DEN KREATIVA SEKTORN KALMAR LÄN. En rapport om den kreativa sektorns behov och möjligheter i Kalmar län

Transkript

1 DEN KREATIVA SEKTORN KALMAR LÄN En rapport om den kreativa sektorns behov och möjligheter i Kalmar län 2011

2 Regionförbundet i Kalmar län Box 762, Nygatan 34, Kalmar Författare: Sara Petersson,

3 Sammanfattning Syftet med den här rapporten är att förbättra förutsättningarna för entreprenörskap inom den kreativa sektorn genom att öka kunskapen och förståelsen kring den. Studien syftar även till att lägga grunden för ett fortsatt utvecklingsarbete inom sektorn med målsättningen att skapa nya företag och därigenom också nya arbetstillfällen. Rapporten består av tre delar; statistiskt material, enkäter och djupintervjuer. Den kvantitativa kartläggningen täcker den kreativa sektorn med avseende på dess storlek, omfattning och struktur. Även en bild av sektorns verksamheter och behov ges. Genom intervjuer med företag har en djupare förståelse kring den kreativa sektorns behov, förutsättningar och utvecklingsmöjligheter kunnat uppnås. Slutsatserna, baserat på rapportens resultat har kunnat delas in i fem olika behovsområden. 1. Synliggöra den kreativa sektorn 2. Anpassat stöd och rådgivning 3. Affärskunskap och entreprenörskap till företagare inom sektorn 4. Kartläggning av universitetsprogram inom sektorn 5. Samarbeten Behovet av att synliggöra den kreativa sektorn hör samman med upplevelsen av att politiker, tjänstemän och företagsstödjande organisationer saknar kunskap om sektorns villkor. Det finns behov av ett förnyat synsätt på kultur och företagande. Företagare inom den kreativa sektorn anser att det stöd och rådgivning som finns inte är anpassat efter de förutsättningar som finns. Detta skapar problem och därför behövs mentorer som är experter på den specifika bransch man själv verkar inom. Det finns behov av ökad kompetens inom affärskunskap och entreprenörskap för företagare inom den kreativa sektorn. Det kan handla om kompetenser i hur man upprättar en affärsplan, marknadsföring, finansiering och presentationsteknik. Det anses finnas behov av en kartläggning av universitetsprogram inom den kreativa sektorn med syfte att granska innehåll och kvalité samt hur väl utbildningarna stämmer överens med den efterfrågan som finns i regionen. Det finns ett behov av fler samarbeten mellan branscher och sektorer såsom design och tillverkningsindustri. Genom att skapa fler mötesplatser kan dessa samarbeten lättare uppstå. 3

4 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Definition av den kreativa sektorn Den kreativa sektorn ur ett helhetsperspektiv Utgångspunkter Kultur och företagande Kreatör Entreprenörskap Metod och material Resultat Statistik Arbetsställen Sysselsättning Enkätundersökning Organisation och storlek Verksamhetsområden Utveckling av arbetsställen Geografiskt läge Djupintervjuer Analys av djupintervjuer Stödfunktioner Kalmar Science Park Almi Företagspartner Kalmar län AB Howdy Partner ett nätverk för kreatörer i Kalmar och Småland Slutsats Behovsområden Åtgärder Från ord till handling Referenser Bilaga

5 1 Inledning Kulturen är en viktig motor i ett lands ekonomi. Internationellt, nationellt och regionalt har detta kommit att uppmärksammas mer och mer i takt med att efterfrågan på kulturella varor och tjänster har ökat. Utvecklingen har bidragit till ett nytt synsätt där kulturen fått en ökad roll som tillväxtfaktor inom området för kulturella och kreativa näringar. En samverkan mellan kultur och näringsliv har därför ansetts viktig. Kulturen skapar miljöer som kan ha betydelse för regioners utveckling och attraktionskraft. Det har visat sig att städer med rikt kulturliv lockar fler besökare och gör att fler väljer platsen som bosättningsort. Den amerikanska professorn Richard Florida har dragit slutsats om detta i en av sina studier som visar att högutbildade människor till stor del värdesätter ett rikt kulturliv och därför tenderar att söka sig till städer med ett stort kulturutbud. 1 Satsningar på att stärka tillväxten inom kulturella och kreativa näringar har sedan år 2000 till stor del bedrivits av KK-stiftelsen 2. Satsningen vilar på kunskapen om en växande tjänstesektor, där den så kallade upplevelseindustrin är en del. Näringslivet har under senare tid genomgått förändringar som satt basindustrin i baksätet vad gäller sysselsättning och istället har tjänstesektorn spelat en allt större roll i att få fler människor i arbete. Upplevelseindustrin sysselsätter ca personer och står för nästan 5 % av Sveriges BNP och enligt flera studier pekar tillväxten i upplevelseindustrin mot att växa ytterligare framöver. 3 På EU-nivå har kulturella och kreativa näringars betydelse för ekonomin fått allt större gehör. Sektorn står för en betydande del av sysselsättningen och har hög tillväxtpotential. Enligt den Europeiska Kommissionen stod kulturella och kreativa näringar för 3,3 % av EU:s BNP Att utveckla kulturella och kreativa näringar har därför gått från att vara en lågt prioriterad fråga till att föras upp på dagordningens topp. Det anses viktigt att i dagens alltmer globaliserade värld behålla sin konkurrenskraft och möta den nya teknikens snabba utveckling genom att skapa de rätta förutsättningarna för kreativitet och innovation. 5 På nationell nivå har kulturella och kreativa näringar uppmärksammats i form av en handlingsplan som närings och kulturdepartementet tagit fram för perioden Den innehåller förslag på nio åtgärder, med syfte att främja kulturella och kreativa näringar: - Rådgivning till företag - Programsatsning på inkubatorer för kulturella och kreativa näringar - Mellanhänder/Nätverk/Modeller för samverkan - Entreprenörskap i kulturella och kreativa näringar - Innovation och design - Ledarskap och arbetsorganisation - Studie om finansieringsbehov 1 Florida, R, The rise of the creative class: and how it s transforming work, leisure, community and everyday life, KK-stiftelsen, stiftelsen för Kunskaps och Kompetensutveckling. Arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges 17 universitet och högskolor när den sker i samverkan med näringslivet. 3 KK-stiftelsen, Att leva på sin talang kreatörers behov av entreprenörskap, Europeiska Kommissionen, Grönbok Att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn. 5

6 - Förbättrad statistik - Kompetensutveckling Åtgärderna genomförs främst av myndigheter då dessa är utförare och är tänkta att skapa bättre förutsättningar för entreprenörskap och utveckling av företagande inom den kreativa sektorn. Det anses som viktigt att skapa ett mer företagsvänligt klimat som kännetecknas av samarbeten och mötesplatser där olika aktörer kan träffas. 1.1 Bakgrund I Kalmar län har kopplingen mellan kultur och näringsliv tagits upp i Regionförbundets utvecklingsstrategi, Kultur med nya ögon, som syftar till att stärka kulturens roll i samhället genom att se den som en naturlig del av näringslivet. Kulturen driver den regionala utvecklingen framåt och det är viktigt att tillvarata den potential som finns och stärka branschens ställning. I Kalmar län är den kreativa sektorn tämligen outforskad och behovet av en kartläggning som ger ökad kunskap om sektorns omfattning och dess förutsättningar är nödvändig. Denna rapport är starten på en eventuell satsning och utveckling av den kreativa sektorn med målet att öka Kalmar läns tillväxt och attraktivitet. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet är att förbättra förutsättningarna för entreprenörskap genom att öka kunskapen och förståelsen kring den kreativa sektorn. Studien syftar även till att lägga grunden för ett fortsatt arbete inom den kreativa sektorn. Följande frågeställningar konkretiserar studiens syfte: - Hur ser den kreativa sektorn ut med avseende på storlek, omfattning och struktur? - Vilka behov och utvecklingsmöjligheter finns inom den kreativa sektorn? - Hur kan behoven i den kreativa sektorn mötas? 1.3 Definition av den kreativa sektorn Studien bygger på KK-stiftelsen definition av kulturella och kreativa näringar. Det är en officiell definition som legat till grund för framtagandet av det statistiska underlaget och som följer en branschindelning baserat på SNI-koder. Nedan följer KK-stiftelsens definition: Upplevelseindustrin är ett samlingsbegrepp för människor och företag med ett kreativt förhållningssätt som har till uppgift att skapa och/eller leverera upplevelser i någon form 6. KK-stiftelsen fokuserar sin studie på områdena arkitektur, dator och tv-spel, design, film, foto, konst, litteratur, marknadskommunikation, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism/besöksnäring och upplevelsebaserat lärande. 6 Algotson, S och Daal, C, Mötesplatser för upplevelseindustrin Metoder för samproduktion av kunskaps och Kompetensutveckling, s 16 6

7 För att skapa en översiktsbild av kreativa sektorn har den delats in i fyra huvudsektorer. Indelningen möjliggör genomförandet av studien genom att göra den kreativa sektorn mer greppbar. Samtidigt är det viktigt att inte se huvudsektorerna som isolerade ifrån varandra då de baseras på en förenklad bild av verkligheten. I många fall bedriver ett företag verksamhet inom fler än en huvudsektor. Konst/Design och Media/Digital står varandra nära genom exempelvis starka kopplingar mellan å ena sidan artister/dans/teater, musik och å andra sidan film/video, Tv/radio. Turism/Rekreation/Sport Media/Digital Konst/Design Kulturarv/Information Sport Tidningar/tidskrifter Musik Museum Djur/Natur/Friluftsliv Mjukvara/Spel/datorservice Mode/design Bibliotek/ Information Turism TV/Radio Konst/konsthantverk Historiska platser/hus Spel/Vadslagning Reklam Litteratur Arkiv Andlighet/Själsliv Film/Video Artister/dans/teater Foto Arkitektur Att bunta ihop verksamheter i olika huvudsektorer skapar enkelhet och struktur, samtidigt som det är viktigt att inte bortse från den kreativa sektorns komplexa natur. Det finns risker förknippade med att göra en indelning av rätt olika verksamheter. Därför är det viktigt att komma ihåg den stora variation som finns mellan olika typer av företag inom och mellan olika branscher. Det säger sig självt att det är skillnad på att vara en enskild konstnär och driva en reklambyrå. En medvetenhet kring detta är ändå viktigt att ha med sig vid analysen av den kreativa sektorn. Värt att nämna i sammanhanget är turismen, som är en del av den kreativa sektorn och som är speciell på det sättet att den skär över flera olika branscher. Turism uppstår när man köper en vara eller tjänst utanför sin hemort. Det finns en koppling till kultur och upplevelser som lockar besökare att komma till en viss plats. Upplevelseturismen samverkar med näringslivet och det finns ett behov av att se detta samband och verka för att besöksmål inom kultursektorn utvecklas avseende innehåll och marknadsföring. För detta krävs att kreativa kompetenser tas tillvara bättre och att kulturaktörer och kulturinstitutioner anammar ett mer näringspolitiskt synsätt. 7 Eftersom branscherna i stor utsträckning skiljer sig från varandra kan de även delas in efter affärslogik. Genom en sådan indelning kan man se vart tillväxtpotentialen finns i sektorn, men även mål som är knutna till respektive verksamhetslogik. Skalbara produkter Den här affärsmodellen söker möjligheterna i att massproducera en vara det är målet med verksamheten. Skalbara produkter kännetecknas av massproduktion och utgår därför från en tydlig industrilogik. Produkterna kan vara medieberoende eller i form av fysiska varor. Exempel på skalbara produkter som är medieberoende är filmer, inspelad musik, böcker, dataspel och tidningar. Distributionsformerna mellan dessa produkter kan variera. Teknikutvecklingen har öppnat upp för nya möjligheter att nå ut till en större publik genom till exempel nedladdningsbara format av musik. På webben kan artister via webbsidor som myspace.com lägga upp sin musik och marknadsföra sig. Detta har fungerat som utvecklingsplats och gjort det möjligt för många artister att leva på sin musik. 7 Nielsén, T, FUNK - En tillväxtmodell för upplevelseindustrin,

8 Skalbara produkter i form av fysiska varor kan vara designvaror, mode eller designmöbler. Samtliga utgår från den traditionella industrilogiken. Livebranscher Verksamheter inom livebranschen utmärks av det direkta mötet med konsumenten. Det kan vara evenemang och aktiviteter i olika former såsom musikaler, teateruppsättningar, festivaler och idrottsevenemang. I Kalmar län kan Hultsfredsfestivalen nämnas som en framgångsrik livebransch som fungerat dragare för turism och som även satt Hultsfred på kartan. Sommaren 2012 kommer sportevenemanget Ironman anordnas i Kalmar och detta kommer få indirekta effekter i form av ökad turism. Dessutom bidrar ett välordnat arrangemang till att ge Kalmar ett gott ansikte utåt och som på sikt kan stärka varumärket. Värdeförstärkare Inom det här området inkluderas insatsvaror eller insatstjänster som har till syfte att öka värdet på en annan produkt. Branscherna industridesign och arkitektur är två exempel. En lyckad design av en vara kan generera framgång i form av ökad försäljning Den kreativa sektorn ur ett helhetsperspektiv När den kreativa sektorn studeras är det viktigt att ta hänsyn till hela processen, såsom den ser ut från idé till att produkten/tjänsten möter kunden. Genom att studera varje del i denna process kan vi få en ökad förståelse för den kreativa sektorns styrkor och svagheter. Flera aktörer med olika verksamheter aktiveras vid framtagandet av en produkt/tjänst. Förutom kreatören finns värdeskapande mellanhänder som gör det möjligt för en idé att nå en marknad. KK-stiftelsen har i sin rapport, Att leva på sin talang, utformat en modell som med fördel kan användas som teoretisk ram när vi tittar på den kreativa sektorn i Kalmar län. Den ligger även till grund för en stor del av studiens enkät- och intervjufrågor. Modellen används som hjälpmedel och referenspunkt när resultaten analyseras. Utbud Idé Kreatör Mellanhand Kund Vara/Tjänst Materiel Reproduktion Efterfrågan Distribution Agent Utbildning och bevarande Krav och Behov 8 Nielsén, T, FUNK - En tillväxtmodell för upplevelseindustrin,

9 Utbud och efterfrågan Modellen tar sin början i en idé, som utgör själva kärnan i den kreativa sektorn. Kreatören står för skapandet av idéerna. Det kan handla om författare, formgivare, modedesigners etc. Idéns ursprung växlar mellan att vara utbuds eller efterfrågeorienterat. När en idé är utbudsorienterad menas att skapandet står i centrum. Kreatören använder sig av en konstnärlig strategi, utan tanke på kund. Det motsatta gäller när idén är efterfrågeorienterad. Då är det marknaden och kundens behov som styr enligt en kommersiell strategi. De två perspektiven bör inte ses som isolerade ifrån varandra, för ofta finns en blandning mellan konstnärlig och kommersiell strategi, med målet att finna en balans mellan dem. Det nedannämnda citatet är taget ur ett av enkätsvaren och speglar ett utbudsorienterat perspektiv, där kreatören i första hand skapar för verksamhetens skull, utan att ha kunden i åtanke: Vem som helst får komma och köpa min konst! Kreatören ser skapandet som något personligt och av den anledningen handlar det, under dessa förutsättningar, mer om unika verk än massproduktion. Att fokus läggs vid produkten är inte ovanligt inom kulturella och kreativa näringar. Det hör delvis samman med en osäker efterfrågan. Det är inte alltid som kunden vill veta vad de ska få och att vara kulturföretagare är därför ofta förknippat med risker. På samma gång kan existensen av en marknad inte förbises. För att ett företag ska överleva i längden krävs en viss medvetenhet kring marknaden. Det är inte alltid som kreatören är beredd till detta och fenomenet ses som en av orsakerna till varför kreatörer många gånger inte kan leva på sin verksamhet fullt ut. Mellanhand Modellen består av tre viktiga länkar; kreatör, mellanhand och kund. Mellanhänder utför aktiviteter som ger en produkt/tjänst ett värde. Det är en viktig del av värdekedjan, och ofta en svag länk som hindrar kreatören från att få kontakt med kunden. I den här studien ligger fokus på följande mellanhänder: Materiel För att en idé ska omvandlas till en produkt eller tjänst krävs materiel i form av till exempel utrustning, instrument och andra verktyg. Reproduktion Reproduktion står för massproduktion av en produkt. För att en vara ska kunna nå ut till en större marknad krävs massproduktion. Exempel på varor är tidningar, musik, film och böcker. Distribution Distribution syftar till de platser eller situationer där en produkt/tjänst möter marknaden, konsumenten, publiken eller användaren. Mötet kan exempelvis ske via Internet eller på plats. Agent Agentens roll är att företräda kreatörer och förmedla en produkt till en större publik. Agenten kan exempelvis bistå dem som vill förstärka sitt varumärke, men också hitta värden i produkter som sedan publiceras. Exempel på agenter är PR-företag, skivbolag, bokförlag och agenturer. 9

10 Utbildning och Bevarande Det här området består av utbildningar på olika nivåer inom den kreativa sektorn. Bevarande avser verksamheter som museiverksamhet, arkivering och restaurering av t.ex. historiska byggnader. 9 9 Powell, D, Creative and cultural industries An economic impact study for South East England,

11 2 Utgångspunkter 2.1 Kultur och företagande Kultur och näringsliv verkar ofta var för sig, då vi ofta ser dem som isolerade ifrån varandra. Den här studien har som syfte att låta dessa områden möta varandra med målet att göra kulturen en del av näringslivet och näringslivet en del av kulturen. Utgångspunkten är en ömsesidig respekt för den andres kunskapsområde och tillvaratagande av kunskap från båda håll. För att en lyckad samverkan ska bli möjlig krävs att det finns förståelse för å ena sidan kulturskaparen, å andra sidan företagsfrämjande organisationer. I Regeringens handlingsplan belyses detta såhär: Dagens företagsrådgivning och system för företagsfinansiering upplevs ofta, enligt vad som framkom vid dialogerna, inte vara anpassade för eller ha brist på kunskap om kulturskapare, konstnärer och kulturområdet 10. Det finns ett behov av att se företagande i dess rätta sammanhang. Den kreativa sektorn består till stor del av människor som är företagare mot sin vilja. Den ofrivillige företagaren finns inte sällan i enmans eller småföretag som är kreatörsdrivna, där kreatören själv äger och driver verksamheten. Drivkraft och fokus ligger i den personliga kompetensen och talangen inom ett visst konstområde. Pengar ses ofta som medel, än som mål. Denna bild kan sättas i relation till entreprenörsdrivna företag som kommersialiserar andras kreativitet och skapande, som till exempel multikoncernen Bonniers. Båda tillhör den kreativa sektorn, men de utgår från vitt skilda verkligheter. Utmaningen för företagaren inom den kreativa sektorn är att hitta en balans mellan det konstnärliga och det kommersiella. Nielsén/Stenström uttrycker sig såhär: För trots allt är det viktigt att komma ihåg att det inte alltid är det som säljer bäst, som har den högsta konstnärliga, kulturella och kreativa kvaliteten 11. Risken med att vara alltför kommersiell i sitt skapande är att det sker utifrån ett kortsiktigt och ekonomiskt perspektiv som inte är lönsamt på lång sikt. Resultatet blir ofta sämre och den konstnärliga utvecklingen stannar av. Därför är det viktigt att skapa en balans mellan det kommersiella och det konstnärliga utan att kulturens egenvärde glöms bort. 12 Problematiken kring att nå framgång bottnar i ett antingen/eller perspektiv. Linda Nordfors skriver i sin rapport, Konst som vinstmotor, att vi utgår från bilden att antingen skapar konstnären fantastisk konst eller det som säljer på bekostnad av vad man verkligen vill. Nordfors menar att detta synsätt måste bytas ut mot ett som tillåter att man kan vara både och. Framgång kan nås både på ett kommersiellt och ett konstnärligt plan det handlar om att: 10 Regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar , s 8 11 Nielsén, T och Stenström, E, Gungor och Karuseller Om utveckling av företag i kulturella och kreativa näringar, Nielsén, T och Stenström, E, Gungor och Karuseller Om utveckling av företag i kulturella och kreativa näringar,

12 utveckla och renodla det unika värde som just vi skapar, på det sätt som just vi vill arbeta, som vi når framgång 13. Vad gäller finansiering av den kreativa sektorn utmärker den sig genom att ofta bestå av en blandekonomi. Offentliga myndigheter, kommersiella företag och civilsamhällets organisationer verkar tillsammans. Även inom en organisation är blandekonomi vanligt, med exempelvis finansiering i form av stipendium och försäljning på en marknad. Kulturekonomin kännetecknas av kulturpolitiska medel som bas för verksamheter och därtill en mångfald av intäktskällor. Kulturföretagaren är ofta kombinatör. En förutsättning för framgång som kulturföretagare är att det finns en balans mellan affärsmannaskap och konstnärskap. Inom det förra saknas ofta kunskap och kompetens. Det kan handla om grundläggande företagsekonomi eller att man inte tänker i termer av försäljning och marknadsföring. Den roll som försäljningen har underskattas och man upplever att det inte finns tid till den. Vad som glöms bort är att försäljning är knutet till verksamhetens vara eller icke-vara. 2.2 Kreatör Kreatörer är bärare av idéer. I den här studien kan kreatören vara en individ eller organisation som har som huvudverksamhet att generera kreativitet. Exempel på kreatörer är musiker, konstnärer, modedesigners etc. Institutioner och företag kan vara kreatörer om deras verksamhet främst bygger på att generera idéer och kreativa lösningar. 2.3 Entreprenörskap I studien används Tillväxtverkets definition av entreprenörskap: Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något åt dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Entreprenörskap handlar till stor del om att våga ta risker, tänka nytt och se möjligheterna. Det handlar om ett outside the box tänkande som driver entreprenören framåt, till nya idéer, nya produktionsmetoder och nya marknader. Entreprenörskap vilar på en drivkraft av utveckling och innovation. Det är denna så kallade entreprenörsanda vi ska ha i åtanke när vi studerar de kulturella och kreativa näringarna i Kalmar län. Uppmuntras entreprenörskap? Hur ser kreatören på entreprenörskapet i förhållande till sin roll som kulturskapare? För att knyta samman med Tillväxtverkets definition som beskriver entreprenörskapet utifrån en dynamisk och social process som sker enskilt eller i samarbete, betonar den företagsstödjande organisationen Kalmar Science Park, det senare alternativet. Följande citat är hämtat ur ett av deras informationsblad: Miljön accelererar ditt företag till tillväxt! För att idéer ska kunna växa och utvecklas krävs en företagsvänlig miljö. Man menar att de kreativa lösningarna ofta baseras på fler än en person och att mötesplatser och nätverk därför 13 Nordfors, L, Konst som vinstmotor, s 4 12

13 har en viktig roll i att bidra till kreativitet och företagande. Företag inom den kreativa sektorn utgör inget undantag. Kreativitet handlar om mötet med andra människor och därför blir det viktigt att utveckla kreatörers entreprenörskap genom att framförallt förbättra de förutsättningar som finns och erbjuda ett mer företagsvänligt klimat för kreatörer att verka i. 13

14 3 Metod och material I enlighet med studiens syfte har en kartläggning och behovsinventering gjorts av den kreativa sektorn. Detta har skett genom en kvantitativ och en kvalitativ undersökning baserat på statistik, enkäter samt djupintervjuer, genomförda med företag och företagsstödjande organisationer. Enkätundersökningen omfattas av företag som enligt Svensk Näringsgrensindelning tillhör branscher inom den kreativa sektorn. Enkäten har skickats ut till 1545 arbetsställen i Kalmar län. Av dessa har 490 enkätsvar kunnat användas och tillsammans bildar de en svarsfrekvens på 32 procent. Den kvalitativa undersökningen bestående av djupintervjuer har genomförts med avsikt att få en djupare inblick i den kreativa sektorns olika branscher. Varje företag är unikt i dess funktionssätt och i hur det prioriterar. 10 företag har valts ut med grund i att de representerar olika huvudsektorer och branscher i den kreativa sektorn. Vidare följer urvalet av företag kriteriet om maximal variation, där ambitionen varit att få ett så skiftande urval som möjligt vad gäller företagets ålder, storlek, bolagsform och omsättning. Eftersom Konst/Design sektorn är den största huvudsektorn i Kalmar län har tyngdpunkten legat här. Ytterligare en orsak är förförståelsen av Konst/Design sektorn som ett område där problematiken mellan det konstnärliga och kommersiella är tydlig. Antalet djupintervjuer har inte varit bestämt på förhand, utan målet har varit att uppnå en teoretisk mättnad, vilken infinner sig när inga nya vinklar och aspekter av fenomenet kommer upp. I det här fallet hade det varit önskvärt att genomföra fler intervjuer, men tiden har tyvärr inte tillåtit detta. För att skapa en sådan bekväm situation som möjligt och för att uppmuntra till diskussion har intervjuerna varit relativt öppna. Vissa frågor har ibland fått undvikande svar vilket troligtvis bottnar i en rädsla av att komma på ond fot med framtida samarbetspartners osv. Det kan också vara så att företaget till viss del är mån om att behålla en uppbyggd image och att de av den anledningen inte vill avslöja hinder och svårigheter som de stött på. En annan möjlig faktor kan vara att de äldre företagen helt enkelt har svårt att minnas tillbaka hur de upplevde sin situation. 14

15 4 Resultat 4.1 Statistik Arbetsställen Det sammanlagda antalet arbetsställen i den kreativa sektorn i Kalmar län, mätt 2010 är 2806, vilket står för 10.9 procent av det totala antalet arbetsställen. År 2008 var den siffran arbetsställen, vilket betyder att kulturella och kreativa näringar har ökat med 46 arbetsställen. 14 Arbetsställen i Kalmar län 11% Kreativ sektor Andra branscher 89% Detta ska jämföras med Regionförbundet Södra Småland Kronoberg som 2008 hade 2010 arbetsställen, vilket utgör 9 % av det totala antalet arbetsställen i Kronobergs län. 15 Nedan följer hur den kreativa sektorn i Kalmar län fördelar sig på huvudsektorer. Nästan hälften, 45 % av samtliga arbetsställen inom den kreativa sektorn finns inom området Konst/Design. På liknande sätt såg det ut i Kronoberg 2008, vars andel inom Konst/Design är 43 %. I jämförelse med Kronoberg har Kalmar län en stor Turism/Rekreation/Sport sektor som står för 29 % av den kreativa sektorn medan den i Kronoberg ligger på 19 %. Däremot har Kronoberg en stor Media/Digital sektor som utgör 36 % av den kreativa sektorn, till skillnad från Kalmar län där den utgör 20 % av sektorn. 16 Andelen arbetsställen inom den kreativa sektorn i Kalmar län år Webselect 15 Regionförbundet Södra Småland, Kreativa sektorn Kronoberg En rapport om den kreativa sektorns Behov & Möjligheter i Kronobergs län, s UC select, Regionförbundet Södra Småland, Kreativa sektorn Kronoberg En rapport om den kreativa sektorns Behov & Möjligheter, s

16 6% 29% Turism/Rekreation/Sport Media/Digital 45% Konst/Design 20% Kulturarv/Informationhan tering Källa: UC Select Den kreativa sektorns andel av arbetsställen i Kalmar län år Kalmar Mörbylånga Vimmerby Västervik Borgholm Nybro Oskarshamn Emmaboda Hultsfred Torsås Mönsterås Högsby Källa: UC Select I Kalmar kommun finns den högsta andelen arbetsställen inom den kreativa sektorn bland samtliga arbetsställen. 15,7 procent tillhör de kreativa näringarna. Därefter följer i fallande ordning; Mörbylånga (13,0 procent), Vimmerby (11,9 procent), Västervik (11,4 procent), Borgholm (11,1 procent), Nybro (10,2 procent), Oskarshamn (10,1 procent), Emmaboda (8,8 procent), Hultsfred (8,6 procent), Torsås (8,4 procent), Mönsterås (8,1 procent) samt slutligen Högsby kommun där den kreativa sektorn svarar för 6,8 procent av det totala antalet arbetsställen. 16

17 4.1.2 Sysselsättning Län Sysselsatta i den Sysselsättningens Folkmängd kreativa sektorn tillväxt inom den kreativa sektorn Jönköpings län ,4 % Hallands län ,8 % Kalmar län % Kronobergs län ,8 % Blekinge län ,1 % Källa: Statistiska Centralbyrån Tabellen ovan visar folkmängden och antalet sysselsatta inom den kreativa sektorn i de fem länen; Jönköping, Halland, Kalmar, Kronoberg och Blekinge samt en jämförelse mellan dem år En redovisning av tillväxten inom sektorn mellan åren 2000 och 2008 framgår också av tabellen. Sysselsättningens tillväxt inom de kreativa näringarna för Kalmar län var 2008 endast 11,0 procent personer sysselsattes inom den kreativa sektorn. Länet har fortfarande en stor andel av sysselsättningen placerade inom basnäringarna tillverkningsindustri samt jord- och skogsindustri. De offentliga och privata tjänstenäringarna ligger fortfarande långt efter genomsnittet för riket, som under den aktuella perioden uppgår till 41,5 procent. Även i förhållande till de kringliggande Smålandslänen Jönköping och Kronoberg ligger Kalmar sämst till på tillväxtlistan. Motsvarande siffror för dessa var för Jönköpings län 27,4 procent och för Kronobergs län 29,8 procent. 17

18 4.2 Enkätundersökning 1545 enkäter har skickats ut till företag inom den kreativa sektorn. 490 av enkätsvaren har kunnat användas. De resterande har inkommit med ofullständiga svar, varit vilande eller upphört med sin verksamhet. Svarsfrekvensen ligger på 32 procent och kan därför inte sägas vara representativ för hela den kreativa sektorn. Svarsfrekvensen varierar även från fråga till fråga vilket är viktigt att ta hänsyn till när svaren tolkas och analyseras. En svarsfrekvens på 32 procent innebär att generella slutsatser av den kreativa sektorn inte kan dras baserat på resultatet från enkätundersökningen. Istället ger resultatet en fingervisning om läget i den kreativa sektorn, med avseende på storlek, organisation, omsättning och utvecklingsbehov. På grund av att enkäten är anonym kan vi inte heller med säkerhet veta hur många företag inom varje bransch som svarat på enkäten, i enlighet med SNI-koderna. Vi kan dock få svar på inom vilken bransch företagen anser sig själva bedriva verksamhet. Dessutom är det viktigt att beakta respondenternas olika natur. Den kreativa sektorn innehåller ett brett spektrum av olika branscher där huvudverksamheten kan kopplas till flera områden, såsom material, agent, reproduktion, distribution, bevarande eller utbildning. Beroende på vilken bransch man verkar inom ser behoven olika ut Organisation och storlek Sammanfattning Utmärkande för företagen inom den kreativa sektorn i Kalmar län är att de är små. De 490 företag i Kalmar län som har svarat på enkäten har sammanlagt 1227 personer anställda. Mest vanligt är det att ha 0 anställda. 58 % av dem som svarat, dvs. 282 arbetsställen har angett att de har noll anställda. Av de företag som har anställda är det mest vanligt med 1-5 anställda, vilket står för 159 arbetsställen som tillsammans utgör 32 % av den kreativa sektorn. Endast 6 % (30 arbetsställen) har mellan 6-10 anställda och att ha fler än 10 anställda är än mer ovanligt och står för 4 % (20 arbetsställen) av den kreativa sektorn. Fördelningen av anställda inom varje huvudsektor visar att det inom området Konst/Design är mest vanligt med noll anställda. 54 % av den kreativa sektorn har enskild firma som organisationsform. Detta kan sättas i relation till att de flesta företag har 0 anställda. Inom Media/Digital och Turism/Rekreation/Sport är det mer vanligt att organisera sig som aktiebolag jämfört med företag inom Konst/Design. 18

19 Arbetsställenas storlek För att få en bild av företagens storlek inom den kreativa sektorn och huruvida det finns skillnader inom varje huvudsektor har antal anställda satts i relation till inom vilket område/områden företagen anser bedriva sin verksamhet inom. Nedan följer en redovisning av detta. Varje företag har fått svara på frågan om hur många anställda de har och av dem har de flesta uppgett att de har 0 anställda. Inom Konst/Design är andelen störst med 184 verksamheter som uppgett att de inte har några anställda. Eftersom varje företag fått välja 1-3 alternativ för att beskriva sin verksamhet ger diagrammet bara en ungefärlig bild. Inom Konst/Design och Media/Digital är det lika vanligt att ha 1-5 anställda. Turism/Rekreation/Sport kommer inte långt därefter. Konst/Design skiljer sig dock från både Turism/Rekreation/Sport och Media/Digital genom att ha en högre andel 0 anställda. Skillnaden mellan att ha 0 anställda och 1-5 anställda är inte lika stor inom Turism/Rekreation/Sport och Media/Digital. Det kan noteras att Media/Digital är den sektor där det är mest vanligt med företag som har fler än 10 anställda. I relation till Turism/Rekreation/Sport där företag med fler än 10 anställda är nästintill obefintlig. Organisationsform inom varje huvudsektor Den kreativa sektorn i Kalmar län består till största delen av små företag som organiserar sig i form av enskild firma. Detta mönster går att finna inom varje huvudsektor. Den största andelen enskilda firmor hittas i sektorn Kulturarv/Information. Denna siffra ska dock ses i ljuset av antal svar som kommit in inom varje huvudsektor. Utifrån diagrammen nedan kan konstateras att svarsfrekvensen är högst i Konst/Design sektorn medan den är lägst i sektorn för Kulturarv/Information. Den mest tillförlitliga fördelningen av organisationsformer kan därmed hämtas inom Konst/Design. 19

20 Huvudsektorerna Turism/Rekreation/Sport och Media/Digital har båda högre andel företag som är organiserade i aktiebolag än Konst/Design. Kulturarv/Information Media/Digital 23% 3% Anställningsformer 6% 68% 31 respondenter 36% 2% 3% 59% 229 respondenter Turism/Rekreation/Sport Konst/Design 40% 50% 30% 0% 10% 1% 63% 6% 165 respondenter 282 respondenter 20

21 Anställningsform över samtliga huvudsektorer Heltid Deltid Projekt Konsult 489 företag har svarat på frågan om hur många anställda de har inom anställningsformerna heltid, deltid, projekt och konsult. Den mest vanliga anställningsformen är heltid. 226 företag har angett att de har personer som är deltidsanställda. Anställningsformer inom varje huvudsektor Nedan följer en redovisning av fördelningen av anställningsformer inom varje huvudsektor. Turism/Rekreation/Sport Kulturarv/Information Fler än Fler än personer personer Projekt Heltid Deltid Konsult Projekt Heltid Deltid Konsult 21

22 Kons t/de sign Media/Digital Fler än personer Fler än personer 0 20 Projekt Heltid Deltid Konsult 0 Projekt Heltid Deltid Konsult Över lag kan sägas att företag med fler än 10 anställda är ovanligt. Dessa företag återfinns främst inom gruppen heltidsanställda. Den vanligaste anställningsformen är heltidsanställning inom alla sektorer utom Turism/Rekreation/Sport där företag istället har en större andel deltidsanställda. Omsättning Diagrammet ovan visar 399 företags omsättning i tkr/år. Den totala omsättningen är mdkr. Genomsnittomsättningen är 4,5 mkr/år och medianen ligger på /år. Flest företag har en omsättning mellan tkr/år. Siffrorna bör ses i cirka tal då de kan variera kraftigt från år till år Verksamhetsområden Sammanfattning Företagen har fått svara på vilken verksamhet de bedriver utifrån studiens 21 delsektorer. Konst/Design sektorn är den sektor som flest företag anser sig tillhöra. Även företagens huvudprodukt/tjänst kan härledas till den här sektorn. 22

23 Verksamhet i huvudsektorer Den kreativa sektorn består av 21 delsektorer och varje företag har fått välja 1-3 av dessa för att beskriva sin verksamhet. Det i sin tur betyder att ett företags svar kan hittas inom fler än en huvudsektor. Störst andel svar återfinns inom sektorn Konst/Design. Därefter kommer Media/Digital följt av Turism/Rekreation/Sport. Anmärkningsvärt är den höga andel företag som svarat Annat som ett eller enda alternativ för att beskriva deras verksamhet. 15 % av svaren kan härledas hit. 4% 15% 20% Turism/Rekreatio n/sport Konst/Design Media/Digital 27% 34% Kulturarv/Informa tion Annat 489 respondenter Företagens huvudprodukt/tjänst Med syfte att spåra de företag som svarat Annat på frågan ovan har även ett diagram baserat på företagens huvudprodukt/tjänst gjorts. Diagrammet grundar sig på fritextfrågan om vilken som är företagets huvudprodukt/tjänst. Företagens svar har sammanställts och sorterats in i respektive huvudsektor för att skapa en alternativ bild till hur företagens verksamheter fördelar sig på huvudsektorerna. 446 företags svar har kunnat användas, vilket ger en svarsfrekvens på 91 %. I relation till det första diagrammet ser vi skillnader i storleken på huvudsektorer. Konst/Design går från 34 % till att uppta 47 % av den kreativa sektorn. Turism/Rekreation/Sport har lika stor andel företag som Media/Digital. Kulturarv/Information minskar i andel, vilket kan förklaras av att verksamhet här kanske i större utsträckning är integrerat i huvudverksamheter inom andra sektorer. Om så är fallet ger det första diagrammet Kulturarv/Information en mer rättvisande bild. 23

24 Företagens huvudprodukt/tjänst i huvudsektorer 26% 1% 26% Turism/Rekreation/Sport Konst/Design Media/Digital Kulturarv/Informaton 47% 24

25 4.2.3 Utveckling av arbetsställen Sammanfattning Företagen inom den kreativa sektorn fick frågan om inom vilka områden de anser sig ha behov av att utveckla sin verksamhet. Utveckling av arbetsställena i den kreativa sektorn Agent Bevarande och utbildning Distribution Kreatörer Materiel Reproduktion Behöver ej utveckla Annat Distribution samt bevarande och utbildning anses vara områden som är viktiga att utveckla. Reproduktion står för en relativt liten del av behovet, vilket kan förklaras med att den största andelen företag verkar inom Konst/Design. Inom detta område kan tänkas att massproduktion inte är av högsta prioritet. Behovet av kreatörer och materiel anses som lika viktigt, men i jämförelse med distribution är behoven små. Att behovet av kreatörer är förhållandevis litet kan förklaras av att de flesta företag är enskilda firmor med 0 anställda. Efter distribution, bevarande och utbildning kommer agentverksamhet på en tredje plats. Resultatet kan ses som en indikation på att det finns ett behov hos företag i den kreativa sektorn att nå ut till en större publik och hitta nya marknader. Behovet av agentverksamhet kan kopplas till den inledande värdekedja som beskriver kontakten mellan kreatör och kund som viktig, och som ofta hindras av svaga länkar inom exempelvis distribution, vilket verkar vara fallet för företag i Kalmar län. En stor andel företag har svarat att de är i behov av bevarande och utbildning. Det är dock svårt att veta hur kategorin har tolkats av företagen, om det är utbildning inom kulturskapande eller kurser i företagande som man efterfrågar. Samtidigt kan det stora behovet av utbildning sättas i relation till det relativt låga behovet av kreatörer, vilket kan tolkas som att många kreatörer är i behov av utbildning som inte rör själva skapandet utan utbildning förknippat med företagande. 25

26 Det höga antalet som svarat Annat är stort och kan betyda att svaranden anser sig vara i behov av annat än vad som presenteras i alternativen eller att de är osäkra på svarsalternativens betydelse och vad som innefattas inom varje. Utveckling av arbetsställena i huvudsektorer Inom alla huvudsektorer utom Media/Digital anses distribution vara det område som är i störst behov av utveckling. Inom Media/Digital anses istället behovet av Bevarande och Utbildning vara störst, samtidigt kan inte avståndet till Distribution ses som stort. Media/Digital skiljer sig även från Konst/Design och Turism/Rekreation/Sport, genom ett större behov av att utveckla Agentrollen. I jämförelse med andra utvecklingsområden är behovet av distribution extra tydligt inom huvudsektorn Konst/Design. Konst/Design Turism/Rekreation/Sport Agent Bevarande och utbildning Distribution Kreatörer Materiel Reproduktion Behöver ej utvecklas Agent Bevarande och utbildning Distribution Kreatörer Materiel Reproduktion Behöver ej utvecklas Media/Digital Kulturarv/Information Agent Bevarande och utbildning Distribution Kreatörer Materiel Reproduktion Behöver ej utvecklas Agent Bevarande och utbildning Distribution Kreatörer Materiel Reproduktion Behöver ej utvecklas 26

27 Nätverk och kompetensutveckling 489 företag har svarat på frågan om de ingår i ett formellt eller informellt nätverk. Av dessa har 41 % (199) angett att de gör det och 59 % (290) att de inte ingår i något nätverk. Behov av expansion Företagen fick frågan om de har behov av att nå nya marknader, nya kundgrupper eller nya geografiska marknader. 51 % av de 489 företag som har svarat på frågan anser att de är i behov av att nå nya marknader, nya kundgrupper eller nya geografiska marknader. 199 företag har beskrivit behoven och till stor del rör det sig om att nå ut till fler kunder och marknader samt att verksamheten inte ska bli begränsad till ett visst geografiskt område. Det finns ambitioner att öka företagens tillväxt genom att utöka verksamheten till nya geografiska marknader. Många har angett Sverige och Europa som marknader man vill utöka sin verksamhet till. Behovet av att nå ut till kunder kan tolkas som att länken mellan kreatören och kunden är svag. Svårigheten att nå ut till kunder och marknader indikerar att den kreativa sektorn i mångt och mycket arbetar utefter en utbudsorienterad och konstnärlig strategi, med svaga mellanhänder. I linje med detta har många företag, ansett sig vara i behov av agent verksamhet. Marknadsföring återkommer också som ett behov, men anses vara för kostsamt. Många företag har angett att de är i behov av ett ökat kontaktnät. Detta kan sättas i relation till att idéer inom den kreativa sektorn ofta är utbudsorienterad. Kreatören arbetar isolerat och når inte ut till distributörer eller andra samarbetspartners, som är viktiga för att idén ska kunna generera ett ekonomiskt kommersiellt värde Geografiskt läge Det är av vikt att titta på hur den kreativa sektorn fördelar sig kommunvis med avsikt att kunna se spridning i länet. 490 företag svarade på frågan i vilken kommun/kommuner deras arbetsställe/arbetsställen är placerade. Sammanlagt finns 710 arbetsställen i Kalmar län. Antal arbetsställen i Kalmar län Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik 27

28 179 arbetsställen i den kreativa sektorn är placerade i Kalmar kommun och följs åt av Västerviks kommun som har 89 arbetsställen. Det betyder att kulturella och kreativa näringar hittas främst i Kalmar kommun. De resterande kommunerna ligger på en relativt jämn nivå med varandra. Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga har dock flest arbetsställen i relation till folkmängd. Antal arbetsställen i huvudsektorer Kulturarv/Information Media/Digital Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Turism/Rekreation/Sport Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik 20 0 Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Konst/Design Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Genomgående har Kalmar flest arbetsställen inom varje huvudsektor. Skillnader kan dock ses mellan huvudsektorerna vad gäller den ort som har näst flest arbetsställen. Media/Digital utmärker sig genom att ha många arbetsställen i Vimmerby. Västervik och Mörbylånga är samlad två med näst flest arbetsställen inom Turism/Rekreation/Sport. Inom Kulturarv/Information finns 12 arbetsställen i Borgholm och endast 14 i Kalmar. Inom Konst/Design finns näst flest arbetsställen i Västervik och Borgholm Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik 4.3 Djupintervjuer Ett antal frågor (se bilaga 1) har ställts till kreatörer som är verksamma inom den kreativa sektorn. Urvalet baseras på kreatörer från huvudsektorerna Konst/Design, Media/Digital och 28

29 Sport/Rekreation/Turism. Ambitionen har varit att företagen i så stor utsträckning som möjligt ska variera i ålder, storlek, organisation och omsättning. På så sätt kan fler aspekter av den kreativa sektorn fångas in, vilket bidrar till ökad substans. Viktigt att komma ihåg är att målet med intervjuerna inte är att dra några generella slutsatser utan snarare att hitta så många intressanta ingångar som möjligt av fenomenet. Sammanlagt har 11 personer intervjuats. På grund av tidsbrist har huvuddelen av intervjuerna genomförts med företag i Kalmar kommun. Andra kommuner som besökts är Oskarshamn och Nybro. Inom Konst/Design sektorn återfinns den största andelen arbetsställen i Kalmar län och fokus har därför riktats mot denna. De företag som valts ut inom Konst/Design sektorn verkar inom branscherna: konst, galleriverksamhet, konsthantverk, design, glasbruk och teater. De företag som valts ut inom Media/Digital sektorn verkar inom branscherna: foto, reklam och spel. Ett företag som är verksam inom branschen sportarrangemang har valts ut inom Turism/Rekreation/Sport sektorn. Det konstnärliga entreprenörskapet De intervjuade företagen fick frågan om hur det ser på entreprenörskap och vad det är som driver dem i sitt företagande. Frågan möttes på olika sätt, ofta med ett ursäktande skratt och en försäkran om att man inte ser sig själv som en entreprenör utan snarare att man genom sitt arbete tillför värden som inte kan mätas i pengar. Under intervjuperioden har två läger uppkommit, ett vinstdrivande och ett icke-vinstdrivande. Inom konst och konsthantverk förs i första hand verksamhet utifrån en konstnärlig strategi, dvs. man ser inte sig själv som entreprenörer och intresset för att anta en affärsingång är svagt. Utgångspunkten är den egna utvecklingen och tillfredsställelsen av att skapa nytt och ta det konstnärliga till en högre nivå: Keramiker Det är så svårt hur man är som person själv. Man kan ta för sig mera än vad jag kanske gör. Jag har nog med att jobba och utveckla mig i mitt skapande. För det är ju inte så att det som är bäst säljer. För mig har det alltid varit viktigt att jag kan stå för det själv, man vill ju inte sälja sig. Det handlar inte om att vi ska prångla ut en massa saker säljer. Ska det kännas bra i kroppen eller bra i kassalådan? Citatet belyser att det är drivkraften att få hålla på med det som man brinner för som styr, vilket kännetecknar ett livsstilsföretag: Jag är keramiker på heltid och eftersom jag har ett behov av att uttrycka mig så inriktar jag mitt liv efter det. Man skiljer inte på jobb och fritid eftersom det är en del av mitt liv. Motsatsen till livsstilsföretag är tillväxtföretag. Till skillnad från livsstilsföretaget finns en strävan att växa och företaget ses som mål istället för medel. Fokus riktas mot 29

30 entreprenörskapet. Det är inte någonting som kommer på köpet, utan snarare något som verksamheten kretsar kring: Reklambyrå Jag brinner för entreprenörskap. Entreprenörskap för mig är att jag ofta får idéer och då handlar det om att förverkliga dem. Många tror att bara för att man har en idé så är man entreprenör, men då är man snarare innovatör. Det säger sig självt att en reklambyrå har en annan utgångspunkt än en keramiker. En reklambyrå är vinstdrivande medan en konsthantverkare har som mål att kunna leva på sin verksamhet. Vad som blir tydligt däremot är att det räcker inte med att vara företagsam för att bli företagare. Att man brinner för något leder ingenvart om man inte vet hur man ska genomföra och förverkliga sina idéer. Här fungerar vi olika som personer. Vissa har affärssinne, andra inte. Men vare sig man är keramiker eller representerar en reklambyrå är försäljning det centrala som verksamheten står och faller med. Ett av de framgångsrika företagen uttrycker en tydlig marknadsmedvetenhet i följande citat: Glasbruk Även om det går bra får man inte tillåta sig slappna av eller nöja sig. Vi försöker hela tiden utöka vår marknad genom att bredda oss med nya produkter. Det är marknaden som bestämmer. Vi satsar på att göra saker som sticker ut och som är lite uppkäftigt. Det är viktigt att hela tiden hitta nya kundgrupper. Det finns dock svårigheter förknippade med företagande och konst som utgår från den speciella marknad som finns med en osäker efterfrågan. Det finns en oförutsebarhet från kundens sida då denne själv ofta inte vet vad den vill ha, men också en oförutsebarhet i att man som konstnär inte vet resultatet i förväg, eller hur det kommer att mottas. Detta gör det svårt att skriva kontrakt: Gallerist Problemet är att man inte vet resultatet i förväg, det gör arbetet svårt och oförutsebart. Det blir svårt att skriva kontrakt och hitta aktörer som vill satsa. En annan svårighet kopplad till företagande och kultur är förmågan att ta betalt för sina varor och tjänster, som är en viktig faktor bakom framgång. Det handlar om att gränsen mellan hobby och jobb ofta uppfattas som hårfin och därmed sänks statusen på det utförda arbetet: Fotograf Att sälja in sig själv och sätta ett värde på sig själv är svårt. Uppfattningen som man ofta möts av är att: det här tycker du är så kul så det gör du bara för att det är roligt. Därför har jag någon som kan förhandla åt och för mig. 30