KRIGET MOT M. OMDANING. Börshandeln i dag sker blixtsnabbt genom datorer, som John Nettos, som handlar automatiskt utifrån algoritmer.

Transkript

1 OMDANING. Börshandeln i dag sker blixtsnabbt genom datorer, som John Nettos, som handlar automatiskt utifrån algoritmer. KRIGET MOT M 30 VA JUNI

2 De är smarta, superhemliga och de tjänar miljarder. Det handlar om aktörerna bakom en tredjedel av all handel på börsen. Och alla skyr de uppmärksamhet. VA granskar en högteknologisk bransch i tillväxt som satt i gång ett krig mellan människa och maskin. AV EMANUEL SIDEA FOTO KRISTOFER DAN- BERGMAN På kontoret fyrtio våningar upp på Madison Avenue i New York, lutar sig John Netto fram mot de åtta datorskärmarna. Datorer agerar efter John Nettos egenutvecklade algoritmer blixtsnabbt ställs köpoch säljpriser. Spalterna med siffrorna blinkar på skärmen och varje sekund görs tusen optionsaffärer. Jag kan inte förklara exakt vad som händer, säger John Netto om transaktionerna som tickar in och syns i en rad olika färger, outtalat att han inte kan avslöja det. Dock fortsätter han: Men systemet jag använder innebär att jag handlar mot Frankfurt, London, New York som om jag hade en dator direkt intill börserna. ASKINERNA VA JUNI

3 När varje millisekund avgör affären är datorernas närhet till börsen viktig. Datorerna gör affärer till ett värde av miljontals dollar varje dag, utan inblandning av någon människa. John Netto är en handlare verksam inom den annars så hemliga handeln som står för merparten av omsättningen på börserna. I Stockholm är cirka 30 procent av handeln algoritmbaserad, i New York ligger siffran på procent. Det är datorer som agerar på egen hand, utifrån en algoritm, och i mycket högt tempo genomför transaktioner. Svenska aktörer som handlar på marknaderna i och utanför Norden finns det gott om. Pan Capital är en av Algoritmhandel Algoritmhandel innebär att firmors börshandelssystem utifrån algoritmer, ofta väldigt många olika, automatiskt agerar enligt förutbestämd strategi utan mänsklig inblandning. Strategin kan vara att algoritmen vid ett hastigt prisfall eller prisökning köper eller blankar (lånköper) instrument, då historisk statistik visat stöd för handelsmönstret. Bland hedgefonder talas det om algoritmmoln kring olika prisnivåer. de större och mest kända, vissa handelsdagar står man för ett par procent av all handel på New York-börsen, i statistiken märks det dock inte då man handlar genom investmentbanker. Men inte bara Pan Capital utan samtliga aktörer skyr uppm ä rk s a m h e t. Ingen vill prata om sin högfrekvenshandel, om branschen och då råka ge vägledning om vad man har för strategi. Denne 35-årige amerikan, sittande i konferensrummet, med utsikt över solblänkade Chrysler Building 319 meter över havet, är en av dessa hemlighetsmakare och en av få som går med på att stiga fram i ljuset. John Netto är en högfrekvenshandlare. I lika hög fart som han handlar, pratar han. Och innan han ska avslöja sin avkastning och hur pengarna tjänas, allt medan datorerna med algoritmerna snurrar i rummet intill och stimmig kommers pågår bland stånden nere på hedgefondstäta Mad Avenue och vi ska låta hans blixtsnabba tempo flöda fram i ord fryser vi ögonblicket och konstaterar att en revolution har ägt rum. R E V O L U T I O N E N För fyra fem å r seda n skedde en finansiell revolution i det tysta. Vad som skedde kan berättas på många olika sätt. Ett försök görs av Petter Kolm, professor vid New ÖVERBLICK. Marknadsstrukturen är otillfredsställande, konstaterar Matthew Simon på Tabb Group. York-universitetets finansmatematiska program, som jag möter på en sömnig diner på Upper West Side på Manhattan en het och fuktig lördag eftermiddag. Traditionellt har mäklarfirmornas egenhandel, så kallad prop-trading, tjänat pengar på market-making och arbritage. Det vill säga: ställa köp- och säljpris för specifika instrument respektive utjämna felprissättningar på olika marknadsplatser. Här har datorer gett sig in för att effektivare, snabbare göra detta. Ett annat sätt att beskriva det är att det pågått en teknisk revolution: snabbare tempo, fler transaktioner, större volymer, effektivare teknik något som tvingat in alla i en metamorfos, förklarar Petter Kolm och sippar på en Cola light. I dag, när vi skriver 2010, har datorerna på allvar tagit över handeln på börserna. I och med detta har ett nytt slags djur kläckts som på senaste år synts i alla möjliga varianter och är resultatet av att högfrekvenshandlarna tvingar alla att bli mer som de själva. Drivet av teknologisk utveckling och förändrade regleringar, har datorerna alltmer kommit att göra merparten av det som människor förr gjorde manuellt. Detta är som den nya världen ser ut. Evli Banks aktiechef Anders Berg i Stockholm, medger att högfrekvenshandelsystem används även på den egna banken. Med den utveckling vi ser så är det helt 32 VA JUNI

4 nödvändigt att ta tekniken till hjälp. Det är en överlevnadsfråga, säger han per telefon och låter förstå att maskinerna används för att inte bli utspelad av algoritmhandlare på andra sidan. Vi tar system till vår hjälp för att göra vårt arbete lättare och handla mot flera marknadsplatser, vilket ger oss bättre överblick. Vi kan ha en bra prisbild med koll på flera olika orderböcker. Maskinerna är helt överlägsna människan vad gäller det. Trots att storbankerna sysslar med detta är det få som vill prata om vad man gör. Förklaringen ger Jonas Hansbo, vd för Tbricks, en programvaruutvecklare till högfrekvenshandlare. För det första är de flesta privatägda så det finns ingen anledning att prata med medier annat än för att locka duktiga programmerare av algoritmer, sade han när vi sågs på kontoret i Skatteskrapan på Södermalm, och fortsatte: Sedan kan varje uttalande användas till att försöka förstå vad de använder för strategier. Om det låter som ett slag så är det för att det mellan maskinerna råder krig. Stridsfältet är börsen och de anonyma slagskämparna bakom datorerna heter sådant som Citadel Securities, Flow Traders, Optiver, International Algorithmic, IMC och Getco. Det också vad som fört oss till New York. Ingen svensk aktör, knappast någon annan internationell, vill ställa upp på en intervju. Hemlighetsmakeriet är totalt. Vad är så hemligt? Idén bakom högfrekvenshandeln (high frequency trading, förkortat HFT), där order läggs och tas tillbaka i tusental, är att använda smarta algoritmer Fragmentisering, fragmentisering, fragmentisering. Det är svaret på varför marknaden ser ut som den gör i dag. och supersnabba datorer för att upptäcka och exploatera marknadsrörelser. För att inte avslöja sina avsikter på marknaden lägger institutionella placerare order på aktier inom vissa prisintervall, också genom datorer som gör det kluriga jobbet. Högfrekvenshandlarna från sitt håll, försöker avslöja hur mycket investeraren är villig att köpa för (eller sälja för) genom att skicka en bombmatta med order som dras tillbaka lika snabbt, ända tills de får respons. Genom att ta ett lite bättre pris, antingen köpa eller blanka instrumentet, för att erbjuda till den övriga marknaden millisekunden senare med liten vinst. Man hyvlar ett öre här, ett till öre där, och gör affärer i miljontal på alla tänkbara och tillgängliga marknader. Summa summarum: vinsterna har varit enorma och räknas i miljarder, när rörelserna på marknaden är stora ökar dessa. Högfrekvenshandeln har kommit in med sådan kraft att ingen kan bortse från den, säger Matthew Simon, analytiker på Tabb Group en analysfirma som bevakar branschen noga, när vi träffas på kontoret på en sidogata till Wall Street, nära NYSE. Fragmentisering, fragmentisering, fragmentisering. Det är svaret på varför marknaden ser ut som det gör i dag, säger han. Fragmentiseringen av marknaden innebär också att en rad uppfattningar måste uppdateras, sådan som hur många börser det finns i Stockholm. New York har 40 genomlysta och 30 ogenomlysta, totalt 70 olika marknadsplatser, vissa där man inte ens behöver rapportera in affärer. Jonas Hansbo ger exempel att affärer kan Så fungerar algoritmhandel tre vanliga strategier Algoritmdatorerna kan vara exponerade mot marknaden genom aktier eller andra instrument så lite som fem minuter per handelsdag. Sällan behålls positioner över natten. Mycket sällan äger datorerna vad som säljs, de är bara en snabb motor som hittar säljare och köpare och därför säger man att de agerar likviditetsskapare. För detta skär de emellan några punkter på varje transaktion. 80, ,50 4 BÖRS 80, Antal utbjudna aktier 80,30 Pris 1 4 PENSIONSFOND Antal köpta aktier 80,30 80,40 80,45 80,30 80,40 80,50 A B När en avvikelse uppstår mellan två instrument som brukar följas åt i pris, till exempel A- och B-aktien, utgår algoritmerna från att en återhämtning kommer och gör en arbitrage. Genom att handla med stora volymer vinner datorerna alltid i det långa loppet. 1. Köparen, t.ex. en pensionsfond, skickar köporder till marknaden på en aktie för 80,50 kr. 2. På en annan börs kostar aktien 80,45 kr. 3. Algoritmen, som är fysiskt närmare och därför snabbare, hinner köpa aktien först och överför den direkt till pensionsfonden för 80,50. Spreaden blir 5 öre per aktie. Har datorerna i uppgift att agera market maker ställer de köp- och säljpris. Förtjänsten är prisskillnaden mellan köp- och säljpris och räknas i ören på varje transaktion som kan uppgå till flera miljarder varje dag Pensionsfonden vill köpa 1 milj av en viss aktie. Den lägger en order på 80,30. ALGORITMHANDLARE 2. Algoritmen bjuder ut t.ex. 300 aktier, köparen nappar. 3. Algoritmen bjuder ut 400 st. och höjer priset. 4. Köparen mörkar och köper bara 100. Spelet fortsätter tills köparen köpt sina 1 miljon aktier. Algoritmer vill alltid avslöja köparens volymambitioner. Därför lägger de order som bara är toppen av ett isberg för att testa volymer och pris som köparen kan tänkas öka till. VA JUNI

5 göras inom ett handelssystem som hans eget Tbricks utan att det någonsin redovisas för den övriga marknaden. Helt inom gällande regelverk, poängterar han med emfas. Eller förslaget som i dag diskuteras, att vid speciella prisfall ska så kallade circuit breakers (strömbrytare) sakta in handeln för att manuellt sköta ett auktionsförfarande. Ett nytt regelverk innebär alltså inte att alla befintligt marknadsplatser explicit regleras. Det skapar skevheter när algoritmer får härja fritt hos vissa och inte hos andra, och riskerar att sänka världens alla börser samtidigt. Något som skedde för bara några veckor sedan och tog sin början i New York. C H O C K E N Klock a n slog h a lv tre den 6 maj. En dag då hela marknaden bekymrade sig över Greklands ekonomi och eurons kris: en statlig betalningsinställelse var en oroande och mycket möjlig utgång. Ryktesspridare och spekulanter hetsade varandra, ett rykte här, en faktauppgift där meddelandena skickades snabbt sinsemellan Bloombergterminalerna: Skulle börserna falla, skulle det bli en ny dubbeldipp? Oron grasserade. Några minuter efter 14.30, på en av de mindre börserna i New York som också handlar stora, kända aktier, började en rad aktier att falla en aning. Och de föll vidare. Ingen köpare ville röra den fallande bilan. Och när bolag som konsultfirman Accentures aktie föll för snabbt, gick så kallad circuit breakers i gång (då saktas handeln upp, tas över av en människa och sköts i auktionsför farande). På en annan börs där aktiehandeln inte saktades in föll priset ännu mer. Marknadens logik är ju den att den mest korrekta prissättningen Det är en bra idé med circuit-breakers. Men Europa har att lära av USA. Våra marknader är inte ihopkopplade på samma sätt. Deutsche Börse har en regel, Nasdaq OMX en annan. är också den senaste och börser i slowmotion kopierade det handlösa aktiefallet på börser där circuit breakers inte var i gång. Under minuterna som följde utbröt panik på marknaden och alla blev iakttagare när datorer skickade automatiska säljorder. Fallet fortsatte alltmedan datorer dumpade aktien, då algoritmerna var inställda på ordern: FIRE SALE. Med andra ord, ta alla förluster, begränsa skadan så stäng alla utestående positioner och lämna marknaden omedelbart. Datorer som vanligtvis, i överenskommelse med en börs, agerar market maker,det vill säga ställer sälj- och köpkurs och erbjuder sig att köpa instrumentet (för att blixtsnabbt hitta en köpare eller säljare på möjligen annan marknadsplats). Utan riktiga kurser föll till exempel Accenture från 40 dollar till att en minut senare, 14.47, prissättas till 1 cent. Det fanns circuit breaker som aktiverades 6 maj, men de som finns är inte samordnade, säger Petter Kolm, som tidigare drivit en hedgefond på investmentbanken Goldman Sachs i New York, och fortsätter: 6 maj blev det en efterfrågechock. Bidoch askspreaden ökade, och den kan ju vara oändlig då handlar man inte. Ingen ville ta likviditetsrisken ingen ville köpa, reaktionen blev precis som en marknad fungerar. Men vad som inte fungerar är att ha 70 olika marknadsplatser med osynkroniserade circuit breakers. Som det är i dag är få nöjda över läget. I en unik undersökning tillfrågades investerare pensionsfonder, hedgefonder, försäkringsbolag om synen på högfrekvenshandeln. Tabb Groups enkät med 145 svarande fann att majoriteten saknar förtroende för nuvarande marknadsstruktur, endast 7 procent hade stort förtroende. Det råder en konsensus om att den nuvarande situationen är ett problem, säger Matthew Simon. Ett begrepp som blivit vanligare i diskussionen är oavsiktliga konsekvenser. Att man måste se över läget på grund av att det kan få fler oavsiktliga konsekvenser, säger han och hänvisar till händelserna den 6 maj. Branschbedömare verkar vara eniga kring den uppkomna situationen, i samma undersökning från Tabb framkommer att samordnade circuit breakers är sanktionerat av majoriteten av marknaden. Dock är man oklar om hur länge en sådan ska ha effekt upp till två minuter eller mer än fem minuter. Det uppkomna läget kan härledas till Mifid som innebar en uppluckring av marknaden: fler börser, fler som får operera, lägre krav, billigare. Att snabbrörliga tekniker vunnit över trögrörliga. Där har handelsplatser vuxit fram och tagit allt större del av handeln en utveckling som VA tidigare beskrivit (nr 5/2010). Bats är en stor aktör, vid sidan av Chi-X och Burgundy. I Europa har man cirka 10 procent av aktiehandeln i de 100 största bolagen på Londonbörsen, i New York är man den tredje största börsen. Högfrekvensfirmor får inga fördelar, inte heller om du handlar mycket eller lite. Alla får agera på exakt samma villkor, ingen får specialbehandling, säger britten Mark Hemsley, som är vd för Bats Europe och denna dag befinner sig i New York. Över en iste på Pershing Square-kaféet intill Grand Central berättar han om Bats affärsmodell: ny aktör med lågkostnadsbas, huvudkontor i Kansas City och modern teknisk plattform, vilket innebär lägre transaktionskostnader för handlarna. Med de gällande regleringar innebär det att transaktioner går via dem i stället för etablerade storbörser: i New York är man den tredje största börsen, och i Europa knappar man in på konkurrenterna, som heter till exempel Chi-X. Han är stressad, ska vidare till ett seminarium med Nasdaq OMX-vd:n, så han berättar kort. Det är en bra idé med circuit breakers. Men Europa har att lära av USA. Våra marknader är inte ihopkopplade på samma sätt. Deutsche Börse har en regel, Nasdaq OMX en annan, säger han. H A N D L A R E N Hö g f r e k v e n s h a n d l a r e n John Netto driver M3 Capital, där han förutom eget kapital också förvaltar kapital från ett gäng investerare. Summor och kundtyp vill han inte berätta om, när vi sitter vid konferensbordet på Madison Avenue. Du kan ju fråga Getco om förvaltat kapital. Nä, just det, säger han med ett skratt över en brummande air-condition. De släpper inte in någon i sina lokaler. John Netto är profilerad och en opinionsbildare hos finansmedier som Bloomberg, Thomson Reuters och CNBC. Han har skrivit böcker om optioner, och anlitas även för att utbilda mäklarteam och handlare. Han kan sitt gebit, så att säga. Han är matematiker som skrev sin första bok om derivat som 12-åring. Vad gjorde du 6 maj+ är den fråga man öppnar en livlig diskussion med vid cocktailmingel i Wall Streets finanskretsar. John Netto, handlaren som pratar i lika högt tempo 34 VA JUNI

6 BÖRSUTMANAREN. Mark Hemsley på Bats Europe tar allt större marknadsandelar från trögrörliga börssystem. VA JUNI

7 som han handlar, är dock fåordig men klargör: Vi var inne i marknaden, säger John Netto, som tidigare var marinsoldat i nio år, och fortsätter: Det är snarlikt med vad man ställs inför i geopolitiska situationer. Då får man skjuta först och fråga sen, oavsett om det är en människa eller algoritm som gör det. Vad som hände den 6 maj diskuteras fortfarande och gått in i en fas om hur ett nytt börsfall drivet av datorer ska förhindras. Vad som skedde i USA kan mycket väl hända i Europa, menar John Netto, som handlar med eget kapital och även är rådgivare åt andra, förvaltar deras kapital enligt på förhand vald strategi för algoritmerna. Så specifik är han. Förvaltat kapital, mått på risktagande eller vilka kunderna är, vill han inte nämna. Avkastningen, däremot, är exceptionellt god, enligt hans uppgift. Varje investerad dollar har en avkastning på 3 dollar det vill säga 3 gånger pengarna. I en jämförelse, svenska Pan Capital som startade i slutet på 1990-talet, fick cirka 50 miljoner kronor. Avkastningen till storägaren, finansmannen Erik Penser, har sedan dess har varit närmare miljoner kronor 20 gånger kapitalet. Under 2008 tjänade man 1,4 miljarder kronor, enligt bokslutet. Att Pan Capital är exceptionellt snabba vittnar flera om, däribland ska Nasdaq OMX:s dåvarande vice vd Magnus Böcker bett dem om hjälp vid vidareutveckling av infrastrukturen. Enligt finansmatteprofessorn Petter Kolm, som bott i USA i tretton år, är det också poängen med hur börserna fungerar i dag. Men nu är tekniken inte långt ifrån vad som är möjligt. Barriären med millisekunder är sprängd. Alla som vill vara med i matchen har datorer inkopplade direkt mot börsen, så kallad co-location. Det gäller inte att vara snabb utan att vara först. På börsen finns det en pris- och tidsprioritet. Bäst pris och först i kön är den som får affären och gäller även när man ändrar sitt pris, säger Petter Kolm. HÖGFREKVENSHANDLAREN. John Nettos datorer tjänar småsummor men på stora volymer. Om man tror att det är lätt att tjäna pengar, så bör man tänka om. Det är inte heller något glamoröst jobb det här. Så vad gör John Netto? Låt oss se på ett exempel: Vanligtvis handlas det amerikanska aktieindex S&P 500 (bestående av över 500 aktier) bland skrikande handlare på börsgolvet. För att inte behöva stå på golvet finns något som kallas för S&P 500 E-mini, en kopia av det stora indexet men är elektroniskt handlat i mindre poster och priser som följer det stora indexet. Håll den tanken, för det ska komma att visa sig vara viktigt. Eftersom S&P 500 är ett börshandlat aktieindex ska en fallande aktie följa aktiekorgens värde det samma gäller E-mini. Gör det inte det så finns möjlighet till kortsiktigt arbitrage. John Netto sysslar med terminer och spekulerar i priset på index, underliggande aktier och valutor vid en tidpunkt, med förfall och lösenpris. Och så ytterligare en nivå: dessa ska prissättas varje millisekund och återspegla risk och framtida pris. Möjligheterna är stora, likaså är svårigheten. Det är oerhört komplext, jag kan sitta i sex lagers djup, säger han och syftar således på orderdjupet. Om man tror att det är lätt att tjäna pengar, så bör man tänka om. Det är inte heller något glamoröst jobb det här. Hängde du med? Matthew Simon på Tabb Group får klargöra något. Inte många förstår och hänger med i diskussionen kring högfrekvenshandel, vanligt folk gör inte det. Politikerna gör inte heller det. Man hör om Lehmans konkurs, folk förlorar jobben, högfrekvensfirmor, börsfallen sjätte maj, och så klumpar man ihop det man vill att något ska göras åt det, säger han. Matthew Simon menar att det som nu behövs är ett klargörande från de flesta aktörer, främst regleringssidan och politiker: Hur ser man på teknik? Vilken roll ska tekniken få ha? Det talas om att förbjuda colocation, att ha datorerna direkt uppkopplade i börsernas system. Men vad blir skillnaden om man ändå sätter datorerna på andra sidan gatan från börsen, man uppnår inget. Alltmedan diskussionerna kring detta pågår expanderar branschen. Vartåt det bär, kan bara spekuleras dock har efterfrågan på finansmatematiker återigen ökat, berättar Petter Kolm när vi sitter på en diner på Upper West Side på Manhattan. Efter finanskrisen var det anställningsstopp i branschen, men nu börjar det komma tillbaka och är tillbaka på samma nivå som det var före krisen, säger han och dricker på sin Cola light. Han tror att amerikanska regleringar lär dröja. Svenska Finansinspektionen har sagt sig hålla ögonen på högfrekvenshandlarna, och sannolikt inväntas en utpekad riktning och förhållningssätt från finansvärldens bastion, USA. Översynen av den mindre del av finansbranschen följer samma mönster som efter finanskrisen, och vad det blev av de regleringarna. Lågoddsare är att det nu blir likadant. Petter Kolms motivering kunde varit tagen direkt efter finanskrisen. Man vill inte snedvrida konkurrensen genom regleringar. Så just nu håller man på att tittar på hur det ska göras. VA JUNI