Referenser. Innehållsförteckning. Löpande i texten: Parantessystemet, författare-årtal principen

Transkript

1 Referenser Bozena Guziana, EST, lektor i miljöteknik Viktor Öman, bibliotekarie Grundformerna Löpande i texten: Parantessystemet, författare-årtal principen I referenslistan: Författare. (Tidpunkt). Titel. Plus efterled med någon slags info om vem som (utöver författaren) står bakom källan och/eller var den återfinns. Innehållsförteckning 1. Källhänvisning och litteraturlista Två sätt att hänvisa i texten Författarnamnet inom parentesen: utan referatmarkör Författarnamnet utanför parentesen: med referatmarkör Organisation, myndighet, företag som författare Författare saknas Att väja form för refererande Hur ofta ska referenserna sättas ut Referenshantering enligt APA-systemet I löptext I referenslistan Vad kursiveras i referenslistan? Två författare Tre-fem författare Personlig kommunikation Elektroniska källor Rapporter tillgängliga online /Tillgänglig: URL/; om år saknas ange u.å Text från webbsida /Hämtad år-månad-datum, från URL/ Referens till webbplatsen i dess helhet Citat i elektroniskt dokument som saknar sidnumrering

2 3.8. Punktlista Citat Primära källor Källhänvisning och litteraturlista Referenshantering omfattar både hänvisning i texten och upprättande av en litteraturlista. Referenser och litteraturlista är viktiga beståndsdelar i akademiska texter. De visar att författaren tagit del av tillgänglig forskning inom det aktuella området och ger läsaren möjlighet att kontrollera de källor som angetts. I den löpande texten anges författarens efternamn och publiceringsår så att läsaren kan identifiera källan och hitta den fullständiga informationen i den alfabetiska litteraturlistan, som även kalls för litteraturförteckning, referenslista eller källförteckning. Grundregeln är att det ska finnas ett ett-till-ett-förhållande mellan hänvisningarna i texten och litteraturlistan, vilket innebär att varje källa som man refererar till i texten måste gå att återfinna som en post i litteraturlistan. Omvänt ska litteraturlistan endast innehålla verk som man refererar till inne i texten och inte verk som man bara inspirerats av på ett vagare sätt. Undantag: personliga kontakter och webbplatsen i dess helhet. Det är också viktigt att i en källhänvisning i texten ska alltid samma ord som de första i posten i litteraturlistan används. Det måste vara uppenbart var man kan hitta den information som texten stöder sig på. Var mycket noggrann med detta. I texten: Språkrådet (2008) avråder från tvetydiga förkortningar som milj., eftersom läsaren inte vet om det ska tolkas som miljon eller miljard. I referenslistan: Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. Skrifter utgivna av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen, 8. Stockholm: Liber. Att sätta denna källa i referenslistan med titeln i början blir alltså fel: Svenska skrivregler (2008). Skrifter utgivna av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen, 8. Stockholm: Liber. 2. Två sätt att hänvisa i texten När man använder ett parantessystem finns det två sätt att hänvisa till en referens i den löpande texten: författaren inom parantes, dvs. utan referatmarkör eller författaren utanför parentesen, dvs. med en referatmarkör. Författaren kan vara en eller flera personer eller en myndighet eller en annan organisation. 2

3 2.1. Författarnamnet inom parentesen: utan referatmarkör Vid hela arbetsdagar i utrymmen med ekvivalenta nivåer över 85 db(a) eller 115 db(a) maxnivå föreligger risk för hörselskador (Arbetsmiljöverket, 2005) Författarnamnet utanför parentesen: med referatmarkör Enligt Arbetsmiljöverket (2005) föreligger risk för hörselskador vid hela arbetsdagar i utrymmen med ekvivalenta nivåer över 85 db(a) eller 115 db(a) maxnivå. Referatmarkörer gör det tydligt för läsaren att det du skriver i texten inte kommer från dig själv. Nedan finns det exempel på referatmarkörer; notera att de inte är synonymer ( Säger, skriver, berättar, redogör för, gör gällande Anser, påstår, tycker, menar Understryker, framhäver, betonar, påpekar, lyfter fram Förklarar, belyser, visar Diskuterar, utreder Undrar, frågar Enligt Organisation, myndighet, företag som författare Då det inte finns någon enskild angiven person som författare fyller en organisation, myndighet, universitet/högskola, institution eller ett företag den funktionen. Hela namnet ska skrivas ut men i de fall där det finns en vedertagen förkortning kan den användas. Namnet ska dock skrivas ut i sin helhet första gången referensen anges Författare saknas Tekniska manualer och liknande saknar ofta författare. Då ska det hänvisas till titel och årtal. Observera att dessa titlar inte ska kursiveras utan sättas inom citationstecken Att väja form för refererande I ditt arbete ska du använda de båda formerna för refererande, utan och med referatmarkör. Valet av formen för hänvisning i texten ska vara medveten då de signalerar olika saker. Fundera på skillnaden mellan dessa två sätt till hänvisningar i texten: I vilket fall lyfts den refererade författares roll fram och i vilket tonas den ner? När är det lämpligt att lyfta författare fram? Använd referatmarkör och skriv ut författaren utanför parentesen om det är intressant just vem som har gjort arbetet (känd författare, vid en kontrovers). Om du däremot vill styrka ett påstående och betona det som är allmänt accepterat är det påståendet som är viktigast och referensen ska läggas i en parantes i slutet av meningen. 3

4 2.6. Hur ofta ska referenserna sättas ut Läsaren ska aldrig tvivla på varifrån en tankegång, teori eller liknande kommer. Det ska tydligt framgå om det är ditt bidrag eller om du hämtat det från en källa, och i så fall vilken källa. Är den regeln bara uppfylld, gäller det sedan att göra en avvägning mellan tydlighet i referenserna och textens läsbarhet i allmänhet (Erikson, 2015, s. 56). En källa: för flera nästföljande meningar En komplett referens sätts ut i en mening, i nästföljande räcker det bara med namn, dvs. årtal kan utelämnas. Exempel Uppbyggnad av slangsystem för att skapa säker brandvattenförsörjning är tidskrävande, speciellt vid långa insatsvägar (Ingason et al., 2015). Slangar kan trassla ihop sig och dessutom tar moment, exempelvis sammankoppling av slangar längre tid än själva förflyttningsprocessen vid långa inträngningssträckor. Enligt Ingason et al. är det en mycket invecklad och svår process att genomföra räddningsinsatser i undermarksanläggningar. En källa: för ett helt stycke Det räcker att nämna referensen en gång, gärna i början; vid långa stycken ytterligare någon gång. Finns det ingen risk att läsare förväxlar referensen med några andra källor kan årtalet utelämnas. Exempel 1 Flödeskedjan kopplad till uppförandet av ett byggnadsverk karaktäriseras av tre säregna drag enligt Vrijhoef & Koskela (2000). Flödeskedjan sammanstrålar alla leveranser till en och samma plats, byggarbetsplatsen som fungerar som en tillfällig fabrik uppförd runt den produkt som produceras. Kedjan är tillfällig i sin natur då varje projekt och dess arbetsgrupp är unika. Flödeskedjan sammansätts och initieras vid en beställning och är i sin utformning allt som oftast unik. Kedjans utformning ställer också krav på hur den styrs genom SCM. Författarna menar att SCM kan anta fyra olika roller med olika fokuspunkter för hanteringen av byggarbetsplatsens flödeskedja. I den första rollen fokuserar styrningen på flödeskedjans inverkan på uppförandet av byggnadsverket. SCM handlar här om att upprätthålla driften utan stopp orsakade av brist på resurser. Den andra rollen lägger istället vikt på hur flödeskedjan i sig hanteras, framförallt i frågan om materialhantering och logistik. Målet med SCM i denna roll blir istället att minimera kostnaderna för flödeskedjan. Den tredje rollen innebär att SCM används för att förutse och förmedla aktiviteter och behov på byggarbetsplatsen vidare i flödeskedjan. På så sätt finns ett förutseende i flödeskedjan och ett bättre samspel mellan leveranser och produktion kan uppnås. I den fjärde rollen intar SCM en sammankopplande roll mellan produktionens genomförande och flödeskedjan för att uppnå gemensamma fördelar. Hanteringen av SCM har dock vanligtvis inslag av flera av rollerna. 4

5 Exempel 2 Den första mening som finns angiven i BBR under 5:3 Möjlighet till utrymning vid brand säger att byggnader ska utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand (BFS 2011:6, s. 53) där utformning av utrymningsvägar inklusive dörrar och fönster, konstruktionslösningar samt materialval kommer påverka den totala säkerheten. När det gäller utrymning hamnar begreppet säkerhet mot att rädda personer ur en byggnad i fokus och där finns närmare beskrivet i BBR att tillfredsställande utrymning innebär att inte utsättas för nedfallande byggnadsdelar, hög temperatur, hög värmestrålning, giftiga brandgaser eller dålig sikt under utrymning till säker plats. För att uppfylla givna krav ska en byggnad indelas i brandceller som hindrar spridning under en viss tid samt att säkra utrymningsvägar, exempelvis dörrar, ska finnas för att leda människor från en hotad anläggning till det fria eller till annan säker plats. Vidare regleras även de brandtekniska installationerna i form av larmsystem, automatiska släcksystem, dörrstängare och annat för att användas som komplement till den grundläggande utformningen. Det viktiga för de tekniska systemen är att de innehar god tillförlitlighet oavsett påverkan från omgivande miljö, såsom exempelvis korrosion, termisk påverkan eller väderpåverkan och vid strömavbrott ska ett systems tänkta funktion kunna upprätthållas. 3. Referenshantering enligt APA-systemet 3.1. I löptext Boverket (2009) menar att detta kan komma att orsaka stora kostnader för landets fastighetsägare framöver. /Exempel med referatmarkör/ Carlsson et al. (2013) anser rent av att detta riskerar att bli det dyraste saneringsprojektet i Sverige i modern tid (s. 26). /Exempel med referatmarkör och citat/ Putsade fasader utan luftspalt är en av de vanligaste orsakerna till fuktskador i nybyggda hus (Andersson, 2012). /Exempel utan referatmarkör/ 3.2. I referenslistan Andersson, A. (2012). Byggregler och normer under 2000-talet. I Ö. Öberg (Red.) Bygga hus (ss ). Stockholm: Studentlitteratur. Boverket. (2009). Hållbart byggande. Karlskrona: Boverket. Carlsson, C., Davidsson, D. D. & Eriksson, E. (2013). Hur mår husen?: En litteraturöversikt. Fuktforskarjournalen, 4(5), doi: /nhess Observera att i referenslistan sätts ut punkt; med undantag för URL adresser och DOI- nummer. 5

6 3.3. Vad kursiveras i referenslistan? Boverket. (2009). Hållbart byggande. Karlskrona : Boverket. / exempel på en bok/ Andersson, A. (2012). Byggregler och normer under 2000-talet. I Ö. Öberg (Red.) Bygga hus (ss ). Stockholm : Studentlitteratur. /exempel på ett kapitel i en antologi; kapitel är skrivna av enskilda / Carlsson, C., Davidsson, D. D. & Eriksson, E. (2013). Hur mår husen? : En litteraturöversikt. Fuktforskarjournalen, 4(5), doi: /nhess /exempel på en vetenskaplig artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift/ 3.4. Två författare: Båda namn anges alltid. (Svensson & Andersson, 1997) Svensson och Andersson (1997) föreslår... När namnen står inom parentesen skall du använda & i stället för och. Står däremot namnen utanför parentesen används och Tre-fem författare: Samtliga författarnas namn anges första gången, därefter den förste författare följt av et al. eller m.fl. Första gången: (Bengtsson, Svensson, Andersson & Carlsson, 2009) eller.det framkommer i Bengtsson, Svensson, Andersson och Carlsson (2009) att När namnen står inom parentesen skall du använda & i stället för och. Står däremot namnen utanför parentesen används och. Därefter: (Andersson et al., 2009) eller Enligt Andersson et al. (2009) Personlig kommunikation Om man refererar till information som erhållits från enskilda personer genom t.ex. e-post, telefon samtal då sätter man ut förnamn, efternamn, organisation (och befattning) exakt datum. I texten : Det råder en allmän förvirring kring (E. Eriksson, Boverket, kommunikatör, personlig kontakt, 2 september, 2014). /utan referatmarkör/ Enligt Boverkets kommunikatör E. Eriksson (personlig kontakt, 2 september, 2014) råder en allmän förvirring kring /med referatmarkör/ Utlämnas helt ur referenslistan eftersom läsaren inte kan själv införskaffa källan. 6

7 3.7. Elektroniska källor Det är viktigt att skilja på rapporter som finns tillgängliga online (ofta i PDF-format) och texter från webbsidor. Rapporterna ändras vanligtvis inte, medan webbsidor ofta uppdateras, och därför behandlas de olika. Om du refererar till en rapport som är tillgänglig online behöver du inte ange datum för hämtning; refererar du däremot till en text som finns på webbsidor ska du skriva ut datum för hämtning. Rapporter tillgängliga online: /Nedladdad från/tillgänglig från: URL/; om år saknas ange u.å. Boverket. (2014). God bebyggd miljö i kommunerna: En studie av miljömålsenkäten (Rapport 2014:25). Tillgänglig: Skillnad mellan Nedladdad från och Tillgänglig från: Nedladdad från används då den länk som anges går direkt till texten; om länken man skriver ut visar istället hur man kan hitta texten är det bättre att skriva Tillgänglig från. Text från webbsida: /Hämtad år-månad-datum, från URL/. Datum för hämtning ska anges, eftersom sidan kan komma att ändras efter att du läst den. Exempel 1 Text från webbsida men författare eller myndighet/organisation; Det är datum för uppdatering som gäller; om det saknas ange u.å. I texten: Hållbara energisystem ska enligt Energimyndigheten (2014) förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet, Enligt Boverket (u.å.) innebär en energideklaration att I referenslistan: Energimyndigheten. (2014). Ett hållbart energisystem. Hämtad , från Boverket. (u.å.). Vad är en energideklaration? Hämtad , från Exempel 2 Webbsida utan författare I texten: En stor majoritet av energideklarationerna hade inte lämnats in på utsatt datum (Få har lämnat energideklaration, 2009, 7 juni). I referenslistan: Få har lämnat energideklaration. (2009, 7 juni). Hämtad 2 September, 2014, från 7

8 Referens till webbplatsen i dess helhet Om man hänvisar i största allmänhet till en hel webbplats anges URL- adressen inom parantes i den löpande texten. Referensen behöver inte finnas med i referenslistan. I texten: Google ( är en sökmotor Citat i elektroniskt dokument som saknar sidnumrering När man citerar en elektronisk text som saknar sidnumrering anges kapitel- eller styckerubrik och det aktuella styckets nummer räknat från rubriken. (Andersson, 2010, Introduktion, stycke 3) Om rubriken saknas ange vilket stycke avses: (Bengtsson, 2011, stycke 4) 3.8. Punktlista Placera källan i anslutande text före punktlistan. Exempel 1: Relevanta leveransserviceelement är (Oskarsson et al., 2013; Storhagen, 2011): - Ledtid: Ledtid är den tid det tar från att kunden lägger en order till att den beställda produkten levereras. - Leveranspålitlighet: Leveranspålitlighet behandlar ledtidens pålitlighet. Det är här viktigt att en vara inte levereras för tidigt eller för sent. - Leveranssäkerhet: Leveranssäkerhet innebär att rätt produkt i rätt kvalitet och kvantitet levereras. Leveranssäkerhetens betydelse har ökat då industrin önskat minska sin materialhantering och effektiviserat materialflödena. - Lagertillgänglighet: Lagertillgänglighet är ett mått på hur många leveranser som kan hanteras Exempel 2: utifrån lagerförda varor och som därmed kan levereras direkt. Lagertillgänglighet är en parabel som endast är aktuell för lagerförda varor. Ozalp, Suvaci & Tonus (2010) menar att logistikens processer kan beskrivas med sju r. Dessa är att leverera: - Rätt vara - I rätt skick - Vid rätt plats - I rätt mängd - Vid rätt tidpunkt. - Hos rätt kund - Till rätt kostnad. 8

9 4. Citat Citera ordagrant, dvs. skriv citatet exakt som det står, inklusive eventuella tryckfel. Ett tryckfel i den citerade texten kan markeras med ett utropstecken inom hakparentes i citatet: [!] placerat efter ordet med stavfelet. På engelska markeras fel i citat med [sic]. Ett tillägg i ett citat för att tydliggöra något görs genom att sätta tillägget inom hakparentes: [egen övers.], [egen kursivering]. Alltid källa med sidoangivelse! Korta citat, på mindre än 40 ord återges löpande i texten med citationstecken och referensen inom parantes som sätts mellan citationstecken och punkten:. (Andresson,2006, s. 17). (Boverket, 2012, s. 98). Längre citat, mer än 40 ord får stå som ett eget stycke utan citationstecken (kallas för blockcitat). Det behövs inga citationstecken men minska storleken och/eller radavståndet samt dra in texten från vänstermarginalen, indrag ( finns i mallen). Källan anges efter punkt inom parantes:... (Boverket, 2013, s.26) eller Enligt Boverket (2013) ska:.... (s. 26) 5. Primära källor Primära källor ska användas så långt det är möjligt. 6. Referenslistan Referenslistan ska stå uppställd i bokstavsordning efter författarnas efternamn. Samma författare, flera verk: ska dessa stå i kronologisk ordning Boverker (2014).. Boverket (2016) Efternamn som föregås av t. ex. von eller af: ordnas efter själva efternamnet Tecknet &: (och inte ordet och) används vid uppräkning av namnen i referenslistan Andersson, B. & Bengtsson, H. R. (1998) 9

10 Gustafsson, E., Eriksson J. & Core, G.L. (2002) Olika upplagor: upplagan skrivs i en parantes efter titeln. Man anger året som den aktuella upplagan kommit ut. T. ex. (2 uppl.) eller (ny uppl.) på engelska (4th ed. ) eller (Rev. Ed.) Redaktörer: (red.). (år). eller (red:er). (år). På engelska (Ed.). (år). eller (Eds.). (år). Observera att till hela antologin refereras endast om det är översikten som det hänvisas till. Annars refereras till respektive bidrag i antologin med egen/egna författare. Med antologin menas böcker som har olika författare till de olika kapitlen. 10