Måldokument för Bodals skolas fritidshem och fritidsklubb

Transkript

1 Måldokument för Bodals skolas fritidshem och fritidsklubb Läsåret 15/16 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. (Barnkonventionen, artikel 3) Bodals skolas fritidshem erbjuder omsorg för barn i förskoleklass till och med årskurs 6. Vår fritidsverksamhet utformas utifrån läroplanen (Lgr11), Skolverkets Allmänna råd för Kvalitet i fritidshem (2015), Barnkonventionen samt elevens och elevgruppens intressen och behov.

2 Fritidshemmets uppdrag/fritidspedagogik Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, och i de särskilda utbildningsformer som skolplikten kan fullgöras i. Fritidshemmet ska enligt skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska vidare främja allsidiga kontakter och social gemenskap. (Skolverkets allmänna råd med kommentarer Fritidshem, 2015) Fritidspedagogik bygger på att skapa sammanhang och erbjuda verktyg för att varje elev, utifrån sina egna förutsättningar, ska kunna utveckla sin egen identitet och sociala kompetens. Verksamheten har elevers intressen och erfarenheter som utgångspunkt och lägger fokus på elevers delaktighet i sociala och meningsfulla kontexter. Fritidshemmet bygger sin verksamhet kring tanken att elevers utvecklings- och socialiseringsprocess sker i grupp. En väl fungerande grupp utgör en ideal plattform för eleven att prova och utveckla sociala värden och normer. Fritidshemmets verksamhet öppnar därmed upp för att demokratiskt tänkande, jämställdhet och andra värdegrundsfrågor ska kunna omsättas i konkret handling. Inom fritidspedagogiken värdesätts identitetsskapande och en stark självkänsla hos individen ses som något som gynnar gruppen som helhet. Med detta menas att ett tryggt Jag är en förutsättning för ett väl fungerande Vi. Fritidshemmet kompletterar och förstärker skolans verksamhet på ett meningsfullt sätt och tillsammans med skolan och hemmet strävar vi efter att förena god omsorg med en givande pedagogisk verksamhet. 1

3 Fritidshemmets prioriterade mål När personalen planerar verksamheten ska de utgå från uppdraget som det formuleras i skollagen och läroplanen, samt utifrån en inventering av den aktuella elevgruppens behov och intressen. (Skolverkets allmänna råd med kommentarer Fritidshem, 2015) Arbetsro - ett paraplybegrepp Med utgångspunkt i rådande styrdokument, den pedagogiska verksamheten, elevernas behov samt verksamhetens påtalade utvecklingsområden har vi valt ut ett särskilt område som vi vill prioritera under läsåret 15/16. Detta område är Arbetsro. Vi är medvetna om att arbetsro som fokusområde är väldigt stort och har således valt att dela upp begreppet i fyra delmål. Det vill säga, vi använder oss av dessa delmål i vår strävan efter att uppnå det övergripande målet arbetsro. Dessa delmål är: - Ett lustfyllt lärande och ett lärande som utmanar - Normer och värden - Samverkan - Systematiskt kvalitetsarbete 2

4 Ett lustfyllt lärande och ett lärande som utmanar Verksamheten formas av sådant som elevernas engagemang, leken som resurs, ett tematiskt arbete, fokus på normer och värdegrund och ett upplevelsebaserat lärande. (Skolverkets allmänna råd med kommentarer Fritidshem, 2015) Det huvudsakliga målet med fritidspedagogik är att förmedla kunskaper som eleven har nytta av i sitt nuvarande och framtida liv. Fritidshemmets verksamhet utgör en plattform för eleven att lära sig fungera i vardagen, i egenskap av människa och samhällsmedborgare, likaväl individuellt som i grupp. Och ha roligt på köpet. Lek, skapande arbete och rörelse är tongivande verktyg i den dagliga verksamheten på fritidshemmet. I fritidshemmets verksamhet utgår vi från synen på lärande som något som sker överallt hela tiden. Man brukar säga att lärandet uppstår ur tre olika perspektiv: det formella, det informella och det situationsstyrda. Fritidspedagogik utgörs av ett informellt och situationsstyrt, vardagligt lärande som utgår från att motivationen att lära kommer från eleven. Informellt, situationsstyrt lärande bygger till skillnad från ett formellt lärande på att det är spontant, bygger på frivillighet och utgår från elevens idéer och intressen. Ett informellt, situationsstyrt lärande saknar ett uttalat mål och följer heller inte ett särskilt schema. Genom att erbjuda eleven många och varierade möjligheter till att tillägna sig ny kunskap blir det informella, situationsstyrda lärandet rikt. Det är framförallt i det sociala samspelet mellan barn och vuxna, samt barn emellan som erfarenheter görs och kunskaper utvecklas. Inflytande och möjlighet till progression Med inflytande menar vi att eleven ges möjlighet att utveckla sin förståelse för demokratins innebörd. Detta når vi genom att eleven utifrån egna tankar och åsikter görs delaktig i fritidshemmets innehåll. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja ( ) teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. (Lgr 11) Fritidshemmet ska enligt skollagen erbjuda eleverna en meningsfull fritid och rekreation samt stimulera deras utveckling och lärande. Eleverna har möjlighet att uppleva fritiden som meningsfull när verksamheten är trygg och stimulerande samt formas utifrån deras ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. En förutsättning för att eleverna ska uppleva meningsfullhet är att de görs delaktiga och får inflytande över utformningen av verksamheten. (Skolverkets allmänna råd med kommentarer Fritidshem, 2015) 3

5 Det är viktigt att personalen på fritidshemmet känner till och tar tillvara elevernas önskemål och intressen. Med dessa som grund kan personalen organisera en mer skräddarsydd verksamhet för den aktuella elevgruppen. Dessutom kan personalen använda kunskapen om eleverna som underlag för att skapa och erbjuda andra alternativ som de tror kan bidra till att utmana och utveckla eleverna i sitt lärande. Många elever rör sig i det trygga och bekväma och ett av fritidshemmets uppdrag är att ge också dem en meningsfull fritid. Genom att erbjuda eleverna möjlighet att ta del av varierade aktiviteter kanske de tar tillfället i akt att prova på något som de aldrig annars skulle göra. Detta är något som i allra högsta grad genererar nya erfarenheter, utvecklar nya förmågor och utvidgar elevernas kunskap. Lärande sker ständigt och inte enbart i arrangerade inlärningssituationer. För personalen handlar det om att uppmärksamma och ta tillvara elevernas intresse och att skapa situationer i vardagen där eleverna kan utmanas i sitt lärande. (Skolverkets allmänna råd med kommentarer Fritidshem, 2015) Det är värdefullt att fritidshemmet överlag strävar efter ett ständigt framåtskridande i sin verksamhet. Denna progression bör likaväl omfatta elevgruppen som helhet som den enskilde eleven. Utifrån detta skapas nämligen goda möjligheter för eleverna att erhålla nya kunskaper och fördjupa sig i dem. Dessutom bidrar progressionen till att eleverna kan bredda sina erfarenheter. En viktig del av progressionen är att ge elevgruppen och eleven ett gradvis ökat ansvar och inflytande i takt med mognad och stigande ålder. Fritidsverksamheten får aldrig verka hämmande och konservativ i sin pedagogik. Snarare måste fritidshemmets verksamhet ligga steget före eleven, för att kunna hålla viljan, glädjen och entusiasmen inför att lära sig nya saker vid liv. Att lära genom lek lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. (Lgr11) Leken har en väldigt central plats i fritidshemmets verksamhet. I leken kan eleverna på ett naturligt, kravlöst sätt skaffa sig erfarenheter, öva upp förmågor och utveckla färdigheter som i sin tur kan komma att bidra till en ökad måluppfyllelse. Samarbete, kommunikation, koncentration, uthållighet, samförstånd, flexibilitet och turtagning är bara några exempel på förmågor/egenskaper som eleverna på ett naturligt sätt utvecklar i leken. Leken skapar meningsfullhet vare sig den uppstår spontant eller under organiserade former, i ledning av fritidshemmets personal. 4

6 Avsnittets mål: Vi strävar efter att varje elev ska: Erbjudas en verksamhet som fokuserar på trygghet och omsorg samtidigt som den känns stimulerande, meningsfull, rolig, intresseväckande och lärorik Ges möjlighet att samverka i olika gruppkonstellationer. Få möjlighet till varierade aktiviteter och stöd för sin utveckling. Kunna delta i verksamhetens innehåll utifrån sina egna förutsättningar och behov. Personalen ska: Stimulera till lärande. Väcka elevens nyfikenhet och vilja att utforska samt ta detta tillvara. Erbjuda fritt skapande. Skapa utrymme för elevens möjlighet till rekreation och vila. Bidra till att fritidshemmet ses som ett utvidgat lärorum Uppmuntra till fri lek. Erbjuda utomhuspedagogik och friluftsliv. Möjliggöra för eleven att formulera sin egen åsikt och våga uttrycka den. Skapa förutsättningar för att alla elever, utifrån intressen, erfarenheter och behov ska känna sig delaktiga i och ha inflytande över fritidshemmets verksamhet. Arbeta för att alla elever förstår innebörden av ett demokratiskt fastslaget beslut. Erbjuda varierade aktiviteter som utgår från rådande styrdokument. Utgå från elevens behov och önskningar i den dagliga verksamheten. 5

7 Normer och värden Att anta ett normkritiskt förhållningssätt Med normkritiskt förhållningssätt menar vi att vi kan förändra de traditionella föreställningarna om vem som får ta plats genom att utbilda och rikta vårt fokus mot dem som bär upp begränsande normer istället för de som bryter dem: Det är viktigt att ge alla elever oavsett kön, könsskridande identitet eller uttryck lika stort utrymme i verksamheten samt att tillämpa ett normkritiskt arbetssätt när det gäller alla diskrimineringsgrunder. (Skolverkets allmänna råd med kommentarer Fritidshem, 2015) Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (Lgr 11) Vi anser att en god pedagogisk miljö är a och o för att väcka intresset, nyfikenheten och lusten att lära hos eleverna. Genom att förhålla oss normkritiskt när det till exempel kommer till hur vi väljer att formulera oss i vardagligt språk eller utforma våra lokaler kan vi möjliggöra för eleverna att på ett naturligt sätt bryta med stereotypa föreställningar och rådande normer. En normkritisk pedagogik kräver en ständigt närvarande medvetenhet kring vem och vad som görs till norm, i allt från leksaksval, utformning av verksamhetens inne- och utemiljö, val av lekar, aktiviteter, bilder, mattetal, relationsbeskrivningar, pedagogiskt arbetsmaterial, skönlitteratur, till hur man språkligt formulerar sig i den dagliga verksamheten. För pedagogen är det nödvändigt att uppmärksamma samhällets traditionella föreställningar, kön- och maktstrukturer för att kunna anta ett normkritiskt förhållningssätt i sin pedagogik. Genom att kontinuerligt reflektera över hur ens egna sammansatta identitet, erfarenheter och kulturella bakgrund inverkar på hur man tolkar och skapar mening i lärandesituationer är det möjligt att öppna upp för en normkritisk hållning. Det är av stor vikt att vara väl förtrogen med att man själv bidrar till att normer utvecklas och upprätthålls. Viktiga frågor att ställa sig är: Vilka normer förmedlar jag? Hur vill jag det ska vara? Hur kommer jag dit? En betydande egenskap som samtliga av fritidshemmets personal kan arbeta kring tillsammans med elevgruppen är förmågan att tänka kritiskt. Med detta avses förmågan att kunna ifrågasätta normerna, det förgivet tagna. Fritidshemmets personal måste skapa 6

8 förutsättningar som ger den enskilde eleven möjlighet att se makt, runt sig och i samhällsstrukturer. Eleven måste bli medveten om att uppfattningen av vad som är rätt och riktigt och hur man ska vara som person ständigt förändras beroende av tid och plats. Självkänsla/Självtillit/Respekt Med självkänsla menar vi att eleven är medveten om sina känslor och egenskaper för att se olika möjligheter. Självtillit innebär att eleven har tilltro till sin egen förmåga att kunna hantera och agera enligt demokratiska värden i olika vardagliga situationer. Med respekt menar vi att eleven lär sig förstå och värdesätta sina egna och andra människors behov och känslor. Fritidshemmets helhetsperspektiv på eleven innebär bland annat att vi utgår från tanken att barns lärande och utveckling består av olika delar som kompletterar och påverkar varandra. Om en elev upplever trygghet i gruppen så kan hens självkänsla, självtillit och förmåga till respekt stärkas, något som i sin tur leder till en ökad inlärningskapacitet. Kunskap i konflikthantering Gruppen som forum utgör en utmärkt arena för elever att gemensamt lära och utvecklas, känna samhörighet, trygghet och stärka sin sociala kompetens. Emellertid är gruppen också en plats där konflikter lätt uppstår. Många olika individer utgör lika många olika uppfattningar, något som kan leda till meningsskiljaktigheter, missförstånd, ogenomtänkta verbala klavertramp och (i värsta fall) fysiska handgemäng. Personalen i fritidshemmet arbetar aktivt med elevgruppen när det kommer till att hantera och ta ansvar för sin konflikt. Genom att ge eleven möjlighet att se på konflikten ur andra perspektiv än sitt eget, hoppas vi kunna utveckla hens resonerande, sympatiska och argumenterande förmåga. Detta skapar i sin tur förutsättningar, dels för gruppen som helhet men också för den enskilda individen, att bemöta konflikter på ett mer konstruktivt och respektfullt sätt. På detta sätt möjliggör vi för eleven att hitta andra vägar att lösa konflikter än genom olika former av våld eller maktutövande. 7

9 Hälsa och välbefinnande Med hälsa och välbefinnande menar vi att barnet ges goda förutsättningar att utveckla sunda levnadsvanor samt få en förståelse för hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande. Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. (Lgr 11) Avsnittets mål Vi strävar efter att varje elev ska: Kunna acceptera och respektera varandras likheter och olikheter. Känna att hen tas på allvar, blir sedd och får sin röst hörd. Lyftas fram vad gäller sina goda egenskaper och styrkor. Känna till och förstå innebörden av de trivselregler som vi gemensamt bestämt. Ta ansvar för sina handlingar och förstå dess konsekvenser. Utveckla sin empatiska förmåga och viljan att handla även med andra människors bästa för ögonen. Utveckla sin förmåga att tänka kritiskt och utifrån kunskaper och etiska överväganden självständigt formulera ståndpunkter. Ges goda förutsättningar att utveckla sunda levnadsvanor. Få en förståelse för hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande. Få insikt i vikten av rekreation och stresshantering. Personalen ska: Sträva efter att se det unika hos varje elev och skapa förutsättningar för att dessa olikheter ses som en tillgång. Visa respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Aktivt motverka all form av diskriminering och kränkande behandling. Aktivt sträva efter att ett normkritiskt förhållningssätt ska genomsyra fritidshemmets verksamhet. 8

10 Ha ett professionellt förhållningssätt och agera goda förebilder. Agera trygga och stabila vuxna samt ha ett positivt bemötande. Samverkan Med samverkan avser vi det samarbete som sker dels mellan fritidshemmet och hemmet men också mellan fritidshemmet, förskoleklassen och skolan. Samverkan mellan fritidshemmet och hemmet Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet [ ] Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. (Lgr 11) Det ligger på fritidshemmet att sträva efter att skapa och upprätthålla en god relation med elevernas vårdnadshavare. Av oerhörd vikt är också att fritidshem och hem har ett förtroendefullt, öppet och respektfullt samarbete, inte minst när det kommer till att skapa sig ett helhetsperspektiv på eleven. Ett gemensamt och stabilt förhållningssätt mellan fritidshem och vårdnadshavare ger eleverna en god möjlighet att uppleva en känsla av trygghet och sammanhang i tillvaron. Detta anser vi kunna främja både elevens välmående och identitetsutveckling. Fritidshemmet bör också ge vårdnadshavare möjlighet till god insyn i verksamheten samt en möjlighet att påverka och vara delaktig i verksamheten. Fritidshemmets syfte och mål samt hur dessa konkretiseras i verksamhetens pedagogiska arbete ska synliggöras för vårdnadshavare för att de lättare ska kunna få en uppfattning om vad de kan förvänta sig av fritidshemmet. Det här synliggörandet kan ske i olika sammanhang och former, t ex: I samband med hämtning och lämning. Via verksamhetsbrev. Vid föräldramöten. Under enskilt samtal. I form av utställningar. I samband med gemensamt fika. I samband med öppet hus. 9

11 Samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen och skolan I Allmänna råd för kvalitet i fritidshem (2015) står följande: När fritidshemmet ska komplettera förskoleklassens och skolans verksamhet kan personalen i fritidshemmet utforma innehållet utifrån sin egen kompetens i fritidshemmets pedagogik. Då kan de bland annat bidra med sina kunskaper om och erfarenheter av en utforskande, laborativ och praktisk metodik, och därigenom även medverka till att skolans kunskapsmål uppnås. Elever tar till sig kunskaper på olika sätt och fritidshemmet kan bidra med att i andra sammanhang och i andra miljöer och gruppkonstellationer än förskoleklassen och skolan stimulera elevernas utveckling och lärande. Även i Lgr11 betonas det att fritidshemmet ska komplettera skolan. Under den obligatoriska skoldagen arbetar således skolans och fritidshemmets personal gemensamt kring elevers utveckling och lärande. Denna samverkan innebär att fritidshemspersonalen tillför skolan ett fritidspedagogiskt förhållningssätt till undervisningen. Fritidshemmets arbete med betoning på elevers och elevgruppers identitetsskapande och välmående är då en betydelsefull del i skolans elevvårdsarbete men också i det främjande och förebyggande arbetet mot trakasserier och kränkande behandling. Fritidshemmets personal kan även bidra i arbetet med identitetsoch gruppstärkande moment under den obligatoriska skoldagen. Likaväl som när vi arbetar i fritidshemmet ska vi, när vi deltar i den obligatoriska skoldagen, sträva efter att värna om vår pedagogiska riktning mot det informella lärandet och barns sociala utveckling. Bedömning av elev Inom fritidshemsverksamheten görs inga bedömningar av elever i relation till skolans kunskapskriterier. Ändå är det av stor vikt att eleven och dess vårdnadshavare tillsammans med fritidshemmets personal får möjlighet att diskutera kring barnets socialisationsprocess, behov och aktiviteter. Avsnittets mål Personalen ska: Sträva efter att skapa och upprätthålla en god relation med elevens vårdnadshavare. I samförstånd med vårdnadshavare sträva efter att främja elevens välmående och identitetsutveckling. Konkretisera och synliggöra fritidshemmets syfte och mål för elev och vårdnadshavare. Utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem och 10

12 I samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Komplettera förskoleklassens och skolans verksamhet med ett fritidspedagogiskt förhållningssätt. Erbjuda elev och vårdnadshavare möjlighet att samtala kring barnets socialiseringsprocess, aktiviteter och behov. Systematiskt kvalitetsarbete Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att vi utifrån fritidshemmens rådande styrdokument (Allmänna råden för kvalitet i fritidshem, Lgr11 etc.) strävar efter att strukturera och systematisera ett redan pågående arbete för att säkerställa kvaliteten och måluppfyllelsen i verksamheten. Detta sker genom att lokalt utarbeta metoder för planering, uppföljning, utvärdering, analys och bedömning av verksamhetens innehåll, samt olika former av förbättringsarbete och utvecklingsstrategier. Det är också viktigt att vi som arbetar i fritidshemsverksamheten reflekterar över hur och på vilket sätt vi själv bidrar till verksamheten. Avsnittets mål Personalen ska: Vara väl förtrogna med fritidshemmets uppdrag. I sin verksamhet arbeta målstyrt utifrån rådande styrdokument samt den aktuella elevgruppens intressen och behov. Fortlöpande och systematiskt planera, följa upp, utvärdera, analysera och bedöma verksamheten, samt använda resultaten i ovanstående punkt till att utveckla och förbättra verksamhetens kvalitet. 11