Möte i användarrådet för ekonomisk statistik 27 april 2017

Transkript

1 Mötesanteckningar 1 (7) ES/NS Marcus Lundgren Möte i användarrådet för ekonomisk statistik 27 april 2017 Närvarande: Anna Thoursie, Ledarna, ordförande Harald Edquist, Ericsson Research Anders Rune, Teknikföretagen Jyry Hokkanen, Riksbanken Johan Samuelsson, Konjunkturinstitutet Pär Hansson, Tillväxtanalys Anna-Kirsti Löfgren, LO Tomas Lööv, Näringslivets regelnämnd Michael Andersson, FI Tora Bäckman, Finansdepartementet Torbjörn Halldin, Svenskt Näringsliv Från SCB: Cecilia Hertzman, ES/LEDN Mattias Björling, NR/LEDN Marcus Lundgren, sekreterare, ES/NS Michael Wolf, NR/SES Caisa Bergman, ES/NS Andreas Lennmalm, NR/SES Jenny Strandell, ES/IFI Frånvarande: Torbjörn Isaksson, Nordea 1 Mötet öppnas Mötet öppnades och inleddes med en presentationsrunda. 2 Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 3 Mötesanteckningar från föregående möte Inga synpunkter på föregående mötes mötesanteckningar.

2 2 (7) 4 Information från SCB och rådets medlemmar Harald Edquist (Ericsson Research) berättade att det pågår stora omstruktureringar på Ericsson och nya strategier utarbetas. Det har hållits ett seminarium i London där preliminära resultat från samarbetsprojektet med Imperial College har presenterats. Jyry Hokkanen (Riksbanken) berättade att det på statistikenheten har skrivits ett staff memo om merchanting och att det är drivande i bytesbalansens utveckling. Staff memot finns publicerat på Riksbankens hemsida. Ett förslag är att det presenteras på nästa möte med användarrådet i september. Jyry är tjänstledig på halvtid för att arbeta med det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Johan Samuelsson (Konjunkturinstitutet) nämnde att det är många remisser just nu. Det görs en översyn av publiceringar inför hösten och det arbetas med en lönebildningsrapport. Det pågår också arbete med att komplettera databasen med prognoser. Pär Hansson (Tillväxtanalys) informerade om att det pågår en omorganisering av myndigheten och det ska ske en flytt till nya lokaler. En antologi om företagens kapitalförsörjning är publicerad. I övrigt så pågår det arbete med digitalisering, effekter av ingående investeringar och produktivitet. Anna-Kirsti Löfgren (LO) nämnde att det släpptes en konjunkturprognos för två dagar sedan. Utbildning lyfts fram som ett medel att sänka arbetslösheten. Efterfrågan behöver hållas så hög som möjligt utan att det påverkar inflationen negativt. Det har också gjorts en undersökning av enkla jobb. Tomas Lööv (Näringslivets regelnämnd) berättade att den löpande verksamheten och remisshanteringen pågår. NNR är inte nöjda med föreslagna åtgärder i 3:12-förslaget. Det är svårt att ta ställning till det nya regelverket för den ekonomiska statistiken (FRIBS) då det är oklart vad det medför i kostnader för de olika undersökningarna. NNR kommer att hålla ett seminarium med Frans Timmermans och Mikael Damberg. Michael Andersson (Finansinspektionen) nämnde att en förstudie om enhetlig datahantering har presenterats. Man håller nu på med att ta fram en plan för hur man ska gå vidare. Tora Bäckman (Finansdepartementet) nämnde att vårpropositionen har presenterats. Torbjörn Halldin (Svenskt Näringsliv) berättade att avtalsrörelsen pågår. Det pågår också arbete med enkla jobb. En konjunkturrapport släpps den 15 juni. Anna Thoursie (Ledarna) har varit på ordförandelunch med SCB:s olika användarråd som hölls av Helen Stoye. Från användarrådet för

3 3 (7) ekonomisk statistik tog Anna upp vikten av att SCB får fortsatta resurser för att undersöka intangibles. Detta fick ett bra mottagande på lunchen. Den 10 maj släpper Ledarna sin årliga jämställdhetsrapport. SCB:s nya SSYK-koder för chefer uppskattas och lönedata klassificerade enligt dessa används i rapporten. Cecilia Hertzman (SCB) informerade om att FRIBS har varit på remiss. Den kommer troligtvis inte att vara klar detta halvår. Sverige har flaggat för att SCB inte kommer att klara av de nya kraven i FRIBS inom våra nuvarande ramar, men SCB får inga extra medel som det ser ut nu. Det gäller främst SIMSTAT och profileringen. Det kan bli aktuellt med prioriteringsfrågor i användarrådet framöver. ASPIRE utvärderar ett antal samhällsviktiga och samhällskritiska produkter på SCB. De är här vecka En upphandling för att lägga ut ytterligare insamling av AKU på privat aktör har vunnits av Evry. Det är dock inte helt klart än då tid för överklagande återstår. Mattias Björling (SCB) berättade att den nya avdelningschefen på NR Elisabeth (Lisa) Hopkins börjar nästa vecka. Arbetet med årsberäkningarna pågår och offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld är färdig. En förstudie om kvartalsvis förmögenhetsstatistik ska genomföras. Det är kopplat till nationalförmögenheten och handlar alltså inte om individuppgifter. En rapport ska vara klar sista maj. Det pågår också ett arbete med uppsnabbning av års-bnp. 5 SCB-frågor För information (Cecilia Hertzman & Mattias Björling) Regeringen har beslutat att SCB ska omlokalisera sitt säte till Örebro. Inom SCB används inte benämningen huvudkontor om någon av orterna. SCB har ett år på sig att genomföra omflyttningen. Ämnesavdelningarna kommer inte att påverkas och det står i beslutet att SCB ska ha verksamhet på båda orterna. Övriga avdelningar ska se över sin verksamhet. Den 22 maj ska beslut om hur många som påverkas vara klart. Synpunkter från användarrådet: Det är viktigt att statistikens kvalitet varken påverkas temporärt eller på lång sikt. Användarrådet uttrycker oro för omflyttningen.

4 4 (7) 6 Uppföljning av ombranschning Ericsson För information (Cecilia Hertzman) Ericsson har godkänt att SCB berättar att de är orsaken till förändringarna i statistiken som beror av ombranschningen. Kommunikation om förändringarna tas allteftersom varje statistikprodukt publiceras. En artikel släpps imorgon som förklarar strukturomvandlingen inom svenskt näringsliv sett över en längre tid. Vi klargör också i artikeln att branschbytet av Ericsson inte beror på att det hänt något i företaget utan på grund av att SCB har ändrat synsätt på vilken bransch företaget bör ha. De gamla branscherna i NR behålls till september. Sedan sker ett tidsseriebrott. Vid den allmänna översynen 2019 går man tillbaka till 2003 med de nya branscherna. Det undersöks om det går att ta fram en inofficiell serie till användarna redan till hösten. Synpunkter från användarrådet: En snabbare inofficiell serie önskas av användarrådet. Det önskas också att revideringen sker längre tillbaks än till Ett ytterligare önskemål från användarrådet är att det tydliggörs i databaser att historiska serier inte innehåller uppdaterad bransch då dessa inte kommer att uppdateras. 7 Uppföljning av produktionsvärdeindex (PVI) För information (Jenny Strandell) Extrainsatt punkt på dagordningen med uppföljning av föregående mötes information om PVI. SCB kommer att revidera Tjänsteproduktionsindex från 2015 och framåt i maj. Då släpps också det nya indexet PVI. Fram tills PVI kan säsongrensas ska ingen statistiknyhet skrivas om PVI. Detta sker förhoppningsvis till hösten med hjälp av modeller och data från PIN. PVI kommer dock att publiceras i databasen både i löpande och fasta priser fram till dess. När en säsongrensad serie är publicerad ska PIN inte längre finnas kvar. På nästa möte i september presenteras ett utkast på en ny statistiknyhet. Länk till publicering och artikel om PVI skickas ut till användarrådet. En fråga som uppstod är om det finns risk att arbetet med säsongrensningen påverkas om det kommer att ske en flytt av personal till Örebro. Detta borde inte påverka arbetet då det mesta sköts inom ES-avdelningen.

5 5 (7) 8 Globala värdekedjor (inkl. utlandsproduktion, merchanting m.m.) För diskussion (Michael Wolf & Caisa Bergman) Det är ett växande problem att mäta globaliserad produktion och det pågår arbete på området på flera håll (OECD, Eurostat, SCB Riksbanken m.m.). Globala värdekedjor innebär gränsöverskridande uppdelning av de olika arbetsmomenten. Varje arbetsmoment bidrar till förädlingsvärdet men det sker inte betalning för output efter varje moment. Problemet med globala värdekedjor är att avgränsa den inhemska delen av det totala produktionsvärdet. Branschtillhörighet är ett annat problem särskilt för forskningsbaserade företag (s.k. FGP). Lönebearbetning i utlandet, merchanting, transferprissättning och flytt av immateriella tillgångar och maskiner mellan länder är exempel på globaliseringsfenomen. Enligt gammal redovisningsmetod följdes det fysiska varuflödet. Nu följs flödet av värdet. I nuvarande EU-lagstiftning för Prodcom och möjligtvis i kommande lagstiftning (FRIBS) är det endast produktion inom territoriet som ska ingå. Det är inte helt klarlagt om det finns skillnader mellan det produktionsvärde NR ska redovisa i förhållande till andra undersökningar och i så fall vari eventuella skillnader består. Ett problem är att få korttidsstatistiken att prognosticera årsuppgifter då de inte finns så mycket information, mer än omsättningen, tillgänglig. För lönebearbetning ska omsättningen ingå i produktionsvärdet men för merchanting ska endast handelsmarginalen ingå. Några frågeställningar är: Merchanting Är en uppdelning mellan inhemsk produktion och andra inkomster som fångas med merchanting möjlig? Vad ska ingå i svensk produktion? Vad är det övriga? Samordning år och kvartal Lönebearbetning har annan IO-struktur vilket försvårar schablonmässig justering, är det ändå värt att försöka? Hur tar vi hänsyn till varierande merchanting-marginal? Vad ska bestämma branschtillhörighet för FGP? Verksamhet (utförda arbetsmoment)

6 6 (7) Output (skapade varor och tjänster) Försäljning (det man tar betalt för) SCB vill ha användarsynpunkter inte bara utifrån hur manualerna ska tolkas utan hur användarna vill att verkligheten ska beskrivas. Det mest aktuella problemet är att korttidsstatistiken och årsstatistiken hanterar några stora företag på olika sätt. Synpunkter från användarrådet: Ett första steg borde vara att sluta dela upp varor och tjänster. Sedan kan man arbeta vidare därifrån. Det tar lång tid innan en ny näringsgrensindelning är på plats och SCB är bundna av internationella regleringar. Kan man se hur långt de har kommit med frågan i skattelagstiftningen och dra lärdomar därifrån? Detta är en svår fråga som kräver mer tid. På nästa användarrådsmöte presenteras Riksbankens staff memo tillsammans med en fortsatt diskussion. 9 BNP det irländska fallet För information (Andreas Lennmalm) I samband med publicering av helåret 2015 i juli 2016 reviderades Irlands BNP kraftigt uppåt från kvartal som efter revideringen visade en utveckling på 23,5 procent. Detta är globaliseringens påverkan på mått som BNP och BNI och beror på företag som har flyttat hela balansräkningen till Irland från motpartsland utanför Europa. Det rör sig bland annat om immateriella tillgångar. Irland har inte gjort något fel i sina beräkningar. De har följt gällande förordning. En konkret effekt av detta är att Irlands avgift till EU kommer att öka. Globalisering ger nya utmaningar för statistiker och ger upphov till frågor. Är BNP en rättvisande indikator på ekonomisk aktivitet? Vad säger BNP-siffran om hur det går för Irland? Lättflyttade tillgångar kan ge stora hopp i statistiken. För att mäta stora företags aktiviteter på ett bättre sätt i statistiken behöver de internationella statistikklassificeringarna av företag och dess aktiviteter utvecklas och ett ökat internationellt utbyte av data ske. Några slutsatser från Irlands statistikbyrå utifrån arbetet med detta fall är att: Resultaten är sammanställda i enlighet med rådande regelverk. BNP är fortfarande relevant och betydelsefullt. Men det blir allt mer komplext att mäta ekonomisk utveckling och en indikator är därför inte tillräckligt.

7 7 (7) BNP kan behöva utökas med effekter av globalisering. Det är sannolikt att vi än så länge bara sett början av globaliseringens effekter på statistiken. Det irländska fallet diskuteras i nästan alla internationella statistikgrupper. En expertgrupp tillsattes på Irland för att ge rekommendationer till Irlands statistikbyrå om hur användarbehov ska tillgodoses med avseende på globaliseringseffekter (forskare och ekonomer). Synpunkter från användarrådet: Det är troligtvis inte sista gången sådana här effekter på BNP sker. Användarna kanske behöver börja titta mer på andra mått än BNP för att bredda bilden. Det kan vara en uppgift för SCB att sprida information om problemen med att mäta ekonomisk utveckling. 10 Övriga frågor Tora informerade om att Marcus Widén återkommer till nästa möte. 11 Summering Användarrådet uttrycker oro kring flytten till Örebro både vad gäller kostnader och statistikens kvalitet. Gällande revideringen av Ericsson önskas en längre tidsserie än till 2003 samt en inofficiell serie som kan tas fram snabbare. Revideringen bör uppmärksammas genom utförligare fotnoter och information i statistikdatabasen. På nästa möte presenteras Riksbankens staff memo tillsammans med en diskussionspunkt. En stor del av nästa möte kommer att avsättas för att diskutera hur statistiskt behandla merchanting.