Litteraturlistan kallas även för Litteraturförteckning, Referenslista eller Källförteckning och

Transkript

1 Referenser Bozena Guziana, EST, lektor i miljöteknik Viktor Öman, bibliotekarie uppdaterad juni 2018 Grundformerna Löpande i texten: Parentessystem: författare-årtal principen I referenslistan: Författare. (Tidpunkt). Titel. Efterled med någon slags info om vem som (utöver författaren) står bakom källan och/eller var den återfinns. Litteraturlistan kallas även för Litteraturförteckning, Referenslista eller Källförteckning och Innehållsförteckning 1. Källhänvisning och litteraturlista Två sätt att hänvisa i texten Författarnamnet inom parentesen: utan referatmarkör Författarnamnet utanför parentesen: med referatmarkör Organisation, myndighet, företag som författare Författare saknas Att väja form för refererande Hur ofta ska referenserna sättas ut Referenshantering enligt APA-systemet I löptext I referenslistan Vad kursiveras i referenslistan? Två författare: Båda namn anges alltid Tre-fem författare Personlig kommunikation Elektroniska källor Punktlista Citat Referenslistan

2 1. Källhänvisning och litteraturlista Referenshantering omfattar både hänvisning i texten och upprättande av en litteraturlista. Referenser och litteraturlista är viktiga beståndsdelar i akademiska texter. De visar att författaren tagit del av tillgänglig forskning inom det aktuella området och ger läsaren möjlighet att kontrollera de källor som angetts. I den löpande texten anges författarens efternamn och publiceringsår så att läsaren kan identifiera källan och hitta den fullständiga informationen i den alfabetiska litteraturlistan, som även kalls för litteraturförteckning, referenslista eller källförteckning. Grundregeln är att det ska finnas ett ett-till-ett-förhållande mellan hänvisningarna i texten och litteraturlistan, vilket innebär att varje källa som man refererar till i texten måste gå att återfinna som en post i litteraturlistan. Omvänt ska litteraturlistan endast innehålla verk som man refererar till inne i texten och inte verk som man bara inspirerats av på ett vagare sätt. Undantag: personliga kontakter och webbplatsen i dess helhet. Det är också viktigt att i en källhänvisning i texten ska alltid samma ord som de första i posten i litteraturlistan används. Det måste vara uppenbart var man kan hitta den information som texten stöder sig på. Var mycket noggrann med detta. I texten: Språkrådet (2008) avråder från tvetydiga förkortningar som milj., eftersom läsaren inte vet om det ska tolkas som miljon eller miljard. I referenslistan: Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. Skrifter utgivna av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen, 8. Stockholm: Liber. Att sätta denna källa i referenslistan med titeln i början blir alltså fel: Svenska skrivregler (2008). Skrifter utgivna av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen, 8. Stockholm: Liber. 2. Två sätt att hänvisa i texten När man använder ett parentessystem finns det två sätt att hänvisa till en referens i den löpande texten: författaren inom parentes, dvs. utan referatmarkör eller författaren utanför parentesen, dvs. med en referatmarkör. Författaren kan vara en eller flera personer eller en myndighet eller en annan organisation. 2

3 2.1. Författarnamnet inom parentesen: utan referatmarkör Vid hela arbetsdagar i utrymmen med ekvivalenta nivåer över 85 db(a) eller 115 db(a) maxnivå föreligger risk för hörselskador (Arbetsmiljöverket, 2005) Författarnamnet utanför parentesen: med referatmarkör Enligt Arbetsmiljöverket (2005) föreligger risk för hörselskador vid hela arbetsdagar i utrymmen med ekvivalenta nivåer över 85 db(a) eller 115 db(a) maxnivå. Referatmarkörer gör det tydligt för läsaren att det du skriver i texten inte kommer från dig själv. Nedan finns det exempel på referatmarkörer; notera att de inte är synonymer ( Säger, skriver, berättar, redogör för, gör gällande Anser, påstår, tycker, menar Understryker, framhäver, betonar, påpekar, lyfter fram Förklarar, belyser, visar Diskuterar, utreder Undrar, frågar Enligt Organisation, myndighet, företag som författare Då det inte finns någon enskild angiven person som författare fyller en organisation, myndighet, universitet/högskola, institution eller ett företag den funktionen. Hela namnet ska skrivas ut men i de fall där det finns en vedertagen förkortning kan den användas. Namnet ska dock skrivas ut i sin helhet första gången referensen anges Författare saknas Tekniska manualer och liknande saknar ofta författare. Då ska det hänvisas till titel och årtal. Observera att dessa titlar inte ska kursiveras utan sättas inom citationstecken Att väja form för refererande I ditt arbete ska du använda de båda formerna för refererande, utan och med referatmarkör. Valet av formen för hänvisning i texten ska vara medveten då de signalerar olika saker. Fundera på skillnaden mellan dessa två sätt till hänvisningar i texten: I vilket fall lyfts den refererade författares roll fram och i vilket tonas den ner? När är det lämpligt att lyfta författare fram? Använd referatmarkör och skriv ut författaren utanför parentesen om det är intressant just vem som har gjort arbetet (känd författare, vid en kontrovers). Om du däremot vill styrka ett påstående och betona det som är allmänt accepterat är det påståendet som är viktigast och referensen ska läggas i en parentes i slutet av meningen. 3

4 2.6. Hur ofta ska referenserna sättas ut? Läsaren ska aldrig tvivla på varifrån en tankegång, teori eller liknande kommer. Det ska tydligt framgå om det är ditt bidrag eller om du hämtat det från en källa, och i så fall vilken källa. Är den regeln bara uppfylld, gäller det sedan att göra en avvägning mellan tydlighet i referenserna och textens läsbarhet i allmänhet (Erikson, 2015, s. 56). En källa: för flera nästföljande meningar En komplett referens sätts ut i en mening, i nästföljande räcker det bara med namn, dvs. årtal kan utelämnas. Exempel Uppbyggnad av slangsystem för att skapa säker brandvattenförsörjning är tidskrävande, speciellt vid långa insatsvägar (Ingason et al., 2015). Slangar kan trassla ihop sig och dessutom tar moment, exempelvis sammankoppling av slangar längre tid än själva förflyttningsprocessen vid långa inträngningssträckor. Enligt Ingason et al. är det en mycket invecklad och svår process att genomföra räddningsinsatser i undermarksanläggningar. En källa: för ett helt stycke Det räcker att nämna referensen en gång, gärna i början; vid långa stycken ytterligare någon gång. Finns det ingen risk att läsare förväxlar referensen med några andra källor kan årtalet utelämnas. Exempel 1 Flödeskedjan kopplad till uppförandet av ett byggnadsverk karaktäriseras av tre säregna drag enligt Vrijhoef & Koskela (2000). Flödeskedjan sammanstrålar alla leveranser till en och samma plats, byggarbetsplatsen som fungerar som en tillfällig fabrik uppförd runt den produkt som produceras. Kedjan är tillfällig i sin natur då varje projekt och dess arbetsgrupp är unika. Flödeskedjan sammansätts och initieras vid en beställning och är i sin utformning allt som oftast unik. Kedjans utformning ställer också krav på hur den styrs genom SCM. Författarna menar att SCM kan anta fyra olika roller med olika fokuspunkter för hanteringen av byggarbetsplatsens flödeskedja. I den första rollen fokuserar styrningen på flödeskedjans inverkan på uppförandet av byggnadsverket. SCM handlar här om att upprätthålla driften utan stopp orsakade av brist på resurser. Den andra rollen lägger istället vikt på hur flödeskedjan i sig hanteras, framförallt i frågan om materialhantering och logistik. Målet med SCM i denna roll blir istället att minimera kostnaderna för flödeskedjan. Den tredje rollen innebär att SCM används för att förutse och förmedla aktiviteter och behov på byggarbetsplatsen vidare i flödeskedjan. På så sätt finns ett förutseende i flödeskedjan och ett bättre samspel mellan leveranser och produktion kan uppnås. I den fjärde rollen intar SCM en sammankopplande roll mellan produktionens genomförande och flödeskedjan för att uppnå gemensamma fördelar. Hanteringen av SCM har dock vanligtvis inslag av flera av rollerna. 4

5 Exempel 2 Den första mening som finns angiven i BBR under 5:3 Möjlighet till utrymning vid brand säger att byggnader ska utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand (BFS 2011:6, s. 53) där utformning av utrymningsvägar inklusive dörrar och fönster, konstruktionslösningar samt materialval kommer påverka den totala säkerheten. När det gäller utrymning hamnar begreppet säkerhet mot att rädda personer ur en byggnad i fokus och där finns närmare beskrivet i BBR att tillfredsställande utrymning innebär att inte utsättas för nedfallande byggnadsdelar, hög temperatur, hög värmestrålning, giftiga brandgaser eller dålig sikt under utrymning till säker plats. För att uppfylla givna krav ska en byggnad indelas i brandceller som hindrar spridning under en viss tid samt att säkra utrymningsvägar, exempelvis dörrar, ska finnas för att leda människor från en hotad anläggning till det fria eller till annan säker plats. Vidare regleras även de brandtekniska installationerna i form av larmsystem, automatiska släcksystem, dörrstängare och annat för att användas som komplement till den grundläggande utformningen. Det viktiga för de tekniska systemen är att de innehar god tillförlitlighet oavsett påverkan från omgivande miljö, såsom exempelvis korrosion, termisk påverkan eller väderpåverkan och vid strömavbrott ska ett systems tänkta funktion kunna upprätthållas. Exempel 3 Pålärs bärförmåga Pålars bärförmåga beskrivs i tidigare nämnda rapporten från Pålkommisionen (Axelsson & Baker, 2007). En påle kan ha sin bärförmåga i spetsen eller manteln men också en kombination av de båda Vilken del av pålen som får den största delen av bärförmågan beror på vilken jord man har där pålen är placerad. Om pålen är placerad i en lerjord med spetsen på berg så är det pålens spets som får all bärförmåga. Om pålen till största del är placerad i en friktionsjord så får istället manteln den huvudsakliga bärförmågan. Ett exempel där pålens spets och mantel delar på bärförmågan skulle kunna vara där delar av manteln är omgiven av friktionsjord och spetsen står i en fast lagrad friktionsjord 5

6 En källa: för ett helt avsnitt Exempel Projekterings följd för friktionspålar För att underlätta projekteringsarbetet har Pålkommisionen (Axelsson & Baker, 2007) tagit fram en checklista att följa vid projektering av friktionspålar som beskriver sju steg. Första steget är planering samt utförande av geotekniska undersökningar. Därefter skapas en geoteknisk utredning, där utreds markens pålbarhet, drivningsmotstånd och omgivningspåverkan. Den geotekniska utredningen används för att bestämma dimensioneringen av pålar samt vilken typ av påle som är lämplig att nyttja vid rådande markförhållanden Det andra steget är en bedömning av omgivningspåverkan. Pålning påverkar omgivande jord och närliggande konstruktioner och ger främst upphov till sättningar i jorden och vinkeländringar av byggnader samt förändringar av hållfastheten i jorden. Därför krävs en riskanalys för att bedöma riskerna för omkringliggande jord och byggnader. I det tredje steget bestäms vilken påltyp som ska användas samt utformning av pålgrupper och pålplan. Man avgör vilka eventuella laster som pålarna kan bedömas klara av samt dimensionerar de valda pålarna i förhållande till de geotekniska förutsättningarna. I steg nummer fyra fastställs max last för varje påle, vilken pållängd som krävs för varje given last samt den optimala påldimensionen för en given last. I steg fyra kontrolleras även de sättningar som kan förväntas både av en enskild påle samt ifrån en hel pålgrupp. I detta steg sker även en dimensionering av hela pålelementet. Steg nummer fem blir att genomföra en drivbarhetsanalys. En drivbarhetsanalys innebär att man utreder möjligheten för pålning i den aktuella jorden med en viss typ av hejare. Ofta genomförs en drivbarhetsanalys med hjälp av datorsimuleringar. Sedan görs ett slutligt val av påltyp, påldimensioner samt pålgrupputformning. Under det sjätte steget tas en arbetsbeskrivning, kontrollplan och eventuellt även ett mätprogram för provpålning fram. En kontrollplan tas fram för att säkerställa pålarnas kvalitet och kontroll av omgivningspåverkan. När dessa handlingar tagits fram påbörjas provpålning. Provpålningen genomförs bland annat för att kontrollera jordens bärförmåga, maximala drag och tryckspänningar under slagning, eventuella skador på pålen eller pålens sjunkning per 10 slag. Det sjunde och sista steget är det som kallas för produktionspålning då sänks pålarna ner i marken. Därpå utförs en uppföljning av pålningsarbetet, inmätning av pålläge samt lutning, och en kontrollberäkning av pållaster. 6

7 Exempel Småhus Det som normalt sker i en byggnad är så kallad lastnedräkning av vertikala laster, vilket behandlas av boken Byggkonstruktion (Isaksson, Mårtensson & Thelandersson, 2010). Lastnedräkningen av vertikala laster innebär att man utgår ifrån de laster som kan verka på taket och räknar sedan ner dem som laster i väggarna. Den last som väggarna tar upp räknas sedan ner i husets grundkonstruktion. Detta innebär att desto längre ner i konstruktionen man kommer, desto mer last bör konstruktionen klara av. Husets längd och bredd kommer även att ge en påverkan av lastfördelningen. Förändring av spännvidden på huset kommer ge en direkt inverkan av mängden samt dimensionen av pålarna. I boken påpekas också att både husets utformning och dess geografiska läge påverkar vindlasten. Beroende på var i landet huset placeras så kommer lasterna på taket att variera kraftigt. Detta beroende på vilken snö- samt vindlast som påverkar huset. En byggnad belägen i norra Sverige har en högre snölast än en byggnad som är beläggen i södra Sverige. Husets utformning påverka också vindlasten. Vidare kan verksamhet som skall bedrivas i byggnaden ge olika laster på bottenplattan, ett vanligt bostadsbjälklag bedöms ha en utbredd last på 2,0 kn/m2 medan affärslokaler ligger på 4,0 kn/m2. En takkonstruktion för småhus kan variera markant, man kan t.ex. välja att ha ett vanligt sadeltak, ett pulpettak, ett valmat tak eller kanske ett cylindriskt tak (Träguiden, 2003). Valet av taktyp kommer att påverka takstolenskonstruktion; några exempel man kan välja på är fackverk, ramverk, saxtakstol eller en lösning med nockbalk (Takstols specialisten, 2017). 7

8 Flera källor i samma stycke Exempel 2 Fönster Enligt Åslund Hedman och Jensen Wennberg (2016) kan lågemissionsglas minska den utgående värmestrålningen vilket leder till att värmen istället riktas in mot rummet och mindre värme går förlorad. För att undvika köldbryggor bör även karmar vara väl isolerade och fönstret strategiskt placerat i denna. Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien (IVA, 2012) menar att ett modernt 2 glasfönster släpper igenom cirka en tredjedel så mycket värme som ett traditionellt 2 glasfönster. Enligt Holm (2015) försvinner ca 35 % av värmen ut genom fönster och dörrar. Exempel 2 Solceller i flerbostadshus Att placera solceller på ett flerbostadshus kan per kvadratmeter solcellspanel spara 100 kwh/år för en investeringskostnad på ca kr/m2 enligt Harryson (2009). I en rapport av BeBo (Tarnawski, Penttilä, & Winkler, 2016) beskrivs förutsättningar för bostadsrättföreningar och flerbostadshus att öka egenanvändningen av solel. Olika affärsmodeller och koncept baserat på nytänkande för inkoppling till elnät, samspel mellan solelproduktion och elbehov samt alternativt ägande beskrivs. Studien visar att det finns möjligheter för att öka egenanvändningen av solel för flerbostadshus genom att exempelvis ändra inkopplingar av solel till elnätet. 3. Referenshantering enligt APA-systemet 3.1. I löptext Boverket (2009) menar att detta kan komma att orsaka stora kostnader för landets fastighetsägare framöver. /Exempel med referatmarkör/ Carlsson et al. (2013) anser rent av att detta riskerar att bli det dyraste saneringsprojektet i Sverige i modern tid (s. 26). /Exempel med referatmarkör och citat/ Putsade fasader utan luftspalt är en av de vanligaste orsakerna till fuktskador i nybyggda hus (Andersson, 2012). /Exempel utan referatmarkör/ 3.2. I referenslistan Andersson, A. (2012). Byggregler och normer under 2000-talet. I Ö. Öberg (Red.) Bygga hus (s ). Stockholm: Studentlitteratur. Boverket. (2009). Hållbart byggande. Karlskrona: Boverket. Carlsson, C., Davidsson, D. D. & Eriksson, E. (2013). Hur mår husen?: En litteraturöversikt. Fuktforskarjournalen, 4(5), doi: /nhess Observera att i referenslistan sätts ut punkt; med undantag för URL adresser och DOI- nummer. 8

9 3.3. Vad kursiveras i referenslistan? Boverket. (2009). Hållbart byggande. Karlskrona : Boverket. / exempel på en bok/ Andersson, A. (2012). Byggregler och normer under 2000-talet. I Ö. Öberg (Red.) Bygga hus (s ). Stockholm : Studentlitteratur. /exempel på ett kapitel i en antologi; kapitel är skrivna av enskilda / Carlsson, C., Davidsson, D. D. & Eriksson, E. (2013). Hur mår husen? : En litteraturöversikt. Fuktforskarjournalen, 4(5), doi: /nhess /exempel på en vetenskaplig artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift/ 3.4. Två författare: Båda namn anges alltid. (Svensson & Andersson, 1997) Svensson och Andersson (1997) föreslår... När namnen står inom parentesen skall du använda & i stället för och. Står däremot namnen utanför parentesen används och Tre-fem författare: Samtliga författarnas namn anges första gången, därefter den förste författare följt av et al. eller m.fl. Första gången: (Bengtsson, Svensson, Andersson & Carlsson, 2009) eller.det framkommer i Bengtsson, Svensson, Andersson och Carlsson (2009) att När namnen står inom parentesen skall du använda & i stället för och. Står däremot namnen utanför parentesen används och. Därefter: (Bengtsson et al., 2009) eller Enligt Bengtsson et al. (2009) Personlig kommunikation Om man refererar till information som erhållits från enskilda personer genom t.ex. e-post, telefon samtal då sätter man ut förnamn, efternamn, organisation (och befattning) exakt datum. I texten: Det råder en allmän förvirring kring (E. Eriksson, Boverket, kommunikatör, personlig kontakt, 2 september, 2014). /utan referatmarkör/ Enligt Boverkets kommunikatör E. Eriksson (personlig kontakt, 2 september, 2014) råder en allmän förvirring kring /med referatmarkör/ Utlämnas helt ur referenslistan eftersom läsaren inte kan själv införskaffa källan. 9

10 3.7. Elektroniska källor Det är viktigt att skilja på rapporter som finns tillgängliga online (ofta i PDF-format) och texter från webbsidor. Rapporterna ändras vanligtvis inte, medan webbsidor ofta uppdateras, och därför behandlas de olika. Om du refererar till en rapport som är tillgänglig online behöver du inte ange datum för hämtning; refererar du däremot till en text som finns på webbsidor ska du skriva ut datum för hämtning. Rapporter tillgängliga online: /Nedladdad från/tillgänglig: URL/; om år saknas ange u.å. Boverket. (2014). God bebyggd miljö i kommunerna: En studie av miljömålsenkäten (Rapport 2014:25). Tillgänglig: Skillnad mellan Nedladdad från och Tillgänglig: Nedladdad från används då den länk som anges går direkt till texten; om länken man skriver ut visar istället hur man kan hitta texten är det bättre att skriva Tillgänglig. Text från webbsida: /Hämtad år-månad-datum, från URL/. Datum för hämtning ska anges, eftersom sidan kan komma att ändras efter att du läst den. Exempel 1 Text från webbsida med författare eller myndighet/organisation; Det är datum för uppdatering som gäller; om det saknas ange u.å. I texten: Hållbara energisystem ska enligt Energimyndigheten (2014) förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet, Enligt Boverket (u.å.) innebär en energideklaration att I referenslistan: Energimyndigheten. (2014). Ett hållbart energisystem. Hämtad , från Boverket. (u.å.). Vad är en energideklaration? Hämtad , från 10

11 Exempel 2 Webbsida utan författare I texten: En stor majoritet av energideklarationerna hade inte lämnats in på utsatt datum (Få har lämnat energideklaration, 2009, 7 juni). I referenslistan: Få har lämnat energideklaration. (2009, 7 juni). Hämtad 2 September, 2014, från Referens till webbplatsen i dess helhet Om man hänvisar i största allmänhet till en hel webbplats anges URL- adressen inom parentes i den löpande texten. Referensen behöver inte finnas med i referenslistan. I texten: Google ( är en sökmotor Citat i elektroniskt dokument som saknar sidnumrering När man citerar en elektronisk text som saknar sidnumrering anges kapitel- eller styckerubrik och det aktuella styckets nummer räknat från rubriken. (Andersson, 2010, Introduktion, stycke 3) Om rubriken saknas ange vilket stycke avses: (Bengtsson, 2011, stycke 4) 3.8. Punktlista Placera källan i anslutande text före punktlistan. Exempel 1: Relevanta leveransserviceelement är (Oskarsson et al., 2013; Storhagen, 2011): - Ledtid: Ledtid är den tid det tar från att kunden lägger en order till att den beställda produkten levereras. - Leveranspålitlighet: Leveranspålitlighet behandlar ledtidens pålitlighet. Det är här viktigt att en vara inte levereras för tidigt eller för sent. - Leveranssäkerhet: Leveranssäkerhet innebär att rätt produkt i rätt kvalitet och kvantitet levereras. Leveranssäkerhetens betydelse har ökat då industrin önskat minska sin materialhantering och effektiviserat materialflödena. - Lagertillgänglighet: Lagertillgänglighet är ett mått på hur många leveranser som kan hanteras Exempel 2: utifrån lagerförda varor och som därmed kan levereras direkt. Lagertillgänglighet är en parabel som endast är aktuell för lagerförda varor. Ozalp, Suvaci & Tonus (2010) menar att logistikens processer kan beskrivas med sju r. Dessa är att leverera: 11

12 - Rätt vara - I rätt skick - Vid rätt plats - I rätt mängd - Vid rätt tidpunkt. - Hos rätt kund - Till rätt kostnad. 4. Citat Citera ordagrant, dvs. skriv citatet exakt som det står, inklusive eventuella tryckfel. Ett tryckfel i den citerade texten kan markeras med ett utropstecken inom hakparentes i citatet: [!] placerat efter ordet med stavfelet. På engelska markeras fel i citat med [sic]. Ett tillägg i ett citat för att tydliggöra något görs genom att sätta tillägget inom hakparentes: [egen övers.], [egen kursivering]. Alltid källa med sidoangivelse! Integrerat citat: Korta citat, på mindre än 40 ord återges integrerade i löpande i texten, antingen med eller utan referatmarkör. Storhagen (2011 ) definierar Supplay Chain Management SCM som material- och produktflödena mellan två eller flera led från råvara till slutanvändare, med det gemensamma långsiktiga målet att skapa bästa möjliga värde för slutkunden till lägsta möjliga totala kostnad för flödet i sin helhet (s. 221). Supply Chain Management (SCM) SCM innebär medvetna ansatser längs material- och produktflödena mellan två eller flera led från råvara till slutanvändare, med det gemensamma långsiktiga målet att skapa bästa möjliga värde för slutkunden till lägsta möjliga totala kostnad för flödet i sin helhet (Storhagen, 2011, s. 221). Observera att citerad text antingen markers med citationstecken eller med kursivering; inte både och. Supplay Chain Management (SCM) SCM innebär medvetna ansatser längs material- och produktflödena mellan två eller flera led från råvara till slutanvändare, med det gemensamma långsiktiga målet att skapa bästa möjliga värde för slutkunden till lägsta möjliga totala kostnad för flödet i sin helhet (Storhagen, 2011, s. 221). Supplay Chain Management (SCM) SCM innebär medvetna ansatser längs material- och produktflödena mellan två eller flera led från råvara till slutanvändare, med det gemensamma långsiktiga målet att skapa bästa möjliga värde för slutkunden till lägsta möjliga totala kostnad för flödet i sin helhet (Storhagen, 2011, s. 221). 12

13 Blockcitat: Längre citat, mer än 40 ord får stå som ett eget stycke utan citationstecken/kursivering. Det behövs inga citationstecken men minska storleken och/eller radavståndet samt dra in texten från vänstermarginalen, indrag (finns i mallen). Exempel med referatmarkör: Jonsson och Mattsson (2011) definierarar logistik som: planering, organisering och styrning av alla aktiviteter i materialflödet, från råmaterialanskaffning till slutlig konsumtion och returflöden av använda produkter, och som syftar till att tillfredsställa kunders och övriga intressenters behov och önskemål, dvs. ge en god kundservice, låga kostnader, låg kapitalbindning och små miljökonsekvenser. (s.20) Exempel utan referatmarkör: Med logistik menas: planering, organisering och styrning av alla aktiviteter i materialflödet, från råmaterialanskaffning till slutlig konsumtion och returflöden av använda produkter, och som syftar till att tillfredsställa kunders och övriga intressenters behov och önskemål, dvs. ge en god kundservice, låga kostnader, låg kapitalbindning och små miljökonsekvenser (Jonsson & Mattson, 2011, s.20). 5. Referenslistan Referenslistan ska stå uppställd i bokstavsordning efter författarnas efternamn. Samma författare, flera verk: ska dessa stå i kronologisk ordning Boverket (2014) Boverket (2016) Efternamn som föregås av t. ex. von eller af: ordnas efter själva efternamnet Tecknet &: (och inte ordet och) används vid uppräkning av namnen i referenslistan Andersson, B. & Bengtsson, H. R. (1998) Gustafsson, E., Eriksson J. & Core, G.L. (2002) Olika upplagor: upplagan skrivs i en parentes efter titeln. Man anger året som den aktuella upplagan kommit ut. T. ex. (2 uppl.) eller (ny uppl.) på engelska (4th ed. ) eller (Rev. Ed.) Redaktörer: (red.). (år). eller (red:er). (år). På engelska (Ed.). (år). eller (Eds.). (år). Observera att till hela antologin refereras endast om det är översikten som det hänvisas till. Annars refereras till respektive bidrag i antologin med egen/egna författare. Med antologin menas böcker som har olika författare till de olika kapitlen. 13