Inspel inkomna till Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt 6 kapitlet Miljöbalken

Transkript

1 SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Inspel inkomna till Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt 6 kapitlet Miljöbalken Det här dokumentet innehåller de inspel som kommit till Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt som berör 6 kapitlet i Miljöbalken. Dels har inspelen inkommit genom den webbenkät som låg ute under mars 2015 och dels har inspelen förts in från intervjuer som gjorts. För mer om dokumentet och Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt, besök projektets hemsida eller kontakta Jenny Jonsson, projektledare för miljöbalksprojektet. jenny.jonsson@naturvardsverket.se BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET:

2 Brister i regelverk och tillämpning när det gäller miljöbedömninga r Otydlig/motsägel sefulla MBbestämmelser Bestämmelser om miljöbedömning används inte i enlighet med EU-praxis i Sverige. Vi verkar inte få ut samma fördelar som andra EU-länder, t ex ekonomiskt. Myndiheter bedömer ofta att det inte är betydande miljöpåverkan. Följer inte EU:s vägledning. Olika paradigmer när det gäller planering och miljöskydd. Jfr Tyskland där lagstiftningen skärpts upp. Planupprättaren bedömer själv mkb:n. Saknas egenkontroll och tillsynssystem. Uppföljningskravet efterlevs inte. Allmänhetens perspektiv och deltagande utelämnas. I 4:6 MB anges de områden där det råder förbud mot vattenkraftsutbyggnad. Av 3:e stycket följer att förbudet inte gäller vattenverksamhet som endast förorsakar obetydlig miljöpåverkan. Detta undantag har tagits till intäkt för att det trots förbudet är ok att anlägga eller bygga om ett vattenkraftsverk trots att det ligger i ett förbudsområde. Av 3 förordning om mkb (1998:905) följer en uppräkning av de verksamheter som alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Av pkt 3 a följer att även minikraftverk och andra vattenkraftverk ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Således bör undantagsmöjligheten i 4:6 3:e stycket vara väldigt begränsat och omfatta endast mindre åtgärder vid befintliga kraftverk där länsstyrelsen beslutat att åtgärden inte medför någon bmp. Något utrymme för att i 4:6 3:e st tolka in möjlighet för nyanläggande eller lagligförklaring av befintliga kraftverk utifrån bestämmelserna i 3 förordning om mkb bör därför inte finnas. Min uppfattning är att trots lydelsen av 3 i mkbförordningen så sker egen tolkning av "påverkan" av domstolarna när det kommer till bedömning om undantaget i 4:6 MB 3:e st uppfylls. Se FU 15. Fokusområden för hållbara städer. FU 15 Balanseringsprincipen i Tyskland. Forskningsprojektet Hållbar planering? KTH 2

3 Exempel på överimplenenteri ng, björntjänst. Begreppet betydande miljöpåverkan bör bytas ut. bristande vägledning om miljökonsekvens beskrivningar Åtgärdsprogram enligt 5 kap. ska omfattas av en konsekvensanalys (från allmän och enskild synpunkt, 6 )Därutöver som huvidregel av en miljöbedömning enligt 6 kap. Att bara reda ut när miljöbedämning ska göras är lite svårt för att inte senare ev. göra en för ett program som syfar till att förbättra miljön är än svårare. Reglerna skapar svårigheter i tolkningen och själ resurser. Redean i SOU 2005:59 påtalades problemet och det föreslogs åtgärdsprogramen inte bör omfattas av miljöbedömning Begreppet betydande miljöpåverkan borde tas bort helt och ersättas med tex enbart Länsstyrelsens beslut om omfattning av samråd och MKB. 3 i förordning om miljökonsekvensbeskrivningar skulle kunna formuleras om så att uppräknade verksamheter alltid ska medföra samråd av viss omfattning samt "fullständig" MKB enligt 6:7 MB. Alternativt tar man bort 3 helt och har bara kvar 6:5 MB. Länsstyrelsens beslut enligt 6:5 kan direkt ange omfattning av samrådskrets och omfattning på MKB utan att använda begreppet "betydande miljöpåverkan". Privatpersoner har flera gånger undrat hur i all världen vi (MPD) kan tillåta något som medför betydande miljöpåverkan och vi har tom med fått in överklagande där en av punkterna var just att verksamheten inte ska tillåtas eftersom den medför betydande miljöpåverkan. Naturvårdsverket borde vägleda mer om miljökonsekvensbeskrivningar eftersom de är centrala vid prövning. Bestämmelserna är komplicerade och ska tolkas mot bakgrund av MKB-direktivet. Brister i vägledningen bidrar till att kvaliteten på MKB:er är varierande. Ändra i fo 1998:905 Ändringar i ordval enligt ovan. NV borde prioritera vägledning angående MKB:er vid prövning. SOU 2005:59. Diverse rapporter samt ett forskningsprogram är på gång kring miljöbedömningar mm Natura 2000, PB-skydd, biotopskydd, torvtäkter 3

4 Miljöbalkens tillämpning parallellt med strålskyddslagen Vid SSM:s tillståndsprövning av verksamheter med strålning sker inget samråd, ingen MKB-process enligt 6 kap MB (om inte SSM så särskilt beslutar) inte heller redovisning av lokaliseringsutredning etc. Inte heller en prövning av att verksamheten är förenlig med gällande detaljplan etc. Grannar behöver inte informeras. Tillståndsbesluten enligt strålskyddslagen gäller med omedelbar verkan. Tillsynen bedrivs av SSM både enligt strålskyddslagen, miljöbalken och lagen om farligt gods över dessa verksamheter. Ingen annan har alltså insyn i prövningen eller tillsynen än SSM. Säg att man etablerar en metallverkstad som helt eller delvis innehåller arbete med joniserande strålning (t ex teknisk röntgen eller service av robotar eller verktyg som varit ute på kärnkraftverk etc). Så länge detta inte samtidigt är prövningspliktig verksamhet på A-nivå enligt miljöprövningsförordningen (vilket oftast inte är fallet), gäller inte allmänhetens eller grannarnas insyn i prövningen eller i tillsynen över verksamheten. En dag börjar fordon med radioaktivt farligt gods-skyltning att dyka upp och man lossar och lastar i skyddskläder och skrämmer upp grannar. När dessa vänder sig till den lokala tillsynsmyndigheten t ex miljönämnden hänvisar denna till SSM eftersom det är verksamhet med strålning. Om lossningen av farligt gods sker på allmän plats är det normalt polisen som är tillsynsmyndighet, men enligt undantaget i farligt gods-regelverket är det SSM som har tillsynen över klass 7-gods (radioaktivt gods). Hur får t ex VA-huvudmannen reda på att en verksamhet med joniserande strålning tillför avloppsvatten till VA-nätet? Eller hur får miljönämnden eller brandmyndigheten kännedom om att verksamheten har flyttat in i kommunen - när det inte sker några som helst samråd? Varför denna udda behandling av en miljöfarlig verksamhet (U-objekt) som väcker så mycket rädsla och Samordna/slå ihop/förtydliga tillståndsprövningsförfarandena enligt kärntekniklagen, miljöbalken och strålskyddslagen. 4 Tror att detta har utretts när balken infördes och under hand sedan dess.

5 frågor hos grannar när de väl upptäcker verksamheten. Borde inte dessa verkstäder ingå som tillståndspliktiga även enligt 9 kap MB så att en lokaliseringsprövning sker och samråd hålls? Samråd enligt i 6:e kapitlet Det finns många otydligheter och brister i formuleringarna om samråd inför framtagande av miljökonsekvensbeskrivningar. I vissa paragrafer skiljer man på länsstyrelsen och tillsynsmyndighet (ex. 6:4) medan man i andra (6:5) pekar direkt på länsstyrelsen som den myndighet som ska verka för MKBn's inriktning och avgöra BMP. Här blir det därmed ingen stringens då länsstyrelsen kan ha olika roller (tillsynsmyndighet, samrådsmyndighet eller prövningsmyndighet) men alltid ändå ska verka för att MKBn får den inriktning som krävs. Rimligen borde denna uppgift följa en särskild roll som Några av paragraferna i 6 kap formuleras om så att det blir tydligare vad man egentligen har tänkt sig. 5

6 någon myndighet har i processen snarare än att det alltid ska vara Länsstyrelsen. Man får intrycket av att den som skrivit detta kapitlet utgått ifrån en viss typ av prövning och beskrivit processen utifrån den utan att tänka på att samma kapitel ska tillämpas i fler avseenden. Otydlighet avseende MKB i kommunala planprocessen Jag upplever det otydligt vad som gäller avseende MKB vid framtagande av översiktsplaner och detaljplaner. Har arbetat på Vägverket och Trafikverket som projektledare och inom infrastruktur är det mycket tydligare vad som gäller och kunskapen om MKB och syftet med den är också betydligt större. Om en MKB ska tas fram inom infrastruktur är det tydligt att ha samråd med Lst för att diskutera MKB:ns innehåll och omfattning och att även säkra att det som finns i MKB kommer in i övriga handlingar så att åtgärder för att skydda värden eller mildra konsekvenser för miljön blir beaktade. MKB ska också godkännas av Lst. Inom planprocessen verkar det mer vara upp till kommunen om en MKB ska upprättas och det tycks inte vara så känt varför den ska upprättas och vad som är syftet med den. Varför kan inte Lst godkänns MKB på samma sätt som man gör inom infrastruktur. Jag kan inte se att en godkänd MKB ska inkräkta på det kommunala planmonopolet om det nu är det som är problemet. Om Lst hade ett tydligare uppdrag att godkänna MKB skulle kommunerna säkert sätta sig in i syfte med MKB och även bli bättre på att belysa miljökonsekvenserna för olika alternativ, t ex olika val av platser för verksamheter eller inom en detaljplan olika konsekvenser beroende på var bostäder och verksamheter placeras inom området. Vet inte, men frågan kan inte vara okänd för Naturvårdsverket och dem som arbetar med planprocesser och MKB. Som jag skrev i problemformuleringen så är tydligheten avseende när MKB ska upprättas, vad den ska innehålla osv tydligare inom Trafikverkets verksamhet där forordning om MKB finns osv. 6

7 Samordning mellan plan- och bygglagen och miljöbalken, otydlighet kring riksintressen samt definition av betydande miljöpåverkan Bristfälliga ansökningar särskilt när det gäller täkter och jordbruk - det finns i de flesta fall (undantag N 2000) ingen formell koppling mellan plan- och bygglagen och miljöbalken. Ja i planskedet kan bli Nej i efterföljande prövning enligt miljöbalken. I planskedet har man oftast översiktlig kunskap om förutsättningar och genomförande, t ex vattenverksamhet eller skyddad natur. Strävan måste samtidigt vara att kunna ge tidiga besked om möjligheten att genomföra ett projekt - man vill kunna säga "ja" hela vägen. Oklart vilken prövning som skall föregå den andra, och ett ja till t ex vattenverksamhet kan förutsätta planstöd. Oklart också vad som bör regleras var - i planbestämmelse eller i efterföljande prövning enligt MB? Gäller för t ex miljöfarlig verksamhet. - Betydande miljöpåverkan och behovet av MKB är ofta svårbedömt! Särskilt i PBLplaner! - Förarbeten om riksintressen ofta ej tillämpbara i dagens förhållanden, t ex riksintresse industriell produktion. Skulle behöva ses över utifrån dagens behov, anspråk och politiska inriktning. Fysisk riksplanering omgång 2? Lst behöver vara mer aktiva vid samråden. Men även när Lst är aktiva och levererar både underlag och om vad MKB:n behöver innehålla så får lst ändå in bristfälliga ansökningar. Mest problem med jordbruk och täkter tidigare även vindkraft men där har vu lärt sig vad som gäller. Kompetensutveckling viuktig, samt regelöversyn. En väg är att gå via branschorganisationerna. Täktprövningar blir lätt vattenprövningar eftersom grundvatten berörs (även om % av prövningen gäller täkt). Borde alltså ligga på lst nivå. Lagstiftningen behöver ändras! Ökad samsyn mellan branschorganisationerna och Lst skulle göra tillståndsprövningen lättare. Handledning om Att söka tillstånd skulle behövas. 7

8 Försumbar betydelse, eller de små stegens tyranni? Avgränsningen av de allmänna hänsynsreglernas giltighet till att inte omfatta åtgärder av försumbar betydelse är av lättförklarliga skäl absolut nödvändig. Men bedömningen av vad som har en försumbar betydelse blir fel om denna görs enbart utifrån det enskilda fallet. Åtgärder som i sin enskildhet ger en helt obetydlig miljöpåverkan kan om de mångfaldigas ge upphov till en massiv miljöförstörelse eller förorsaka stor skada på människors hälsa. Det brukar kallas de små stegens tyranni. Åtgärder som bidrar till en sådan kumulativ påverkan bör inte vara undantagna från de krav på begränsningar och anpassningar och skyddsåtgärder som föreskrivs i balkens 2 kap.. Krav på att kumulativ påverkan ska beaktas vid beslut om tillstånd och tillåtlighet, liksom vid planläggning mm finns i miljöbalkens bestämmelser i 6 kap. om innehåll i miljökonsekvensbeskrivningar och miljöbedömningar. Motsvarande krav finns i de två bakomliggande EG-direktiven. Det tycks alltså finnas en diskrepans i grundsyn mellan formuleringarna i denna undantagsbestämmelse i 2 kap. och de materiella bestämmelserna fyra kapitel längre fram i balken. En åtgärd bör inte undantas från miljöbalkens hänsynskrav trots att den i sin enskildhet endast förorsakar en marginell miljöpåverkan om den och flera åtgärder av samma slag, eller om den tillsammans med verksamheter och/eller åtgärder av annat slag, sammantaget medverkar till att en MKN inte följs eller att arealen skyddad natur (t.ex. inom en region, eller av ett visst slag) riskerar att på sikt minska i en beaktansvärd omfattning. När de kumulativa effekterna bedöms försvåra uppfyllandet av landets miljökvalitetsmål, dvs motverka en hållbar samhällsutveckling, skulle kunna vara ytterligare exempel på när åtgärder med mycket liten egen påverkan inte bör undantas från miljöbalkens hänsynskrav. En förändrad formulering av 2 st i 1 2 kap. T.ex. enligt nedan: "I detta kapitel avses med åtgärd en sådan åtgärd som inte är av försumbar betydelse vare sig i det enskilda fallet eller som en del i enpågående eller befarad förändring av lokala, regionala, nationella eller globala miljöförhållanden som kan skada människors hälsa och miljön." 8 Exempel på när kumulativa effekter har hanterats på ett kvalificerat sätt i tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser är t.ex. miljööverdomstolens dom i mål nr M ( ). Avgörande för utfallet var visserligen då den rättsliga principen att lika fall ska behandlas lika, men i den skadeanalys som gjordes var de kumulativa effekterna av ett befarat stort antal åtgärder av samma slag (installation av vattentoalett) dimensionerande.

9 Kunskapskravet är inte ändamålsenligt formulerat för att riktas mot verksamheter Utformning av tillståndsansökan Otydligt när MKB krävs i 6 kap. 1 miljöbalken Kunskapskravet är en av hörnstenarna i svensk miljöslagstiftning. Systemet med egentillsyn bygger t.ex. på att verksamhetsutövarna har och upprätthåller en tillräckligt hög kunskapsnivå. Bestämmelsen i 2 2 kap. är emellertid idag utformad så att den endast ställer krav på kunskapsinhämtning, inte på bibehållandet av kunskap. I samband med tillståndsprövningar enligt miljöbalken 9 och 11 kap. och anknuten lagstiftning ska en verksamhetsutövare enligt 1 2 kap. miljöbalken visa att bl.a. kunskapskravet är tillgodosett. Detta görs till stor del, i många fall endast, genom att en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. En upprättat miljökonsekvensbeskrivning utgör dock ingen garanti för att verksamhetsutövaren besitter tillräcklig kunskap, än mindre att kunskapen kommer att upprätthållas inom företaget (hos verksamhetsutövaren) då tillståndet väl är beviljat och MKB-konsultens uppdrag är avslutat. För mindre företag blir det bara knepigt att dela upp i ansökan, teknisk beskrivning och MKB. Mycket text förekommer i båda dokumenten. Både företagen och handläggarna tycker det vore smidigare om allt samlades i ett dokument. När det gäller de största anläggningarna kan det finnas anledning och dela på det. Det står att en MKB ska ingå i en ansökan om att anlägga, driva eller ändra verksamheter. Det framgår dock inte tydligt huruvida UTRIVNING av en anläggning omfattas av kravet. Bestämmelsen i 2 2 kap. bör ges en lydelse där det framgår att kunskap både ska införskaffas och upprätthållas. Ett dokument där både teknik och miljökonsekvenser beskrivs. Att utrivning läggs till i beskrivningen av åtgärder som kräver MKB i 6 kap. 1 miljöbalken. 9

10 Bestämmelser i 2 kap. och 6 kap, är motstridiga Bestämmelsen i andra stycket 6 2 kap. innebär en begränsning att tillämpa 3 och 4 kap. när det gäller valet av plats. Dessa kapitel får endast tillämpas vid ändrad användning av mark- eller vattenområden. Samtidigt krävs enligt 6 kap. 7 att en miljökonsekvensbeskrivning alltid ska innehålla de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på hushållningen med mark och vatten som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra. Detta redovisningskrav gäller alltid, dvs oavsett om verksamheten/åtgärden medför en ändrad markanvändning eller inte. I samma paragraf anges att en miljökonsekvensbeskrivning också ska innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga. Också detta krav gäller generellt, dvs även vid prövningar av redan etablerade verksamheter och oberoende av om det uppstår en ändrad mark- eller vattenanvändning eller ej. Platsvalsregeln gäller inte enbart vid nyetablering. (sid 124 Prop. 2005/06:182), men om hushållningsaspekterna inte får tillämpas kan det faktiska behovet av en omlokalisering av en befintlig verksamhet lätt underskattas. Sammanfattningsvis: kraven i 6 kap. 7 på hantering av lokaliseringsalternativ, liksom av projektets (verksamhetens eller åtgärdens) inverkan på hushållningen av mark och vatten motsäger, eller är svårförenliga med, vad som anges i 2 kap. 6 2st. Bestämmelserna i 6 kap. 7 utgör en implementering av MKB-direktivets artikel 5 med tillhörande bilaga. Enligt direktivets artikel 8 ska de uppgifter som har insamlats enligt artikel 5, dvs miljökonsekvensbeskriv-ningens innehåll, beaktas vid tillståndsgivningen. Det förefaller således som att undantagsregeln i 2 kap 6 2 st inte bara är svårförenlig med balkens MKB-bestämmelser utan även med gemenskapslagstiftningens bestämmelser. Översyn av 6 2 kap beaktat EU-lagstiftning och bestämmelserna i 7 6 kap. 10

11 Effekter av följdföretag beaktas inte vid beslutsfattande enligt lagstiftning utanför miljöbalken. Felhänvisning i förordning 1998:1388 MKB vid 12:6- samråd Bestämmelsen i 16 kap. 7 borde tillämpas i alla lagar där beslut fattas om projekt som omfattas av krav på miljökonsekvensbeskrivningar. I vägledande rättsfall har klargjorts att svensk miljölagstiftning inte tillgodoser MKB-direktivets krav på redovisning och beaktande av indirekt och kumulativ miljöpåverkan. En översyn av reglerna i 6 kap. har bl.a. därför pågått under en längre tid. Förhoppningsvis slutförs denna översyn inom en snar framtid, men oberoende av denna översyn kan och bör tillses att kravet på att beakta s.k. följdföretag blir gällande i all "projekt-lagstiftning". I 5 2:a stycket i förordning 1998:1388 om vattenverksamhet mm hänvisas till 7 i förordning 1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar. Detta är ett följdfel av att FO 1998:905 skrevs om. Rätt paragraf ska var 12. Utformningen och formuleringarna i 6:e kapitlet medför mycket stora frågetecken kring hur man ska hantera 6:e kapitlet om man kräver en MKB för en verksamhet som omfattas av samråd enligt 12 kap. 6. Ska man exempelvis ha ett samråd enligt 6:4 innan man har samrådet enligt 12:6? Det är rimligen så att en verksamhetsutövare kommer in med ett 12:6-samråd där myndigheten kan bestämma att det krävs en MKB. Samrådet enligt 12:6 är således i gång. Ska man då backa tillbaka? i 6:4 står det exempelvis att "samrådet ska genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om tillstånd görs...". Det kan tolkas som att man Bestämmelser om att 7 16 kap. MB ska tillämpas vid beslutsfattande bör införas i de lagar som avser sådana projekt som omfattas av krav på miljökonsekvensbeskrivningar. En mindre justering av ordalydelsen i 7 16 kap. kommer att behövas. Ändra paragrafhänvisningen 6:e kapitlet bör arbetas om så att det anpassas till fler verksamheter. Man kan få intrycket av att man skrivit kapitlet med en viss typ av prövning i åtanke och sedan inte tänkt på att det ska användas till andra typer av ärenden också. 11 HD:s dom mål nr Ö och i underliggande MÖD-dom M Regeringens departementspromemoria med förslag till enklare lagtext om miljökonsekvensbeskrivninga r (2009:65) och avlämnade remissvar över PM:n av t.ex. MÖD och Vägverket. Vägverket skriver t.ex.: "Även vid vägprojekt uppstår sk. följdverksamheter. Hänvisning till denna bestämmelse bör därför finnas i väglagen, vilket saknas i förslaget."

12 INTE ska samråda enligt 6:4 om ärendet avser ett 12:6- samråd. Även i 6:5 nämns bara "tillståndsprövningen". Men myndigheten ska ändå ta ställning till om verksamheten kan anses medföra betydande miljöpåverkan. Hela hanteringen blir i princip omöjlig att lösa för ärenden där MKB krävs vid 12:6-samråd. Beslut BMP 6 kap+fo Prövning av verksamheter enligt 9 kapitlet MKB Begreppet betydande miljöpåverkan kan i många fall vara förvirrande för verksamhetsutövaren då det speglar samrådskretsen och omfattningen av ansökan. Namnet säger istället hur mkt som miljön påverkas. Byt namn på begreppet för att minska risken för missförstånd och missuppfattningar. Samrådet hålls med en länsstyrelse. Länsstyrelsen behöver inte vara densamma som sedan via MPD prövar tillståndsansökan. Då MPD inte har med någon representant medför detta att samrådet blir ineffektivt och behovet av kompletteringar har ökat markant. Detta medför även att prövningstiden blir onödigt utdragen. Vad har MKB:n i en tillståndsansökan för betydelse? Det behöver finnas ett tydligare stöd hur arbetet med MKB ska tillämpas. Byta ut begreppet så att det blir enklar med vad det eg innebär En representant från MPD ska medverka vid samrådet 12

13 Tillståndsprövnin g av jordbruksverksa mhet och biogasanläggning ar 1) Tillståndsprövning och anmälan av verksamheter med animalieproduktion är omfattande, långsam och dyr, vilket är hämmande för företagens utveckling. 2) Kraven i Sverige går utöver vad som krävs enligt EU-lagstiftningen. Det krävs MKB för fler verksamheter än vad som följer av MKB-direktivet. 1) De långa beslutsprocesserna är ett problem. Hälften av ärendena tar mer en ett år och 15 % av ärendena dröjer mer är 2 år. 1) Kraven kan skilja sig år mellan olika län och i många fall är kraven dåligt underbyggda. 2) Krav på samrådförfarande vid anmälningsärenden bör utgå då dessa verksamheter har en relativt begränsad miljöpåverkan. 1) Myndighetsvägledning behöver tas fram för att uppnå en mer enhetlig tillämpning. Kortare handläggningstider och en större kompetens och kunskap om företagens förutsättningar efterfrågas. Gränsen för tillståndsprövning och MKB bör anpassas efter vad som krävs av EU-lagstiftningen. Förenklingar är bl.a. angelägna då det gäller gödselbiogasanläggningar Överimplementering uppfattas som ett problem som skapar påtagliga konkurrensnackdelar och önskemål finns om att EU-regelverk bör införas enligt sin ordalydelse samt att konsekvensanalyser bör genomföras som redovisar konsekvenserna av eventuella avvikelser från EU-reglerna. Höj gränsen för tillståndsplikt för biogas Särskilt om biogas: Om gasen från en C-verksamhet är avsedd för egen användning är verksamheten endast anmälningspliktig och det finns heller inga krav på bygglov. Kraven enligt förordningen om animaliska biprodukter (ABP) är endast ett kryss i en ruta om man använder sig av egen gödsel. Vid en B-verksamhet skall denna miljöprövas hos länsstyrelsen, vilket kan ta upp till 3 år. Om inte all gas är för eget bruk krävs även bygglov hos kommunen. Jordbruksverket (SJV) skall även genomföra kontroll enligt ABP och godkänna den lösning Myndighetsvägledning behöver tas fram för att uppnå en mer enhetlig tillämpning. Krav på samrådförfarande vid anmälningsärenden bör utgå då dessa verksamheter har en relativt begränsad miljöpåverkan. Huvuddelen av miljöpåverkan vid tillståndspliktiga djurgårdar är reglerade i generella regelverk varför regelverket för betydande miljöpåverkan inte bör tillämpas annat än när detta följer av EU-lagstiftning (IED) Kortare handläggningstider och en större kompetens och kunskap om företagens förutsättningar efterfrågas. EUregelverk bör införas enligt sin ordalydelse samt att konsekvensanalyser bör genomföras som redovisar konsekvenserna av eventuella avvikelser från EU-reglerna. Förenklingar är bl.a. angelägna då det gäller gödselbiogasanläggningar Höj gränsen för tillståndsplikt för biogasanläggningar. I Sverige behövs miljötillstånd vid produktion av Nm3 biogas. I Tyskland går gränsen betydligt högre för biogas. 13 Utredningarna Djurhållning och miljö (SOU 2013:5) och Konkurrenskraftsutredninge n (SOU 2015:15)

14 som finns för att fullgöra hygieniseringskraven. Om man använder gödsel från fler än tre gårdar räknas restprodukten dvs. gödsel som passerat genom anläggningen som avfall. 14

15 Samråd och miljöprövningom behovet av aktiva myndigheter Miljöbalken kräver sin myndighet! Ramlagstiftningstekniken öppnar upp stora möjligheter att utifrån portalparagrafen och de allmänna hänsynsreglerna, utveckla miljömyndigheternas kravbilder, utifrån allmänna intressen. Miljöproblemens allt mer tvingande karaktär förutsätter att myndigheterna blir bättre på aktiv processföring, i större utsträckning identifierar kritiska frågeställningar tidigt vid samråden samt vidhåller sina krav genom hela prövningsprocesen. Miljöbalken förutsätter ett sådant tänkesätt för att få önskat genomslag, samtidigt som man kan konstatera att det efter 17 år råder stor skillnad i styrkeförhållandena mellan industrin och miljömyndigheterna, vid miljöprövningen. För att det ska utvecklas en rättspraxis som är långsiktigt hållbar, måste miljömyndigheterna våga utnyttja verktyget vid processföringen. Länsstyrelsen Skåne kan konstatera att industrin uppvisar förvåning, när Länsstyrelsen plötsligt börjar kräva bättre underlag vid samråden, fler kompletteringar av principiell karaktär genom prövningsprocesserna samt slutligen-, fullföljer sin talan när beslut eller dom missgynnar de allmänna intressena eller har processuella brister. När det gäller prövningen vill Länsstyrelsen särskilt påpeka förbättringsbehov när det gäller miljömyndigheternas arbete avseende Fokus på tillåtlighetsfrågor vid bedömning av ansökningshandlingar och vid samråden Tydlig koppling till miljökvalitetsmålen vid villkorsformulering och i processföringen generellt, det är nödvändigt för att genomföra miljö- och klimatpolitiken Krav på samprövning av verksamheter som söker för tillstånd enligt 9 och 11 kap miljöbalken Krav på bättre underlag från bolag och miljökonsulter Mod att våga drivar principfrågor i syfte att ändra rättspraxis Vi har under senare år försökt att förändra vårt arbetssätt Skåne och vi kan därmed bidra till diskussionen. (Länsstyrelsen Skåne) 15

16 Uppföljningskrav saknas i MKB Bristande milkjöbedömning av planer och program Miljöbedömninga r av översiktsoch detaljplaner undermåliga EUs rekommendation om minimering av förolyckade fåglar pga elledningar och - stolpar används inte. Sanktioner för myndigheter Det saknas ett utvärderande steg i arbetet med MKB, något som skulle kunna göra MKB bättre. När det gäller vindkraft skulle man i tillståndet kunna skriva in uppföljningskrav som följer upp de konsekvenser som beskrivs i MKB för att kunna utvärdera hur väl MKB har förutsett vad som händer i miljön. Dessa resultat skulle på något sätt kunna analyseras och användas för att stärka MKB som verktyg, men även för att förbättra enskilda konsulters förmåga att göra en MKB (alternativt sålla bort de riktigt dåliga konsulterna). Det går säkert att utveckla betydligt mer, men fundera gärna på om detta är något som verkar intressant. Trafikverket gör inte miljöbedömningar av de nationella transportplanerna på det sätt som MB avser. Bland annat är alternativen för dåligt belysta. Kommuner gör inte behovsbedömningar och miljöbedömningar av planer på det sätt som avses i MB. Bernkonventionen (som Sverige har undertecknat) har en rekommendation om hur problematiken med fåglar som flyger in i elledningar och stolpar ska hanteras, och det är möjligtvis något som kan hanteras i MKB-processen, på ett mycket konkret sätt. Det bör införas någon form av sanktioner för när myndigheter och kommuner inte följer lagen när det gäller så grundläggande saker som att genomföra behovsbedömning (bedömning av om miljöbedömning krävs). Det ska genomföras för nästan alla planer och program som krävs i lag eller annan författning och som upprättas av kommun eller myndighet. Förtydliga lagstiftningen - både MB och väglagen. Samordnad vägledning från berörda myndigheter. Mer samlad vägledning (NV+BoV m.fl.). Införa sanktionsregler i MB för de kommuner som inte gör rätt. Inför rekommendationerna som en del av MKB-förfarandet. Inför sanktioner 16 Fördjupad utvärdering Begränsad klimatpåverkan Fördjupad utvärdering hållbara städer Recommendation No. 110 (2004) of the Standing Committee, adopted on 3 December 2004, on minimising adverse effects of above-ground electricity transmission facilities (power lines) on birds

17 Orimligt att kommuner själva bedömmer MKB de upprättar vid planärenden Problematiskt att politiska beslut bestäms innan miljöbedömnings processen Projekt-MKB, systemet haltar Det är inte rimligt att den kommun eller myndighet som upprättar en plan eller ett program också ska bedöma om den miljökonsekvensbeskrivning som de är skyldiga att utarbeta är av tillräckligt hög kvalitet och uppfyller de krav som finns i miljöbalken. Det är ett stort problem (kanske det allra största) att det ofta är beslutat på politisk nivå vad man ska göra redan innan Planerings- och miljöbedömningsprocessen har påbörjats. Dvs man börjar med lösningen innan man har identifierat, bedömt och beskrivit olika alternativ. Ibland även innan man ha beskrivit problemet eller målet. Hur man ska komma åt detta har jag dock inget bra svar på. Kommuner genomför inte miljöbedömning (den process som ska genomföras för vissa planer och program och som bl.a. innefattar att utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning och hålla samråd) trots att planen eller programmet uppfyller kriterierna som nämns i punkt 1 och genomförandet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Det svenska införandet av främst projekt-mkb har orsakat en hel del kritik. Samtidigt har ändringar gjorts fr o m 2013 för tillämpningen av MKB för väg och järnväg som gör att systemet haltar. Nu finns ett nytt direktiv (2014/52) som införas senast maj Under har också ett antal förslag till ändringar tagits fram av MPU och regeringskansliet. Vi anser att en genomgripande översyn av reglerna om s k projekt-mkb bör inledas snarast. I reglerna om MKB och miljöbedömningar används också begrepp som landskap och kulturarv. Dessa begrepp behöver få en uttolkning i balken och dessutom inte enbart nämnas i kap 6. Enligt 2014/52 ska begreppet landskap tolkas som definitionen av landskap i den europeiska landskapskonventionen (ELC). ELC trädde i kraft i Sverige 2011 och då gjordes bedömningen att konventionen skulle införas utan Att ex. länsstyrelse ska godkänna kommuners egna MKB, inte de själva. Sanktioner mot kommuner? Vi anser att en genomgripande översyn av reglerna om s k projekt-mkb bör inledas snarast. 17

18 lagändringar. Med tanke på det nya MKB-direktivet och den landskapspraktik som växt fram sedan 2011 bör denna inställning omprövas. Brister i roller och samling kring MKBprocessen Bristfälliga MKB 6 kap MB är svårläst! Otydligt vad länsstyrelsens roll är i MKB processen. Ofta har man samråd med den som tillsynar verksamheten istället för länsstyrelsen. Tanken är att VU ska samråda med Lst för att de sitter på så mycket underlag och expertkunskap, då miljökonsekvenserna ska bedömas. Vi tycker ofta att MKB:er är bristfälliga. Vad kan man göra åt det? Diskussioner om oberoende instans som gör MKB eller bedömer och godkänner MKB:er innan tillstånd söks. Då vet man att det prövningsmyndigheten får är okej. Problem med detta. Om det händer något med verksamheten och det leder till större utsläpp än väntat kan prövningsmyndigheten ha ryggen fri. Det skulle kunna korta ner handläggningstiden om det är den man kommer åt. Borde vara möjligt att överklaga MKBmyndighetens beslut. Under en tillståndsprocess kan det komma upp nya saker och då kan kompletteringsbehov uppstå. Kan bli problem om myndigheten godkänner dåliga MKB:er. Man kan införa certifieringssystem för de som tar fram MKB:er. Detta kanske är bättre än en myndighet som godkänner. Då lägger man över all kostnad för företagen. Detta kanske är bättre än en myndighet. Inte lösning men ger en Förtydliga länsstyrelsens jobb i MKB-processen. Man kan införa certifieringssystem för de som tar fram MKB:er. Detta kanske är bättre än en myndighet som godkänner. Då lägger man över all kostnad för företagen. Detta kanske är bättre än en myndighet. Inte lösning men ger en Andra exempel på detta: Funkar bra i Jönköping som åtminstone haft ett MKB-råd. 18

19 miniminivå. Swedac är inte bra på att dra in ackrediteringar. Ett steg i att öka kvaliteten på MKB:er. Underlaget brister vid prövning MKBförordningen otydlig MKBförordningentransparens Återkommande problem i prövningsprocessen är MKB, det funkar inte med att sökande gör MKB, de kan betala för det men inte göra den. MKB:n kan vara dålig och/eller komma in sent, varför ser inte myndigheterna/domstolarna det, och godtar dåligt underlag/försening? Det är ofta oklart vad som är processmaterialet, ingen ordning. Det förekommer att nya ansökningar kommer in sent i prövningen, vilket kan innebära processhinder. Det händer också att MKB inte granskas i handläggningen. Förtydliga i mkb-förordningen att man alltid ska läsa 5 efter 4 i förordningen om mkb. Formulera om i förordningen så att även slutsatsen av den förenklade behovsbedömningen som görs av de planer och program som räknas upp i första stycket i 4 ska göras tillgänglig för allmänheten. (viktigt bl.a. för att allmänheten ska komma in tidigt i processen, transparens). Lösning kan vara certifierade MKB-upprättare och granskare? * Förtydliga i förordningen att man alltid ska läsa 5 efter 4 i förordningen om mkb. Formulera om i förordningen så att även slutsatsen av den förenklade behovsbedömningen som görs av de planer och program som räknas upp i första stycket i 4 ska göras tillgänglig för allmänheten. (viktigt bl.a. för att allmänheten ska komma in tidigt i processen, transparens). 19

20 MKBförordningen, oklarheter MB 6 kap oklarhet Formulera om MB 13 i första hand men eventuellt även mkb-förordningen 6 där det står. För planer och program på nationell nivå skall samråd i stället ske med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och andra berörda centrala myndigheter. Förslag ta bort i stället. Några remissinstanser, däribland Naturvårdsverket, Boverket och Riksantikvarieämbetet har påpekat att för planer och program på nationell nivå bör samrådet inte begränsas till Naturvårdsverket prop. 2003/04:116 s (hanboken). Begreppet i stället ske bör inte uppfattas som att samråd inte bör ske med såväl lokala- och regionala- som nationella myndigheter när så är lämpligt. Formulera om MB 6 kap. 12 andra stycket punkt 5. Man kan inte beakta hänsyn! Vad avses? På engelska any environmental considerations have been taken into account during its preparation Annex 1 e. Beakta de överväganden som har gjorts låter rimligare. Formulera om kap 6 MB 13 i första hand men eventuellt även mkb-förordningen 6 där det står. För planer och program på nationell nivå skall samråd i stället ske med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och andra berörda centrala myndigheter. Förslag ta bort i stället. Några remissinstanser, däribland Naturvårdsverket, Boverket och Riksantikvarieämbetet har påpekat att för planer och program på nationell nivå bör samrådet inte begränsas till Naturvårdsverket prop. 2003/04:116 s (hanboken). Begreppet i stället ske bör inte uppfattas som att samråd inte bör ske med såväl lokala- och regionala- som nationella myndigheter när så är lämpligt. Formulera om MB 6 kap. 12 andra stycket punkt 5. Man kan inte beakta hänsyn! Vad avses? På engelska any environmental considerations have been taken into account during its preparation Annex 1 e. Beakta de överväganden som har gjorts låter rimligare. 20

21 6 kap och MKBförordningen, uppföljning MKBförordningen, redovisning för allmänheten MKB, avgränsning MB 6 kap. 18. Ett problem är att syftet för uppföljning som står i MB 6 kap 18 är missvisande om man läser förarbeten, direktiv etc. Borde stå att man även ska följa upp den betydande miljöpåverkan som identifierats i MKB:n (står i prop. 2003/04:116 s. 68). I MB står inte identifierats i direktivet står oförutsedd. I MB står följa upp i direktivet står övervaka. I EC-vägledningen står kontrollera att miljörapporten är korrekt. I prop. finns ingen begränsning av uppföljningen av den betydande miljöpåverkan. Den ska täcka all betydande miljöpåverkan (s 68). Det står ingenstans i MB, MKBförordningen eller prop. vad jag kunnat se att resultaten från uppföljningen ska göras tillgängliga. Detta framgår dock av EG direktiv 2003/4 artikel 7 samt i protokollet till Esbo-konventionen artikel 12 (se 10.5 handboken). 6 mkb-förordningen andra stycket innebär krav på att redovisa beslut om miljöbedömning behövs (ja eller nej) utifrån kriterierna i bilaga 4 mkb-förordningen. För planer och program som omfattas av mkb-förordningen 4 första stycket men ej av andra stycket krävs inte att man för allmänheten redovisar att miljöbedömning krävs. Dvs för flertalet planer och program som ska miljöbedömas behöver inte myndigheten eller kommunen redovisa sin bedömning. Det innebär en risk att allmänheten inte får kännedom om detta förrän samråd om mkb:n. Det finns i MB inte något krav på att allmänheten ska kunna deltaga i samråd om avgränsningen. I SEAprotokollet (artikel 6) står dock att man ska sträva efter att ge den berörda allmänheten tillfälle att delta vid fastställande av vilka relevanta uppgifter en MKB ska innehålla. Bör vi inte ha det kravet i för svenska förhållanden? Se även artikel 7. Se även Århuskonventionen artikel 6 punkt 4 och prop. 2003/04:116 s 52. Borde stå att man även ska följa upp den betydande miljöpåverkan som identifierats i MKB:n och att resultaten från uppföljningen ska göras tillgängliga. Skriv om förtydliga paragrafen Skriv in kravet 21

22 6 kap MKB/miljöbedöm ningar - åtgärdsvalsstudie r Systemet med MKB behöver ses över, nu kan krav på MKB vara vidare än tillståndsplikten Behov av ändringar i MB och Minerrallagen Trafikverket m.fl. har börjat använda sig av s.k. åtgärdsvalsstudier. Vid dessa utgår man från en brist i transportsystemet och försöker sedan identifiera, beskriva och föreslå olika lösningar/åtgärder. Ett problem är att det är en oreglerad process som föregår den reglerade process på projekt och plannivå då man enligt 6 kap. MB bl.a. ska identifiera, beskriva och bedöma olika alternativ. Risken är uppenbar att man med denna oreglerade process i vilken starka aktörer i samhället ofta ingår i praktiken fattar beslut om alternativ som man senare i den reglerade processen förutsättningslöst ska identifiera, beskriva och bedöma. I den oreglerade processen är t.ex. inte samrådskretsen bestämd vilket den är i den reglerade processen. En möjlig lösning är att man när de är möjligt betraktar en åtgärdsvalsstudie som inledningen på en miljöbedömning, dvs miljöbedömningsprocessen inlededs när åtgärdsvalsstudien inleds. Tillståndslistorna bör överensstämma med MKB kraven. Nu kan kravet på MKB vara vidare än tillståndsplikten och det ger problem vid tillståndsprövningen. Systemet behöver ses över. Kommentar: Se även intervju med Gabriel Michanek. Dvs. MPF skulle kunna lista tillståndsplikt, anmälningsplikt och MKB-kravet. Allmän regel om samhällsekonomisk vettighet (liknande 11:6) borde föras in i 3 kap. Jmf Vattenverksamhet, Båtnadsregler 11:6. Minerallagen bör föras in i balken, inte minst för rennäringens skull. Även skogsvårdslagen bör föras in i balken. Avskaffa 17 kap. MB, den har spelat ut sin roll. Finns ett självklart behov av den politiska ledningen att göra avvägningar, men inte i miljöprövningar. Regelverket för IED kommer att behöva ses över. Det behövs BAT-slutsatser i föreskrifter. Svårt att förstå vad som gäller. Anmälningsärenden kan vara mkt krävande ur prövningssynpunkt, kan krävas En möjlig lösning är att man när de är möjligt betraktar en åtgärdsvalsstudie som inledningen på en miljöbedömning, dvs miljöbedömningsprocessen inlededs när åtgärdsvalsstudien inleds. Inför Minerallagen och Skogsvårdslagen i MB. Utvärdera konsekvenserna av att ta bort tillståndsplikten. Se över implementeringen av IED. 22 Se slutbetänkandet Miljöbalkskommittén.

23 MKB + många grannsynpunkter. Feltänkt att ta bort tillståndsplikten eftersom det inte blir lättare. + Borde prövas. Man har tagit bort tillståndsplikten för att det ska bli enklare. Blev inte så enkelt. 23