Nyttan med kosläpp

Transkript

1 Nyttan med kosläpp Kosläpp med ystra kor och ungdjur har påbörjats i södra och mellersta Sverige. Antalet besökare och intresset ökar från år till år. För några år sedan träffade jag en före detta kollega. Hon berättade att familjen hade varit på kosläpp. Hon erkände också att hon helt missbedömt omfattningen och intresset för evenemanget. Hon hade nämligen några dagar innan ringt den aktuella mjölkbonden och försäkrat sig om att evenemanget skulle bli av. Bonden hade lite förbryllat svarat att det skulle bli av. När min före detta kollega anlände till gården var det lång kö till parkeringsplatsen och flera tusen besökare på plats. Det blev också uppenbart varför mjölkbonden hade blivit så förvånad över frågan. Förtroendet för våra produkter och mjölkföretagare är stort. Inte minst hos allmänheten. Att komma ut till ett mjölkföretag och se gården och djuren bidrar till detta. Förtroendet återspeglar inte hur våra regelverk är utformade. Det är ofta detaljerade och kontrollerna likaså. Det finns inte så många fönster att visa hur våra mjölkföretag tar ansvar för en god djuromsorg. Kosläpp är ett sådant fönster. Stort stort tack till alla som visar upp sina gårdar och hjälper till att genomföra kosläppen. Det är till stor nytta på många olika sätt för vår bransch. Jonas Carlberg Chef LRF Mjölk jonas.carlberg@lrf.se

2 WWF i SVT: Sverige behöver fler betande djur! Många av Sveriges naturbetesmarker håller på att växa igen. Orsaken är att korna har blivit allt färre. Det rapporterade SVT Rapport den 2 maj i sin sändning. I inslaget intervjuades både Jan Wärnbäck från Världsnaturfonden WWF och Anette Gustawson, mjölkföretagare i Roslagen. Anette Gustawson sa: Vi har för få kor i Sverige. Vi skulle absolut behöva fler kor för att nå våra miljömål som faktiskt riksdagen har satt upp. Och det här är inte något som jag har hittat på utan det är också nåt som Naturvårdsverket har gjort en rapport om. Jan Wärnbäck backade Anette Gustawsons budskap och sa att om vi inte har djur som betar så riskeras den biologiska mångfalden. Du hittar inslaget här. Det startar cirka 20 minuter och 20 sekunder in i sändningen. Fortsatt minskat utbud och stagnerande priser globalt Mjölkproduktionen runtom i världen fortsätter att minska medan den globala efterfrågan har dämpats den senaste tiden. I februari var den samlade mjölkproduktionen hos de fem största exportörerna av mejeriprodukter 1,2 procent lägre än i februari Samtidigt har världens efterfrågan på mejeriprodukter minskat något. Under årets första kvartal var Kinas mejeriimport 1,5 procent lägre än under motsvarande period förra året. Den senaste tiden har de internationella priserna stagnerat och sedan årsskiftet är det bara smörpriserna som har stigit. Däremot har utvecklingen för mjölkpulver och ost försvagats. Framför allt är efterfrågan på skummjölkspulver svag och EU har fortfarande ett interventionslager på cirka ton skummjölkspulver. EU-kommissionen har sedan mitten av december genomfört totalt nio så kallade anbudsomgångar för skummjölkspulver. I varje ombudsomgång får intresserade köpare lämna anbud på hur mycket de vill köpa och vilket pris de är villiga att betala för det mjölkpulver som finns i interventionslagren. I samtliga anbudsomgångar, utom den första, har samtliga anbud avvisats med motiveringen att de har legat på en för låg prisnivå. Auktionspriserna i Global Dairy Trade har stigit vid de tre senaste handelsomgångarna och är nästan uppe på samma nivå som i början av året. Den senaste tidens uppgång beror i första hand på stigande smörpriser. I Sverige har den försvagade världsmarknaden för protein resulterat i sänkta mjölkpriser till mjölkföretagen. Den svenska mjölkinvägningen fortsätter att minska. För årets tre första månader är nergången för landets mjölkinvägning drygt två procent.

3 Boken Maten och moralen prisas på kokboks-tävling i Kina Boken Maten och moralen Ska vi producera livsmedel i Sverige, som har tagits fram av LRF Mjölk, får en så kallad special awards när världens bästa matlitteratur koras i Yantai, Kina den maj Mer än 200 länder från hela världen deltar i tävlingen Gourmand World Cookbook Awards. Kokböcker och annan form av måltidsinriktad litteratur deltar i en rad olika klasser. Juryn leds av Edouard Cointreau. Bland andra som får utmärkelsen special awards kan nämnas president Xi Jinpings förste kock och Michelle Obama för The 2016 Healthy lunchtime challenge. Maten och moralen, som är en antologi om svensk livsmedels- och matproduktion, har tidigare fått pris när Årets svenska måltidslitteratur har korats. I boken medverkar bland annat Sven-Erik Bucht, Annie Lööf, Isabella Lövin, Leif Dennerberg, Helena Jonsson och Johanna Sandal. Frågor som diskuteras är hur vill vi att maten ska produceras för att det ska kännas bra i magen? Hur påverkas vår miljö och klimatet av livsmedelsproduktionen? Hur ser de globala utmaningarna för livsmedelsförsörjningen ut, både för konsumenter och producenter? Maten och moralen har tagits fram av LRF Mjölk med Christer Isaksson som redaktör och i samarbete med Ekerlids förlag. Boken är en del av mjölksektorns långsiktiga opinionsarbete kring betydelsen av svensk mjölkproduktion. Världen behöver mer hållbar mat och svensk mjölkproduktion är en del av lösningen. Stort tack till alla inblandade! Remissvar om skolmjölksprogrammet EU ger stöd till skolor som serverar mjölk, naturell fil och yoghurt samt ost. Det nuvarande stödet ger ett belopp per kilo produkt men från och med skolåret 2017/18 gäller ett nytt EUregelverk som bland annat innebär att det finns en begränsning i hur mycket som kan betalas ut till respektive medlemsstat. LRF Mjölk menar i sitt remissvar att det är bekymmersamt att det svenska anslaget succesivt kommer att minska i det nya programmet. Skolmjölksprogrammet är uppskattat och väl använt i Sverige. LRF Mjölk delar Jordbruksverkets uppfattning i prioriteringen av det svenska stödbeloppet genom att bara icke smaksatt dryckesmjölk inklusive laktosfri mjölkdryck föreslås få stöd samt att alla skolor från förskola till gymnasiet omfattas i programmet. Skolmjölksprogrammet är uppskattat och väl använt i Sverige. Foto: Ester Sorri Samarbete med podden Eat This Hjärta mjölk har inlett ett samarbete med podcasten Eat this som drivs av de kända matprofilerna Laila Lindholm och Niklas Ekstedt. Lyssna på podden här.

4 LRF Mjölk föreslår frivillig GMO-märkning av livsmedel Livsmedelsverket har fått ett regeringsuppdrag att utreda och analysera möjligheterna för en märkning av animaliska produkter från djur som ätit foder fritt från genetiskt modifierade organismer, GMO, alternativt märkning av produkter från djur som ätit GMO-foder. Uppdraget ska redovisas till Näringsdepartementet senast den 30 november Ett samrådsmöte med olika intressenter, däribland LRF Mjölk, hölls den 9 mars och det blir ytterligare ett samrådsmöte i juni. Livsmedelsverket önskade få in uppgifter om konsekvenser för företagen för två alternativ: antingen en obligatorisk märkning Har ätit GMO-foder eller en frivillig märkning Har inte ätit GMO-foder. LRF Mjölk förespråkar en frivillig märkning och är emot en obligatorisk märkning. Finns efterfrågan på märkning från svenska konsumenter kommer mejeriföretagen att vara lyhörda för detta. Det finns redan tydliga regler i EU:s regelverk för märkning. Införs en obligatorisk Har ätit GMO-foder märkning är det oklart hur svenska konsumenter kommer att tolka produkter utan någon märkning, det vill säga för produkter där djuren inte ätit GMO-foder. Kommer det medföra att företagen känner sig tvingade att frivillig märka Har ätit GMO-fritt foder, med stora kostnader för till exempel verifiering och kontroller för såväl företag som offentliga myndigheter. Bakgrunden till det nordiska initiativet är att det de senaste åren har det kommit mycket ny forskning om sambandet mellan sockerkonsumtion och övervikt och typ 2-diabetes. Kostråden är hållbara både vad gäller miljö, hälsa och ekonomi Det går att äta hållbart för både hälsa, miljö och ekonomi utan att göra stora förändringar av matvanorna. Det konstaterar franska forskare som sammanställt resultaten av de studier som gjorts på hållbara matvanor. Enligt forskarna finns det nu gott om studier som undersöker matvanornas inverkan på till exempel miljö och klimat, men de tar sällan hänsyn till matens näringsinnehåll och dess effekter på hälsan. Det riskerar att leda till felaktiga råd. Begreppet hållbar mat handlar inte bara om miljö och klimat utan även näringsinnehåll, hälsa, ekonomi och vad som är socialt accepterat som mat. Vi skulle enligt studien kunna äta mer hållbart ur alla dessa aspekter genom att fortsätta konsumera mjölkprodukter, något mindre kött, mer frukt och grönsaker samt minska energiintaget något som stämmer överens med våra svenska kostråd. Här kan du läsa hela artikeln. Referens: Improving diet sustainability through evolution of food choices: review of epidemiological studies on the environmental impact of diets. M. Perignon et al. Nutr Rev 2017;75(1):2-17. EU ska granska hur socker påverkar hälsan Den europeiska livsmedelsmyndigheten, Efsa, har beslutat att göra en ny vetenskaplig granskning av hur socker påverkar hälsan. Granskningen är resultatet av ett önskemål från de nordiska livsmedelsmyndigheterna. Målet är ett gemensam europeiskt värde för hur mycket tillsatt socker det maximalt kan finnas i en hälsosam kost.

5 Ökad ostkvot till Norge Efter två års förhandlingar mellan EU och Norge är nu en överenskommelse klar som bland annat ökar ostkvoten till Norge med ton, vilket är en ökning med åtta procent jämfört med 2016 då importen till Norge från EU28 var ton. Överenskommelsen måste nu godkännas, vilket troligen tar cirka två år. Stipendium i barnhälsa och mat Hjärta mjölk utlyser ett stipendium inom barnhälsa och mat på mjölkens dag den 1 juni för att uppmärksamma initiativ för att främja barnhälsa genom mat. Personer inom barn- och skolhälsovård, kostchefer, nutritionister och personal i skola och förskola och som redan i dag arbetar med att främja barnhälsa genom mat, kan göra ansökan. Hjärta mjölk vill belöna redan befintliga arbetssätt. Samverkan mellan olika yrkesgrupper prioriteras. Juryn består av barnläkare, barndietister, kostchef och skolsköterska. Hittills har vi fått in 45 ansökningar.