MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2018

Transkript

1 MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2018 Dämpad ökning för den globala mjölkproduktionen och fortsatt god efterfrågan har gett en stabilisering av världsmarknadspriserna bedöms vara ett av de bättre åren för mjölkföretagen under den senaste tioårsperioden. Rapporten handlar om konsumtionsoch produktionsutvecklingen inom mjölk- och mejerisektorn samt effekterna för de svenska mjölkföretagen. I fördjupningsdelen behandlas olika aspekter på Brexit. AMERIKA MELLAN- ÖSTERN ÖVRIGA ÖVRIGA VÄRLDEN EUROPA EU:S EXPORT ASIEN AFRIKA ÖKAD MINSKAD PRODUKTIONSUTVECKLING MYCKET BRA: 17 % BRA: 36 % VARKEN ELLER: 38 % DÅLIG: 3 % MYCKET DÅLIG: 3 % OSÄKER/VET EJ: 3 % FRAMTIDSTRO HOS MJÖLKFÖRETAGARE Konsumtion. Den globala mejerimarknaden befinner sig i dagsläget i ett avvaktande läge. Den globala mjölkproduktionen har stigit markant under det senaste året även om en viss dämpning noterats de senaste månaderna. Efterfrågan på mjölkprodukter hos de fem största importländerna steg under förra året med 10,5 procent. Världsmarknadspriserna har stigit med i genomsnitt 9 procent sedan början av året. Dagens prisnivå är cirka 5 procent högre än för ett år sedan. s. 2 Produktion. Den samlade mjölkproduktionen hos de fem största exportaktörerna ökade successivt under perioden mars november I december dämpades till växten något och ökningen för Big 5 var 2,2 procent. Framför allt noterades en minskad mjölk produktion i Nya Zeeland. Mjölkproduktionen ökade hos de övriga aktörerna. Den globala mjölkproduktionen förväntas fortsätta stiga under 2018, framför allt i EU, USA och Australien. Den svenska mjölkinvägningen hade en stabil utveckling under andra halvåret Inledningen av 2018 har startat något svagare med en minskad mjölkinvägning. s. 4 Mjölkföretagen bedöms som vara ett av de bättre för mjölkföretagen under den senaste tioårsperioden. Högre avräkningspriser, ökad mjölkavkastning, relativt höga slaktpriser och måttliga kostnadsökningar har bidragit till en välkommen resultatförbättring. Under de senaste månaderna har lönsamheten försvagats. De kraftiga konjunktursvängningarna är en utmaning att hantera, men det i sig ser inte ut att påverka mjölkföretagens framtidstro. s. 6

2 Konsumtion Den globala mejerimarknaden befinner sig i dagsläget i ett avvaktande läge. Den globala mjölkproduktionen har stigit markant under det senaste året även om en viss dämpning har noterats sedan slutet av De genomsnittliga världsmarknadspriserna var i februari cirka 5 procent högre än för ett år sedan. AMERIKA MELLANÖSTERN ÖVRIGA EUROPA ÖVRIGA VÄRLDEN Käll: GTIS, CLAL ASIEN EU ökade under 2017 sin export med 14,5 procent. Mest ökade exporten till Asien, Amerika och Afrika, medan exporten till Mellanöstern var oförändrad. Störst andel av exporten, 34 procent, gick till Asien. EU:s export ton (mjölkekvivalenter) AFRIKA Global handel. Under 2017 steg mejeriexporten från de fem största exportörerna med 1,3 procent. EU och USA ökade båda sin export med 5 procent, medan Nya Zeeland och Australien minskade sin export med 2 res pektive 1 procent. Från EU har exporten av ost, helmjölks pulver och skummjölkspulver ökat, medan exporten av smör samt förpackad mjölk och grädde har gått ned. Procentuellt har EU:s export av skummjölkspulver stigit mest, även om det skett från låga nivåer. Kinas mejeriimport ökade under 2017 med drygt 10 procent. Importen steg för samtliga mejerikategorier. Mest ökade importen av skummjölkspulver. Kinas import brukar vara extra stor i början av året och i januari i år var landets importvolym den högsta någonsin. Importen uppgick till ton, vilket är 43 procent mer än i januari Den ryska handelsblockaden fortsätter under Rysslands mjölkproduktion steg under 2017 med 1,3 pro cent. Det är den största produktionsökningen på många år. Under januari november 2017 steg landets import med 7 procent, men en kraftig nedgång skedde i november. Den stigande mjölkproduktionen medför att Ryssland fått ett minskat importbehov. Merparten av den ryska importen kommer från Vitryssland. Ryssland har nyligen tillfälligt infört ett stopp för en rad mejeriprodukter från Vitryssland på grund av brister kring hälsa och livsmedelsäkerhet. Internationella priser. Efter att de internationella priserna fallit rejält under andra halvåret 2017 har priserna vänt uppåt hittills i år för de flesta mejeriprodukter. Framför allt beror detta på minskat utbud från Nya Zeeland. Mest har smörpriserna stigit, medan priserna för skummjölkspulver har en fortsatt svag utveckling. Även auktionspriserna i GlobalDairyTrade, GDT, har stigit sedan årsskiftet. Uppgången hittills i år är 12 procent. Störst har uppgången varit för skummjölkspulver. I den senaste auktionen den 6 mars låg priserna 12 MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS

3 USD/ton Världsmarknadspriser Källa: USDA SMÖR OST WMP SMP JAN 2014 JAN 2015 JAN 2016 JAN 2017 JAN 2018 Världsmarknadspriserna har sjunkit med cirka 5 procent sedan början av året. Dagens prisnivå är ändå 37 procent högre än för ett år sedan. procent högre än för ett år sedan. Under 2017 såldes ton mejeriprodukter på GDT, vilket är 10 procent mer än under Priserna för mjölkprodukter som säljs inom EU har haft en svagare utveckling sedan början av Endast smörpriserna har stigit med en uppgång på 1,8 procent. Priserna för övriga produkter har gått ned med mellan 1 och 5 procent hittills i år. EU-kommissionen har sedan hösten 2015 byggt upp allt större interventionslager av skummjölkspulver. Sedan december 2016 har EU-kommissionen genomfört 17 anbudsomgångar och hittills lyckats sälja endast ton till allt lägre anbudspriser. I slutet av 2017 fanns det ton skummjölkspulver kvar i EU:s lager. Sverige. Under 2017 minskade den svenska importen/ införseln av mejeriprodukter med 4,5 procent, medan exporten/utförseln sjönk med 3,7 procent. Importen av hårdost och övrig ost ökade, medan importen av förpackad mjölk och grädde, yoghurt och smör minskade. Exporten av hårdost, skummjölkspulver, färskost, smör och yoghurt steg, medan exporten av helmjölkspulver, övrig ost samt förpackad mjölk och grädde sjönk. Värdet av importen steg förra året med 9,5 procent till 10,9 miljarder kr, medan exportvärdet gick upp med 9,7 procent till 4,5 miljarder kr. Sveriges import och införsel av mejeriprodukter ton DE DK FI NL FR SI ÖVRIGA SYRADE PROD. HÅRDOST ÖVRIG OST MJÖLK & GRÄDDE SMÖR MJÖLKPULVER Större delen av den svenska importen och införseln av mejeriprodukter sker från Danmark, Tyskland, Finland och Nederländerna. Under 2017 kom 77 procent av den totala volymen från dessa fyra länder. 60 procent av Sveriges export och utförsel av mejeriprodukter utgörs av mjölkpulver. Flytande produkter utgör 24 procent av utförseln och sker främst till Danmark och Finland. Källa: SCB Sveriges export och utförsel av mejeriprodukter ton MJÖLKPULVER FLYTANDE PROD. OST SMÖR DE DK FI NL OM CN ÖVRIGA MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS

4 Produktion Den globala mjölkproduktionen förväntas fortsätta stiga under Minskad produktion i Nya Zeeland och fortsatt god efterfrågan från i första hand Kina förväntas dock ge en stabilisering av de internationella priserna. Stor ökning Liten ökning Liten minskning Stor minskning Förändring av mjölkinvägningen 2017 jämfört med Källa: Eurostat, USDA, DCANZ, CLAL Globalt. Den samlade mjölkproduktionen hos de fem största exportaktörerna (Big 5) ökade successivt under perioden mars november I december dämpades tillväxten något och ökningen för Big 5 var 2,2 procent. Framför allt noterades en minskad mjölkproduktion i Nya Zeeland. Mjölkproduktionen ökade hos de övriga aktörerna EU, USA, Australien och Argentina. Efter kyla och regn under inledningen av produktionsåret drabbades Nya Zeeland av torka under slutet av Tidigare prognoser som tidigare talat om en ökning av mjölkproduktionen med 4 procent har den senaste reviderats ned. Den besvärliga betes- och fodersituationen har medfört fortsatt nedgång för landets mjölkproduktion. I januari minskade den nyzeeländska mjölkproduktionen med 4,9 procent. Även om det kommer nederbörd framöver förväntas produktionen inte nå den tidigare prognosen. Enligt Fonterras senaste prognos förväntas Nya Zeelands mjölkproduktion minska med 4 procent under produktionsåret 2017/18. Utvecklingen för mjölkproduktionen i Australien har varit positiv hittills under produktionsåret. Goda väderförhållanden och högre mjölkpriser har gynnat landets mjölkproduktion. Under första halvan av produktionsåret 2017/18 steg den australiska mjölkproduktionen med 3 procent. I januari låg landets mjölkinvägning 3,9 procent högre än under motsvarande månad Men det är stora skillnader inom landet. Torka har framför allt drabbat den östra delen av landet där mjölkproduktionen har fallit. För produktionsåret 2017/18 är den senaste prognosen en produktionsökning med mellan två och tre procent. Mjölkproduktionen i USA fortsätter att öka i oföränd- MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS

5 rad takt. Såväl antalet mjölkkor som mjölkavkastningen per ko har stigit det senaste året. Landets mjölkproduktion ökade i januari med 1,8 procent. Utvecklingen för antalet mjölkkor det kommande året är svårbedömd. Vissa experter tror på en fortsatt ökning av antalet mjölkkor, medan andra talar om ett minskat antal djur. Amerikanska jordministeriets (USDA:s) se naste prognos för 2018 är en produktionsökning i USA med 1,5 procent. Efter en kraftigt minskad mjölkproduktion i Argentina under 2016 har landets mjölkbönder det senaste året gynnats av kraftigt höjda mjölkpriser. Detta har inneburit en återhämtning för den argentinska mjölkproduktionen. För hela 2017 minskade mjölkproduktionen med blygsamma 0,2 procent. I december var Argentinas mjölkproduktion 2,9 procent högre än i december USDA:s prognos för kalenderåret 2018 är en ökning av landets mjölkproduktion med 6 procent. Prognosen baseras på goda väderförhållanden, bättre mjölkpriser och strukturella förändringar inom mjölksektorn. EU. Under andra halvåret 2017 ökade EU:s mjölkinvägning med 4,3 procent. I december låg EU:s samlade mjölkinvägning 4,0 procent högre än under motsvarande månad Mjölkinvägningen ökade i december i 25 av EU:s 28 medlemsländer jämfört med december året innan. Mest ökade mjölkinvägningen i Irland, Tjeckien, Rumänien, Luxemburg och Österrike. I dessa länder var ökningen 9 procent eller mer jämfört med samma månad Mjölkinvägningen minskade endast i Malta, Ungern och Nederländerna. EU-kommissionens senaste prognos talar om en ökning av mjölkproduktionen med 1,0 procent under Sverige. Den svenska mjölkinvägningen hade en stabil utveckling under andra halvåret Under perioden juli december minskade landets mjölkinvägning med 0,2 procent. Inledningen av 2018 har startat något svagare med en minskad mjölkinvägning på 0,7 procent i januari. Betydligt färre mjölkgårdar har lagts ned under 2017 än året innan. I januari 2018 fanns det aktiva mjölkgårdar, vilken är en minskning med 208 gårdar eller 5,5 procent det senaste året. Motsvarande siffror för 2016 var en minskning med 301 mjölkgårdar eller 7,4 procent. Antalet mjölkkor var i december 2017, djur. Det innebär en minskning av antalet mjölkande djur med djur, eller 0,8 procent, under det gångna året. Detta är den lägsta minskningen av antalet mjölkkor sedan Samtidigt steg den genomsnittliga mjölkavkastningen med 1,2 procent under Sammantaget sjönk dock landets mjölkproduktion med 1,4 procent jämfört med Ett stort tillskott av nya ekologiska mjölkgårdar skedde under I slutet av 2017 fanns det 596 ekologiska mjölkgårdar, vilken motsvarar 16,6 procent av alla landets mjölkgårdar. Under förra året levererades 414 miljoner kg ekologisk mjölkråvara till landets mejerier. Den ekologiska mjölkinvägningen ökade under fjolåret med 12 procent och 14,5 procent den totala mjölkinvägningen var ekologisk. Under kalenderåret 2017 minskade antalet 1:a inseminationer med 2,4 procent. Detta är den lägsta nedgången för en 12 månadersperiod sedan hösten Sveriges mjölkinvägning ton Källa: LRF Mjölk Den totala mjölkinvägningen har minskat med 1,6 procent mellan 2012 och Efter några år med stabil utveckling för den ekologiska mjölkinvägningen skedde en uppgång med 12 procent under Den stora ökningen förklaras av ett stort tillskott av nya ekologiska mjölkgårdar Total mjölkinvägning Ekologisk mjölkinvägning MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS

6 Mjölkföretagen Efter ett mycket starkt år 2017 har lönsamhetsnivån för mjölkföretagen försvagats under de senaste månaderna. Försämringen har varit större för företag med konventionell produktion. De kraftiga konjunktursvängningarna är en utmaning för mjölkföretagen att hantera, men det i sig ser inte ut att påverka mjölkföretagens framtidstro. Framtidstro bland mjölkföretagare Källa: LRF Mjölk 17 % 36 % 38 % Över 50 procent av mjölkföretagarna upplever att framtidsutsikterna för det egna företaget är goda eller mycket goda de kommande tre åren, enligt en undersökning bland 300 mjölkföretagare som gjordes under oktober november % 3 % 3 % Mycket bra Mycket dålig Osäker/vet ej God framtidstro. Det finns en god optimism om framtiden bland Sveriges mjölkföretagare. Drygt 50 procent av mjölkföretagarna säger att de upplever att framtidsutsikterna för det egna företaget är goda eller mycket goda under kommande tre åren. Endast sex procent säger att de upplever dåliga eller mycket dåliga framtids utsikter för det egna företaget. Det framkom i en undersökning som LRF Mjölk lät göra under oktober november De som har ekologisk produktion utmärker sig särskilt med en mycket ljus bild på framtiden. Tydligt syns även att företag med större besättningar har en mer positiv framtidstro. Det kan även noteras att företagare som har mer än 75 procent arrenderad jordbruksmark har en mindre positiv framtidstro. Tillgången på mark är också något som man upplever som ett av de främsta hindren i driften och möjligheterna att utveckla företagen. Otillräcklig lönsamhet, brist på arbetskraft samt lagar, regler och kontroller är andra begränsade faktorer säger mjölkföretagarna. I samma undersökning ställdes frågan om troliga omoch tillbyggnader av gårdens mjölkproduktion under de kommande fem till tio åren. Här svarade 43 procent att det nu pågår eller att man planerar att göra en större om- eller tillbyggnad av mjölkproduktionen, vilket också bekräftar en relativt god framtidstro. Ju yngre företagaren är desto fler har investeringsplaner för de kommande åren. Samma mönster gäller även när man tittar på företagens storlek. Ju fler kor desto fler företag planerar en investering i mjölkproduktionen de kommande fem till tio åren. Företag med ekologisk produktion utmärker sig också här. Nära 65 procent av företagen med ekologisk produktion genomför nu eller planerar att göra en större om- eller tillbyggnad av gårdens mjölkproduktion. Undersökningen skiljer sig en del från Jordbruksver- MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS

7 kets sammanställning av förprövade stallplatser för mjölkkor 2017, vilken visade en svag investeringsvilja. Under 2017 förprövades platser för mjölkkor. Det är omkring hälften av behovet för att kunna reinvestera stallplatserna för dagens koantal. Den lågkonjunktur som mjölkföretagen upplevde under 2015 och 2016 återspeglades i statistiken över förprövningarna. Lönsamhetsutveckling. Helåret 2017 bedöms som vara ett av de bättre för mjölkföretagen under den senaste tioårsperioden. Högre avräkningspriser, ökad mjölkavkastning, relativt höga slaktpriser och måttliga kostnadsökningar har bidragit till en välkommen resultatförbättring som gjort att man kunnat åtgärda skulder och eftersatt underhåll. Under de senaste månaderna har lönsamheten försvagats både för mjölkföretag i Sverige och i andra länder i EU. En svagare lönsamhet kan bland annat ses i nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad. I mars beräknas nyckeltalet vara 1,55 respektive 2,20 kr/kg för LRF Mjölks två typgårdar med konventionell respektive ekologisk produktion. För typgården med konventionell produktion ligger nyckeltalet idag cirka 65 öre lägre jämfört med december och omkring 35 öre lägre än samma period ifjol. Typgården med ekologisk produktion har haft en utveckling där nettot försämrats med 25 öre jämfört med december. På ett år har nyckeltalet försämrats med 15 öre. Mjölkintäkt. Lägre internationella priser på mejeriprodukter har pressat ner avräkningspriser både i Sverige och i andra länder. I Sverige uppskattas det genomsnittliga avräkningspriset i mars vara 3,10 kr/kg för konventionell mjölk och 4,45 kr/kg för ekologisk mjölk. Det innebär att priset har sänkts med drygt 50 öre på sex månader för konventionell mjölk. Motsvarande period har avräkningspriset på ekologisk mjölk sänkts med 25 öre. Prognosen för genomsnittligt avräkningspris för 2017 ser ut att bli historiskt högt för både konventionell och ekologisk mjölk omkring 3,50 respektive 4,60 kr/kg. Det skulle i så fall betyda nära 80 respektive knappt 40 öre högre jämfört med Foder. Priserna på spannmål och proteinråvaror har stigit svagt under de senaste veckorna på de internationella börserna. Orsakerna är bland annat sänkta skördeprognoser i Sydamerika och rapporter om ogynnsamma väderleksförhållanden i Europa och USA. Samtidigt är ingående lager i världen mycket goda, vilket kommer dämpa större prisuppgångar. De högre priserna på spannmål och proteinråvaror har tillsammans med en försvagad svensk krona bidragit till höjda priser på framför allt konventionella kraftfoder. Vallen har denna säsong ett förhållandevist lågt energiinnehåll, men höga värden av råprotein. Höjda priser på utsäde och gödning samt högre kostnader för arbete och maskiner medförde ökad produktionskostnad för både konventionellt och ekologiskt vallfoder. Brist på grovfoder har gjort att marknadspriset på framför allt halm stigit längre in på stallsäsongen. Investeringsplaner Andel mjölkföretagare som nu genomför eller som tror att de under kommande 5 10 åren kommer att göra en större om- eller tillbyggnad av gårdens mjölkproduktion % % % Ingen uppgift I Norra Mellansverige, Västsverige, Östra Mellansverige och Övre Norrland genomför nu eller planerar drygt 45 procent av företagen större om- eller tillbyggnader av mjölkproduktionen. I Småland, Öland och Gotland har man en något svagare investeringsvilja jämfört med övriga regioner. Här har å andra sidan skett fler investeringar under de senaste åren. Det har bland annat inneburit att man haft en betydligt lägre minskning av koantalet jämfört med övriga regioner. Källa: LRF Mjölk MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS

8 Fördjupning: Brexit Storbritannien genomförde i juni 2016 en folkomröstning där 52 procent av befolkningen röstade för att lämna EU. I mars 2017 begärde Storbritannien formellt utträde ur EU. De formella förhandlingarna inleddes i juni 2017 och den 29 mars 2019 upphör Storbritannien att vara medlem i EU. Därefter väntar en övergångs period fram till 31 december Utträdesförhandlingarna sker i två faser. Den första fasen handlar om medborgerliga rättigheter, britternas slutnota och regler för landgränsen mellan republiken Irland och Nordirland. Slutnotan handlar framför allt om att Storbritannien åtagit sig att betala sin medlemsavgift fram till december Landet är även garant för många EU-lån som löper upp 40 år framåt. I december 2017 gav EU:s ledare grönt ljus till att inleda den andra fasen av Brexitförhandlingarna. Men många frågetecken kvarstår att lösa i den första fasen, framför allt är frågan om gränsen mot Irland en knäckfråga. När Storbritannien slutat betala medlemsavgift väntar stora förändringar för EU-budgeten. I framtiden handlar det om minskad total EU-budget eller kraftigt ökad medlemsavgift för nettobetalande länder, bland annat Sverige. Den andra fasen rör framtida relationer kring handel, säkerhet, försvar och utrikespolitik. Det är dock oklart hur detaljerade samtalen om handel och övriga frågor kan bli. Storbritannien måste lämna EU innan landet formellt kan teckna ett nytt avtal och i de nuvarande riktlinjerna pratar man om att börja hålla förberedande diskussioner. Dessutom måste EU först ta fram nya riktlinjer för framtidsdiskussionerna vilket väntas ske under mars månad. De 27 kvarvarande medlemsstaterna enades i slutet av januari om sina krav inför de kommande förhandlingarna med Storbritannien om en övergångsperiod efter att landet formellt lämnar unionen i mars I slutet av februari presenterade EU:s chefsförhandlare ett utkast till avtalstext om villkoren för Storbritanniens utträde ur EU. Enligt utkastet ska medborgarnas rättigheter skyddas, Storbritannien ska stå fast vid sina finansiella åtaganden och man ska undvika en hård gräns mellan EU-landet Irland och brittiska Nordirland. Förhoppning en är att utkastet ka vara en konkret grund att stå på och att det ska skynda på samtalen. Utgångspunkten är att alla förhandlingar ska vara avslutade i oktober i år. När avtalet är färdigförhandlat ska det godkännas av alla EU:s medlemsstater och Europaparlamentet. För att godkänna utträdesavtalet krävs att minst 20 EU-länder som representerar minst 65 procent av invånarna röstar för. En konsekvensanalys som gjorts på uppdrag av den brittiska regeringen visar att Storbritannien kommer att förlora på Brexit oavsett vilket typ av avtal landet får med EU. Det mest sannolika alternativet, ett omfattande frihandelsavtal med EU, skulle ge fem procents lägre tillväxt för landet de kommande 15 åren. Storbritannien har en betydande handel med övriga EU-länder gick 47,5 procent av den brittiska exporten till EU-länder. Av den brittiska importen samma år kom 50,5 procent från övriga EU. Storbritannien är också den sjätte viktigaste handelspartnern för Sverige. Sex procent av Sveriges varuexport 2016 gick till Storbritannien och drygt fem procent av den svenska importen kom från Storbritannien. På mjölkområdet importerade Sverige under 2017 totalt ton produkter från Storbritannien, medan exporten uppgick till ton. Merparten av importen var smältost, hårdost och matfettsblandningar, medan exporten dominerades av matfettsblandningar, syrade produkter, skummjölkspulver och hårdost. Redaktion ANSVARIG UTGIVARE ANALYS OCH TEXT GRAFIK OCH LAYOUT KONTAKTA REDAKTIONEN Lisa Ehde Lennart Holmström Jan Petersson mjolkrapporten@lrf.se Agneta Hjellström Birgitta Checa Citera oss gärna, men ange källa! MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2018