del som utgörs av omförflyttning av organismer så är det vida känt att artificiella rev ger en lokal ökning av mängden organismer (Bohnsack 1989, Jensen et al. 2000, Vindval 2008). Nedan analyseras om torsk kan förväntas påverkas av rev-effekt vid vindparkens fundament och erosionsskydd. Bevislinjer för exponering Kredibilitet Särskilda antaganden Räckvidd av Varaktighet av Källor exponering exponering Telemetristudier av torsk inom den holländska vindparken Egmond Aan Zee har visat att (a) torsk föredrog att uppehålla sig i närheten av fundamenten hellre än i de öppna områdena mellan fundamenten, **** Inom vindparken långvarig (Winter et al. 2010) 18

19 och (b) vissa torskar stannade invid samma fundament under mycket lång tid ( >9 mån). Provfisken har visat att torsk återfinns i större utsträckning invid fundamenten än i områdena mellan fundamenten i vindparken Lillgrund. Torsk (individer och stim) har kvalitativt videodokumenterats invid fundamenten i danska vindparker (Nystedt och Horns rev) **** Inom vindparken långvarig (Bergström et al. 2012, Sundqvist Pers. komm.) ** Okänt långvarig (Leonhard and Birklund 2006, Leonhard and Pedersen 2006) Motstående bevislinjer Kredibilitet Särskilda antaganden Källor Provfisken vid det solitära vindkraftverket Svante i Östersjön resulterade i att då kraftverket var i drift fångades lika mycket torsk i närheten av fundamentet som i ett område bortom 200 m, men när kraftverket stängdes av ökade fångsterna i närheten av fundamentet medan de minskade i området inom 200 m. En tolkning är att ljudet motverkade rev-effekten. **** Den äldre modellen vindkraftverk (Svante) är jämförbar med moderna vindkraftverk (Westerberg 1994) Sakförhållanden Bottensubstratet vid Kattegatt Offshore består av sandblandad lera med förekomst av sten, och kan klassificeras som mjukbotten. Exponering (sannolikhet för exponering, premisser, samt omfattning i tid och rum) (E) Hög: Torsk kommer att uppehålla sig i närheten av vindkraftsfundamenten i större utsträckning än mellan fundamenten. Det är svårbedömt om områden bortom vindkraftparken kommer att påverkas genom att torsk flyttar in till vindparken. Sådan rev-effekt på parknivå har visats för vittling men visades inte för torsk på Lillgrund. Exponeringen sträcker sig från driftstagande fram till nedmonteringsfasen. Källor Tillståndsansökan (E) Låg: Flera empiriska och kvalitativa studier visar samma resultat. En äldre empirisk studie visar på motsatsen (att reveffekten kan utebli) men omfattningen av de nyare studierna är betydligt större. 19

20 F Exponeringsbedömning Receptor: förekomst av torsk Stressor: elektromagnetism från kablar Strömförande kablar avger elektromagnetiska fält vars styrka avgörs av kabelns dimensioner och strömstyrkan. Den primära elektriska komponenten av detta fält avskärmas av kabelns hölje, men den magnetiska komponenten avtar endast genom ökat avstånd och ger i sin tur upphov till ett inducerat elektriskt fält då t ex en fisk simmar genom fältet (Gill 2005, Tricas and Gill 2011). Detta inducerade elektriska fält (ie) kan uppfattas av vissa fiskarter och eventuellt påverka dess beteende. Även om torsk inte har särskilt utvecklade elektrosensitiva organ (som broskfisk och ål) så kan torsk uppfatta elektriska fält. Tricas & Gill (2011) beräknar att en stor fisk (motsvarande en stor torsk) som simmar över en medelstor undervattenskabel (AC) som är nedgrävd 1 m utsätts för en elektrisk fältstyrka om 770 µv/m alldeles vid botten, 40 µv/m 5 m ovanför botten och 12 µv/m vid 10 m ovanför botten. AC-kablars fältstyrka är av frekvensen >60 Hz. Känsligheten hos de icke-specialiserade fiskarna antas 10-2 µv/m, men det är inte känt huruvida fiskar kan registrera ie-fält med frekvens >25 Hz (Tricas and Gill 2011). Nedan analyseras ie-exponeringen för torsk. Bevislinjer för exponering Kredibilitet Särskilda antaganden Icke-specialiserad fisk (som torsk) kan förväntas *** Torsk kan registrera registrera ie-fältet från en medelstor AC-kabel ie-fält även vid (motsvarande landanslutande kabel i en frekvenser >60 Hz vindpark) över mer än 10 m avstånd Beräkningar för en 10kV 3-fas 50 Hz AC-kabel med 260 A i varje fas (det interna nätet i en vindpark) ger en maximal exponeringsräckvidd av 1 m för fisk. Räckvidd av Varaktighet av Källor exponering exponering >10 m långvarig (Tricas and Gill 2011) ** 1 m långvarig (Gill 2005) Provfisken vid en landanslutande AC-kabel (132 kv) vid Nystedt vindpark visade på aggregering av torsk i området vid kabeln *** Effekten är relaterad till ie och inte reveffekt vid kabelförsänkningen Oklart Långvarig (Pedersen and Leonhard 2006) Motstående bevislinjer Kredibilitet Särskilda Källor antaganden Fiskar (undantaget elefantfisk och knivfisk) registrerar främst elektriska fält med frekvenser under 25 Hz *** (New 1997) 20

21 Sakförhållanden AC-kablar planeras inom Kattegatt Offshore, enligt ansökan kommer kablarna att spolas ned i botten. Exponering (sannolikhet för exponering, premisser, samt omfattning i tid och rum) (F) Betydande: Under driftsfasen kan torsk komma att påverkas (respons: ändrat födosöksbeteende) i närheten av (tiotals meter) landanslutningskabeln (från vindparken in till land). Kablarna inom parken, mellan fundamenten, registreras inte av torsk. Källor Tillståndsansökan (F) Låg: det har inte bekräftats att torsk registrerar de höga fältstyrkefrekvenser (>50 Hz) som används i AC-kablar (exponeringen kan därför bli lägre eller utebli helt, men kan inte bli högre). 2.2 Receptor: torsklek Receptorn torsklek avser torskens benägenhet och framgång till lek (fortplantning) inom ett område. I Kattegatt sker torskens lek från början av januari till början av april, med en topp under februari-mars (Vitale et al. 2008, Andersson and Börjesson 2011). De lokaliseringsområden som föreslagits för Kattegatt Offshore utgör en del av ett av Kattegatts torsklekområden. Om vindparken medför att torskens lek störs innebär detta att det effektiva lekområdet minskar. Tre olika stressorer som potentiellt kan påverka torsklek i och kring en vindpark har identifierats: ljudtryck från pålningsarbete, ljudtryck från anläggningsfartyg, samt ljudtryck från vibrationer under driftsfas. G Exponeringsbedömning Receptor: torsklek Stressor: ljudtryck från pålningsarbete Pålning av fundament sker ofta med hjälp av hydraulisk hammare som skapar extrema bullernivåer vilka kan vara skadliga för fisk och påverka dess beteende över stora avstånd (se exponeringsbedömning A). Nedan analyseras hur lekande torsk exponeras för denna stressor. Bevislinjer för exponering Kredibilitet Särskilda antaganden Räckvidd av exponering Pålningsarbeten medför extrema pulser av ljudtryck *** Pålning utförs under Beteende: 70 km som kan påverka torsk orsakande skador (kort torskens lekperiod Skador: 2 km avstånd) och stressrelaterad beteendeförändring (långa avstånd). Varaktighet av exponering begränsad Källor (Popper and Hastings 2009, Mueller-Blenkle et al. 2010) 21

22 Motstående bevislinjer Kredibilitet Särskilda antaganden Källor Saknas Sakförhållanden Pålningsarbeten kommer inte att företas i anslutning till torskens lekperiod (eventuella pålningsarbeten företas under perioden juli-december). Källor Tillståndsansökan Exponering (sannolikhet för exponering, premisser, samt omfattning i tid och rum) (G) Ingen: Lekande torsk kommer inte att exponeras för ljudtryck från pålningsarbete; exponering uteblir som följd av teknisk utformning. (G) Låg: Regleras genom vidtagna skyddsåtgärder H Exponeringsbedömning Receptor: torsklek Stressor: ljudtryck från anläggningsfartyg Fartyg avger ljud (se exponeringsbedömning B) och det har framförts att upprepad passage av anläggningsfartyg kan skapa en återkommande potentiell störning för lekande torsk. Även om muddring och pålning inte företas under lekperioden kan vissa byggnationsmoment innebära fartygsaktivitet i vindparken under lekperioden. Lekområdet har tidigare utsatts för hårt fisketryck (och ljud från fiskefartyg) men sedan 2009 tillåts inte trålfiske inom lekområdet. Nedan analyseras hur torsklek vid Kattegatt Offshore exponeras för ljudtryck från anläggningsfartyg. Bevislinjer för exponering Kredibilitet Särskilda antaganden Experimentell studie på torsk visade att torsk reagerade med ändrat simbeteende och dykningar under uppspelning av fartygsbuller inom frekvensområdet Hz med en högsta ljudstyrka om 127 db re 1 µpa vid 300 Hz. Bakgrundsnivån av ljud vid 178 Hz beräknas vara 90 db re 1 µpa vid Kattegatt Offshore Räckvidd av exponering **** Motsvarande c:a 50 m från anläggningsfartyg (beräkning baserat på avståndsdämpning ovan) *** Anläggningsfartyg kan höras c:a 5 km Varaktighet av Källor exponering Begränsad (Engås et al. 1995) Begränsad (Almgren 2011) 22

23 Motstående bevislinjer Kredibilitet Särskilda Källor antaganden Experimentella studier där fiskar utsattes för ljudtryck om 120 db re 1 µpa vid 100 Hz och 130 db re 1 µpa vid 200 Hz (motsvarande 30 m från ett anläggningsfartyg) påvisade inga effekter på torsk (men vissa effekter på andra fiskarter). **** (Kastelein et al. 2008) Sakförhållanden Vissa byggnationsmoment, såsom montering, kan komma att utföras inom torskens lekperiod. Exponering (sannolikhet för exponering, premisser, samt omfattning i tid och rum) (H) Betydande: Anläggningsfartyg kan antas vara hörbart för torsk inom ett par kilometers avstånd och beteendemässiga reaktioner kan uppstå inom storleksordningen 50 m från fartygen. Exponeringen är av begränsad varaktighet (byggnationstiden) och fartygen flyttas mellan de olika vindkraftsverken. Källor Tillståndsansökan (H) Låg: experimentella studier av torskens reaktion på fartygsljud har visat olika resultat och effekterna i vild miljö kan vara lägre (exponeringen kan vara mindre men ej högre) i Exponeringsbedömning Receptor: torsklek Stressor: ljudtryck från vibrationer under driftsfas Vindkraftverk avger vibrationer, främst från växellådan, som fortplantar sig ned genom tornet och via fundamentet når ut i vattnet som lågfrekvent ljud (Vindval 2008, Almgren 2011). Utöver vindstyrka och användande av växellåda finns det ett flertal faktorer (tekniska och miljömässiga) som avgör hur högt ljud som avges från ett fundament. Baserat på mätningar vid befintliga vindkraftverk har höga toner uppmätts vid frekvenser under 1 kw (Almgren 2011). Torsk använder läten för att kommunicera mellan varandra under konfrontation och under lek (Hawkins and Rasmussen 1978, Skjæraasen et al. 2008). Under leken sker kommunikation över korta avstånd (ett par meter), både för att skrämma bort rivaler och för att uppvakta honan då fiskarna simmar buk mot buk (Brawn 1961a, Brawn 1961b). Lätena består av grymtanden som varar omkring 0.2 s och de dominerande ljudfrekvenserna är låga. Grymtandena sker från 40 till 300 Hz (Hawkins and Rasmussen 1978) där omkring 50 Hz är det huvudsakliga frekvensområdet (Brawn 1961b, Hawkins and Rasmussen 1978, Finstad and Nordeide 2004). Det har framförts oro för att vindkraftens ljud kan störa torsken under dess lek, antingen genom att torsken skräms bort från området eller genom att vindkraftens ljud maskerar torskens parningsläten och därigenom försämra lekframgången. Maskering av ljud har undersökts hos flera fiskarter och för torsk och andra hörselgeneralister har det visats att en höjning av bakgrundsljudet med c:a 10 db re 1 µpa ger en höjning av fiskens hörseltröskel i storleksordningen 0-25 db (Buerkle 1969, Wysocki and Ladich 2005); maskeringen blir som högst när bakgrundsljudet har samma frekvens som 23

24 signalen (i detta fall torskens läte). I torskens lekområden är det befintliga bakgrundsljudet emellertid redan högt på grund av den täta fartygstrafiken genom Kattegatt och Öresund. Nedan analyseras hur lekande torsk exponeras för vindkraftsljud under driftsfasen. Bevislinjer för exponering Kredibilitet Särskilda antaganden Räckvidd av exponering Förhöjt bakgrundsljud (från t.ex. vindkraft) kan ** Räckvidden av maskera djurarters kommunikation, härigenom kan torskens läten är av räckvidden av torskens läten minska inom det signifikant betydelse avstånd där vindkraftens ljud överröstar för lekframgång bakgrundsljudet, vilket kan innebära att förutsättningarna för lek försämras. Modellering av ljudnivåer från Kattegatt Offshore och fartygstrafik i Kattegatt indikerar att vindparkens ljud vid 178 Hz kan höras av torsk inom storleksordningen flera kilometer från anläggningen och att ljudnivåerna vid 50 Hz kan uppfattas inom c:a 1km från fundamenten. Torsken i Kattegatt kan vara mer känslig för ljud än torsken i Öresund och därför kan effekter av ljud bli betydande i Kattegatt trots att de inte är det i Öresund Torsk kan skrämmas av aktiviteter som sker under andra delar av året så att torsken aldrig återvänder till området för att leka *** >100 Hz: flera kilometer 50 Hz: inom vindparken * Torsken i Kattegatt skiljer sig från torsken i Öresund * Den lekmogna torsken befinner sig i lekområdet även utom lekperioden Varaktighet av exponering långvarig Källor (Wahlberg and Westerberg 2005, Slabbekoorn et al. 2010) (Almgren 2011); Appendix 2. (Wennhage 2009) (Wennhage 2009) Motstående bevislinjer Kredibilitet Särskilda antaganden Källor Torskens lekområde i Öresund (se nedan) sammanfaller med särskilt höga nivåer av bakgrundsljud från fartygstrafik ( db vid 50 Hz). I andra delar av Öresund är ljudnivån mycket lägre. *** Jämförelser kan göras mellan fartygsljud och vindkraftsljud, och mellan Kattegatt- och Öresunds-beståndet Öresunds torskbestånd anses vara det mest livskraftiga i Sverige (p.g.a. trålförbud); leken sker i området norr om Ven (utanför Landskrona och Helsingborg) (Almgren 2011) Appendix 1. **** (Fiskeriverket 2004, Svedäng 2010) 24

25 Modellering av fartygsljud visar tydligt att torsklekområdens geografiska placering inte är relaterat till ljudnivåer. Både torsklekområdet i Öresund och Kattegatt utstår ett bakgrundsljud om upp till 115 db vid 50 Hz, medan ljudnivån inom Kattegatt Offshore beräknas bli max 105 db (på en skala om 500 m. Den fartygstrafik som genererar höga bakgrundsnivåer i både Kattegatt och Öresund har pågått under många decennier. Torskbestånden i Kattegatt och Öresund tillhör olika underpopulationer och där val av lekområden antas styras av hemvändande (homing behaviour), men bestånden är genetiskt homogena/identiska och utbyte sker mellan lekområden Uppmätt ljud vid Lillgrund vindpark i Öresund visade att vid 50 Hz (huvudsakliga frekvensområdet för torskens kommunikation) var ljudet från passerande fartyg betydligt högre än ljudet från vindkraften, vilket tyder på att vindparker inte tillför något betydande buller i tätt trafikerade havsområden. Torsk har visat sig attraheras av (ansamlas vid) fundamenten på befintliga vindparker (se exponeringsbedömning E); torsk undviker således inte de bullernivåer som uppstår under driftsfasen. Även kvarvarande effekter från byggnationsfasen kan uteslutas. Vid Bergens universitet sker framgångsrik torsklek i akvarietankar trots höga nivåer av bakgrundsljud från pumpsystemet och bakgrundsljudet antas inte utgöra en betydande störning av leken enligt de forskare som driver experimenten. *** Appendix 1. **** (Svedäng et al. 2010) *** Ljudnivåer från Lillgrund kan jämföras med ljudnivåer från Kattegatt Offshore (Andersson 2011) **** (Sundqvist 2010, Winter et al. 2010, Bergström et al. 2012) ** (Skjæraasen pers. komm.) Sakförhållanden Kattegatt Offshore projekteras i djupt vatten (c:a m) och lerbotten, båda dessa faktorer medför att ljudets utbredning avtar snabbare än i grunda och sten- eller sanddominerade hav och ljudet från Kattegatt Offshore kan därför väntas ha lägre spridning än befintliga vindparker. Källor Tillståndsansökan 25

26 Exponering (sannolikhet för exponering, premisser, samt omfattning i tid och rum) (i) Låg: Torskleken kan komma att exponeras för en höjd nivå av bakgrundsljud inom vindparken och teoretiskt kan torskleken således påverkas genom att vindkraftens ljud maskerar kommunikationen mellan torskar inom vindparken under delar av driftstiden (förutsatt att växellådan avger höga vibrationer). Det finns emellertid inga belägg för att sådan förhöjning av bakgrundsljudet verkligen påverka leken, det finns däremot belägg för att motsvarande höjningar av bakgrundsbuller inte påverkar torskleken. Torsken använder grymtanden på väldigt korta avstånd och förhöjningen av det redan höga bakgrundsljudet är liten (<5dB) även inom vindparken. Den befintliga ljudbilden i lekområdet domineras kraftigt av fartygstrafiken genom Kattegatt. Tillgänglig information indikerar på ett tydligt vis att torskens lek inte är känslig för förhöjda ljudnivåer och i Öresund sker torskens lek framgångsrikt just i det mest ljudförorenade området. Där är ljudet c:a 10 db högre än vad som beräknats inom Kattegatt Offshore. Att man kan göra jämförelser mellan bestånden stöds av att det inte finns någon genetisk skillnad mellan underpopulationerna. Jämförelser mellan fartygsbuller och vindkraftsbuller stöds av att ljudbilden (fartyg och vindkraft) är likvärdig vid låga frekvenser och att den täta fartygstrafiken skapar en ljudbild som inte är mindre konstant än vindkraftens ljudbild (vilken fluktuerar med vindhastigheten). Vindkraftsljudet vid 50 Hz tillför c:a 1 db re 1 µpa vid 1 km avstånd, det är därför inte möjligt att ljudet påverkar torskleken utanför vindparksanläggningen. (i) Låg: Underlaget (källornas kredibilitet) är starkt för de motstående bevislinjerna. 2.3 Receptor: äggöverlevnad Receptorn äggöverlevnad avser här andelen torskägg som överlever till bottenlevande yngelstadie, det vill säga receptorn innefattar ägg, larver, samt ytvattenlevande yngel. Dessa stadier är pelagiska och kan även anses vara generellt särskilt känsliga. Då leken sker januari till april och torskens yngel söker sig mot botten vid en ålder av 2-3 månader kan denna receptor exponeras för stressorer från januari till juli (maximalt). Om vindparken medför att äggöverlevnaden minskar innebär detta att torskbeståndets redan svaga status kan försämras. Fyra olika stressorer som potentiellt kan påverka äggöverlevnaden i och kring en vindpark har identifierats: ljudtryck från pålningsarbete, grumling från muddring, ljudtryck från vibrationer under driftsfas, samt oljeläckage från turbinhus. J Exponeringsbedömning Receptor: äggöverlevnad Stressor: ljudtryck från pålningsarbete Pålning av fundament sker ofta med hjälp av hydraulisk hammare som skapar extrema bullernivåer vilka kan vara skadliga för ägg och yngel hos fisk (Popper and Hastings 2009). De extrema ljudnivåerna sprids över stora avstånd (se exponeringsbedömning A). Nedan analyseras hur ägg och larver hos torsk exponeras för denna stressor. 26

27 Bevislinjer för exponering Kredibilitet Särskilda antaganden Pålningsarbeten medför extrema pulser av ** Pålning utförs under ljudtryck. Experimentella studier från liknande den period då ljudkällor indikerar på hög känslighet hos ägg ägg/larver/yngel av och larver av fisk. torsk finns i området Olika utvecklingsstadier av torsk (ägg, larver, yngel) visades ta skada av ljud från luftskott ut till 5 m från källan, men ej längre bort. ** Ljud från luftskott är jämförbart med pålning Räckvidd av exponering Varaktighet av exponering Källor okänd begränsad (Popper and Hastings 2009) (Booman et al. 1996) Motstående bevislinjer Kredibilitet Särskilda antaganden En av få studier rapporterar att torskyngel (2-6 **** Motsvarande c:a 15 cm) utsattes för ljudpulser om upp till 189 db db km re 1 µpa utan att några effekter uppstod Sakförhållanden Genom antagna skyddsåtgärder kommer pålningsarbeten inte att företas i anslutning till torskens lekperiod eller de närmaste månaderna efter lekperioden (eventuella pålningsarbeten företas endast under perioden juli-december). Torskyngel befinner sig i den fria vattenmassan tills den når en storlek av mm, vid en ålder av 2-3 månader. Härav följer att de känsliga ägg och larvstadierna kan väntas finnas i vattenmassan från januari fram till och med juni, baserat på att torskleken sker inom perioden januari-april med tyngdpunkt februari-mars. Källor (Popper and Hastings 2009) Källor Tillståndsansökan (Ivarsson 2004, Fey and Linkowski 2006) Exponering (sannolikhet för exponering, premisser, samt omfattning i tid och rum) (J) Ingen: Torskägg kommer inte att exponeras för ljudtryck från pålningsarbete eftersom pålningsarbete inte företas under månaderna januari-juni (vidtagna skyddsåtgärder). Detta gäller normalt även torskens larver som lever pelagiskt i vattenmassan under senvinter och vår. Endast vid en mycket sen torsklek kan exponering av äldre larver ske, larverna är då minst 2 månader gamla och är inte aggregerade i vindparks- eller lekområdet. (J) Hög: Påverkan regleras genom vidtagna skyddsåtgärder (skyddsperiod jan-jun) men den exakta tidpunkten för torsklek kan inte förutsägas med precision. I extremfall skulle alltså vissa torsklarver kunna finnas kvar inom räckvidden för påverkan när pålningen inleds. 27

28 K Exponeringsbedömning Receptor: äggöverlevnad Stressor: grumling från muddring Under byggnationsfasen av en vindpark används muddring vid bottenberedning i samband med installering av gravitationsfundament, samt vid nedspolning av kablar i botten. I storleksordningen upp till 5% av det muddrade materialet virvlar upp i vattenmassan och bidrar till grumling (NV 2009). Grumlingshalten/sedimenthalten kan mätas i enheten milligram sediment per liter vatten, där muddring vanligtvis ger upphov till <100 mg/l inom sedimentplymen. Plymen avtar inom hundratalet meter (upp till kilometrar för stora muddringsprojekt). Avtagandet är också beroende av strömhastighet och kornstorlek. Juvenila stadier av fisk kan påverkas negativt av höga sedimenthalter, t ex kan gälarna täppas igen hos larver/yngel och ägg kan mista sin flytförmåga. Kalkrika, toxiska och småkorniga sediment är mest skadliga. Lika viktigt som grumlingshalten är exponeringstiden. Nedan analyseras hur torskens ägg och larver exponeras av denna stressor. Vid muddringen för gravitationsfundamenten vid Lillgrund vindpark uppmättes sedimenthalten till <10 mg/l vid 200 m avstånd. Varje muddring varar några dagar. Bevislinjer för exponering Kredibilitet Särskilda antaganden Laboratoriestudier på torskägg och larver visade **** Motsvarande skador på ökad dödlighet från 10 mg/l i kalkrika kan uppstå även av sediment. Kattegatts ickekalkrika sediment *** Muddring och sediment vid Lillgrund är jämförbara med förhållandena vid Kattegatt Offshore Motstående bevislinjer Kredibilitet Särskilda antaganden En metaanalys av experimentella studier på olika ** Torskens ägg, larver fiskarter (ej torsk) visar att exponeringstider för och yngel är fysiska skador och dödlighet är i jämförbara med andra storleksordningen dygn, för sedimenthalter under kallvattenlevande 100 mg/l. Receptorn måste alltså stanna i fiskar sedimentplymen under dagar för bestående skador. Räckvidd av exponering Varaktighet av exponering Källor C:a 200 m nedströms kortvarig (NV 2009) (Westerberg et al. 1996) Källor (SLU 2000) 28

29 Sakförhållanden Vattenomsättningen/strömhastigheten är hög i det aktuella området, med normal strömhastighet på knop. En planktonisk organism färdas 1 km på c:a 1 timme. Enligt vidtagna skyddsåtgärder kommer muddringsarbeten generellt inte att ske under torskens lekperiod eller månaderna därefter. Källor (Sjöfartsverket 1985) Tillståndsansökan Exponering (sannolikhet för exponering, premisser, samt omfattning i tid och rum) (K) Ingen: Omfattande muddringsarbeten företas inte under torskens lekperiod (skyddsåtgärd). Även om muddring skulle ske då ägg och larver finns i området exponeras de för skadligt höga sedimenthalter inom endast ett mycket begränsat område (en plym upp till ett par hundra meter från enskilda fundament). De höga strömhastigheterna medför att inga planktoniska organismer (ägg och larver) tillbringar mer än maximalt någon timme i sedimentplymen vilket innebär att exponeringen är för kort för betydande skador att uppstå enligt tidigare studier. (K) Låg: Kunskapsunderlaget är gott och mätningar av sedimenthalter vid byggnation av vindpark finns tillgängliga. L Exponeringsbedömning Receptor: äggöverlevnad Stressor: ljudtryck från vibrationer under driftsfas Vindkraftverk avger ljudtryck som fortplantas ut genom fundamentet (se exponeringsbedömning C). Ägg och larver är ofta särskilt känsliga för stressorer och det har framförts att förhöjda ljudnivåer eventuellt kan påverka dess utveckling (Popper and Hastings 2009). Nedan analyseras hur torskens äggöverlevnad exponeras för ljudtryck från vindkraftverk inom Kattegatt Offshore. Bevislinjer för exponering Kredibilitet Särskilda antaganden Räckvidd av Varaktighet av Källor exponering exponering Modellering av ljudnivåer från Kattegatt Offshore *** 2 km långvarig (Almgren 2011) och fartygstrafik i Kattegatt indikerar att vindparkens ljud kommer överstiga fartygstrafiken ut till ett avstånd om maximalt 2 km från anläggningen. Akvarieexperiment där embryo av olika fiskarter utsattes för ljud motsvarande 15 db över bakgrundsljudet (kontrollakvarierna) påvisade en minskad äggöverlevnad hos en art av mört (men inte hos de andra två arter som testades: mört och killifish) ** Jämförelser kan göras mellan fiskarter Motsvarande c:a 50 m från vindkraftverk (beräknat på källstyrka, dämpning och bakgrundsljud från Almgren 2011) (Popper and Hastings 2009) 29

30 Motstående bevislinjer Kredibilitet Särskilda antaganden Källor Experiment där flera fiskarter (ej torsk) utsatts för ljudnivåer från 105 till 167 db re 1 µpa visade inga effekter på äggöverlevnad ** Jämförelser kan göras mellan fiskarter I Öresund sker framgångsrik lek och (äggöverlevnad) där fartygstrafiken är särskilt hög (bakgrundsljudet 100/111 db re 1 µpa vid 178/50 Hz och mycket högre invid de passerande fartygen) ** Jämförelser kan göras mellan ljud från fartyg och vindkraft (Wysocki et al. 2007, Popper and Hastings 2009) (Svedäng 2010, Almgren 2011) Sakförhållanden Vattenomsättningen/strömhastigheten är hög i det aktuella området, med normal strömhastighet på knop. En planktonisk organism färdas 50 m på <5 min. Källor (Sjöfartsverket 1985) Exponering (sannolikhet för exponering, premisser, samt omfattning i tid och rum) (L) Ingen: Exponering för ljud av nivåer som eventuellt kan vara skadliga blir mycket korta (storleksordningen 5 min) då ägg och larver flyter förbi vindkraftverken. Det saknas belägg för att skador på torskens ägg/larver uppstår även om exponeringen vore kontinuerlig, eftersom ljudnivåerna är relativt låga och äggöverlevnaden är framgångsrik i lekområdet Öresund som har högre exponering för ljud än vad som uppstår i Kattegatt Offshore. (L) Låg: informationsunderlaget för skador av ljud på fisk ägg och larver är bristfälligt men det råder inga osäkerheter beträffande den korta exponeringstiden (strömhastighet) M Exponeringsbedömning Receptor: äggöverlevnad Stressor: oljeläckage från turbinhus Vindkraftverk innehåller hundratals liter av olja i växellådan och smörjfett kring andra rörliga delar. Dessa smörjoljor innehåller giftiga substanser, som alkaner, fosfat icodecyl och zinkalkyl. Vid brott eller läckage kan substanserna spridas i vattenmassan och påverka förekommande organismer. Juvenila stadier av fisk är särskilt känsliga för oljeassocierade substanser (Naturvårdsverket 1998, MSB 2011). Ekologiska risker för denna typ av oljeutsläpp har undersökts av Arvidsson och Molander (2010) för vindkraftverk, samt Åstrand (2008) för vattenkraft. Nedan analyseras graden av exponering för torskägg utifrån dessa stressorer. Exponeringsbedömningen delas upp mellan fullständigt haveri (M-a) och läckage (M-b). 30

31 Bevislinjer för exponering Kredibilitet Särskilda antaganden Räckvidd Varaktighet Källor (a) Vid haveri av turbinhus läcker i storleksordningen 400 l växellådsolja och 25 kg smörjfett ut i vattnet. Känsliga organismer som befinner sig inom den vattenvolym där substanserna uppnår toxiska halter (konservativt beräknat som 10% av LC50) kan förväntas ta skada. ** Fullständigt haveri, all smörjolja frigörs omedelbart; hög löslighet (vertikal omblandning). Ytskiktet inom m radie från fundamentet. Momentan (b) Vid läckage läcker i storleksordningen 1% av ovanstående volymer växellådsolja och smörjfett ut i vattnet. Känsliga organismer som befinner sig inom den vattenvolym där substanserna uppnår toxiska halter (konservativt beräknat som 10% av LC50) kan förväntas ta skada. Läckage har inträffat vid landbaserad vindkraft. ** Läckage av smörjolja; hög löslighet (vertikal omblandning). Ytskiktet inom m radie från fundamentet. Kortvarig (Arvidsson and Molander 2010) (Arvidsson and Molander 2010) Motstående bevislinjer Kredibilitet Särskilda antaganden Källor Turbinoljor har låg vattenlöslighet och den vertikala omblandningen av ett utsläpp är låg (toxiska substanser flyter vid ytan). Sannolikheten för stora utsläpp är mycket liten (har aldrig inträffat). ** Smörjoljor från vattenkraftverk är jämförbara med smörjoljor från vindkraftverk. (Åstrand 2008) Sakförhållanden Torsk leker i området och torskägg och larver (receptorn) kan förväntas förekomma i ytnära vatten. Studier från Skagerack och norska fjordar har visat på högst förekomst av ägg och larver i ytnära vatten (de översta metrarna) även om det finns andra studier där förekomsten varit högst vid språngskiktet. Turbinhuset i ett vindkraftverk innehåller uppsamlingskärl för läckande olja vilket motverkar sannolikheten för fullständigt läckage. Källor (Stenevik et al. 2008, Vitale et al. 2008, Øresland and André 2008) Tillståndsansökan 31

32 Exponering M-a (sannolikhet för exponering, premisser, samt omfattning i tid och rum) (M-a) Låg: I det fall haveri med fullständigt läckage av smörjolja uppstår i anslutning till torskens lekperiod kan ägg och larver exponeras för skadligt höga halter av toxiska substanser. Sannolikheten för ett fullständigt läckage av smörjolja från ett vindkraftverk är låg. Exponeringen är begränsad till momentan skadeverkan inom ett område av storleksordningen <3km 2. Exponering M-b (sannolikhet för exponering, premisser, samt omfattning i tid och rum) (M-b) Betydande: Om läckage inträffar i anslutning till torskens lekperiod kan ägg och larver momentant exponeras för toxiska substanser av skadliga koncentrationer inom en räckvidd av m från fundamentet. (M-a) Låg: det saknas grund för att ett fullständigt läckage av smörjolja ska vara sannolikt (M-b) Hög: de beräkningar som ligger till grund för exponeringsbedömningen är konservativa men det saknas data över hur vanliga läckage är 32

33 Tabell 3. Sammanfattning av exponeringsbedömning. Sannolikheten är ett fyra-gradigt mått på hur trovärdigt det är att exponering sker. Osäkerheten är ett två-gradigt mått på tillförlitligheten i bedömningen av sannolikhet och räckvidd. Att osäkerhetsnivån klassats som låg i de flesta fall beror på att sannolikheten för exponering i flera fall är tilltagen i överkant. Osäkerheter som består i att exponeringen kan vara lägre än vad som angivits har klassats som låga. Räckvidden och varaktigheten beskriver exponeringens omfattning. Se Tabell 1 för definitioner. Notera att sannolikheten inte återspeglar hur allvarlig effekten är, däremot är responsen, räckvidden och varaktigheten ett underlag för effektbedömningen (avsnitt 3, Tabell 4). Exponeringsbedömning Länk Sannolikhet Osäkerhet Räckvidd av respons Varaktighet Särskilda variabler som påverkar exponeringen A Torskförekomst pålning B Torskförekomst anläggningsfartyg C Torskförekomst ljudtryck vid drift D Torskförekomst partikelacceleration E Torskförekomst reveffekt F Torskförekomst elektromagnetism G Torsklek pålning H Torsklek anläggningsfartyg i Torsklek ljudtryck vid drift J Äggöverlevnad pålning K Äggöverlevnad muddring L Äggöverlevnad ljudtryck vid drift M-a Äggöverlevnad olja från turbinhaveri M-b Äggöverlevnad olja från turbinläckage Hög Låg Undvikande: 10 km Skador: <400 m Begränsad Val av fundament/infästnings-metod Betydande Låg Reaktion: 50 m Begränsad Betydande Låg Stress: 10 m Långvarig Val av fundament och turbin Betydande Låg Stress: 1 m Långvarig Val av fundament och turbin Hög Låg Attraktion: invid fundament Långvarig Val av fundament Betydande Låg Ändrat födosöksbeteende: c:a 10 m Långvarig Val av kablar och nedsänkningsdjup Ingen Låg - - Skyddsperioder/planering Betydande Låg Reaktion: 50 m Begränsad Skyddsperioder/planering Låg Låg Ljudmaskering: invid fundament Långvarig Val av fundament och turbin Ingen Hög - - Skyddsperioder/planering Ingen Låg - - Skyddsperioder/planering Ingen Låg - - Låg Låg Skador: <3 km 2 Momentan Betydande Hög Skador: m Momentan 33

34 3 Effektbedömning Det är särskilt svårt att bestämma vad som är en negligerbar, liten, moderat, eller hög effekt på en population som står under så kraftigt hot som torsken gör i Kattegatt. På grund av det intensiva fisket har biologiskt säkra gränser överskridits sedan år 2001, lekbiomassan anses vara katastrofalt låg, rekryteringen är mindre än 1/5 av vad den var för år sedan och innan fredningsområdet togs i bruk år 2009 var torskfångsterna de lägsta sedan mätningarna började på 70-talet (Svedäng 2010). Det skall i sammanhanget också påpekas att torskens utsatta situation inte innebär att den är ovanlig i ordets bemärkelse, det finns fortfarande ett stort antal individer. De senare årens avlysning av fiske inom stora delar av lekområdena innebär ett skydd men det är fortfarande inte känt om skyddet inneburit någon återväxt av beståndet. Med installationen av en vindpark kommer fiskeskyddet att öka i det specifika området (hur stor skillnaden blir beror av huruvida det befintliga fiskeskyddet kvarstår eller inte). Vindparken kan därför verka positivt på torskbeståndet, särskilt om rev-effekten allokerar torsk inom området. I denna riskanalys görs emellertid inga beräkningar av en eventuell positiv effekt, fokus ligger på risken för negativa effekter. Negativa effekter av vindparken måste läggas till de redan befintliga effekterna av fisket. En effekt som i ett annat hav skulle klassas som låg kan därför vara hög i Kattegatt. Effekterna måste alltså bedömas utifrån den situation som råder i Kattegatt, vilket betyder att effektens magnitud måste förstoras upp kraftigt. Bedömningskriterierna (se avsnitt 1.5) baseras på Fletcher (2005) och utgår genomgående från vilken typ av respons som uppstår och hur stor del av populationen eller lekområdet som påverkas. Eftersom beståndets rumsliga fördelning inte är helt klarlagd och kritiska toleransnivåer för stress och beståndsminskning inte är kända blir analysen semi-kvantitativ och berör endast storleksordningen av effekter. Kriterierna (Tabell 2) medför att effekter som kan nå samma storleksordning som effekter från fiske klassas som höga; effekter som endast kumulativt med ett stort antal andra effekter av samma storlek (t.ex. andra anläggningar) kommer upp i samma storleksordning som effekter av fiske klassas som låga; effekter som inte kan mätas och inte ens kumulativt kan nå samma storleksordning som fiske eller påverka beståndet klassas som obetydliga. Vidare är effektbedömningen i enlighet med försiktighetsprincipen mycket konservativ och genomgående baseras alla antaganden på värsta-fall-värden. I nedanstående tabeller markeras effektbedömningen med grå text i de fall där exponeringen med låg osäkerhet klassats som ingen och effektbedömningen således är helt hypotetisk. Detta görs som en vägledande effektbedömning för den läsare som gjort en egen avvikande bedömning av exponeringen. 34

35 3.1 Receptor: förekomst av torsk A Effektbedömning Receptor: förekomst av torsk Stressor: ljudtryck från pålningsarbete Effekt (magnitud av konsekvenser förutsatt att exponering sker) (A) Låg: Vid pålning kan torsk ta skada inom c:a 0.5 km 2 vilket motsvarar omkring 0.005% av Kattegattbeståndet (Appendix 3). Undvikande beteende (undanflykt) kan väntas omfatta omkring 3% av beståndet vid varje pålning. Effekterna uppstår vid varje tillfälle som ett fundament pålas (en pålning varar c:a 1-3 timmar), alltså vid c:a 50 tillfällen utspritt på dagar med lugnt väder under perioden juli december. Då effekten upprepas c:a 50 gånger kan den kumulativa effekten bli skador på upp till 0.25% (skattat maxvärde) av beståndet och upprepad stress för storleksordningen 5% av beståndet (Appendix 3, Tabell 2). Inget tyder på att torsk undviker ett område permanent efter att ha blivit skrämda (Leonhard and Pedersen 2006, Winter et al. 2010), effekten är alltså tillfällig men upprepad. Kunskapen är låg om hur effektivt ramp-up skyddar torsk, men möjligen kan skador helt eller delvis utebli genom att torsk hinner undan det närmsta området. För fackverksfundament med mindre påldiameter blir effekten låg eller obetydlig (specifika beräkningar krävs för detaljerad bedömning). Om pålning skulle ske under lekperioden skulle effekten istället bli mycket hög. (A) Låg: Kunskapsläget om torskförekomst i Kattegatt är tillräckligt god för att med tillförlitlighet klassificera den beskrivna effekten utifrån Tabell 2. Det råder emellertid osäkerhet i hur effektivt ramp-up skyddar från skador; om ramp-up är ett effektivt skydd blir effekten lägre än vad som här skattats. B Effektbedömning Receptor: förekomst av torsk Stressor: ljudtryck från anläggningsfartyg Effekt (magnitud av konsekvenser förutsatt att exponering sker) (B) Obetydlig: Vid antagandet att 6 anläggningsfartyg arbetar i byggnationsområdet under byggnationstiden kommer de torskar som befinner sig i fartygens närhet att undfly ett hundratal meter. Denna störning omfattar en mycket liten del av beståndet (<0.000%) (Appendix 3). Effekten blir övergående och ej mätbar. (B) Låg: Kunskapsläget om torskförekomst i Kattegatt är tillräckligt god för att med tillförlitlighet klassificera den beskrivna effekten utifrån Tabell 2. 35

36 C Effektbedömning Receptor: förekomst av torsk Stressor: ljudtryck från vibrationer under driftsfas Effekt (magnitud av konsekvenser förutsatt att exponering sker) (C) Obetydlig: Förutsatt att torsk invid fundamenten påverkas märkbart negativt av vindkraftens buller kan undvikande beteende uppstå inom c:a 10 m. Ljudet varierar med vindstyrka men återkommer under hela driftstiden. Denna störning påverkar en mycket liten del av beståndet (<0.000%) (Appendix 3), även om rev-effekt beaktas. Effekten blir ej mätbar. (C) Låg: Kunskapsläget om torskförekomst i Kattegatt är tillräckligt god för att med tillförlitlighet klassificera den beskrivna effekten utifrån Tabell 2. D Effektbedömning Receptor: förekomst av torsk Stressor: partikelacceleration från vibrationer under driftsfas Effekt (magnitud av konsekvenser förutsatt att exponering sker) (D) Obetydlig: Den maximala räckvidden för effekter av partikelacceleration från vindkraftverk är mindre än 10 m. Störningen varierar med vindstyrka men återkommer under hela driftstiden. Störningen påverkar en mycket liten del av beståndet (<0.000%) (Appendix 3), även om rev-effekt beaktas. Effekten blir ej mätbar. (D) Låg: Kunskapsläget om torskförekomst i Kattegatt är tillräckligt god för att med tillförlitlighet klassificera den beskrivna effekten utifrån Tabell 2. 36

37 E Effektbedömning Receptor: förekomst av torsk Stressor: rev-effekt från fundament Effekt (magnitud av konsekvenser förutsatt att exponering sker) (E) Obetydlig: Den för torsk relevanta effekten av artificiella rev är att rovfisk (torsk) får ökade möjligheter. Att torsk ansamlas invid fundament såsom visats vid andra vindparker (Winter et al. 2010, Bergström et al. 2012) kan inte ge negativa effekter på torskbeståndet. (E) Låg: Det finns inga belägg för att anta att rev-effekt innebär negativa effekter för torsk. F Effektbedömning Receptor: förekomst av torsk Stressor: elektromagnetism från kablar Effekt (magnitud av konsekvenser förutsatt att exponering sker) (F) Obetydlig: Om den landanslutande kabeln innebär en förvirrande effekt för torsk så att torsken förbrukar onödiga energireserver omfattar denna kontinuerliga störning upp till c:a 20 kg torsk under största delen av året (<0.000% av bestånd) och kg torsk under lekperioden (0.003% av lekbiomassa). Dessa överslagsberäkningar är baserade på övre värden av torsktäthet (Andersson and Börjesson 2011, Jørgensen et al. 2011). Torsken är inte begränsad av födotillgång (energireserver) och effekten av sådan påverkan blir obetydlig. (F) Låg: Kunskapsläget om torskförekomst i Kattegatt är tillräckligt god för att med tillförlitlighet klassificera den beskrivna effekten utifrån Tabell 2. 37

38 3.2 Receptor: torsklek G Effektbedömning Receptor: torsklek Stressor: ljudtryck från pålningsarbete Effekt (magnitud av konsekvenser förutsatt att exponering sker) (G) Hög: På grund av vidtagna skyddsåtgärder exponeras inte torsk för pålning under lekperioden. Om så hade skett skulle effekten bli hög eftersom upp till 20% av beståndets lekbiomassa skulle påverkas så att undflyende reaktioner uppstod (Appendix 3), vid varje pålning, vilket skulle kunna försämra lekens framgång i betydande grad. (G) Låg: Kunskapsläget om torskförekomst i Kattegatt är tillräckligt god för att med tillförlitlighet klassificera den beskrivna effekten utifrån Tabell 2. H Effektbedömning Receptor: torsklek Stressor: ljudtryck från anläggningsfartyg Effekt (magnitud av konsekvenser förutsatt att exponering sker) (H) Obetydlig: Effekten av buller från anläggningsfartyg under torskleken blir obetydlig då 0.003% av lekbiomassan påverkas genom undflyende ett hundratal meter vid passage av fartyg. Liknande störning av fartygspassage visar i Öresund ingen påverkan på lek (Appendix 1). (H) Låg: Kunskapsläget om torskförekomst i Kattegatt är tillräckligt god för att med tillförlitlighet klassificera den beskrivna effekten utifrån Tabell 2. 38

39 i Effektbedömning Receptor: torsklek Stressor: ljudtryck från vibrationer under driftsfas Effekt (magnitud av konsekvenser förutsatt att exponering sker) (i) Låg: Om torskens lek visar sig störas inom det område där det adderade bullret från vindkraftsverk vid 50 Hz överstiger 3 db (ett försiktigt antagande eftersom torskens lek i Öresund inte störs märkbart av ett adderat buller om 8-10 db vid 50 Hz), så innebär detta att 0.5% av det sydöstra lekområdet påverkas (Appendix 2). Kriterierna för låg effekt är att <<1% till 5% av lekområdet påverkas. Därför klassas en eventuell effekt som låg. (i) Låg: Kunskapsläget om torskförekomst i Kattegatt är tillräckligt god för att med tillförlitlighet klassificera den beskrivna effekten utifrån Tabell 2. Alla underliggande antaganden är försiktiga och effekten kan vara lägre men ej högre. 3.3 Receptor: äggöverlevnad J Effektbedömning Receptor: äggöverlevnad Stressor: ljudtryck från pålningsarbete Effekt (magnitud av konsekvenser förutsatt att exponering sker) (J) Låg: På grund av vidtagna skyddsåtgärder exponeras inte några aggregationer av torskägg eller larvstadier för pålning. Endast vid mycket sen torsklek kan torskens larver exponeras för pålning och då förväntas inga aggregationer finnas i området eftersom ägg och larver snabbt driver norrut med ytströmmen (Sjöfartsverket 1985). Larver (och ägg) som uppehåller sig inom det påverkade området skulle skadas, men kunskapen om vilken räckvidd och skadeverkan pålning har på ägg och larver är begränsad (se exponeringsbedömning). Det är känt att ägg, larver och yngel tar skada av luftskott inom 5 m från källan men ej längre (Booman et al. 1996), samt att torskyngel åtminstone inte tar skada av ljudpulser på 189 db re 1 µpa vilket motsvarar c:a 15 km från kraftfull pålning (Popper and Hastings 2009). Om pålning skulle ske medan ägg eller larver är koncentrerade i vindparksområdet skulle effekten kunna bli hög, på grund av skyddsåtgärden att senarelägga pålningen kommer några aggregationer inte finnas i området och även om räckvidden skulle vara hög (flera kilometer) så kan inte effekten klassas som mer än låg (endast lokalt mätbar utan påverkan på beståndet). (J) Låg: Det saknas tillförlitlig information om yngels och larvers känslighet för extrema ljud, men de vidtagna skyddsåtgärderna med pålning först i juli medför att bedömningsgrunderna ändå är goda eftersom vattenström och torskens tillväxt är känd. 39

40 K Effektbedömning Receptor: äggöverlevnad Stressor: grumling från muddring Effekt (magnitud av konsekvenser förutsatt att exponering sker) (K) Låg: Exponering saknas. Om omfattande muddring hade företagits under lekperioden hade effekten på ägg och larver blivit som mest låg på grund av den korta exponeringstiden (NV 2009). (J) Låg: Kunskapen om muddringseffekter på juvenila stadiers av fisk är god. L Effektbedömning Receptor: äggöverlevnad Stressor: ljudtryck från vibrationer under driftsfas Effekt (magnitud av konsekvenser förutsatt att exponering sker) (L) Obetydlig: Exponering saknas och skadliga effekter uppstår inte av de ljudnivåer som avges av vindkraftsverk. (L) Låg: Kunskapen om skadliga effekter av ljud är tillräcklig för bedömning enligt Tabell 2. 40

41 M Effektbedömning Receptor: äggöverlevnad Stressor: oljeläckage från turbinhus Effekt M-a (magnitud av konsekvenser förutsatt att exponering sker) (M-a) Obetydlig: Det område som exponeras vid ett fullständigt haveri av ett turbinhus omfattar storleksordningen upp till 0.05% av lekområdet. Toxiciteten inom området skattas till i genomsnitt 10% av LC50 (Arvidsson and Molander 2010) och exponeringen är momentan, vilket innebär att endast en mindre del av de ägg, larver och yngel som exponeras kommer att ta skada. Effekten klassas som obetydlig men osäkerheter föreligger. (M-a) Hög: Det saknas tillräcklig information om skadeverkan från oljeläckage av denna typ. Effekt M-b (magnitud av konsekvenser förutsatt att exponering sker) (M-b) Obetydlig: Det område som exponeras för skadliga nivåer av toxiska substanser vid läckage av olja och smörjfett omfattar en obetydligt liten del av lekområdet (0.03 km 2 ). Toxiciteten inom området skattas till i genomsnitt 10% av LC50 (Arvidsson and Molander 2010) och exponeringen är momentan, vilket innebär att endast en mindre del av de ägg, larver och yngel som exponeras kommer att ta skada. Effekten klassas som obetydlig. (M-b) Låg: Det saknas tillräcklig information om skadeverkan från oljeläckage av denna typ men omfattningen är så låg att effekten ändå inte kan bli annat än obetydlig. 41

42 Tabell 4. Sammanfattning av effektbedömning. Effekten är ett tre-gradigt mått på hur stora konsekvenserna väntas bli för torskens Kattegattbestånd. Osäkerheten är ett tvågradigt mått på tillförlitligheten i bedömningen. Osäkerhetsnivån klassas som låg om osäkerheten består i att effekten kan vara lägre än vad som angivits. Tillsammans utgör Tabell 3 och 4 underlaget för riskkaraktäriseringen (Tabell 5-6) Effektbedömning Länk Effekt Osäkerhet A Torskförekomst pålning Låg Låg B Torskförekomst anläggningsfartyg Obetydlig Låg C Torskförekomst ljudtryck vid drift Obetydlig Låg D Torskförekomst partikelacceleration Obetydlig Låg E Torskförekomst reveffekt Obetydlig Låg F Torskförekomst elektromagnetism Obetydlig Låg G Torsklek pålning Hög (men exponering saknas) Låg H Torsklek anläggningsfartyg Obetydlig Låg i Torsklek ljudtryck vid drift Låg Låg J Äggöverlevnad pålning Låg (men exponering saknas) Låg K Äggöverlevnad muddring Låg (men exponering saknas) Låg L Äggöverlevnad ljudtryck vid drift Obetydlig (men exponering saknas) Låg M-a Äggöverlevnad olja från turbinhaveri Obetydlig Hög M-b Äggöverlevnad olja från turbinläckage Obetydlig Låg 42

43 4 Riskkaraktärisering Den ekologiska risken utgörs av produkten av exponering och effekt ( ), det vill säga en sammanvägning av sannolikhet/omfattning av påverkan och påverkans konsekvens för torskbeståndet. Tabell 5 och 6 sammanfattar resultatet som riskmatriser. Tabell 5 och 6 skiljer sig genom att osäkerhetsnivån beaktats i Tabell 6: för varje exponeringsbedömning eller effektbedömning där osäkerhetsnivån är hög, med möjligt utfall mot högre exponering/effekt, har utfallet flyttats en nivå mot högre risk (Hobday et al. 2007). Tabell 6 är således mest konservativ utifrån försiktighetsprincipen, det bör emellertid noteras att alla antaganden i denna analys är konservativa och även Tabell 5 är därför pålitlig. Utifrån tabell 5 och 6 kan utläsas att den högsta risken utgörs av pålningsarbetens påverkan på torsk. Sannolikheten för exponering är hög (om pålning utförs) och effekten för vuxen torsk bedöms vara låg utifrån ett beståndsperspektiv. Inga andra stressorer utgör någon signifikant risk för Kattegatts torskbestånd, även när bedömningsosäkerheter beaktas. Risken för att torskbeståndet skall påverkas genom att torsklek störs av ljudtryck vid vindparkens driftsfas, eller genom att turbinhaveri läcker ut olja som skadar torskägg och larver är mycket låg eftersom sannolikheten för att påverkan skall uppstå är låg och effekten om det skulle inträffa är liten. För övriga stressorer saknas sannolikhet för exponering eller så är magnituden av effekten obetydlig. Alltså utgör dessa stressorer ingen risk för torskbeståndet. Genomgående bygger bedömningarna på konservativa antaganden och både exponering och effekt är snarare överskattade än underskattade. 5 Riskförebyggande En viktig del av riskbedömningsprocessen är riskförebyggandet. Under arbetet med denna analys har flera skyddsåtgärder tagits fram i dialog mellan riskbedömare och uppdragsgivare. Det mest betydande exemplet rör torskens äggöverlevnad. Det förutsattes inledningsvis att skyddsperioden för pålning skulle vara januari april för att skydda den lekande torsken. Det visade sig då att pålningen ändå utgjorde en hög risk för torskens äggöverlevnad då bedömningsosäkerheter beaktades. Därefter vidtogs (av Favonius) utökade skyddsåtgärder genom att den pålningsfria perioden förlängdes till januari juni. För att ytterligare minimera risken för torsk (och marina däggdjur) kommer eventuell pålning enligt tillståndsansökan att utföras med ramp-up (och skrämselmetoder för tumlare och säl). I nuvarande läge har Kattegatt Offshore utformats så att inga effekter blir höga oavsett exponeringsnivå, vilket betyder att även om en osannolik effekt uppstår så blir konsekvenserna av denna låga och riskerar inte att motverka torskbeståndets återväxt i Kattegatt. 43

44 Effekt (konsekvens för bestånd) Tabell 5. Riskmatris för Kattegatts torskbestånd, utan hänsyn till osäkerhetsnivå. Mörkare fält indikerar högre risk. A Torskförekomst-pålning; B Torskförekomst-anläggningsfartyg; C Torskförekomst-ljudtryck vid drift; D Torskförekomst-partikelacceleration; E Torskförekomstreveffekt; F Torskförekomst-elektromagnetism; G Torsklek-pålning; H Torsklek-anläggningsfartyg; i Torsklek-ljudtryck vid drift; J Äggöverlevnad-pålning; K Äggöverlevnad-muddring; L Äggöverlevnad-ljudtryck vid drift; Ma Äggöverlevnad-olja från turbinhaveri; Mb Äggöverlevnad-olja från turbinläckage. Exponeringsgrad (sannolikhet) Ingen Låg Betydande Hög Obetydlig L Ma B C D F H Mb E Låg K J i A Hög G 44

45 Effekt (konsekvens för bestånd) Tabell 6. Riskmatris för Kattegatts torskbestånd, med hänsyn till osäkerhetsnivå (särskilt iakttagande av försiktighetsprincipen). Mörkare fält indikerar högre risk. A Torskförekomst-pålning; B Torskförekomst-anläggningsfartyg; C Torskförekomst-ljudtryck vid drift; D Torskförekomst-partikelacceleration; E Torskförekomstreveffekt; F Torskförekomst-elektromagnetism; G Torsklek-pålning; H Torsklek-anläggningsfartyg; i Torsklek-ljudtryck vid drift; J Äggöverlevnad-pålning; K Äggöverlevnad-muddring; L Äggöverlevnad-ljudtryck vid drift; Ma Äggöverlevnad-olja från turbinhaveri; Mb Äggöverlevnad-olja från turbinläckage. Exponeringsgrad (sannolikhet) Ingen Låg Betydande Hög Obetydlig L B C D F H E Mb Låg K i J Ma A Hög G 45

46 6 Kritiskt granskande Avsikten med metodiken för denna studie är att bedömningarna som ligger till grund för riskkaraktäriseringen skall vara strukturerade och fullständigt transparenta. Enhetliga och vetenskapligt grundade bedömningsgrunder har använts och källor refereras tydligt. Läsare som gör egna avvikande bedömningar, antingen av sannolikheter eller effekter eller osäkerheter, skall kunna utläsa och redovisa vad den sammanlagda risken blir utifrån hennes egna bedömningar. Referenser Almgren, M Kattegatt Offshore - Beräkning av undervattensljud i driftskedet. ÅF-Infrastructure AB, Göteborg. Andersson, I. and C. Stenberg Samråd angående en vindkraftspark till havs i Falkenbergs kommun - Kattegatt Offshore. Fiskeriverket Utredningskontoret, Göteborg. Andersson, M. H Offshore wind farms - ecological effects of noise and habitat alternation on fish. Stockholm University, Stockholm. Andersson, S. and P. Börjesson Skottarevet Vindpark Miljökontrollprogram: Lekande torsk - förstudie Marine Monitoring AB, PB Miljödata, Lysekil. ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Arvidsson, R. and S. Molander Screening Environmental Risk Assessment of Grease and Oil Emissions from Off-Shore Wind Power Plants. Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg. Bergström, L., F. Sundqvist, and U. Bergström Effekter av en havsbaserad vindkraftpark på fördelningen av bottennära fisk. Vindval, Bromma. Bohnsack, J. A Are high densities of fishes at artificial reefs the result of habitat limitation or behavioural preference? Bull Mar Sci 44: Booman, C., H. Dalen, H. Heivestad, A. Levsen, T. van der Meeren, and K. Toklum Effekter av luftkanonskytning pa egg, larver og ynell.. Fisken og Havet 3. Brawn, V. M. 1961a. Reproductive Behaviour of the Cod (Gadus callarias L.). Behaviour 18: Brawn, V. M. 1961b. Sound Production By the Cod (Gadus Callarias L.). Behaviour 18: Buerkle, U Auditory Masking and the Critical Band in Atlantic Cod (Gadus morhua). Journal of the Fisheries Research Board of Canada 26: Burgman, M Risks and Decisions for Conservation and Environmental Management. Cambridge University Press, Cambridge. Chapman, C. J. and A. D. Hawkins A field study of hearing in the cod,<i>gadus morhua</i> L. Journal of Comparative Physiology A: Neuroethology, Sensory, Neural, and Behavioral Physiology 85: COWRIE Offshore Windfarms Putting Energy into the UK. Collaborative Offshore Wind Research into the Environment, Engås, A., O. A. Misund, A. V. Soldal, B. Horvei, and A. Solstad Reactions of penned herring and cod to playback of original, frequency-filtered and time-smoothed vessel sound. Fisheries Research 22: EPA Guidelines for Ecological Risk Assessment. U.S. Environmental Protection Agency, Washington D.C. 46

47 Beräknat ljud vid 50 Hz (db re 1 µpa) APPENDIX 1 Beräkning av potentiell maskering av torskens kommunikation Modellerad data över ljudspridning från fartyg och vindkraft i Kattegatt och Öresund erhölls från ÅF (Almgren 2011), upplösningen var c:a 500 m. Genom ArcGIS Spatial Analyst interpolerades ljudnivåerna (IDW, power=5) och de olika beräkningarna sammanfogades så att även icke-beräknade fält erhöll en ljudnivå (endast av illustrativa skäl, ej inkluderat i beräkningar). Ljudberäkningarna användes för att jämföra ljudnivåer mellan de två olika haven (Kattegatt och Öresund), torskens två lekområden i regionen, samt området för den planerade vindparken. Jämförelserna gjordes vid 50 Hz eftersom detta är den dominerande frekvensen för torskens kommunikation och frågeställningen gäller om torskens lek kan komma att försämras av det tillförda ljudet från vindparken. Även om Kattegatt Offshore byggs beräknas ljudnivåerna inom vindparken vara 10 db re 1 µpa lägre än i Öresundsbeståndets lekområde. Ingenting tyder på att torskens kommunikation vid lek maskeras eller påverkas negativt av höga nivåer av bakgrundsljud inom de intervall som studerats här, jämförelsen mellan bestånden är relevant då Öresundsbeståndet är jämförelsevis mycket framgångsrikt och det saknas genetiska skillnader mellan bestånden. Figur övre: Bakgrundsljud i havsområdena baserat på beräkningar av ÅF (glappet i mitten beror på sammanfogning av olika dataset). Lekområdena indikeras (vita). Resultat ÅF:s modellering gav att ljudnivån vid 50 Hz sträcker sig mellan 99 och 117 db re 1 µpa i Öresund. Inom lekområdet i norra Öresund sträcker sig ljudnivån vid samma frekvens mellan 110 och 115 db re 1 µpa. I Kattegatt sträcker sig det sydöstra lekområdet över samma ljudnivåintervall som havsområdet generellt (c:a db). Öresund Kattegatt I jämförelse är det kumulativa ljudet av vindkraft och bakgrund (fartyg) vid Kattegatt Offshore beräknat till max 105 db re 1 µpa, inom samma geografiska upplösning 115 Beräkningarna är gjorda med en upplösning på c:a 500 m, vilket medför att invid varje fartyg och vindkraftsfundament är ljudet högre. Beräkningar av bakgrundsljud bygger endast på fartygsbuller (vilket dominerar över annat bakgrundsbuller). Det konstateras att inget tyder på att torskens lek påverkas märkbart av höga nivåer av bakgrundsljud Lek Hav Vind Figur nedre: Intervall av bakgrundsljud i havsområden, lekområden samt planerad vindpark (grön) baserat på beräkningar av ÅF. 100

48 APPENDIX 2 Beräkning av potentiell maskering av torskens kommunikation Ingångsvärdena hämtades från ljudberäkningarna utförda av ÅF (Almgren 2011), för vindparks layout AB3. Det beräknade befintliga bakgrundsljudet (inkl. fartyg) i sydöstra Kattegatt vid 50 Hz subtraherades från det ackumulerade ljudet från bakgrund (inkl. fartyg) och vindkraftsverk. Områden där det av vindkraften tillförda ljudet nådde till eller över 3 db extraherades och area beräknades. Arean jämfördes med arean av det skattade lekområdet, baserat på (Vitale et al. 2008). Analysen gjordes genom Spatial Analyst i ArcGIS, för interpolering användes IDW och för varje cell beräknades ljudet baserat på angränsande indatapunkter. Upplösningen var samma data som använts i ÅF:s rapport, c:a 500 m. Resultat Inom analysens upplösning (500m) är den maximala tillförda ljudnivån 4.6 db re 1 µpa vid 50 Hz. Den areal där ljudnivån överstiger 3 db re 1 µpa vid 50 Hz är 35 km 2 vilket motsvarar c:a 0.5% av det sydöstra lekområdet för torsk i Kattegatt. Gränsvärdet 3 db re 1 µpa ljudhöjning valdes för att skapa en detaljerad översikt, inte för att denna höjning innebär en störning av torskens kommunikation. Det är inte känt vid vilken ljudnivå torskens kommunikation kan maskeras men 3 db re 1 µpa väntas vara knappt urskiljbart, baserat på (Buerkle 1969, Wysocki and Ladich 2005). Figur: Blåmarkerat område visar var det ackumulerade ljudet från vindkraft och bakgrund överstiger bakgrundsljudet med minst 3 db. Röda fält indikerar torskens lekområden.