ALNARPS MJÖLKDAG. Bättre vall mjölkproduktion i topp!! 14 november 2013

Transkript

1 ALNARPS MJÖLKDAG Bättre vall mjölkproduktion i topp!! 14 november 2013 Biosystem och teknologi (BT) Partnerskap Alnarp Skånemejerier Skånesemin i samarbete med Svenska Vallföreningen Partnerskap Alnarp

2 Välkommen till Alnarps mjölkdag Torsdag 14 november 2013 Bättre vall mjölkproduktion i topp! Arrangeras av SLU-Alnarp Inst. f. biosystem och teknologi, Skånemejerier, Skånesemin och Partnerskap Alnarp i samarbete med Svenska Vallföreningen. Alnarps Mjölkdag vänder sig i första hand till mjölkproducenter, rådgivare och studenter. Program 09:00 10:00 Registrering, kaffe med ostfralla 10:00 Välkomna Anders Herlin, SLU och Itte Weidman, Svenska Vallföreningen - Vallfodrets roll i mjölkproduktionen Rolf Spörndly, SLU, Husdjurens utfodring och vård - Vår väg till att bli Vallmästare! Bernt och Thomas Bengtsson, Gunnas, Olofstorp intervjuare Niels Andresen, Jordbruksverket - Vad betyder vallbaljväxterna för miljö och klimat Georg Carlsson, SLU, Biosystem och teknologi - Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Jan Jansson, försöksledare på Rådde försöksgård 12:15 Lunch 13:15 Fortsättning: - Årets analysvärden på vallfoder Charlotte Åkerlind, BLGG AgroXpertus - Utfodring av baljväxtrikt vallfoder Mia Davidsson, Skånesemin, Hörby - Lagringsmetoder Rolf Spörndly, SLU, Husdjurens utfodring och vård - Vad kostar vallfodret? Niels Andresen, Jordbruksverket och Christian Swensson, SLU, Biosystem och teknologi/lrf Mjölk - Diskussion och frågor Kaffe och förfriskningar Svenska Vallföreningens årsmöte Avslutning Plats: Aulan Alnarpsgården, Alnarp Information om Svenska Vallföreningen finns på deras hemsida: Partnerskap Alnarp

3 Alnarps mjölkdag 14 november 2013 Innehållsförteckning Vallfodrets roll i mjölkproduktionen Försöksledare, Docent Rolf Spörndly, SLU, Husdjurens utfodring och vård Sida 5 Vår väg till att bli Vallmästare! Bernt och Thomas Bengtsson, Gunnas, Olofstorp intervjuare Niels Andresen, Jordbruksverket 12 Vad betyder vallbaljväxterna för miljö och klimat Georg Carlsson, SLU, Biosystem och teknologi 15 Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Jan Jansson, försöksledare på Rådde försöksgård 26 Årets analysvärden på vallfoder Charlotte Åkerlind, BLGG AgroXpertus 40 Utfodring av baljväxtrikt vallfoder Mia Davidsson, Skånesemin, Hörby 47 Lagringsmetoder Rolf Spörndly, SLU, Husdjurens utfodring och vård 53 Vad kostar vallfodret? Niels Andresen, Jordbruksverket och Christian Swensson, SLU, Biosystem och teknologi/lrf Mjölk 58

4 Alnarps mjölkdag 14 november 2013

5 Vallfodret i mjölkkornas foderstat Rolf Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Vallfoder är den största gröda som odlas på den svenska jordburksmarken ha slåttervall vilket var 39 % av den totala åkerarealen. Till det kommer ha betesmark. Tillsammans utgör det 53 % av all jordbruksmark. Spannmål utgör 33 %. I arealen för slåttervall ingår andra grovfoder som t.ex majs. Majs odlades på hektar och utgör 1,3 % av den samlade slåttervallarealen (Fig 4-5). Kor är de största konsumenterna av vallfoder men får och speciellt hästar konsumerar en allt större andel. Det finns nu fler hästar ( vuxna och föl sammantaget) än vad det finns mjölkkor ( ) i landet enligt senaste räkning. Men totalantalet nötkreatur är 1,5 miljoner och 0,6 miljoner får. (SCB, 2013) Den avgörande skillnaden mellan idisslaren och hästen är att idisslaren är specialiserad på att effektivt utnyttja energin och proteinet i relativt lättsmält grovfoder. Genom att fodret ligger i vommen tills det är nedbrutet hinner en större del utnyttjas och mikroorganismerna kan tillverka protein som djuret sedan kan smälta och ta upp i tunntarmen. De kan därigenom utnyttja mycket av fibern och även lågvärdiga kvävekällor (protein). Däremot hindras idisslaren från att äta mycket av ett grovt grovfoder. Det bryts ned långsamt och ligger kvar länge i vommen och hindrar ytterligare foderintag tills det brutits ned och passerat vidare. För att vi ska få ut en så hög mjölkproduktion som vi önskar måste därför vallfodret var lättsmält. För att bli det må det skördas i ett tidigt utvecklingsstadium. För både intensiv mjölk- och köttproduktion är detta avgörande. Ett tidigt skördat vallfoder innehåller både mer näringsämnen per kg och äts till en större mängd turboeffekt! (Fig 16-26) Under de senaste decennierna har utfodringen av mjölkkor genomgått flera skeden. Först en övergång från hö till ensilage vilket ledde till högre vallfoderintag, mycket p.g.a. tidigare skörd. Sedan inleddes en tid med högt mjölkpris och relativt lågt kraftfoderpris vilket ledde till att Sverige kom att framstå som ett av de länder i världen som utfodrade mest kraftfoder till korna. Vi klarade djurhälsan genom att lägga en allt större andel fiber, främst betfiber, i kraftfodret. Den stärkelserika spannmålsdelen kunde därmed förbli på ungefär lika många kg per ko och dag, ca 8 kg. Under det senaste decenniet har ett ökat pris på samtliga kraftfoderkomponenter, inte minst spannmålen, lett till att andelen kraftfoder sjunkit och vallfodret återtagit en stark position även i högmjölkarens foderstat. (Fig 27-28) Försök som genomförts nyligen (Patel, 2012; Spörndly & Kumm, 2010) visar att om man jämför låg (40-50 %), medelhög (50-70 %) och hög (50-90 %) andel vallfoder i foderstaten så är den medelhöga mest lönsam (Fig 29-33). Försöken visar också på en mycket stor spridning mellan individuella kor när det gäller foderintaget. Olika kor har alltså olika stor kapacitet att äta vallfoder när de gå i en lösdrift och har fri tillgång till ensilage eller om de betar. Detta skulle kunna utnyttjas så att man gav lägre kraftfodergivor till de kor som hade kapaciteten att äta mycket vallfoder. Problemet kan docka vara att ta reda på vilka kor det är. Ett nystartat

6 projekt av Torsten Eriksson och Bengt-Ove Rustats vid Inst. för husdjurens utfodring och vård går ut på att försöka uppskatta varje kos foderintag genom att mäta deras vattenkonsumtion. Att mäta vattenkonsumtionen är lättare att ordna tekniskt genom en flödesmätare på vattenkoppen och samma identifieringsutrustning på kon som hon ofta redan har för kraftfoderautomater eller den automatiska mjölkningen (Fig 35-37). Ofta diskuteras värdet för mjölkkorna av proteinet i vallen. Man strävar efter att öka proteinhalten bland annat genom att öka baljväxtandelen i vallfodret. Vallens protein är väldigt lättlösligt och ca % bryts ner till enklare kväveföreningar redan i vommen. En vanlig tanke är att genom att utfodra med ett substrat för vom-bakterierna som t.ex. spannmål så skulle det lättlösliga vallproteinet kunna användas till mikrobproteinsyntes. Ett försök har genomförts (Spörndly & Spörndly, 2013) där man studerade hur korna reagerade på att utfodras enbart vallfoder och spannmål. De får då en foderstat med betydligt lägre proteinhalt än brukligt, bara % av totalfoderstaten utgjordes av råprotein. För att se om en högre proteinhalt i vallfodret hade avsedd effekt använde man två olika ensilage. Ett tidigt skördat gräs/klöver-ensilage med 130 gram råprotein per kg ts (LÅG RP) ett ensilage där rödklöver tillsatts så att proteinhalten ökat till 170 gram råprotein per kg ts (HÖG RP). Resultatet blev att korna som fick bara vallfoder och spannmål mjölkade klart mindre än de som även fick proteinkoncentrat. Dock steg både fetthalt och proteinhalt så mängden ECM stannade vid 4,5 kg mindre för de som bara fick vall och spannmål. Effekten av hög eller låg proteinhalt i ensilaget var dock obefintlig. De kor som åt bara vall och spannmål och fick ett ensilage med 170 gram råprotein mjölkade inte mer än de som fick ett ensilage med 130 gram råprotein (Fig 39-46). Litteratur: Patel, M., Effects of increasing the proportion of high-quality grass silage in the diet of dairy cows. Doctoral thesis. Acta universitatis agriculturae Sueciae 2012:80. Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, Uppsala. SCB, Jordbruksstatistisk årsbok. Jordbruksverket, Statsistiska centralbyrån. Spörndly, E. & Kumm, K-I., Lönar det sig med mer ensilage och bete till korna? Rapport 275. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård Spörndly, E & Spörndly, R., Milk production based on grass/clover silage and cereal feeding. In: Proceedings of the 4 th Nordic Feed Science Conference June Report 287. Department of Animal Nutrition and Management. Swedish University of Agricultural Sciences. Uppsala.

7 Vallfodret i mjölkproduktionen Alnarps mjölkdag 14 november 2013 Rolf Spörndly SLU Källa: Jordbruksstatistisk årsbok 2013 > 75 % av vår jordbruksmark är foder!! 1 4 Jordbruksstatistisk årsbok

8 Vallfoder innehåller: Ur: Vallboken, Inverkan av skördetidpunkt (bot. utv.st.) och bot. sammansättning på vallfodrets energivärde. 1:a skörd. Vatten Vattenlösliga kolhydrater, socker (WSC)) Struktur kolhydrater, fiber (NDF, ADF) Lignin Protein (N) Fett Mineraler (makromineraler och spårämnen) Vitaminer (vattenlösliga och fettlösliga) Övriga föreningar (tex anti nutritionella substanser) MJ/kg ts 11 10,5 10 9,5 9 8,5 Energiinnehåll 2/6 9/6 16/6 23/6 skördedatum gräs blandvall Inverkan av skördetidpunkt och N gödsling på vallfodrets innehåll av råprotein. 1:a skörd. Efter Vallboken, TURBO effekten!! g rp/kg ts Innehåll av råprotein (g smb rp/kg ts() 10,0 MJ/kg ts 11,5 MJ/kg ts gräs 0 kg N/ha gräs120 kg N/ha gräs 240 kg N/ha blandvall 0 kgn/ha blandvall 120 kg N/ha blandvall 240 kg N/ha /6 9/6 16/6 23/6 skördedatum 10 kg ts/dag 12 kg ts/dag 100 MJ/dag 138 MJ/dag = = Ca 7 liter mjölk Ca 14 liter mjölk Historisk utveckling kg ts hö + 10 kg krf kg ts ens + 10 kg krf» (75 % spmkross, 10 % fiber, 15 % prot konc.) kg ts ens + 13 kg krf» (60 % spmkross, 20 % fiber, 20 % prot konc.) kg ts ens + 16 kg krf» (50 % spmkross, 30 % fiber, 20 % prot konc.) kg ts ens + 18 kg krf» (45 % spmkross, 35 % fiber, 20 % prot konc.) kg ts ens + 15 kg krf» (50 % spmkross, 25 % fiber, 25 % prot konc.) kg ts ens + 13 kg krf» (40 % spmkross, 30 % fiber, 30 % prot konc) 27 Historisk utveckling Dvs nästan oförändrad spannmålsmängd (stärkelse) per ko Ökning i proteinråvara Ökning framförallt i fiber råvara i kraftfodret dvs man har ersatt vallens fiber med fiber i krafftodret. Framförallt betfiber vilket är lättsmält och har högt energivärde. 28

9 Stora vallgivor Patel, Bertilsson, Spörndly, Kumm, 2010 Behandl. Grupp Lakt.v 1 12 Andel vallfoder/bete i foderstaten, % av ts Lakt.v Lakt.v Låg TS intag kg/dag Totalt TS intag vid fri tillgång på grovfoder & 50 60% kraftfoder laktationsvecka 1 12 Medel Hög Medelkonsumtion: äldre kor 23,6 kg TS 1:a kalvare 18,3 kg TS Laktationsvecka 1:a kalvare äldre kor Ensilagekonsumtion (kg TS) vid fri tillgång & 50 60% kraftfoder laktationsvecka 1 12 Resultat medelvärde laktv Ensilagekonsumtion kg ts/dag Medelkonsumtion ensilage: äldre kor 13,6 kg TS 1:a kalvare 10,3 kg TS Laktationsvecka äldre kor 1:a kalvare 31 Låg Medel Hög ECM, kg 32,3 31,2 28,4 Ensilage, kg ts 9,7 9,7 10,7 Bete, kg ts 2,3 3,0 Vallfoder tot kg ts 9,7 12,0 13,7 Kraftfoder, kg ts 10,2 7,4 5,5 Areal bete/ko 0,05 0,3 0,3 Andel grovfoder, % Ekonomiska beräkningar Karl Ivar Kumm Gss 80 kor Gss 160 kor Alltså: Stor variation mellan kor när det gäller foderintag Ss 80 kor Ss 160 kor Gsk 80 kor Gsk 160 kor Nn 80 kor Nn 160 kor Kr / ko / år L M H Kor med hög intagskapacitet kan man ge mindre kraftfoder Hur veta vilka kor har hög resp. låg intagskapacitet i en lösdrift med fri tillgång? Figur 4.8. Intäkter minus kostnader per ko och år vid låg (L), medelhög (M) och hög (H) andel grovfoder i mjölkproduktion med 80 och 160 kor i grundkalkylen i de fyra produktionsområdena. 33 Kolla vattentkonsumtionen! 34

10 Uppskatta ts intaget från vattenkonsumtionen? Eriksson & Rustas 2013 Ts intaget korrelerat med vattenintaget Mycket bättre korrelation om man tar hänsyn till mineralinnehållet i fodret Framförallt kalium som varierar i svenska foderstater SLF projekt som använder individuella vattenregistreringar för att uppskatta ts intag (Eriksson & Rustas) 35 Uppskatta ts intaget från vattenkonsumtionen? Liknande respons för ökat mineral (=ts) intag hos olika kor men skilda grundnivåer Tidigare försök på SLU med selektionslinjer för mjölk med olika fetthalt (= våta och torra kor) antyder att grundnivån hos en ko är relativt konstant Om grundnivån är mätt vid ett tillfälle går det i så fall att uppskatta individuellt ts intag från vattenintag i fortsättningen Miljöfaktorer (temperatur etc.) vägs in 36 Uppskatta ts intaget från vattenkonsumtionen? Energivärde, Vallens proteinvärde Råproteinhalt. Ger PBV=0 (EPD=80) Råproteinhalt Ger PBV=0 (EPD = 70) Dricksvatten, l/d 140 Ko 6 33 kg ECM Ko 5 34 kg ECM 120 Ko 4 32 kg ECM 100 Ko 3 33 kg ECM Ko 2 22 kg ECM 80 Ko 1 21 kg ECM Kaliumintag, g/d Vattenkonsumtion hos 6 kor som växlat mellan olika K givor (Eriksson & Rustas, 2013) 37 MJ/kg ts grp/kg ts grp/kg ts 9, , , , , Om man ger bara vallfoder har man ingen glädje av rphalter över 14 % eller runder 11 % råprotein per kg ts. Högre energivärde gör att mer energi kan utnyttjas Kan man då tänka sig ta vara på proteinet i vallen med hjälp av andra energifoder, t. ex. spannmål? 38 Mjölk på bara vall och spannmål Spörndly & Spörndly, 2013 Fodrets näringsinnehåll år 1 enligt klassisk värdering (Fodertabeller 2003, SLU) Grovfoder Högprotein-ensilage (170 g/kg ts) Lågprotein-ensilage (130 g/kg ts) Kraftfoder Bara spm eller spm + konc Bara spm eller spm + konc Båda ensilagen tidigt skördade (11,3 MJ/kg ts) men 170- ensilaget förstärkt med rödklöver. Båda foderstaterna konstruerades för att uppfylla Kravs normer. 100 % kravgodkända råvaror och maximal grovfodergiva. Totalfoderstaternas rp-halt blev 16 resp 19 % med Ens170 och 14 resp 17 % med Ens kor laktationsdag Ts, % OE, MJ/kg ts Råprotein, g/kg ts AAT, g/kg ts NDF, g/kg ts Stärkelse, g/kg ts Aska Klöverrikt 35 11, ensilage Gräsensilage 36 11, Spannmål Koncentrat 91 15, Spannmål: korn 35%, vete 34%, havre 25% Koncentrat: sojaexpeller KRAV 48%, rapskaka KRAV 16%, havre 15%, rapsfrö 12%, sojaböna kravrostad 4% 39 40

11 RESULTAT ÅR 1 k g E 20 C 15 M Avkastning kg ECM år Försöksvecka Ens170 konc Ens170 sp Ens130 konc Ens130 sp 41 Spannmål + konc. Bara spannmål Sign. nivå, effekt av krf. Hög protein ensilage 170 Låg protein ensilage 130 Sign. nivå, effekt av ensilage Mjölk, kg 36,4 29,8 *** 32,8 33,4 ns ECM, kg 35,6 31,1 ** 33,4 33,3 ns Fett, % 3,99 4,43 * 4,20 4,22 ns Protein, % 3,15 3,32 * 3,25 3,22 ns Spm + konc Bara spm grpin med ensilage, g/dag g rp in med spm, g/dag g rp in med konc, g/dag 1430 g rp ut med mjölk, g/dag Råprotein utnyttjande, % : dvs 27 % ökning av N- effektiviteten! 42 kg ECM Avkastning kg ECM År 1 Konc + spm Spm k g t s År 1: Ensilagekonsumtion, kg ts Ensilage ad lib konc spm Försöksvecka Försöksvecka 44 Slutsats: Att förstärka gräsensilaget med rödklvöver så att proteinhalten stiger från 130 till 170 gram per kg ts hade ingen effekt! Det extra proteinet i vallen kunde inte utnyttjas till mjölk. Mjölkintäkt Mjölk 4.68 SEK/kg ECM foder-kostn Koncentrat 7,20 kr/kg Spannmål, 3,0 kr/kg Ensilage 1,20 kr/kg ts Det ekonomiska utfallet. År 1 Spannmål + konc. Bara spannmål Skillnad, kronor per ko och dag 35.6 kg =166,61 kr 4,7 kg =33,84 kr 2.2 kg =6,6 kr 14,7 kg ts =17,64 kr Mjölk minus foderkostnad =108,53 kr =112,61 kr 31.1 kg =145,55 kr -21,06kr ,84 kr 5.5 kg =16,50 kr - 9,90 kr 13,7 kg ts = 16,44 kr +1,20 +4,08 kr för bara spannmål 45 EKO-priser hösten

12 Gunnas, Olofstorp Bernt, Thomas och Christer Bengtsson Företaget Brukar 235 ha åker. 55 ha skog. 100 mjölkkor, 45% SRB 55% Holstein. 120 ungdjur, tjurkalvarna sälj till liv. 135 suggor. 44 tackor. 7 anställda inklusive ägarna 2013:12441 kg ECM 2012:12856 kg ECM Besättningsdata 2011: 12458kg ECM Rullande 12 mån kg ECM Kalvningsintervall 12,5 mån Inkalvningsålder 24,4 mån 3,3 laktationer i medellivslängd Rekryteringsprocent 35% Antal ins 1,9 seminerar själva Medelcelltal 110

13 VALLFRÖBLANDNING Sort % andel Eng. rajgräs Kentaur 8% Eng. rajgräs Calibra 8% Eng. rajgräs Aberdart 8% Rörsvingelhybrid Hykor 20% Timotej Grindstad 15% Timotej Switch 15% Rödklöver Titus 7% Vitklöver Riesling 4% Luzern Vela 15% GÖDSLING Kg N/ha Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 4 Vallår Vallår Vallår Till förstaskörd används Ns 27 4 Till andra och tredjeskörd används N34 Till fjärdeskörd används oftast kalksalpeter Flytgödsel läggs med c:a ton/ha efter skörd

14 Foderstat: Gräsensilage 2:skörd Majsensilage Halm Melass Spannmål Proteinblandning Rapsmjöl Mineraler,jäst,salt 10 kg ts 4 kg ts 0,5 kg 0,5 kg 3,5 kg 3,2 kg 1,0 kg 0,2 kg Denna mix är för 35 kg mjölk. Dessutom spannmålskross, betfor, VB 20 topp efter avkastning.

15 Vad betyder vallbaljväxterna för miljö och klimat? Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarps mjölkdag, Vallbaljväxternas kvävefixering Inhemsk foderförsörjning Kvävets miljöpåverkan Vallens miljö- och klimatnytta Alnarps mjölkdag,

16 Biologisk kvävefixering N H + + 8e ATP Nitrogenas 2NH 4+ + H ADP Strikt bakteriell process Många frilevande bakterier, Rhizobium fixerar kväve i rotknölssymbioser med baljväxter Rhizobium överlever saprofytiskt i jord, men fixerar då inget kväve Alnarps mjölkdag, Kvävefixering och miljön Biologisk kvävefixering lägre klimatpåverkan genom minskad handelsgödselanvändning Kvävefixering minskar förbrukningen av fossila energikällor Kväverika rötter kväve och kol till marken Alnarps mjölkdag,

17 Hur mycket kväve kan baljväxter fixera? 400 rödklöver Kvävefixering, kg N per ton torrvikt: Kvävefixering (kg N ha -1 år -1 ) vitklöver lusern Rödklöver i gräs: Renbestånd: Vitklöver i gräs: Renbestånd: Lusern i gräs: Renbestånd: 26 kg N / ton 10 kg N / ton 31 kg N / ton 16 kg N / ton 21 kg N / ton 13 kg N / ton Gäller fixerat kväve som återfinns i skördade växtdelar, vilket motsvarar 40 95% av den totala mängden fixerat kväve. 200 Carlsson & Huss-Danell 2003, Plant Soil 253, Baljväxt-biomassa (ton ts ha -1 år -1 ) Alnarps mjölkdag, Hur mycket kväve blir kvar efter skörd? Ärt/havre År 1 År 2 Bortfört med skörd, kg N / ha Kvar i stubb och rötter, kg N / ha 5 5 Andel av total kvävemängd som lämnas kvar 4% 6% Huss-Danell & Carlsson SLU, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, Rapport 1:2011, sid Rödklöver/timotej Vall 1 Vall 2 Vall 3 Bortfört med skörd, kg N / ha Kvar i stubb och rötter, kg N / ha Andel av total kvävemängd som lämnas kvar Huss-Danell, Chaia & Carlsson Plant and Soil 299: % 35% 33% Alnarps mjölkdag,

18 Vallbaljväxternas kvävefixering Inhemsk foderförsörjning Kvävets miljöpåverkan Vallens miljö- och klimatnytta Alnarps mjölkdag, Högkvalitativt foder Jämfört med gräs är baljväxter mer lättsmälta, samt innehåller mindre fibrer och mer protein. Inblandning av baljväxter i foderstater möjliggör högre näringsupptag och högre produktion Alnarps mjölkdag,

19 Högkvalitativt foder Inhemsk foderproduktion - miljönytta Protein N, P Miljöproblem Alnarps mjölkdag, Vallbaljväxternas kvävefixering Inhemsk foderförsörjning Kvävets miljöpåverkan Vallens miljö- och klimatnytta Alnarps mjölkdag,

20 Jordens hållbarhetsgränser Rockström et al Planetary Boundaries: Exploring the Safe Operating Space for Humanity. Ecology and Society 14(2): 32. Alnarps mjölkdag, Kvävedynamik i vallen N 2 N-gödsling Denitrifikation, NH 3 -avgång Symbiotisk N 2 -fixering N i djur, biomassa Urin, träck, stallgödsel, rötrest Gröngödsling, förna Tillgängligt N Icke-tillgängligt N Nedbrytning, Immobilisering NO 3- läckage

21 För mycket kväve? Denitrifikation: NO 3 - N 2 O, N 2 Denitrifikation, NH 3 -avgång N NO 3- läckage Kan kvävefixering vara ett miljöproblem? Alnarps mjölkdag, För mycket kväve? Palmborg et al Oikos 110, C/N-kvot: baljväxter < 25 gräs > 25 Nettomineralisering < 20 Tillgängligt N Icke-tillgängligt N Nedbrytning, Immobilisering Alnarps mjölkdag,

22 Vallbaljväxternas kvävefixering Inhemsk foderförsörjning Kvävets miljöpåverkan Vallens miljö- och klimatnytta Alnarps mjölkdag, Odlingssystem med fleråriga kontra ettåriga växter Glover et al Agriculture, Ecosystems and Environment 137, 3 12: Cullman et al Agriculture, Ecosystems and Environment 137, 13 24: Insect diversity (Glover et al. 2010). No-till wheat Perennial grass

23 Fördelar med flerårig gräsmark (vall): Lägre insatser: energi och kemikalier Större förekomst och/eller mångfald av pollinatörer och andra insekter Större rotbiomassa, större rotdjup Bättre markstruktur, mer kol och kväve i marken Mindre näringsläckage Glover et al Agriculture, Ecosystems and Environment 137, Alnarps mjölkdag, Baljväxtrötter och markliv Kväverika föreningar, lättillgänglig energi Stimulerar bakteriell aktivitet och tillväxt Foto: Tora Råberg Trofiska interaktioner protozoa, nematoder, skalbaggar äter rötter och/eller bakterier (stimulering av bakterieätande nematoder) Gräsrötter utsöndrar relativt mycket kol, men markens kolinlagring är också beroende av lättillgängligt kväve Alnarps mjölkdag,

24 Mångfunktionalitet Foto: Nawa Raj Dhamala Foto: Tora Råberg Art- och baljväxtrika vallar har potential att leverera flera ekosystemtjänster: Biologisk kvävefixering Foder (Biomassa till energi) Biologisk mångfald Pollinering Inlagring av markkväve och markkol Minskat växtnäringsläckage Omfördelning av växtnäring från äng till åker Diversifiering Tilltalande landskap Alnarps mjölkdag, Sammanfattning Vallbaljväxterna minskar jordbrukets klimatpåverkan genom minskad handelsgödselanvändning Baljväxternas kvävetillskott stimulerar markbördighet och kolinlagring Samodling med baljväxter och gräs i vallen är resurseffektivt och minskar riskerna för kväveförluster Baljväxtrika vallar fyller många funktioner i hållbara produktionssystem Alnarps mjölkdag,

25 Nätverket LegSA: Baljväxter för hållbart jordbruk Årligt LegSA-möte i januari-februari (det första hölls i januari 2011) Vetenskapligt utbyte, strategier för samarbete och samverkan. Andra baljväxtrelaterade aktiviteter annonseras på hemsidan och sändlistan T.ex. Internationell workshop 17 juli 2012; FA-dagen 17 oktober Från och med 2012 är LegSA ett internationellt nätverk, öppet för alla som arbetar med eller är intresserade av forskning om baljväxter. Hemsida: Kontaktperson för nätverket och sändlistan: georg.carlsson@slu.se Alnarps mjölkdag, TACK! georg.carlsson@slu.se Alnarps mjölkdag,

26 Alnarps mjölkdag Bättre vall-mjölkproduktion i topp Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Jan Jansson Försöksledare Hushållningssällskapet Sjuhärad/Rådgivarna Sjuhärad Jan.Jansson@radgivarna.nu Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Vem är den gubben? Lantmästare 1976 Hör hemma på Rådde gård Länghem Tranemo kommun, Sjuhärad, Västergötland Anställd av Rådgivarna Sjuhärad ek. för. Arbetar åt Hushållningssällskapet Sjuhärad som försöksledare Fokus på vallförsök Totalt insnöad fröpelle -37:e försökssäsongen

27 Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Faktorerna ofta välkända- ändå blir det missar i praktiken! Tidpunkt för skörd av skyddsgröda=helsäd eller trösk N-nivå skyddssäd Konkurrens från andra arter vid insådden Örtogräsbekämpning Utsädesmängd skyddsgröda Klöverandelen i fröblandningen 3 Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Varför baljväxter i vallen? Högre avkastning i vallen Mer protein utan att höja N-givan? Mer närproducerat protein Ökad konsumtion

28 Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Rp-halt -klöverandel, 70 baljväxt %, Samband baljväxtandel, råprot skörd 1 L Vall I 2011 vid 40 kg N/ha (AgroVäst mjölkprogram, Fröblandningar för proteinvallar) y = 4,4027x 30,698 R² = 0, råprot % 6

29 baljv % Samband baljväxtandel, rp halt L sk 1 vall I 2012 vid 40 kg N/ha, y = 6,145x - 61,073 R² = 0, råprotein % av ts 7 Smart med klöver i vallen? Äldre välunderbyggda försök Resultat från äldre försök R Timotej eller tim/ängssvingel Rena gräsvallar kg/ha Pris Netto kr/ha vid olika priser Avkast. N= N Tot merav. Ts= 1,50 1,25 1,50 1,25 Rp MJ , , , , , , , ,9 Källa: Kornher Alois 19?? Vallskördens storlek och kvalitet. Inverkan av valltyp, skördetid och kvävegödsling. Grovfoder nr? 19??

30 Smart med klöver i vallen? Äldre välunderbyggda försök Resultat från äldre försök R6-502 och R6-507 Timotej eller tim/ängssvingel + rödklöver Blandvallar kg/ha Pris Netto kr/ha vid olika priser Avkast. N= N Tot merav. Ts= 1,50 1,25 1,50 1,25 Rp MJ , , , , ,5 Källa: Kornher Alois 19?? Vallskördens storlek och kvalitet. Inverkan av valltyp, skördetid och kvävegödsling. Grovfoder nr? 19?? L6-472 N-intensitet i långligg. vall med rörsvingelhybrid Försöksplan L6-472 anläggningsår 2006 Vallfröblandningar (smårutor) Sorter A. Ängssvingel (ÄS) 13 kg/ha+ Timotej 4 kg/ha ÄS Sigmund B. Rörsvingelhybrid (RS)13 kg/ha+ Timotej 4 kg/ha RS Hykor C. Ängssvingel (ÄS) 13 kg/ha+ Timotej 4 kg/ha + Timotej Grindstad Rödklöver 2,0 kg/ha + Vitklöver 1,5 kg/ha (KL) Rödklöver Fanny D. Rörsvingelhybrid (RS)13 kg/ha+ Timotej 4 kg/ha + Vitklöver Ramona Rödklöver 2,0 kg/ha + Vitklöver 1,5 kg/ha (KL) Kvävenivåer Gödsling kg N/ha (storrutor) sk1 sk2 sk3 Totalt

31 L6-472 Rådde Gödslingsnetto kr vid N=9,00 kr/kg och 1 kg ts=1,15 kr. Medeltal av vallår 1-4. Försöksavkastningen reducerad till 75% Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Skördesystem- insådd-beskuggning Tabell 3 a Vall I 2007 Resultat från två demonstrationsodlingar Rådde Optimal N-gödsling till klöver/gräsvall vall I 2007 Kvävegiva per delskörd och klöverandel enligt botanisk analys Insådd i korn till trösk Gödsl Klöver % sk 1 Gödsl Klöver % sk 2 Gödsl Klöver % sk 3 Klöver % kg kg kg N/ha Därav N/ha Därav N/ha Därav i total sk1 Totalt vitklöver sk2 Totalt vitklöver sk3 Totalt vitklöver skörden A B C D Insådd i helsäd Gödsl Klöver % sk 1 Gödsl Klöver % sk 2 Gödsl Klöver % sk 3 Klöver % kg N/ha Därav kg N/ha Därav kg N/ha Därav i total sk1 Totalt vitklöver sk2 Totalt vitklöver sk3 Totalt vitklöver skörden A B C D

32 25 Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Demo-odling Rådde- Faktorer som påverkar klöverandelen Faktorer som påverkar.. Tröskning 4 jun/16 jun= tidpunkt för ogräsbek,6 /3 = rödklöver kg/ha, 50/90 kg N/ha till korn insådd,150/180 utsädesmängd korn % klöver jun 04- jun 04- jun 16- jun 16- jun 04- jun 16- jun 04- jun 04- jun 04- jun 16- jun 16- jun 04- jun 04- jun 16- jun jun Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Demo-odling Rådde- Faktorer som påverkar klöverandelen Faktorer som påverkar... Skörd till helsäd % klöver jun 16- jun 16- jun 16- jun 04- jun 16- jun 04- jun 04- jun jun 16- jun 04- jun 16- jun 16- jun 04- jun 04- jun 04- jun 14

33 Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall N-nivå till skyddsgrödan L Kvävegödslingsstrategier till blandvall (Rådde och Öland) Pågående försök kg N/ha LED sk 1 sk 2 sk 3 tot A B C D E F G H I =45 kg N till korninsådden =85 kg N Fröblandning= Modifierad SF Nora 14 % rödkl,5 % vitkl., 38 % timotej 34 % Hykor, 9 % eng.rajgräs Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall N-nivå till skyddsgrödan

34 Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall N-nivå till skyddsgrödan L Rådde Klöverandelens utveckling, % av ts för 40 och 160 kg N/ha/år Vall 1 sk1 Vall II sk ins 45 N/ha ins 85 kgn/ha Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Samodlingskomponent i fröblandningen L6 111 Rödklöversorters konkurrensförmåga Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger), två kontrasterande gräsarter. Fem olika rödklöversorter ingår: De tetraploida sorterna SW Nancy, SW Vicky och Titus (SSD). De diploida sorterna SW Ares och Global (SSD). Utsädesmängder: Rödklöver 2n= 4,0 kg/ha, 4n = 5,0 kg/ha Swaj = 18 kg/ha, Birger= 20 kg/ha. Fyra försök i landet. Sverigeförsöken och Lantmännen Lantbruk finansierar. Pågående serie.

35 Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Samodlingskomponent i fröblandningen L6 111 Vall I Rådde Klöveravkastning kg ts/ha Skörd 3 Skörd 2 Skörd Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Samodlingskomponent i fröblandningen L6-111 Rödklöver avkastning sk1-3 Medeltal för vall I fyra platser 2012 Rödklöver kg/ha tre block Gräs sk1 sk 2 sk 3 Tot skörd art Sort rödkl kg/ha Rel kg/ha Rel kg/ha Rel kg/ha Rel 1 RS= rörsvingel Swaj ER=eng.rajgräs Birger *** *** *** *** 1A RS SW Nancy B RS Titus (Ssd) C RS SW Ares D RS Global (Ssd) * D RS SW Vicky A ER SW Nancy * ** ** 2B ER Titus (Ssd) * * 2C ER SW Ares ** * ** *** 2D ER Global (Ssd) * E ER SW Vicky * * ** CV% 25,5 33,0 31,5 21,5 LSD Prob F1 (Sam odl art) 240 *** 220 *** 260 *** 520 *** LSD Prob F2 (Sort) 380 ns 340 * 400 ns 820 ns LSD Prob F1*F2 530 ns 490 ns 570 ns 1150 ns

36 Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Samodlingskomponent i fröblandningen L6 111 vall II 2013 Rådde Rödklöverandel skörd Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Sortval R6-101 Rödklöver vall II 2013 sk sk Vallår 2 sk

37 Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Fröblandning-klöverandel,med eller utan eng.rajgräs L ny försöksserie vall I 2014, tre försök 2 eller 5 kg rödklöver/ha med eller utan 15 % eng. rajgräs Tre fröblandningar från Lantmännen och tre från SSD 23 Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Örtogräsbekämpning L anl 2012 Fröbl. SW 948 Marktäck.% klöver vall I 10 % rödkl, 5 % vitkl, 10 % eng.rajgr sk 1 sk 2 Anakin 150 kg/ha 55 kg N/ha 15 maj 12 jun 22 jul 20 aug A Obehand B Basagran SG + olja 1,15+0, C Gratil+Express+vätmedel , D Express+vätmedel 7,5+0, E Express+MCPA 7,5+0, F Gratil+MCPA 10+0, G Gratil+vätmedel 10+0, H Gratil

38 Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Örtogräsbekämpning L anl 2012 Fröbl kg ts/ha rel kg ts/ha rel klöver % Påverkan på avkastning vall I sk 1 sk 2 bot analys N gödsling = kg N/ha 12 jun 22 jul 12 jun 22 jul A Obehand B Basagran SG + olja 1,15+0, C Gratil+Express+vätmedel , D Express+vätmedel 7,5+0, E Express+MCPA 7,5+0, F Gratil+MCPA 10+0, G Gratil+vätmedel 10+0, H Gratil CV% 2,4 4,1 PROB ns ns Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Örtogräsbekämpning (Anakin korn 155 kg/ha, 58 kg N/ha SW Mira 21) L Örtogräs i insådd med klöver PS 2013 Behandling Tillväxt hämning Marktäckning Avkast. kg/ha klöver % vitkl rödkl ogräs kg/ha Diff 20 jun 27 jun 23 sep 23 sep 23 sep 20 aug kg/ha 1 Obehandlat Basagran SG Gratil+Express+MCPA Gratil+MCPA Harmony X1 15 g Gratil X2 15 g Gratil+ vätmedel Medel behandlade led 2 X

39 Bättre vall-mjölkproduktion i topp Faktorer som påverkar baljväxtandelen i slåttervall Om höga klöverandelar önskas i vallen: Gynna klövern vid etableringen- låt den slippa beskuggning, skörda insåningsgrödan tidigt t.ex. genom helsädesskörd Låg N-giva till insådden spec. om skyddsgrödan tröskas Välj ev. bort starkt konkurrerande gräsarter som eng.rajgräs Ogräsbekämpa insådden varsamt Öka ev. klövermängden i fröblandningen 27

40 BLGG AgroXpertus i samarbete med Eurofins Växa Charlotte Åkerlind & Maria Åkerlind Mjölkmarknaden i globalt - EU Antalet mjölkkor inom EU har ökat med 1,8 % till 17,7 miljoner djur. EU mottog 1,3 % mindre mjölk under 2013, jämfört med FAO säger att livsmedelproduktionen MÅSTE öka med 40 % till Stabil efterfrågan - minskad mjölkproduktion i hela världen =kraftigt stigande priser Länder som växer i mjölk Irland satsar hårt: mellan öka sin mjölkmängd med 50 % Holland : 56 % har en efterträdare, 30 % går i utökningsplaner Belgien :dubblar sin mozarella produktion Danmark ökar i invägning Länder som minskar ökad import Schweiz med 2,2 % Frankrike 4,4 % Rumänien minskar Vilken väg väljer Sverige? Invägning 2013 knappt 1% plus! 2

41 Unyttja grovfodret! Representativt prov borra helst Föredra ensilage analys framför grönmassa Förtorka- plansilo eftersträva ca % ts Klassisk eller NorFor analys? Målprotein : Majs, Hp-massa, spannmål? = kräver högre råprotein i grovfodret. Balgväxtandel % - handelsgödsel 17 % råproteinhalt. SANT protein stimulerar mikrob proteinbildningen Klöver höjer proteinutnyttjandet. (kräver högre ph) Kväveeffektiviteten sjunker med ökad urea mängd mer kväve i gödseln 3 1: a skörd 2013 Energivärdet och smältbarheten är lägre än normalt. Råproteinet är lite högre än normalt. 4

42 1a skörd Högre osmältbar NDF (indf) än normalt 5 2:a skörd 2013 Andraskörden har högre smältbarhet än normalt. 6

43 2a skörd 7 3:e skörd 2013 Lite högre smältbarhet. 8

44 3e skörd 9 Nitrathalter i ensilage SE - NL 10

45 Organisk Gödsel N27S4 Svavelbrister märks! N/S kvot = 10 S brist kan ge Cu brist pga av lyxkonsumtion av molybden i vallen Ökning av kväve överskott i cykeln mellan djuret, grödan och marken. Dairyman syftar till att stärka mjölkproduktionen Dairyman samfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Sju länder i samarbete. 12

46 Rednex EU FP7 Inovativa- praktiska verktyg Den röda tråden genom gården! 13 Tack! 14

47 Alnarps mjölkdag 14 nov 2013 Utfodring av baljväxtrikt grovfoder Mia Davidsson Skånesemin Jämförelse mellan 3 olika ensilage Ens 0 % klöver Ens 25 % klöver Pris öre/ kg ts Ts-halt % Smbh % av OS 72 73,5 75,3 Råprotein g/ kg ts sråprot, g / kg råprot NDF g/ kg ts Ca g/kg ts 5,2 5,5 9,3 P g/kg ts 2,8 2,7 3,5 AAT 20 g/ kg ts PBV 20 g/kg ts NEL 20 g/kg ts 5,82 6,07 5,96 Ens 60 % klöver

48 Priser på övriga ingående fodermedel och mjölk Mjölkpris; 3,50 kr / kg ECM Pris, kr / kg Pris, kr / kg ts Korn 1,70 1,95 Expro 00 3,04 3,30 Majsensilage 0,43 1,25 Hp-massa 0,48 1,80 Optimeringsinställningar Minvärde Maxvärde Energibalans 100 % 101% Proteinbalans i 10 g / kg ts 40 g / kg ts Vommen, PBV Vombelastningstal 0,5 g / g NDF Råprotein 160 g / kg ts 180 g / kg ts Stärkelse 190 g / kg ts AAT/NEL 15 g / MJ Tuggningsindex 32 min / kg ts Fyllnadsbalans 95 % 105 %

49 Foderstater med enbart vall och kraftfoder 0 % klöver 25 % klöver 60 % klöver Korn 8,9 kg 8,7 kg 8,5 kg ExPro 00 2,9 kg 2,1 kg 1,2 kg Ens 0 % klöver 35,8 kg Ens 25 % 36,7 kg klöver Ens 60 % klöver 40,1 Foderstatskontroller för foderstater med vall och kraftfoder Opt. Kostnad, kr / dag Kraftfoder, kg ts/dag 0 % klöver 25 % klöver 60 % klöver 43,94 41,68 40,42 10,4 9,5 8,4 NEL-balans, % Råprotein g / kg ts PBV, g / kg ts Vomn Råprot, g / kg ts NDF, g / kg ts Tuggtid, min / kg ts Ca-differens g/dag -23,4-23,4 37,9 Mjölk-foder kr /ko och dag 78,53 80,79 82,06

50 Foderstater med vall, majs, hp massa och kraftfoder 0 % klöver 25 % klöver 60 % klöver Korn 5,0 5,8 4,9 Expro 00 5,9 4,8 1,8 Majsensilage Hp-massa Ens 0 % 17,3 klöver Ens 25 % 17,1 klöver Ens 60 % klöver 27,5 Foderstatskontroller för foderstater med vall, majsensilage, hp-massa och kraftfoder Opt. Kostnad, kr / dag Kraftfoder, kg ts/dag 0 % klöver 25 % klöver 60 % klöver 46,96 44,89 40,08 9,8 9,5 5,9 NEL-balans, % Råprotein g / kg ts PBV, g / kg ts Vomn Råprot, g / kg ts NDF, g / kg ts Tuggtid, min / kg ts Ca-differens g/dag -6,3-12,6 28,4 Mjölk-foder kr /ko och dag 75,51 77,58 82,4

51 Slutsatser Mer klöver i vallen minskar kraftfoderförbrukningen. Korna kan konsumera större mängder av ett grovfoder med högre klöverandel. Har du majsensilage och hp massa lönar det sig definitivt med ökad klöverandel. Det lättlösliga proteinet i vallen behöver balanseras med lättlösliga kolhydrater för att bevara mikrobaktiviteten. Se upp med fiberinnehållet så att det inte blir för lågt. Klöver innehåller mer mineraler, framför allt Kalcium. Positivt för mjölkande kor men negativt för sinkorna. Grovfoderstrategi Planera vallen efter vad du har att kombinera vallfodret med. Analysera grovfodret så att du kan beräkna hur du ska kombinera dina foder på bästa sätt. Kom ihåg att kon är en grovfoderomvandlare och att mikroberna gör ett fantastiskt arbete när man ger dem en balanserad foderstat!

52 Frågor? Tack för mig!!

53 Förluster på fält och under lagringen Lagringssystem för vallfoder Rolf Spörndly SLU Jämförelse mellan Hö och Ensilage Energiförluster i silon, summerade av Zimmer 1979 Hö Färdigtorkning på fält ger större förluster än skulltorkning Flera dagar utan regn en förutsättning Klöver ger större förluster än gräs Vanliga ts förluster under bärgning är % Ensilage Förtorkning ger större förluster än direktskörd Kräver en eller två dagar utan regn, mindre väderberoende än höberedning Klöver ger större förluster än gräs Vanliga ts förluster under bärgning är 3 10 % Process Kan det undvikas? Ung, förlust, % Orsakande faktor Växtens andning Oundvikligt 1 2 Plantans enzym Fermentation Oundvikligt 2 4 Mikroorganismer Effluent or.. Antingen eller 5 >7 or TS halt.. wilting losses oundvikligt 2 >5 Väder. Siloform Smörsyrajäsning av Kan undvikas 0 >5 Kontamination, TS halt clostridium Aerob nedbryting (under lagringen) Aerob nedbryting (vid silotömning) Kan undvikas 0 >10 Densitet, silotätning, silotyp Kan undvikas 0 >15 Silotyp, årstiod, TShalt TOTALT 7 >40 Maskiner för bärgning Silosystem i Sverige 100%...i % av allt ensilage 45,7 90% 80% 83% 70% Plansilo 34,8 % 60% Tornsilo 14,5 % 50% 40% 30% 26% 25% 14,5 0,8 1,9 2,2 Rundbal 45,7 % Fyrkantbal 0,8 % Slang 1,9 % 20% 10% 0% 4% Rundbalspress Fyrkantbalspress Fälthack Hackvagn Snittvagn 7% Ref.: Pettersson et al., 2009, JTI-rapport nr ,8 Markstack 2,2 %

54 Dominerande ensileringssystem Förluster i olika silotyper 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rundbal Plansilo Tornsilo Fyrkantbal Slang Markstack <50 kor ,2 0,4 1, kor ,6 1,9 1,3 >=100 kor ,2 3,1 1,3 Silotyp Nylund & Spörndly (2010) Rundbal 3 % Seibt (1991) Tornsilo 18 % TS förlust Miller (1962) Tornsilo % Seibt /(1991) Plansilo 23 % Künemann&Hermann (1966) Plansilo ohackat Plansilo exakthackat 27 % 18 % Linn (2010) Plansilo 27 % Tornsilo 24 % Slangsilo 19 % Lab silo experiment. 1.5 l silor, lagrade 3 månader(chen & Weinberg 2009) TS förlust Temp, C Förlust vid öppning 10 % 22 3 dagar efter 13,5 % 34 4 dagar efter 17 % 28 7 dagar efter 24 % 34 När ska man hantera rundbalar efter inplastning på fältet? Rainer Nylund, Rolf Spörndly, SLU Kungsängen Torsten Hörndahl, SLU Alnarp Per Anders Algerbo, Hushållningssällskapet Malmöhus A project financed by Swedish Farmer s Foundation for Agricultural Research Frågeställning Täthet av balar klämda vid olika tidpunkter efter inplastningen. Täthet 2 mättes vid öppningen veckor efter respektive skörd. Täthet 2, sek Mäta täthetenn av balarna efter att de: * inte har hanterats alls, * hanterats inom en timme * hanterats efter3 5 timmar * hanterats efter timmar * hanterats efter 3 dagar * hanterats efter 10 dagar sekunder Ej behandl 1 tim 3-5 tim 24 tim 3 dag 10 dag Täthet 2, sek "gräns" för tät bal Tidpunkt för behandling

55 Resultaten gäller för balar torrare än 50 % ts. -Men hur hur går det med våtare balar? Försöket upprepades med målsättningen % ts. - vid första upprepningen blev det > 50 % igen!! - samma resultat täthet s Resultat från försök med våtare balar. Mer känsliga. (35 % ts) Två plastkvaliteter Tenospin Trioplus 19 my 25 my Ytterligare ett år senare lyckades vi med 35 % ts ej rörda 1 tim 3-5 tim tim 3 dygn 10 dygn Slutsats Balarnas känslighet för hantering beror på tshalten och plastkvalitet * Balar med högre ts halt än 45 % kan hanteras oberoende av tid * Våtare balar bör hanteras omedelbart eller efter 3 dygn * Olika plastkvalitet är olika känslig var observant! * Balar bör tas till skyddad lagerplats snarast för att skyddas mot gnagare och fåglar samt hållas under kontroll Packning i plansilo Densitet/volymvikt i silon Minsta densitet för vallensilage (tyska rekom.): Densitet i kgts/m 3 = (%TS x 3,5) + 90 TS Densitet Porositet % kgts/m 3 kg/m 3 % ens.volym För majsensilage gäller högre värden: Densitet i kgts/m 3 = (%TS x 8) + 6 Porositet av ensilage vid olika TS och densitet ( porvolym = silovolym - vattenvolym - TS-volym ) Ensilage Fördelning: TS Vikt Densitet TS Vatten Porer (%) (kg/m 3 ) (kgts/m 3 ) (% av silovolym) låg: % 40% 53% % 26% 64% % 18% 70% hög: % 64% 25% % 37% 49% % 24% 59% T. Pauly, SLU 40 T. Pauly, SLU 41

56 Traktorvikt (ton) USA-rekommendation för packning i plansilo (Traktor = Inl.kapacitet x 0,363) Inläggningskapacitet (ton/timme) Ruppel (1997) Kalkylark för silopackning från USA välj Verktyg och Räknesnurror..\Vilken densitet blir det.xls T. Pauly, SLU 42 Täckning av plansilon Ensilering i slang / korv / tub skyddsnät täckplast tunn specialplast (Unterziehfolie) avrundning Grussäckar sidoplast Täckmaterial: Böck AG, DE Trostberg Grödan kan bestå av spannmålskross eller grovfoder. Grovfodret bör helst vara hackat. Om snittat bör snittlängden vara kort, ej över 5 cm. Ju mer korthackat materialet är desto jämnar blir oftast slangen. Vattenhalten i hackat eller snittat grovfoder bör vara över 30 % och under 50 %. Vid lägre ts halter kan pressvatten uppstå. Vid högre ts halter sker inte packningen jämnt. Optimalt är 35 % ts. T. Pauly, SLU 44 Underlaget bör vara plant och hårdgjort. Bäst är alltså betong eller asfaltunderlag. Ett sådant underlag bör också vara sopat och fritt från sten, grus och vassa föremål. Alternativt kan fingrus eller sand som är packat (stampat) användas som underlag. Som sista alternativ kan obearbetad mark som är plan användas. Slangar finns med diameter från ca 8 till ca 11 fot, motsvarande 2,4 m till 3,3 m. Per löpmeter blir det 4,5 m 3 till 8,5 m 3. Densiteten som uppnås i en välpackad slang är ca 220 kg ts / m 3 enligt tillverkaren Det ger följande mängd ensilage per löpmeter : Slangdiameter, fot (m): 8 (2,4) 9 (2,7) 10 (3,0) 11 (3,3) Kubikmeter per löpmeter: 4,5 5,7 7,1 8,5 Kg ts ens/meter Enligt egna studier vid SLU har densiteten i slangen (8 fot) uppgått till: Klöver gräs, andra skörd % DM : kg ts / m 3 Majsensilage med 30 % ts: ca 187 kg ts/m 3 eller 840 kg ts / meter Litterturstudier pekar på ca 200 kg ts/m 3 vid 40 % ts och att de ändras med ca 3 kg ts/ % enhet ts, högre volymvikt för torrare och lägre volymvikt för våtare ensilage. Förlusterna ligger på ca 14 % i genomsnitt. Uttag bör göras med sådan hastighet att varmgång inte uppstår. Därför varierar den med årstid och med ts halten i ensilaget. Varmare väder större uttag krävs, torrare ensilage större uttag krävs. En uppgift som anges av tillverkaren är kg ts/dag

57 Kostnader skörd och ensilering Tabell 18. Kostnader för skörd och ensilering med maskinkedja M för de studerade systemen vid 70 ha vall i konventionell produktion respektive 90 ha i ekologisk produktion Kostnader KONV EKO Kr (kg TS) -1 Hackvagn Exakthack Rundbalar Hackvagn Exakthack Rundbalar Maskin 0,22 0,20 0,24 0,24 0,22 0,28 Arbete 0,087 0,10 0,10 0,11 0,13 0,12 Läglighet 0,031 0,025 0,039 0,031 0,026 0,042 Skördekostnader 0,34 0,33 0,38 0,38 0,38 0,44 Plast & nät 0,16 0,16 Plansilo/platta 0,19 0,19 0,06 0,19 0,19 0,06 Täckning plansilo 0,03 0,03 0,03 0,03 Skörd+ ensilering 0,56 0,55 0,60 0,60 0,60 0,66 Lagring- och ensileringsförluster, % av TS Skörd+ ensilering inkl förluster 0,67 0,66 0,65 0,72 0,72 0,71 Petersson, HUSDJUR, 2009 Gunnarsson m.fl Förluster under lagringen att räkna med vid kalkyler Plansilo 17 % av ts (13 25 %) Slangsilo 11 % av ts (litet underlag) Tornsilo 11 % av ts (8 15 %) Rundbalar 5 % av ts (2 8 %)

58 Vad kostar vallfodret?? Ingen verkar veta Niels Andresen, Jordbruksverket Christian Swensson, LRF Mjölk Vad kostar vallfodret? Svårigheter Ingen vet hur mycket vallen avkastar(?) Kg ts per hektar Ingen vet hur mycket vall kon äter (?) Kg ts per ko och dag

59 Hur mycket kan kon betala för 1 kg ts vall? (baserat på ekonomiskt ersättningsvärde) öre per kg ts foder Korn 150 öre, sojamjöl 375 öre korn 150 öre, korn 400 öre Korn 150 öre, sojamjöl 425 öre ,5/130 11/150 11/160 Vad har rådgivningen sagt tidigare och vad säger man nu? Närarapporten kg ts normal vallfodergiva Ramstatistiken ,5 kg ts Närarapporten kg ts ensilage + 2 kg ts hö = normal vallfodergiva Ramstatistiken ,3 kg ts vallfoder Näraundersökningen 2012/2013 (Anders H Gustafsson) kg ts per ko och dag

60 Vad säger forskningen hur mycket vall ska vi ge korna egentligen? Mest ekonomiskt (Patel, 2012) 0 3 månader 50% grovfoder 4 6 månader 60% grovfoder 7 10 månader 70% grovfoder Jamen vad koster vallfodret? 0 2,00 kr/kg ts

61 5 gårdars produktionskostnader (kr/kg ts) Ull7 Ulrik Lovang, Utfodringskonferensen 2013 Var är de stora kostnadsposterna? Fallstudie södra Sverige slåttervall (8 t ts) Anläggning och skötsel: 1200 kr/ha/år Anläggning (utsäde, extra vältning mm) Skötsel (vältning, putsning) Gödsling: 3000 kr/ha/år Stallgödsel och mineralgödsel Skörd: 4800 kr/ha/år 60 öre/kg ts Diverse: 1000 kr/ha/år Ensileringsmedel, plast mm Summa (1,25 kr/kg ts) kr/ha/år (HS kalkyler Södra Sverige (2012): 8200 kr/ha till kr/ha, 7 11 ton ts per ha)

62 Känslighetsanalys vallkostnader Ursprungskostnad: 1,25 kr/kg ts (8 ton ts utfodrat) 15 % lagringsförlust => 1,47 kr/kg ts (6,8 ton ts utfodrat) Torrt år (7 t ts) + 15 % lagringsförlust => 1,68 kr/kg ts (6,0 ton ts utfodrat) Gynnar baljväxterna, 15% kostnad => 1,06 kr/kg ts (Legsilprojektet, 2001) (8 ton ts utfodrat) Vad betyder det per årsko konsumtion på 4 ton ts Ursprungskostnad: 5000 kr/år 15 % lagringsförlust => 5880 kr/år Torrt år + 15 % lagringsförlust => 6720 kr/år Gynnar baljväxterna, 15% kostnad => 4240 kr/kg ts Cirka 2500 kr per årsko från minsta till största kostnad. 100 kor på gården => kr/år

63 Kostnader för vallensilage forskning Produktionskostnader (insådd, gödsel, skörd, lager) 1,29 kr/kg ts till 1,44 kr/kg ts Om stöd och alternativvärde på mark inkluderas 0,83 kr/kg ts till 1,83 kr/kg ts (Spörndly & Kumm 2010) Kostnader för betesvall Greppa Näringen ,36 kr/kg ts (hög avkastning, låga kostnader) 1,43 kr/kg ts (låg avkastning, höga kostnader) Medelvärde 0,70 kr/kg ts Gamla vallar utan alternativvärde: 0 kr/kg ts

64 Hur mycket mjölk till att betala fodret? Bete Vallensilage Spannmål Färdigfoder Toppfoder 0,20 kg mjölk 0,40 kg mjölk 0,60 kg mjölk 0,80 kg mjölk 1,00 kg mjölk Avslutning Stor vallkonsumtion är lönsam i mjölkproduktionen! Tänk marginalkostnader: EV nytt nyckeltal högst 0,25 kg kraftfoder per kg mjölk? (tolkning av Patel 2012) Vallfoderkostnader per kg ts är en sak men kvaliteten är minst lika viktigt! Sverige har mycket bra förutsättningar för vallproduktion och det är här vi kan vara konkurrenskraftiga med andra länder!