Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9 ARBETSMARKNADSKUNSKAP SÖRMLAND FÖRSTUDIE Jobba i Västerås Ekonomiska Förening Projektet Arbetsmarknadskunskap Förstudie 2013

10 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 Demografiska fakta 2 Syfte 3 Genomförande 3 Innehåll 4 Tidsplan 4 METOD 5 Lektioner 5 Övrigt 7 RESULTAT 8 Lektioner 8 Övrigt 11 DISKUSSION 18 Lektioner 18 Övrigt 19

11 1 SAMMANFATTNING Projektet Arbetsmarknadskunskap startade 2011 i Västmanlands län för att höja kunskapen om arbetsmarknaden hos ungdomar och därigenom öka ungdomarnas möjlighet att välja vägar som leder till arbete. Projektet riktar sig till elever på grund- och gymnasieskolan där inspirationslektioner är kärnverksamheten. Dock har även lärare och föräldrar goda möjligheter att stötta ungdomar i sina studie- och yrkesval, varpå dessa målgrupper även är en viktig del i projektet. På uppdrag av Regionförbundet Sörmland påbörjades en förstudie under våren 2013 med syftet att undersöka förutsättningarna för en implementering av Arbetsmarknadskunskap i Sörmland. Förstudien genomfördes av Jobba i Västerås ekonomiska förening (JIV) och baseras på lektioner i Arbetsmarknadskunskap för elever samt presentationer av projektet i olika formella sammanhang för olika målgrupper (arbetsgivare, politiker, skolpersonal m.m.). Gällande resultatet av förstudien visar det på att samtliga målgrupper bekräftar, både kvantitativt och kvalitativt, att Arbetsmarknadskunskap skulle kunna vara en bra modell för att stötta ungdomar i att göra medvetna och välunderbyggda studie- och yrkesval. För 181 eleverna som deltog på lektionerna i Arbetsmarknadskunskap visade det sig att lektionerna både varit uppskattade, lärande, nyttiga och viktiga. Dessutom skulle mer än 80% av eleverna gärna ha en liknande lektion igen. Sammanfattningsvis kan konstateras att Arbetsmarknadskunskap behövs, inte bara i Västmanlands län, utan även i Sörmland. Detta är den generella bild som råder efter att ha presenterat konceptet i många olika formella sammanhang med olika målgrupper.

12 2 INLEDNING Arbetsmarknadskunskap skapades för att höja kunskapen om arbetsmarknaden hos ungdomar och därigenom öka ungdomarnas möjlighet att välja vägar som leder till arbete. Projektet riktar sig till elever från årskurs sju på grundskolan till sista året på gymnasiet, det vill säga ungdomar från 13 till 19 år, och dess lärare och föräldrar. Projektets bas är lektioner för elever på såväl grund- som gymnasieskola, men innehåller även föräldramöten och lärarutbildningar, och detta för att ge information och inspiration om regionens nuvarande och kommande arbetsmarknad. Arbetsmarknadskunskap startade 2011 i Västmanlands län av JIV, vilka företräder ett 35-tal arbetsgivare från offentlig och privat sektor. Dessa arbetsgivare står tillsammans för ungefär hälften av alla arbetstillfällen i regionen. Arbetsmarknadskunskap i Västmanlands län genomför under ett pilotprojekt och måluppfyllelsen har hittills varit mycket god. Intresset för projektet både lokalt, regionalt och nationellt har varit stort och många intressenter har hört av sig i syfte att få mer kunskap om projektet och om det är applicerbart på deras region. En av intressenterna beträffande projektet har varit Regionförbundet Sörmland och enligt överenskommelse påbörjades en förstudie i syfte att undersöka möjligheterna att implementera Arbetsmarknadskunskap i regionen 1. Detta dokument beskriver resultatet av förstudien och förutsättningarna för att starta upp Arbetsmarknadskunskap i Sörmland. Demografiska fakta I jämförelse med Västmanland är Sörmland likartat på många punkter. Det finns tio kommuner i Västmanland och i Sörmland finns det nio kommuner. Antalet invånare är cirka (2012) i Västmanland och cirka (2012) i Sörmland. Den största demografiska skillnaden mellan länen är att Västmanland har en större stad, det vill säga Västerås med cirka (2012) invånare medan Sörmland har två större städer, Eskilstuna med cirka (2012) invånare och Nyköping med cirka (2012) invånare. 2 Antalet skolor i länen är också relativt jämnt. I Västmanland finns det 36 grundskolor som har elever från år 7-9 och 36 gymnasieskolor. I Sörmland finns det 36 grundskolor som har elever från år 7-9 och 37 gymnasieskolor. Tabell 1 visar antalet skolor och elever i Sörmland 2013 uppdelat på respektive nivå, grundskolans år 7-9 och gymnasiet. Tabell 1 1 Ordet region används som samlingsbegrepp för de nio kommuner som ingår i

13 3 Statistik över skolor och elever i Sörmland E-tuna Flen Gnesta Katr N-köp Oxel Sträng Trosa Ving TOT Elever Elever GY Elever TOT Skolor Skolor GY Skolor TOT Källa: Regionförbundet Sörmland Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) i Sörmland var i juli %, vilket är högre än riksgenomsnittet på 16,8%, och Eskilstuna har högst ungdomsarbetslöshet i länet med 26.2%. Siffror från juli 2013 visar även att den generella arbetslösheten i Sörmland ligger högre än riksgenomsnittet, 10.8% jämfört med 8.4%, där Eskilstuna återigen toppar statistiken i Sörmland med 14.1%. Statistiken visar även på att fler män än kvinnor är arbetslösa, både bland ungdomar och samtliga. 3 Syfte I samarbetsavtalet mellan JIV och Regionförbundet Sörmland klargörs syftet med förstudien 4 : Förstudien ska titta på förutsättningarna för en satsning på Arbetsmarknadskunskap på schemat för alla Sörmlands mellanstadie-, högstadie- och gymnasieskolor. Förstudien ska visa om tillräckligt intresse finns hos kommunerna och länets arbetsgivare för att genomföra en fullskalig satsning. Genomförande Förstudien genomfördes av JIV i samarbete med Regionförbundet Sörmland. Projektledare för JIV var Linda Wiltebo och för Regionförbundet Sörmland var Karin Botås. Lektionerna genomfördes av Sara Wallentin och Ted Radgren För ett fördjupat resonemang kring projektets bakgrund, syfte och mål, se dokumentet Arbetsmarknadskunskap Sörmland Projektplan 2014.

14 4 Innehåll Enligt samarbetsavtalet skulle förstudien innehålla inspirationslektioner för elever, företagsbesök och Arbetsmarknadskunskapslektioner för studie- och yrkesvägledare, skolchefer, regionförbundets styrelse och kommunchefer. Vidare information om innehållet vid en implementering av projektet Arbetsmarknadskunskap i Sörmland återfinns i dokumentet Arbetsmarknadskunskap Sörmland Projektplan Tidsplan I Tabell 2 presenteras den tidsplan som legat till grund för förstudien. Tabell 2 Tidsplan förstudie Arbetsmarknadskunskap Sörmland. Datum Aktivitet/forum Plats Uppstartsmöte mellan JIV och Västerås regionförbundet Sörmland Styrelsebeslut JIV om start av förstudie i Västerås Sörmland Uppföljande möte mellan JIV och Västerås regionförbundet Sörmland Presentation för regionförbundets styrelse. Strängnäs Lektioner med elever i år 8 och år 9 på Nyköping Borgmästarhagsskolan Lektion med elever i år 1 på teknikprogrammet Nyköping på Nyköpingsgymnasiet (Teknikcollege) Lektion med elever i år 2 på barn- och fritids- Nyköping programmet på Nyköpingsgymnasiet Presentation för Utbildnings- och Nyköping kompetensforum Sydöstra Sörmland Presentation för Divisionsledningen för Nyköping utbildning i Nyköping.* Lektioner med elever i år 7 och år 8 på Eskilstuna Faktoriet Lektion med elever i år 2 på vård- och omsorgs- Eskilstuna programmet på Rinmangymnasiet Presentation för Kompetensråd Teknik. Eskilstuna Eskilstuna fabriksförening och Eskilstuna kommun.*

15 Presentation för Teknikcollege Nyköping Sydöstra Sörmland Presentation för Teknikcollege Mälardalen. Eskilstuna Presentation på styrelsemöte för regionförbundet Strängnäs Sörmland Presentation för lärare, rektorer, skolchefer Katrineholm och utbildningspolitiker Lektion med elever i år 2 på teknikprogrammet Eskilstuna på Rinmangymnasiet (Teknikcollege) Presentation på nätverket för Sörmlands Gnesta näringslivschefer Presentation på SYV-dagen 2013 för studie- Flen och yrkesvägledare Förstudie för Arbetsmarknadskunskap i Västerås Sörmland färdigställd. *Vid dessa aktiviteter har endast Regionförbundet Sörmland närvarat, och således inte JIV. Även tre artiklar i regional press har publicerats under förstudiens tidsram och dessa redovisas i tabell 3: Tabell 3 Publiceringar i regional press 5. Datum Namn Publikation Arbetsmarknadskunskap - ger Eskilstuna Kuriren bättre matchning Arbetsmarknadskunskap kan minska Södermanlands nyheter glappet för unga Projekt med hopp för unga Katrineholms Kuriren Lektioner METOD Datainsamlingen från de lektioner som genomfördes i Sörmland skedde i form av en enkät. Den distribuerades i slutet av varje lektion och innehöll två delar, en kvantitativ och en kvalitativ del. Två enkäter distribuerades, där den ena var riktad mot 5 Samtliga artiklar återfinns på region Sörmlands hemsida:

16 6 elever, medan den andra var riktad mot vuxna som närvarat på lektionen. Kvalitativ data Den kvalitativa delen hade för avsikt att bedöma lektionens kvalitet och nytta. Påståendena (variablerna) i enkäten besvarades på en femgradig skala från ett (håller inte alls med) till fem (håller helt med). Elevenkäten innehöll fem variabler: 1. Jag tyckte lektionen var bra. 2. Jag lärde mig mycket om jobb under lektionen. 3. Jag tyckte lektionen var nyttig. 4. Jag skulle vilja ha fler liknande lektioner. 5. Jag tycker det är viktigt med Arbetsmarknadskunskap. Enkäten för vuxna innehöll fyra variabler: 1. Jag tycker lektionen var bra. 2. Jag upplever att lektionen var nyttig för eleverna. 3. Lektionen motiverade mig att arbeta vidare med Arbetsmarknadskunskap. 4. Jag tycker det behövs mer Arbetsmarknadskunskap i skolan. Deltagare i enkätstudien var elever och vuxna från fyra skolor i Sörmland där lektioner hållits, av vilka två var grundskolor och två var gymnasieskolor. På grundskolorna hölls lektioner för en klass i årkurs 7, två klasser i årskurs 8 och en klass i årskurs 9. På gymnasieskolorna hölls lektioner för en årskurs 1 på teknikprogrammet, en årskurs 2 på barn- och fritidsprogrammet, en årskurs 2 på vård- och omsorgsprogrammet samt en årskurs 2 på teknikprogrammet. I tabell 4 redovisas deltagarantal från respektive skola och årskurs. Tabell 4 Detaljer kring antalet deltagare. Grundskole- Gymnasie- Vuxna Totalt elever elever Eskilstuna Nyköping Totalt Kön (andel) Kvinnor/tjejer 52.4% 43.6% 69.2% Män/killar 47.6% 56.4% 30.8% Kvalitativ data I enkäten besvarades även påståendet Skriv nedan vad du tycker om lektionen i Arbetsmarknadskunskap. och dessa kommentarer redovisas kvalitativt.

17 7 Övrigt Inhämtandet av data skedde även i andra sammanhang än vid lektionerna i Arbetsmarknadskunskap. Vid presentationen av Arbetsmarknadskunskap i Katrineholm den 29 augusti 2013 distribuerades en enkät bland deltagarna som innehöll både en kvantitativ del och en kvalitativ del och samma enkät distribuerades även vid SYV-dagen i Flen den 10 oktober I övrigt inhämtades även kvalitativ data från bland annat Regionförbundet Sörmland, Arbetsförmedlingen samt andra aktörer i regionen. Kvantitativ data I enkäten som användes vid de två mättillfällena besvarades två variabler. Dessa besvarades på en femgradig skala från ett (håller inte alls med) till fem (håller helt med) och var: 1. Jag tror att lektioner i Arbetsmarknadskunskap skulle vara nyttiga för elever i Sörmland. 2. Jag tycker det behövs mer Arbetsmarknadskunskap i skolan. Antalet personer som besvarade enkäten var vid tillfälle ett (Katrineholm) 44 stycken och vid tillfälle två (Flen) 44 st, varav andelen kvinnor var 84.1% och andelen män var 15.9%. Kvalitativ data JIV har tillsammans med Regionförbundet Sörmland presenterat Arbetsmarknadskunskap i flera olika sammanhang och från vissa utav dessa har kvalitativ data inhämtats. Nedan följer en lista på den kvalitativa data som ligger till grund för resultatet: Enkätsvar från Katrineholm och Flen på påståendet Skriv nedan vad du tycker om Arbetsmarknadskunskap och dess implementering i Sörmland.. Regionförbundet Sörmlands sammanfattning av vilka reaktioner och frågor de stött på genom förstudieprocessen. Arbetsförmedlingen i Sörmlands uttalande kring implementering av projektet Arbetsmarknadskunskap. Mailfrågor med övriga intressenter i Arbetsmarknadskunskap. Följdfrågor till vuxna som närvarat på en lektion i Arbetsmarknadskunskap.

18 8 RESULTAT Lektioner Under denna del presenteras resultatet från de enkäter som genomfördes efter lektionerna i Arbetsmarknadskunskap. Kvantitativ data Medelvärdet (och standardavvikelsen) från samtliga elever (n = 181) på de fem variablerna var: M(SD) 1. Jag tyckte lektionen var bra (0.47) 2. Jag lärde mig mycket om 4.46 (0.72) jobb under lektionen. 3. Jag tyckte lektionen var nyttig (0.56) 4. Jag skulle vilja ha fler liknande lektioner (0.86) 5. Jag tycker det är viktigt med 4.66 (0.62) Arbetsmarknadskunskap. Mellan könen visade ett t-test för oberoende grupper (independentsamples t-test) att det inte förekom skillnader i medelvärde på någon av de fem variablerna (t 179 = ; p > 0.05). Gällande skillnader mellan städerna Nyköping och Eskilstuna visade t-testen på en skillnad. Skillnaden bestod i variabel fyra där eleverna i Nyköping (M = 4.46; SD = 0.08) svarade signifikant högre (t 179 = 2.43; p < 0.05) än eleverna i Eskilstuna (M = 4.16; SD = 0.10). Det fanns även en tendens till skillnad på variabel ett där elever i Nyköping (M = 4.80; SD = 0.05) upplevde att lektionen var bättre (t 179 = 1.97; p = 0.051) än elever i Eskilstuna (M = 4.67; SD = 0.05). På övriga variabler fanns inga skillnader mellan grupperna. Mellan de två nivåerna grundskola och gymnasieskola visade ett t-test att det inte fanns några skillnader i medelvärde på någon av de fem variablerna (t 179 = ; p > 0.05). Korrelationsberäkningar visade också på signifikanta samband mellan samtliga variabler, men de flesta var för svaga för att uttala sig om dess giltighet. De två korrelationer som var starkast var mellan variabel ett och tre (r = 0.58; p < 0.001) samt variabel två och tre (r = 0.63; p < 0.001). På variabel fyra var det 80.7% av populationen som svarade en fyra (4)( eller femma (5). Gällande de vuxna (n = 13) fördelade sig medelvärdena enligt nedan: M(SD) 1. Jag tyckte lektionen var bra (0.28) 2. Jag upplever att lektionen var 5.00 (0.00) nyttig för eleverna. 3. Lektionen motiverade mig att arbeta 4.46 (0.78) vidare med Arbetsmarknadskunskap. 4. Jag tycker det behövs mer 4.69 (0.48) Arbetsmarknadskunskap i skolan.

19 9 Inga statistiska beräkningar genomfördes på denna målgrupp då populationen endast bestod av 13 deltagare, varpå underlaget var numerärt svagt. Kvalitativ data Av de kommentarer som inhämtats via enkäter till elever och vuxna beskrevs lektionen nästan enbart i positiva ordalag. Nedan följer några elevkommentarer: "Jag tyckte det var väldigt bra. Jag lärde mig mycket och det satte tankarna igång. Riktigt bra personer som lärde oss också, stort + till dem! Jag tycker vi ska ha fler såna här lektioner! Tjej, År 9, Nyköping "Det var Awesome ni Gjorde så jag kan tänka på min hobby. Tack så mycket att ni gav er tid för att jag ska ha en bra bild! Tack så mycket! Kille, År 8, Nyköping Jättebra och nyttig information, skulle viljat ha det redan på högstadiet. Kille, År 1, Nyköping Väldigt bra att få mer inblick i vad som faktiskt gäller inom arbetsmarknaden och få faktan som behövs för att göra dröm till verklighet. Kille, År 1, Nyköping Det var bra att få veta vad arbetsgivare tittar på och vilka yrken som är lätta/svåra att få. Jag blev taggad att plugga och uppfylla min dröm. Tjej, År 2, Nyköping Jag tycker lektionen var bra därför att man kan tänka riktigt noga vad man vill bli i framtiden. Det var en riktigt nyttigt lektion, sjukt bra! Tjej, År 8, Eskilstuna Det var väldigt lärorikt och roligt. Skulle gärna ha fler liknande lektioner. Och jag lärder mig även så mycket mer än jag visste om t.ex. bygg, transport osv. Kille, År 8, Eskilstuna jag tycker det är jätte bra med sona lektioner. Det tycker alla skolor ska ha. Kille, År 8, Eskilstuna Jag tyckte att lektionen var bra. För nu har jag lärt mig mer om yrket jag vill hålla på med. Nu vet jag hur man får/söker jobb. Tack så mycket! Tjej, År 7, Eskilstuna Jag tyckte att den var bra för att man ska lära sig at man kan bli andra saker än vad man tänkt sig och att man ska ha en plan B. Kille, År 7, Eskilstuna

20 10 Den var nyttig och informationsrik. Man fick svar på sina frågor. Bra person som gjorde föreläsningen. Alla borde få denna föreläsning. Perfekt. Tjej, År 2, Eskilstuna Det var en nyttig och bra lektion. Jag fick lära mig nya saker. Kille, År 2, Eskilstuna Den var klart mer possetiv och lärorik än jag trodde den skulle vara. Man fick verkligen upp ögonen och insåg att snart är det dags för det riktiga jobblivet. Kille, År 2, Eskilstuna Två av samtliga elevkommentarer hade en något negativare innebörd och dessa var: Jag tycker att lektionen var bra. Lite tråkig men det gör ingenting. Tjej, År 8, Nyköping Den blev lite långtråkig men det var intressant att få veta så mycket om alla jobb. Kille, År 8, Nyköping De vuxna som medverkat på inspirationslektionerna gav också kommentarer på enkäterna. Nedan följer några av kommentarerna: Otroligt bra engagemang hos de som genomförde lektionen! Bra att lektionen utgick från elevernas intressen! Otroligt viktigt ämne som engagerar elever och som är otroligt viktigt! Riktigt bra! Lärare, Grundskola, Nyköping Bra vore OM man kunde matcha en dyl info före gymnasievalet, som sker 1 febr+omval tom 5/5 i tid. Arbetsmarknadskunskap SAKNAS! för våra ungdomar!! Studie- och yrkesvägledare, Grundskola, Nyköping KUL! Jag och min kollega har redan planer på hur vi ska jobba vidare med att vidga vyerna för våra elever i höst! :-) Studie- och yrkesvägledare, Gymnasieskola, Nyköping Bra fakta kopplat till elevernas verklighet. Informativt på rätt nivå. Lärare, Gymnasieskola, Eskilstuna Ert sätt att entusiasmera våra ungdomar i årskurs sju. Ni talade om viktiga livskunskaper på ett sätt som gjorde att eleverna blev engagerade och förstod hur viktigt ämnet faktiskt är. Tack för ert besök. Ni är varmt välkomna tillbaka. Lärare, Grundskola, Eskilstuna

21 11 Övrigt Kvantitativ data Medelvärdet (och standardavvikelsen) från övriga som besvarat enkäten i Katrineholm och Flen (n = 88) på de två variablerna var: M(SD) 1. Jag tror att lektioner i Arbetsmarknadskunskap 4.81 (0.45) skulle vara nyttiga för elever i Sörmland. 2. Jag tycker det behövs mer 4.81 (0.50) Arbetsmarknadskunskap i skolan. Mellan könen visade ett t-test för oberoende grupper (independentsamples t-test) att det inte förekom skillnader i medelvärde på någon av de två variablerna (t 86 = ; p > 0.05). Kvalitativ data Utifrån de kvalitativ enkätsvar som inkom i Katrineholm och Flen kommer nedan ett urval: Otroligt viktigt för det är en brist och speciellt i skolorna. Elever (många) undrar vad de gör i skolan. Varför ska de gå där. Fler lärare ska ta del av detta med Arbetsmarknadskunskap. Studie- och yrkesvägledare, Grundskola och gymnasieskola Ett arbete som behöver genomsyra all skolverksamhet. Rektor, Grundskola Som Syv inom vuxenutbildningen möter jag ofta sökande som berättar om bristen på kunskap om, arbete, yrken vid valet till gymnasiet. Därför välkomnar jag Arbetsmarknadskunskap i skolan i Sörmland. Studie- och yrkesvägledare, Vuxenutbildningen Idag känns den obefintlig och den behövs verkligen! Jag tror att eleverna har mer kunskap för att kunna genomföra väl genomtänkta val och beslut, vilket leder till färre avhopp. Studie- och yrkesvägledare, Vuxenutbildning Det borde vara något som är obligatoriskt i skolan. Studie- och yrkesvägledare, Gymnasieskola Absolut något som skulle behövas; elever går med strömmen; de väljer av bekvämlighet och vet inte hur många/vilka yrken som finns- Som syv får man inte tid att gå ut i klasser för att ge denna information och därför skulle det vara jättebra att få hjälp!!! Studie- och yrkesvägledare, Grundskola Ett stort behov av att inspireras och utveckla elevernas medvetenhet runt detta ämne. Bör bli en permanent del i undervisningen. Studie- och yrkesvägledare, Grundskola Tror att det skulle öka motivationen hos ungdomarna att vidga vyerna. Utbildningspolitiker

22 12 Det är av stor vikt att öka medvetenheten om olika yrkesvägar hos våra unga. Det möjliggör att de kan göra ett bra yrkesval. Politiker Viktigt att ge ungdomar mål och drivkraft! Och vidga vyer/synen på framtiden, jobben och livet. Samhällsekonomiskt och nödvändigt för att minska energispill/tapp. Ungdomar får inte tappa tron på sig själva och framtiden. Lärare, Gymnasieskola Jätteviktigt att börja med detta i Sörmland, helst nu på en gång. Lärare, Grundskola Jag hoppas att beslutsfattarna hoppar på så vi får Arbetsmarknadskunskap till skolorna i Katrineholm. Lärare, Grundskola Viktigt! Använd oss! Arbetsförmedlare, Arbetsförmedlingen Låter som en självklarhet. Start Biträdande Rektor, Gymnasieskola Några av kommentarerna hade en mer kritisk vinkling: Tveksam till många delar. Tror inte att detta skapar vilja, engagemang och driv hos våra ungdomar. Vill nog till andra metoder. Däremot tror jag att man alltid ska visa på ögonblicksbilden. Så här ser det ut idag men om framtiden är svårt att sia. Utbildningsstrateg, Centralt skolkontor Jag tycker att man glömmer föräldrarnas roll i det hela... Socialarbetare, Socialtjänsten Arbetsmarknadskunskap är viktigt men jag tycker att detta ämnen ska ingå naturligt i skolans alla ämnen. SYV har en viktig roll att fortbilda och inspirera sina lärarkollegor. Det är viktigt att låta SYV få dela med sig av sin kompetens, bjud in till lektioner. Låt SYVare få vara SYVare och inte administratörer, eller annat Studie- och yrkesvägledare, Grundskola Nedan följer de reflektioner som Regionförbundet Sörmland gjort under förstudieprocessen: Under förstudien har representanter från regionförbundet tillsammans med JIV och på egen hand, deltagit i olika möten med syfte att berätta om Arbetsmarknadskunskap och inhämta reaktioner på förslaget om en satsning i Sörmland. Genomgående så har reaktionerna varit mycket positiva, både på Arbetsmarknadskunskap som koncept och på idén om att genomföra en satsning i Sörmland. Samtliga grupperingar som vi träffat bekräftar behovet av en ökad kunskap om och förståelse för arbetsmarknaden hos unga och vuxna. Från politiskt håll ser man att Arbetsmarknadskunskap på schemat kan vara ett sätt att minska andelen unga utan fullständig utbildning och utan jobb, vilket är en mycket central fråga i de flesta kommuner. Också från tjänstemän inom utbildning har reaktionerna var positiva och att satsningen

23 skulle kunna minska problemen med byten och avhopp i gymnasieskolan. Från företagen har perspektivet fram för allt varit att detta är ett sätt att få en kanal in i skolorna och vice versa. Flertalet företagsrepresentanter bekymrar sig för det stora avstånd som finns mellan skola och arbetsliv och svårigheterna att få dessa världar att mötas. Arbetsmarknadskunskap kan vara en brobyggare. Något som fått speciellt positiva reaktioner, framför allt från företagen, är att Arbetsmarknadskunskap också innehåller diskussioner med eleverna kring attityder och vad som krävs för att fungera i arbetslivet. Personal från skolorna som varit inblandade i förstudien, men även personal på andra skolor (lärare och studieoch yrkesvägledare) är nog de som varit allra mest entusiastiska. De ser mycket stora möjligheter i att ha Arbetsmarknadskunskap på schemat och de bekräftar behoven av det om och om igen. Från skolpersonalen betonar man också betydelsen av att Arbetsmarknadskunskap innehåller ett lektionsmaterial och inte bara enstaka inspirationsföreläsningar. Det gör att förutsättningarna för att jobba med frågorna i vardagen, i det egna klassrummet blir mycket bättre. De studie- och yrkesvägledare vi mött under förstudien ser att detta kan hjälpa dem i deras arbete att göra studie- och yrkesvägledning till hela skolans ansvar. Representanter från Arbetsförmedlingen ser å sin sida att en satsning på Arbetsmarknadskunskap skulle kunna göra deras uppdrag betydligt lättare. Det hör till deras vardag att träffa ungdomar som hamnat utanför utbildning och jobb, många gånger för att de haft för dålig kunskap om konsekvenserna av sina val eller om olika valmöjligheter över huvud taget. Arbetsförmedlingen har under förstudien uttryckt ett starkt stöd för Arbetsmarknadskunskap, inte minst visas det genom det brev som inkommit till regionförbundet till stöd för satsningen, undertecknat av chefer inom Arbetsförmedlingen. Vi har inte stött på några egentliga negativa reaktioner. Generellt är stödet för idén och för att regionförbundet driver detta stort. Däremot har flera av de vi träffat lyft vissa farhågor när det gäller ett eventuellt genomförande. Dels finns det de som uttrycker en projekttrötthet och att de redan är inblandade i olika typer av skol-arbetslivprojekt och satsningar. Det finns en rädsla att detta ska bli ytterligare något som hamnar i knät. Många lyfter behovet av att se dessa olika satsningar i ett helhetsperspektiv och att detta måste finnas med vid en satsning på Arbetsmarknadskunskap. Från skolornas sida lyfter man att det kan vara svårt att ta sig in i skolorna och få tid att komma. Satsningen behöver förankras i alla led och det tar tid. En annan fråga som vi ofta fått under förstudien är hur vi i Sörmland skall säkra arbetslivets deltagande i Arbetsmarknadskunskap. I Västmanland har man en ekonomisk förening att utgå ifrån vars medlemmar representerar en stor del av Västmanlands arbetsgivare och arbetstillfällen. I Sörmland kommer vi behöva arbeta på ett annat sätt, anpassat efter våra förutsättningar. Här i Sörmland har vi flera olika befintliga forum och nätverk som vi kan samarbeta med i arbetet med Arbetsmarknadskunskap och flera av dem har vi också haft en dialog med under förstudien; Eskilstuna fabriksförening, Teknikcollege Sydöstra Sörmland, Teknikcollege Mälardalen, Utbildnings- och kompetensforum Sydöstra Sörmland, Vård- och omsorgscollege, Industriqompetens och Arbetsförmedlingen. Och det finns fler viktiga aktörer än de vi haft möjlighet att diskutera med under förstudien 13

24 14 som skulle kunna bli viktiga arbetet, som till exempel Östsvenska handelskammaren eller fackförbunden. En av de viktigaste faktorerna för att kunna genomföra en satsning på Arbetsmarknadskunskap i Sörmland är givetvis att säkra finansiering. På sikt bedömer vi chanserna goda att kommunerna kommer vilja gå in med pengar i projektet. De har dock inte möjlighet att bearbeta detta i årets budgetprocess, utan tidigast i budgetarbetet nästa år, i slutet av våren Detta gör att det är en kritisk faktor att regionförbundet kan stå för kostnaderna under åtminstone år 1 och en större eller en viss del av dem även fortsättningsvis. En förutsättning för ett framgångsrikt genomförande är förstås också att skolorna själva vill vara med i projektet. Vi hade gärna i större utsträckning än vad vi hade möjlighet till haft dialog med och förankrat idén hos länets rektorer och skolchefer. Vi kommer att behöva jobba ännu mer med detta. Samtidigt finns det ett tryck från och en iver i många skolor som har lärare och/eller studie- och yrkesvägledare som är mycket engagerade i att detta ska bli verklighet. Catharina Frändberg, Ansvarig för näringsliv och arbetsmarknad, Regionförbundet Sörmland, Nyköping Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Sörmlands gemensamma syn på implementeringen och behovet av Arbetsmarknadskunskap i Sörmland följer nedan: Arbetsmarknad och utbildningsval allt viktigare för skolungdomar. Utbildningssystemet i Sverige har blivit mer komplicerat och elever ställs i dag inför många valsituationer under sin skoltid. Samtidigt ser vi en allt kärvare arbetsmarknad där det blivit svårare för unga människor att etablera sig. Utvecklingen innebär att valet av utbildning och yrkesinriktning får större konsekvenser än tidigare. Samtidigt ligger avbrotten från gymnasieskolan på en fortsatt hög nivå. Det är entydigt så att en framgångsrik studie- och yrkesvägledning är ett av svaren på dessa utmaningar. Om ungdomar i ett tidigt skede blir medvetna om vilka möjligheter som finns att förhålla sig till på arbetsmarknaden ökar chansen att de gör utbildningsval som leder till att de snabbare kan etablera sig på en föränderlig arbetsmarknad. Arbetsförmedlingen har med stort intresse tagit del av de goda erfarenheter som gjorts inom ramen för Arbetsmarknadskunskap i Västmanland. Det vi särskilt vill lyfta fram är att skolelever redan i ett tidigt skede får klart för sig den mångfald som existerar på dagens arbetsmarknad och utifrån denna kunskap stimuleras att göra relevanta val i förhållande till hur möjligheterna till jobb på arbetsmarknaden faktiskt ser ut. Satsningar på studie- och yrkesvägledning är viktigt i ett län som Södermanland. Arbetsförmedlingens prognos för visar att trots en hög arbetslöshet är den upplevda bristen hos länets arbetsgivare på arbetskraft högre än i riket som helhet. Det råder alltså snarare kompetensbrist än arbetskraftsbrist i länet. Detta är ett tydligt tecken på att det finns ett omfattande behov av utbildnings- och kompetenshöjande insatser i länet. Arbetsförmedlingen i Sörmland anser att en satsning på Arbetsmarknadskunskap i länets skolor vore ett mycket värdefullt

25 15 bidrag för att öka ungdomars möjligheter i samhället och i arbetslivet. Katarina Enqvist-Bolin, Arbetsförmedlingschef i Katrineholm Sam Farsani, Arbetsförmedlingschef i Flen Patrik Vikström, Arbetsförmedlingschef i Eskilstuna Flera reflektioner kring projektet har även inkommit från andra intressenter och nedan presenteras dessa utifrån de tre frågor de besvarade: 1. Varför behövs satsningen Arbetsmarknadskunskap i Sörmland? Ökad Arbetsmarknadskunskap behövs sannolikt i hela landet och då inte bara hos elever i grundskola och på gymnasiet utan i minst samma omfattning hos elevernas föräldrar och inom lärarkåren, inom SYV-funktionen mm. Ulf Danielsson, platschef på Atea i Eskilstuna Det behövs eftersom kunskapen bland elever i grundskola och gymnasium är låg när det gäller vilka olika jobb som finns tex inom teknikföretagen. Mathias Demetriades, processledare på Teknikcollege Sydöstra Sörmland Jag tycker att vi ska försöka påverka och upplysa våra ungdomar att utbilda sig mot verksamheter där det finns jobb. Det behöver finnas mer inslag i skolan om var jobben finns och vad de går ut på. Gösta Reinl, ordförande Eskilstuna fabriksförening Arbetsmarknadskunskap visar i sina lektioner upp en tydlig bild av hur arbetsmarknaden ser ut i området. De genomför viktiga möten med bland annat föräldrar, som visat sig ha en viss påverkan i elevernas val av framtid. Ida-Maria Rydberg, processledare på Teknikcollege Mälardalen Genom att eleverna gör ett medvetet val utifrån att dom känner till fler yrken och också vilka yrken som kommer att efterfrågas så gör hela samhället en vinst. När eleverna väljer en allmän linje bara för att man inte vet något är risken för arbetslöshet mycket stor. Det kommer också innebära att nya studier måste till. Dom kastar bort värdefulla år. Och samhällets kostnad blir stor. Monica Oldenstedt, VD Industriqompetens och vice ordförande i Eskilstuna Fabriksförening 2. På vilket sätt skulle satsningen kunna vara till nytta för ditt företag eller dina medlemsföretag? Kortsiktigt ingen alls. På medellång och lång sikt är det givetvis bra om vi får fler utbildade och arbetssökande inom vår bransch. Lättare att tillsätta vakanser men för vår del ser jag även en poäng i att konkurrensen om vakanta tjänster ökar så skulle det även bromsa upp löneglidningen i branschen vilket i sin tur Ulf Danielsson, platschef på Atea i Eskilstuna Till stor nytta, då eleverna går syn på "våra" företag och de blir attraktiva. Gör framtida rekrytering lättare

26 16 Mathias Demetriades, processledare på Teknikcollege Sydöstra Sörmland Vi jobbar med detta jättemycket, att försöka få fler unga att intressera sig för yrken inom industrin och läsa tekniska ämnen. Arbetsmarknadskunskap är en jättebra satsning och passar mycket bra med det som vi vill och arbetar för. Gösta Reinl, ordförande Eskilstuna fabriksförening Satsningen skapar/förstärker intresset för teknik och industri. De talar varmt om inte minst ingenjörsyrket, som i regel få har grepp om. Ida-Maria Rydberg, processledare på Teknikcollege Mälardalen Genom att få motiverade elever som vill jobba med våra yrken får vi ett bättre underlag för vår utveckling. När vi blir de som återstår när eleven inte kommer in någon annan stans eller inte alls vet vad man vill blir inte slutresultatet så bra. Kraven inom vår bransch kräver utveckling hela tiden och det ställer stora krav på att alla medarbetare hänger med. Monica Oldenstedt, VD Industriqompetens och vice ordförande i Eskilstuna Fabriksförening 3. Vilka möjliga hinder ser du finns för ett lyckat genomförande av Arbetsmarknadskunskap i Sörmland? Hinder? Jag ser inga hinder för ett lyckat genomförande. Alla ni som är engagerade i utbildningen verkar mycket pedagogiska, kunniga och positiva. Jag är övertygad om att eleverna kommer att ge ett positivt betyg till utbildningen. Jag är mer fundersam på vilken reell effekt vi får och hur vi mäter den? Ulf Danielsson, platschef på Atea i Eskilstuna Möjliga hinder är tex om det inte är tillräckligt förankrat i de nätverk som redan finns. Jag tror också att lärare och rektorer är nyckelpersoner för att nå ut och fram. Mathias Demetriades, processledare på Teknikcollege Sydöstra Sörmland För att det ska bli lyckat är det mycket viktigt att det finns tydliga mål och att projektet kontinuerligt följs upp. Det är viktigt att kunna visa på resultat, som t.ex. om vi ser en ökad studiemotivation hos eleverna eller fler som väljer tekniska utbildningar. Eskilstuna fabriksförening genomför bland annat en stor kompetenskartläggning hos våra medlemsföretag. Än så länge har vi identifierat tretton yrken som täcker cirka sjuttio procent av de befintliga arbetstillfällena vilket är cirka 4300 stycken totalt. Vi frågar företagen hur många anställda de har med denna yrkeskompetens idag och vad de har för utbildning. Vi frågar dem vilka kompetenser de kommer att behöva på tre till fem års sikt och hur många arbetstillfällen det kan röra sig om. Vi tittar också på pensionsavgångar. Informationen om vilka behov av kompetens våra företag har och kommer att ha vill vi sedan ha ut i skolorna och då passar Arbetsmarknadskunskap perfekt som kanal. Gösta Reinl, ordförande Eskilstuna fabriksförening Jag ser möjligheten i att eleverna som får ta till sig Arbetsmarknadskunskap, också får lättare att förstå gymnasielärarna

27 17 (som marknadsför sina program för högstadieelever). Ett hinder skulle kunna vara att kommunen lutar sig tillbaka och låter Arbetsmarknadskunskap göra jobbet. I framtiden skulle jag vilja se att lärarna själva har Arbetsmarknadskunskap med sina elever. Att Arbetsmarknadskunskap är en del av läroplanen. Det kan exempelvis vara inbakat i samhällskunskapen, matematiken, historielektioner och språk med mera. Ida-Maria Rydberg, processledare på Teknikcollege Mälardalen Att man inte hittar rätt personer för uppdraget. Eller att dom inte släpps in på skolorna. Monica Oldenstedt, VD Industriqompetens och vice ordförande i Eskilstuna Fabriksförening Vidare har även några följdfrågor ställts till de vuxna personer som närvarat på lektioner i Arbetsmarknadskunskap. Dessa frågor samt reflektioner kring dessa följer nedan: 1. Varför behövs satsningen Arbetsmarknadskunskap i Sörmland? För att det i Sörmland precis som i andra kommuner behövs åtgärder i tidigare år för att få våra ungdomar ska bli mottagliga och medvetna om vilken arbetsmarknad som väntar dem efter det nionde skolåret. Jag tror generellt sätt att vi behöver belysa vikten av medvetenhet kring arbetsmarknadskunskap i ett tidigare skede. Lärare (mentor), grundskola, Eskilstuna Eleverna och samhället i stort tjänar på att ge elever och vuxna mer information om det aktuella läget kring yrken, arbetsmarknad för att så många som möjligt ska vara förberedda för vad ett arbete innebär. Studie- och yrkesvägledare, grundskola, Eskilstuna Jag tror att alla elever behöver få mer kännedom om vad som hjälper dem att få ett jobb så småningom. Lärare, gymnasieskola, Eskilstuna Vi är i stort behov av ämnet Arbetsmarknadskunskap i Sörmland. Vi har precis tagit bort vår PRAO och i vår nya läroplan (speciellt i SO) trycks det mer på att vi ska arbeta med detta område. Eleverna behöver veta mer om den verklighet som de ska bli en del av i framtiden, det är lätt att skolans värld blir en bubbla där elever har svårt att se kopplingar till världen utanför. Lärare, grundskola, Nyköping Nyköpings kommunala grundskolor har lagt ner prao-verksamheten vilket gör att de flesta eleverna inte kommer i kontakt med arbetslivet i så stor utsträckning. Det görs lite olika satsningar lokalt på skolorna, men det hänger till stor del på engagerade lärare och/eller syv. Lärare, gymnasieskola, Nyköping För att elever på högstadiet tydligt ska veta vad man blir när man väljer ett program till Gymnasiet, och vad man väljer bort. Lärare, gymnasieskola, Nyköping 2. Vilka möjliga hinder ser du finns för ett lyckat genomförande av Arbetsmarknadskunskap i Sörmland?

28 18 Om kontaktpersonen från er inte entusiasmerar eleverna kan det bli svårt att motivera dem att fortsätta. Lärare (mentor), grundskola, Eskilstuna Ett hinder kan vara om de personer som ska involveras i projektet inte känner ett tillräckligt engagemang. Men också om materialet som ni har inte känns rätt. Vidare hoppas jag på att Eskilstunas tjänstemän, politiker och näringslivet känner ett ansvar att backa upp det här eller liknande genomförande i vår kommun. Studie- och yrkesvägledare, grundskola, Eskilstuna Som vanligt i skolan är det tidsbrist, så hindret är att kunna ta tiden från kurser till detta. Men med god planering tror jag inte det ska behöva vara ett hinder. Lärare, gymnasieskola, Eskilstuna Det är viktigt att samordna projektet så att alla aktörer vet vad som krävs. Det är viktigt med en tydlig aktivitetsplan där målet med projektet är tydligt beskrivet. Det är också viktigt att få in projektet på skolorna i ett tidigt skede eftersom det är svårt att få in stora projekt under terminens gång. Kommunens, ledningens och lärarnas brist på engagemang är ett stort hinder. En handlingsplan för samordning och samverkan mellan de olika aktörerna är nödvändigt. Arbetet inom skola/arbetsliv behöver få ny näring från de olika aktörerna. Lärare, grundskola, Nyköping Borde inte finnas några, men visst beroende på hur openminded skolledare och lärare är att släppa in externa informatörer i klassrummen så kan det bli problem. Kan denna typ av verksamhet ses som ett komplement i undervisningen och ett led i studie- och yrkesorienterande insatser så går det lättare, men måste vara förankrat och planlagt. Lärare, gymnasieskola, Nyköping Att ni inte får det utrymmet (tiden) som ni behöver så att eleven inte hinner tänka igenom budskapet. Lärare, gymnasieskola, Nyköping DISKUSSION Arbetsmarknadskunskap behövs även i Sörmland. Förstudiens resultat pekar från de allra flest håll på att en implementering av Arbetsmarknadskunskap i Sörmland skulle vara mycket välkomnat av såväl lärare, studie- och yrkesvägledare, politiker, tjänstemän och arbetsgivare och framförallt, av eleverna själva. Lektioner Beträffande de lektioner i Arbetsmarknadskunskap som genomförts i Sörmland visar de höga medelvärdena på att lektionerna både varit uppskattade, lärande, nyttiga och viktiga. Dessa resultat ligger i

29 19 linje med den utvärdering 6 som genomförts i Västmanland där en betydligt större målgrupp uppvisar liknande resultat. Dessutom var det mer än fyra femtedelar av eleverna som ville ha likande lektioner igen (d.v.s. att de svarade 4 eller 5 på variabel fyra), vilket ytterligare bekräftar att de uppskattat närvaron av Arbetsmarknadskunskap i klassrummen. Gällande kommentarerna som inkom så var det endast två stycken som hade en lite negativ vinkling, och dessa handlade om att lektionen var lite tråkig, men fortfarande nyttig. Övriga 179 kommentarer var alla av enbart positiv innebörd. De vuxna som deltog på lektioner var ganska få till antalet (n = 13), men de visade även de endast positiva gensvar. Även dessa resultat ligger i linje med vad som framkommit i utvärderingen av projektet i Västmanland, och där bekräftas även denna bild av en större målgrupp. Övrigt Gällande resultatet från informationsinhämtningen utanför klassrumssituationerna, råder det även där generellt positiva tongångar. Gällande de två frågor som utvärderades kvalitativt återfinns höga medelvärden, de som fått en presentation av Arbetsmarknadskunskap ser nyttan i att införa detta även i Sörmland och generellt finns en enighet om att det behövs prata mer arbetsmarknad och framtid med Sörmlands ungdomar. Utifrån vad den kvalitativa informationen beskriver i de enkäter som inkommit så är även där de flesta mycket benägna att stödja projektets implementering i Sörmland. Behovet av Arbetsmarknadskunskap verkar finnas och på vissa håll har ju även skolans kontakt med arbetslivet minskats på senare år utifrån minskad praoverksamhet. Vid de presentationer av projektet som genomförts har de flesta varit mycket positiva, men ett par mer negativa infallsvinklar på Arbetsmarknadskunskaps förfarande inkom dock och dessa kräver ett förtydligande. Tveksam till många delar. Tror inte att detta skapar vilja, engagemang och driv hos våra ungdomar. Vill nog till andra metoder. Däremot tror jag att man alltid ska visa på ögonblicksbilden. Så här ser det ut idag men om framtiden är svårt att sia. Utbildningsstrateg, Centralt skolkontor Gällande den första tesen om att detta förfarande inte skapar vilja, engagemang och driv bland ungdomar kan JIV, efter att ha mött över elever (September 2013) absolut inte dela denna uppfattning. Samtliga utvärderingar och den egna erfarenheten talar precis motsatt språk, det vill säga att ungdomar verkligen upplever att de fått just detta när JIV närvarat i de Västmanländska skolorna. Tes två handlade om att man inte kan sia om framtiden och som motsats till detta så finns det en statlig myndighet i form av Arbetsförmedlingen som genom sina prognoser 6 Se dokumentet Arbetsmarknadskunskap Västmanland Utvärdering 2012.

30 20 vågar sia både fem och tio år framåt i tiden. JIV har upplevt att det förekommer en mycket skev bild av hur arbetsmarknaden ser ut och en stor anledning till denna skeva bild önskar JIV härleda till medias influenser. Därav finns det två vägar att gå. Antingen siar man ingenting om framtiden och låter ungdomar påverkas från alla andra håll, eller så utgår man från de prognoser om den framtida arbetsmarknaden som finns (finns många källor förutom Arbetsförmedlingen) och berättar om hur framtidens arbetsmarknad prognostiseras att se ut. JIV har valt det sistnämnda alternativet. En annan infallsvinkel handlar om föräldrarnas roll och lät: Jag tycker att man glömmer föräldrarnas roll i det hela... Socialarbetare, Socialtjänsten Gällande detta ser JIV föräldrarnas roll som essentiell i en ungdoms studie- och yrkesval, varpå det även i projektet ingår att träffa föräldrarna till dessa ungdomar för att förmedla samma kunskap om arbetsmarknaden. I Västmanland har väldigt många föräldramöten med temat Arbetsmarknadskunskap genomförts och detta med positivt utfall 7 och intresset för dessa föräldramöten har också ökat under JIV är av åsikten att de flesta beslut tas hemma vid köksbordet, vilket poängterar vilket JIV:s ställningstagande i frågan. Sju studie- och yrkesvägledare kommenterade, efter presentationen i Flen, hela skolans ansvar och särskilt lärarnas roll i det hela. Detta är en del som JIV belyser i och med lärarutbildningar. För att projektet ska bli långsiktigt hållbart krävs att lärarna inkluderar detta synsätt i sin undervisning. Regionförbundet tror att, precis som skett i Västmanlands län, att Arbetsmarknadskunskap ytterligare kan synliggöra och bekräfta vikten av studie- och yrkesvägledning i skolan. Vidare bekräftar även Regionförbundet Sörmland, Arbetsförmedlingen, Teknikcollege med flera och skolpersonal som närvarat på lektioner vikten av implementering av Arbetsmarknadskunskap i Sörmland. Regionförbundet medger att förankringen mot rektorer varit bristfällig under förstudien varpå detta arbete måste vidareutvecklas, och gällande de hinder som förutspåtts handlar de flesta om samordning och struktur. Detta också något som JIV understryker, det vill säga att samtliga aktörer i form av arbetsgivare, politiker, rektorer, tjänstemän, skolpersonal med mera, måste stötta projektet fullt ut. Detta har varit av avgörande vikt i Västmanland och enligt förstudiens resultat verkar goda förutsättningar för detta finnas även i Sörmland. 7 Se dokumentet Arbetsmarknadskunskap Västmanland Utvärdering 2012.

31 RS 39, Bil 2 Datum Dnr Jessica Svensson, LO Maria Hedvall, SSR-SACO Affi Kölevik, Vision Synpunkter på förslag till satsning på projektet arbetsmarknadskunskap i Sörmlands högstadie- och gymnasieskolor I Sörmlandsstrategin 2020 som är hela Sörmlands regionala utvecklingsplan har vi en strategi som lyder Vi ger unga bättre möjligheter att gå från utbildning till arbete. Med bakgrund av denna strategi vill regionförbundet satsa på ett projekt som sätter Arbetsmarknadskunskap på schemat för alla Sörmlands högstadie- och gymnasieskolor. Syftet med Arbetsmarknadskunskap är att höja kunskapen om arbetsmarknaden hos ungdomar, som ökar deras möjligheter att välja vägar som leder till arbete. Bakgrund Utbildningssystemet i Sverige har blivit mer komplicerat och elever ställs i dag inför många valsituationer under sin skoltid. Samtidigt ser vi en allt kärvare arbetsmarknad där det blivit svårare för unga människor att etablera sig. Utvecklingen innebär att valet av utbildning och yrkesinriktning får större konsekvenser än tidigare. En framgångsrik studie- och yrkesvägledning är en väg att möta dessa utmaningar. Om ungdomar i ett tidigt skede blir medvetna om vilka möjligheter och krav som finns på arbetsmarknaden ökar chansen att de gör utbildningsval som leder till att de snabbare kan etablera sig på en föränderlig arbetsmarknad. Satsningar på studie- och yrkesvägledning är viktigt i ett län som Sörmland. Arbetsförmedlingens prognos för visar att trots en hög arbetslöshet är den upplevda bristen hos länets arbetsgivare på arbetskraft högre än i riket som helhet. Det är viktigt att skolelever redan i ett tidigt skede får klart för sig den mångfald som existerar på dagens arbetsmarknad och utifrån denna kunskap stimuleras att göra relevanta val i förhållande till hur möjligheterna till jobb på arbetsmarknaden faktiskt ser ut. Det är också viktigt att inte bara skolan utan också arbetslivet engagerar sig i Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se Hemsida: Org nr: Sida 1(3)

32 detta arbete. Skola och arbetsliv behöver göra ett gemensamt arbete för att föra skola och omvärld närmre varandra. Arbetsmarknadskunskap startade i Västmanland Projektet Arbetsmarknadskunskap startade 2011 i Västmanlands län som ett komplement till den ordinarie studie- och yrkesvägledningen. Projektet riktar sig till elever på grund- och gymnasieskolan där inspirationslektioner är kärnverksamheten. Samtidigt har även lärare och föräldrar haft goda möjligheter att stötta ungdomar i sina studie- och yrkesval genom att vara delaktiga i projektet. Satsningen görs i samarbete mellan offentliga och privata arbetsgivare i Västmanland. Arbetsmarknadskunskap innehåller: Inspirationslektioner - Visar bilden av regionens arbetsmarknad på ett inspirerande sätt utifrån målgruppens ålder. Lärarinspiration Håller en introduktion till lärare om hur man kan väva in arbetsmarknads- kunskap i den ordinarie undervisningen. Lektionsmaterial Lektioner där lärare får stöd att fördjupa temat arbetsmarknadskunskap se Föräldramöten Deltar på föräldramöten där föräldrarna inspireras att coacha sina ungdomar till studier och framtida anställningsbarhet. Stöd Rådgivning, kontakter och nätverk vid planering av temadagar kring Arbetsmarknadskunskap och arbetsliv utifrån skolans och kommunens särskilda behov eller önskemål. Förstudie i Sörmland På uppdrag av Regionförbundet Sörmland har en förstudie genomförts under 2013 med syftet att undersöka förutsättningarna för att starta ett projekt med Arbetsmarknadskunskap i Sörmland. Förstudien genomfördes av Jobba i Västerås ekonomiska förening (JIV) och baseras på lektioner i Arbetsmarknadskunskap för elever samt presentationer av projektet i olika formella sammanhang för olika målgrupper (arbetsgivare, politiker, skolpersonal m.m.). Resultatet av förstudien visar att samtliga målgrupper bekräftar att Arbetsmarknadskunskap skulle kunna vara en bra modell för att stötta sörmländska ungdomar i att göra medvetna och välunderbyggda studie- och yrkesval. För 181 eleverna som deltog på lektionerna i Arbetsmarknadskunskap visade det sig att lektionerna både varit uppskattade, lärande, nyttiga och viktiga. Dessutom skulle mer än 80% av eleverna gärna ha en liknande lektion igen. Under förstudien har Regionförbundet Sörmland samarbetat med Eskilstuna fabriksförening, Teknikcollege, Sydöstra Sörmland, Teknikcollege Mälardalen, Utbildnings- och kompetensforum Sydöstra Sörmland, Vård- och omsorgscollege, Sid 2(3)

33 Industriqompetens och Arbetsförmedlingen. I detta sammanhang skulle vårt samarbete kunnat vara bredare och t ex omfattat även de fackliga organisationerna. Genomförande av satsningen i Sörmland med start 2014 Det förslag som nu är på väg fram i regionförbundets styrelse innebär ett 3-årigt projekt med erbjudande om Arbetsmarknadskunskap till Sörmlands alla skolor. Projektet är tänkt att bedrivas av Regionförbundet tillsammans med kommunerna och i löpande dialog med näringslivet, facken, skolan och intresseorganisationer. Två kommunikatörer anställs för att arbeta med projektet i Sörmland och verksamheten knyts till redan befintlig projektorganisation i Västmanland så att vi skapar en satsning som omfattar båda länen. Resultatmålen är att hålla Arbetsmarknadskunskapslektioner för 7000 elever varje år och samtidigt erbjuda samtliga skolor föräldramöten och utbildningar för skolpersonal kring Arbetsmarknadskunskap. En snabb dialog med fackliga organisationer Innan beslut fattas i Regionförbundet Sörmlands styrelse den 5 december 2013 vill vi gärna få synpunkter från de fackliga organisationerna i länet. Fackförbunden kommer att vara viktiga samtalspartners under genomförandet av satsningen och vi vill därför komplettera beslutsunderlaget med era synpunkter. Med denna skrivelse bifogar vi den förstudie som genomförts under året och ber om att få era synpunkter utifrån följande frågor senast på måndag ; 1. Anser ni att en satsning på Arbetsmarknadskunskap behövs i Sörmland? 2. Vilka är era synpunkter på projektets uppläggning och genomförande som det beskrivs i studien och i denna skrivelse? 3. Vilka möjliga hinder ser ni finns för ett lyckat genomförande av Arbetsmarknadskunskap i Sörmland? 4. Regionförbundet Sörmland vill gärna se att fackförbunden representeras i den referensgrupp som skall knytas till projektet, har din organisation möjlighet att ingå i denna? Skicka svaren via e-post till: goran.norberg@region.sormland.se Kontaktperson i denna fråga är: Karin Botås, karin.botas@region.sormland.se Tfn REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND Förbundskontoret Göran Norberg Förbundsdirektör Sid 3(3)

34

35

36

37

38 PM RS 40, bil 1 Datum Dnr Regionstyrelsen VP 2014 särskilda satsningar utifrån regeringens tillskott av regionala utvecklingsmedel Det extra tillskott av regionala utvecklingsmedel som regeringen beslutat om och som uppgår till 5 Mkr vardera för åren 2013 och 2014 har till största delen utnyttjats i förslaget till Verksamhetsplan för En viss del tas i anspråk redan 2013 genom särskilt beslut i regionstyrelsen. De extra medlen har lagts både på satsningar av engångskaraktär där omprövning kan göras inför budgetbeslut kommande år eller lagts in som utökade satsningar på områden som redan varit prioriterade. De extra satsningar som nu föreslås för 2014 kan i viss utsträckning även ses som en överbryggning till 2015 då medel från de nya strukturfonderna kan utnyttjas. Nedan följer en sammaställning av de projekt och aktiviter i VP 2014 som medfinansieras med hjälp av det extra tillskottet; Tot. budget Tillskott 1. Arbetsmarknadskunskap i skolan 2,3 1,1 2. Vård- och omsorgscollege i Sörmland 1,0 0,5 3. Inventering av bredbandstäckningen 0,6 0,3 4. Särskild näringslivssatsning via ALMI 1,0 0,5 5. Rådgivning till invandrarföretag 0,9 0,5 6. Sörmlands Innovationsstrategi 5,0 2,5 7. Försök med biogasbuss 1,0 0,5 8. Stödstruktur för användningen av EU-medel 2,0 1,4 Summa 13,8 7,3 Mkr Det bör understrykas att nivån för de förslagna satsningarna förutsätter att regeringen godkänner att vissa medel får föras över från innevarande år till 2014, vilket regionförbundet anhållit om. REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND Förbundskontoret Göran Norberg Förbundsdirektör Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se Hemsida: Org nr: Sida 1(1)

39 RS 40, bil 2 Mål1 Unga utbilda sig och arbeta Tveksam till Arbetsmarknadskunskap i skolan. NYA: 1,Mat i sörmland, odling mm. Grön näring 2,Innovation, lego legue, skolor att delta i tävlingar, 3,Yrkesutbildningar, certifiera solcellsinstallatörer, odling, Mål 2 Stärka samband Öka på cykelstrategin NYA 1,Elbilar. Regional infrastruktur kr 2, Utredning för hållbar logistik Mål 3 Konkurrenskraftigt näringsliv NYA 1, Energieffektiva företag Övrigt Miljöcertifiera Regionförbundet Sörmland. Ta bort fri alkohol. Hur mycket pengar läggs på respektive mål, sammanslaget med kontoret? Magnus Johansson (MP)

40 RS 40, Bil 3 Datum Dnr VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2014 Fastställd i RS 5 december Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se Hemsida: Org nr: Sida 1(34)

41 SÖRMLAND I OMVÄRLDEN... 3 REGIONFÖRBUNDETS UPPDRAG... 4 REGIONFÖRBUNDETS ÄNDAMÅL ENLIGT FÖRBUNDSORDNINGEN... 4 FÖRBUNDETS UPPGIFTER ENLIGT LAGEN OM SAMVERKANSORGAN... 4 SÖRMLANDSSTRATEGIN VISIONEN... 5 REGIONFÖRBUNDET OCH SÖRMLANDSSTRATEGIN... 5 BUDGET- OCH PLANERINGSPROCESSEN... 6 REGIONFÖRBUNDETS VERKSAMHET MÅL 1: I SÖRMLAND FINNS GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UNGA OCH VUXNA ATT UTBILDA SIG OCH ARBETA. ARBETSGIVARE HAR GODA MÖJLIGHETER ATT REKRYTERA RÄTT KOMPETENS Strategi: Vi anpassar utbildningar bättre till rekryteringsbehoven genom att utbildningsanordnare och arbetsgivare tydligt och tillsammans formulerar vilka behov av kompetens som finns Strategi: Vi ger unga och vuxna bättre möjligheter att gå från utbildning till arbete... 9 Strategi: Vi genomför behovsanpassade insatser för grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden MÅL 2: SÖRMLAND HAR STARKA SAMBAND MED OMVÄRLDEN Strategi: Vi utvecklar ett hållbart transportsystem Strategi: Vi skapar en modern IT-infrastruktur i Sörmland MÅL 3: SÖRMLAND HAR ETT KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV Strategi: Vi påverkar attityder till entreprenörskap Strategi: Vi utvecklar det regionala innovationssystemet med individen i fokus Strategi: Vi bidrar till att utveckla strategiskt viktiga branscher MÅL 4: SÖRMLAND HAR HÅLLBARA OCH ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER Strategi: Vi prioriterar en hållbar och attraktiv boendemiljö Strategi: Vi skapar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa hos sörmlänningarna REGIONFÖRBUNDETS INSATSER UTÖVER MÅL OCH STRATEGIER I SÖRMLANDS-STRATEGIN EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING ÖVER PROJEKT OCH AKTIVITETER INOM HUVUDVERKSAMHETEN SIDOORDNAD VERKSAMHET FoU i Sörmland Samverkansstrateg för vård och omsorg i Sörmland POLITISK LEDNING FÖRBUNDSKONTORET OCH DET INTERNA ARBETET FÖRBUNDSKONTORET DET INTERNA UTVECKLINGSARBETET EKONOMI OCH FINANSIELLA MÅL EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FINANSIELLT MÅL VERKSAMHETSBUDGET FÖR NOTER OCH KOMMENTARER TILL BUDGET EKONOMISK PLAN Sid 2(34)

42 Sörmland i omvärlden Den svenska ekonomin återhämtar sig svagt men fortfarande sätter kriserna i Europa och USA sina spår. Den exportberoende svenska industrin som stål, fordon och telecom har svårigheter när den internationella konjunkturen är svag. Dessa faktorer påverkar företag i Sörmland och därmed påverkas också arbetsmarknaden i vårt län. Även om den inhemska marknaden fortfarande är relativt stark, så ökar inte antalet jobb i den utsträckning som behövs för att förbättra arbetslöshetssituationen i länet. Svårast på arbetsmarknaden har ungdomar och personer med utländsk bakgrund. Sörmland har under de senaste tre åren varit ett av de län som haft högst arbetslöshet och lägst sysselsättningsgrad. Regeringen har därför ökat det regionala utvecklingsstödet med sammanlagt 10 miljoner kronor för 2013 och När återhämningen på arbetsmarknaden nu börjar märkas är det viktigt att matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivarna fungerar. Inom vissa branscher och yrken råder det redan brist på arbetskraft med rätt kompetens. Samtidigt ökar arbetspendlingen till och från angränsade län starkare än tidigare. Sammantaget utgör allt detta de största utmaningarna Sörmland står inför just nu. Det ställer krav på främst utbildningen i länet men även på transportsystemet och kollektivtrafiken. Lika viktigt är att de som väntar på att komma in på arbetsmarknaden får bra vägledning och ökad kunskap om var jobben finns och vilken kompetens som behövs. En långsiktigt hållbar utveckling för Sörmland förutsätter att det blir fler växande företag i både befintliga och nya branscher. Men utvecklingen kräver även livskvalitet, hälsa och attraktiva boendemiljöer. Det regionala utvecklingsprogrammet Sörmlandsstrategin 2020 lyfter alla dessa utmaningar och pekar även ut de viktigaste målen och strategierna för nå dit. För att nå målen är dock det viktigaste att alla intressenter i länet tar sitt ansvar och bidrar och att man samverkar kring de insatser som är av regional betydelse. Regionförbundets roll i detta arbete är i första hand att öka kunskapen kring olika utvecklingsfaktorer och i dialog med sina medlemmar och andra intressenter initiera relevanta åtgärder. Regionförbundet har även en uppgift att följa upp och belysa hur utvecklingsinsatserna faller ut. I verksamhetsplanen 2014 satsar vi på att stärka förutsättningarna för en länsövergripande dialog om länets fysiska, ekonomiska och sociala utveckling. Vi satsar på en ny innovationsstrategi för att stärka näringslivets utveckling och vi arbetar vidare på att förbättra kompetensförsörjningen inom både den privata och den offentliga sektorn. Utvecklingen av besöksnäringen fortsätter och vi förstärker arbetet kring infrastruktur och transportfrågorna. Under 2014 kommer fokus också att ligga på hur vi ska kunna dra nytta av EU:s olika stöd kopplade till genomförandet av EU:s strategi EU 2020.Regionförbundet Sörmland har för 2014 stora möjligheter att öka sina insatser på många viktiga områden. Det beror dels på en egen stark ekonomi men även på de extra utvecklingsmedel som regeringen ställt till länets förfogande. Sid 3(34)

43 Regionförbundets uppdrag Regionförbundets ändamål enligt förbundsordningen Förbundet ska vara ett organ för kommunerna och landstinget i Sörmland för att ta vara på länets möjligheter och främja dess utveckling. I detta ska medborgarnas/länsbefolkningens möjligheter till delaktighet och insyn i verksamheten beaktas liksom subsidiaritet, strävan efter en uthållig utveckling, jämställdhet samt de mervärden som verksamheten inom förbundet ger upphov till. Förbundet ska vara medlemmarnas gemensamma organ för regional utveckling, samordna insatser inom området och vara medlemmarnas gemensamma företrädare i följande frågor: Särskilt främja inomregional samverkan beträffande trafik och infrastruktur, näringsliv och entreprenörskap samt kompetensutveckling och arbetskraftstillgång. Internationalisering, hållbar utveckling och ungdomars värderingar är perspektiv som ska genomsyra verksamheten. Verkställa regionala uppdrag från staten. Utse eller nominera representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde. Ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten samt uppgifter som medlemmarna väljer att tillföra förbundet. Förbundets uppgifter enligt lagen om samverkansorgan Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter. Samordna insatser för genomförandet av strategin. Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Sid 4(34)

44 Sörmlandsstrategin 2020 Från och med 2013 gäller det regionala utvecklingsprogrammet Sörmlandsstrategin Detta program utformas på statens uppdrag och är ett viktigt dokument för landstinget, kommunerna, regionförbundet och andra intressenter när det gäller gemensamma regionala målsättningar och prioriteringar av olika satsningar. Sörmlandsstrategin 2020 utgår från en vision för utvecklingen av Sörmland och är uppbyggd på fyra angivna mål samt tolv strategier. Mål och strategier är kopplade till indikatorer för att kunna följas upp både regionalt och lokalt. Visionen Vision antagen av regionstyrelsen i december 2011: Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland. År 2020 är det vackra Sörmland en attraktiv plats att leva, verka och växa i. Sörmland är en viktig del i den växande och långsiktigt hållbara Stockholm-Mälarregionen. Sörmlands unika förutsättningar attraherar både människor och investeringar. Här finns goda kommunikationer. Här är nära till natur, kultur, utbildningsmöjligheter och service, här har vi ett gott liv. Regionförbundet och Sörmlandsstrategin Regionförbundets uppgift är att samordna Sörmlandsstrategin 2020 samt följa upp dess inriktning och mål. Förbundet har det övergripande ansvaret, men om tydliga resultat ska kunna nås behövs en långtgående samverkan med andra aktörer. Ett viktigt led i uppföljningen är att stämma av utvecklingen i länet med hjälp av Sörmlandsstrategins indikatorer. Regionförbundet ska också genomföra delar av Sörmlandsstrategin Därför är verksamhetsplanen utformad efter denna strategis fyra mål med tillhörande strategier, vilka verkställs genom projekt och aktiviteter (löpande verksamhet). För dessa anges mål som ska uppnås under året. Resultatet (måluppfyllelsen) ska leda till effekter i ett längre perspektiv (Sörmlandsstrategins mål). Utvecklingen kan följas genom Sörmlandsstrategins indikatorer, vilket sammantaget ger en helhetsbild över regionförbundets verksamhet och hur denna bidrar till den hållbara tillväxt och utveckling som beskrivs i Sörmlandsstrategin Sid 5(34)

45 Sörmlandsstrategin 2020 Mål och strategier Regionförbundets Projekt Projektmål 2014 Aktiviteter Aktivitetsmål 2014 Budget- och planeringsprocessen Regionstyrelsen och förbundskontoret har arbetat med att utveckla budget- och planeringsprocessen. Syftet är att få en närmare koppling mellan regionstyrelsen och verksamheten. Processen inleddes med en omvärldsanalys och därefter en diskussion om inriktning och förutsättningar på regionstyrelsens möte i juni. På oktobermötet diskuterade styrelsen vilka områden man vill fokusera på och vilka satsningar som behövs. Detta har utgjort underlag för höstens arbete med verksamhetsplan och budget för Sid 6(34)

46 Regionförbundets verksamhet 2014 Mål 1: I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. Strategi: Vi anpassar utbildningar bättre till rekryteringsbehoven genom att utbildningsanordnare och arbetsgivare tydligt och tillsammans formulerar vilka behov av kompetens som finns. Projekt Projektmål Budget Regional kompetensplattform Regeringsuppdraget fortsätter och projektet ska verka för en utvecklad samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Målet är att under 2014 underhålla och utveckla den samverkan som byggts upp i länet. Bland annat ska relevant underlag tas fram och kommuniceras till berörda parter. Mötesplatser där näringslivet, kommunerna och utbildningsanordnare kan träffas ska anordnas för att matcha behov och utbud av kompetens kronor Projektslut Projekt Projektmål Budget Politisk kompetensberedning Målet är att färdigställa en handlingsplan för regionala insatser och påbörja genomförandet av dessa kronor Projektslut Sid 7(34)

47 Projekt Projektmål Satsning på Mälardalens högskola Målet är att säkerställa Mälardalens högskolas status och dess möjlighet att vidareutveckla viktiga utbildningar och forskningsområden. Högskolan har en viktig roll att säkerställa länets behov av kompetens på många områden, särskilt de offentliga myndigheternas. Samarbetet är utformat i en överenskommelse. Budget kronor Projektslut Aktivitet Projektmål Budget Vård- och Omsorgscollege i Sörmland Målet är att tillsammans med berörda intressenter utveckla verksamheten inom Vård- och Omsorgscollege i Sörmland och att säkerställa att det finns resurser för att leda verksamheten kronor Projektslut Projekt Projektmål Budget YH-Mälardalen (Yrkeshögskoleutbildning) (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Tillsammans med Västmanland fortsätta driva en storregional funktion för samverkan kring yrkeshögskoleutbildningar. Målet är att få fler YH-utbildningar i regionen. Under året ska beslut tas om en fortsatt form att driva verksamheten vidare i kronor Projektslut Sid 8(34)

48 Strategi: Vi ger unga och vuxna bättre möjligheter att gå från utbildning till arbete Projekt Projektmål Budget Arbetsmarknadskunskap i skolan Målet är att starta en informationsverksamhet för samtliga elever i årskurs 7-8 i grundskolan och årskurs 1-3 i gymnasiet. Syftet är att öka kunskapen om arbetsmarknaden och de krav som ställs när man ska gå ut i arbetslivet. Projektet genomförs i samarbete med organisationen Jobba i Västerås och ska pågå i första hand under Ambitionen är att kommunerna därefter ska avgöra om man vill fortsätta och därmed långsiktigt ta över ansvaret för projektet kronor Projektslut Strategi: Vi genomför behovsanpassade insatser för grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Projekt Projektmål Europeiska Socialfonden (ESF), förstudie Tillsammans med länets aktörer på området ta fram ett förslag på hur vi i Sörmland kan arbeta i nästa socialfondsperiod. Förslaget ska ha en tydlig koppling till Sörmlandsstrategin 2020 och föreslå ett arbetssätt för mer effektivt nyttjande av socialfondsmedlen. Budget 0 kronor (finansiering från socialfonden kronor, kostnader kronor) Projektslut Sid 9(34)

49 Mål 2: Sörmland har starka samband med omvärlden Strategi: Vi utvecklar ett hållbart transportsystem Projekt Projektmål Budget Storregionala samverkansprojekt inom En bättre sits (EBS) och Östra Mellansverige (ÖMS) Målet är att aktivt medverka i de pågående storregionala samverkansprojekten och ta fram planeringsunderlag för Sörmland och dess omvärld. Inom EBS är frågan om hållbara godstransporter och logistik prioriterad kronor Projektslut Projekt Projektmål Budget Utredningar, som Ostlänkens och Skavstas vidare planering, åtgärder till stöd för en effektiv kollektivtrafik med mera Målet är att ta fram material som stödjer medlemmarnas planering och arbete för att utveckla och stärka de regionala sambanden och de hållbara transportsystemen inom länet och över länsgränserna kronor Projektslut Sid 10(34)

50 Projekt Projektmål Budget Implementering och genomförande av cykelstrategin Målet är att initiera och koordinera genomförandet av cykelstrategins olika delar och stödja berörda parter i dess arbete kronor Projektslut Aktivitet Aktivitetsmål Budget Genomförande och uppföljning av länsplanen för regional transportinfrastruktur Målet är att, utifrån de rutiner som är beslutade, genomföra den regionala planen i nära samverkan med Trafikverket, kommunerna, kollektivtrafikmyndigheten, länsstyrelsen och landstinget kronor Aktivitet Delta i utvecklingsprojekten Ostlänken, Räta Linjen och Biogas Öst Aktivitetsmål Som delägare i Nyköping- Östgötalänken AB följa arbetet via styrelsen och via tjänstemannaberedningen För samverkansprojekt som Räta Linjen och eventuellt ytterligare projekt (E22-gruppen med flera) delta och stötta kommuner samt övriga parter Medlemskap i organisationen Biogas Öst inklusive medverkan i smärre projekt. Budget kronor Sid 11(34)

51 Strategi: Vi skapar en modern IT-infrastruktur i Sörmland Aktivitet Aktivitetsmål Budget Bredband Inventeringsarbete samt ekonomiskt stöd till samordningsfunktionen på länsstyrelsen kronor Sid 12(34)

52 Mål 3: Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv Strategi: Vi påverkar attityder till entreprenörskap Projekt Projektmål Främja kvinnors företagande Målet är att följa upp genomförandet av beslutade projekt som utförs av ordinarie företagsfrämjande aktörer. Budget kronor (statlig finansiering kr, intäkter från länsstyrelsen kronor, kostnader kronor) Projektslut Aktivitet Aktivitetsmål Ung företagsamhet (UF) Medfinansiera Ung Företagsamhets verksamhet kring UF-företagande i länets gymnasieskolor. Visionen för Ung Företagsamhet är att alla elever i Sörmland som vill ska ha möjlighet att driva ett UF-företag under sin gymnasietid. Ett viktigt arbete för UF är att inspirera fler lärare till att handleda ungdomar i företagande. Budget kronor Sid 13(34)

53 Aktivitet Aktivitetsmål Almi IFS Via IFS verksamhet ska ett flertal företagare med utländsk bakgrund få rådgivning så att de kan starta företag. Även nystartade företag av denna typ ska få rådgivning. En speciell satsning på kvinnor med utländsk bakgrund ingår också. IFS är en ideell förening som har till uppgift att främja företagandet för personer med utländsk bakgrund i syfte att hjälpa och stödja dessa att starta eller att utveckla befintliga företag. Insatserna ska vara långsiktigt hållbara, både för ekonomin och för jämställdhet och kulturell integration. Budget kronor Aktivitet Aktivitetsmål Samarbete med Östsvenska Handelskammaren Målet är att träffa en överenskommelse om samverkan kring tillväxtprojekt i länet, bland annat genom insatser för internationalisering i sörmländska företag, samt följa upp genomförda insatser. Handelskammaren ska genom sina insatser inom området näringslivsutveckling medverka till förverkligandet av Sörmlandsstrategin Följande insatser ska genomföras: Fortsatt internationalisering av små och medelstora företag i Sörmland, administrativt bidra till förverkligandet av ett partnerskap för hanteringen av Tillväxtverkets olika checkar för företagsstöd, genomföra projektet Trampolinen som har till syfte att skapa kontakter mellan grundskolan och företag samt fortsätta initiativet kring former för samverkan mellan näringsliv, universitet och högskolor. Budget kronor Sid 14(34)

54 Aktivitet Aktivitetsmål Budget Samarbete med Nyföretagarcentrum Målet är att träffa överenskommelse om samverkan kring insatser för ökat nyföretagande i Sörmland kronor Strategi: Vi utvecklar det regionala innovationssystemet med individen i fokus Projekt Projektmål Budget Genomförande av Sörmlands Innovationsstrategi Målet är att bygga ett fungerande innovationssystem som i en region med brist på forskningsintensiva innovationsmiljöer uppmuntrar människor och företag att våga förverkliga sina idéer. Innovationssystemet ska locka till och stödja idéer så att de kan bli kommersiella produkter på marknaden, inte minst inom miljöområdet och bland tjänstenäringarna. Särskilt fokus ska också vara på innovationsutveckling inom den offentliga sektorn. Inom ramen för strategin ska även olika sätt att stimulera ungdomars innovationsintresse prövas kronor Projektslut Projekt Projektmål Budget Robotdalen (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektet har pågått i 10 år som en del i Vinnovas Vinnväxprogram. En ansökan om fortsättning på projektet har gjorts till Vinnova och regionförbundet är tilltänkt medfinansiär. Projektets områden är fältrobotik, industrirobotik och hälsorobotik. Regionförbundet följer att projektet uppnår de mål som Vinnova och EU:s regionalfond ställer på projektet kronor (per år) Projektslut Sid 15(34)

55 Projekt Projektmål Budget Mälardalen Industrial Technology Center (MITC) (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Målet är att få till en samverkan mellan företag, akademi och samhälle inom området industriell teknik. I samarbetet ingår industriföretag i Mälardalen och Mälardalens högskola. Målet är att planera, finansiera och koordinera utbildnings-, utvecklings- och forskningsprojekt tillsammans kronor Projektslut Projekt Projektmål Budget Teknikcollege, Sydöstra Sörmland (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Målet är att följa upp att samverkansprojektet mellan regionförbundet, Nyköpings, Oxelösunds, Trosas och Gnestas kommuner uppfylller sina mål kring samverkan mellan näringsliv och det offentliga, bland annat om behov av kompetens kronor Projektslut Strategi: Vi bidrar till att utveckla strategiskt viktiga branscher Projekt Projektmål Budget Handlingsprogrammet för näringslivsutveckling Utifrån handlingsprogrammets mål genomföra utvecklingsinsatser i samråd med länets näringslivschefer kronor Projektslut Sid 16(34)

56 Projekt Projektmål Det regionala turismuppdraget, inklusive regionalfondsprojektet Business Boost Följa upp att det regionala uppdraget utförs enligt upphandling inklusive det särskilda regionalfondsprojektet. I uppdraget ingår från och med årsskiftet ansvaret för fortsatt genomförande av det pågående destinationsutvecklingsarbetet Budget kronor (EU finansiering kronor. Total finansiering kronor) Projektslut Projekt Projektmål Sörmlandsfonden (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Sörmlandsfonden ska ge företagare och investerare förutsättningar att utvecklas och skapa affärer. Fonden är ett komplement till traditionell bankfinansiering. Regionförbundet bidrar till administrationen av Sörmlandsfonden tillsammans med länsstyrelsen. Budget kronor Projektslut Projekt Projektmål Budget Miljödrivna marknader (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Skapa en plattform för forskning på miljöteknikens område i syfte att utveckla samverkan mellan små och medelstora företag och offentliga aktörer kronor Projektslut Sid 17(34)

57 Aktivitet Aktivitetsmål Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, basuppdrag Följa upp genomförandet av de politiskt beslutade ägardirektiven. Almis uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt stimulera nyföretagande i syfte att skapa tillväxt och förnyelse. Verksamheten ska vara inriktad på företagsutveckling genom rådgivning och finansiering med utlåning till små och medelstora företag. Budget kronor Aktivitet Aktivitetsmål Budget Almi regionspecifikt uppdrag (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Målet är att utforma ett regionspecifikt uppdrag kring företagsrådgivning i Östra Mellansverige samt följa upp genomförda insatser kronor Projekt Projektmål Budget Energieffektivisering hos företag Genomföra en förstudie kring hur man kan stimulera till ökad energieffektivisering inom små och medelstora företag. Förstudien ska utgöra grund för en ansökan om ett projekt med EUstöd kronor Projektslut Sid 18(34)

58 Projekt Projektmål Budget Tematisk utvärdering insatser på det näringspolitiska området I uppgiften att följa upp Sörmlandsstrategin 2020 ingår att årligen göra en tematisk uppföljning är målet att studera effekter och resultat av insatser på det näringspolitiska området, det vill säga Mål 3 i Sörmlandsstrategin Uppföljningen ska bygga på regionala analyser och bidra till ett fördjupat lärande hos berörda intressenter kronor Projektslut Sid 19(34)

59 Mål 4: Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer Strategi: Vi prioriterar en hållbar och attraktiv boendemiljö Projekt Projektmål Budget Strategi för regional fysisk planering Målet är att, med utgångspunkt från Sörmlandsstrategin 2020, konkretisera strategierna och koppla länets utveckling tydligare samman med det fysiska utvecklingsperspektivet. Det ska ge stöd till kommunerna och landstinget i deras utvecklingsplanering och också positionera länet i en större geografi. Detta innefattar även analyssamverkan inom länet kronor Projektslut Projekt Projektmål Budget Försök med biogasbuss i landsortstrafik Målet är att i samverkan med kollektivtrafikmyndigheten och inom ramen för Biogas Öst samt busstillverkare, genomföra ett försök med biogasbussar i landsortstrafik kronor Projektslut Projekt Projektmål Budget Utmaningar inom bostadsmarknaden i Sörmland Målet är att tillsammans med kommunerna, länsstyrelsen och företag i bostadsbranschen belysa utmaningarna på bostadsmarknaden och initiera lämpliga samverkansprojekt kr Projektslut Sid 20(34)

60 Projekt Projektmål Budget Utveckling av landsbygdens näringar Målet är att tillsammans med länsstyrelsen organisera arbetet med EU:s landsbygdsprogram så att effektiva insatser för att stärka näringslivsutvecklingen på landsbygden kan komma till stånd. Särskilt fokus ska riktas på maten som en växande näringsgren kronor Projektslut Strategi: Vi skapar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa hos sörmlänningarna Projekt Projektmål Budget Genomföra planen för jämställd regional utveckling Målet är att arbeta vidare med genomförandet av den antagna planen för jämställdhetsintegrering i det regionala utvecklingsarbetet kronor Projektslut Sid 21(34)

61 Regionförbundets insatser utöver mål och strategier i Sörmlandsstrategin 2020 Projekt Introduktion av Sörmlandsstrategin 2020 Projektmål Budget Målet är att föra ut och förankra Sörmlandsstrategin 2020 hos medlemmarna och samarbetspartners inom och utom länet. Sörmlandsstrategin ska uppfattas som hela länets utvecklingsprogram och ansvaret för genomförandet ska fördelas mellan ett flertal aktörer i länet kronor Projektslut Projekt Projektmål Budget Analyssamverkan i Mälardalen Målet är att utveckla samarbetet med berörda organ i Västmanland, Örebro och Östergötland kring regionala analyser samt ta fram ett förslag till en permanent organisation för gemensamt analysarbete kronor Projektslut Aktivitet Aktivitetsmål Budget Stödstruktur för ett effektivt utnyttjande av EU:s strukturfonder Målet är att stödja och underlätta för medlemmarna och andra aktörer att utnyttja befintliga EU-medel på ett effektivt sätt. Ett annat mål är att aktivt delta i programskrivning och andra förberedelser inför den kommande strukturfondsperioden. En stödstruktur med både personella och ekonomiska resurser som kan finnas under hela programperioden ska byggas upp inom förbundskontoret kronor Sid 22(34)

62 Aktivitet Aktivitetsmål Budget Nätverk för EU-samordnare Målet är att utveckla nätverket för länets EU-samordnare så att de kan stödja sina lokala politiker i kommande strukturfondsarbete för kronor Projekt Ledningskonferens 2014 Projektmål Målet med ledningskonferensen är att öka kunskapen om hur Sörmland påverkas av den globala ekonomin, inspirera till nytänkande för Sörmland i Stockholm-Mälarregionen samt att utveckla relationerna mellan regionförbundet och dess medlemmar går ledningskonferensen till Finland i syfte att studera bland annat regionplaneringsfrågor, bostadsförsörjning och skolfrågor. Budget kronor (externa intäkter kronor, kostnader kronor) Projektslut Aktivitet Kommunikationsplan 2014 Aktivitetsmål Budget Kommunikationsplan 2014 omfattar bland annat byte av publiceringsverktyg på hemsidan, publicera elva nyhetsbrev, engagemang i sociala medier, marknadsföra regionförbundet, arrangera minst en mötesplats samt utveckla de två befintliga nätverken för kommunikatörer i länet kronor Sid 23(34)

63 Projekt Projektmål Budget Morgonsoffor Målet är att marknadsföra och öka kännedomen om Regionförbundet Sörmland i ett positivt sammanhang när det gäller företagande, marknadsföring och regional utveckling i Nyköping/Oxelösund, KFV-regionen och Gnesta kronor (intäkter kronor, kostnader kronor) Projektslut Aktivitet Aktivitetsmål Budget Medlemskap i Reglab, forum för lärande om regional utveckling Medlemskap och deltagande i det nationella forumet för lärande om regional utveckling. I forumet möts bland annat regioner, myndigheter och forskare för att lära sig mer. Reglab driver gemensamma utvecklingsprojekt och fördjupar de regionala analyserna kronor Aktivitet Aktivitetsmål Budget Medlemskap i Stockholmregionens Europaförening (SEF) och Assembly of European Regions (AER) Fortsätta att utveckla regionförbundets engagemang och medlemskap i nämnda organisationer, bland annat genom att utse två representanter i AER:s Youth Regional Network kronor Sid 24(34)

64 Ekonomisk sammanställning över projekt och aktiviteter inom huvudverksamheten Mål Mål 1- I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens Mål 2 - Sörmland har starka samband med omvärlden Mål 3 - Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv Mål 4 - Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer Övriga insatser TOTAL NETTOKOSTNAD Sidoordnad verksamhet Regionförbundet Sörmland har sedan 2003 varit formell huvudman för olika insatser på vård- och omsorgsområdet. Under 2013 har diskussioner förts mellan de olika intressenterna i länet i syfte att hitta en tydlig och långsiktigt hållbar organisation för denna stödstruktur. Regionstyrelsen har under 2013 fattat beslut om att tillsätta en utredning kring den framtida strukturen för samverkan inom socialtjänst och delar av hälso- och sjukvården i Sörmland. Utredningens förslag ska presenteras för regionstyrelsen senast och efter godkännande skickas till samtliga huvudmän för antagande av en förändring inför Under 2014 kommer således regionförbundet fortsätta vara huvudman för nedanstående områden. FoU i Sörmland Driftverksamheten kring projektet FoU i Sörmland (tidigare FoU Äldre) fördes från och med 2008 över till Eskilstuna kommun. Regionförbundet står som samordnare av projektets ekonomi, vilket innebär att förbundet rekvirerar avgiften från förbundets medlemmar, som sedan överförs till Eskilstuna kommun. Därmed är projektet helt kostnadsneutralt för regionförbundet. Kostnader och intäkter är beräknade till 2,76 miljoner kronor. Sid 25(34)

65 Samverkansstrateg för vård och omsorg i Sörmland Kommuner och landsting i Sörmland har enats om en avsiktsförklaring för stärkta regionala strukturer för kunskapsutveckling. Länet har beviljats medel till en gemensam tjänst som processledare/social handläggare. Verksamheten bedrivs i projektform med Regionförbundet Sörmland som formell projektägare. Projektet leds av länsstyrgruppen för närvård. Kostnader och intäkter är beräknade till kronor. Politisk ledning Regionstyrelsen är länets politiska organ för regional utveckling. Regionstyrelsen ska verka för Sörmlands möjligheter till hållbar tillväxt och utveckling med fokus på Stockholm-Mälarregionen. I rollen som regionpolitiker ska styrelseledamöterna svara för ett regionalt synsätt i ledning och styrning av verksamheten. Nytänkande och långsiktighet kopplat till mervärde för regionförbundets medlemmar är bärande delar i arbetet. Regionstyrelsen har 33 ledamöter med lika många ersättare och sammanträder minst sex gånger per år på olika orter i Sörmland. Mötena är offentliga. För beredning av ärenden finns ett arbetsutskott med fem ledamöter och fem ersättare. Under 2012 tillsatte regionstyrelsen två beredningar för återstoden av mandatperioden. Beredningen för regional plan för transportinfrastruktur har nio ledamöter med uppdrag att hantera processen för nämnda plan. Beredningen för kompetensfrågor har sju ledamöter. Uppdraget är att bereda olika typer av kompetensfrågor med målet att på regional nivå utveckla kunskap, underlätta erfarenhetsutbyte och initiera insatser av olika slag. Sid 26(34)

66 Förbundskontoret och det interna arbetet Förbundskontoret Förbundskontoret är regionförbundets tjänstemannaorganisation som leds av förbundsdirektören. Kontoret består av en uppdragsorganisation för verksamhetsområden och kommunikation samt en enhet - ledningsstöd - som ansvarar för förbundskontorets administration, stöd till den politiska ledningen och utveckling av interna rutiner. Förbundsdirektör Uppdragsverksamhet Ledningsstöd Uppdragsledare Kommunikationsledare Administrativ chef Strateger Kommunikatör Administratörer, strategiskt stöd till politisk ledning Kontoret har gemensamt arbetat fram en värdegrund för personalen som lyder Inom regionförbundet Sörmland är värden som drivande, professionell och trovärdig ledande i vårt arbete och förhållningssätt. Antalet fast anställda är beräknat till 19 personer. Regionförbundet kompletterar sin fasta bemanning med tidsbegränsade anställningar för olika projekt. I budgeten är en utökning av den fasta bemanningen med en tjänst inräknad. Utökningen motiveras av att resurserna för infrastrukturplanering behöver förstärkas för att närmare följa Trafikverket och stödja kommunerna i deras planeringsarbete samt inför Ostlänkenprojektet. Under 2014 kommer regionförbundet att bedriva ett projekt som finansieras med externa medel och är bemannat med befintlig personal från kontoret. Det motsvarar en tjänst. Det gör att merparten av kostnaden för utökningen inte kommer att uppstå förrän Sid 27(34)

67 Det interna utvecklingsarbetet Regionförbundet har en central roll i Sörmlandsstrategin 2020 genom att vara en viktig resurs i det regionala arbetet att samordna och följa upp strategin. Under 2014 kommer kontoret att fortsätta arbeta med att utveckla och anpassa regionförbundets styrdokument, processer och metoder för att få genomslag med det regionala arbetssätt som beskrivs i Sörmlandsstrategin Utveckling av kontorets systematiska arbetsmiljöarbete kommer att fortsätta under året. Övriga insatser under 2014 är effektivisering genom digitalisering av handlingar till regionförbundets politiska sammanträden samt att undersöka förutsättningar för arbetet med eventuell miljöcertifiering av regionförbundet. Sid 28(34)

68 Ekonomi och finansiella mål Ekonomiska förutsättningar och finansiellt mål Enligt kommunallagen 8 kap 5 ska en kommun, varmed jämställs kommunalförbund, för sin verksamhet ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Regionförbundet har följande finansiella mål för 2014: Budget i balans (om inte synnerliga skäl finns). Eget kapital på en nivå som ger finansiell handlingsberedskap, det vill säga 12 miljoner kronor. Nivån för kassalikviditet (betalningsförmåga på kort sikt) ska överstiga 100 procent. Avser kvoten kortfristiga fordringar + kassa + bank och kortfristiga skulder. För Regionförbundet Sörmland gäller som finansiellt mål att i enlighet med kommunallagen (8 kap 4 ) ha en budget i balans och intäkterna ska därmed överstiga kostnaderna. Undantag från lagkravet får göras restriktivt om synnerliga skäl finns (Kommunallagen 5 b ). Synnerliga skäl kan vara ett eget kapital med realiserbara tillgångar som överstiger vad som bedöms utgöra rimliga krav på finansiell handlingsberedskap. Under 2014 kan viss del av detta komma att tas i anspråk om det dyker upp initiativ eller idéer som inte gått att projektsätta eller definiera under framskrivandet av verksamhetsplanen. Det ska ge utrymme att agera på områden som regionstyrelsen bedömer viktiga för länets långsiktigt hållbara utveckling och har en tydlig koppling till Sörmlandsstrategin Sid 29(34)

69 Verksamhetsbudget för 2014 BUDGET 2014 (tkr) Not Budget Särskild* projektbudget, 1:1 Intäkter Medlemsavgifter varav kommunal finansiering varav landstingsfinansiering Ersättning från Länsstyrelsen Projektfinansiering statliga regionala medel 1: Externa intäkter för projekt och aktiviteter Sidoverksamhet Övriga intäkter 500 Summa intäkter Kostnader Politisk styrning varav styrelse och AU samt övriga politiska uppdrag varav revisorer -280 Förbundskontoret varav personal varav övrigt Huvudverksamhet varav medel till ännu ej projektsatta uppdrag Sidoverksamhet Övriga kostnader Summa kostnader Resultat +1 * De statliga regionala medlen 1:1 ingår inte i regionförbundets egen budget. Sid 30(34)

70 Noter och kommentarer till budget Not 1. Medlemsavgifter Enligt förbundsordningen utgör medlemsavgiften 0,58 promille av avgiftsunderlaget som är summan av skatter och avgifter under 2013 för respektive kommun. Avgifterna beräknas med ledning av uppgifter från Sveriges kommuner och landsting. Medlemsavgifterna från medlemmarna är i budgeten för 2014 preliminärt beräknade till 36,26 miljoner kronor. Medlemsavgifter för 2014, preliminär beräkning Medlem Avgift tkr Landstinget Eskilstuna Nyköping Katrineholm 891 Strängnäs 885 Flen 434 Trosa 300 Oxelösund 279 Gnesta 274 Vingåker 233 SUMMA Not 2. Ersättning från länsstyrelsen Enligt en överenskommelse med länsstyrelsen om ersättning för överflyttad personal till regionförbundet, gäller samma förhållande som tidigare. Not 3. Projektfinansiering statliga regionala medel Enligt villkorsbrev från staten för projektmedel (1:1). De statliga regionala medlen från statsbudgetens anslag 1:1, redovisas i särskild projektbudget. Regionförbundet har beslutanderätt över anslaget samt administrerar och redovisar utfallet till Tillväxtverket. Den ekonomiska redovisningen av anslaget till Näringsdepartementet hanteras av Tillväxtverket. Medlen ingår därför inte i regionförbundets egna ekonomiska redovisning, eftersom de ska betalas direkt till mottagande organisation från Tillväxtverket Sid 31(34)

71 efter rekvisition av regionförbundet. Projekten som får stöd från anslaget finns med i verksamhetsplanen. Beslut om 2014 års nivå redovisas först i ett regleringsbrev från staten i december Genom regeringsbeslut tilldelades Sörmland fem miljoner extra per år för 2013 respektive Regionförbundet Sörmland har gjort en framställan till Näringsdepartementet att få spara ca två miljoner av de extra medel som tilldelats länet för I budgeten för 2014 har nivån beräknats dels utifrån den redan beslutade ökning av 1:1 medel och dels de medel som regionförbundet begär att få spara från 2013 år anslag. En justering av den särskilda projektbudgeten kan behöva göras när erforderligt underlag finns tillgängligt. Not 4. Externa intäkter för projekt och aktiviteter Avser främst projektintäkter som till exempel EU-bidrag och statliga bidrag, men även projekt och aktiviteter som finansieras av regionförbundets medlemmar utöver medlemsavgiften. Not 5. Sidoordnad verksamhet FoU i Sörmland samt samverkansstrateg för vård och omsorg. Projekten är helt kostnadsneutrala för regionförbundet. Not 6. Politisk styrning Kostnaderna är budgeterade till 2,1 miljoner kronor, vilket är samma nivå som I politisk styrning ingår fasta arvoden och sammanträdesarvoden när det gäller styrelsen och arbetsutskottet samt övriga kostnader relaterade till det politiska uppdraget. Den årliga höjningen av de fasta arvodena, som grundas på riksdagsmannaarvodena, är beaktade. Även övriga sammanträdeskostnader som till exempel lokalhyra ingår. Revisionen ingår också i kostnaderna. Not 7. Förbundskontoret Antalet fast anställda är beräknat till 19 personer. Regionförbundet kompletterar också sin fasta bemanning med tidsbegränsade anställningar för olika projekt. Den totala kostnaden för kontoret har utökats med kronor jämfört med 2013 främst på grund av en förstärkning av den fasta bemanningen med en tjänst. Lönekostnadsökningar är beräknade till 2,5 procent. Sid 32(34)

72 Not 8. Huvudverksamhet I regionförbundets budget är 26,32 miljoner kronor avsatta för att finansiera kostnaderna för huvudverksamheten. Till detta kommer projektfinansiering från statens regionala utvecklingsmedel, anslag 1:1 (se not 3) på 19,48 miljoner kronor. Not 9. Medel till ännu inte projektsatta uppdrag Ett ekonomiskt utrymme inom huvudverksamheten till styrelsens förfogande för projekt, utredningar eller dylikt som kan aktualiseras under 2014 och som inte går att projektsätta eller definiera under framskrivandet av verksamhetsplanen. Not 10. Övrigt Kostnader för medlemskap i Mälardalsrådet samt kommunchefsträffar. Sid 33(34)

73 Ekonomisk plan Enligt förbundsordningen ska regionstyrelsen varje år ha en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. Utöver budgeten för 2014 redovisas nedan den ekonomiska planen för 2015 och I redovisad budget för 2015 och 2016 har medlemsavgifter och kostnader räknats upp med två procent per år. För förbundskontoret har uppräkningen av kostnader gjorts utifrån utökning med en tjänst under Vid uppräkning av huvudverksamhetens kostnader har hänsyn tagits till hur mycket regionförbundet beräknas få i extern projektfinansiering i form av till exempel EU-finansiering. Plan tkr Plan 2015 Plan 2016 Intäkter Medlemsavgifter Ersättning från Länsstyrelsen Projektfinansiering Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Politisk styrning Förbundskontoret Huvudverksamhet Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Sid 34(34)

74

75 AU, 37, bilaga 1 RS 41, bilaga 1 Datum Dnr Regionstyrelsen Regionförbundets internationella engagemang 2014 Bakgrund EU2020-strategin 2010 antog EU en ny tillväxtstrategi EU 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, som även bildar grund för regeringens nationella tillväxtprogram. I den uppmanar EU-kommissionen alla nationella, regionala och lokala organ att agera inom sina respektive behörighetsområden för att bidra till utformningen av de nationella tillväxtprogrammen samt genomförandet av dessa. EU 2020 innehåller tre prioriteringar: Smart tillväxt: kunskap och innovation Hållbar tillväxt: grönare och mer konkurrenskraftig ekonomi Tillväxt för alla: hög sysselsättning och sammanhållning Sörmlandsstrategin 2020 Sörmlandsstrategin 2020 har sin utgångspunkt i det som identifierats som viktigt lokalt och regionalt i länet. Den har sin grund i bland annat EU 2020, EU:s tillväxtoch sysselsättningsstrategi. Så lyder delar av förordet i den nya Sörmlandsstrategin som antogs av regionsstyrelsen den 6 december En förutsättning för att vi ska lyckas med en positiv utveckling är att vi håller Sörmlandsstrategin 2020 levande och att den utvecklas i takt med att förutsättningarna förändras i regionen och omvärlden, heter det vidare. I en annan del av strategin slår vi fast att globaliseringen förändrar regioners utvecklingsförutsättningar i hela världen. För att lyckas förändra sig gäller det att organisera och dra fördel av de tillgångar en region har. Det gäller också att aktivt möta regionens utmaningar. Den regionala och lokala nivån måste ha insikt om att globaliseringen påverkar alla nivåer i samhället. Därför är internationalisering ett av regionförbundets perspektiv som ska genomsyra hela verksamheten. Monica Swärd Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, V Kvarngatan 64 Telefon: Mobil: E-post: monica.sward@region.sormland.se Hemsida: Org nr: Sid 1(5)

76 Verksamhetsplan och budget för 2014 Under uppdraget Internationell samverkan i verksamhetsplanen för 2014 står att Sörmland fortsätter att dra nytta av influenser från omvärlden genom att omsätta nya kunskaper och erfarenheter från Europas regioner och EU:s institutioner. En av uppgifterna är att synliggöra Sörmland utanför landets gränser. En aktiv bevakning av omvärlden, medverkan i projekt, nätverk och allianser ger kunskapstillskott som utvecklar regionen. Det handlar även om att utveckla redan etablerade samarbeten samt att öka förståelsen om vår region bland partners inom EU. Aktiviteter 2014 Fortsatt samarbete med Stockholmsregionens Europaförening (SEF) Stockholms stad, Stockholms läns landsting och kommunförbundet Stockholms län bedriver sedan många år ett gemensamt internationellt arbete inom ramen för Stockholmregionens Europakommitté, (SEU). Samarbetet med SEU syftar till att intensifiera omvärldsbevakningen hos regionförbundet och dess medlemmar samt att stimulera till ett mer effektivt sätt att arbeta med internationella frågor, särskilt EUfrågorna. Från och med januari 2011 ändrades SEUs organisation till en ideell förening med samma huvudmän som tidigare och med möjlighet för kommuner och kommunala organisationer att söka medlemskap. SEF:s verksamhet drivs i form av bolaget Stockholmsregionens Europakontor AB med kontor i Bryssel och Stockholm. Regionförbundet Sörmland är medlem i Stockholmsregionens Europaförening, SEF. Regionstyrelsen utsåg 2011 ordföranden Viking Jonsson till representant i föreningsstyrelsen samt till stämmoombud. Stockholmsregionens Europakontor kan bland annat erbjuda följande tjänster: Stöd i medlemmarnas arbete med EU-relaterade frågor Tillgång till SEF:s information Använda SEF:s nätverk i Bryssel Representation i Stockholmsregionens Europakommitté Deltagande i SEF:s arrangemang Årlig handlingsplan och regional dialog Hjälp vid medlemmarnas aktiviteter i Bryssel Bevakningen av de EU-frågor som rör regionförbundet är särskilt viktig. Här har de kontakter och nätverk som Stockholmsregionens Europaförening har tillgång till stor betydelse för vår internationella verksamhet. Till detta bör också kopplas möjligheten till utökat samarbete med EU:s Regionkommitté. Sid 2(5)

77 En handlingsplan för det fortsatta samarbetet ska tas fram där det bland annat framgår hur SEF kan hjälpa oss att bevaka frågor inför EUs nya programperiod års ledningskonferens hölls i Bryssel och där var SEF-kontoret i Bryssel ytterst behjälpliga med såväl programinnehåll som moderatoruppdraget. Ledningskonferensen 2014 Under 2007 beslutade styrelsen om ett koncept för den så kallade ledningskonferensen. Den är till för att ge input till Sörmlandsstrategin och ska öka kunskapen om hur Sörmland påverkas av den globala ekonomin. Konferensen ska inspirera till sörmländskt nytänkande i Stockholm-Mälarregionen samt stärka relationerna mellan regionförbundets medlemmar. Enligt beslutet kan konferensen förläggas såväl inom som utanför Sveriges gränser. Målgruppen utgörs av regionförbundets arbetsutskott, medlemmarnas presidier i landstings- och kommunstyrelserna samt ledande tjänstemän. Teman och plats för ledningskonferenserna beslutas av arbetsutskottet går ledningskonferensen till Finland i syfte att bland annat studera regionplaneringsfrågor, bostadsförsörjning och skolfrågor. Sammanhållningspolitiken EU: s sammanhållningspolitik och strukturfondsprogrammen är viktiga för den regionala utvecklingen. Finansiering från strukturfonderna ger lokala och regionala organ möjlighet att växla upp angelägna satsningar inom utvecklings- och tillväxtområden och därigenom bidra till större mervärde för att uppfylla intentionerna i Europa 2020 och därmed till Sveriges tillväxt. Regionförbundet avser att ta en aktiv roll i kommande programperiod. Mot bakgrund av detta har regionförbundet tidigare framfört synpunkter till Näringsdepartementet när det gäller utformningen av den framtida sammanhållningspolitiken Under 2013 har regionförbundet haft en aktiv roll i framskrivandet av det nya programmet för regionalfonden för Östra Mellansverige. Även när det gäller framskrivandet av socialfondsprogrammet har regionförbundet tagit en aktiv del i detta arbete. Under 2014 räknar regionförbundet med att erbjuda en stödstruktur för ett effektivt utnyttjande av EU:s strukturfonder. Målet är att stödja och underlätta för medlemmarna och andra aktörer att utnyttja befintliga EU-medel på ett effektivt sätt. Ett annat mål är att aktivt delta i programskrivning för socialfonden och andra förberedelser inför den kommande perioden. En stödstruktur med både personella och Sid 3(5)

78 ekonomiska resurser som kan finnas under hela programperioden ska byggas upp inom förbundskontoret. Fortsatt medlemskap i Assembly of European Regions (AER) AER betyder Assembly of European Regions och är en politisk organisation för utveckling av Europas regioner. I början av 2011 utsågs Magnus Leivik (M) och Christer Kax Sundberg (Fp) till nya representanter i Generalförsamlingen för AER tog de fram en rapport över det tidigare arbetet och rekommendationer inför det fortsatta engagemanget. Där slår de bland annat fast att ett gemensamt intresse från regionförbundet och kommunerna i olika AER-projekt motiverar ett fortsatt medlemskap i AER. Om detta engagemang skulle utebli föreslog de att Sörmland överväger att avsluta medlemskapet. I augusti 2013 genomfördes AERs sommarskola i Sörmland med ett mycket lyckat utfall. Drygt 120 regionala politiker och ungdomar, från 18 länder, samlades under en vecka för att diskutera temat för sommarskolan som var Grön tillväxt regioner för ett resurseffektivt Europa Målet med sommarskolan var att alla deltagare skulle använda resultaten från veckan i sina hemmaregioner och därigenom stärka tillväxten och konkurrenskraften i de olika regionerna som deltog. Resultaten ska även tas tillvara inom AER:s organisation och kopplas till dess strategi. Under hösten 2013 beslutade också regionförbundets arbetsutskott att de fem ungdomar från länet som deltog i AER:s sommarskola ska tillfrågas om de vill representera Sörmland i AER:s Youth Regional Network som är deras ungdomsnätverk. Tanken är att en kvinna och en man ska utses. Nätverk för EU-samordnarna Regionförbundet initierade nätverket för kommunernas och landstingets EU-samordnare för flera år sedan. Nätverket koordineras av regionförbundet. EU-samordnarna är överens om att nätverket behövs för att stärka dem som arbetar med denna typ av frågor. Det finns dessutom önskemål om att nätverket utökas med personer som arbetar med EU-frågor hos andra aktörer i länet. Under 2014 ska nätverket fortsätta att utvecklas så att de kan stödja sina lokala politiker i det kommande strukturfondsarbetet Förslag till inriktning under 2014 Sid 4(5)

79 Detta är en sammanfattning av en del av de initiativ och engagemang som regionförbundet haft i det internationella arbetet under senare år. Sammanfattning av 2014 års aktiviteter: 1. Regionförbundet fortsätter att utveckla samarbetet med Stockholmsregionens Europaförening och upprättar, under början av året, en handlingsplan över hur detta ska gå till. 2. Regionförbundets arbete med tillväxtstrategin EU2020 fortsätter, framförallt genom implementeringen av Sörmlandsstrategin 2020, där regionförbundet har ett särskilt ansvar för genomförandet samt i verksamhetsplanen för Regionförbundet kommer fortsättningsvis att vara djupt engagerat i uppföljningen av de nya framtida strukturfondsprogrammen. Detta sker bland annat genom den politiska styrgrupp för Östra Mellansverige där regionstyrelsens ordförande är representerad. 4. Årets ledningskonferens genomförs i Finland den april med inriktning på regionplaneringsfrågor, bostadsförsörjning och skolfrågor. 5. Regionförbundet utser två sörmländska ungdomar för att representera Sörmland i AER:s Youth Regional Network. REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND Förbundskontoret Göran Norberg Förbundsdirektör Monica Swärd Ansvarig för information och kommunikation Sid 5(5)

80