Massmedias framställning av socialbidragstagare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Massmedias framställning av socialbidragstagare"

Transkript

1 Massmedias framställning av socialbidragstagare - en diskursanalys av språkliga konstruktioner i svensk dagspress Författare: Jennifer Engström Institutionen för socialt arbete Examensarbete 15 hp Socialt arbete Socionomprogrammet Höstterminen/Autumn term 2017 Handledare/Supervisor: Lennart Räterlinck English title: Mass media's representation of social welfare receivers a discourse analysis of linguistic constructions in Swedish daily press

2 Abstract English title: Mass media's representation of social welfare receivers - a discourse analysis of linguistic constructions in Swedish daily press Svensk titel: Massmediers framställning av socialbidragstagare - en diskursanalys av språkliga konstruktioner i svensk dagspress Author/författare: Jennifer Engström The purpose of this study was to examine how social welfare receivers is portrayed and constructed in Swedish daily press. The empirical data have consisted of twenty-one articles from the main national newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The study had a qualitative disposition and the selection was made strategically to make sure the empirical data would be relevant to the study s issues. The theoretical starting point was extracted from social constructivism and from Foucault s theory about power and his discourse concept. The analysis was done with help of Foucault s discursive analytic methods with focus on power, entities positioning, what was implicit in the articles and whom was given the space to be heard. It was found that the descriptions of social welfare receivers were often negative and contained assumptions that were seldom expressly explained. The rhetoric constructions may contribute to the legitimation of the marginalisation of social welfare receivers in Sweden through the focus on political, financial and work-related aspects. The result showed that social welfare receivers were considered to be uneducated and incapable in most of the articles. The result also showed that the main point of view was from the author to the article or political. Keywords: social welfare receivers, media, discourse analysis, social constructionism, Foucault Nyckelord: socialbidragstagare, media, diskursanalys, socialkonstruktivism, Foucault Number of words/antal ord: 17968

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Begrepp Ekonomiskt bistånd, försörjningsstöd och socialbidrag vad är vad och varför? Massmedia Massmedia och makt Forskningsöversikt Sökprocess Kunskapsområdet Massmedia och socialt arbete internationellt Massmedia och socialt arbete i Sverige Sammanfattning Teori och metod Socialkonstruktivism Diskursanalys som teori Makt och kunskap Det underförstådda Subjektspositioner Utestängningsprocedurer Diskursanalys som metod Urval och avgränsningar Etiska aspekter Studiens kvalitetskriterier Generaliserbarhet Resultat och analys Kodning och tematisering Resultatdel Vad påstås uttryckligen? Vad underförstås? Resultatdel Vilka kategorier av människor omtalas i texten? Hur framställs de? Resultatdel Vad trängs undan eller görs illegitimt?... 28

4 8.4.2 Vilka framstår som auktoriteter? Avslutande diskussion Konklusion Studieresultaten i förhållande till tidigare forskning Metodologiska ställningstaganden Framtida forskning Litteraturförteckning Bilaga... 41

5 1. Inledning År 2016 beviljades över 400,000 personer i Sverige ekonomiskt bistånd, vilket är cirka 5,8 % av alla hushåll i Sverige (Socialstyrelsen, 2017). I Statens offentliga utredning (SOU 2007:002, s. 56) framkommer det forskningsresultat som visar på att allmänhetens syn på socialbidragstagare förefaller vara negativ och nedvärderande. Samt att det verkar finnas ett utbrett misstänkliggörande som ifrågasätter om socialbidragstagare verkligen är behövande eller om det är lata och ovilliga att själva förändra sin livssituation. Utgångläget för studien är att det i dagens massmediala rapportering möjligtvis finns liknande tendenser vid beskrivningen av socialbidragstagare. Detta kan anses problematiskt eftersom för allmänheten kan innehållet i den massmediala rapporteringen ofta vara den enda kontakten allmänheten har med socialbidragstagare och deras situation. Genom att studera text som publicerats i svensk dagspress, vilken är den typ av massmedial rapportering som ligger i fokus för denna uppsats, kan den diskursiva konstruktionen av socialbidragstagare synliggöras. Även om den text som publiceras i svensk dagspress inte kan ses som helt objektiv är det ändå den informationen som majoriteten av befolkningen utgår från när de skapar sig en uppfattning om sociala och politiska händelser. Att dagspress inte kan ses som objektiv har att göra med att tidningsredaktionen och journalisten gör faktiska val i vad som ska publiceras samt hur det framställs (Andersson, 2004, s. 26). Dagspressens informationsroll i samhället har gett den möjlighet att inte endast observera och rapportera, utan även att påverka. Genom att identifiera och beskriva olika sociala problem är dagspressen med och skapar betydelsen av dessa problem. Detta ger den möjlighet att påverka vilka frågor som tas upp i samhällsdebatten och hur de ska tolkas (Blomberg, Kroll, Lundström & Swärd, 2004, s ). Blomberg, et al. (2004) tar även upp att dagspressens makt att bestämma vilka ämnen som belyses och kan bidra till att [...] forma den allmänna opinionen [...] (ibid., s. 13). Den verklighet som beskrivs i dagspressen kan sägas vara en konstruktion skapad av journalisten eller redaktionen och det är dessa aktörer som ger skrivelsen mening och betydelse, bland annat genom ordval samt genom att placera texten i ett specifikt sammanhang. Med denna ingång kan det anses naivt att tro att allt som publiceras är skrivet på ett opartiskt och objektivt sätt. Trots detta är dagspressen en av de största och mest inflytelserika medieformer i vårt samhälle. Trots bristande objektivitet är den information som dagspress förmedlar det som majoriteten av befolkningen utgår från när de skapar sig en uppfattning om bland annat sociala och politiska händelser (Andersson, 2004, s ). Enbart Dagen Nyheter (DN) distribuerade 625,000 exemplar av sin pappersupplaga år 2015 (Dagens Nyheter, n.d) och därmed kan det betraktas som troligt att svensk dagspress når ut till en relativt stor andel av befolkningen. Strömbäck (2009, s. 394) beskriver att massmedier har makt att påverka människors tankar och känslor genom de beskrivningar av verkligheten de förmedlar. Dock är massmediernas makt beroende av att människor konsumerar det som massmedier producerar och människor påverkas i olika grad beroende på exempelvis tidigare erfarenheter och kunskaper. Strömbäck (2009, s. 401) skriver även om att människors attityder gentemot olika fenomen i samhället 1

6 beror på flera faktorer. Då det kan anses att massmedier inte återspeglar hela verkligheten leder detta till att människors attityder bygger på ofullständiga beskrivningar. De framställningar som görs i massmedier kan påstås sakna en djupare analys av aktörerna och skapar stereotypa bilder av både klienter och yrkesverksamma (Blomberg et al., 2004, s. 13). I artikeln Socialarbetare och massmedia skriver Lundström och Andersson (2004, s. 3) Om man intresserar sig för hur tankeströmmar och idéer sprids och konstitueras, inte minst inom socialt arbete, blir massmediers innehåll och olika aktörers medieanvändning ett naturligt studieobjekt. Med bakgrund i forskningsstudier i hur massmediers framställningar av olika sociala fenomen inverkar på människors allmänna uppfattning kan det anses intressant att försöka studera varifrån sådana uppfattningar kommer. Utifrån tidigare forskningsstudier framträder det att massmediers framställning av dessa människor skulle kunna vara en bidragande faktor till förutfattade meningar vilket kan anses vara problematiskt. Massmediers makt att påverka sociala problem, samhällsdebatten och människor allmänna uppfattningar är anledning till denna studie. I och med massmediers allmänna inflytande är det av intresse för det socialvetenskapliga fältet att undersöka vilka aspekter som används i svensk dagspress för att beskriva socialbidragstagare samt vilka eventuella aktörer som har möjlighet att gör sin röst hörd gällande detta ämne. Studien utgår från en foucauldiansk diskursanalys genom att analysera vad som uttrycks samt även att synliggöra vad som inte framkommer och vilka perspektiv som tillåts ta utrymme (Bergström & Boréus, 2012, s. 361) i valda artiklar. Inom tidigare forskningsstudier går det till viss del att se olika kategorier av nyheter som forskare presenterar och dessa kategorier kan ses som olika diskurser eller som en del av skapandet av diskurser, något som gör både tidningsartiklar och diskursanalys till relevanta inslag i denna samhällsvetenskapliga forskningsstudie. Tidigare forskningsstudier som gjorts inom det socialvetenskapliga fältet, gällande massmedier, har metodologiskt främst använt sig av diskurspsykologi eller Faircloughs kritiska diskursanalys, vilket gör att denna studie kan bidra med nya infallsvinklar via en foucauldianskt diskursanalys och på så sätt förhoppningsvis kan leda till ny kunskap. Detta angreppssätt är särskilt intressant på grund av Foucaults studier om maktförhållanden samt att det är att relationen mellan makt och vetande som ligger i fokus i den foucauldianska diskursanalysen. Efter genomgång av tidigare forskningsstudier kan en vetenskaplig studie om massmediers framställning av socialbidragstagare anses viktig och relevant då det verkar som att detta tidigare inte gjorts i någon större utsträckning. I och med det massmediala inflytandet på den allmänna opinionen är det därför av intresse att undersöka vilka aspekter som används i svensk dagspress för att beskriva socialbidragstagare samt vilka eventuella aktörer som har möjlighet att göra sin röst hörd gällande detta ämne. Då det främst bedrivits forskningsstudier gällande relationen mellan massmedier och socialarbetare kan denna studie förhoppningsvis bidra med att belysa socialbidragstagare och deras position i den offentliga debatten. 2

7 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att göra en foucauldiansk diskursanalys för att undersöka hur socialbidragstagare framställs i svensk dagspress samt att försöka få förståelse för hur språkliga konstruktioner skapas och förmedlas. För att försöka möjliggöra besvarande av syftet har följande frågeställningar utformats: - Hur framställs socialbidragstagare i svensk dagspress? - Vad kan underförstås om socialbidragstagare i valda artiklar? - Vem/vilka framställs som auktoritativa källor i valda artiklar? 2. Begrepp 2.1 Ekonomiskt bistånd, försörjningsstöd och socialbidrag vad är vad och varför? År 1982 infördes en ny Socialtjänstlag (2001:453) i Sverige och med den fick alla svenska invånare rätt till behovsprövade socialhjälp, i dagligtal benämnt som socialbidrag. Under talets ekonomiska kris sattes den svenska socialpolitiken under hårt tryck med stort kraftig ökning av antalet arbetslösa, vilket bidrog till att främst ungdomar och invandrade hade svårt att komma in på arbetsmarknaden och därmed inte blev berättigade till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Ökningen av antalet oförsäkrade arbetslösa ledde till ökade kostnader gällande socialbidrag vilket försämrade Sveriges kommuners ekonomi. Detta hanterades bland annat genom att utforma högre krav för personer som ansökte om socialbidrag på grund av arbetslöshet. I linje med detta ändrades socialtjänstlagen år 1998 och gav kommunerna rätt att ställa krav på praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet för ungdomar (18 24 år) samtidigt som benämningen på den behovsprövade hjälpen ändrades från socialbidrag till försörjningsstöd (Dahlberg, Edmark, Hansen & Mörk, 2009, s. 8). Försörjningsstöd är en del av det ekonomiska biståndet, som är den korrekta benämningen för det som i vardagligt tal kallas socialbidrag. Socialstyrelsens skriver att en individ kan få ekonomiskt bistånd till sin försörjning (försörjningsstöd) eller till andra behov som exempelvis läkemedel, tandvård, glasögon eller hemutrustning (Socialstyrelsen, n.d). I studien används främst begreppet socialbidrag eftersom detta tenderar att användas i de artiklar som studerats. Detta leder till en empirinära tolkning på så vis att det används liknande begrepp i både studien och i det studerade materialet. 2.2 Massmedia Under studiens gång uppvisar litteraturen en stor variation i användning av begreppen media och massmedier och med detta framstod det nödvändigt att förtydliga begreppen samt valet av begrepp i denna studie. 3

8 Enligt Hadenius, Weibull & Wadbrings definition av massmedier i Nationalencyklopedin (n.d) kan bägge begreppen användas och refererar till varandra och innebär både tekniska medier samt mediaorganisationer vilka förmedlar information. Utmärkande för massmedier är att förmedlingen sker till en stor publik. Framväxten av moderna massmedier har nära anknytning till utvecklingen av det moderna industrisamhället, ofta kallat massamhället, under 1800-talet. Särskilt urbaniseringen skapade förutsättningar för masspridda medier, som möjliggjorde för människor att hålla sig uppdaterade angående olika skeenden. Idag betraktas vanligen dagspress, tidskrifter, radio och TV som massmedier (Nationalencyklopedin, n.d). I denna studie har valet gjorts att fokusera på en specifik form av massmedier, nämligen dagspress. Valet att använda begreppet massmedier, inte media, framstod som mest rationell då empirin är artiklar hämtade ur dagspress samt för att förtydliga att empirin inte omfattar sociala medier. Medan massmedier processar sitt innehåll genom en professionell organisation kan sociala medier beskrivas som nätverk där många kommunicerar med varandra. Sociala medier kan skiljas från massmedier genom att de bygger på ett innehåll som produceras av dem som använder dem (Nationalencyklopedin, n.d). 2.3 Massmedia och makt Makt är ett vanligt förekommande tema i forskningsstudier om massmedier. I en rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering (SOU 2006:21, s. 25) beskrivs massmedier ha en central roll gällande hur människor uppfattar och tolkar verkligheten. Utifrån den bild som massmedier presenterar av verkligheten skapar människor referensramar, föreställningar och normer gällande olika fenomen i samhället. Vidare beskrivs massmediers makt att meddela och kategorisera verkligheten som den viktigaste delen i den påverkanskraft massmedier ses ha i människors liv (ibid., s. 10). I en rapport från Departementsserien (Ds) Makten och mångfalden (Ds 2005:12, s. 311) anges massmedier vara en central part som påverkar bilden av samhället. Massmedier beskrivs som normbildare med makten att bestämma vilka ämnen som ska belysas och på vilket sätt dessa ska beskrivas. Samtidigt är mediernas makt beroende av andra aktörer i samhället. Massmedier beskrivs även som ett uttryck för rådande maktförhållanden i samhället och att de som redan anses ha makt får inflytande genom att de till större del kan kontrollera vad som publiceras (ibid.). Massmedier, som i denna studie avser dagspress, kan sägas ha inflytande då den verklighet som presenteras i tidningarna kan ses som en konstruktion skapad av journalisten eller redaktionen. Dessa aktörer ger skrivelsen mening och betydelse, bland annat genom ordval och genom att placera texten i ett specifikt sammanhang. Dagspressens informationsroll i samhället har på så sätt gett dem möjlighet att inte endast observera och rapportera, utan även att påverka (Blomberg, et al., 2004, s. 13). 4

9 3. Forskningsöversikt Följande avsnitt inleds med en redogörelse av sökprocessen rörande tidigare forskningsstudier, vilka urval och avgränsningar som gjorts samt varför. Därefter följer en övergripande beskrivning av aktuellt problemområde som presenterats i tidigare forskningsstudier, följt av mer ingående redovisning av kunskapsområdet internationellt samt nationellt med utgångspunkt i tidigare forskningsstudier som ansetts relevant för denna studie. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av den tidigare forskningen som presenterats i ett mer övergripande grepp samt viss kritisk belysning. 3.1 Sökprocess I sökprocessen har databaserna SwePub, EDS, ProQuest Social Sciences, DiVA samt Google använts. Google har använts för att finna forskningsstudier som inte funnits tillgänglig i fulltext på andra databaser. Sökord som använts är socialbidragstag*, bidragstag*, försörjningsstödsmottag*, socialbidrag*, klient*, ekonomiskt bistånd, försörjningsstöd*, media, massmedia, massmedier, diskursanalys*, makt, mass media, socialkonstruktivism, social constructivism, social welfare, power, influence*, social sciences, social assistance, social benefit*, social relief och discourse analysis* Trunkeringstecken (*) användes i sökningar för att även få med träffar på sökord i böjd form, exempelvis kan socialbidragstag* få träffar på socialbidragstagaren och socialbidragstagandet. Citationstecken kring begrepp så som social welfare och discourse analysis användes för att söka mer exakt efter olika fraser. Sökningarna har begränsats med hjälp av att välja peerrewieved samt artiklar skrivna på svenska och engelska. EDS var den databas med flest antal sökträffar. Sökningar på (mass)media, klient, social constructionism, social welfare, social assistance och social benefit* gav oöverskådligt många träffar vilket hanterades genom att lägga till ett annat begrepp, för att minska ned sökresultatet. Vid sökning på media AND power samt i sökningar rörande social constructionism blev sökresultaten fortfarande av sådan stor mängd att ett ytterligare sökord behövde läggas till. Beroende på vilket sökord som lades till varierade mängden sökträffar men sållades ned till en överskådlig mängd. Detta tillvägagångssätt; att gå igenom en större mängd sökträffar gentemot att minska ned och eventuellt missa relevanta forskningsstudier, framstod som mest rimligt för syftet. Sökningar i SwePub gav färre och liknande träffar som EDS. Det framkom dock vissa användbara artiklar skrivna på svenska som inte visats i EDS. ProQuest Social Sciences visade inget som inte redan hittats via EDS eller SwePub. Sökningar gjordes i DiVA för att kontrollera vilka studentuppsatser som tidigare skrivits om ämnet. Främst för att säkerställa att den kommande studien inte redan gjorts av annan student samt för att få inspiration till sökord. Referenslistor i tidigare studier med liknande ämne har 5

10 granskats för att även där inhämta inspiration och som en kontroll av att den egna sökprocessen lyckats täcka in sådant som andra hittat. Tidigare forskningsstudier som gjorts inom området socialt arbete och massmediers rapportering är relativt bred med stort fokus på socialtjänsten och socialarbetares roll. Sökningar efter forskningsstudier om massmediers framställning av socialbidragstagare visade sig däremot vara relativt fruktlösa; intrycket är att det inte gjorts några direkta studier gällande detta ämne. Sökandet efter tidigare litteratur inom området utökades därmed till att innefatta socialtjänsten i stort och andra grupperingar inom socialtjänsten. Det har även gjorts separata sökningar rörande forskningsstudier om massmediers påverkan på samhället samt om diskursanalys inom framförallt samhällsvetenskaplig forskning. 3.2 Kunskapsområdet Såväl nationellt som internationellt har det metodologiskt främst bedrivits forskning genom intervjustudier av socialarbetare samt textanalyser av hur massmedier framställer det sociala arbetet gällande framförallt barn och unga. När det blev tydligt att det tidigare finns föga forskningsstudier om hur socialbidragstagare framställs i massmedia togs beslutet att titta på tidigare forskningsstudier ur ett lite bredare och mer övergripande perspektiv, jämfört med vad som kanske hade behövts om det funnits mer forskning gällande socialbidragstagare. Att det gjorts litet antal tidigare forskningsstudier gällande socialbidragstagare framgår extra tydligt i en forskningsöversikt gjord av FoU i Väst år 2016 angående forskning om ekonomiskt bistånd. Det framkommer att forskningsstudier gällande ekonomiskt bistånd är ett eftersatt och spretigt område samt att kunskapsläget inte verkar ha förändrats sedan år 2010 (Björk, Bergström Casinowsky & Håkansson, 2016, s. 23). Samt att av de knapphändiga forskningsstudier som gjorts är det enbart ett fåtal studier som gjorts utifrån socialbidragstagare. De forskningsstudier som gjorts sägs främst handla om varaktigheten av ekonomiskt bistånd samt om bakomliggande orsaker, exempelvis arbetsmarknadsmässiga förhållanden (ibid., s. 21). I slutet av forskningsöversikten konstateras det att forskningen inom ekonomiskt bistånd både är begränsad och heterogen i såväl fokus som val av metoder (ibid. 22) I genomgången av tidigare forskningsstudier har det visat sig att negativitet i olika former är vanligt förekommande i massmediers rapportering. Exempelvis anger Lundström och Andersson (2004, s. 10) att massmedier ofta beskriver socialt arbete i negativa termer, att massmedier ofta (sensationellt) bevakar enskilda fall samt att det saknas rapporteringar och beskrivningar av människors positiva erfarenheter. Brune (2000, s. 20) menar att fördomar har förändrats genom historien och i sin studie av nyhetsjournalistik mellan och 1990-talen fann hen att nyheterna inte utryckte åsikter och inte uppmanade till bestämda värderingar, utan lämnade bedömningar till mottagaren. Däremot är inte massmedial rapportering frikopplad från samhällets fördomar och massmedier deltar i ett identitetsskapande i konstruktionen av nyheter där gränser mellan kontrasterande utsagor om vi och dom och gott och ont förhandlas, etableras och utmanas diskursivt. Brune (ibid., s. 19) skriver att nyheter produceras rutinmässigt 6

11 och görs begripliga för konsumtion genom användandet av välkända stereotyper, symboler och tankesystem som framställs som en avspegling av verkligheten Massmedia och socialt arbete internationellt Både i Sverige och i andra länder är det vanligt att det som publiceras i samband med sociala problem har att göra med utsatta barn och att det mer sällan skrivs om andra områden, exempelvis äldreomsorg eller socialbidrag. På grund av att endast delar av det sociala arbetet tas upp i massmedier kan konsekvenserna bli att läsarna får en skev bild av det sociala arbetet och sociala problem (Gaughan & Garret, 2011, s ). I en studie Brunnberg (2001, s. 32) gjort om socialt arbete i Sverige och Storbritannien framkom det att i jämförelse med Sverige verkade relationen mellan massmedier och socialt arbete vara mer konfliktfyllt i Storbritannien. Det som var gemensamt för både svenska och brittiska massmedier var att de flesta artiklarna gällande socialt arbete och sociala problem handlade om utsatta barn. Den brittiska journalisten Anne Fry (1991) har riktat kritik mot massmediers bevakning av socialt arbete i Storbritannien. Hon beskriver att vissa journalister överger allt sken av opartiskhet när det kommer till nyheter om socialt arbete och att det i nyhetsartiklarna ofta gick att utläsa att journalisten haft en kritisk vinkel Massmedia och socialt arbete i Sverige Brunnberg (2001, s ) skriver att socialtjänsten existerar främst för att stödja och värna om de utsatta i samhället och att det inte är konstigt att det sker massmedial rapportering rörande socialt arbete. Massmedier kan anses ha en nyckelroll i att informera om orättvisor i samhället och kan därmed till viss del ha tolkningsföreträdet i hur ett problem beskrivs och förstås. Lundström och Andersson (2004, s. 12) skriver att de socialarbetare som ingick i deras studie överlag var negativt inställda till massmediers rapportering av dem, en problematik som även diskuteras av Brunnberg (2001, s, 36) och Ayre (2001, s ). I Brunnbergs (2001, s. 36) studie ansåg socialarbetare att statusen gällande professionen var relativt låg och att deras status kunde påverkas av den publicitet de fick i massmedier samt att den låga statusen kunde ses som ett resultat av att de arbetar med människor som kan anses ha en låg status i samhället så som hemlösa, de med psykisk ohälsa och ekonomiska svårigheter. I Lundströms och Anderssons (2004, s ) studie fick socialarbetare berätta hur de upplevde den bild som massmedier förmedlade av socialt arbete. Socialarbetarna menade att lyckade fall inom socialt arbete sällan togs upp och att det i undantagsfall som en mer komplex bild av socialt arbete och sociala problem kom fram. I intervjuerna framkommer det även socialarbetares tankar om att konsekvenser av massmediers rapportering kan leda till att människor väljer att inte söka hjälp hos socialtjänsten Sammanfattning Tidigare forskningsstudier har belyst hur massmedier framställer de inblandade i artiklar och till viss del vad detta kan ge för konsekvenser. Andersson (2004, s. 26) påpekar att det som framkommer i massmedier kan ses som en social konstruktion; det är författaren av artikeln samt tidningsredaktionen som bestämmer hur och vad som faktiskt ska skrivas om den specifika 7

12 nyheten. Större delen av forskningsstudier som gjorts gällande massmediers rapportering av sociala problem tenderar att fokuseras på de negativa konsekvenser rapporteringarna kan bidra till. Gemensamt för de studier som ansetts relevanta är att de har undersökt tidningsartiklar. Däremot har artiklarna främst handlat om utsatta barn, massmediers förhållande till socialt arbete samt socialarbetares syn på massmediers rapportering, vilket gjort att tidigare forskningsstudier inte helt överensstämt med empirin i denna studie. Trots detta kan anses att nämnd forskning är relevant de tar upp olika centrala delar, bland annat då de skriver om hur massmedier påverkar samhället samt vice versa. Det kan anses problematiskt att det främst skett forskningsstudier rörande massmedier och socialarbetares syn på socialt arbete och sociala problem och att de som är mottagare av stöd och bidrag inte får möjligheten att göra sin röst hörd. Att studera förhållanden rörande massmedier och socialbidragstagare kan efter genomläsning av tidigare forskningsstudier ses som aktuell och relevant vetenskaplig forskning då det möjligtvis är så att detta inte gjorts tidigare i någon vidare större utsträckning, om ens alls. 4. Teori och metod Denna studie bygger på en kvalitativ metod med syfte att försöka förstå en beskriven verklighet genom att analysera språkliga utsagor och interaktioner. Studien utgår från en foucauldiansk diskursanalys genom att bland annat analysera vad som uttals, vad som underförstå samt vilka som ges legitimitet att uttala sig. I studien har ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt med diskursanalys som både teori och metod använts. Detta är något Winther Jørgensen och Phillips (2000, s. 10) skriver om och de menar på att diskursanalys bör ses som en helhet där teori och metod hör ihop samt att socialkonstruktivismens premisser behöver accepteras för att kunna använda sig av diskursanalys. Denna studies ontologiska utgångspunkt utgörs av socialkonstruktivismen, att språket har en grundläggande roll i producerandet och reproducerandet av vad som anses vara verklighet samt en förståelse av verkligheten som socialt konstruerad. 4.1 Socialkonstruktivism Det finns olika beskrivningar i litteraturen av vad socialkonstruktivism innebär men det finns dock några generella antaganden som många författare delar. Dessa mer generella antagandena beskriver Burr (2015, s. 2 3) som om att socialkonstruktivism innefattar ett kritiskt förhållningssätt mot det människor ser som verklighet, det de tar för givet. Det socialkonstruktivistiska synsättet anses även innebära ett kritiskt förhållningssätt mot det egna subjektet, tron om att enbart objektiva observationer av världen avslöjar dess sanna natur för oss samt att den kunskap som ses som allmänt vedertagen bör ifrågasättas. För att kunna 8

13 uppfatta och hantera världen använder människor sig av kategoriseringar, men bör samtidigt vara medvetna om att kategoriseringar inte alltid speglar världen och att synen på världen påverkas av egna föreställningar, tankar och kunskap. Vidare menar Burr (2015, s. 4 5) att det är genom dagliga interaktioner mellan människor i det sociala livet som människors kunskaper och sätt att förstå världen blir till. Att kunskap inte är objektiv utan konstrueras och att den kunskapen människor producerar och reproducerar blir, i interaktion med andra, en gemensamma och allmänt vedertagen kunskap. Språket som social process är extra intressant inom socialkonstruktivismen då det är när människor samtalar samt via skrift som de konstruerar världen. Burr (ibid., s. 5) skriver även om att kunskapen om och sättet att uppfatta världen kan ta sig många olika uttryck och därför går det även att tala om många olika sociala konstruktioner av världen. Varje social konstruktion ger människor vissa handlingsalternativ och utesluter andra beroende på vilken kontext de lever i och hur de uppfattar världen och det som sker. 4.2 Diskursanalys som teori Inom samhällsvetenskaperna är diskursanalys en vetenskaps- och samhällsteori och sägs förespråka en inriktning mot makt och identitet (Bergström & Boréus, 2012, s. 354). Enligt Bergström och Boréus (2012, s. 358) kan en diskurs ses som ett regelsystem där vissa utsagor legitimeras medan andra utesluts samt att dessa regelsystem är föränderliga, vilket även gör att diskurserna bör ses som föränderliga. Winther Jørgensen och Phillips (2000, s. 25) skriver att diskursbegreppet är relevant att använda inom forskning som inriktar sig mot diskursiva praktiker som producerar och reproducerar den sociala verkligheten. Diskursbegreppet innebär att språket är skapare till den verklighet vi lever i och då språket ses som medskapare till människors syn på omgivningen kan det ses som av betydande vikt i skapandet av tankar, känslor och attityder (Burr, 2015, s ). Som exempel kan olika kläder och uniformer bland annat antyda klassposition, ålder, kön eller någon subkultur och hur det talas om detta bidrar till skapandet och reproduktionen av diskurser. En militäruniform kan medföra känsla av respekt men även känsla av rädsla eller avsky; detta är beroende av vilken kontext diskursen har skapats och av människors tankar, känslor och attityder är gentemot fenomenet. En tolkning av detta är att då verkligheten ses som en social konstruktion ses även sociala problem som konstruerade. Diskursanalys kan således ses som en användbar metod för den som önskar undersöka språk som meningsskapare och maktfördelare (Jönsson, 2010, s. 106). Enligt Bergström och Boréus (2012, s. 358) kan en diskurs beskrivas som ett regelsystem där vissa utsagor legitimeras medan andra utesluts och kan påvisa vem som har makt att uttala sig i vissa sammanhang; en beskrivning som kan kopplas till ett foucauldianska perspektiv av diskursanalys. Mot bakgrund av det ovan beskrivna kan det anses att socialkonstruktivism och diskursbegreppet är lämpliga att använda i denna studie då de teoretiska utgångspunkterna svarar bra mot syftet och kan anses bra lämpade för att besvara frågeställningarna. 9

14 Diskursanalys lämpar sig särskilt väl i valet av empiriskt material och för denna studie då syftet med studien är att undersöka hur socialbidragstagare framställs i svensk dagspress för att få förståelse för hur språkliga konstruktioner skapas och förmedlas. Michel Foucault ( ) var en fransk filosof och idéhistoriker med inriktning på psykologi och sociologi. Maktförhållanden, kunskap och subjektivitet var några av de saker som Foucault intresserade sig för och som bland annat behandlas i de mer allmänt kända verken Vansinnets historia, Övervakning och straff och Sexualitetens historia. Foucault räknas som en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare och med sin kritiska inställning gentemot bland annat maktutövning anses han ha förändrat många vetenskaper på djupet. Enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000, s. 19) anses Foucault vara den som utvecklade den diskursanalytiska metoden genom att utveckla teori och begrepp inom området. Något som även Jönsson (2010, s. 103) redogör för, i beskrivningen av att det är relationen mellan makt och vetande som är i fokus i den foucauldianska diskursanalysen. Foucault intresserade sig bland annat för de regler som en diskurs sätter upp för vad som kan uttalas och att sanningen är en diskursiv konstruktion (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 19). I arbete med diskursanalys är det viktigt att beakta att de flesta texter är skapade i relation till andra redan existerande handlingar, så kallade intertextualitet, texter skapar en verklighet i den kontext de är utformade i. Det är därför viktigt att vara medveten om de kategoriseringar som kontexten ger upphov till och på vilket sätt det sker. Detta är något forskaren behöver ha i åtanke genom hela forskningsprocessen samt att de tolkningar som görs till stor del utgår från de förförståelser på området som forskaren har (Bergström & Boréus, 2012, s ). I detta arbete är fokus främst på Foucaults idéer om makt och vetande, subjektspositioner samt utestängningsprocedurer. Dessa val har gjorts då dessa begrepp kan fungera som lämpliga analysverktyg för att möjliggöra en förståelse för hur svensk dagspress framställer socialbidragstagare samt vilka det är som framstår som auktoriteter i samband med detta. Foucault beskriver att Diskursen finns lika mycket i det som man inte säger, eller i det som markerats av åtbörder, attityder, sätt att vara, beteendemönster och rumsliga dimensioner (Foucault, 2008, s. 181). Vilket visar på att diskurs bör som ses som en helhet, och inte enbart utifrån vad som sägs eller hur det sägs utan även utifrån det som avgränsats och de avgränsade Makt och kunskap Enligt Foucault (2000, s. 120) ska makt inte ses som något negativt där dess främsta uppgift är förtryck och begräsningar, utan som något produktivt som förekommer överallt i samhället. Makt är därmed inte något som enbart tynger människan, makt har även förmåga att ge kraft och är det som skapar vår sociala värld samt bidra till hur vi förstår och talar om världen. Makt är inte heller något som tillhör enskilda agenter/människor, makt är ingenting som någon har och går inte att äga som ett ting. Makt ska inte ses som något som vissa agenter utövar mot passiva subjekt (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 20). Makt ska ses som något relationellt, att det är i själva relationen mellan människor som makt kan uppstå och verka. Foucault (2000, 10

15 s. 132) menade att makt och kunskap förutsätter varandra och att det inte går att tala om kunskap utan att förstå att makt samtidigt bildas och utövas. Ett vanligt antagande om relationen mellan kunskap och makt är att kunskap ökar en människas makt, exempelvis att högre utbildning, högre lön eller högre status skulle generera mer makt. Burr (2015, s ) skriver att detta antagande är felaktigt enligt Foucault, då det som anses vara makt i själva verket refererar till speciella konstruktioner av olika fenomen vilka anses som sanningar av och i samhället. I texten Maktens maskor uttrycker Foucault det så att det inte finns en enskild makt utan flera makter och att för att kunna analysera maktens verkliga mekanismer behöver det finnas en tanke om att makt förekommer i olika former som fungerar olika beroende på lokala och regionala faktorer. Ett samhälle är inte en enhetlig kropp där bara en makt utövas. I verkligheten är ett samhälle något där olika makter sidoordnas, förbinds, samordnas och rentav bildar en hierarki men ändå förblir specifika (Foucault, 2008, s. 209). Foucault (2000, s. 329) menade även att för att kunna studera exempelvis vad maktrelationer innebär behöver även olika typer av motstånd studeras, eller för att kunna studera vad som anses legalt behöver vi även studera vad som anses illegalt Det underförstådda Att försöka komma åt det underförstådda i en text är inom diskursanalys väsentlig (Boréus, 2015, s. 164). I en mängd texter förekommer det information som är underförstådd där texten är fylld av diverse hänvisningar till outsagd bakgrundsinformation vilket oftast uppfattas på ett gemensamt vis av både författaren av texten och av läsaren (Boréus & Bergström, 2012, s. 113). Det underförstådda kan variera i vilken grad det används avsiktligt, exempelvis genom att det underförstådda kan handlar om självklara sakförhållanden eller så kan det underförstådda användas för att textförfattaren ska slippa stå till svars för en tanke/åsikt (ibid., s ) Subjektspositioner Foucault var den som lade grunden till diskursanalysens subjektuppfattning och idé om att subjektet skapas i diskurser (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 21). Foucault menade på att människor inte kan ses som enhetliga och självständiga subjekt, istället ska människor ses utifrån subjektspositioner, vilket är en uppsättning regler som finns inom varje diskurs (Bergström & Boréus, 2012, s. 359). I diskurser förekommer det alltid olika positioner som olika subjekt kan ta, exempelvis tilldelas den som uppsöker läkare positionen som patient och kan via detta anses ha mindre kunskap och makt i förhållande till läkaren (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 48). På sådana sätt tillhandahåller en diskurs regelverk om hur subjekt ska förhålla sig i olika sammanhang och till olika subjektspositionerna knyts olika typer av förväntningar (Foucault, 2000, s ) Utestängningsprocedurer Att analysera utestängningsprocedurer är något som anses specifikt för foucauldiansk diskursanalys. Idén om utestängningsprocedurer innebär att det som anses illegitimt framställas som avvikande, fel och osant genom påståenden om vad som är sant och förnuftigt. Genom att något eller någon framställas som positiv blir det indirekta budskapet att motsatsen är negativ. 11

16 Detta hör enligt Foucault ihop med förbud; att det är vedertaget att det inte går att prata om vad som helst när som helst, samt att olika kategorier ges auktoritet att tolka och bestämma vad som är sant och rätt (Boréus, 2015, s ). 4.3 Diskursanalys som metod Diskursanalys som metod avser det konkreta tillvägagångssättet för analysen. Detta skiljer sig mot teoridelen blanda annat på så vis att diskursanalys som teori kan ses som ett mer generellt ontologiskt ställningstagande. I följande avsnitt redogörs för hur analysen kommer genomföras samt vilka specifika analysfrågor som har valts att ställas till artiklarna. För att möjliggöra analys behöver det ställas analysfrågor till de utvalda artiklarna. Vilka typer av frågor som bör ställas varierar beroende på vilka aspekter i texterna som ska analyseras (Boréus, 2015, s. 160). Då denna studie är en foucauldiansk diskursanalys med fokus på makt och vetande, subjektspositioner samt utestängningsprocedurer har analysfrågor som är passande till detta valts ut. Analysfrågorna fungerar som en guide genom analysen, där analysen i sin helhet kan leda till kunskap som kan uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningarna (ibid.). Boréus (2015, s ) ger förslag på analysfrågor som kan ställas till en text bland annat beroende på vilken typ av analys som ska göras och vad det är analysfrågan kan hjälpa till att besvara. Baserat på Boréus (ibid.) olika förslag kommer följande frågor ställas till artiklarna: 1. Vad påstås uttryckligen? 2. Vad underförstås? 3. Vilka kategorier av människor omtalas i texten? Hur framställs de? 4. Vad trängs undan eller görs illegitimt? Vilka framstår som auktoriteter? 1. Vad påstås uttryckligen? är något som spelar roll i många textanalyser och en sådan första analys kan synliggöra det underförstådda i texten (Boréus, 2015, s. 162). I detta fall kan en mer specifik frågeställning vara; Vad påstås uttryckligen om socialbidragstagare? Den första frågeställningen möjliggör för att komma åt det underförstådda, vilket är en viktig del inom diskursanalys då texten kan ses som en manifestation av en diskurs. 2. Vad underförstås? syftar till att alla texter bygger på en gemensam förförståelse och det som tas för givet rörande det texten behandlar (Boréus, 2015, s. 164). Föreställningen om något, som sällan påstås uttryckligen, kan i många texter vara en bärande faktor (ibid., s. 165). 3. Vilka kategorier av människor omtalas i texten? Hur framställs de? kan sägas handla om subjektspositionering. Att studera kategorier av människor och hur de framställs i texten är av intresse då det kan vara ett steg i analysen om subjektspositionering. Subjektspositionering kan sägas handla om vilka positioner som framträder eller inte framträder i texten (Boréus, 2015, s. 166). 12

17 4. Vad trängs undan eller görs illegitimt? Vilka framstår som auktoriteter? avser att synliggöra utestängningsprocedurer. Samtidigt som kategorisering innefattar vissa människor innebär det även uteslutande av människor. Utestängningsprocedurer sker enligt Foucault när människor kontrolleras, vilket är något som skapande av diskurser leder till (Bergström & Boréus, 2012, s. 361). 5. Urval och avgränsningar I denna studie har en så kallad målinriktad urvalsmetod använts, vilket innebär att forskaren inte har som syfte att välja material på ett slumpartat sätt. Material, i detta fall artiklar från svensk dagspress, väljs ut på ett mer strategiskt vis med grund i hur adekvat det är för studiens frågeställningar. Ett målinriktat urval innebär på så vis att det är ett icke-sannolikhetsurval och att urvalet inte sker på ett slumpmässigt sätt (Bryman, 2011, s. 392). Bryman (2011, s. 286) beskriver att det mest vanliga när det kommet till urvalet av medier är att forskaren utser en eller två medier och därefter gör ett urval inom dessa. Urvalet att använda tidningsartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD) gjordes eftersom de bägge tidningarna har ett stort antal prenumeranter. DN är Sveriges största morgontidning som publiceras i hela landet med fokus på Stockholm. SvD är Sveriges andra största prenumererande morgontidning som utges i Stockholm (TS Mediafakta, 2017). Nyheterna kan på så sätt inte alltid anses vara representativa för mindre städer och orter. Detta är något som reflekterades över vid valet att använda DN och SvD för att samla in material. Trots att båda tidningarna har delar som fokuserar på Stockholm publicerar de även rikstäckande nyheter och tidningarna kan därmed anses ge en inblick i hur socialbidragstagare framställs i olika delar av landet. Sökning och insamling av artiklar gjordes genom Mediearkivet i databasen Retriever, som finns tillgängligt via Stockholms Universitet. För att undersöka massmediers framställning av socialbidragstagare söktes först på ordet bidragstag* med hjälp av Mediaarkivets sökfunktion. Detta sökord visade sig vara alltför brett och övergripande då det i artiklarna inte gick att utläsa vilket typ av bidragssystem som avsågs och därmed gick det inte att säkerställa ett urval som innefattade socialbidragstagare. Sökningen gjordes därför om och avgränsades genom att söka på ordet socialbidragstag* med hjälp av Mediaarkivets sökfunktion. Totala antalet träffar i tryckt press blev 1573 stycken under åren Orsaken till den valda femårsperioden var att för få artiklar fanns publicerade om endast ett specifikt årtal hade valts. Därefter avgränsades sökningen fört till tryckt press sedan till DN samt SvD, vilket resulterade i 36 artiklar från DN och 32 artiklar från SvD. Efter detta lästes alla artiklar överskådligt och urval gjordes av de artiklar som ansågs relevanta för denna studies syfte och frågeställningar. Ingen åtskillnad gjordes gällande typ av artikel eller vem/vilka som författat artiklarna. Artiklar vars huvudfokus inte handlade om socialbidragstagare i Sverige valdes bort, exempelvis artiklar som handlade om utländska socioekonomiska förhållanden, generell diskussion om ekonomiskt bistånd eller socialtjänsten samt olika politiska uppdrag, så som budgetar eller partidebatter. 13

18 Efter detta urval kvarstod 11 artiklar från DN och 10 artiklar från SvD som var en blandning av nyhetsartiklar, ledare och andra typer av artiklar av mer debatterande karaktär. Olika former av artiklar valdes att tas med för att ge en bredare bild av vad som publicerats i DN och SvD. 6. Etiska aspekter Vetenskapsrådet har givit ut rapporterna Forskningsetiska principer inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning och God forskningssed där det beskrivs att forskningsetik inte ska ses som statisk och att forskningsetiska överväganden till stor del handlar om balans mellan olika intressen (Vetenskapsrådet 2002, s. 5, 2011, s.10 12). Forskningsstudier som kan leda till ny kunskap är en viktig del i människors och samhällets utveckling samtidigt som forskningen som bedrivs inte ska orsaka skada. Forskaren har ett särskilt ansvar mot de som medverkar i forskningsstudier, för hur information och resultat behandlas samt hur människor direkt och indirekt påverkas av forskningen. Vid genomförandet av en studie behöver forskaren därmed hela tiden ta hänsyn till och vara medveten om olika etiska dilemman. Inom svensk forskning finns det fyra huvudkrav som forskaren behöver beakta; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002, s. 6; Bryman, 2011, s ). Informationskravet innebär att forskaren ska lämna information om bland annat frivilligheten i deltagandet i studien till de som medverkar (Vetenskapsrådet, 2002 s. 7; Bryman, 2011, s. 131). Detta krav anses inte aktuellt i denna studie eftersom empirin består av redan publicerade artiklar som är tillgängliga för allmänheten och därmed kan anses som offentliga. Detsamma kan anses gällande samtyckeskravet vilket bland annat innebär att forskaren behöver inhämta ett informerat samtycke från samtliga deltagare (Vetenskapsrådet, 2002, s. 9; Bryman, 2011, s. 135). Då alla artiklar som använts i denna studie är publicerade i dagstidningar med ändamål att allmänheten ska kunna läsa dem kan det antas att intervjupersonerna och författarna i artiklarna har gett sitt samtycke till publicering. Vetenskapsrådet (2002, s. 9) skriver att forskaren inte behöver efterfråga samtycke när empiri inhämtas från redan existerande myndighetsregister eller via massmedier. Utifrån detta kan det anses att samtyckeskravet inte är en aktuell etisk aspekt i denna studie. Med det sagt påstås det inte att varken artiklarna i sig eller informationen som framkommer kan behandlas hur som helst, vilket har att göra med konfidentialitetskravet och att de som deltar i forskningen ska tillförsäkras konfidentialitet och anonymitet (Vetenskapsrådet 2002, s ; Bryman, 2011, s. 138). Bryman (ibid., s. 137) skriver att även om människor deltagit i en studie eller uttalat sig i någon tidningsartikel innebär detta inte att rätten till privatliv upphävs, något som forskaren alltid behöver beakta. Vetenskapsrådet (2002, s ) skriver att konfidentialitet hör nära ihop med frågor rörande sekretess, tystnadsplikt, lagring av data och offentlighet samt vad som kan anses etiskt känsligt. Att säkerställa konfidentialitet kan bland annat göras via anonymisering av deltagare i studien samt översyn av hur den insamlade 14

19 empirin hanteras och förvaras. Även denna etiska aspekt kan anses vara inaktuell då artiklarna är publicerade i syfte att vara tillgängliga för allmänheten. Konfidentialitet och anonymisering är inte heller aktuellt då vilka tidningsartiklar som används måste redovisas i referenslistan. Däremot kommer artiklarna anonymiseras i den löpande texten på så vis att de numreras, exempelvis DN1, DN2, SvD1 och så vidare. Nyttjandekravet innebär att insamlad information endast får användas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2002, s. 14; Bryman, 2011, s. 132). I och med att studien kommer att bli en offentlig handling vid publicering går det inte att säkerställa nyttjandekravet, vilket i denna studie inte anses som problematiska i och med empirins tillgänglighet för allmänheten. 7. Studiens kvalitetskriterier För att avgöra kvaliteten inom forskning utgår forskare ofta från begreppen reliabilitet och validitet, som ursprungligen används för kvantitativ forskning. Vissa författare har föreslagit att kvalitativa studier ska bedömas utifrån andra kvalitetskriterier än de som används för kvantitativ forskning (Bryman, 2011, s. 352). Istället för reliabilitet och validitet förespråkas användning av tillförlitlighet som ett grundläggande kriterium för att bedöma kvaliteten inom kvalitativa studier. Tillförlitlighet är uppdelad i fyra delkriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt en möjlighet att styrka och konfirmera studiens kvalitet (ibid., s. 354). Bakgrunden till att använda tillförlitlighet som alternativ bedömning av kvaliteten i en kvalitativ studie är idén om att det inte finns en enda sann version av den social verkligheten vilken då är forskarens uppgift att upptäcka och avslöja. Kvalitativa studier tenderar att innefatta flera tänkbara beskrivningar av den sociala verkligheten. Med ett sådant förhållningssätt blir trovärdigheten hos forskarens beskrivning av studien väsentlig för i vilken utsträckning studien accepteras och anses trovärdig av utomstående (Bryman, 2011, s. 354). Att som forskare skapa trovärdighet i en studie handlar bland annat om hur resultatet av studien skrivs fram, alltså hur resultatet kommuniceras till läsaren. Då en stor del av denna studie handlar om att kommunicera resultatet på ett övertygande och trovärdigt sätt kan studiens trovärdighet bland annat försäkras genom att utgå från den litteratur som finns om kvalitativ forskning och diskursanalys samt en noggrann redogörelse av samtliga av studiens delar. Bryman (2011, s. 355) skriver att överförbarhet har att göra med i vilken utsträckning resultatet av forskningsstudien kan överföras till någon annan kontext eller situation. Då kvalitativ samhällsvetenskaplig forskning ofta handlar om studerandet av olika sociala sammanhangs unika kontext och betydelse innebär detta att en exakt återupprepning av samma förhållanden kan anses svårgenomfört. Detta beror främst på att sociala sammanhang förändras över tid och empirin för olika studier därmed inte kan bli exakt lika. Att som forskare trots detta möjliggöra för överförbarhet av den egna studien innebär att studien behöver innehålla detaljerade redogörelser av studiens genomförande. Överförbarhet eftersträvas i denna studie genom noggranna beskrivningar av bland annat hur insamling av empirin har gått till, så att andra 15

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Ungdomar och riskbeteende

Ungdomar och riskbeteende Ungdomar och riskbeteende -professionellas erfarenheter från ungdomsverksamhet Institutionen för pedagogik/ikm Pedagogik med inriktning mot Mars 2006 ungdoms- och missbrukarvård Handledare: MBC 233 C-

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK Examensarbete, 15hp Delkursbeskrivning Examensarbetets syfte Examensarbetet omfattar 15 hp och kan antingen utformas

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Mot alla odds hur maskrosbarn framställs i media

Mot alla odds hur maskrosbarn framställs i media Mot alla odds hur maskrosbarn framställs i media Av: Caroline Lundström Socialhögskolan vid Lunds universitet SOPA 63 Ht-11 Handledare: Maria Bangura Arvidsson Abstract Author: Caroline Lundström Title:

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

URVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR

URVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR URVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR Urvalsprovet består av fyra (4) frågor... Fråga 1: Besvara delfrågorna 1a-1e. Fråga 1 relaterar till artikeln av Staffan Himelroos (2015)

Läs mer

Konstruktionen av ett socialt problem

Konstruktionen av ett socialt problem Stockholms Universitet Institutionen för socialt arbete C-uppsats HT 2007 Konstruktionen av ett socialt problem En diskursanalytisk fallstudie av hur hedersrelaterat våld återges i dagspress och fackpress

Läs mer

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer? Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,

Läs mer

Poststrukturalism (giltigt för Foucault) Poststrukturalism. Poststrukturalism. Inspirerad av Sassure

Poststrukturalism (giltigt för Foucault) Poststrukturalism. Poststrukturalism. Inspirerad av Sassure (giltigt för ) Inspirerad av Sassure Språk: Langue & Parole Strukturer uppbyggda på distinktioner: bl.a. genom motsatspar (binära oppositioner) Strukturer aldrig slutgiltiga; samma ord kan sättas in i

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Etik, moral och juridik Begreppen

Läs mer

Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sida 1(7) Kursplan Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sociology II for Social Work 30 Credits*, First Cycle Level 1 Lärandemål Det övergripande målet med kursen är att den studerande

Läs mer

Grupparbete: Diskursanalys för hållbar utveckling

Grupparbete: Diskursanalys för hållbar utveckling Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner VT-15 Grupparbete: Diskursanalys för hållbar utveckling Kursmål identifiera maktstrukturer och dess relevans för hållbar utveckling kritiskt granska

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning:

Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning: Dnr HS 2016/638 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Programkod: Programmets benämning: SGKPR Study Programme in Public Relations Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.

Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN. Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14 Studiehandledning Vårdpedagogik, AN 7,5 högskolepoäng Ht 2014 1 Kursens innehåll I kursen behandlas samhällsvetenskapliga

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Socialarbetaren i tidningen - en diskursanalys av hur socialarbetare framställs i svenska dags- och kvällspressen

Socialarbetaren i tidningen - en diskursanalys av hur socialarbetare framställs i svenska dags- och kvällspressen Socialarbetaren i tidningen - en diskursanalys av hur socialarbetare framställs i svenska dags- och kvällspressen Av Elin Eisenschmidt LUNDS UNIVERSITET Socialhögskolan Kandidatuppsats SOPA63 ht 2013 Handledare:

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

PM P R O M E M O R I A

PM P R O M E M O R I A PM P R O M E M O R I A PM är en kortform av det latinska pro memoria som betyder för minnet. Disposition Hur du strukturerar texten i ditt PM (1) Rubrik Om utrymme ges för att själv välja rubrik: Välj

Läs mer

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SKRIVREGLER FINNS I FLERA DOKUMENT I det här dokumentet finns våra övergripande riktlinjer för enkelt språk, tilltal samt inkluderande,

Läs mer

Faculty of social sciences University, SE-901 87 Umea, Sweden Phone: +46 90 786 0000 E-mail: ulrika.haake@umu.se Dnr FS 3.4.2-1982-16 Datum 2016-11-07 Sid 1 (4) www umu se Qualitative research methods

Läs mer

Flyktingkrisen. - En kritisk diskursanalys om framställningen av flyktingkrisen. Magdalena Signäs. i svenska dagstidningar.

Flyktingkrisen. - En kritisk diskursanalys om framställningen av flyktingkrisen. Magdalena Signäs. i svenska dagstidningar. Socialhögskolan Flyktingkrisen - En kritisk diskursanalys om framställningen av flyktingkrisen i svenska dagstidningar Magdalena Signäs Kandidatuppsats (SOPA 63) Aktuell termin VT 2018 Handledare: Tabitha

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SQ4111 Socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Work, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2011-04-14

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SCB300. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SCB300. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast KURSPLAN Kursens mål Efter kursen förväntas studenten kunna redogöra för och diskutera olika teoretiska perspektiv på makt och maktutövning känna till och kunna redogöra för några aktuella perspektiv på

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga

Läs mer

Observation. Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht Minna Räsänen Antropologi, systemutveckling,

Observation. Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht Minna Räsänen Antropologi, systemutveckling, Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht 2007 Observation Minna Räsänen mira@nada.kth.se Antropologi, systemutveckling, Skolan för datavetenskap och kommunikation MDI-gruppen Giltighet och värde Kvalitativa

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Urval och insamling av kvantitativa data. SOGA50 16nov2016

Urval och insamling av kvantitativa data. SOGA50 16nov2016 Urval och insamling av kvantitativa data SOGA50 16nov2016 Enkät som datainsamlingsmetod Vad skiljer enkäten från intervjun? Erfarenheter från att besvara enkäter? Vad är typiskt för en enkät? Olika distributionssätt

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA

Läs mer

Forskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Var är vi nu? Vetenskapsteoretiska

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Pressguide - mötet med pressen

Pressguide - mötet med pressen Pressguide - mötet med pressen Varför PR? Att arbeta med PR är både kostnads- och tidseffektivt. När PR fungerar som bäst inspirerar den människor att börja prata med varandra på ett positivt sätt om oss.

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Social Anthropology, 180 credits

SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Social Anthropology, 180 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar.

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. 1 Bibliotekets uppdrag i samarbete med utbildningen framgår i kursplanerna. 2 Se innehållet

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Juridik och etik - vid digitalisering av socialtjänsten

Juridik och etik - vid digitalisering av socialtjänsten Juridik och etik - vid digitalisering av socialtjänsten Vitalis 2019 Evamaria Nerell 22 maj 2019 Innehåll Varför ska vi digitalisera Etik juridik = SANT Etiken Juridiken Etik juridik = sant! Agilt tankesätt

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Statsvetenskap GR (C), 30 hp

Statsvetenskap GR (C), 30 hp 1 (5) Kursplan för: Statsvetenskap GR (C), 30 hp Political Science Ba (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK026G Statsvetenskap Grundnivå (C) Inriktning (namn)

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Socialtjänsten i media - en kritisk diskursanalys

Socialtjänsten i media - en kritisk diskursanalys Socialtjänsten i media - en kritisk diskursanalys Socionomprogrammet C-uppsats Författare: Anna Norberg & Joanna Petrusson Handledare: Birgitta Jansson Förord Vi vill tacka våra kära sambos som har stått

Läs mer

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens innehåll: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer Olika typer av informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå

Läs mer