En storstad där alla kan växa

Transkript

1 Stefan Svanström En storstad där alla kan växa Kristdemokratiska idéer för Stockholm 1

2 Förord Stockholm är en fantastisk stad. Här finns en bubblande, växande och kreativt framåtsträvande storstad, med omväxlande stadsbebyggelse och villaområden, ett stort utbud av restauranger, nöjen, kultur och fritidsaktiviteter, i en mångsidig och vacker omgivning. Lägg därtill en växande arbetsmarknad med relativt låg arbetslöshet, ett brett utbud av skolor och offentlig service med hög kvalitet till rimliga kommunalskatter. Det är inte konstigt att Stockholm lockar fler såväl från andra delar av Sverige, men också från omvärlden både som turiststad och som bostadsort. Stockholms tillväxt innebär samtidigt tilltagande utmaningar. Tunnelbanan och pendeltågen är många gånger fulla. Biltrafiken drabbas återkommande av infarkter och vägnätet är underdimensionerat. Bostadsbristen har snart funnits så länge att den kan betraktas som ett bestående inslag, med stora utmaningar för såväl gammal som ung att hitta ett ändamålsenligt boende i närhet av familj, jobb och vänner. Lägg till det ett bestående högt utanförskap i flera av stadens förorter, med hopplöshet och kriminalitet som följd - inte minst bland många unga. Stockholms utmaningar är inte unika i världen. Globalt pågår en allt snabbare stadsomvandling, där människor och verksamheter förs tätare samman i storstadsområden. Urbaniseringen är visserligen inget nytt fenomen, men takten i förändringen, den ökade specialiseringen och koncentrationen till växande storstadsregioner är till stor del ny. Även om det finns likheter i utmaningarna för Stockholm och andra svenska städer, så är dimensionen och tidsaspekten för Stockholm unik. På sätt och vis betalar Stockholm idag av en skuld för de underlåtelser som gjorts under de senaste åren när det gäller investeringar i bostäder, infrastruktur och miljö, men också avseende social sammanhållning och vilja till att knyta olika samhällsgrupper närmare varandra. Stockholms betydelse för svensk ekonomi får inte underskattas. Omkring 40 procent av den ekonomiska tillväxten sedan år 2000 har genererats i Stockholm. Stockholmarna står nu för hälften av de direkta skatteintäkterna till staten, och det är den enda landstingsregionen som lämnar ett nettobidrag till andra. Självklart ska de skatteintäkter Stockholm genererar komma hela landet till del. Men Stockholmarna har också rätt att kräva sin del av statliga satsningar på t ex infrastruktur. Detta inlägg syftar till att lyfta frågor av vikt för Stockholms utveckling. I inlägget finns dels förslag som beslutats om på olika nivåer inom Kristdemokraterna, dels idéer som utarbetats av riksdagsledamoten Stefan Svanström med hjälp av Dag Elfström vid kristdemokraternas riksdagskansli. Inlägget har inte behandlats i något beslutande organ och är därför att betrakta som ledamotens eget. Stockholm i februari 2014 Stefan Svanström Riksdagsledamot Stockholm stad 2

3 Innehållsförteckning FÖRORD... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 EN STORSTAD DÄR ALLA KAN VÄXA... 5 FÖRSLAGEN I SAMMANDRAG... 6 EN JÄMSTÄLLD FAMILJEPOLITIK MED VERKLIG VALFRIHET... 9 MINSKA BARNGRUPPERNA I FÖRSKOLAN... 9 BANA VÄG FÖR FLER ALTERNATIV TILL FÖRSKOLA EN FRI OCH JÄMSTÄLLD FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING ETT RÄTTVISARE BARNBIDRAG FÖRBÄTTRA FAMILJERÅDGIVNINGAR OCH JOURVERKSAMHETER EN ARBETSMARKNAD MED PLATS FÖR ALLA STÖRRE FLEXIBILITET VID ANSTÄLLNINGAR ETT LÄRLINGSSYSTEM SOM FUNGERAR KONKURRENSUTSÄTT ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH INFÖR EN OMSTÄLLNINGSPENG SÅ FLER FRÖN TILL ETT VÄXANDE NÄRINGSLIV MINSKA FÖRETAGENS SJUKLÖNEANSVAR SÄNK ARBETSGIVARAVGIFTEN MED TYNGDPUNKT PÅ DE MINDRE FÖRETAGEN INFÖR ETT ENTREPRENÖRSKONTO FÖR NYFÖRETAGARES AKTIEKAPITAL INFÖR PERSONALOPTIONER I VÄXANDE FÖRETAG OCH VID GENERATIONSVÄXLINGAR VÄRNA FÖRETAGENS MÖJLIGHETER ATT BEDRIVA OFFENTLIGT FINANSIERAD VÄLFÄRDSVERKSAMHET EN ATTRAKTIV BOSTADSMARKNAD I BALANS TESTA FRI HYRESSÄTTNING PÅ NYTECKNADE KONTRAKT INFÖR FRI HYRESSÄTTNING PÅ ANDRAHANDSKONTRAKT FÖRBÄTTRA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ÄGARLÄGENHETER SKATTEFRITT BOSPARANDE FÖR UNGA BERED VÄG FÖR ETT STÖRRE STOCKHOLM INFÖR EN STATLIG FOND FÖR BILLIG FINANSIERING AV TUNNELBANAN BYGG KLART RINGLEDEN RUNT STOCKHOLM REGIONALT SAMRÅD FÖR NYA VILLASTÄDER I STOCKHOLM GÖR OM RESEAVDRAGET TILL EN SKATTEFRI FÖRMÅN SOM INKLUDERAR KOLLEKTIVTRAFIK MINSKA STOCKHOLMARNAS SKATTEBÖRDA REFORMERA DEN STATLIGA INKOMSTSKATTEN MINSKA INLÅSNINGSEFFEKTEN AV HÖGA FLYTTSKATTER STÄRK KOMMUNERNAS EKONOMISKA SJÄLVSTÄNDIGHET KRAFTTAG MOT STORSTADSBROTTSLIGHETEN SOCIALA INSATSGRUPPER FLER SYNLIGA POLISER STÄRKT SKYDD FÖR VITTNEN HJÄLP ATT HOPPA AV INFÖR ETT HÖGKOSTNADSSKYDD FÖR FÖRSÄKRINGAR I BROTTSUTSATTA OMRÅDEN ETT SOCIALT SAMMANHÅLLET STOCKHOLM INFÖR SOCIAL IMPACT BONDS (SIB) FÖR FLER FRAMGÅNGSRIKA SOCIALA PROJEKT ÖKA MÖJLIGHETERNA ATT SKATTEFRITT STÖDJA SOCIALA INSATSER STÄRK CIVILA SAMHÄLLETS SAMVERKAN MED MYNDIGHETER

4 SKAPA BÄTTRE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ELDSJÄLAR GE POLISEN ETT SÄRSKILT UPPDRAG ATT FÖRHINDRA SPRIDNING AV DROGER BLAND UNGA FÖRBÄTTRA TILLGÅNGEN TILL SERVICE INFÖR SERVICEGARANTIER FÖR ALLA OFFENTLIGA TJÄNSTER FORTSÄTT UTVECKLA SYSTEMBOLAGETS TJÄNSTEUTBUD GE KOMMUNER ÖKAT INFLYTANDE ÖVER TAXINÄRINGEN

5 En storstad där alla kan växa Stockholmsregionen växer i en takt som överträffar såväl tidigare befolkningsprognoser som föreliggande planerade utbyggnader av såväl infrastruktur som bostadsbestånd. De senaste årens statistik indikerar en tillväxttakt på nya invånare per år, vilket är omkring det dubbla mot vad som antogs i Länsstyrelsens och landstingets gemensamma regionplan RUFS Stockholmsområdets tillväxt är i grunden högst välkommen och drivs av en global trend där stora städer får ökad betydelse för länders förmåga att generera långsiktig tillväxt. Genom de klusterbildningar av företag som uppstår i växande städer kan verksamheter bli mer effektiva, med högre produktivitet, ökad sysselsättning och snabbare tillväxt som följd. Med högre produktivitet ökar lönsamheten i företagen och därmed också möjligheten att betala högre löner, vilket ger ökade skatteinkomster såväl lokalt som för den svenska staten. Enligt SCB:s statistik kommer sedan år 2010 drygt hälften av de direkta skatteintäkterna från Stockholmsregionen, en ökning från 37,8 % år Hela Sverige tjänar därför på att Stockholm växer. Samtidigt dras Stockholm med problem på flera områden. Bostadsbristen är stor och skapar stora hinder för dem som vill etablera sig i Stockholm, eller för dem som behöver ett större boende för att ge plats på nya familjemedlemmar. Barnfamiljer upplever växande svårigheter att få tiden att räcka till och möter en allt mer ansträngd infrastruktur när de förflyttar sig mellan hemmet, jobbet, skolan och fritidsaktiviteter. Samtidigt ser de med oro på hur barnen redan från tidiga år placeras i stora grupper där de riskerar att anonymiseras eller förminskas. Skolan i Stockholm bjuder visserligen på en stor valfrihet, men kan man lita på kvaliteten i utbildningen och att skolan förbereder barnen på vuxenlivets utmaningar? Och hur väl rimmar egentligen Stockholms fortsatta tillväxt med Sveriges höga ambitioner på miljö- och klimatområdet? Om Stockholm ska kunna fortsätta växa och generera en tillväxt som kommer hela landet till del så måste flera framtidsutmaningar antas av politiker både nationellt och lokalt. Detta inlägg syftar till att lyfta fram några av Stockholms utmaningar som möter den nationella politiken, och förslag till lösningar. Ett flertal av förslagen är helt nya, och har inte behandlats av något beslutande organ i Kristdemokraterna. Andra förslag är beslutade av riksting eller på distriktsnivå i Stockholms Stad, och är därmed också embryon till den mer kompletta Stockholmspolitik som detta program försöker utgöra. Inlägget är indelat i ett flertal politikområden. Varje område inleds med en kort problemställning och några av de utgångspunkter som krävs för att hantera den. Därefter följer konkreta förslag och idéer som syftar till att adressera de identifierade problemen. 1 RUFS 2010, läs mer på 5

6 Förslagen i sammandrag En jämställd familjepolitik med verklig valfrihet Ställ krav på kommuner att sätta ett tak på barngruppernas storlek i förskolan Inför en stimulans till kommuner som aktivt arbetar för minskade barngrupper Låt kommuner erbjuda öppen förskola med pedagogiskt innehåll till daggrupper eller hemmaföräldrar som saknar förskolebehörighet Ställ krav på kommuner att erbjuda öppen förskola till hemmavarande föräldrar Låt föräldrar som vill vara hemma med sina barn ta del av barnomsorgspengen om de regelbundet besöker öppna förskolan Ta bort de öronmärkta pappamånaderna och gör hel föräldraförsäkringen fritt överlåtelsebar Höj eller ta bort inkomsttaket i föräldraförsäkringen Höj barnbidraget och beskatta det så att det blir mer värdefullt för ensamstående och familjer med låga inkomster Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas två kostnadsfria besök hos familjerådgivningen En maxtaxa på 300 kr för familjerådgivning införs Inför en tidsgaranti för familjer som är i akut behov av familjerådgivning Inför en obligatorisk auktorisering av familjerådgivare och personal vid jourverksamheter Inrätta en nationell kvalitetsuppföljning för jourverksamheter och familjerådgivningar En arbetsmarknad med plats för alla Utöka möjligheten att undanta två personer från turordningsreglerna till att omfatta alla privata arbetsgivare, oavsett storlek Förläng den längsta provanställningstiden från 6 till 12 månader Inför lärlingsanställning som ny anställningsform Företag som anställer en lärling i enlighet med den nya anställningsformen bör få ekonomisk ersättning i någon form för att kompensera handledarkostnader Arbetsförmedlingen ska konkurrensutsättas så att flera alternativa förmedlingar erbjuds riktade mot särskilda kompetenser eller yrkesområden Inför en omställningspeng för arbetslösa, som ger arbetslösa rätt att själva välja sin arbetsförmedlare. Omställningspengen utfaller huvudsakligen när en arbetsförmedlare lyckas få en person till en fast anställning Så fler frön till ett växande näringsliv Avskaffa sjuklöneansvaret för andra sjuklöneveckan för privata företag Förstärk högkostnadsskyddet för att begränsa de minsta företagens sjuklönekostnader Sänk arbetsgivaravgiften för de minsta företagen Gör Lagen om valfrihetssystem (LOV) obligatorisk i alla kommuner Inför en lagstadgad utmaningsrätt för privata entreprenörer Inför ett entreprenörskonto som ger möjlighet till ett skattegynnat sparande till nyföretagares aktiekapital Inför möjlighet till skattegynnade personaloptioner i utvecklingsföretag Inför skattegynnade personaloptioner vid generationsskiften 6

7 En attraktiv bostadsmarknad i balans Låt Stockholm bli testlän för friare hyressättning på nytecknade kontrakt Inför fri hyressättning på andrahandskontrakt som gäller i högst två år Öka den skattefria delen vid andrahandsuthyrning upp till motsvarande halva den ordinarie bostadsytan Inför friare hyressättning i ägarlägenheter. Fri avtalsrätt mellan värd och hyresgäst ska gälla vid uthyrning av en ägarlägenhet, precis som vid uthyrning av ett småhus eller fritidshus Förbättra möjligheten att ombilda hyresrätter till ägarlägenheter om minst två tredjedelar av de boende röstar för det Inför en förenklad och skattemässigt neutral procedur för ombildning av bostadsrätter till ägarlägenheter om minst två tredjedelar av föreningens lägenheter och ägarandelar röstar för det Inför ett bosparande för unga genom en särskild skattestimulans för personer under 34 år, och därigenom underlätta för unga att ta sig in på bostadsmarknaden Bered väg för ett större Stockholm Låt staten sätta upp en fond hos riksgäldskontoret som säkerställer billigaste möjliga finansiering av tunnelbaneutbyggnaden Låt staten ta ett större ansvar för prioriteringar av tunnelbanelinjer och fördelning av kostnader på de kommuner som tjänar på utbyggd tunnelbana Låt privata intressenter bidra till byggandet av ny tunnelbana genom att få ensamrätt på exploatering i attraktiva områden som frigörs Bygg Östra länken och slutför därmed byggandet av en ringled runt Stockholm Inled ett samråd mellan staten, kommunerna i Stockholms län och landstinget för att planera och påbörja bygget av tre-fyra nya villastäder för vardera minst invånare i Stockholmsområdet under de kommande 20 åren Omvandla reseavdraget till en skattefri reseförmån som också kan omfatta kollektivtrafik upp till ett belopp på kronor per år Minska Stockholmarnas skattebörda Höj successivt brytpunkten för den statliga inkomstskatten så att högst 15 procent av de heltidsarbetande betalar den Inför ett värnskatteavdrag när statsfinanserna så tillåter, så att den högsta marginalskatten blir 50 procent, oavsett den kommunala skattesatsen Avskaffa uppskovsräntan och taket för uppskjuten reavinstbeskattning vid försäljning av privatbostad Se över reavinstskatten så att dess inlåsningseffekter minimeras Öka kommunernas ekonomiska självständighet genom åtgärder för att höja skattekraften i ekonomiskt utsatta kommuner Förändra det kommunala utjämningssystemet så att det bekostas av staten Krafttag mot storstadsbrottsligheten Permanenta och utveckla arbetet med sociala insatsgrupper Fler poliser ska vara synliga i områden med hög brottslighet och i områden med aktiva kriminella gäng 7

8 Polisen bör ha ett utvecklat samarbete med varje skola, gärna med en särskilt utnämnd polis knuten till skolan Polisens volontärverksamhet bör utvecklas Möjligheten att vittna anonymt i vissa specifika typer av brottmål bör prövas i Sverige. Det kan exempelvis vara när allvarliga hot från gäng föreligger I syfte att förbättra skyddet för bl.a. vittnen bör fotograferingsförbudet utvidgas till att gälla även domstolarnas väntrum Förbättra utslussningen för unga Öka stödet till avhopparjourer runt om i landet Inför ett högkostnadsskydd för företags- och hemförsäkringar i postnummerområden med dubbelt så hög brottsfrekvens som snittet i riket Ett socialt sammanhållet Stockholm Ge kommuner möjligheten att inrätta Social Impact Bonds (SIB) där privata medel satsas för sociala ändamål. Staten betalar bara för de som lyckas med sina projekt Uppdra åt polisen och sociala myndigheter att samarbeta med frivilligorganisationer i uppsökandeverksamheter för att på bästa sätt ta om hand socialt utsatta Utvidga skattereduktionen för gåvor till sociala insatser så att den omfattar även juridiska personer Förbättra skattereduktionen för privatpersoner såväl avseende belopp som reduktionens storlek Låt frivilligorganisationer omfattas av samma regler för arbetsgivaravgifter som gäller för idrottsrörelsen Inför ett fribelopp för inkomster från frivilligarbete som inte är att jämställa med anställning Uppdra åt polisen att åt varje skola utse en ansvarig närpolis som regelbundet besöker skolan i brotts- och drogförebyggande syfte Förbättra medborgarnas tillgång till service Samtliga offentliga verksamheter som erbjuder allmänheten service skall åläggas att fastslå servicegarantier, där den som inte får tillgång till den efterfrågade tjänsten inom rimlig tid skall ges kompensation Vid tillståndsärenden skall den som inte fått svar på sin ansökan inom garantitiden automatiskt få sitt tillstånd beviljat, om det inte finns synnerliga skäl till fördröjningen Gör Stockholm till ett testlän för fler tjänster som utvecklar Systembolagets monopol, som exempelvis gårdsförsäljning, butiksförsäljning av öl och vin i större mataffärer eller hemleverans av vin och öl tillsammans med matkassar Tillåt enskilda kommuner eller kommuner inom en region att, i samråd med lokalt verksamma företag inom taxinäringen, komma överens om maxpriser för taxiresor inom det gemensamma området Gör det möjligt att införa sanktioner mot taxiföretag som bryter mot lokalt överenskomna maxpriser på taxi 8

9 En jämställd familjepolitik med verklig valfrihet Stockholms familjebildare blir allt fler. När det förut fanns ett mönster att människor som flyttat till Stockholm för att få ett första jobb flyttade tillbaka till sin hemkommun när de bildade familj, så väljer idag allt fler att bilda sin familj i Stockholmsområdet. Det är en välkommen utveckling, och ett tecken på att Stockholm allt mer betraktas som en bra stad för barn att växa upp i. Utvecklingen för familjer inom staden följer också ett intressant mönster. När det tidigare var vanligt att en bostadskarriär gick från innerstad till ytterstad när familjen växte, så väljer allt fler unga familjebildare att bo kvar i innerstan när de får barn. Barnvagnarna trängs runt Kungsholmen, Södermalm och Hammarby Sjöstad på ett sätt som få trodde skulle vara möjligt bara för år sedan. Samtidigt finns många utmaningar kvar för att skapa bättre förutsättningar för barnfamiljerna i Stockholm. Allt från stora barngrupper i förskolan till bristande kvalitet inom skolan, ekonomiskt utanförskap för fattiga barnfamiljer och skilda förutsättningar för män och kvinnor som föräldrar. Några av dessa utmaningar är specifika för Stockholm, andra är mer universella för all barnfamiljer över hela Sverige. Minska barngrupperna i förskolan Ställ krav på kommuner att sätta ett tak på barngruppernas storlek i förskolan Inför en stimulans till kommuner som aktivt arbetar för minskade barngrupper Forskning visar att stora grupper i förskolan har negativa effekter framförallt för de yngsta barnen eftersom de är beroende av täta vuxenkontakter som de kan knyta an till. Alltför många relationer stressar barnen vilket i sin tur kan påverka deras inlärningsförmåga långt upp i åldrarna. Stora grupper försvårar samspelet mellan barn och vuxna som i sin tur kan leda till att identitetsoch språkutvecklingen tar skada. Generellt är mindre barngrupper att föredra framför större grupper med samma personaltäthet. Malin Broberg, docent i psykologi och en av författarna till boken Anknytning i förskolan, betonar att för de allra minsta barnen i förskolan bör fokus ligga på anknytningsprocessen och att de får tid att känna sig trygga. Hon menar att dagens betoning på lärandet i förskolan i kombination med större barngrupper och lägre personaltäthet missgynnar de små barnen som just upplever en separation från sina föräldrar. Istället borde förskolans innehåll och organisation anpassas för att ge de små barnen tid att skapa en trygg relation till en person som ska lyssna och trösta. Kristdemokraterna vill därför att det införs en skyldighet för kommunerna att införa ett tak för barngruppernas storlek i förskolan. Riktmärket bör vara barn per barngrupp för barn 3-5 år. För en småbarnsavdelning, 1-3 år, bör riktvärdet vara 9-12 barn. Detta skulle ligga i linje med Skolverkets rekommendationer och den forskning som presenterats vid Göteborgs Universitet. 9

10 Utgångspunkten för gruppens storlek ska dock alltid vara de enskilda barnens behov. För att detta ska tillgodoses kan det innebära att barngrupperna behöver vara ännu mindre. För att stimulera kommunerna att arbeta aktivt med att minska barngruppernas storlek bör en stimulans införas som premierar de kommuner som lyckas. Stimulansen ska bygga på att staten, kommunen och föräldrarna delar på kostnaden för den utbyggnad som krävs. För de kommuner som minskar barngrupperna med minst ett barn per grupp ska maxtaxan kunna höjas med 100 kronor per månad för hushåll som tjänar kronor per månad eller mer. Bana väg för fler alternativ till förskola Låt kommuner erbjuda öppen förskola med pedagogiskt innehåll till daggrupper eller hemmaföräldrar som saknar förskolebehörighet Ställ krav på kommuner att erbjuda öppen förskola till hemmavarande föräldrar Låt föräldrar som vill vara hemma med sina barn ta del av barnomsorgspengen om de regelbundet besöker öppna förskolan Förskola är ett bra och populärt alternativ för de flesta familjer i Stockholm när barnen passerat spädbarnsåren. På förskolan stimuleras barns kreativitet och lärande från tidiga åldrar, med benäget stöd från utbildade pedagoger som är specialister på barns utveckling såväl socialt och emotionellt som fysiskt och mentalt. Ändå finns det barn som aldrig riktigt blir bekväma på en förskoleavdelning och som inte passar in i den ofta lite röriga miljö som kan uppstå när 15 barn eller mer ska samsas om ett fåtal främmande vuxnas odelade intresse. För dessa barn måste det finnas fullgoda alternativ att tillgå, inklusive möjligheten för föräldrar att själva vara hemma med de barn som så behöver utan att behöv betala för det helt ur egen ficka. Föräldrar ska också i högre grad kunna avgöra vad som är bäst för sina barn när de blivit gamla nog att börja lära sig mer och introduceras i ett sammanhang med andra barn. Idag hindras föräldrar att få del av de medel som avsatts till barnomsorg om de själva vill vara hemma med barnen. Den barnomsorgspeng som ska tillfalla den barnomsorgsform föräldrarna själva väljer kan nämligen inte användas av föräldrarna själva, eller av en dagmamma/dagpappa som inte kan erbjuda ett pedagogiskt innehåll i barnomsorgen. Den som väljer ett sådant alternativ går miste om många tusenlappar i subventioner som öronmärkts för förskolan eller andra barnomsorgsformer med pedagogiskt innehåll. Kristdemokraterna vill verka för att föräldrar ska få större möjligheter att bestämma över omsorgen om sina barn. Vi tror att föräldrarna känner sina barn bäst, och är kapabla att fatta egna beslut om hur barnens förskolegång ska utformas. För att det ska bli en reell valmöjlighet vill stimulera kommuner, organisationer, företag och enskilda att erbjuda olika barnomsorgsformer som passar barn efter deras behov och föräldrarnas önskemål. Kommuner bör därför kunna erbjuda pedagogiskt innehåll inom ramen för den öppna förskolan till föräldrar eller dagmammor/dagpappor som saknar pedagogisk behörighet. De som regelbundet besöker en öppen förskola ska därmed anses uppfylla det krav som ställs på pedagogiskt innehåll, och vara berättigad till barnomsorgspeng. 10

11 Kommuner måste också bli bättre på att erbjuda öppen förskola till hemmavarande föräldrar. Det bör införas ett krav på varje kommun att dagligen ha minst en öppen förskola tillgänglig för hemmavarande föräldrar och för dagmammor/dagpappor som saknar pedagogisk behörighet. En friare och mer jämställd föräldraförsäkring Ta bort de öronmärkta pappamånaderna och gör hel föräldraförsäkringen fritt överlåtelsebar Höj eller ta bort inkomsttaket i föräldraförsäkringen Mäns och kvinnors uttag ur föräldraförsäkringen skiljer sig åt markant, såväl avseende den reguljära föräldrapenningen som tillfällig föräldrapenning (VAB). Enligt Försäkringskassan tog kvinnor ut 75,2 procent av samtliga föräldrapenningdagar under 2013, medan männen nöjde sig med 24,8 procent av dagarna. Andelen män som inte använt VAB uppgick till 64 procent medan andelen kvinnor var drygt 54 procent. Sannolikheten för att inte ha använt försäkringen är cirka 23 procent större för män än för kvinnor. 2 Olika styrmedel har införts för att stimulera föräldrar till ett mer jämställt uttag, som exempelvis införandet av s.k. pappamånader (dvs. ej överlåtelsebar tid i föräldrapenningen) liksom jämställdhetsbonus. Även om dessa åtgärder givit vissa positiva effekter på fördelningen av uttaget ur föräldraförsäkringen så kommer det att dröja lång tid innan ett mer jämställt uttag nås med dessa åtgärder. Kristdemokraterna driver linjen att föräldrarna själva ska kunna bestämma så mycket som möjligt över hur föräldraförsäkringen ska tas ut. Vi vill avskaffa de öronmärkta månaderna i föräldraförsäkringen och göra all tid överlåtbar mellan föräldrarna, eller till närstående som är hemma med barnen. Samtidigt ser vi gärna ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Det finns ett stort värde att föräldrarna delar på hemmavaron med barnen, inte minst när det gäller barnets möjligheter att skapa god anknytning till båda föräldrarna. Detta varken kan eller bör tvingas fram genom ökad styrning. En sådan politik riskerar bara leda till att fler föräldrapenningdagar brinner inne och barnen får mindre tid med sina föräldrar. Det finns olika hypoteser om varför föräldrarnas uttag av föräldrapenning skiljer sig åt. En är vana och traditioner, att kvinnan av hävd skulle anses bättre lämpad att vara hemma med barnen den första tiden. Men det finns också ekonomiska skäl till det ojämställda uttaget. Riksdagens utredningstjänst (RUT) har undersökt om det finns ekonomiska skäl till att uttaget ur föräldraförsäkringen är ojämställt. Ser man till de föräldrar som har åtminstone ett hemmavarande barn som är 12 år eller yngre finns det stora inkomstskillnader från förvärvsarbete mellan kvinnor och män. När det gäller föräldrapenningen så medger den ersättning upp till en högsta inkomst på 10 basbelopp, eller cirka kronor per år. Av de föräldrar som finns i gruppen är det 9 procent av kvinnorna och 26 procent av männen som har en högre 2 Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2013:6 11

12 sjukpenninggrundande inkomst (SGI) än den högsta ersättningen i föräldraförsäkringen. I Stockholms län är motsvarande siffror 18 resp 40 procent. Liknande skillnader finns även när det gäller den tillfälliga föräldrapenningen, vars högsta SGI beräknas till 7,5 basbelopp eller ca kronor per år. I Stockholms län är det 44 procent av kvinnorna och 66 procent av männen som tjänar över det högsta möjliga ersättningsbeloppet. 3 Det är alltså 2-3 gånger fler män än kvinnor som inte får ut full ersättning från föräldraförsäkringen då de är hemma med sina barn. Mot denna bakgrund bör taket i föräldraförsäkringen, både för föräldrapenning och VAB, höjas kraftigt eller avskaffas helt. Kostnaden för att helt avskaffa taket uppgår till ca 900 miljoner kronor, enligt RUT. 4 Ett rättvisare barnbidrag Höj barnbidraget och beskatta det så att det blir mer värdefullt för ensamstående föräldrar och familjer med låga inkomster Genom media nås vi av rapporter om en tilltagande barnfattigdom. Enligt organisationen Rädda Barnen finns det barn i Sverige vars familjers inkomster inte räcker till de nödvändigaste utgifterna, många av dem boende i Stockholms förorter. Att det handlar om fattigdom i egentlig mening är dock en sanning med modifikation totalt sett har aldrig så många familjer haft det så bra som de har det idag. Samtidigt kan vi inte nöja oss med detta. Fler familjer måste få möjligheten att lämna utanförskap och få en egen försörjning. Men det är också hög tid att göra om barnbidraget så att det bättre träffar de barnfamiljer som behöver det bäst. Det är i grunden orimligt att två höginkomsttagare med barn ska ha lika högt barnbidrag som en ensamstående låginkomsttagare med barn. Barnbidraget i dess nuvarande form utgår med lika stort belopp till alla familjer, oavsett hushållets ekonomi. Det anses vara en bärande del av den generella välfärden att barnbidraget är lika för alla, och att det inte prövas efter behov. Samtidigt är den fördelningspolitiska effekten av barnbidraget på detta sätt kraftigt begränsad. Det mest radikala vore att helt behovspröva barnbidraget efter inkomst och levnadsomkostnader. Risken blir då att det leder till marginaleffekter som gör det olönsamt för barnfamiljer att öka sina inkomster via eget arbete. Ett sådant system riskerar också att stigmatisera enskilda och leda till ökade administrativa kostnader. Istället borde det barnbidraget höjas och beskattas enligt den progressiva inkomstskatteskalan. En sådan lösning innebär att familjer med låga inkomster får behålla en större del av barnbidraget efter skatt medan familjer med höga inkomster genom skatten betalar tillbaka en större del. En beräkning från Riksdagens utredningstjänst visar att om dagens barnbidragsbelopp multipliceras med 1,57 och läggs till inkomstskatteunderlaget så blir den samlade kostnaden för staten noll. Barnbidraget skulle med denna modell bli ca 1650 kronor för ett barn, ca 3500 kronor 3 Riksdagens Utredningstjänst, Dnr 2014:263 4 Riksdagens Utredningstjänst, Dnr 2013:

13 för två barn, ca 5900 kronor för tre barn osv. För en familj med låg- och medelinkomst i en genomsnittlig Stockholmskommun skulle det innebära ca kronor mer netto per månad, medan det för motsvarande familj med inkomster över skiktgränsen för statlig inkomstskatt skulle innebära ca kronor mindre i barnbidrag. 5 Den fördelningspolitiska träffsäkerheten i förslaget är utomordentligt god, med förstärkningar på i snitt kr per år för ca 80 procent av landets barnfamiljer som tjänar under skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Det gynnar främst låginkomsttagare med många barn, såsom deltidsarbetande ensamstående föräldrar med två barn eller fler samt andra familjer med bara en inkomst. Förslaget skulle också kunna hjälpa vissa ekonomiskt utsatta familjer ur socialbidragsberoende. Förbättra familjerådgivningar och jourverksamheter Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas två kostnadsfria besök hos familjerådgivningen En maxtaxa på 300 kr för familjerådgivning införs Inför en tidsgaranti för familjer som är i akut behov av familjerådgivning Inför en obligatorisk auktorisering av familjerådgivare och personal vid jourverksamheter Inrätta en nationell kvalitetsuppföljning för jourverksamheter och familjerådgivningar Storstadens jäkt innebär stora påfrestningar för många barnfamiljer, vilket allt för ofta leder såväl gifta par som sambos att gå skilda vägar. Varje separation är en prövning inte bara för föräldrarna, utan också för de gemensamma barnen. Familjerådgivningen är en verksamhet dit människor i förtroende och skydd av absolut sekretess kan vända sig med sina mest privata relationsproblem. Syftet är att bistå par så att de kan hantera sina konflikter, problem och krissituationer på sådant sätt att de vill fortsätta leva tillsammans. För dem som väljer att separera kan rådgivningen vara ett sätt att få hjälp med att hantera konflikter och att underlätta samarbete och ett gemensamt föräldraskap även om de lever på skilda håll. Svensk forskning visar att familjerådgivning har en positiv effekt på den självrapporterade kvaliteten i parförhållanden. Sedan 1995 är varje kommun skyldig att erbjuda familjerådgivning. Under 2010 hölls ungefär familjerådgivningssamtal med knappt personer. Det motsvarar 9 personer per i befolkningen. Knappt barn berördes direkt eller indirekt av dessa samtal. I cirka 80 procent var de besökande gifta par eller samboende. Totalt satsar Sveriges kommuner strax under 200 miljoner kronor varje år på familjerådgivningen, vilket motsvarar mindre än 1 procent av kommunernas totala kostnader för individ- och familjeomsorg, när ekonomiskt bistånd är borträknat. 5 Riksdagens utredningstjänst, Dnr. 2013:

14 Familjerådgivningen fungerar bäst i ett tidigt skede innan alltför stora låsningar uppstår. För att så ska ske måste familjerådgivningen avdramatiseras exempelvis genom att denna möjlighet introduceras redan på ett tidigt stadium. Därför bör par där minst en av de blivande föräldrarna för första gången väntar barn få information om vad familjerådgivningen innebär och vad den kan erbjuda. De bör också erbjudas gratis tillgång till familjerådgivning vid minst två tillfällen som de kan nyttja om de vill eller har behov. Eftersom familjerådgivningen är inriktad på att ge stöd i krissituationer är det viktigt att väntetiderna inte får vara allt för långa, och att familjerna i vissa fall kan få akut hjälp t ex vid en resa inom landet. Om föräldrar inte kan erbjudas rådgivning i sin egen kommun inom en rimlig tid ska de kunna söka familjerådgivning i en annan kommun med kortare väntetid. En annan viktig fråga ur ett tillgänglighetsperspektiv är avgifterna till familjerådgivningen. Enligt lagstiftningen får kommunerna ta ut avgifter men de bör läggas på en sådan nivå att de inte avhåller enskilda från att vända sig till den kommunala familjerådgivningen. Avgifterna varierar starkt mellan olika kommuner från helt avgiftsfritt till 520 kr på Lidingö. En maxtaxa på 300 kronor per rådgivningstillfälle bör införas. De som arbetar med familjerådgivning måste vara lämpliga för denna uppgift. I dag är familjerådgivare oftast socionomer med vidareutbildning i parrelationer och parsamtal. De kan också vara psykologer eller psykoterapeuter. Det finns en särskild auktorisation för familjerådgivare som utfärdas av Föreningen Sveriges kommunala familjerådgivare. Svenska kyrkan har en egen auktorisation som kräver vidareutbildning i livsåskådningsfrågor. Utbildade psykologer och psykoterapeuter har legitimation. Förutom dessa grupper finns det även andra som i dag erbjuder familjerådgivning. Det finns kritik mot kvaliteten bland familjerådgivare och att vem som helst kan bli det. Av denna anledning bör en auktorisering införas och lagen skärpas så att endast auktoriserade rådgivare får erbjuda familjerådgivning och kalla sig för familjerådgivare. En motsvarande problematik möter även personer som vid en stökig separation eller akut kris söker stöd från olika jourverksamheter, oavsett om de drivs i privat regi eller är offentligt finansierade. Även i dessa fall är det av stor vikt och värde för den hjälpsökande att bemötas av personal som är professionellt utbildad och därmed lämpad för att hantera de olika krissituationer som leder fram till att en familj söker akut hjälp. Dessvärre saknas idag en övergripande certifiering och auktorisation av jourverksamheter, vilket ibland innebär att jourverksamheter ger råd som försämrar snarare än underlättar för en hjälpsökande att lösa sin situation. Det finns exempelvis jourverksamheter som själva utbildar och legitimerar medlemmar vilket skapar stor förvirring för den hjälpsökande. Även för jourverksamheter bör därför en auktorisering införas. En nationell kvalitetsuppföljning för jourverksamheter och familjerådgivningar bör därtill inrättas, för att sprida kunskaper och säkerställa en god kvalitet i all familjerådgivning. Exempelvis kan socialstyrelsen eller någon annan lämplig myndighet få detta uppdrag och även vara den tillsynsmyndighet som står för auktoriseringen. 14

15 En arbetsmarknad med plats för alla Den stora inflyttningen till Stockholm är ett symptom på någonting. Här finns möjligheterna och här finns jobben. Det är viktigt att förstå att Stockholms dragningskraft inte skapats på bekostnad av mindre städer och landsbygd. Den typ av arbetsmarknad som vuxit fram i Stockholm har aldrig, och kommer aldrig, kunna etablera sig i mindre städer. Två av tre jobb som tillkommit sedan 1990-talet har tillkommit inom kunskapsintensiv tjänstesektor 6. Att odla fram denna typ av specialisering kräver att man samlar mycket kompetens på samma ställe, så att människor kan dela upp sig och göra individuella val istället för att bli breda generalister. Du kan ha en bred och generell frisörsalong i Malmköping, men en nischad hårsalong som endast sysslar med exempelvis rockabilly-frisyrer kräver i regel en stor stad. De anställda hos rockabilly-frisören behöver också ha ovanlig och mycket speciell kompetens. Småstadsadvokaten behöver göra lite av varje, allt medan storstadens advokater i regel är mycket nischade. Denna uppdelning mellan specialister och generalister, mellan stad och land, går igen genom hela arbetsmarknaden. Det är det som utmärker Stockholms arbetsmarknad mest vid en jämförelse med den i landet som helhet. Men Stockholm är naturligtvis inte en stad fylld av endast specialister. Här finns också grupper utanför arbetsmarknaden, och utan spetskompetens. Ungdomar utan självklara kontaktnät, utanförskapsområdena och invandrare. Här finns med andra ord många människor som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Deras väg in är ofta relativt okvalificerade serviceyrken inom restaurang- eller butiksnäringen. Möjligheterna att hitta sådana jobb är, som en naturlig följd av den samlade köpkraften, större i Stockholm än i mindre städer. Att underlätta för arbetsgivare att anställda lågkvalificerad arbetskraft är därför i allra högsta grad också en Stockholmsfråga. Det är här som sådana reformer redan haft, och kommer att ge, störst avkastning. Större flexibilitet vid anställningar Utöka möjligheten att undanta två personer från turordningsreglerna till att omfatta alla privata arbetsgivare, oavsett storlek. Förläng den längsta provanställningstiden från 6 till 12 månader. Många av Stockholms arbetsgivare, främst små företag, pekar ut den omfattande arbetsrätten i allmänhet, och turordningsreglerna i synnerhet, som ett hinder för att anställa personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Det skapar svårigheter för många unga och nyanlända invandrare i storstadens ytterområden, där arbetslösheten är mångdubbelt högre än i övriga Stockholm. Lagen om Anställningsskydd (LAS) har sin bakgrund i hur arbetsmarknaden såg ut på 1970-talet, då ett fåtal storföretag stod för en stor del av arbetstillfällena i näringslivet. Idag skapas 4 av 5 nya arbetstillfällen i små företag med färre än 50 anställda. Småföretagen ser samtidigt LAS som det största hindret för att anställa fler. Turordningsreglerna skapar en större förutsägbarhet för dem som jobbat länge på ett arbetsställen. Men de innebär samtidigt också en falsk trygghet. Dels gör 6 Källa: Almega 15

16 den att de som varit anställda under lång tid blir mindre benägna att byta jobb, vilket vid en uppsägningssituation gör dem mindre anställningsbara. LAS kan också frångås av fack och arbetsgivare i samförstånd, vilket skapar otrygghet vid uppsägningar. Arbetsmarknadslagstiftningen är idag helt inriktad på att säkerställa så bra rättigheter som möjligt för de som har ett arbete. Problemet är att det i hög utsträckning sker på bekostnad av dem som saknar ett arbete. För att öka flexibiliteten vid uppsägningar för de minsta företagen införde Alliansregeringen en möjlighet för privata arbetsgivare med högst tio anställda att undanta två personer från turordningen vid en uppsägningssituation. Ett sätt att ytterligare öka flexibiliteten är att låta undantaget för två personer gälla samtliga privata arbetsgivare, oavsett hur många anställda som berörs. För att underlätta möjligheten för unga och andra personer med svag förankring på arbetsmarknaden att under längre tid visa sin duglighet som fast anställd bör därtill provanställningstiden utökas från 6 till 12 månader. Ett lärlingssystem som fungerar Lärlingsanställning införs som ny anställningsform. I ett första steg 18 månaders anställning upp till 23 års ålder, i nästa steg 36 månaders anställning upp till 30 års ålder. Företag som anställer en lärling i enlighet med den nya anställningsformen bör få ekonomisk ersättning i någon form för att kompensera handledarkostnader. Det bör övervägas om det kan ske i form av ett skatteavdrag. Många arbetsgivare i Stockholm har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens, samtidigt som ungdomar har svårigheter med att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta är tecken på betydande matchningsproblem på arbetsmarknaden. Det är också en stor grupp ungdomar i samhället som missgynnats av den reformering av den svenska gymnasieskolan som genomfördes i mitten av 1990-talet. Reformen syftade till social utjämning, men ledde till utslagning. En allt större andel lämnade gymnasiet med ofullständiga betyg när de praktiska utbildningarna fick ett mer teoretiska inslag. Alliansregeringen har reformerat gymnasieskolan och infört gymnasial lärlingsutbildning. Ytterligare ett steg togs vid årsskiftet då en yrkesintroduktionsanställning tillkom. Detta är viktiga steg i rätt riktning för skoltrötta och praktiskt orienterade ungdomar. I Tyskland går cirka 43 procent av ungdomarna någon form av lärlingsutbildning. Tyskland är också ett av länderna inom EU med lägst ungdomsarbetslöshet. Genom att ta steg mot ett liknande lärlingssystem i Sverige, kan vi rusta unga människor för arbete och sänka ungdomsarbetslösheten. Tyvärr är löner och anställningsvillkor inte anpassade efter denna situation. Rigida regler på arbetsmarknaden gör risken att anställa unga och oprövade personer stor och därmed blir företagen mindre benägna att ta ansvar för de unga på arbetsmarknaden. Problemen kvarstår trots att alliansregeringen sänkt kostnaderna för att anställa unga, bland annat genom halverad arbetsgivaravgift. Därför behövs en lärlingsanställningsform som tar hänsyn till den unges lägre produktivitet, utbildningsmomentet och att det också krävs insatser från företaget för att handleda en lärling. Ett fungerande lärlingssystem kräver att samtliga parter är med och bidrar. Facken behöver inse 16

17 att ett fungerande lärlingssystem kräver sänkta krav vad gäller lön och trygghet. Företagen måste vara beredda att ta ett än större ansvar för de yngres utbildning och kompetensutveckling. Staten måste se till att risken och kostnadsläget för företagen anpassas så att det är praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart att ta emot en lärling. Även den unge själv har naturligtvis ett ansvar. Man måste vara beredd att hugga i och jobba på. Och man kan inte ha för höga förväntningar på sitt första jobb. Lärlingsanställning, kombinerat med någon slags ekonomisk kompensation för de ökade kostnader för handledarstöd till de företag som erbjuder sådana anställningar, kan vara en viktig pusselbit för att underlätta för unga med svag utbildningsbakgrund att etablera sig på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för mindre företag att anställa. Konkurrensutsätt arbetsförmedlingen och inför en omställningspeng Arbetsförmedlingen ska konkurrensutsättas så att flera alternativa förmedlingar erbjuds riktade mot särskilda kompetenser eller yrkesområden Inför en omställningspeng för arbetslösa, som ger arbetslösa rätt att själva välja sin arbetsförmedlare. Omställningspengen utfaller huvudsakligen när en arbetsförmedlare lyckas få en person till en fast anställning. Arbetsförmedlingen slits idag mellan å ena sidan målsättningen att klara av matchningar på en allt mer specialiserad och diversifierad arbetsmarknad, å andra sidan den politiska prioriteringen att hjälpa svaga grupper in på arbetsmarknaden. Såväl praktisk erfarenhet som utvärderingar visar att det är svårt att klara dessa många gånger motstridiga intressen samtidigt. Därför bör ett valfrihetssystem införas även för arbetsförmedlingen, där den arbetssökande själv får välja vem den vill få hjälp av. Oppositionen talar mycket om matchningsproblematik på arbetsmarknaden. Den finns, men de drar ofta helt fel slutsatser av den. Ur ett Stockholmsperspektiv blir även detta extra uppenbart ur en arbetsgivarsynpunkt, där ofta väldigt nischade kompetensprofiler söks men där det helt enkelt är ett problem att hitta dessa. Kristdemokraterna har på detta område lyft frågan om att konkurrensutsätta arbetsförmedlingen och låta privata aktörer sköta samma jobb för att driva upp effektiviteten. Det kan exempelvis göras genom att uppmuntra fackföreningar eller andra arbetsmarknadsanknutna aktörer att starta arbetsförmedlingar som är specialiserade på de jobb som finns inom det egna kompetens- eller avtalsområdet. Att låta företag tjäna pengar på att lyckas förmedla jobb till personer som står utanför arbetsmarknaden är också ett system som har stora möjligheter att bli framgångsrikt. För att stimulera valfriheten vill vi ge alla arbetssökande en omställningspeng som han eller hon får betala valfri arbetsförmedling med. Pengens storlek ska variera beroende på den arbetssökandes bakgrund, ju längre från arbetsmarknaden han eller hon står desto större peng. Förmedlingen får sedan betalat utefter hur väl de lyckas med att förmedla arbete. Arbetsförmedlingarna kan vara såväl privata som offentliga och ska öppet jämföras och betygsättas. På så sätt tror vi att vi kan minska utanförskapet för de grupper som har allra svårast att ta sig in på arbetsmarknaden 17

18 Så fler frön till ett växande näringsliv Stockholmsregionen erbjuder en fantastisk dynamik när det kommer till näringslivets utveckling. Här finns fler växande företag och högre privat sysselsättningen än någon annanstans i landet. Mer än 80 procent av de som är anställda i Stockholm jobbar i det privata näringslivet, jämfört med 70 procent i riket totalt 7. Här startas också fler företag än någon annanstans i landet. Trenden mot att storstäder allt mer blir specialiserade gäller även för Stockholm. Här finns ett stort telekom- och kommunikationskluster kopplat till Kista, och de verksamheter som förgrenar från Ericsson. Det finns också en rad professionella servicetjänster inom olika områden som juridik, redovisning, kommunikation och marknadsföring. Många av de specialiserade verksamheterna i Stockholm livnär sig på Sveriges alltjämt framgångsrika exportindustri. I Stockholm finns fortfarande flera av världens högst rankade företag enligt Fortunes Global 500-index över världens största företag. Det gör att Stockholm har en delvis annorlunda företagssektor än den som finns i övriga landet. Medan småföretagen runt om i landet ofta erbjuder låg- och medelavlönade arbetstillfällen, så kan Stockholms småföretag många gånger erbjuda de bästa lönerna till de skickligaste specialisterna. Följden blir att Stockholms skattekraft blir betydligt högre än den är i övriga landet. Genom att bolagsskatter, arbetsgivaravgifter och statlig inkomstskatt betalas till staten så kommer intäkterna från denna verksamhet hela landet till del. Det finns med andra ord stora potentiella vinster för hela landet av att genomföra förändringar som ökar näringslivets konkurrenskraft i Stockholm. 7 SCB Korperiodisk sysselsättningsstatist 2013:3. 18

19 Minska företagens sjuklöneansvar Avskaffa ansvaret för andra sjuklöneveckan för privata företag Förstärk högkostnadsskyddet för de minsta företagens sjuklönekostnader Sjuklöneansvaret innebär att det är den anställdes arbetsgivare som får ta kostnaden för sjukskrivningen under de första två veckorna av en sjukskrivning. I grunden är det en god tanke dels får arbetsgivaren ett incitament att jobba med arbetsmiljön för att undvika sjukdomar bland de anställda, dels minskar behovet av kontrollfunktioner hos Försäkringskassan i och med att den anställde måste ha kontakt med arbetsgivaren för att kunna vara hemma med ersättning. Men sjuklöneansvaret upplevs också som mycket betungande för många små företag i Stockholm. I enkäter som organisationen Företagarna gjort pekas sjuklöneansvaret ut som ett viktigt tillväxthinder, och något som får små företag att avstå från att anställa. Likaledes gör sjuklöneansvaret att många företag avstår från att anställa den som har en sjukdomshistoria eller olika typer av tillstånd som gör att man är mer benägen att vara frånvarande från arbetet. Det ger ibland en osund fokus på människors tillkortakommanden, trots att de som har olika sjukdomar kan ha unika kvaliteter i övrigt. För att ge Stockholms småföretag möjligheter att växa måste sjuklöneansvaret begränsas ytterligare. Detta kan exempelvis göras genom att sjuklöneansvaret för den andra sjuklöneveckan avskaffas samtidigt som högkostnadsskyddet förstärks. En sådan modell skulle exempelvis kunna innebära att sjuklönekostnaden för en anställd med en månadslön på kronor aldrig kan överstiga kronor per år. Sänk arbetsgivaravgiften med tyngdpunkt på de mindre företagen Sänk arbetsgivaravgiften med 10 procentenheter upp till en lönesumma om högst kr per helårsanställd eller högst 3 miljoner per företag. Stockholms småföretagare pekar även ut arbetsgivaravgiften som en viktig återhållande faktor när det gäller möjligheterna att skapa nya jobb och anställa fler. Många företagare säger att de skulle kunna anställa fler men att lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgiften snabbt kan urholka den ekonomiska vinsten med en nyrekrytering, allra minst i ett litet växande företag. Det kan röra sig många tusen jobb som Sverige går miste om på detta sätt. Det fanns tidigare en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för de allra minsta företagen. Denna var dock ytterst begränsad, både när det gäller löneunderlaget och hur stor nedsättning som medgavs. Ska en nedsättning av arbetsgivaravgiften göra någon skillnad måste det vara en mer kraftfull sänkning. Därför förordar Kristdemokraterna en modell där arbetsgivaravgiften successivt sänks med tio procentenheter för upp till 10 helårsanställda. Sänkningen får beräknas på en lönesumma om högst kronor per helårsanställd eller tre miljoner per företag eller företagskoncern. Sänkningen ska gälla lika för alla företag oavsett antalet anställda i företaget. Även företag med tusentals anställda får en lättnad för motsvarande tio helårsanställda. 19

20 Inför ett entreprenörskonto för nyföretagares aktiekapital Inför ett entreprenörskonto för nyföretagares aktiekapital Inför ett entreprenörskonto som ger möjlighet till ett skattegynnat sparande till nyföretagares aktiekapital Den som vill starta ett eget företag måste ha minst kronor i eget kapital. Många saknar idag de medel som krävs för att kunna starta ett företag, eller har svårt att göra avsättningar av sina löpande inkomster till denna grundplåt. I Danmark finns ett system med entreprenörskonto - ehrvervskonto - som gör det möjligt att i självdeklarationen göra en skattefri avsättning av sparmedel som endast får användas till kapitalinsatsen i ett nystartat eget företag. En motsvarande möjlighet borde införas i Sverige genom en skattekredit för den som tillskjuter aktiekapital till ett nystartat företag. Privatpersoner ska i självdeklarationen kunna göra en avsättning till ett entreprenörskonto som administreras av Skatteverket. Avsättningen ges samma skattekredit som vid underskott av kapital, det vill säga 30 procent, upp till ett totalt belopp på högst kronor. Pengarna får endast användas som aktiekapital i ett eget nystartat företag. När aktieandelen säljs eller avvecklas ska skattekrediten återbetalas som inkomst av kapital, justerat för innehavets värdeförändring vid försäljning. Inför personaloptioner i växande företag och vid generationsväxlingar Inför möjlighet till skattegynnade personaloptioner i utvecklingsföretag. Inför skattegynnade personaloptioner vid generationsskiften. En option innebär möjligheten att vid ett senare tillfälle få eller förvärva en ägarandel i ett företag till rabatterat pris. För det företag som idag vill erbjuda optioner till sina anställda måste sociala avgifter erläggas såväl då optionen ges som när den faller ut och omvandlas till en aktie. Osäkerheten kring hur stora dessa skatter kan bli gör att många företag idag avstår från att ge sina anställda personaloptioner. Optioner skulle kunna spela en viktig roll för företag som befinner sig i specifika skeden. Det handlar om tillväxtföretag som ännu inte har några intäkter, utan måste finansiera löner från det kapital som ägarna satt in i verksamheten. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning för att se över om beskattningen av personaloptioner kan ändras, så att det blir möjligt för företag som saknar intäkter att erbjuda sina anställda personaloptioner istället för lön. I gengäld behöver ska inte sociala avgifter betalas för optionen, varken vid teckningstillfället eller då optionen faller ut. Likaledes borde det göras möjligt att använda personaloptioner i samband med ett generationsskifte i ett företag. En huvudägare ska kunna erbjuda ledande personer som arbetar i 20

21 företaget en option på ägarens aktier som komplement till utbetalad lön. Företaget ska då inte behöva betala sociala avgifter på optionerna, under förutsättning att inga nya aktier emitterats för ändamålet. Därmed blir det skattemässigt fördelaktigt för en person i ledande ställning att bli delägare i ett företag och efterhand ges möjligheten att driva företaget vidare som huvudägare. Värna företagens möjligheter att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet Gör Lagen om valfrihetssystem (LOV) obligatorisk i alla kommuner. Inför en lagstadgad utmaningsrätt för privata entreprenörer. Kommunerna står för en stor del av den offentliga sektorns service till medborgarna. En del av dessa verksamheter är genuint offentliga åtaganden, där privata intressen inte lämpar sig. Det handlar bl. a om tillståndsprövningar och olika former av kommunal myndighetsutövning. Men en stor del av den kommunala verksamheten skulle lika väl kunna drivas i privat regi med offentlig finansiering. Lagen om valfrihetssystem (LOV) har gjort stor skillnad när det gäller möjligheterna för enskilda människor att välja en privat utförare inom hälsovård och omsorgstjänster, eller, om man så vill, välja bort den kommunala verksamheten utan att behöva betala ur egen plånbok för alternativet. Följden har blivit en växande flora av ideella organisationer och privata entreprenörer som kan erbjuda likvärdig eller bättre vård och omsorg som den kommunala verksamheten. Många gånger är det kvinnor som tidigare bara haft en offentlig arbetsgivare att välja på som på detta sätt erbjudits fler anställningsmöjligheter eller möjligheten att också bli välfärdsentreprenör med eget företag. Dessvärre har LOV varit frivillig för kommuner att erbjuda, vilket gör att valfriheten bara är förbehållen medborgare i kommuner som bejakat reformen. För att skapa verklig valfrihet för alla medborgare måste LOV bli obligatorisk i alla kommuner. Omkring en sjundedel av landets kommuner har utöver LOV också infört någon form av kommunal utmaningsrätt. Syftet med utmaningsrätten är att pröva verksamheter som bedrivs av kommunen, såväl kostnads- som kvalitetsmässigt. Förutom att detta kan leda till att en billigare och bättre drift av befintliga kommunala verksamheter, så är den stora vinsten att nya aktörer kan bidra till att det uppkommer helt nya och bättre sätt att utföra kommunal verksamhet på. Idag väljer kommunerna själva om de vill tillämpa utmaningsrätt, på vilka områden den tillämpas och i vilka sammanhang. Ofta handlar det om att enskilda kan erbjudas att ta över en kommunal verksamhet som ska upphandlas eller säljas. Om utmaningsrätten ska få en bredare spridning bör det införas en lagstadgad rätt i alla kommuner. Av lagstiftningen bör framgå vilka verksamheter som kan utmanas, och vilka skyldigheter som en kommun har om den blir utmanad. Det bör bl. a vara obligatoriskt för en kommun att inleda en konkurrensupphandling om någon utomstående med hög trovärdighet kan visa att man kan leverera högre kvalitet till samma eller lägre pris än den befintliga kommunala verksamheten. 21

22 En attraktiv bostadsmarknad i balans Bostadssituationen i Stockholm liknar ingen annan stad, varken i Sverige eller utomlands. Få länder i den industrialiserade delen av världen har lyckats åstadkomma en sådan monumental obalans mellan utbudet och efterfrågan på bostäder, vilket inte minst syns i den bostadskö som snart en halvmiljon Stockholmare köar i hos Stockholms stads bostadsförmedling. Dessvärre ser det inte ut att bli bättre kommande år. Fram till år 2030 väntas Stockholmsregionen växa med omkring invånare, vilket gör Stockholm till en av de snabbast växande storstadsregionerna i hela västvärlden. Inflyttningen har redan ökat från omkring personer per år under 00-talet till bortåt personer per år under det tidiga 10-talet. Allianspartierna i Stockholm har träffat en principöverenskommelse om att förlänga tunnelbanan. I samband med detta utlovades också en massiv satsning på nya bostäder, totalt nya bostäder som en direkt följd av avtalet. Stockholms stad har för sin del utvidgad sin planering till att omfatta nya bostäder. Om detta ska bli möjligt måste bostadsbyggandet öka drastiskt, från en nivå på cirka påbörjade lägenheter de senaste åren till eller fler lägenheter per år. Samtidigt måste stor hänsyn också tas till vilka bostäder som allmänheten faktiskt efterfrågar, så att sociala misslyckanden liknande miljonprogrammen runt Stockholm kan undvikas. Testa fri hyressättning på nytecknade kontrakt Låt Stockholm bli testlän för friare hyressättning på nytecknade kontrakt. Stockholms bostadsmarknad befinner sig i kris. Trots låga räntor och god tillgång till riskvilligt kapital tilltar bostadsbristen. Vid senaste årsskiftet köade personer för en hyresrätt, varav bedöms ha ett omedelbart behov av en lägenhet. 8 Den genomsnittliga kötiden för att överhuvudtaget få ett kontrakt har nästan fördubblats sedan början av 2000-talet och uppgår nu till drygt 7 år. För innerstan får den som söker ett hyreskontrakt förvänta sig vänta drygt det dubbla. Det är huvudsakligen två faktorer som skapat bostadsbristen i Stockholm - lågt byggande och ökad efterfrågan. Stockholms arbetsmarknad är i jämförelse med övriga landet mycket attraktiv, och erbjuder så väl högt kvalificerade arbeten för utbildade specialister som en mängd av mindre kvalificerade arbeten. Därför sker en stor inflyttning - omkring personer per år söker sig till Stockholmsregionen. Det kan sättas i relation till att det slutförs ca lägenheter per år. 8 Källa: Stockholms stads bostadsförmedling 22

23 Ekonomer och bostadsforskare hänför det låga byggandet till två faktorer - krångliga byggregler och en hyresreglering som inte fungerar. Hyresregleringen har lite förenklat två övergripande effekter på bostadsmarknaden. Den begränsade möjligheten att ta ut marknadsmässiga hyror leder dels till massiva ombildningar av befintliga hyresrätter till bostadsrätter, dels att byggherrar i högre grad planerar och bygger bostadsrätter vid nyproduktion. Även om det faktiskt byggs nya hyresrätter av de kommunala bostadsbolagen så minskar det samlade utbudet. Därmed utestängs många hushåll med små resurser från bostadsmarknaden, däribland många hemifrånflyttande unga, nybildade barnfamiljer och nyanlända invandrare. Kristdemokraterna i Stockholms stad delar denna problembeskrivning. I den valplattform som antogs lokalt den 1 februari kommer vårt parti att söka mandat för en friare hyressättning, men bara för nytecknade kontrakt. De som redan idag har en hyresrätt ska inte omfattas av en omreglering. All bostadspolitik måste utformas med stor omsorg om de boende, alldeles oavsett om det är ett hem man äger eller ett hem man hyr. På hyresmarknaden måste därtill lagstiftningen utformas efter sociala hänsyn och garantera hyresgästen rätten till långsiktiga och förutsägbara villkor. Under nästa mandatperiod bör en bred översyn av hyresregleringen inledas. Utgångspunkten bör vara friare hyressättning men också att värdar tar ett socialt ansvar t ex genom att en viss del av beståndet även fortsättningsvis ska följa dagens bruksvärdesmodell och erbjudas hushåll som tjänar under medianinkomsten. För att en sådan reform ska bli framgångsrik krävs en bred överenskommelse i riksdagen, så att reformen blir bestående även vid eventuella maktskiften. En sådan uppgörelse kan Stockholm inte vänta på. Ska det finnas en realistisk möjlighet att bygga fler nya hyresrätter måste det vara möjligt att ta ut hyror som svarar mot vad hyresgästerna är beredda att betala. Därför bör Stockholm redan under nästa mandatperiod bli testlän för en friare hyressättning på nya kontrakt. Utgångspunkten för denna testperiod bör vara den modell för presumtionshyror som idag finns för nyproducerade lägenheter. Varje nytt kontrakt som tecknas oavsett om det är i ett nybygge eller i en befintlig fastighet ska kunna förhandlas direkt mellan fastighetsägaren och hyresgästen, utan hänsyn till bruksvärdet. Det innebär således fri hyressättning vid inflyttningstillfället, men också att hyresgästen för minst femton år framåt får hyran uppräknad enligt ett på förhand bestämt index. För att bibehålla parternas inflytande på hyresutvecklingen görs resultatet av de lokala hyresförhandlingarna till index för presumtionshyrorna. 23