Viltstängsel E4 Kopparnäs Harrbäcken

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VÄGPLAN Viltstängsel E4 Kopparnäs Harrbäcken Piteå kommun, Norrbottens län Objektnr: TRV 2017/75465

2 Trafikverket Postadress: Box 809, Luleå E-post: Telefon: Dokumenttitel: Samrådsunderlag för vägplan Viltstängsel E4 Kopparnäs Harrbäcken Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2017/75465 Objektsnummer: Kontaktperson: Ingvar Mosesson Ansvarig konsult: Sweco Uppdragsledare: Susanne Waara Johansson Samrådsunderlag: Leif Wiklund 2

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 4 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET Planläggningsprocessen Bakgrund Tidigare utredningar Ändamål och projektmål Beskrivning av befintlig väganläggning Viltolyckor Angränsande planering Vägförslaget 7 3. AVGRÄNSNING 7 4. FÖRUTSÄTTNINGAR Riksintresse och Natura Landskapsbild och markanvändning Rennäring Kulturmiljö Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Boendemiljö EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE Riksintresse och Natura Landskapsbild och markanvändning Rennäring Kulturmiljö Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Boendemiljö Allmänna hänsynsregler Miljökvalitetsnormer FORTSATT ARBETE Planläggning Viktiga frågeställningar och kommande utredningar KÄLLOR 14 3

4 1. Sammanfattning Trafikverket planerar att bygga viltstängsel längs de sträckor mellan Kopparnäs och Harrbäcken där sådant saknas. Viltstängslets syfte är att hindra ren och vilt från att komma ut på vägen. En vägplan tas nu fram för att möjliggöra byggandet. Samrådsunderlaget är det första skedet av planläggningsprocessen. Aktuell sträcka på E4 är mötesseparerad med mitträcke. Vägsträckans längd är cirka 4,6 km. 23 olyckor med älg och rådjur har skett mellan 2010 och Viltstängsel föreslås på båda sidor av E4 mellan Kopparnäs och rastplats Harrbäcken. På vissa delar av sträckan finns viltstängsel redan uppsatt. Även bullerplank finns. Det nya viltstängslet ansluts mot befintliga stängsel och plank. Viltstängslet byggs delvis inom befintligt vägområde. På vissa sträckor kommer nytt vägområde att krävas. Projektet förväntas medföra ökad trafiksäkerhet på sträckan. Då viltstängslet byggs i direkt anslutning till den befintliga vägen påverkas miljön i liten grad av de små intrång som blir aktuella. Viltstängslet kommer att förstärka E4:ans barriäreffekt för större däggdjur i området. Stängslet medför också att risken för att större däggdjur dödas i trafiken minskar. Syftet med projektet är att minska risken för viltolyckor. Behov av eventuellt fler öppningar i viltstängslet och uthopp för vilt utreds vidare under planläggningsprocessen. Eventuellt passagebehov eller andra åtgärder för rennäringen kommer också att utredas vidare. 4

5 2. Beskrivning av projektet 2.1. Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Planläggningsprocessen för projekt utan alternativa vägdragningar, samt där länsstyrelsen har beslutat att ingen betydande miljöpåverkan sker till följd av projektet. Detta projekt är nu i den första fasen då ett samrådsunderlag tas fram Bakgrund Ren- och viltolyckor, dvs. olyckor i form av kollisioner mellan fordon och djur, är ett stort problem ur ett trafiksäkerhetsperspektiv men som även genom sin förekomst medför stora samhällsekonomiska kostnader. På vägar med mittbarriär, utan viltstängsel, uppstår problem i och med att det bildas ett hinder i vägens mitt. Det finns alltså en risk att en del djurarter uppehåller sig onödigt länge på vägbanan. Trafikverket planerar därför att bygga viltstängsel längs de sträckor mellan Kopparnäs och Harrbäcken där sådant saknas. Viltstängslets syfte är att hindra ren och vilt från att komma ut på vägen. Översiktskarta med projektområde 5

6 2.3. Tidigare utredningar Vägsträckan mellan Boviken och Rosvik är ombyggd och uppdelad i två etapper: Boviken Norrfjärden och Norrfjärden Rosvik. Fastställda arbetsplaner, bygghandlingar och relationshandlingar finns för båda etapperna. Vid ombyggnaden sattes viltstängsel upp på delar av sträckan söder om Alterälven Ändamål och projektmål Projektets övergripande mål är att resultatet ska bidra till att skapa en ökad trafiksäkerhet med avseende på att minska risken för påkörning av renar och vilda djur Beskrivning av befintlig väganläggning Aktuell sträcka på E4 är mötesseparerad med mitträcke. Vägsträckans längd är cirka 4,6 km med en vägbredd på 13 m. Trafikmängden är ca ÅDT (årsdygnstrafik), varav % tunga fordon. Befintlig hastighet är i huvudsak 110 km/h. Vid Brändön är det 90 (sommartid 70) på en kortare sträcka Viltolyckor Under perioden har 13 olyckor med älg och 10 olyckor med rådjur skett på sträckan. En viss koncentration av olyckor finns i Brändön. Inga olyckor med ren har skett. Inom en kilometer på ömse sidor av sträckan har en renolycka och ytterligare fem älgolyckor skett. Viltolyckor

7 2.7. Angränsande planering Piteå kommuns gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 19 december Översiktsplan 2030 beskriver önskvärd utveckling inom hela kommunen - stad, landsbygd och skärgård. I projektområdet går E4 i utkanten av landsbygdscentrumet Norrfjärden. Utsnitt ur översiktsplanens mark- och vattenanvändningskarta. Det streckade området som följer E4 är korridoren för den planerade Norrbotniabanan som beslutats efter genomförd järnvägsutredning. Fortsatt planläggning av Norrbotniabanan Skellefteå Luleå saknar för närvarande finansiering. Detaljplaner finns intill E4 i Norrfjärden Vägförslaget Viltstängsel föreslås på båda sidor av E4 mellan Kopparnäs och rastplats Harrbäcken, se karta på nästa sida. På vissa delar av sträckan finns viltstängsel redan uppsatt. Även bullerplank finns. Det nya viltstängslet ansluts mot befintliga stängsel och plank. Stängselutformning, grindar med mer anpassas utifrån att de ska tillgodose allmänna och enskilda intressen, exempelvis rennäringen, vilda djur, friluftsliv och enskilda markägares behov av tillgänglighet till skogsområden. Viltstängsel ska placeras i ytterkant på säkerhetszonen och 1 meter vägområde läggs till utanför stängslet för att få åtkomst till drift av stängsel. Öppningar i stängslet kommer att finnas vid korsningar. Det eftersträvas att ha öppning i stängslet mitt emot varandra på båda sidor av E4. Viltstängslet byggs delvis inom befintligt vägområde. På vissa sträckor kommer nytt vägområde att krävas. 3. Avgränsning Projektet avgränsas till det stråk längs befintlig E4 som kan komma att fysiskt påverkas av de planerade viltstängslet. I vissa fall kan ett större område påverkas indirekt genom t.ex. grumling i vattendrag eller buller under byggtiden. Beskrivningen av förutsättningar och intressen i området inriktas på det som kan komma att påverkas av projektet och som har betydelse för den fortsatta planläggningen. Trafiken på vägen kommer inte att påverkas av projektet och trafikrelaterade miljöaspekter som trafikbuller, vibrationer, luftföroreningar och klimatpåverkan kommer därför inte att behandlas. Framkomlighet, tillgänglighet, kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik och transport av farligt gods kommer inte heller att tas upp. Inga schakter kommer att utföras i projektet och förekomst av förorenade områden eller sulfidjordar i området utreds därför inte. 7

8 Svart linje visar var viltstängsel planeras. 4. Förutsättningar 4.1. Riksintresse och Natura 2000 Väg E4 är av riksintresse för kommunikationer. Korridoren för den planerade Norrbotniabanan är också av riksintresse. Kustområdet öster om E4 är av riksintresse för friluftsliv enligt både 3 och 4 kap. miljöbalken. Inga Natura 2000-områden berörs av projektet. 8

9 Riksintressen 4.2. Landskapsbild och markanvändning Sträckan går genom ett flackt småskaligt landskap med omväxlande jordbruksmark och skogsmark. I ett större perspektiv, då landskapet mest består av skog, upplevs den aktuella sträckan som jordbrukspräglad. Skogspartierna domineras av tall medan de dungar och trädridåer som finns i jordbruksmarkerna innehåller mer björk och asp. Partier med björkskog finns också i låglänta delar, som vid Sladan. Vägen går genom byn Kopparnäs och i utkanten av tätorten Norrfjärden och det finns spridd bebyggelse av skiftande karaktär längs E4. På några ställen finns bullerskyddsplank intill vägen. E4 är ett stråk av storskalig infrastruktur i kontrast mot det övriga landskapet. Fina utblickar från vägen finns vid bron över Alterälven, vid passage över jordbruksmarkerna och genom en gles björkridå över våtmark mot Sladan. Vid rastplatsen Harrbäcken finns vidsträckt utblick över vatten åt båda sidor Rennäring Enligt Sametingets underlagsmaterial berörs tre samebyar direkt av projektet. Öster om Alterälven finns vinter- och vårvinterland för Udtja (endast norr om E4) och Tuorpon samebyar. Väster om Alterälven finns Ståkke sameby. Ca 1 km öster om projektet finns även Sirges samebys vinter- och vårvinterland, även trivselland, söder om E4. 9

10 Enligt samma underlagsmaterial är E4 norr om Alterälven en svår passage för Sirges sameby. I övrigt berörs inga riksintressen, strategiska platser, eller för renen viktiga områden. Berörda samebyar 4.4. Kulturmiljö Det finns ett stort antal forn- och kulturlämningar i landskapet. Fyra by/gårdstomter och en tjärdal ligger ca 50 meter från E4 enligt Riksantikvarieämbetets kartmaterial. På tre av by/gårdstomterna har inga lämningar kunnat iakttas vid inventering. På den fjärde, Norrfjärden 326:1, ligger ett hus mellan gårdstomten och E4 och ev. lämningar bedöms inte kunna beröras av de planerade åtgärderna. Tjärdalen Norrfjärden 141:1 bedöms också ligga för långt från E4 för att beröras av de planerade åtgärderna Naturmiljö Det finns inga skyddade områden eller områden med naturvärden inom 100 m från E4 enligt Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens kartmaterial. Sandlabygden och Kopparnäset ingår i Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturvärden. De har bevarandeklass 2, som mångformiga odlingslandskap. En betesmark finns nära vägen i Brändön. Generella biotopskydd i form av öppna jordbruksdiken och åkerholmar finns i landskapet. Då viltstängslet kommer att sättas inom eller intill befintligt vägområde bedöms dessa inte beröras av de planerade åtgärderna. 10

11 Grundbäcken, som mynnar i Sladan, kommer att korsas. Inga sjöar eller andra vattendrag berörs. I Artportalen finns noteringar om fåglar som observerats i området. Det rör sig om arter knutna till jordbrukslandskapet som storspov, tornfalk, stare och gulsparv men även rastande pilgrimsfalk och brun kärrhök. Utter har observerats i Alterälven. Trafikverket har tidigare samrått med berörda jaktvårdsområden. Dessa ser inget behov av viltpassager på sträckan. Natur- och kulturmiljövärden 4.6. Rekreation och friluftsliv Norrbottens skärgård är av riksintresse för det rörliga friluftslivet på grund av sitt unika brackvatten- och landhöjningsmiljö vilket gör Bottenviken till ett känsligt område med högt natur- och kulturvärde. Väg E4 utgör västlig gräns för riksintresset. Alterälven och Harrbäcksfjärden är utpekade i kommunens natur-, kultur- och friluftsguide. En skoterled korsar E4 planskilt i Norrfjärden Boendemiljö Bostadsbebyggelse finns på båda sidor av E4. Människor behöver kunna ta sig ut på, och korsa, E4 för att ta sig till exempelvis samhällsservice och rekreationsområden. E4 är en barriär i området men korsningar och anslutningspunkter finns som tillgodoser behovet. 11

12 5. Effekter och deras tänkbara betydelse 5.1. Riksintresse och Natura 2000 Projektet påverkar inte förutsättningarna för friluftslivet i kustområdet eller för Norrbotniabanan. Trafiksäkerheten på E4 förbättras. Ingen påtaglig skada bedöms uppstå på riksintressen Landskapsbild och markanvändning Nytt viltstängsel över jordbruksmark förstärker vägens karaktär och påverkar utblickar. Detta bedöms ge måttliga konsekvenser på dessa platser. I skogsmark blir konsekvenserna små Rennäring Viltstängslet kommer att förstärka E4:ans barriäreffekt för större däggdjur i området. Stängslet medför också att risken för att större däggdjur dödas i trafiken minskar. Syftet med projektet är att minska risken för viltolyckor. Då inga områden som pekats ut som viktiga för rennäringen finns längs sträckan bedöms konsekvenserna bli små Kulturmiljö Projektet påverkar inte några forn- eller kulturlämningar direkt. Lämningarna närmast vägen föreslås märkas ut eller uppmärksammas på annat sätt under byggtiden för att undvika oavsiktlig påverkan av körning, upplag e.d Naturmiljö Markanspråket är litet och bedöms inte påverka några kvaliteter i naturmiljön. Viltstängslet kommer att förstärka E4:ans barriäreffekt för större däggdjur i området. Stängslet medför också att risken för att större däggdjur dödas i trafiken minskar. Syftet med projektet är att minska risken för viltolyckor. Inga kända naturvärden förutom betesmarken i Brändön finns längs vägen. Viltstängslet sätts intill utkanten av betesmarken och dess värden bedöms inte påverkas. Viltstängslet bedöms kunna byggas över Grundbäcken utan negativ påverkan på vattendraget. Förutsättningarna för utter och för fågellivet i området bedöms inte heller förändras av projektet Rekreation och friluftsliv Viltstängslet kommer att förstärka E4:ans barriäreffekt vid rörligt friluftsliv i området. De befintliga korsningspunkterna kommer att finnas kvar, och behovet att korsa E4 på andra ställen bedöms som litet. Konsekvenserna bedöms som små. Projektet påverkar inte värdena i riksintresseområdet för friluftsliv. 12

13 5.7. Boendemiljö Viltstängslet kommer att förstärka E4:ans barriäreffekt för boende i området. De befintliga korsningspunkterna kommer att finnas kvar, och behovet att korsa E4 på andra ställen bedöms som litet. Konsekvenserna bedöms som små Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för olika principer som är hörnstenar i strävan mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. I detta projekt beaktas hänsynsreglerna genom att Trafikverkets planläggningsprocess följs och olika alternativ bedöms med hänsyn till miljön Miljökvalitetsnormer I miljöbalkens femte kapitel regleras miljökvalitetsnormerna som har till avsikt att fastlägga en högsta tillåtna förorening eller störningsnivå som människor eller miljön kan belastas med. Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477) vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660). omgivningsbuller (SFS 2004:675) Alterälven och Harrbäcksfjärden är vattenförekomster med miljökvalitetsnormer. Projektet bedöms inte påverka dessa. Miljökvalitetsnormen för utomhusluft berörs inte eftersom projektet inte påverkar trafiken. Inga vatten där förordningen för fisk- och musselvatten ska tillämpas berörs. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller gäller endast för kommuner med fler än invånare och för vägar med större trafikmängd än E4. 6. Fortsatt arbete 6.1. Planläggning Nästa skede i planläggningsprocessen är att samrådsunderlaget med påbörjad samrådsredogörelse sänds till länsstyrelsen för beslut om betydande miljöpåverkan. Om länsstyrelsen beslutar att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan kommer Trafikverket att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning. Vid ej betydande miljöpåverkan beskrivs projektets påverkan på miljön i en miljöbeskrivning som integreras i vägplanens planbeskrivning. Under vägplanens upprättande kommer samråd att ske med särskilt berörda fastighetsägare, kommun, länsstyrelse, samt andra berörda och med allmänheten. Vägplanen ställs ut för granskning, och fastställs sedan av Trafikverkets funktion för juridik och planprövning. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft och byggandet kan påbörjas. 13

14 6.2. Viktiga frågeställningar och kommande utredningar Behov av eventuellt fler öppningar i viltstängslet och uthopp för vilt utreds vidare. Eventuellt passagebehov eller andra åtgärder för rennäringen utreds vidare. 7. Källor Tryckta referenser Länsstyrelsen i Norrbottens län Vårt hävdade Norrbotten. Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden i Norrbottens län. Rapport 6/ Elektroniska referenser Artportalen, rapportsystem för växter, djur och svampar Naturvårdsverket, Skyddad natur Piteå kommun, kommunkarta Piteå kommun, översiktslplan fysisk-planering/oversiktsplan- 2030/?si=7ACF3A7F0C7B2AE6FC574E42AF358D98&rid= &sn=pitea-kommun Riksantikvarieämbetet, Fornsök Sametinget, rennäringens markanvändning Skogsstyrelsen, Skogskartan VISS (VattenInformationsSystem Sverige) 14

15 15

16 Trafikverket, Box 809, Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4. Telefon: , Texttelefon: