Ellen Oskarsson och Emilia Hellberg

Transkript

1 Ellen Oskarsson och Emilia Hellberg Hur anpassas kreditprocessen för ett litet företag av att regelverken för redovisningskonsultens och revisorns yrkesutförande innehåller olika krav på oberoende? Företagsekonomi C-uppsats Termin: HT 2015 Handledare: Per-Ola Maneschiöld

2

3 Förord Följande uppsats är gemensamt skriven av Ellen Oskarsson och Emilia Hellberg där båda författarna har deltagit i samtliga moment och bidragit till den färdiga uppsatsen med lika insats. Vi vill ägna ett stort tack till vår handledare Per-Ola Maneschiöld som, med hjälpsam rådgivning, har väglett oss genom detta arbete. Vi vill även tacka de respondenter som har tagit sig tid till att delta i vår studie, utan er hjälp hade inte uppsatsen varit möjlig att genomföra. Karlstad, januari 2016 Ellen Oskarsson Emilia Hellberg 1

4 Sammanfattning Titel: Hur anpassas kreditprocessen för ett litet företag av att regelverken för redovisningskonsultens och revisorns yrkesutförande innehåller olika krav på oberoende? Seminariedatum: Ämne Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hp Författare: Ellen Oskarsson, Emilia Hellberg Handledare: Per-Ola Maneschiöld Nyckelord: Kreditprocess, Små företag, Oberoende, Redovisningskonsult, Revisor, Normer, Regelverk, Kreditgivare, Normgivare. Syfte: Syftet är att undersöka hur kreditprocessen anpassas beroende på om företagen anlitar en redovisningskonsult eller en revisor och om anpassningen beror på yrkesgruppernas olika oberoende. Metod: En kvalitativ forskningsmetod användes bestående av intervjuer med respondenter från kreditgivarna och respondenter från normgivarna. Teori: Regelverk för respektive yrkesgrupp, företagsekonomiska teorier och tidigare forskning utgör uppsatsens referensram. Empiri: Data samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer där fyra respondenter från intressentgruppen kreditgivare och fyra respondenter från intressentgruppen normgivare intervjuades. Bakgrund och problemformulering: Redovisningskonsulter och revisorer är två yrkesgrupper som kan anlitas i varandras ställe för att förse företags bokslut med en kvalitetsstämpel. Skillnaden mellan yrkesgrupperna utgörs av att de måste förhålla sig till olika regelverk vilket antas speciellt problematiskt när det kommer till deras olika krav på att utföra sitt uppdrag oberoende. Slutsats: Studien konstaterar att kreditprocessen inte anpassas av yrkesgruppernas olika krav på oberoende, däremot kan det konstateras att det är banktjänstemännens inställning till de olika yrkesgrupperna som avgör om kreditprocessen ska anpassas. 2

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Avgränsning 8 2. Teoretisk referensram Rollen som redovisningskonsult och revisor Auktoriserad redovisningskonsult och auktoriserad revisor Regler och normer Normgivare Slutrapporter Teorier Filosofiskt perspektiv på redovisning Agentteorin Systemorienterade teorier Tidigare forskning Revisorns oberoende Revisionsplikt Metod Design Kvalitativ metod Induktiv och deduktiv metod Kvalitativ intervjumetod Datainsamling Dataanalys Reliabilitet och validitet Empiri Intressentgruppen kreditgivare Banken som intressent Typisk kreditprocess Revision Ordnat bokslut och oren revisionsberättelse Redovisningskonsult Yrkesrollerna Oberoende Intressentgruppen normgivare Samarbetet Yrkesrollerna Oberoende Bokslutsrapport God redovisningssed Analys Informationsasymmetri Legitimerande verkan Normer och regler Redovisningskonsultens regelverk Beslutsunderlag i kreditprocessen Yrkesgruppernas olika uppdrag 39 3

6 5.7. Oberoende Slutsats 43 Referenslista 44 Bilaga 1: Intervjuguide Nordea 49 Bilaga 2: Intervjuguide Swedbank 53 Bilaga 3: Intervjuguide Handelsbanken 56 Bilaga 4: Intervjuguide Bokföringsnämnden 59 Bilaga 5: Intervjuguide FAR 60 Bilaga 6: Intervjuguide Srf konsulterna 63 4

7 1. Inledning 1.1. Bakgrund Konsumenter och företag är två aktörer som vill dra nytta av varandras agerande på marknaden. Aktörerna försöker tillfredsställa sina behov av utökat kapital med hjälp av den andra parten. En konsuments disponibla inkomst kan antingen sparas eller konsumeras (Ekonomifakta 2015) och om konsumenten väljer att spara en del av sin inkomst kan det göras med hjälp av olika sparformer. En faktor som påverkar valet av sparform är när pengarna är tänkta att spenderas då kortsiktigt sparande kräver lägre risk medan högre risk kan vara lämpligt för långsiktigt sparande (Ung konsument 2015). Med andra ord är både risk och tidpunkten för konsumtionen faktorer som påverkar valet av sparform. Ett företag, som inte enbart kan finansieras med eget kapital, behöver finansieras med hjälp av externa investerare (Verksamt 2015). De externa investerarna försöker bilda sig en uppfattning om företaget genom att samla information om det. Informationen hittas ofta i företagets bokslut som presenterar företagets resultat och ställning under en viss period (E-conomic 2015). Informationen som investerarna använder sig av produceras ofta av företaget och all information som företagsledningen producerar är en avsiktlig strategi i syfte att påverka dess viktigaste intressenter, enligt intressentteorin (Deegan & Unerman 2011). Banken är en viktig intressent eftersom de utgör en viktig finansieringskälla till små företag som inte är publika. Därmed kan det finnas incitament för företagsledningen att producera information som gör att investerare fattar beslutet att investera i företaget. Marton (2015) beskriver att redovisning är en nödvändighet för att företagets intressenter ska få en bild av företaget då en sådan bild är svår att skapa på annat sätt. I och med att intressenten bygger sin tillit till företaget baserat på den bild som redovisningen skapar i kombination med att företagsledningen kan ha incitament att påverka investeraren att investera i företaget ställs intressenten inför en svår situation (Marton 2015 ; Deegan & Unerman 2011). Med bakgrund i den situation som intressenten står inför uppstår behovet av revision (Carrington 2014). Syftet med revision är att skapa förtroende för bokslutet hos dess användare vilket uppnås genom att revisorn uttalar sig om bokslutet uppfyller tillämpliga normer och regler (Carrington 2014). I sammanhanget är revisorns roll att oberoende kontrollera det som investeraren inte själv kan kontrollera. I Sverige infördes den första lagen som krävde revision år 1895 och syftet med införandet var att garantera att redovisningen uppnådde kvalitet (Carrington 2014). Revisionsplikten har diskuterats i flertalet vetenskapliga artiklar där 5

8 bland annat Carey et al. (2013) finner att fördelarna med revisionsplikt är ökad trovärdighet för de finansiella rapporterna, minskad informationsasymmetri och professionellt inflytande från revisorn till verksamheten. Lennox och Pittman (2011) har dessutom konstaterat att anlitandet av en revisor signalerar låg risk till företagets intressenter vilket är ytterligare en fördel med revisionsplikt. Sedan den 1 november 2010, då revisionsplikten avskaffades i Sverige, har cirka små aktiebolag fått möjligheten att välja om de vill anlita en revisor, en redovisningskonsult eller sköta företagets ekonomi med hjälp av en egen ekonomifunktion (Carrington 2014 ; Bolagsverket 2015). Syftet med avskaffandet var att anpassa den svenska lagen till internationella förhållanden och möjliggöra kostnadsbesparingar för de berörda företagen (Carrington 2014). Avskaffandet, vilket har möjliggjort för små företag att anlita en redovisningskonsult (FAR u.å.h), har resulterat i att 80 procent av de nystartade bolagen inte anlitar en revisor (Marténg 2014). De företag som väljer bort revision men som ändå vill ha en kvalitetsstämpel på att bokslutet är upprättat tillförlitligt kan anlita en auktoriserad redovisningskonsult som löpande kvalitetssäkrar redovisningen (Marténg 2014 ; Srf konsulterna u.å.a) Problemformulering Enligt Marton (2015) är ett företags redovisning en nödvändighet för att dess intressenter ska få en bild av verksamheten och eftersom intressenterna beskrivs agera efter bilden som redovisningen skapat tillstyrks redovisningens betydelse. Eftersom redovisningen ofta är upprättad av företaget innebär det att det kan finnas incitament för företaget att försöka påverka intressenterna till att investera (Deegan & Unerman 2011). Incitamentet står i konflikt med den stora betydelse som intressenter tillskriver redovisningen. För att hantera incitamentsituationen kan en revisor anlitas för att säkerställa att de uppgifter som företagsledningen producerar speglar verkligheten (Carrington 2014). Innan avskaffandet av revisionsplikten garanterades samtliga företags intressenter om att redovisningen speglade verkligheten med hjälp av anlitandet av en revisor. Med bakgrund i den möjlighet som öppnades för små företag efter avskaffandet av revisionsplikten uppstår en viss problematik. Avskaffandet av revisionsplikten har inneburit att en redovisningskonsult kan anlitas för att bidra med en kvalitetsstämpel på företagets bokslut vilket revisorn tidigare anlitades för att göra (Marténg 2014). Intressenterna, som fortfarande har samma behov av att skaffa sig en bild av företaget, kan i och med förändringen antas stå inför ett dilemma. De incitamentproblem som Carrington (2014) beskriver finns hos företag i kombination med att företagens bokföring inte behöver revideras kan, om intressenterna väljer att 6

9 skapa sig en bild av företaget med hjälp av redovisningen, ge intressenterna en felaktig bild av företaget och därmed leda till ett felaktigt beslut. Den svenska lagstiftningen ställer höga krav på revisorn men saknar krav för redovisningskonsulten vilket också leder till att normgivningen för de båda yrkesgrupperna skiljer sig åt (Olsson 2012). Med andra ord kan skillnaden mellan revisorer och redovisningskonsulter beskrivas som att de får anlitas för att fylla samma funktion men måste förhålla sig till olika regelverk. Det faktum att yrkesgrupperna måste förhålla sig till olika regelverk antas vara speciellt problematiskt när det kommer till deras olika krav på att utföra deras uppdrag oberoende. För att en revisor ska kunna garantera att redovisningen speglar verkligheten ska revisorn inte på något sätt vara beroende av något eller någon i utförandet av sitt uppdrag utan ska agera oberoende (Revisionslagen SFS 1999:1079 ; Nationalencyklopedin u.å.a). Enligt FAR (u.å.b) saknas det lagstiftning som är direkt applicerbar på redovisningskonsultens arbete och därmed finns det inte heller någon lagstiftning gällande redovisningskonsultens oberoende. En intressent som kan påverkas av problematiken är kreditgivare då ett litet företag ansöker om kredit. Kreditgivare ska baserat på den information som kan inhämtas om företagen fatta ett kreditbeslut och i beslutsunderlaget ingår ofta företagens bokslut som kreditgivarna ska avgöra tillförlitligheten 1 i. Med bakgrund i att kreditgivare, baserat på olika kriterier, ska bedöma tillförlitligheten i boksluten ska det undersökas om kreditprocessen skiljer sig åt mellan de företag som väljer att anlita en revisor och de som väljer att anlita en redovisningskonsult. Om kreditprocessen skiljer sig åt ska det undersökas om anledningen till kreditprocessens skillnader beror på att yrkesgrupperna bidrar med olika mått av oberoende. Ovanstående resonemang leder fram till frågeställningen Hur anpassas kreditprocessen för ett litet företag av att regelverken för redovisningskonsultens och revisorns yrkesutförande innehåller olika krav på oberoende? 1.3. Syfte Uppsatsen syftar till att tydliggöra den möjlighet som avskaffandet av revisionsplikten har bidragit till för små företag då dess effekter är möjliga att studera fem år efter införandet. Med bakgrund i den möjlighet som har öppnats för små företag syftar studien till att undersöka hur kreditprocessen 1 Något som går att lita på gällande sanningshalt (Nationalencyklopedin u.å.d). 7

10 anpassas efter att små företag anlitar antingen en redovisningskonsult eller en revisor. De båda yrkesgruppernas olika form av regelverk ska undersökas med syfte att tydliggöra normgivarnas intention med skillnaderna i regelverken samt för att undersöka vad skillnaderna i regelverken ger upphov till i en kreditprocess. Redogörelsen för de olika regelverken, som innefattar yrkesgruppernas olika krav på oberoende i sitt yrkesutförande, syftar till att förklara bankens uppfattning om redovisningens tillförlitlighet baserat på vilken yrkesgrupp som anlitas Avgränsning Studien är avgränsad till kreditprocessen som rör små företag vilka har möjligheten att välja att inte anlita en revisor. Studien begränsar sig till intressenten kreditgivare eftersom de är en primär intressent till små företag som antas ha den kunskap som krävs för att bidra till studerandet av uppsatsens frågeställning. Uppsatsen är avgränsad till den svenska lagstiftningen och normgivningen vilket innebär att även den internationella lagstiftningen har beaktas indirekt eftersom den svenska lagstiftningen influeras av den internationella. Den empiriska studien är avgränsad till yrkesgrupperna auktoriserade revisorer och auktoriserade redovisningskonsulter. Anledningen till att studien enbart behandlar auktoriserade redovisningskonsulter har sin bakgrund i att de har ett tydligt regelverk att följa, Reko, vilket gör yrkesgruppen mer jämförbar med revisorn och dess lagstadgade regler. 2. Teoretisk referensram 2.1. Rollen som redovisningskonsult och revisor Den teoretiska referensramen inleds med en redogörelse för vad titeln auktoriserad redovisningskonsult och auktoriserad revisor innebär för att ge läsaren en inblick i de undersökta yrkesgrupperna. Vidare presenteras de regler och normer som redovisningskonsulter respektive revisorer ska följa. Sedan presenteras normgivare inom redovisnings- och revisionsområdet då normgivare är de organ som översätter regler till praktiskt användbara normer. Avsnittet avslutas med en redogörelse för slutrapporter, vilka innefattar bokslutsrapporten och revisionsberättelsen, som redovisningskonsultens respektive revisorns arbete kan resultera i Auktoriserad redovisningskonsult och auktoriserad revisor Srf konsulterna (u.å.a) beskriver att en auktoriserad redovisningskonsult är en yrkesroll med bred kunskap gällande såväl redovisning som kvalificerad rådgivning. En auktoriserad redovisningskonsult ska följa god yrkessed för 8

11 redovisningstjänster, god redovisningssed och yrkesetiska regler (FAR u.å.c). För att få vara verksam som auktoriserad redovisningskonsult krävs ett medlemskap i antingen Srf konsulterna eller FAR (FAR u.å.e) och för att kunna ansöka om auktorisation krävs ett antal års praktisk erfarenhet inom yrket samt uppfyllda teoretiska kunskapskrav (Srf konsulterna u.å.a). För att få behålla sin auktorisation och sitt medlemskap måste redovisningskonsulten bland annat genomgå löpande aktualitetsutbildning, låta sig kvalitetskontrolleras samt följa yrkesetiska regler (Srf konsulterna u.å.a). Enligt Revisorsnämnden (u.å.c) är en auktoriserad revisor berättigad till att utföra lagstadgad revision under skyddad titel. En revisor ska utföra sitt uppdrag enligt god revisionssed och internationella revisionsstandarder för att avlämna en revisionsberättelse (FAR u.å.i). För att få ansöka om att bli registrerad som auktoriserad revisor krävs praktisk och teoretisk utbildning om åtta år samt avlagd revisorsexamen (Revisorsnämnden u.å.c ; Revisorsnämnden u.å.d). Eftersom kvalitetssäkringen av lagstadgad revision beskrivs vara viktig för att kunna säkerställa god revisionskvalitet samt eftersom många intressenter har ett behov av att kunna lita på revisionen utövar Revisorsnämnden tillsyn över revisorerna (FAR u.å.i). Revisorsnämnden är en myndighet utsedd av staten vars huvuduppgift, förutom tillsyn, är att tillgodose näringslivets behov av kvalificerade revisorer (Revisorsnämnden u.å.a). Myndigheten ansvarar för att god revisionssed och god revisorssed, som kvalificerade revisorer förhåller sig till, utvecklas på ett tillförlitligt sätt (Revisorsnämnden u.å.a) Regler och normer Det saknas lagstiftning som är direkt applicerbar på redovisningskonsultens arbete och dess arbete omfattas inte av någon offentlig tillsyn, därför behöver redovisningskonsulten endast förhålla sig till är de lagar som gäller vid upprättandet av redovisningen (FAR u.å.b). Ett företags redovisning ska upprättas enligt Bokföringslagen (SFS 1999:1078) och Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) där Bokföringslagen (SFS 1999:1078) anger vilka företag som ska upprätta årsredovisning medan Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) anger hur årsredovisningen ska upprättas (Olsson 2012). Enligt Bokföringslagen (SFS 1999:1078) ska bokföringen fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. God redovisningssed är ingen professionell standard och riktar sig därmed inte till redovisningskonsulten som profession utan syftar till själva redovisningen (Olsson 2012). Enligt Olsson (2012) måste en redovisningsprincip, hur bra den än är i teorin, 9

12 omsättas till praktiskt användbara normer vilket tydligt demonstrerar att redovisningslagarna är ramlagar som måste fyllas ut med normer för att bli tillämpningsbara. Med bakgrund i att det saknas lagstiftning som är direkt applicerbar på redovisningskonsultens arbete och eftersom det länge saknades en standard för god sed avseende redovisningskonsulter i Sverige gav FAR år 2008 ut ramverket Reko för auktoriserade redovisningskonsulter (FAR u.å.d). Idag är Reko ett ramverk som gemensamt utvecklas av FAR och Srf konsulterna innehållande riktlinjer, rutiner och grundläggande principer för att tjänsteutförandet och redovisningen ska uppnå hög kvalitet (Srf konsulterna u.å.b). Exakt vilka åtgärder som redovisningskonsulten måste vidta för att dess tjänster ska motsvara kraven i Reko är upp till varje auktoriserad redovisningskonsult att avgöra i det enskilda fallet (Gistrand et al. 2015). Revisorns uppdrag lagstadgas i Revisionslagen (SFS 1999:1079), Revisorslagen (SFS 2001:883) och i de enskilda lagarna för respektive bolagsform. Revisorns arbete innebär att granska företagets årsredovisning och bokföring samt företagsledningens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver (Revisionslagen SFS 1999:1079). God revisionssed styrs sedan den 1 januari 2011 av revisionsstandarden International Standards on Auditing (ISA) som är den globala revisionsstandarden (Lavin 2014). FAR har översatt ISA som beskriver revisorns arbetsinsats i varje uppdrag och hur revisionsberättelsen ska avlämnas (Lavin 2014 ; FAR u.å.a). Av Revisionslagen (SFS 1999:1079) framgår det att en revisor i revisionsberättelsen ska ange om årsredovisningen har upprättats i samband med tillämplig lag. Revisorslagen (SFS 2001:883) fastställer att god revisorssed ska iakttas av revisorn. FAR arbetar med att ta fram yrkesetiska regler i vilka god revisorssed ingår (Lavin 2014) och i Revisorslagen (SFS 2001:883) finns även regler för hur revisorn ska bedöma om denne anses vara oberoende i förhållande till klienten (Carrington 2014). Om en revisor överskrider tillämpliga lagar kan denne granskas av Revisorsnämnden och därmed drabbas av sanktioner (Olsson 2012) Normgivare Srf konsulterna grundades 1936 och är idag den centrala branschorganisationen inom redovisningsyrket som arbetar med kontinuerlig branschutveckling samt kompetens- och kvalitetsökning av dess medlemmar genom auktorisationen av redovisningskonsulter (Srf konsulterna u.å.d). Auktorisationen skapar en kvalitetsstämpel för redovisningskonsulter som enligt Srf konsulterna (u.å.d) garanterar trygghet, förtroende och kompetens 10

13 till nytta för omvärlden. Srf konsulterna är enbart branschorganisation inom redovisningsyrket till skillnad från FAR som är branschorganisation för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare (FAR u.å.f). FAR bildades 2006 då Sveriges två revisorsföreningar gick samman och organisationen arbetar med att utveckla revisions- och rådgivningsbranschen med syfte att ge omvärlden rätt kompetens, tydliga regler och tillförlitlig information (FAR u.å.f). Arbetet som redovisningskonsult är inte lagreglerat och omfattas inte av någon offentlig tillsyn. Däremot är kvalitetssäkringen av redovisningsverksamhet av avgörande betydelse för att säkerställa en god redovisningskvalitet. FAR har sedan länge genomfört kvalitetskontroll av sina medlemmar och medlemsföretag. (FAR u.å.b) Lasmane (2013) menar att redovisningsprofessionen behöver anpassas för att möta omvärldens förändringar. Som ett svar på de förändringar som skett inleddes ett samarbete mellan FAR och Srf konsulterna för att införa likartade villkor för hela redovisningsbranschen (Srf konsulterna u.å.a). Samarbetet syftar till att skapa ett gemensamt arbetssätt som ska effektiviseras genom redovisningskonsulternas användande av Reko (FAR u.å.d). Samarbetet syftar även till att titeln auktoriserad redovisningskonsult ska bli etablerad på marknaden samt att yrkesidentiteten ska vara den samma oberoende vilken organisation redovisningskonsulten tillhör (FAR u.å.g). Samarbetets syfte ska uppnås genom att utbildnings- och antagningskrav samt kvalitetskontroller ska utformas på ett likartat sätt (FAR u.å.g) Slutrapporter Bokslutsrapporten utgör ett kvitto samt en garanti på att ett företags redovisning håller god kvalitet och uppfyller Rekos standardkrav (Srf konsulterna u.å.c). En bokslutsrapport kan endast utfärdas av en auktoriserad redovisningskonsult (Srf konsulterna u.å.c). Genom att anlita en auktoriserad redovisningskonsult som upprättar bokslutsrapporten så snart redovisningen är klar skapas kvalitet i redovisningen på ett effektivt och naturligt sätt, därmed finns det inte samma behov av att analysera redovisningen i efterhand (Srf konsulterna u.å.c). Bokslutsrapporten är starkt standardiserad vilket innebär att en bokslutsrapport inte lämnas om redovisningskonsulten bedömer att det kvarstår väsentliga fel, avvikelserna ska istället rapporteras i en särskild rapport till uppdragsgivaren (Gistrand et al. 2015). Bokslutsrapporten är inte avsedd för utomstående utan är ställd till företagsledningen och rapporten lämnas som 11

14 ett kvitto på att uppdraget har utförts enligt avtalet (Gistrand et al. 2015). Målet med revision är att revisorn ska avlämna en revisionsberättelse (Carrington 2014). Revisorn ska granska företagets bokslut och förvaltning för att kunna göra ett uttalande i revisionsberättelsen om bokslutet har upprättats enligt tillämplig lag, inte avviker från god redovisningssed och om ansvarsfrihet kan beviljas (Carrington 2014). En ren revisionsberättelse är standardutformad (Carrington 2014) men revisorn kan göra uttalanden som avviker från standardutformningen genom att skriva en oren revisionsberättelse (Lavin 2015). Carrington (2014) beskriver att en oren revisionsberättelse sänder starka signaler till marknaden, även Gómez- Guillamóns (2003) vetenskapliga studie konstaterar att investerare och finansierare ser revisorns uttalanden i revisionsberättelsen som tillförlitliga eftersom de anpassar sina attityder till företaget baserat på uttalandena. En ren revisionsberättelse innebär dock inte att risken för fel i bokslutet är obefintlig, revisorn ser endast till att informationen som företaget lämnat till omvärlden kan tjäna som utgångspunkt för intressenters analys av företaget (Revisorsnämnden u.å.b) Teorier I kommande avsnitt ska det redogöras för ett antal företagsekonomiska teorier som ska användas för att angripa uppsatsens frågeställning. Teorierna ska presenteras i sin grundform för att sedan vinklas så att de blir mer användbara i angripandet av uppsatsens frågeställning Filosofiskt perspektiv på redovisning Om redovisning betraktas ur ett filosofiskt perspektiv handlar redovisning om vad intressenter kan ha kunskap om eftersom den bild som redovisningen skapar om företaget är den verklighet som dess användare handlar efter. Upprättaren av redovisningen och granskaren av redovisningen blir därmed nyckelpersoner då de tillhandahåller användarens bild av företaget, en bild som i stort sett beskrivs vara omöjlig att observera på egen hand. Den ansträngning som användaren sparar genom att använda redovisningen i jämförelse med att skapa bilden på egen hand understryker det stora ansvar som nyckelpersonerna har för att redovisningen ska uppfattas som tillförlitligt beslutsunderlag. Bilden som upprättaren av redovisningen och granskaren gemensamt skapar om företaget måste förhålla sig till tillämpliga redovisningsregler för att spegla verkligheten. Om bilden av företaget inte överensstämmer med verklighet hamnar användaren av informationen i en 12

15 svår situation då användaren kan ha en felaktig bild av företaget som denne också handlar enligt. (Marton 2015) Agentteorin Enligt agentteorin uppstår behovet av revision ur företagsledningens och ägarnas problem att sluta ett optimalt avtal som grundas i den informationsasymmetri som råder mellan parterna (Carrington 2014). Collis et al. (2004) konstaterar att efterfrågan på revision i små företag påverkas av närvaron av agentförhållanden ägare emellan eller mellan ägare och långivare. Revision minskar inte informationsasymmetrin men hanterar problemen som informationsasymmetrin ger upphov till (Carrington 2014). Problemen hanteras genom att ledningens påståenden i bokslutet styrks vilket ökar dess tillförlitlighet och därmed intressenternas förtroende för företaget (Carrington 2014). Problemen som uppstår ur informationsasymmetrin är adverse selection och moral hazard (Carrington 2014). Enligt Carrington (2014) uppkommer problemet adverse selection när köparen har mindre information än säljaren och därmed löper risken att göra en dålig affär. I teorin antas den som har gjort en dålig affär vara benägen att sälja vidare varan då den skulle kunna säljas till någon som inte vet om dess defekt (Carrington 2014). Enligt Carrington (2014) leder beteendet i det långa loppet till att alla varor på marknaden kommer antas vara defekta vilket kommer innebära att köparen bara vill köpa en vara till priset av en defekt. I förhållande till uppsatsens frågeställning kan problemet översättas till att intressenter får en felaktig bild av företaget vilket leder till att de inte kommer vara villiga att investera i företaget. En revisor kan uppfattas garantera att redovisningen speglar verkligheten vilket kommer innebära att företaget värderas till det rätta värdet på marknaden Systemorienterade teorier Legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teori är tre perspektiv som beskriver att företaget är en enhet som influeras av och i sin tur influerar samhället som det är verksamt i. Alla företagsledningens beslut antas fattas för att påverka företagets relationer och teorierna förklarar varför företagsledningen fattar vissa beslut. (Deegan & Unerman 2011) Legitimitetsteorin förklarar människans beteende och relationen mellan människan och samhället (Carrington 2014). Genom att företaget anpassar sig 13

16 till de normer och de etiska koder som finns i samhället uppfattas det som legitimt (Deegan & Unerman 2011). Enligt legitimitetsteorin är företagens faktiska uppträdande inte det viktigaste utan det är hur omvärlden uppfattar företaget som skapar legitimitet (Deegan & Unerman 2011). Om teorin översätts till redovisningstermer handlar företagets legitimitet om att redovisningen ska vara upprättad enligt de normer och de etiska koder som finns i samhället (Carrington 2014). Revisorns uttalanden har därmed en legitimerande roll som garanterar att redovisningen uppfyller de krav som samhället ställer på den (Carrington 2014). I förhållande till uppsatsens frågeställning ska teorin användas för att förklara de olika yrkesgruppernas legitimerande effekt på företagen och boksluten. Intressentteorin förklarar samhällets förväntningar genom att dela in samhället i specifika intressentgrupper (Deegan & Unerman 2011). Meningen med att driva ett företag beskrivs vara att skapa så mycket värde som möjligt för intressenterna (Lexicon u.å.). För att klassificeras som en intressent måste parten påverkas av företagets agerande samt ha möjligheten att påverka företaget (Danielsson u.å.). Deegan och Unerman (2011) beskriver att intressentteorin bland annat består av ett maktbaserat synsätt. Det maktbaserade synsättet beskriver att intressenter inte behandlas lika, ju mer inflytelserik en intressent är för företaget desto större chans är det att företaget tillgodoser intressentens behov (Deegan & Unerman 2011). I förhållande till uppsatsens frågeställning kan teorin översättas till den relation som finns mellan intressenten kreditgivare och företaget. Teorin kan förklara hur företag anpassar sig till kreditgivares förväntningar men även hur kreditgivare påverkas av företaget. Enligt institutionell teori påverkas alla företag av institutionella påtryckningar och som ett resultat av dessa påtryckningar kommer företag inom samma område tendera att likna varandra i form och utförande med förhoppning om att bibehålla eller öka företagets legitimitet (Deegan & Unerman 2011). Enligt Deegan och Unerman (2011) är en av huvuddimensionerna inom institutionell teori isomorfism, vilken är processen där företag tenderar att anta samma strukturer och metoder. Processen beskrivs som en homogenisering av företag som orsakar att en enhet i en population efterliknar andra enheter i samma population som ställs inför samma uppsättning av förhållanden (DiMaggio & Powell 1983). Enligt Deegan och Unerman (2011) kan isomorfism bestå av en kombination av tvingande och normativa påtryckningar. Tvingande påtryckningar uppstår när företag anpassar sig till påtryckningar från inflytelserika intressenter vilket kommer skapa homogenisering mellan företag 14

17 eftersom de inflytelserika intressenterna kommer ha samma förväntningar på andra företag (Deegan & Unerman 2011). Normativa påtryckningar uppstår när företag anpassar sig till gruppnormer och därmed antar en viss institutionell praktik (Deegan & Unerman 2011). Teorin används, i förhållande till uppsatsens frågeställning, för att förklara hur de olika påtryckningarna som finns för revisorn och redovisningskonsulten påverkar dem i deras yrkesutförande samt hur påtryckningarna påverkar företagen i valet mellan att anlita de båda yrkesgrupperna Tidigare forskning Avsnittet innehåller främst en litteraturgenomgång av vetenskaplig litteratur som har behandlat revisorns oberoende. Utgångspunkten är Tepalagul och Lins (2015) litteraturgenomgång som sammanställer hot mot revisorns oberoende. Utöver Tepalagul och Lins (2015) litteraturgenomgång ska avsnittet redogöra för ett antal andra vetenskapliga artiklar som bidrar till studerandet av uppsatsens frågeställning Revisorns oberoende Tepalagul och Lin (2015) har genomfört en omfattande litteraturgenomgång avseende revisorns oberoende och revisionens kvalitet vilken baseras på publicerade artiklar i nio ledande tidskrifter relaterade till revision under tidsperioden (Tepalagul & Lin 2015). Revisionens kvalitet definieras dels som sannolikheten att revisorn kommer att avslöja ett brott och dels som sannolikheten att revisorn kommer rapportera brottet (Tepalagul & Lin 2015). Tepalagul och Lin (2015) organiserar sin studie kring fyra huvudsakliga hot mot revisorns oberoende men uppsatsens teoriavsnitt behandlar enbart tre av hoten då enbart de anses relevanta i förhållande till uppsatsens frågeställning. Litteraturgenomgången kommer i uppsatsen användas som utgångspunkt för att undersöka om kreditprocessen anpassas efter anlitandet av en revisor med bakgrund i de hot som presenteras mot dennes oberoende. Litteraturgenomgången ska även användas för att undersöka om de hot som presenteras mot revisorns oberoende kan appliceras på redovisningskonsulten genom att studera kreditgivares inställning till de båda yrkesgrupperna i en kreditprocess. Det första hotet mot revisorns oberoende som Tepalagul och Lin (2015) presenterar är klienternas betydelse. Det faktum att vissa klienter har ett större ekonomiskt värde för revisorerna kan medföra risken att revisorn äventyrar sitt oberoende till följd av påtryckningar från en betydelsefull klient (Tepalagul & Lin 2015). Den slutsats som författarna drar kring hotet innebär begränsade bevis för att revisorns beslut att rapportera påverkas av klientens betydelse 15

18 (Tepalagul & Lin 2015). Det andra hotet mot revisorers oberoende som Tepalagul och Lin (2015) presenterar är revisorers tillhandahållande av andra tjänster än revision till sina klienter. Den slutsats som dras kring hotet är att revisorns benägenhet att rapportera inte påverkas av att denne erbjuder andra tjänster än revision (Tepalagul & Lin 2015). Frankel et al. (2002) beskriver två olika scenarion angående det andra hotet. Det första scenariot beskriver att om investerare anser att tillhandahållandet av andra tjänster än revision äventyrar revisorns oberoende kommer det leda till att trovärdigheten för företagets bokslut minskar (Frankel et al. 2002). Det andra scenariot beskriver att om investerare istället anser att tillhandahållandet av andra tjänster än revision ökar företagets investeringar i förtroendekapital ökar också sannolikheten för trovärdiga bokslut (Frankel et al. 2002). Revisorns mandattid utgör enligt Tepalagul och Lin (2015) det tredje hotet mot revisorns oberoende. Tepalagul och Lin (2015) beskriver att det finns två synsätt på hur revisorns mandattid påverkar revisionens kvalitet. Det första synsättet beskriver att relationen mellan revisor och klient utvecklas då mandattiden förlängs vilket kan resultera i att revisorn blir mer benägen att agera till fördel för företagsledningen, därmed försämras revisionens kvalitet (Tepalagul & Lin 2015). Det andra synsättet beskriver att revisorns förståelse för klienten ökar i takt med den förlängda mandattiden vilket leder till högre revisionskvalitet (Tepalagul & Lin 2015). De flesta studier som Tepalagul och Lin (2015) studerar i sin litteraturgenomgång drar slutsatsen att långa mandattider inte påverkar revisorns oberoende, vissa studier finner att långa mandattider förbättrar kvaliteten på revisionen medan kortare mandattider snarare associeras med lägre kvalitet Revisionsplikt Carey et als. (2013) studie undersöker de kostnader och fördelar som finns med revisionsplikt. Studien genomfördes på vinstdrivande privata företag och icke vinstdrivande företag. Slutsatsen som studien kan dra är att kostnaderna som det innebär för företag att anlita en revisor är så stora att revisionsbranschen blir lukrativ. En av fördelarna som studien presenterar är att anlitandet av en revisor ökar trovärdigheten för de finansiella rapporterna. Anledningen till att revisorn kan öka trovärdigheten för de finansiella rapporterna beskrivs vara att denne kan minska den informationsasymmetri som råder mellan intressenter. Studien konstaterar även att anlitandet av en revisor medför professionalism till företaget som det granskar. (Carey et al. 2013) 16

19 Lennox och Pittmans (2011) studie finner ett antal fördelar med frivillig revision vilka består av att de som väljer att anlita en revisor får ett förbättrat rykte, att informationen blir tillförlitlig och att anlitandet signalerar låg risk till intressenter. Studien genomfördes som ett naturligt experiment där författarna analyserade lagändringen från obligatorisk till frivillig revision för privata företag. Studiens resultat presenterar ett samband mellan anlitandet av en revisor och kreditvärdighet med bakgrund i att revisorn kan bidra med försäkringsvärde till det reviderade företaget. Lennox och Pittmans (2011) studie har funnit att de företag som väljer att anlita en revisor får ett förbättrat rykte tack vare den positiva signalen som revision sänder till marknaden. Studien finner även bevis för att företag kan förlora sitt goda rykte genom att inte anlita en revisor då det sänder en negativ signal till marknaden och därmed förlorar företaget det försäkringsvärde som revision annars bidrar med (Lennox och Pittman 2011). 3. Metod Avsnittet inleds med en redogörelse för studiens design och vad valet av design syftade till att uppnå. I avsnittet beskrivs hur urvalet av respondenter genomfördes samt studiens tillvägagångssätt. Vidare beskrivs hur de insamlade data analyserades och därmed bidrog till studerandet av frågeställningen. Avsnittet diskuterar även studiens reliabilitet och validitet. Metodavsnittet skrivs i syfte att uppsatsens empiriska studie ska kunna upprepas. Avsnittet genomsyras av metodkritik i form av studiens fördelar och nackdelar Design Kvalitativ metod Uppsatsen syftar till att undersöka hur kreditprocessen för små företag anpassas efter redovisningskonsultens och revisorns olika krav på oberoende med bakgrund i att de, efter avskaffandet av revisionsplikten, utför liknande uppdrag i små företag. I tidigare studentuppsatser är redovisningskonsultens oberoende ett outforskat område vilket innebär att det finns behov av att skapa förståelse för intressenters uppfattning vilket denna uppsats försöker uppfylla. Den metod som valdes är kvalitativ forskningsmetod eftersom metoden anses lämplig då den skapar en helhetsbild av det undersökta och därmed ger en djupare förståelse till ett tidigare outforskat område (Nationalencyklopedin u.å.c ; Behovsdriven utveckling u.å.). Djupare förståelse skapas genom att den undersökta målgruppen i den kvalitativa metoden ges utrymme att lämna sina personliga åsikter (Behovsdriven utveckling u.å.). Kvalitativ forskning kan beskrivas som en tolkningsinriktad forskningsstrategi 17

20 som lägger mindre vikt vid mätning och istället fokuserar på hur individer uppfattar och tolkar sin sociala verklighet (Bryman & Bell 2013) Induktiv och deduktiv metod En frågeställning kan i huvudsak angripas på två olika sätt, antingen genom induktiv ansats eller genom deduktiv ansats (Eriksson & Wiedersheim-Paul 2014). Den kvalitativa forskningsmetoden betonar i huvudsak ett induktivt synsätt på relationen mellan teori och forskning där teorier genereras snarare än att teorier prövas (Bryman & Bell 2013). Enligt Jansson (2013) innebär induktiv forskningsmetod att forskaren drar slutsatser genom analys av insamlad information och de erfarenheter som informationen bidrar till. Induktion kan beskrivas som ett försök till att skapa förståelse för bakomliggande mönster istället för att försöka anpassa data till existerande teorier (Bryman & Bell 2013). De mönster som uppsatsen syftar till att förklara är kreditprocessens utformning med bakgrund i att små företag kan anlita antingen en revisor eller en redovisningskonsult som bidrar med olika mått av oberoende. Deduktion beskrivs som en ansats där befintlig teori är utgångspunkten och utgör studiens referensram (Eriksson & Wiedersheim- Paul 2014), därmed innehåller uppsatsens studie även ett visst mått av den deduktiva ansatsen. Det är dock svårt att klassificera en studie som enbart induktiv eller deduktiv då studier ofta består av en blandning av de båda ansatserna (Bryman & Bell 2013). I och med att uppsatsens analys främst har sin utgångspunkt i de data som samlades in, vilket överensstämmer med Janssons (2013) beskrivning av induktiv metod, kan metoden generellt klassificeras som induktiv Kvalitativ intervjumetod Uppsatsens kvalitativa studie samlade in data med hjälp av intervjuer. Intervjuer är den form av kvalitativ metod som valdes eftersom den möjliggör djupare insikt i det undersökta området (Bryman & Bell 2013). Intervjuformen uppfattas också möjliggöra att målgruppens personliga inställning till det undersökta området framkommer vilket innebär att målgruppens svar bidrar till uppsatsens frågeställning på ett mer detaljerat sätt. En nackdel med den kvalitativa intervjumetoden är att metoden är tidkrävande (Behovsdriven utveckling u.å.) då både den intervjuade och de som intervjuar måste lägga ner tid för att nå de resultat som önskas i intervjun. Det faktum att metoden är tidskrävande innebär att det skulle bli ett kostsamt projekt att upprepa studien 18

21 i ett mer omfattande perspektiv (Behovsdriven utveckling u.å.). Eftersom metoden är tidskrävande innebär det även att få respondenter ofta intervjuas vilket kan leda till att slutsatserna blir svåra att generalisera (Behovsdriven utveckling u.å.). Den kvalitativa intervjumetoden kan utföras med hjälp av olika typer av kommunikationsmedia. Fördelarna med att utföra en intervju via mail är att målgruppen kan besvara frågorna när de har tid samt att svaren inte har samma behov av korrigering som svaren vid en muntlig intervju. Behovet av korrigering bortfaller eftersom målgruppen svarar skriftligen och därmed har möjlighet att korrigera sina uttalanden innan mailen sänds. En annan fördel med mailkorrespondens är att deltagarna och intervjuarna inte behöver befinna sig på samma plats för att utföra intervjun. Nackdelarna med mailkorrespondens är att formen försvårar tolkning av målgruppens personliga inställning till det undersökta området samt möjligheten till direkta följdfrågor Datainsamling Den målgrupp vars inställning uppsatsen syftar till att undersöka är intressenten kreditgivare. Intressenten kreditgivare intervjuades för att tydliggöra skillnader i kreditprocessen mellan de företag som väljer att anlita en revisor respektive en redovisningskonsult. För att undersöka de problem som frågeställningen syftar till intervjuades, förutom intressenten kreditgivare, ytterligare en intressentgrupp för att angripa uppsatsens frågeställning ur två synvinklar. Den ytterligare intressentgrupp som intervjuades är normgivare inom redovisnings- och revisionsområdet som i studien ska komplettera kreditgivarnas synvinkel. Intressentgruppen intervjuades eftersom de antas ha värdefull information angående vad de vill att anlitandet av en revisor respektive en redovisningskonsult ska signalera till företagets övriga intressenter. Valet av intressentgrupperna samt urvalet ur respektive intressentgrupp gjordes strategiskt för att bidra till studerandet av uppsatsens frågeställning. Studiens respondenter har, i och med det strategiska urvalet, insikt i problematiken som uppsatsens frågeställning behandlar. Deegan och Unerman (2011) beskriver att en primär intressent är en intressent som företagen inte kan klara sig utan, vilket kreditgivare anses vara för små företag. Urvalet av respondenter som representerar kreditgivare härstammar från tre olika banker i Karlstad. Anledningen till att bankerna var tre till antalet var eftersom det upplevdes finnas tillräckligt med underlag för att kunna undersöka uppsatsens frågeställning efter tre intervjuer. Data samlades in med hjälp av semistrukturerad intervjuform (Bryman & Bell 2013) med respondenter i form av banktjänstemän, som är insatta i kreditprocessen, från 19

22 respektive bank. Vid varje intervjutillfälle deltog en respondent från respektive bank förutom på en bank där två respondenter deltog under samma intervju. Frågorna som intervjuerna kretsade kring var sammanställda i en intervjuguide som skickades ut till respondenterna i förtid för att möjliggöra förberedelse. Intervjuguiden var grunden för intervjun men dess utformning möjliggjorde följdfrågor och avvikelser från frågorna (Bryman & Bell 2013). Innehållet i intervjuguiden syftade till att undersöka utformningen av bankernas kreditprocess för att undersöka eventuella skillnader som finns mellan ett reviderat företag respektive ett icke reviderat företag. Intervjuguidens frågor kretsade kring kreditbedömning, yrkesgrupperna redovisningskonsulter och revisorer samt oberoende. Eftersom ingen testintervju genomfördes korrigerades ett fåtal frågor i intervjuguiden efter den första intervjun, resterande utgick från samma intervjuguide. Om en testintervju hade genomförts skulle korrigeringen skett efter testintervjun vilket skulle bidragit till samma förutsättningar för samtliga respondenter som skulle göra svaren mer jämförbara. Intervjuerna ägde rum på respektive respondents bankkontor och tog cirka en timma att genomföra. Intervjuerna var planerade att spelas in med respondenternas tillåtelse, vilket en av respondenterna inte tillät. Inspelningarna genomfördes för att underlätta sammanställningen av intervjuerna samt för att kontrollera att svaren från intervjuerna tolkades korrekt (Bryman & Bell 2013). Under intervjutillfället då inspelning inte tilläts antecknades respondentens svar för hand vilket försvårade datainsamlingen och kan ha inneburit att värdefull information förlorades. Samtliga respondenter valde att vara anonyma i sina uttalanden men godkände användandet av bankens namn i uppsatsen. Respondenterna från normgivarna valdes med bakgrund i att de ska representera normgivningen både för redovisningskonsulten och för revisorn. Respondenterna representerar framförallt de normgivande organisationerna FAR och Srf konsulterna med visst bidrag från Bokföringsnämnden. Data från normgivarna samlades in via intervju med mail som kommunikationsmedia. Kommunikationsformen valdes eftersom respondenterna föredrog det trots att telefonintervju hade varit mer optimalt. Telefonintervju ansågs mer optimalt eftersom intervjuformen möjliggör fler följdfrågor samt indikerar den responderandes inställning till området. Från respektive normgivande organisation deltog en respondent förutom från FAR där två respondenter deltog i studien. Frågorna var anpassade efter den organisation som respondenten tillhör i förhållande till respondentens kunskapsområde för att på så vis optimera datainsamlingen. Frågorna kretsade generellt kring normgivning, oberoende samt yrkesgrupperna redovisningskonsult och 20

23 revisor. För att eliminera eventuella missförstånd fanns möjligheten att återkomma till respondenterna med följdfrågor. Ingen av respondenterna från normgivarna valde att vara anonyma i sina uttalanden i uppsatsen Dataanalys Respondenternas svar från de genomförda intervjuerna behandlades som data i uppsatsens studie. Kreditgivarnas inspelade svar bearbetades genom att överföra det inspelade materialet till skrift med hjälp av ordagrann transkribering (Nationalencyklopedin u.å.b). Transkriberingen underlättade analysen av de insamlade data eftersom upprepad genomgång av intervjuernas svar möjliggjordes (Bryman & Bell 2013). För den intervju som inte spelades in renskrevs det antecknade materialet. Både det transkriberade och det renskrivna materialet sammanfattades och skickades till respondenterna via mail för komplettering och korrigering. När respondenterna hade haft möjligheten att bidra med komplettering och korrigering kategoriserades de insamlade data baserat på delarna i uppsatsens frågeställning. Under processen när de insamlade data kategoriserades identifierades väsentlig information och överflödig information eliminerades. Den väsentliga informationen som identifierades bearbetades och fördes sedan in i uppsatsens empiriavsnitt. Svaren från de normgivande respondenterna sammanfattades som första steg. Det upplevdes inte finnas något behov av att skicka ut de sammanfattade data till respondenterna för komplettering och korrigering eftersom respondenterna formulerade sina egna svar. Som ett andra steg kategoriserades respondenternas svar baserat på delarna i uppsatsens frågeställning. I kategoriseringsprocessen sorterades överflödig information bort och studiens viktigaste bidrag infogades i uppsatsens empiri Reliabilitet och validitet Reliabilitet och validitet måste, när det kommer till kvalitativa studier, värderas på ett delvis annorlunda sätt jämfört med studier med kvantitativ inriktning (Gunnarsson 2002). Reliabilitet och validitet i studier med kvalitativ inriktning handlar om att beskriva att data har insamlats och bearbetats på ett systematiskt och ärligt sätt (Gunnarsson 2002). Studiens reliabilitet ska behandlas för att bedöma tillförlitligheten i studiens resultat (Bryman & Bell 2013). Graden av reliabilitet avgör om studien skulle kunna genomföras på nytt med samma resultat eller om slumpmässiga fel och 21

24 tillfälligheter har påverkat resultatet (Bryman & Bell 2013). Det kan argumenteras att studien har en hög grad av reliabilitet eftersom data från samtliga respondenter har samlats in på ett systematiskt sätt. Eftersom de sammanfattade data har skickats till respondenterna för korrigering och komplettering kan det argumenteras för att svaren har tolkats korrekt vilket talar för att studien skulle kunna genomföras på nytt med liknande resultat. Det som talar emot att studien skulle kunna upprepas med samma resultat är att ingen social miljö är statisk (LeCompte & Goetz 1982) vilket innebär att respondenternas åsikter förändras över tid. En orsak som kan påverka studiens reliabilitet negativt är att antalet respondenter är få. Det faktum att studien enbart behandlar respondenter från tre banker innebär att studiens generaliserbarhet kan ifrågasättas. Studiens validitet ska behandlas eftersom graden av validitet avgör om studien mäter det som är relevant i sammanhanget (Bryman & Bell 2013). Det kan argumenteras att studien har hög validitet eftersom samtliga respondenter valdes då de anses ha erfarenhet inom det undersökta området. Studiens två grupper av intressenter bidrar till att mäta det som är relevant i förhållande till frågeställningen då de olika synsätten kompletterar varandra. De frågor som ställdes till respondenterna var strategiskt formulerade för att bidra till studerandet av uppsatsens frågeställning. Urvalet av de responderande samt den strategiska formuleringen av frågorna bidrar till att det kan argumenteras att studien har hög validitet. 4. Empiri I avsnittet ska intervjuernas viktigaste bidrag presenteras. Samtliga kreditgivare som valde att ställa upp på en intervju uttryckte att de ville vara anonyma. Anonymiteten har resulterat i att kreditgivarna har tilldelats namn i form av Person 1 2, 2 3, 3 4 och 4 5 för att inte avslöja deras identiteter. De normgivare som har intervjuats har inte uttryckt någon önskan av att vara anonyma och kommer därför benämnas med sina riktiga namn i uppsatsen Intressentgruppen kreditgivare Banken som intressent Samtliga respondenter menar att banken som kreditgivare generellt är en viktig intressent för företag. Förr var det vanligare att bokslutet var upprättat för banken men numera är banken endast en viktig part och inte den som 2 Person 1, Senior Chef Handelsbanken 3 Person 2, Kreditanalytiker Nordea 4 Person 3, Företagsrådgivare Swedbank 5 Person 4, Företagsrådgivare Swedbank 22