DETALJPLAN BOENDE KRÅKMARÖ

Transkript

1 ÖVERGRIPANDE VA-UTREDNING DETALJPLAN BOENDE KRÅKMARÖ

2

3 1 BAKGRUND OCH SYFTE Inom 1:45 m.fl. upprättas en detaljplan med syfte att kunna uppföra ett antal nya fritidshus. Med avseende på detta har en översiktlig VA-utredning gjorts. Den här utredningen syftar inte på att presentera slutgiltiga lösningar för varje enskild fastighet utan syftar på att presentera förslag på olika lösningar som visar att det är möjligt att genomföra en utbyggnad av på ett hållbart sätt som motsvarar Valdemarsviks kommuns riktlinjer. Detta görs för att detaljplanen ska uppfylla lämplighetskraven enligt PBL 2 kap 5 p3. Värt att notera är att detaljplanen avser fritidsbebyggelse. Fritidshus omfattas inte av de tekniska egenskapskraven på användbarhet, exempelvis i fråga om hushållning med vatten och avfall (PBL 1 4 och 1 6). Slutgiltiga lösningar för varje enskild fastighet bestäms när bygglov söks. Då kan den här utredningen tjäna som vägledning. Med i beaktande är också att utbyggnadstakten förväntas bli mycket låg och ske under en lång tidsperiod. 2 AVLOPP Generellt gäller att allt VA inom detaljplanen ska dimensioneras för helårsanvändning och kunna utökas i enlighet med planen, dvs om ytterligare hus tillkommer. Valdemarsviks riktlinjer för enskilda avlopp Kommunen följer Naturvårdsverkets allmänna råd gällande små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten, NFS 2006:7. Kravet hög skyddsnivå för miljöskydd gäller inom meter från vatten. Hög skyddsnivå för miljöskydd innebär minst 90 procent reduktion av organiska ämnen (BOD) och fosfor (tot-p) och 50 procent reduktion för kväve (tot-n). Gällande hälsoskydd är reningskraven "hög skyddsnivå" där dricksvatten, grundvatten och badvatten riskerar att förorenas. Hög skyddsnivå innebär exempelvis att inte tillåta vissa utsläpp, göra utsläppspunkten mer svårtillgänglig, öka anordningens robusthet eller att lägga till ytterligare ett reningssteg. WC/Toaletter Enligt underliggande material och samtal med beställare ska endast bostadshuset på 1:45 vara anslutet med svartvatten (WC-vatten) till avloppsanläggningen. De andra fastigheterna har torrdass/utedass eller förbränningstoalett. De nya husen som kommer att byggas kommer att ha förbränningstoalett eller annan torr lösning enligt beställaren. Det innebär att tillkommande avloppslösningar endast behöver dimensioneras för gråvatten (BDTvatten). Tyréns AB Kopparbergsvägen Västerås Tel: Säte: Stockholm Org.nr: (12)

4 3 DAGVATTEN Respektive fastighetsägare är ansvarig för hantering av dagvatten inom den egna fastigheten. Dagvatten bedöms inte utgöra något problem, då bebyggelsen är gles och all mark är genomsläpplig. 4 FASTIGHETER SOM ÄR ANSLUTNA TILL BEFINTLIG GEMENSAMHETSANLÄGGNING Infiltration Gemensamhetsanläggningen GA:3 12 hushåll är sedan tidigare är anslutna till en gemensam markbädd, GA:3. Fastigheterna 1:29, 1:35, 1:36, 1:40, 1:41, 1:42, 1:43 och 1:44 har i nuläget ett hushåll vardera. Fastigheterna 1:37 och 1:45 (Brantevik samt ladugården) har två hushåll. Enligt en rapport från en tillsyn gjord 2014 är markbädden 120 m 2. Enligt sammanträdesprotokollet i samband med anmälan om den gemensamma avloppsanläggning från anser Miljö- och hälsoskyddskontoret att infiltrationsytan på markbädden är något i underkant för 12 hushåll men att det säkerligen utjämnas av de sk infiltrationskassetterna som kommer att installeras i samband med anläggandet. De hjälper till att fördela avloppsvattnet över hela infiltrationsytan på ett bättre sätt än vid vanliga konventionella markbäddar. Det är dessutom viktigt att ha i åtanke att det inte är ett permanentboende på och att det inte är troligt att alla 12 hushållen samtidigt belastar anläggningen maximalt. Nedan följer en tabell med hur många hushåll per fastighet som är påkopplade på gemensamhetsanläggningen samt maximalt antal hushåll som kommer att tillåtas på fastigheten. Tabell 1. Hushåll kopplade till gemensamhetsanläggningen GA:3 Befintliga hushåll kopplade Fastighet till GA:3 Maximalt tillåtna hushåll på fastigheten 1: : : : : : : : : : Summa Om byggrätten skulle utnyttjas maximalt på varje fastighet skulle det innebära att 11 nya hushåll behöver utrymme för en avloppslösning för BDT-vatten. Det finns tillräckligt med Uppdrag: , Detaljplan boende (12)

5 utrymme topografiskt och markmässigt på tomten där den befintliga markbädden ligger att anlägga ytterligare en markbädd. I området runt Bryggviken är strandskyddet på 100 meter. För resten av gäller utvidgat strandskydd på 150 meter. En eventuell ny markbädd skulle hamna innanför (längre inåt land) än den befintliga anläggningen och skulle inte påverka vare sig tillträdet till området eller livsvillkoren för befintliga djur- och växtarter. Slamavskiljare runt GA:3 I nuläget har de befintliga hushållen egna slamavskiljare. Tre pumpbrunnar leder avloppsvattnet till markbädden. Normalt behöver ett hushåll 2 m 3 för både WC och BDT. Om en slamavskiljare enbart tar emot BDT-vatten behöver den inte vara lika stor som om den tar emot blandat avloppsvatten och 1 m 3 är mer än tillräckligt för ett hushåll. Nedan följer en tabell som visar de befintliga slamavskiljarna samt deras kapacitet. Tabell 2. Befintliga slamavskiljare kopplade till gemensamhetsanläggningen Fastighet Typ av slamavskiljare Volym 1:29 Tranås 3-kammarbrunn i betong för BDT-avlopp 1 m 3 1:41 Tranås 3-kammarbrunn i betong för BDT-avlopp 1 m 3 1:42 Tranås 3-kammarbrunn i betong för BDT-avlopp 1 m 3 1:45 Tranås 3-kammarbrunn i betong för BDT-avlopp 1 m 3 1:35 Fann VA 2-kammarbrunn i plast, SA900 0,9 m 3 1:36 Fann VA 2-kammarbrunn i plast, SA900 0,9 m 3 1:40 Fann VA 2-kammarbrunn i plast, SA900 0,9 m 3 1:44 Fann VA 2-kammarbrunn i plast, SA900 0,9 m 3 1:37 Fann VA SA m 3 1:45 Tranås 3-kammarbrunn i betong 2 m 3 Ovanstående tabell visar att det behövs nya slamavskiljare vid byggande av nya hus. Det är inte något problem utrymmes- och lokaliseringsmässigt men det kan eventuellt behövas ny anläggningsåtgärd, fastighetsreglering och nya servitut. Uppdrag: , Detaljplan boende (12)

6 Gräns för möjligt utökning av gemensamhetsanläggning Gräns för befintlig gemensamhetsanläggning Befintlig gemensamhetsanläggning GA:3 för avlopp. Notering: ga:2-ledningen ritad till 1:41 utgick ur vattenanläggningen år Uppdrag: , Detaljplan boende (12)

7 5 FASTIGHETER SOM INTE ÄR ANSLUTNA TILL BEFINTLIG GEMENSAMHETSANLÄGGNING GA:3 Följande alternativ och rekommendationer är inga slutgiltiga alternativ utan utredningen vill visa på att det finns möjligheter att lösa avloppsfrågan på olika sätt. En slutgiltig och platsspecifik lösning för varje hushåll får godkännas i samband med bygglov. Avloppssituation för hus på 1:25 I nuläget finns ett hushåll på 1:25. Enligt plankartan får tre hushåll finnas på fastigheten. Fastigheten har en egen infiltration, trekammarbrunn saknas. Infiltration för hus på 1:25 Det finns olika möjligheter för de två tillkommande husen på 1:25. Ett alternativ är att ansluta till en ny markbädd söder om GA:3. Ett annat alternativ är att anlägga en egen markbädd inom fastigheten för de tillkommande hushållen eller ansluta dem till befintlig infiltration om den är godkänd. Slamavskiljare för hus på 1:25 En trekammarbrunn dimensionerad för tre hushåll behöver installeras. Beakta framkomlighet för slamtömningsfordon. Avloppssituation för hus på 1:26 I nuläget finns två hushåll på fastighet 1:26. Enligt plankartan får fyra hushåll finnas på fastigheten. Fastighet 1:26 har i dagsläget en egen infiltration och trekammarbrunn som är dimensionerad för tre hushåll. Infiltration för hus på 1:26 De tillkommande husen kan kopplas på den befintliga infiltrationsanläggningen om den har rätt dimensioner och är godkänd. Ett annat alternativ är att anlägga en ny mark- eller infiltrationsbädd på fastigheten. Ett tredje alternativ är att ansluta till en ny markbädd söder om GA:3. Slamavskiljare för hus på 1:26 Om fyra fastigheter kommer att finnas på fastigheten behövs ytterligare en slamavskiljare. Beakta framkomlighet för slamtömningsfordon. Avloppssituation för hus på 1:34 I nuläget finns två hushåll på 1:34, som är en större fastighet. Den tillkommande bebyggelsen enligt plankartan består av 2 hus i anslutning till befintlig bebyggelse, samt 3 hus mellan 1:25 och 1:43, totalt 7 hushåll inom fastigheten. Det finns inte någon egen slamavskiljare eller infiltration inom fastigheten. Infiltration för hus på 1:34 Uppdrag: , Detaljplan boende (12)

8 En bedömning har gjorts utifrån ortofoto att infiltration är möjlig att anlägga inom den befintliga boplatsen. Om infiltration inte är möjligt kan en markbädd anläggas. Alternativet att ansluta till en ny markbädd söder om GA:3 anses svårt då avståndet mellan befintliga hus och gemensamhetsanläggningen är över 500 meter. För de tillkommande tomterna mellan 1:25 och 1:43 är att anlägga en ny mark- eller infiltrationsbädd på fastigheten. Ett alternativ är att ansluta till en ny markbädd söder om GA:3. Slamavskiljare för hus på 1:34 Slamavskiljare för 4+3 hushåll ska dimensioneras. Beakta framkomlighet för slamtömningsfordon. Avloppssituation för hus på 1:24 I dagsläget finns ett hushåll på fastighet 1:24. Enligt plankartan får tre hushåll finnas på fastigheten. Det finns ingen information vad för avloppslösning fastigheten har. För tomtplatsen gäller utvidgat strandskydd på 150 meter. Tomtplatsavgränsningen är sådan att avloppsanläggningen kan ligga utanför strandskyddet. Infiltration för hus på 1:24 En bedömning har gjorts utifrån ortofoto att infiltration eller markbädd är möjlig att anlägga. Alternativet att ansluta till en ny markbädd söder om GA:3 anses svårt då avståndet mellan befintliga hus och gemensamhetsanläggningen är över 500 meter. Slamavskiljare för hus på 1:24 Slamavskiljare för varje hushåll ska installeras eller så ska hushållen kopplas på om slamavskiljare redan finns och den har rätt dimensioner och det är tekniskt möjligt. Beakta framkomlighet för slamtömningsfordon. 6 HUSHÅLLSVATTEN/DRICKSVATTEN Bakgrund Vattenförbrukningen i Sverige är ungefär 200 liter per dygn per person 1. För ett året-runthushåll på fyra personer är en brunnskapacitet på liter per timme tillräckligt under perioder med hög belastning. Brunnens exakta kapacitet kan fås fram genom en längre provpumpning, företrädesvis under året då grundvattennivån är som lägst. På många håll i Sveriges skärgård och kustnära områden är saltvatteninträngning ett vanligt förekommande problem. Ur ett hälsoperspektiv har ett högt intag av natrium ett samband med högt blodtryck. Höga kloridhalter medför korrosion och därmed ökat slitage på vattenoch rörledningsinstallationer. Enligt Livsmedelsverket är vatten med natrium-och kloridhalter som överstiger 100 mg/l tjänligt med anmärkning liter per dygn per person är ett schablonvärde. I det här fallet är vattenförbrukningen mindre även under sommarhalvåret när belastningen är som högst, eftersom i princip endast torra toalösningar förekommer. Uppdrag: , Detaljplan boende (12)

9 Förutsättningar för vattenförsörjning för Berggrunden på består av gnejsgranit från Prekambrium. Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings grundvattenkarta på 1:1 miljon är grundvattenkapaciteten i berggrunden under 600 liter per timme. Från informationen från de befintliga brunnarna kan nya borrade brunnar i samma område förväntas ge från 60 liter till 600 liter per timme vilket kan försörja mellan ett till tre hushåll. Den information som presenterats angående de befintliga brunnarna är starkt generaliserad. För att få en mer exakt bild över den nuvarande vattensituationen på behöver en brunnsinventering göras där även vattenkvaliteten efterfrågas. Den i dagsläget tillgängliga informationen visar att det är möjligt att borra brunnar för de nytillkommande husen. På grund av det vanligt förekommande problemet med saltvatteninträngning rekommenderas att brunnar kapacitetstestas för att få information om hur stor den maximala kapaciteten är. Därefter bör försiktighetsprincipen följas genom att uttagsmängden läggs en bra bit under den maximala kapaciteten. Tränger saltvatten in i brunnen är det svårt att omvända problemet. Kloridhalter över 50 mg per liter kan vara en indikation på att vattnet är påverkat av saltvatteninträngning. Det främsta som kan göras i det fallet är att helt enkelt minska vattenförbrukningen. Det görs för att grundvattenbildningen ska vara större än uttaget. Behövs vattnet renas från förhöjda halter som enligt Livsmedelsverkets gränsvärden kan ge hälso- och tekniska effekter, görs det företrädesvis genom membranfiltrering som nanofiltrering eller omvänd osmos. Reningsverk kan antingen anläggas som en samfällighet för flera hushåll eller för enskilda hushåll. Marknaden erbjuder många lösningar och många olika reningsalternativ. Om borrande av brunnar utesluts finns även en möjlighet att använda Östersjövatten som råvattenkälla och rena vattnet i en avsaltningsanläggning. Metoden anses vara särskilt gynnsam runt Östersjön som har en lägre salthalt än övrigt havsvatten. Befintlig vattenförsörjning Information om de befintliga brunnarna på kommer från Sveriges Geologiska Undersöknings Brunnsarkiv Informationen är generaliserad. Tabell 3. Befintliga brunnar på med teknisk data enligt Brunnsarkivet Fastighet Anläggningsår Brunnens totaldjup, m Djup till berg, m 1: : : : : : : Vattenmängd, l/h Uppdrag: , Detaljplan boende (12)

10 Uppdrag: , Detaljplan boende (12)

11 Vattenförsörjning till de nya fastigheterna Utifrån den informationen som tagits från Sveriges Geologiska Undersöknings Brunnsarkiv ges i tabellen nedan förslag på de fastigheter som på grund av nya byggnationer behöver borra nya brunnar. Antalet brunnar är ett genomsnittligt förslag. Antalet är beroende av varje borrad brunns kapacitet och de tekniska möjligheterna för hushåll och fastigheter att dela vattenförsörjning. Förslagen till sammankoppling med befintliga brunnar är gjorda med hänsyn till deras kapacitet enligt brunnsarkivet samt geografiska lägen. Ingen hänsyn till eventuell boskap på har tagits vid beräknandet. Tabell 2. Befintliga brunnar och förslag på nya brunnar på utifrån hushåll Fastighet Befintliga brunnar Kapacitet, l/h Befintliga hushåll Tillåtna hushåll Genomsnittligt förslag på nya brunnar 1:29 1:45 1:42 1:34 1:36 1:37 1:35 1:43 1: och Använder brunn på 1:45, samt har egen brunn Egen Bra tillgång enligt fastighetsägare, exakt uppgift saknas (på 1:36) :40 1:25 1:26 Använder brunn på 1:45 Gemensam brunn med 1:26 Gemensam brunn med 1: Uppgift saknas 1 3? Uppgift saknas 2 4? 1:24 1 Uppgift saknas 1 3? Uppdrag: , Detaljplan boende (12)

12 Om brunnarnas vatten inte skulle uppfylla kraven på kvalitet kan som ovan nämnts filter och andra reningstekniker installeras. Om kvantitetsbehovet inte skulle uppfyllas finns även möjligheten att trycka den befintliga brunnen. Med en högtryckspump öppnas de sprickor som kan vara igentäppta av tex. kemiska utfällningar eller borrkax som blandats med inkommande vatten under borrning och täppt igen vattenförande sprickor. En andra möjlighet är att installera en renvattentank som har en volym på ungefär 2-3 m 3 som används som vattenförråd. Vattnet tas från tanken då belastningen på brunnen är som störst, vanligtvis två timmar på morgonen och två timmar på kvällen. Det är den specifika situationens parametrar för varje fastighet som avgör valet av lösningar. Skulle borrning av nya brunnar inte räcka för att tillgodose vattenbehovet finns som tidigare nämnt även möjligheten att anlägga avsaltningsanläggningar på. Det finns anläggningar både för enskilda hushåll och för samfälligheter. Råvattenintaget vid avsaltningsanläggningen skulle i det här fallet vara Östersjön och behandlingen är omvänd osmos. Eftersom avsaltning av havsvatten är en ganska ny metod för att framställa dricks- och hushållsvatten i Sverige rekommenderas en noggrann analys där avgörande faktorer som råvattenkvalitet, önskad driftsäkerhet, energibehov, vattenbehov, möjlighet till stopp i anläggningen och biprodukter måste ses över. Vattenförsörjning utifrån ett förändrat klimatperspektiv Grundvattenmagasin i berg reagerar snabbt på nederbörd och torka vilket gör att de är känsliga för perioder av torka men även för perioder med mycket nederbörd. Enligt SGUs sammanställning (Grundvattennivåer i ett förändrat klimat nya klimatscenarier, SGU-rapport 2015:19) är grundvattennivåerna längs Östersjökusten i södra och mellersta Sverige högst under våren och lägst under hösten. Det beror främst på genomsnittliga variationer i avdunstning och växternas vattenupptag av markvattnet. SGU beskriver grundvattennivåer i ett framtida klimat genom SMHIs beräkningar av dygnsvärden för grundvattennivåer för 109 delavrinningsområden för perioden För snabbreagerande grundvattenmagasin i Sverige förväntas årsmedelvärdet inte förändras nämnvärt. Eventuellt kan sydöstra Sverige få sjunkande grundvattennivåer i slutet av seklet. Det kan medföra att grundvattentillgången kan minska, särskilt under hösten. Även om ett framtida klimat är behäftat med osäkerheter bör en planering av vattenförsörjning ta hänsyn till en eventuell minskad vattentillgång. För att ge redundans till vattenförsörjningen på har många tänkbara förslag presenterats i styckena ovan. Likaså förordas försiktighetsprincipen vid maximal uttagskapacitet i bergsborrade brunnar och att fokusera på färskvattentankar som kan utnyttjas när vattenförbrukningen är som störst under dygnet. Som tidigare nämnt genererar den här övergripande utredningen inte en slutgiltig lösning för varje fastighet utan att det finns många tänkbara lösningar. Den slutgiltiga lösningen får ses över i samband med bygglov. Tyréns AB Jenny Levander Hydrogeolog Uppdrag: , Detaljplan boende (12)