Bostadsmarknad i Dalarna 2018

Transkript

1 Rapport: Bostadsmarknad i Dalarna 2018

2 Omslagsbild: Bostadshus i Mora Foto: Mostphotos Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen i Dalarnas läns webbplats: Ingår i serien Rapporter från Länsstyrelsen i Dalarnas län, ISSN:

3 Rapport: Bostadsmarknad i Dalarna 2018 Ryhag Frida

4 2 Länsstyrelsen i Dalarnas län 2018

5 Förord Den årliga bostadsmarknadsenkäten som besvaras av kommunerna ligger till grund för den årliga bostadsmarknadsanalysen. Tack till kommunerna i Dalarna som har besvarat enkäten och gett värdefulla inspel. Denna rapport ger information hur det står till med bostadsmarknaden i länet och den ligger till grund för de bedömningar och sammanställningar som görs på nationell nivå tillsammans med övriga läns regionala sammanställningar. Tack även till studenterna Sara Udd och Eric Zettergren på Karlstads universitet för intressant uppsats och givande samtal om boendeattraktivitet i Dalarna. Länsstyrelsen Dalarna

6 4 Länsstyrelsen i Dalarnas län 2018

7 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Regional samverkan Samband mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknad Befolkningsutveckling Arbetsmarknad Pendling Läget på bostadsmarknaden Bostäder för olika grupper Studentboende Bostäder för ungdomar Bostäder för nyanlända Inte godkänd som hyresgäst på ordinarie bostadsmarknad Särskilt boende för äldre Seniorbostäder Trygghetsbostäder Gruppbostäder och servicebostäder Stöd till boende för äldre Boendeformen annan särskilt anpassad bostad Funktionsnedsatta Förändringar i bostadsbeståndet Kommunala bostadsaktiebolag och ägardirektiv Länsstyrelsen Dalarna

8 Bostadsbyggande Vad behövs och vad görs? Bostadsförsörjning Riktlinjer för bostadsförsörjning Attraktivitetsbegreppet Referenser Länsstyrelsen i Dalarnas län 2018

9 Sammanfattning Det råder fortsatt övervägande del underskott av bostäder i Dalarnas kommuner. Fyra kommuner har balans i kommunen som helhet. Två av dessa har balans på centralorten. Den ena har underskott och den andra överskott i kommunens övriga delar. De andra två kommunerna med balans som helhet har båda underskott på centralorten men balans i kommunens övriga delar. Det är Orsa kommun som har överskottet i kommunens övriga delar. Den enda kommunen i länet som har överskott utanför centralorten. Det överskott av bostäder som fanns i början av 2000-talet har övergått till ett underskott de senaste 5 åren. Men fler kommuner börjar gå mot balans. Fyra kommuner svarade, jämfört med två året innan, att det i kommunen som helhet är balans. Det byggs, men byggs det bostäder för de som efterfrågar bostäder? Nationellt har uppmärksammats att det byggs flest bostadsrätter. Likaså är det i Dalarna tillsammans med småhus. Men det är markant skillnad mellan 2017 och första halvåret byggdes inga hyresrätter medan första halvåret 2018 byggdes 66 % av bostäderna i flerbostadshus som hyresrätter. Totalt sett har det också på ett halvår 2018 byggts mer än hela Skillnaden är 221 bostäder jämfört med122 bostäder Det är flerbostadshusen som står för den största ökningen. Att det byggs och behövs bostadsrätter är ju självklart och det behövs för flyttkjedor. Att det finns och frigörs hyresrätter till rimliga hyresnivåer för de grupper som uppmärksammas i bostadsmarknadsanalysen är viktigt. Anledningen till att bostadsbyggandet begränsas i Dalarna anges vara främst höga produktionskostnader, svårigheter för byggherrar att få lån och brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen. 750 bostäder i flerbostadshus förväntas enligt kommunernas bedömning påbörjas under år 2018 och Antal bostäder i småhus som förväntas byggas under år 2018 och 2019 är 355 stycken. Det behövs ett långsiktigt arbete med att bygga nya hyresrätter, större som mindre, för att täcka upp obalansen i bostadsutbudet. Att finanserna detta görs bland annat genom försäljning av befintligt bestånd och nya, för länet, bostadsbolag gör entré. Det råder forsatt brist på boende för grupperna unga, studenter, nyanlända och äldre. Kommunerna kommenterar det med att bland annat äldre har önskemål om att flytta till mindre bostäder men att inte tillgången finns varför ingen flyttkedja skapas. De här nämnda grupperna är i många fall i behov av samma typ av boende. Länsstyrelsen Dalarna

10 Statliga bidrag har i länet bland annat medfört att det byggts äldrebostäder, hyresbostäder och studentbostäder. Det finns byggprojekt i Dalarna som inte skulle ha blivit av om inte bidraget funnits att söka. I 3 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska länsstyrelsen lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning och verka för att sådan samordning kommer till stånd. Lag (2013:866). Länsstyrelsen skulle kunna arbeta mer aktivt med dessa frågor och förslaget till ny bostadsförsörjningslag skulle kunna medverka till ett ökat fokus på bostadsfrågan på de regionala myndigheterna som berörs av lagändringen. Bostadsmarknadsanalysen innehåller också en återgivelse från den studie om boendeattraktivitet i Dalarna som genomförts där det framgår att attraktivitetsbegreppet är individuellt men att det sjönära läget starkare kopplas ihop med kommunernas inställning till begreppet. 8 Länsstyrelsen i Dalarnas län 2018

11 Inledning Denna bostadsmarknadsanalys är det uppdrag som enligt lagen om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2011:1160) ska göras av alla länsstyrelser årligen. Den ger signaler till nationell nivå om utvecklingen av tillgång och efterfrågan på bostäder samt skapar en uppfattning om det byggs tillräckligt. Om inte får det konsekvenser som till exempel ökad trångboddhet, prisökningar på marknaden, fler hemlösa och att det blir svårare för till exempel unga och äldre att hitta bostad. Enligt lagstiftningens 2 ska länsstyrelsen i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i länet. Utöver en regional bostadsmarknadsanalys ska rapporten innehålla en redovisning av - hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, - hur länsstyrelsen lever upp till kraven i 3 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, och - hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt. I 3 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska länsstyrelsen lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning och verka för att sådan samordning kommer till stånd. Lag (2013:866). Analysen ska ge svar på hur många bostäder länet behöver och om det byggs för dem som behöver bostad? Analysen innehåller även nedanstående; Årets bostadsmarknadsanalys belyser även boendeattraktivitet i Dalarna. Ett begrepp som ofta används i samband med boendefrågor och som två studenter undersökt närmare inom sin kandidatuppsats på Karlstads universitet. Vad menas med ordet attraktivitet boende? Regeringen tog 2016 fram 22 steg för fler bostäder. Vad har hänt i Dalarna relaterat till det programmet? Vidare skulle analysen kunna belysa och lyfta ortstrukturens och arkitekturens betydelse i Dalarna, vilket kommenteras. Ortstrukturen ger geografiska fördelar och skulle kunna ligga till grund för ett ökat samband mellan boende, arbetsmarknad och kollektiv pendling. Bostadsmarknaden och arbetsmarknaden skulle kunna vidgas och dra nytta av varandra. Redan 2008 tog Region Dalarna fram en rapport utifrån denna Länsstyrelsen Dalarna

12 tes. Därefter har Dalabanans intressenter gjort idéstudie om utveckling av stationsorter. Här finns en potential att förändra bostadsmarknaden i Dalarna. Att utvecklingen från obalans överskott till obalans underskott skulle kunna stabiliseras. Hur skulle en utökad regional pendlingstrafik påverka bostadsmarknaden? Arkitekturfrågorna i Dalarna har fått ny satsning och den nya politiken i Gestaltad livsmiljö har fått genomslag i det omstartade Dalarnas arkitekturråd som försöker samla länets kommuner och övriga organisationer som Högskolan Dalarna, länsmuseet, Svensk form Dalarna, Byggdialog Dalarna tillsammans med Länsstyrelsen och Landstinget. Frågan om vår gestaltade miljö ska lyftas gemensamt och spridas till närliggande branscher och branschfolk. Det behövs byggas nya bostäder med kvalitet. 10 Länsstyrelsen i Dalarnas län 2018

13 Länsstyrelsen Dalarna

14 Regional samverkan Samband mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknad Länet står inför en organisationsförändring där Region Dalarna och Landstinget Dalarna bildar den nya regionorganisationen som kommer att heta Region Dalarna. Länets regionala transportplanering och det regionala utvecklingsansvaret kommer att få sin hemvist där tillsammans med hälsa, sjukvård, kultur- och bildning etc. Organisationen föreslås även genom utredningen Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar hantera bostadsfrågor på regional nivå. Detta borde tas tillvara som en nystart i bostadsförsörjningsfrågorna regionalt och att se till så att det arbetas kommunöverskridande med bostadsförsörjning. Behovet av detta uttrycks av kommuner och Länsstyrelsen ser samordningsvinster med att arbeta kommunöverskridande med dessa frågor där en regional aktör skulle kunna vara behjälplig. Den nya regionala organisationen hanterar den regionala kollektiva trafiken. Detta borde ge ökade förutsättningar för arbetsmarknad och bostadsmarknad att samordnas med god pendlingsbar kollektivtrafik. Figur 1. Dalarnas län 15 kommuner 12 Länsstyrelsen i Dalarnas län 2018

15 Befolkningsutveckling Dalarnas befolkning ökar marginellt och hamnade vid 2017 års slut på invånare. En marginell ökning sedan året innan. Det är tre kommuner med negativ befolkningsutveckling; Rättvik, Smedjebacken och Vansbro. Några kommuner har marginell befolkningsökning medan det är Falu kommun som har överlägset störst ökning med 655 invånare och Borlänge kommun därefter med 360 invånare. Sedan 2000-talet har Dalarnas län haft en positiv inflyttningstrend och ökat sin befolkning. Flera kommuner känner av befolkningsökningen och att möta befintliga och framtida behov av bostäder för alla grupper i samhället är en utmaning för de flesta av länets kommuner. Befolkningsförändring antal personer per kön och år Män Kvinnor Män Kvinnor Figur 1. Befolkningsförändring uppdelat på kön (SCB) Länsstyrelsen Dalarna

16 Män Kvinnor Figur 2. Befolkningspyramid för Dalarnas län baserat på åldersfördelning mellan män och kvinnor, 2016 (SCB). Befolkningen ökar och det gör också den äldre delen av befolkningen, män och kvinnor 65+ är idag den största åldersgruppen i länet var medelåldern i Dalarnas län 43,5 år, vilket är 2,3 år mer än medelåldern nationellt. Det har invandrat 1000 utrikes födda personer färre mellan 2016 och Från 1768 till 778. En svårighet för kommunerna är att långsiktigt planera för den typen av boende som, i de flesta fallen, nyanlända av de utrikes inflyttade behöver. Arbetsmarknad De största företagsarbetsgivarna i Dalarna är spridda över länet. Företag Antal anställda 1 Clas Ohlson AB Outokumpu Stainless AB SkiStar AB Dellner Invest AB Länsstyrelsen i Dalarnas län 2018

17 5 Stora Enso Fors AB FM Mattsson Mora Group AB Ovako Bar AB Stora Enso Skog AB Karl Hedin Bygghandel, AB Nya Borlänge Kommuns Förvaltnings AB ByggPartner i Dalarna Holding AB (publ) Arctic Paper Grycksbo AB Scandinavian Resort i Sälen AB Ejendal AB, Per-Olof Falu Stadshus AB YrkesAkademin AB Grönklittsgruppen AB (publ) Stora Enso AB Stora Enso Timber AB Östberg Group AB 260 Förutom Landstinget som stor arbetsgivare med koncentration till de större sjukhusen i länet och Högskolan med säte i Borlänge och Falun finns som ovan angivits företag med många anställda i kommunerna Avesta, Borlänge, Falun, Leksand, Malung-Sälen och Mora med flera. Men även Grönklittsgruppen finns med i listan över de 20 största företagen utifrån anställda. Det företagets hemvist är främst i Orsa kommun men även i Mora och Rättviks kommuner i länet. Besöksnäringen är stor i Dalarna och många kommuner i länet gynnas av den ökande turismen. Dalarna är det fjärde största turismlänet. Turismen har stor betydelse för ekonomin och sysselsättningen och allt eftersom anläggningar, restauranger och andra verksamheter blir fler och ökar i storlek finns behov av ytterligare personal. Företag inom hotell- och restaurangbranschen ser dock svårigheter i rekrytering på grund av läget på bostadsmarknaden. Länsstyrelsen Dalarna

18 Det är större brist på arbetskraft inom den offentliga sektorn än den privata sektorn. Denna brist påverkar allmänheten generellt eftersom servicenivån på vård och omsorg, skola och samhällsservice sänks (Arbetsförmedlingen, 2016). Arbetslösheten i länet är ojämnt fördelad. Bland inrikes födda är den så låg att i vissa kommuner är det så gott som full sysselsättning och Dalarna hade förra året den sjätte lägsta arbetslösheten i riket. Bland utrikes födda är situationen motsatt och bara tre län i riket hade högre arbetslöshet Enligt en rapport från SCB (2017) om integration på svensk arbetsmarknad har de utrikes födda kompetens som inte tas tillvara på arbetsmarknaden. Av dem som arbetar är dessutom matchningen mellan yrkets kvalifikationsnivå och den utbildning de har betydligt sämre än för inrikes födda. Enligt Tillväxtverket (2017) har Dalarna i jämförelse med andra län relativt få invånare med en eftergymnasial utbildning. Trots det ligger arbetslösheten som helhet på ungefär samma nivå som riksgenomsnittet. Pendling Dalarna ligger geografiskt nära Stockholmsregionen, vilket ger förutsättningar för samverkan. Bra kommunikationer är viktiga, såsom nordsydliga och öst-västliga väg- och järnvägsstråken med E16, riksväg 70 och Dalabanan som viktigaste kommunikationsstråk för persontransporter på landsväg respektive järnväg. Bergslagsbanan är ett högt prioriterat godsstråk i Mellansverige med Borlänge som utpekad nod. Bergslagsbanan är även tillsammans med Dalabanan det dominerande stråket för den regionala och interregionala tågtrafiken i länet (Region Dalarna, 2014). Av de som arbetspendlar över länsgräns pendlar de flesta till och från Gävleborgs, Västmanlands och Stockholms län. Från Dalarna finns det bra tågförbindelser till och från orter i alla dessa län. Under 2015 pendlade personer in till länet och personer ut från länet. Fler män än kvinnor i länet pendlar. Enligt Region Dalarna (2012) ligger förvärvsfrekvensen för män i länet över riksgenomsnittet. Andelen förvärvsarbetande kvinnor ligger också över riksgenomsnittet, dock inte för heltidstjänster. Kvinnor arbetspendlar främst till utbildningscentra i länet, Falun och Borlänge. Orterna vid Siljan har också stor betydelse för arbetspendling (Region Dalarna, 2014). 16 Länsstyrelsen i Dalarnas län 2018

19 Antalet ut- och inpendlare i Dalarnas län, Män Kvinnor Inpendling Utpendling Figur 3. Antalet ut- och inpendlare i Dalarnas län 2015 (SCB). Kortare restider och attraktiva bytespunkter mellan buss och tåg, men också för byte mellan cykel/bil och kollektivtrafik kan leda till kostnadsbesparingar i form av både tid och pengar. En bättre koppling mellan länets knutpunkter, och vidare över länsgränserna, ger ökade möjligheter till dagpendling för arbete och studier (Region Dalarna, 2014). Elva kommuner har svarat att de 2017 gett förtur till personer som fått arbete i kommunen och varit bosatt i annan kommun utom pendlingsavstånd. Länsstyrelsen Dalarna

20 Läget på bostadsmarknaden I Dalarnas län är det underskott på bostäder i elva av femton kommuner. De kommuner som har angett att det är balans av bostäder är kommunerna Malung-Sälen, Orsa, Vansbro och Älvdalen. Det vill säga kommuner i norra delen av länet och till karaktären små invånarmässigt. Malung-Sälens och Älvdalens kommuner kännetecknas av länets två fjällkommuner som har stor besöksnäring i vinterdestinationer som Sälen och Idre med omnejd. Kommunerna Vansbro och Älvdalen har dock obalans, underskott i centralorterna så det är i kommunens övriga delar som har sådan balans att läget som helhet bedöms vara i balans. Medan Malung-Sälen och Orsa kommuner har obalans i kommunens övriga delar. Underskott respektive överskott. Att Malung-Sälen har underskott i kommunens övriga delar skulle kunna anas bero på besöksnäringen i Sälenfjällen och behovet av både säsongsbostäder för säsongsarbetare men även efterfrågade permanenta bostäder för permanentbosättare. Att Orsa kommun har obalans överskott i kommunens övriga delar är intressant och behöver utredas vidare. Orsa har ju bland annat besöksmålet Orsa Grönklitt, även det en tidigare tydlig vinterdestination och Skattungbyn som har folkhögskoleutbildning. Vansbro kommun har särskilt kommenterat att fler nyanlända söker sig från kommunen varför bristen på boenden för nyanlända kommer att avta och således påverka det underskott som råder på centralorten. Tre kommuner som uppvisar balans utanför centralorten är Hedemora, Leksand och Rättvik. Tre kommuner som har levande landsbygd med orter som bland annat Garpenberg, Långshyttan, Vikmanshyttan, Stjärnsund, Insjön, Siljansnäs, Häradsbygden, Vikarbyn, Furudal och Ore. Leksands kommun har under året haft en livlig debatt om skolnedläggning i mindre byar. Detta skapar ju attraktiva boendemiljöer för barnfamiljer i en kommun som har som vision att år 2025 vara invånare i jämförelse med dagens ca invånare. I Leksands kommun pågår byggnation av bostäder i centrala delarna vilket gör att kommunen bedömer att det inom tre år kommer att råda balans på bostadsmarknaden. Inom tre år bedömer även kommunerna Falun och Hedemora att de kommer att ha balans på centralorten. I Falu tätort pågår flertal byggnationer av bostäder i centrala lägen. Men även i orten Sundborn byggs och planeras det bostäder, både bostadsrätter, egna hem och hyresbostäder. Även Rättviks kommun bedömer att det är balans inom alla kategorier på bostadsmarknaden inom tre år. Länets större kommuner ser samband mellan avtagande invånartillväxt och bristen på bostäder. Det som byggs kommer för bland annat Avesta inte räcka till för de som önskar bo i kommunen. Att det inte byggs mer för att möta efterfrågan anges bland annat vara bristen på personal i plan- och bostadsfrågor på kommunerna. Något som Länsstyrelsen har uppmärksammat nationellt under ett flertal år och som även drabbar den 18 Länsstyrelsen i Dalarnas län 2018

21 myndigheten. Längre bostadsköer och stigande fastighetspriser är också en konsekvens av underskottet på bostadsmarknaden. Det finns en gemensam bostadsmarknad för centrala kommuner i länet som Borlänge, Falun, Gagnef och Säter där arbetspendling är fördelaktigt men som då påverkas av förutsättningarna på den gemensamma marknaden. Generellt gäller att det är länets större orter tillsammans med de centrala kommunernas närbelägna orter som det kan arbetspendlas ifrån och som har ett efterfrågetryck på bostäder. Länets norra kommuner, förutom Mora, anger inte samma efterfrågetryck. Behovet av bostäder i olika storlekar är slående och genomgående i kommunerna. Det som saknas minst är mindre äganderätter. Tabell 1. Bostadsmarknaden i länet i kommunerna som helhet. Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen u.s. Underskott Överskott Balans u.s. Uppgift saknas I tio av de femton kommunerna saknas det ett utbud av lägenheter som är tillgängliga för hushåll med låga inkomster eller på grund av annan svagare ställning på bostadsmarknaden. Det är dock en markant skillnad i byggandet av hyresrätter 2017 och första halvåret År 2017 byggdes inga hyresrätter medan första halvåret 2018 byggdes 66 % av bostäderna i flerbostadshus som hyresrätter. Totalt sett har också det på ett halvår 2018 Länsstyrelsen Dalarna

22 byggts mer än hela 2017 med skillnaden 122 bostäder jämfört 221 bostäder. Det är flerbostadshusen som står för den största ökningen. Tabell 2. Påbörjade byggda lägenheter i Dalarna Totalt Småhus Flerbostadshus Totalt Småhus Andel hyres-rätt % Flerbostadshus Andel hyres-rätt % Bostäder för olika grupper Situationen för hushåll som står långt ifrån eller är nya på bostadsmarknaden har under lång tid varit ansträngd. Kommunerna har med sitt bostadsförsörjningsansvar en viktig roll för utvecklingen av bostadsbyggandet och utvecklingen på bostadsmarknaden. Regeringen tillsatte därför i juli 2017 en utredning i uppdrag att nationellt kartlägga hur kommunerna arbetar med efterfrågan och bostadsbehoven bland grupper som har svag ställning på bostadsmarknaden för att analysera om det finns behov av fler kommunala verktyg eller förändringar i bostadsförsörjningslagen. Utredningen visar att det i kommunerna saknas en samlad bild av vilka bostadsbehov som inte tillfredsställs på marknaden. Utredningens kartläggning visar att ingen kommun gör någon samlad bedömning av skillnaden mellan det faktiska utbudet av bostäder på marknaden och det utbud som skulle ge alla hushåll en godtagbar bostad. Inte heller följs eller görs prognos för det faktiska utbudet av bostäder. Svaren på utredningens enkät- och intervjufrågor uppvisar heller inte några systematiska skillnader i ambition eller förmåga mellan kommunerna när det gäller att identifiera det samlade otillfredsställda behovet. Förslaget till ny bostadsförsörjningslag föreslår följande rollfördelning: Boverket ska ta ansvar för att definiera, beskriva och kvantifiera bostadsbristen på nationell- och länsnivå. Kommunerna ska fortlöpande bedöma hur många och vilka typer av hushåll som inte utan samhällets stöd kommer att lösa sina bostadsbehov, bedöma behovet av tillskott av bostäder, genomföra insatser och följa upp genomförda insatser. Bedömningar och insatser ska genomföras med hänsyn till regionens analys. Kommunfullmäktige ska en gång per mandatperiod ta ställning till gjorda bedömningar och uppföljningar. Regionerna ska baserat på Boverkets bedömningar analysera hur bostadsbristen utvecklas i respektive län och vilket behov av insatser från det 20 Länsstyrelsen i Dalarnas län 2018

23 allmänna som utvecklingen motiverar. Regionerna ska även bjuda in till ett årligt dialogmöte. På dialogmötet presenteras bland annat regionens analys, kommunernas bedömningar och insatser samt länsstyrelsens resurser och eventuella prioriteringar för att stödja kommunala insatser. Länsstyrelsernas roll och uppgift ska vara att ge kommunerna råd, information och följa upp att de lever upp till de uppgifter som de tilldelas i lagen. Länsstyrelserna ges också möjlighet att sluta avtal med kommuner om statlig medfinansiering av insatser mot bostadsbristen. (utdrag ur sammanfattning i förslag till ny bostadsförsörjningslagstiftning) Under ett flertal år har länsstyrelserna haft ett uppdrag om resurssvaga hushålls inträde på bostadsmarknaden, till att börja med hette uppdraget hemlöshetsuppdraget. Olika regionala insatser har gjorts och en bred samverkan nationellt mellan länsstyrelserna har lett fram till olika rapporteringar och skrifter i hur man kan arbeta med frågan. Socialstyrelsen genomför på uppdrag av regeringen en nationell kartläggning av hemlösheten presenterades den och jämförs med den tidigare från Vid kartläggningen används 4 definitioner av situationer som personer kan befinna sig i sin hemlöshet. Situation 1-Akut hemlöshet. Personer som är hänvisade till akutboende, härbärge, jourboende, skyddade boenden eller motsvarande. Personer som sover i offentliga lokaler, utomhus, trappuppgångar, tält eller motsvarande. Situation 2 - Institutionsvistelse och stödboende. En person är intagen/inskriven på antingen; kriminalvårdsanstalt, HVB, familjehem, SiS-institution eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare och ska flytta inom tre månader efter mätveckan, men utan egen bostad ordnad inför flytten/utskrivningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Situation 3 - Långsiktiga boendelösningar. En person bor i en av kommunen ordnad boendelösning som försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kontrakt, kommunalt kontrakt eller motsvarande på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn, särskilda villkor eller regler. Situation 4 - Eget ordnat kortsiktigt boende. En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar, bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätveckan) inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och känner till att denna hemlöshetssituation gäller under mätveckan. Länsstyrelsen Dalarna

24 Tabell 3. Hemlöshetskartläggningen 2017 Vistelsekommun* Befolkning Totalt antal hemlösa*** Antal hemlösa per invånare**** Dalarnas län ,0 Avesta X 8 X 13 5,6 Borlänge ,7 Falun X X ,8 Gagnef X 6 X 8 7,9 Hedemora X 10 X ,9 Leksand X X 23 X 33 21,3 Ludvika ,4 Malung-Sälen X X X Mora ,7 Orsa Rättvik Smedjebacken X - - X X Säter X 12 X ,5 Vansbro X - - X X Älvdalen X - - X X Källa: Socialstyrelsens hemlöshetskartläggning 2017 *Uppgift om vistelsekommun saknas i vissa fall. **Om en kommun har 1 5 hemlösa i någon hemlöshetssituation eller totalt, ersätts siffran med ett X. I vissa fall kryssas högre värden för att inte länssumman ska möjliggöra bakvägsidentifikation. Om enbart en hemlöshetssituation är X-markerad, kryssas ytterligare en hemlöshetssituation för att undvika bakvägsidentifikation. Ett '-' innebär att inga uppgifter lämnats in, vilket kan bero på att inga i denna hemlöshetssituation vistades i kommunen under vecka 14. ***Hemlösa med oklar hemlöshetssituation ingår i kolumnerna Totalt antal hemlösa och Antal hemlösa per invånare. Ett '-' innebär att inga uppgifter lämnats in, vilket kan bero på att inga hemlösa vistades i kommunen under vecka 14. **** Ett X i totalsiffran innebär att även den cell som visar antalet hemlösa per invånare kryssas. Länet har under de 5 åren som skiljer kartläggningarna åt ökat befolkningsmässigt med invånare. Antalet totalt hemlösa har ökat med 157 personer. Det är vid de bägge kartläggningarna hemlöshet i situation 3 och 4, långsiktiga boendelösningar och eget ordnat kortsiktigt boende, som är de överlägset vanligaste och som har ökat mellan åren som kartläggningarna genomförts. 22 Länsstyrelsen i Dalarnas län 2018

25 Tabell 4. Hemlöshetskartläggningen 2011 Totalt antal hemlösa Antal hemlösa per Kommun Befolkning Avesta x Borlänge Falun x Gagnef x 10 x Hedemora Leksand x Ludvika x x Malung-Sälen x x Mora Orsa x x x 5 7 Rättvik x Smedjebacken Säter x Vansbro x 0 x 1 Älvdalen x x 3 Dalarna Studentboende Det råder fortsatt brist på studentbostäder i länet. I sex kommuner anges obalans i form av underskott av studentbostäder. Läget är dock oförändrat mellan åren 2016 och 2017 i alla kommuner utom Mora kommun som ökat från 27 stycken till 43 stycken studentbostäder. Mora är dock en av de sex kommunerna som anger att de har obalans i form av underskott. Mora kommun kommenterar att detta avser elevbostäder. Det finns ingen högskola i kommunen men bland annat riksintag för gymnasieutbildning samt folkhögskola. Falu kommun investerar 33,6 miljoner kronor i 40 nya studentlägenheter. Detta då det finns en stor efterfrågan på just studentlägenheter. Falu kommun har i dagsläget 485 studentlägenheter, vilket är den enskilt största i länet. Högskoleorten Borlänge har 210 studentlägenheter. Leksands kommun har tredje största antalet studentlägenheter i länet. Där finns bland annat folkhögskola med nationellt speciella utbildningar som genererar internationella studenter. Både Borlänge och Leksands kommuner anger att de har balans på studentbostäder. Borlänge kommun har dock ett tryck vid terminsstart. Sex kommuner anger att de har underskott på studentbostäder; Avesta, Falun, Gagnef, Hedemora, Mora och Smedjebacken. Hedemora kommun anger att de mycket väl skulle kunna fungera som en boendeort för studenter i närliggande kommuner. Något som fler kommuner borde kunna utgöra i kombination med goda kollektiva förbindelser. I Ludvika kommun finns elevboendet kvar till den flyttade folkhögskolan Brunnsvik. Dessa nyttjas av distanselever och högskolestudenter från Borlänge och Falun. De tre Länsstyrelsen Dalarna

26 kommuner som har angett att de har underskott på studentbostäder anger att det beror på att de har för få små lägenheter medan de flesta kommuner har angett att det generellt finns för få bostäder, vilket sex kommuner har angett. Under delar av året brukar Falu kommun ha tomma studentlägenheter. Skulle detta kunna nyttjas för annan typ av tillfälligt boende som till exempel för nyanlända? Falu kommun har ett samarbete i en bostadsstyrgrupp för att få till ett bättre samarbete med Högskolan Dalarna för att förbättra möjligheterna för studenter och deras boende och att få bort vakanserna som varar mellan april till augusti. Bostäder för ungdomar Det är balans i tre av 15 kommuner, nämligen Orsa, Rättvik och Vansbro. Dessa kommuner har angett att de har balans generellt sett för alla boendetyper. Övriga kommuner har obalans i form av underskott på bostäder för ungdomar. Följande står i Borlänge kommuns Boendeutvecklingsprogram från Den nationella trenden med en stigande efterfrågan på bostäder har gjort att yngre personer som i regel har ett mindre ekonomiskt kapital har extra svårt att få tag på en egen bostad. En annan aspekt är att det idag finns väldigt stora årskullar som är mellan 20 och 26 år. Detta i kombination med en brist på mindre lägenheter har gjort att situationen på bostadsmarknaden är svår för Borlänges yngre vuxna. Detta borde gälla för de flesta av Dalarnas kommuner som i bostadsmarknadsenkäten angivet att de har brist på bostäder för ungdomar. Generellt finns för få lediga lägenheter och det finns för få små lägenheter och i någon kommun anges att de få lägenheterna är för dyra för att passa de unga vuxna. Fyra kommuner anger att de underlättar på bostadsmarknaden för denna grupp genom nyproduktion eller ändring av bostäder för ungdomar. Sju kommuner anger att det sker en generell satsning på bostadsbyggande som även gynnar ungdomar. Medan fyra kommuner anger att det inte pågår någon satsning för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad. I två av dessa fyra kommuner har angivets att de har balans på utbudet av lägenheter för ungdomar. Hedemora kommun har uppmärksammat problematiken kring bristen på ungdomsbostäder i deras Bostadspolitiska riktlinjer och i pågående arbete med ett Strategiskt bostadsprogram Kommunen har också för att underlätta för gruppen ungdomar hyrt en före detta gruppbostad som fungerar som ungdomsboende. Innovativt, men kommunen har uppgett att de även har obalans i form av underskott av gruppbostäder för äldre. Det kommunala bostadsbolaget i Falu kommun planerar att bygga ettor och tvåor med byggstart under våren 2019 och inflyttning höst/vinter Länsstyrelsen i Dalarnas län 2018

27 De flesta kommuner i länet har dock inga särskilda ungdomslägenheter utan det är de små lägenheterna som finns på bostadsmarknaden som är till förfogande. Tre kommuner har lägenheter som är särskilda ungdomsbostäder. Mora kommun har det särklass största antalet lägenheter som endast är för ungdomar med 27 stycken. Bostäder för nyanlända Tio kommuner av fjorton svarande i länet anger att de har underskott på bostäder för nyanlända. De fyra kommunerna som anger att de har balans är Smedjebacken, Säter, Vansbro och Älvdalen. Det är det generella underskottet på lägenheter som anges som orsak och både stora och små lägenheter efterfrågas till rimliga hyror. I länets två största kommuner, Borlänge och Falun, ställer hyresvärdarna höga krav på inkomst eller anställning. I dessa kommuner godkänner inte hyresvärdarna etableringsersättning som inkomst. En kommun som har underskott har särskilt angivit att Nyanländas behov av bostäder, kort och långsiktigt behöver utredas ytterligare i kvalificerad samverkan med Boverket, Länsstyrelsen, Region Dalarna och kommuner. Finns mycket oklarheter här både på kort och lång sikt som behöver tydliggöras. En annan kommun med balans anger att det är Svårt att hitta lämplig lägenhet men hittills har vi löst situationen, men det blir svårare och svårare. En kommun med underskott konstaterar att I kommunens ytterområden är bostadskön kortare vilket möjliggör en snabbare access för nyanlända till lämpliga bostäder i dessa orter. Samma kommun anger att en lösning bör vara att tydligare värdera in möjligheterna i hela bostadsbeståndet där idag många stora villor bebos av enstaka äldre. Med rätt åtgärder kan goda bostäder frigöras som kan passa många nyanlända familjer i både små och stora hushåll. Generellt kan sägas att kommunerna i länet som besvarat frågan om hur de arbetar med bostadsförsörjning för nyanlända som själva bosatt sig i kommunen, är att de nyanlända inte hanteras på annat sätt än övriga som är i behov av bostad. Visst stöd finns hos vissa kommuner som bland annat kontakter och tolk. Önskemål finns att övergripande myndigheter tydligt måste förbättra sin information till kommunerna kring de nyanländas förhållanden, aktuell och framtida behovsbild. Information som är relevant för kommunernas samhällsplanering, ansvarsfrågor, bl.a. i sammanhanget kring bostadsförsörjning, övrig kommunal service. För att förbättra nyanlända personers etablering på arbetsmarknaden och i samhället är alla kommuner skyldiga att, efter så kallad anvisning, ta emot nyanlända personer som beviljats uppehållstillstånd för bosättning. Länsstyrelsen Dalarna

28 Förutom de nyanlända personer som kommunerna tar emot på anvisning bosätter sig många på egen hand i kommunerna. Kommunerna ska utifrån sitt ansvar för bostadsförsörjningen planera och skapa förutsättningar för att alla i kommunen ska leva i goda bostäder. Länsstyrelsen ansvarar för att stödja kommunerna och verka för beredskap och kapacitet för mottagande av samtliga personer som ingår i målgruppen för bosättningslagen, det vill säga både de som anvisas till kommunerna och de som på egen hand bosätter sig i kommunen. Hur många nyanlända personer som kommunen är skyldig att ordna boende till styrs av det kommuntal som Länsstyrelsen beslutar om. Tabell 5. Kommuntal 2018 Avesta 0 Borlänge 26 Falun 144 Gagnef 26 Hedemora 0 Leksand 25 Ludvika 0 Malung-Sälen 25 Mora 47 Orsa 7 Rättvik 21 Smedjebacken 19 Säter 24 Vansbro 4 Älvdalen 20 Länstal 388 Generellt bland kommunerna samarbetas det regelbundet med de allmännyttiga bostadsbolagen för att hitta boende åt nyanlända. Fyra kommuner har också ett regelbundet samarbete med privata fastighetsägare. I färre fall kan kommuner vid behov ta kontakt med både kommunala bostadsbolag och privata fastighetsägare. I Dalarna finns en regional överenskommelse, Vägen in. Ett arbete för en kvalitativ och snabb etablering av nyanlända flyktingar. För att nå målet krävs samverkan och samordning mellan berörda aktörer. Den regionala överenskommelsen Vägen in består av en avsiktsförklaring om samverkan, principer och utgångspunkter för arbetet och fem utpekade samverkansområden, bland annat bostad. 26 Länsstyrelsen i Dalarnas län 2018

29 I Falu kommun har man arbetat med projektet Öppna ditt hem som fick bidrag för att starta upp av Länsstyrelsen. Det är en insats där kommunen försöker få falubor att hyra ut bostäder till nyanlända. 104 personer deltog i projektet och 49 hyresvärdar öppnade upp sina hem. Hittills anses man lyckats bra med insatsen och har nu utvidgat konceptet till att inte enbart vara ett integrationsprojekt utan alla som letar bostad ska kunna ta del av detta. Inte godkänd som hyresgäst på ordinarie bostadsmarknad I 14 av länets kommuner hyrs lägenheter ut med tillsyn och särskilda villkor eller regler i andra hand till personer som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Borlänge och Falun är de kommuner som har flest till antal med 97 respektive 86 stycken. De flesta är hyresrätter medan det i Borlänge kommun finns 22 stycken bostadsrätter. Andra lösningar som angivits är privata hus som hyrs ut helt eller delvis samt småhus med rivningskontrakt. Kommunerna Borlänge och Gagnef har under 2017 köpt in bostäder för att tillgodose behovet av bostäder för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för. 10 kommuner arbetar med uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar. Generellt så anas att det finns behov av större samordning mellan olika sakområden både lokalt som regionalt och nationellt. Inget för denna grupp av bostadssökande finns i regeringens 22-punktsprogram för att öka antalet bostäder. Särskilt boende för äldre 7 av länets kommuner har underskott på bostäder för äldre och 7 har balans medan 1 kommun har överskott, Ludvika kommun. 276 bostäder för äldre förväntas påbörjas i länet under år 2018 och Medelåldern i länets kommuner är generellt väldigt likartad. I Dalarna är, som nämnts tidigare, medelåldern för länet 43,5 år. Borlänge kommun har den lägsta medelåldern bland kommunerna med ca 40 år. Men som också nämnts innan så ökar andelen äldre nationellt liksom i länet. Alla Dalarnas kommuner utom Borlänge har en högre andel äldre än riksgenomsnittet. Rättvik sticker ut med den högsta medelåldern på 48,6 år. En kommun i länet anger att de ser f.n. en viss obalans i efterfrågan på SÄBO och utvecklingen sker snabbt mot bakgrund av den demografiska utvecklingen där brister riskerar att utvecklas även i ett kortsiktigt perspektiv. En arbetsgrupp för SÄBO har bildats och har aktiverat sitt arbete från 1 jan Uppgiften är att planera för att tillräckliga platsresurser i SÄBO skall förverkligas. I arbetet skall även övervägas andra alternativa insatser inom boendeområdet, t.ex. Trygghetsbostäder. Boende för äldre är en av de viktigaste områdena för att främja funktionen på den framtida bostadsmarknaden och givetvis se till att äldre personer får bostäder, bostadsmiljöer som fungerar i deras sociala och ekonomiska sammanhang. Det behövs ett nytänkande kring äldres bostäders som ser de stora behoven av Länsstyrelsen Dalarna

30 ett värdigt socialt liv och att ingen ofrivilligt skall behöva hamna i ett ödsligt ensamboende på äldre dar. Tabell 6. Om behovet av äldrebostäder kommer att vara täckt inom 2 respektive 5 år Ja 2 år 6 5 år 11 Nej 8 3 Kommunerna ser trots den åldrande befolkningen att särskilda boendeformer för äldre framöver kommer att bli i bättre balans. Två av de kommuner som även inom 5 år ser en obalans i form av underskott är två grannkommuner, Mora och Älvdalen. Skulle något samarbete de grannkommunerna mellan kunna motverka det antagandet? Likaså skulle den tredje kommunen som antagit obalansen i form av underskott om 5 år, Vansbro, kunna vara behjälplig med samarbete av närstående kommun eller liknande befolkningsstorlek på kommun i länet. Som till exempel grannkommunen Malung-Sälen som går från underskott till överskott mellan 2 år till 5 år. Seniorbostäder Med seniorbostäder menar Boverket 55+, 65+ och liknande bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder, till exempel 55 år och äldre och som inte inrättas med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och inte förutsätter beslut enligt SoL eller LSS. Bostäderna är ofta utformade utifrån äldres behov av tillgänglighet. På vissa seniorboenden finns en gemensamhetslokal för olika aktiviteter som de boende i första hand själva ska svara för. Det kan också finnas kök och matsal för gemensam matlagning och umgänge. Det finns ungefär 1000 seniorbostäder i länet fördelat på åtta kommuner. Kommunerna Borlänge och Falun står för de flesta. Men därefter står Hedemora och Säters kommuner för de respektive flesta. Trygghetsbostäder Trygghetsbostäder är en boendeform som har tillkommit för att ge äldre, som önskar det, tillgång till större gemenskap och trygghet. För att flytta in i en trygghetsbostad behövs inget biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Det finns en stor variation av trygghetsbostäder runt om i landet, även om trygghet, tillgänglighet, gemensamhetsutrymmen och särskild personal är gemensamma nämnare för många. Hälften av de svarande kommunerna har trygghetsbostäder. Det finns ungefär 530 sådana bostäder i länet. I Falu kommun kommer det 2018 produceras 56 lägenheter i form av trygghetsboenden för 70 år och äldre. År 2019 förväntas ytterligare 87 lägenheter stå färdiga i centralt läge i Falu tätort. 28 Länsstyrelsen i Dalarnas län 2018

31 Gruppbostäder och servicebostäder Sex kommuner har underskott på gruppbostäder medan det är sju kommuner som har balans av den typen av bostäder. En kommun saknar denna boendeform. Vad gäller servicebostäder har tre kommuner underskott av sådana medan resterande har balans förutom två kommuner som saknar denna boendeform. Stöd till boende för äldre Om du ska bygga eller bygga om bostäder för äldre personer kan du få stöd som täcker en del av byggkostnaden. Du kan också få stöd för att anpassa till exempel entréer, trapphus eller tvättstugor i hus med hyresrätter och bostadsrätter, så att de fungerar bättre för äldre personer som vill bo kvar. Exempel på vilka som kan söka är allmännyttiga bostadsföretag, byggföretag, privata fastighetsägare och kooperativa bostadsföreningar. Anpassningsåtgärder kan även sökas av bostadsrättsföreningar. I länet har 9 ansökningar gällande äldrebostäder inkommit från 2017 till halvårsskiftet I några ärenden gäller det nybyggnad av bostäder. Boendeformen annan särskilt anpassad bostad Sju kommuner har inte denna boendeform, fem har balans medan två har underskott. Om 2 till 5 år bedömer 12 kommuner i länet att behovet av särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning vara täckt. Kommentarer till detta som kommuner angett är bland annat att behovet ökar då personer i denna grupp lever längre än tidigare och 1 kommun anger att så länge som kommunens befolkning ökar kommer efterfrågan på denna boendeform att öka. Funktionsnedsatta Två kommuner bedömer att det inom 2 år inte kommer finnas tillräckligt med boenden för personer med funktionsnedsättning. Behovet ökar inom 5 år då tre kommuner anger att det inte kommer ha tillräckligt med boenden för denna grupp. En kommun anger att personer med detta behov går i skola i grannkommun och i flertal fall så stannar de kvar i grannkommunen efter avslutade studier. Ett ökat mellankommunalt samarbete dessa kommuner emellan finns det behov av. Förändringar i bostadsbeståndet Åtta kommuner har förändringar i allmännyttans bestånd genom nybyggnad, ändring av byggnad, inköp, försäljning eller rivning under Fem kommuner bygger nytt där Avesta, Falu och Säters kommuner skiljer ut sig bland de övriga med fler nybyggda bostäder. Falu kommun uppförde med inflyttning lägenheter och kommer, som tidigare nämnts, 2018 producera 56 lägenheter i form av trygghetsboenden för 70 år och äldre. År 2019 förväntas ytterligare 87 lägenheter stå färdiga i centralt läge. En del av denna nybyggnation kan genomföras genom försäljning i annan del av Länsstyrelsen Dalarna

32 beståndet till privat aktör. För Faluns del har 454 bostäder sålts. Alla till Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB. Fram till år 2021 har det kommunala bostadsbolaget i Falu kommun ett godkännande av kommunfullmäktige att sälja upp till 850 lägenheter. I Säters kommun har detaljplanearbete under några år lett till nybyggnation av 70 lägenheter som börjar byggas under Avesta och Mora kommuner uppförde 46 respektive 32 lägenheter. Borlänge kommun, länets befolkningsmässigt andra största kommun, har i jämförelse med Falu kommun uppfört 9 nyproducerade lägenheter och sålt 316 bostäder. Kommunerna som uppvisar nybyggnation är både, för länet, större och mindre i befolkningsantal. Säters kommun har ju ett bra pendlingsavstånd till närliggande större kommuner med fler och större arbetsgivare. En kommun har angett att det är upplevd problematik med långa väntetider för bygglov genom överklaganden som försenar byggprocessen. Länsstyrelsen har även noterat svårigheten för kommunerna att rekrytera personal inom bygglovhandläggning vilket medför väntetider inom kommunen. I regeringens 22-punkts program finns handläggningstider för överklagade bygglov att nå upp till, vilket Länsstyrelsen i Dalarnas län klarar. Inga kommuner i länet river eller ombildar från hyresbostäder till bostadsrätter. I fyra av länets kommuner; Borlänge, Falun, Ludvika och Älvdalen, finns beslut om försäljning av någon del av det allmännyttiga bostadsbolagets bestånd under Markant mest i Borlänge kommun med 503 bostäder. Övriga kommuners antal att sälja är 158 i Falu kommun, 55 bostäder i Ludvika kommun och åtta bostäder i Älvdalens kommun. De säljs alla vidare för fortsatt uthyrning. Kommunala bostadsaktiebolag och ägardirektiv Alla länets kommuner har ett kommunalt bostadsaktiebolag förutom Vansbro som har en stiftelse. De kommunala bostadsbolagen har ägardirektiv, upprättade under olika år mellan 2012 och 2017, förutom Orsa vars ägardirektiv är upprättat Avkastningskraven skiftar mellan kommunerna om de har angivit några. Bostadsbyggande Behovet av nya bostäder och framför allt billiga hyresrätter är stort. Nationellt har byggnationen stannat av. Det visar statistik från Boverket. Enligt SCB har mer än hälften av hushållen inte möjlighet att flytta till en nyproducerad hyresrätt på 60 m 2 om man inte vill lägga mer än 40 % av sin inkomst på boendet. Anledningen till att bostadsbyggandet begränsas i Dalarna anges vara främst höga produktionskostnader, svårigheter för byggherrar att få lån och brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen. 750 bostäder i flerbostadshus förväntas enligt kommunernas bedömning påbörjas under år 2018 och Dessa fördelas mellan privata hyresvärdar (59 stycken), allmännyttan (341 stycken), kooperativ hyresrätt (28 stycken), 30 Länsstyrelsen i Dalarnas län 2018

33 bostadsrätt (238 stycken), annan (60 stycken) och ändring av byggnad (24 stycken). Antal bostäder i småhus som förväntas byggas under år 2018 och 2019 är 355 stycken. 13 kommuner äger mark som är lämplig för bostadsbyggande. Endast en kommun har svarat att de inte gör det och inte heller har för avsikt att köpa in mark för det ändamålet medan åtta kommuner planerar att göra det. Sju kommuner har antagna riktlinjer för markanvisning (2014:899). Två kommuner planerar att ta fram sådana riktlinjer under 2018, en kommun har en policy för markförsäljning samt en kommun kommenterar att de har sådana riktlinjer antagna före Ingen kommun anger annat innehåll i dessa än vad som lagen kräver. För att värdera kommunal mark gör de flesta kommuner en värdering av en oberoende extern värderare. Men i vissa fall görs värdering baserad på tidigare års försäljning/praxis samt även baserad på självkostnadspris/projektkostnad/exploateringskalkyl. De flesta kommuner, sex stycken, har angett att de har valt ut den byggherre som får markanvisning genom direktanvisning. I sju kommuner har det inte skett någon markanvisning de senaste två åren. Endast Hedemora kommun har i stort sett samtliga fall upplåtit den kommunala mark som anvisats byggherrar för bostadsbebyggelse med tomträtt. Övriga kommuner inte i något fall. Det finns intresseregister för byggherrar för kommunal mark i sex kommuner. Men bara i två kommuner finns register över vem som har tilldelats kommunal mark. Kommunerna i Dalarna ställer inte krav i markanvisningsavtal på att få förmedla uppförda lägenheter. Två kommuner ställer i markanvisningsavtal krav på en viss hyresnivå. Fyra kommuner uppbringar tomtkö för småhus. Det är Borlänge där 111 stod i kö 1 januari 2018, Falun 660, Ludvika 33 och Malung-Sälen 20. För dessa kommuner fördelades 19, 41, 10 respektive 15 tomter. Vad behövs och vad görs? En siffra på hur behovet av bostäder i länet ser ut finns inte men skulle kunna finnas inom kort om ny bostadsförsörjningslag träder ikraft där Boverket ska kvantifiera bostadsbristen på länsnivå. Regeringen har de senaste åren haft ett fokus på bostadsfrågan. Självklart är det extra angeläget i storstadsområdena och i de områden som har högt befolkningstryck. Men även i ett län som Dalarna påverkas flertal kommuner av att det finns ett behov av bostäder. Regeringen tog 2016 fram förslag till 22 steg för fler bostäder. Det var ett bostadspolitiskt paket som Länsstyrelsen Dalarna