Att förebygga sjukfrånvaro. Inspiration till aktörer som vill engagera sig i att förebygga sjukfrånvaro

Transkript

1 Att förebygga sjukfrånvaro Inspiration till aktörer som vill engagera sig i att förebygga sjukfrånvaro

2 2

3 Inspiration till att förebygga sjukfrånvaro Den här sammanställningen syftar till att inspirera arbetsgivare, vårdgivare och andra aktörer som vill engagera sig i att före bygga sjukfrånvaro. Sammanställningen lyfter fram 76 olika exempel på åtgärder och insatser som genomförts i Sverige och internationellt. Exemplen är strukturerade i sju områden som rör allt ifrån hälsofrämjande arbetsmiljö, tidigt stöd och förebygg ande behandlingar, hälsosamma levnadsvanor, individanpassad sysselsättning och sjukskrivningsprocessen till åtgärder som syftar till attitydpåverkan hos individen samt slutligen möjliggörande åtgärder. De inter nationella exemplen är hämtade från ett fåtal länder men det är intressant att se om några av dessa kan tillämpas i Sverige. 3

4 Hälsofrämjande arbetsmiljö Arbetsmiljön har en stark koppling till hälsa och ohälsa, och fokus har historiskt, till stor del, legat på den fysiska arbetsmiljön, vilket förklaras av vår tradition som industrisamhälle. I dagens tjänstesamhälle blir den psykosociala arbetsmiljön allt viktigare, då psykisk ohälsa står för en stor del av sjukfrånvaron och andelen med psykiska diagnoser ökar över tid. De fyra teman med åtgärder som identifierats inom området är: Öka krav och incitament för bättre arbetsmiljö arbete. Stärk den psykosociala arbetsmiljön genom ledarskap och kultur. Förbättra ergonomin. Förbättra den fysiska arbetsmiljön när det gäller risk för skador. 4

5 Öka krav och incitament för bättre arbetsmiljöarbete Motivera arbetsgivare till ett ökat förebyggande arbete mot sjukfrånvaro, exempelvis genom att: Tillhandahålla en skräddarsydd profil av olika arbetsgivares sjukfrånvaro och följa upp med råd och riktlinjer, exempelvis på liknande sätt som Arbetsmiljöverket följer upp arbetsskador. Skapa öppna jämförelser kring sjukfrånvaro hos arbetsgivare och branscher. Tydliggöra de ekonomiska fördelarna för företag gällande förebyggande insatser mot sjukfrånvaro, antingen där arbetsgivare fyller i uppgifter själva, eller där den skräddarsydda profilen för sjukfrånvaron används som underlag. Genomföra en kampanj kring vikten av arbetsmiljöarbete, särskilt psykosocial arbetsmiljö, för att lyfta frågan högre upp på ledningsgruppers agendor. Ställ krav på systematiskt och kvalitetssäkrat arbetsmiljöarbete, särskilt psykosocial arbetsmiljö, hos arbetsgivare genom att säkerställa tydliga riktlinjer samt system för uppföljning på organisationsnivå, särskilt för arbetsgivare eller branscher med hög sjukfrånvaro, följt av exempelvis sanktioner. Förbättra användningen av företagshälsovården eller annan motsvarande aktör genom tydligare hänvisning kring hur företagshälsovården bör vara en resurs i det systematiska arbetsmiljö- och personalhälsoarbetet särskilt psykosocial arbetsmiljö och psykisk ohälsa, och säkerställ att arbetet bedrivs i enlighet med branschriktlinjer. Erbjud stöd till företag vid upphandling av företagshälsovård. Utred möjligheterna till att underlätta investering i arbetsmiljöarbete vid evidensbaserat förebyggande arbete, exempelvis genom förändringar i skattelagstiftning. 5

6 Stärk den psykosociala arbetsmiljön genom ledarskap och kultur Ge förutsättningar för att stärka ledarskapet hos arbetsgivare exempelvis genom att: Stödja arbetsgivare i val av chefsutbildningar genom att införa ackreditering av utbildningar med fokus på hälsofrämjande ledarskap. Främja användandet av samtalsgrupper för chefer genom tillgång till utbildning av samtalsledare samt arbetsmodeller för hur samtalsgrupper bör bedrivas inom organisationer. Utveckla samarbeten och stödgrupper för småföretagare för att dela erfarenheter om hur en god psykosocial arbetsmiljö kan skapas. Ge förutsättningar för arbetsgivare att skapa en hälsofrämjande medarbetarkultur exempelvis genom att: Ta fram stöd för hur arbetsgivare kan ta fram policydokument för att skapa en god psykosocial arbetsmiljö och hur med arbetare kan hjälpas åt i att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa. Lyfta fram goda exempel om kultur- och policyprogram på företag. Öka flexibilitet i arbetstider samt delaktighet i schemaläggning, exempelvis genom att: Sprida information om fördelar med ökad flexibilitet i arbetstider samt dela goda exempel inom relevanta forum. Stödja införande av flexibilitet i arbetstid och schemaläggning på arbetsplatser med specifika lösningar. Ge förutsättningar för att identifiera risker i den psykosociala arbetsmiljön, exempelvis genom tillgång till medarbetarenkäter samt aktiv återkoppling från bland andra vården, Försäkringskassan, företagshälsovården. 6

7 Förbättra ergonomin Stöd arbetsgivare genom att öka tillgängligheten på väl sammanställd information, verktyg, riktlinjer och goda exempel, exempelvis genom att: Sätta upp en nationell webbportal med information, verktyg, riktlinjer och delande av goda exempel. Referera aktivt till denna webbportal såväl som andra informationskällor i kontakter med företag exempelvis genom Arbetsmiljöverkets, Försäkringskassans eller Svenskt Näringslivs kontakter och kanaler. Integrera och vidareutveckla befintliga plattformar. Förbättra ergonomin proaktivt, exempelvis genom att: Involvera medarbetare i att utveckla ergonomin i enskilda arbetsuppgifter, organiseringen av arbetsmomenten samt användningen av arbetsplatsanpassade hjälpmedel och verktyg. Främja användning av fysioterapeuter/sjukgymnaster med vidareutbildning inom ergonomi för design av arbetssätt inom påfrestande arbeten exempelvis gradering av arbetsmoment utifrån förslitningsrisk följt av anpassad arbetsrotation. Förbättra ergonomin reaktivt genom att identifiera risksituationer och åtgärda dem, exempelvis genom att: Öka arbetsledares förmåga att systematiskt arbeta för att tidigt upptäcka riskfyllda arbetsmoment och arbetssituationer genom att kunna identifiera symptom av muskuloskeletala problem hos individer, exempelvis genom utbildning och/eller riktlinjer. Introducera screening för muskuloskeletala besvär, exempelvis vibrationsskador, för att identifiera individer med tidiga symtom. Utred anledningen för att kunna åtgärda eventuella riskfaktorer tvärs arbetsplatsen. 7

8 Förbättra den fysiska arbetsmiljön när det gäller risk för skador Inför nationella mål för arbetsmiljön likt det svenska miljömålssystemet för den yttre miljön, med formulerade generationsmål, kvalitetsmål och etappmål. Förbättra den fysiska arbetsmiljön reaktivt genom att med uppföljning och kontroll identifiera riskarbetsplatser, exempelvis genom att: Göra översyn av systemet för exponeringsmätningar (kemiska) så att snabb återkoppling kan göras med hjälp av tidstrender. Införa mätningar av fysisk belastning och arbetsställningar, exempelvis helkropps- eller hand-arm-vibrationer som ger en högre precision än självrapporterad exponering via den befintliga Arbetsmiljöundersökningen. Företagshälsovården, Finland I Finland spelar företagshälsovården en större roll än i Sverige. Investeringen per anställd är cirka 3 till 4 gånger högre än i Sverige och täckningsgraden nära 100 procent (investeringen per anställd i Sverige uppgår till runt kronor per år). Den höga nivån och goda kvaliteten på den finska företagshälsovården har uppnåtts genom regleringar och subventioner. Förebyggande företagshälsovård är obligatorisk och lagstadgad med tydligt definierade uppgifter, t.ex. arbetsplatsutredning och åtgärdsförslag. Det finns tydliga riktlinjer med system för målsättning och uppföljning som används för att bedöma om subventionering ska ske. Det finns krav på skriftlig verksamhetsplan som innehåller mål och uppföljningsplan (ses över årligen och uppdateras för 3 5 år framöver). Folkpensionsanstalten (FPA) genomför uppföljning och ser till att verksamhet och kostnader följer planen. FPA subventionerar 50 eller 60 procent av kostnaderna för lagstadgad förebyggande företagshälsovård. Den högre nivån tillämpas om företagshälsovården och arbetsgivaren tillsammans kommit överens hur arbetet ska bedrivas och följas upp och detta finns beskrivet i en verksamhetsplan. Offentliga jämförelser och transparens i företagshälsovårdens arbete bidrar också till säkerställd kvalitet. Företagshälsovården är skyldig att lämna uppgifter kring verksamheten till social- och hälsovårds ministeriet, och sammanställningar av statistik genomförs på nationell nivå och offentliggörs. 8

9 Tidigt stöd och förebyggande behandlingar Förebyggande insatser handlar inte enbart om att ta bort riskfaktorer, en annan viktig del är att tillhandahålla tidigt stöd redan vid tidiga indikatorer för ohälsa, ge förebyggande behandlingar som stärker individerna och minskar risken för sjukskrivning samt tidigt identifierar riskindivider. Detta är särskilt relevant för den psykiska ohälsan många experter anser att det är lättare att förhindra långa sjukskrivningar genom att arbeta med de berörda tidigt, i ett förebyggande skede, än att behandla symtom när de väl har överskridit en viss gräns. De tre teman med åtgärder som identifierats inom området är: Tillgängliggör samt öka användandet av förebyggande behandlingar för psykisk ohälsa Fånga upp riskindivider och följ upp med stöd och åtgärder. Tillgängliggör tidigt stöd. 9

10 Tillgängliggör och öka användandet av förebyggande behandlingar för psykisk ohälsa Tillgängliggör högkvalitativa, förebyggande behandlingar online, exempelvis genom en webbportal. Exempel på dessa behandlingar kan vara: Arbetsinriktad KBT. Traditionell KBT. Mindfulness. Webbportalen bör även innehålla god information om psykisk ohälsa och förebyggande behandlingsmetoder. Den bör även marknadsföras så att medvetenhet och tillgänglighet blir hög. Genomför en samhällskampanj för att minska stigmatisering av förebyggande behandlingar för psykisk ohälsa, såväl online som personligt eventuellt att samköras med tydlig kommunikation och marknadsföring kring respektive. Tillgängliggör förebyggande behandlingar och se över modeller där individer med förhöjd risk kan få dessa subventionerade av arbetsgivare. Öka användandet i förebyggande och stärkande syfte, exempelvis: Arbetsinriktad KBT. Traditionell KBT. Mindfulness och andra stresshanteringsverktyg. Vardagsrevidering. Problemlösningsterapi. Kollegiala reflekterande gruppdiskussioner. Fånga upp riskindivider och följ upp med stöd och åtgärder Tillhandahåll, marknadsför och tillgängliggör webbenkät där individ er kan testa sin egen risk för exempelvis stressrelaterad psykisk ohälsa. Följ upp med ytterligare information och erbjudande om förebyggande behandlingar. 10

11 Främja utbildningar för arbetsledare med fokus på att tidigt upptäcka riskindivider eller symtom på psykisk ohälsa samt kunskap om åtgärder. Främja utbildningar för allmänheten med fokus på att tidigt upptäcka riskindivider eller symtom på psykisk ohälsa samt kunskap om åtgärder. Tillgängliggör tidigt stöd Öka tillgången till stöd genom samtal och telefonsamtal och personliga möten, exempelvis genom att: Sätta upp en nationell stödlinje för stress, ångest och depression dit individer kan ringa för att få stöd av terapeut. Säkerställa att företagshälsovården eller annan motsvarande aktör tillhandahåller denna tjänst samt gör den lättillgänglig. Komplettera stödlinjen med faktiska samtal, idealt finansierat av arbetsgivare men med bibehållen anonymitet. Tillhandahåll psykisk förbandslåda enligt prototyp från exempelvis Hjärnkoll på arbetsplats för självdiagnostisering och vidare stöd. Bör referera till stödlinje och eventuellt en webbportal. Nätbaserad mental hälsovård, Australien Australien har kommit långt i det förebyggandet arbetet med psykisk ohälsa bland annat med hjälp av nätbaserade metoder. År 2012 tog regeringen fram en nationell strategi för det man kallar e-mental health som bland annat innefattade investeringar på cirka 110 miljoner australiska dollar mellan 2012 och En central del i strategin är portalen mindhealthconnect.org.au som bland annat innehåller information, screening-verktyg som hjälper människor att hitta rätt resurser och länkar till andra evidensbaserade onlineresurser. Förutom detta har det skapats en virtuell klinik för människor som behöver personligt stöd, med en stegvis utformad funktion där stödet matchar individens behov. Användaren börjar med självhjälp, men om nödvändigt får han eller hon personligt stöd från psykiater eller terapeut. 11

12 Hälsosamma levnadsvanor Hälsosamma levnadsvanor är ett centralt tema när förebyggande av ohälsa diskuteras, men när det gäller sjukfrånvaro är kopplingen inte lika självklar; de stora livsstilssjukdomarna som kräver stora resurser inom hälso- och sjukvården, är inte lika stora när vi ser till sjukfrånvaron. Detta eftersom de inte i samma utsträckning påverkar arbetsförmåga. För att framgångsrikt förebygga sjukfrånvaro är det viktigt att ta ett helhetsgrepp om problemet, och utöver sjukskrivningar även ta hänsyn till sjukvårdskostnader, produktionsförlust och lidande samt sänkt livskvalitet för individen. De fem teman med åtgärder som identifierats inom området är: Främja fysisk aktivitet på arbetsplatser, skolan och i samhället. Främja bättre kostvanor genom information och utbud och tillgänglighet. Stärk utbildningen om levnadsvanor genom skola eller kurser. Öka vårdens livsstilsrelaterade insatser relaterat till levnadsvanor. Främja användning av hälso- och/eller viktminskningsprogram. 12

13 Främja fysisk aktivitet på arbetsplatser, skolan och i samhället Samhällskampanj för att öka fokus på vardagsrörelse och därmed minska stillasittandet. Stadsplanering för aktiv transport i samhället, exempelvis fler trottoarer och cykelvägar. Främja åtgärder på arbetsplatser och i skolan för att öka fysisk aktivitet och minska stillasittande, exempelvis genom: Policies. Arbetssätt. Smarta arbets- och studiemiljöer. Inslag i kollektivavtal som främjar fysisk aktivitet. Dela goda exempel i relevanta forum. Främja bättre kostvanor genom information samt förbättrat utbud och tillgänglighet Popularisera evidensbaserade riktlinjer för hälsosam kost genom informationskampanj så att det blir lättillgängligt för allmänheten. Ta fram ny engagerande märkning av livsmedel för att hjälpa konsumenter välja rätt en modern, mer informativ, men enkel märkning. Öka tillgänglighet till hälsosam mat och minska tillgängligheten till ohälsosam mat exempelvis på arbetsplatser och i skolan. Involvera livsmedelsproducenter och matkedjor i att reducera portionsstorlekar. Involvera livsmedelsproducenter och matkedjor i att förändra samman sättning i produkter exempelvis minska sockerhalt. Stärk utbildning om levnadsvanor genom skola eller kurser Förbättra vanor för vardaglig rörelse i skolan genom att införa nya rutiner i klassrum. Förbättra vanor för fysisk aktivitet i skolan genom mer skolidrott som fokuserar på att skapa hälsosamma vanor för samtliga individer. 13

14 Erbjud utbildningar om kost- och levnadsvanor för föräldrar till skoloch/eller förskolebarn. Erbjud skolpersonal utbildningar om kost- och levnadsvanor. Öka vårdens insatser relaterat till levnadsvanor Öka kompetensen inom hälso- och sjukvården om levnadsvanor och förebyggande, såväl genom vidareutbildning samt större plats i läkarutbildningen. Kompetensutvecklingen bör gälla all vårdpersonal med patientkontakt. Som del av kompetensutvecklingen bör vara: Ökad användning av fysisk aktivitet på recept (metoden FaR). Ökad användning av motiverande samtal (Motiviational Interveiwing, MI) om levnadsvanor. Bättre uppföljning av patienter efter hjärt/kärl-sjukdomar enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Öppna livsstilsmottagningar enligt konceptet i Stockholm i fler landsting. Öka tillgänglighet på hälsoscreening som inkluderar återkoppling, handlingsplan och uppföljning, exempelvis genom att: Bjuda in till hälsokontroll befolkningsbrett för åldersklasser, exempelvis och 60-åringar. Erbjuda hälsokontroller till besökare på vårdcentraler. Erbjuda hälsokontroller genom arbetsgivare antingen i primärvården, eller kvalitetssäkrad företagshälsovård eller motsvarande. Främja användning av hälsooch/eller viktminskningsprogram Tillgängliggör evidensbaserade hälso- och viktminskningsprogram av hög kvalitet, exempelvis genom att: Främja användning av företagshälsovårdens eller annan motsvarande aktörs program. Främja användning av kommersiella program men med säkerställd kvalitet, exempelvis genom certifiering. Erbjuda program inom hälso- och sjukvården för riskindivider. 14

15 EPODE, Frankrike EPODE är ett initiativ som startade lokalt i Frankrike 2003 med målet att förebygga fetma hos barn. Projektet har även fått internationell spridning. Namnet är en förkortning av Ensemble, Prévenons l Obésité des Enfants låt oss tillsammans motverka barnfetman. En styrka med modellen är att den involverar många aktörer: såväl centralt som lokalt, med ett heltäckande samhällsperspektiv. Bland annat är skolor, familjer, hälsooch sjukvården, lokala företag involverade. Sedan 2003 har EPODE vuxit kraftigt, och modellen används i dag i cirka 300 städer, via 43 program i 30 länder. Ett huvudsakligt mål är att förändra förutsättningar i kommuner genom att öka tillgången till idrott, aktiv transport och hälsosammare skolmat. Detta kompletteras med lokala kampanjer. Aktörerna hålls ansvariga för att konkreta mål uppfylls. 15

16 16

17 Individanpassad sysselsättning Sjukpenning kan betalas ut i det fall en individs sjukdom eller skada leder till nedsatt arbetsförmåga, inte för att individen drabbats av sjukdom. Nedsatt arbetsförmåga är en funktion både av individens förmåga och de krav som arbetsuppgifterna ställer. Lägre sjukfrånvaro kan därför inte nås enbart genom att förebygga ohälsa; man måste även bättre tillvarata den arbetsförmåga som individen har och anpassa sysselsättningen till individens faktiska förutsättningar. De tre teman med åtgärder som identifierats inom området är: Säkerställ variation i arbetsuppgifter på arbetsmarknaden Öka arbetsgivares incitament och förmåga att skapa möjligheter för individanpassade arbetsuppgifter Öka flexibiliteten i användandet av sjukpenningen. För samtliga åtgärder inom detta åtgärdsområde är det viktigt att ha i åtanke att ett för stort fokus på individanpassning av arbetsuppgifter i vissa situationer kan få en hämmande effekt på företagens konkurrenskraft; denna balans måste med andra ord utvärderas noga. 17

18 Säkerställ variation i arbetsuppgifter på arbetsmarknaden Främja att arbetsgivare behåller viss flexibilitet i arbetsuppgifter för att tillgodose anställdas varierande arbetsförmåga över tid. Öka arbetsgivares incitament och förmåga att skapa möjligheter för individanpassade arbetsuppgifter Motivera arbetsgivare till att bättre ta till vara arbetsförmåga och individanpassa arbetsuppgifter, exempelvis genom att: Följa upp och säkerställa att arbetsgivare uppfyller krav för att skapa möjligheter till individanpassade arbetsuppgifter. Ge arbetsgivare tydligare information om deras roll och skyldigheter om individanpassade arbetsuppgifter. Ge arbetsgivare bättre stöd och information för att kunna individanpassa arbetsuppgifter genom att: Säkerställa att vården får information om förutsättningarna på en arbetsplats, exempelvis genom att individer tar med en arbetsbeskrivning till läkarbesöket där läkarintyg utfärdas. Tydliggöra den arbetsförmåga som individen har, exempelvis genom information om detta i läkarintyget samt bra kommunikation mellan vården och arbetsgivare. Tips och råd från hälso- och sjukvården till arbetsgivare om hur arbetsuppgifter kan anpassas. Skapa ett forum där goda exempel på lyckade individanpassningar kan göras exempelvis på en webbportal för hur arbetsgivare kan arbeta förebyggande mot sjukfrånvaro. Öka involveringen av företagshälsovården eller annan motsvarande aktör i att individanpassa arbetsuppgifter, exempelvis genom att göra rutan i läkarintyget som frågar om företagshälsovården bör kontaktas till obligatorisk ja/nej. Stödja arbetsgivare i att ta fram en företagspolicy om hur företaget arbetar med att individanpassa arbetsuppgifter, för att öka kunskap och förståelse hos medarbetare och arbetsledare. 18

19 Öka flexibilitet i sjukskrivningen Öka utbudet och användningen av flexibla förmåner som möjliggör sjukfrånvaro efter behov vid sidan av arbete, exempelvis flexibel användning av sjukpenningen. Fit for work, Storbritannien Projektet Fit for Work är en del av ett brittiskt initiativ som heter Health, work and wellbeing. Fit for Work stöds med statliga medel. Det är en kostnadsfri tjänst som hjälper anställda att stanna kvar eller återgå i arbete. Tjänsten erbjuder en arbetsplatsrelaterad hälsobedömning samt allmänna råd om hälsa och arbete. I tjänsten ingår följande delar: rådgivning via telefon och webbplats, en hälsobedömning och en plan för återgång i arbete för anställda med en (faktisk eller planerad) sjukfrånvaro som överstiger 4 veckor. Fit for Work-tjänsten lanserades i december Remitteringar till undersökningar inleddes i mars Än så länge är omfattningen begränsad till primärvården i det område som lyder under Sheffield and Betsi Cadwaladr University Health Board (UHB), men målsättningen är att öka omfattningen. 19

20 Sjukskrivningsprocessen Försäkringskassan har en given roll i frågor som rör sjukskrivningsprocessen. Även hälso- och sjukvården är viktiga aktörer i arbetet med att förebygga sjukfrånvaro inom ramen för sjukskrivningsprocessen. Försäkringskassans huvudsakliga fokus är dock att arbeta aktivt med pågående sjukfall för att skapa möjligheter för arbete i stället för sjukskrivning. För att uppnå en stabil nivå på sjukfrånvaron och förhindra stora variationer är det viktigt att säkerställa en effektiv sjukskrivningsprocess, inte minst med tanke på de historiska variationerna som inte kan förklaras av förändringar folkhälsan. Felanvänd sjukskrivning är kostsamt för samhället och negativt för individen; forskningen pekar på att sjukskrivning som behandlingsmetod i vissa situationer kan ha negativa konsekvenser för individens långsiktiga välmående. De fem teman med åtgärder som identifierats inom området är: Skapa system och processer för förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen. Förbättra kompetensen inom hälso- och sjukvården kring försäkringsmedicin och förebyggande av ohälsa och sjukfrånvaro. Förbättra organisation och styrning med avseende på sjukskrivningar inom hälso- och sjukvården. Förbättra användandet av den försäkringsmedicinska kompetensen inom Försäkringskassan samt utveckla system och processer som stödjer ytterligare professionalisering av handläggningen inom Försäkringskassan. 20

21 Skapa system och processer för att förbättra kvalitet och sjukkontroll Skapa standardiserade metodstöd för att säkerställa enhetlig bedömning av nedsatt arbetsförmåga och prognos för optimal sjukskrivningslängd och -grad. Utveckla system för att skapa bättre kvalitet i sjukskrivningsprocessen och arbetet med sjukskrivningar, genom att: Definiera vad god kvalitet i sjukskrivningsprocessen och arbetet med sjukskrivningar är. Utveckla indikatorer för god kvalitet, exempelvis återgång i aktivitet, ökad arbetsförmåga och kund-/patientnöjdhet som utfallsmått. Etablera processer och arbetssätt för uppföljning och nationell jämförelse av kvalitet, exempelvis tillvarata individens upplevelse i utvärdering vid varje avslutat sjukfall. Skapa kvalitetsregister, exempelvis öppna jämförelser. Etablera processer för att identifiera och sprida ledande praxis. Förbättra kompetensen kring försäkringsmedicin och förebyggande Säkerställ att försäkringsmedicin ingår i läkarutbildningen och annan vårdutbildning, i följande: Socialförsäkringssystemet. Olika aktörers möjligheter och skyldigheter i samband med förebyggande i sjukskrivningsprocessen. Bedömning av patienters funktions- och arbetsförmåga. Möjliga positiva och negativa konsekvenser av att ordinera sjukskrivning som behandlingsmetod. Skapa förutsättningar för läkare och övriga yrkesroller i vården att utveckla och vidmakthålla försäkringsmedicinsk och förebyggande kompetens. Skapa förutsättningar för framgångsrik forskning inom försäkringsmedicin när det gäller optimal sjukskrivningslängd och -grad. Öka specialisering och tillgänglighet inom primärvården mot olika typer av psykiska sjukdomar som till exempel stress- och utmattningssyndrom. 21

22 Organisation och styrning Skapa nationella riktlinjer för hur vårdgivare bör arbeta med sjukskrivning. Skapa tidig flerprofessionell samverkan och bilda nätverk med vården för att identifiera patienter med identifierad riskprofil. Anpassa ersättningsmodellen till att uppmuntra hög kvalitet i sjukskrivningsprocessen samt undvika nuvarande rollkonflikt för läkare. Förbättra kompetensen kring försäkringsmedicin Säkra god internutbildning inom försäkringsmedicin för medarbetare på Försäkringskassan och gör denna meriterande. Utveckla och tydliggör den försäkringsmedicinska rådgivarens roll, exempelvis genom ökad specialisering och mer effektiva konsultationsprocesser. Ta fram strategi för hur försäkringsmedicinsk kompetens tillvaratas inom alla led i myndigheten. Skapa möjliggörande system och processer för handläggning Utveckla fortsatt kundsegmentering genom att: Skapa kundflödesspecifika process- och metodstöd för bemötande, tidiga förebyggande åtgärder och återgång i aktivitet. Specialisera handläggarrollen efter nya kundflöden. Utveckla processer för att säkerställa att nödvändig komplettering sker av läkarintyg och bedömningar görs inom angivna tidsramar. Inför stödstrukturer runt läkarintyget som stödjer återgång i aktivitet och specifikt riktas mot läkare och handläggare likväl som individ och arbetsgivare. Utveckla en kvantitativ, prediktiv modell som hjälper handläggaren att identifiera vilket kundflöde en individ tillhör genom exempelvis samanalys av sjukvårds- och sjukförsäkringsdata. Erbjud individer, arbetsgivare och läkare digitala alternativ till uppföljning under sjukskrivningsperioden via mejl/sms/automatiserade samtal i syfte att frigöra tid i handläggningen. 22

23 Sjukintyg, Norge I Norges sjukförsäkringssystem finns en regel som säger att läkaren som skrev sjukintyget ska delta vid dialogmöten med arbetsgivare, anställd och eventuell annan part. Där ska plan för återgång i arbete och eventuella anpassningar på arbetsplatsen diskuteras. Ytterligare ett medel för att visa på vikten av att se möjligheter till arbete är att sjukintyget bytt namn till medicinsk utvärdering av arbetsmöjlighet vid sjukdom. Namnet syftar till att poängtera att intyget inte är till för att avgöra om en individ är sjuk eller inte utan om en individs förmåga att arbeta är nedsatt på grund av sjukdom eller inte. Läkaren måste därför ha kunskap om arbetsplatsen och arbetsuppgifterna för att kunna göra en korrekt bedömning. 23

24 Individers inställning till sjukskrivning Utöver arbetsgivares förmåga att tillvarata arbetsförmåga och en effektiv sjukskrivningsprocess påverkar även individens inställning till arbete och sjukfrånvaro, sjukfrånvarons och sjuknärvarons nivå. Denna faktor är komplex och påverkas dels av individers kunskap om socialförsäkringssystemet, dels av livssituation och till stor del även av omgivning och bemötande på exempelvis arbetsplats samt i kontakt med hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. I arbetet med att uppmuntra en sund inställning hos individen har vi identifierat två åtgärdsteman: Öka kunskap och förståelse hos individen om socialförsäkring och sjukfrånvaro. Stärk individers fokus på återgång i aktivitet. 24

25 Öka kunskap och förståelse hos individen om socialförsäkring och sjukfrånvaro Genomför informationskampanj till allmänheten för att öka kunskap kring socialförsäkringssystemet i syfte att nå attitydförändring. Genomför informationskampanj riktad mot skolan för att öka kunskap kring socialförsäkringssystemet i syfte att nå attitydförändring hos unga. Stöd arbetsgivare i att ta fram tydlig policy och kommunikationsprocess kring företagets sätt att hantera sjukskrivning i syfte att underlätta återgång i aktivitet. Stärk individers fokus på återgång i aktivitet Tillhandahåll information om vad sjukskrivning innebär dels om regler och process, dels om för- och nackdelar med att vara sjukskriven jämfört med att arbeta genom broschyrer i samband med att personen får läkarintyg eller ansöker om sjukpenning. Säkerställ information som främjar återgång i aktivitet i det tidiga skedet av sjukskrivningen: Anpassa riktlinjer kring bemötande för handläggare och läkare till att fokusera på individens arbetsförmåga i stället för dess oförmåga. Säkerställ att den översta delen av läkarintyget beskriver individens arbetsförmåga. 25

26 Säkerställ uppföljning som förenklar återgång i aktivitet under hela sjukskrivningsperioden: Följ upp den sjukskrivna under sjukskrivningsperioden med personliga samtal från arbetsgivare med påminnelser om nästa steg i processen för återgång till aktivitet. Följ upp den sjukskrivna vid rehabiliteringskedjans tidsgränser med personliga samtal från Försäkringskassan med påminnelser om nästa steg i processen. Tydliggör information om möjlighet till återgång i aktivitet tidigare än slutdatum för sjukskrivning samt dess administrativa implikationer. Etablera en tydlig process för återgång i aktivitet och stöd arbetsgivare i deras involvering i individens återgång till aktivitet. Fit note i stället för sick note, Storbritannien Vid reformen av sjukförsäkringen i Storbritannien fokuserades bland annat på kommunikationen kring sjukskrivningar för att påverka attityderna till sjukskrivningar. Sjukintyget (sick note) döptes om till friskintyg (fit note) för att minska sjukdomsfokus och betona vikten av återgång i arbete. Guider till hur friskintyget ska tolkas och användas togs fram för sjukskrivande läkare, den försäkrade och arbetsgivare. Texterna har tydligt användarfokus och inkluderar instruktioner, förtydliganden, citat från användare och illustrativa exempel. I guiden till den försäkrade förklaras fördelarna med att arbeta som en del av rehabilitering, och den försäkrades roll lyfts fram bland annat vad gäller diskussioner med arbetsgivare om möjligheten att tillvarata arbetsförmåga genom individanpassade arbetsuppgifter. 26

27 Möjliggörande åtgärder Utöver de åtgärdsområden som är kopplade till ohälsa och systemanvändning kommer det även krävas ett antal åtgärder som löper över flera åtgärdsområden och fungerar som möjliggörande stödåtgärder. I stor utsträckning handlar det om åtgärder som behöver genomföras på nationell nivå eller myndighetsnivå. Fyra teman har identifierats när det gäller möjliggörande åtgärder: Skapa en konstruktiv miljö för att implementera åtgärder samt generera kunskap eller evidens. Skapa finansiella förutsättningar och incitament på systemnivå för att främja förebyggande arbete. Tydliggör uppdraget vad gäller förebyggandet av psykisk ohälsa samt förbättra individens väg i välfärdssystemet genom samverkan. 27

28 Skapa en konstruktiv miljö för att implementera åtgärder samt generera kunskap eller evidens Säkerställ nationell kunskapsinsamling gällande arbetsmiljö, sjukfrånvaro och interventioner inklusive företagshälsovård eller annan motsvarande aktör. Säkerställ att forskningen har betydelse och relevans för det praktiska arbetet samt att resultaten sprids och implementeras exempelvis genom en implementeringsvänlig miljö. Konkreta åtgärder kan exempelvis vara att: Implementera samverkanscentrum för praktiknära forskning i fler landsting för att förkorta tiden från upptäckt till praxis. Ta fram en modell för att effektivt implementera och följa upp försöksverksamheter som är förebyggande mot sjukfrånvaro. Ta fram ett lämpligt index för att mäta effekt av förebyggande insatser, som nyttjar olika datakällor inom välfärden och som kan användas för att värdera effekten från försöksverksamheter och interventioner, ett så kallat hälsoindex. Skapa institutionella förutsättningar för ett förtydligat samordningsansvar för det förebyggande arbetet. Etablera en nationell enhet med fokus på beteendefaktorer (eng. nudge unit ) som arbetar tvärs myndigheter med syfte att ta fram och implementera kostnadseffektiva interventioner kopplat till beteendeförändringar hos individer. Använd denna för att säkra att beteendeaspekten kommer med i implementeringen av försöksverksamheter. 28

29 Skapa finansiella förutsättningar och incitament på systemnivå för att främja förebyggande arbete Utred om ett förändrat kostnadsansvar för landstingen för sjukpenningen och sjuk- och aktivitetsersättning för att öka hälso- och sjukvårdens incitament att hålla en sund nivå på sjukfrånvaron. Se över incitament och finansiella förutsättningar för att bättre stödja förebyggande åtgärder som ur ett samhällsperspektiv är kostnadseffektiva, exempelvis genom att: Säkerställa att lokal samverkan med fokus på förebyggande åtgärder kan finansiera projekt inom området. Använda tredjepartslösningar där en tredje part antingen kan ta ett kostnadsansvar för delar av offentliga utgifter i utbyte mot förebyggande, alternativt tillhandahålla förebyggande tjänster mot ett fastpris (med uppföljning för att säkerställa kvalitet och effekt). Tydliggör uppdraget relaterat till psykisk ohälsa Säkerställ en tydlig, utökad ansvarsfördelning, för att förebygga kortvarig psykisk ohälsa, exempelvis i styrdokument och formulerande av uppdrag, exempelvis genom att: Lyfta fram ångest, depression och utmattning som ett prioriterat område i arbetet med psykisk ohälsa. I regeringens PRIO-rapport fokuseras det på barn och unga samt vård av långvarig psykisk ohälsa. Skapa ett initiativ eller en enhet med fokus på ångest, depression och utmattning, som exempelvis kan genomföra kampanjer, tillgängliggöra information och förebyggande behandlingar, sätta upp en nationell stödlinje samt ta fram verktyg och ge stöd till arbetsgivare. 29

30 Förbättra individens väg i välfärdssystemet Inför finansiella incitament till arbetsgivare för att ta ett samverkansansvar i sjukskrivningsprocessen, exempelvis genom minskning av arbetsgivaravgiften vid uppfyllelse av tydliga krav kopplat till samordning och utvecklande av rehabiliteringsplaner. Se över och optimera, i vilken ordning och när en individ får kontakt och stöd av arbetsgivaren, företagshälsovården eller annan motsvarande aktör, hälso- och sjukvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Nudge unit, Storbritannien Behavioural Insights Team (BIT), även kallat Nudge unit, är en arbetsgrupp som startades 2010 på uppdrag av Storbritanniens premiärminister David Cameron. Syftet är att använda rön från beteendevetenskap och psykologi för att påverka (nudge = knuffa ) individers beteenden. Teamet ligger bland annat bakom idén om att ställa frågan om organdonation vid förnyelse av körkort så att antalet organdonatorer kunde tiodubblas på kort tid. I ett annat projekt använde man sig av budskap kring sociala normer avseende skatteinbetalning ( de flesta andra betalar sina skatter ) och fick personer att i mycket högre grad betala sin skatt. Man har även initierat en ny receptblankett som lett till betydligt färre felförskrivningar. Projektet är inte direkt kopplat till hälsa eller sjukfrånvaro men att arbeta attitydpåverkande så som man gjort inom projektet är applicerbart även på frågor som rör hälsa och sjukfrånvaro. Gruppens knappt 50 anställda har kompetens inom bland annat ekonomi, psykologi, beteendevetenskap, politik och statsvetenskap, kognitiv neurovetenskap och statistik. Konceptet har bland annat exporterats till Australien och Kanada. 30

31 31

32 Den här sammanställningen syftar till att inspirera arbetsgivare, vårdgivare och andra aktörer som vill engagera sig i att förebygga sjukfrånvaro. Sammanställningen lyfter fram 76 olika exempel på åtgärder och insatser som genomförts i Sverige och internationellt. FK