Genrepedagogik och cirkelmodellen

Transkript

1 Genrepedagogik och cirkelmodellen

2 Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Denna första del gäller alltså hela verksamheten, det vill säga grundskola, grundsärskola, sameskola och specialskola, såväl som förskoleklass och fritidshem. Det innebär att alla verksamheter och alla skolans ämnen har som uppdrag att planera och genomföra undervisning som ger eleverna dessa möjligheter. (s.8) För att elever i skolan ska utveckla kunskaper inom ett ämne behövs faktakunskaper men det räcker inte med det. Kunskaper i och om det språk som är specifikt för detta ämne är en förutsättning för att eleven ska kunna tillägna sig ämnesinnehållet, och det är viktigt att eleven förstår ämnets och ämnesspråkets syfte och sammanhang. Sådana kunskaper utvecklas bäst inom ramen för undervisningen i respektive ämne. (s.11)

3 Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. Berätta Beskriva Samtala om Dokumentera Diskutera Skapa texter Framföra och bemöta åsikter och argument Formulera frågeställningar och planeringar Föra resonemang

4 Genrepedagogik Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk. Johansson och Sandell Ring, 2010:30

5 Lev Vygotsky en teori om lärande Michael Halliyday en teori om språk Joan Rothery och Jim Martin skolgenre och cykeln för undervisning och lärande

6 Centrala begrepp Vygotsky Lär oss i sociala sammanhang Närmaste utvecklingszonen Stöttning Halliday Språk och kontext Funktionell grammatik Rothery och Martin Skolgenre Ämne och språk Explicit och stegvis undervisning Metaspråk Låt språket bära s.30-32

7 Vygotsky Det ett barn kan göra tillsammans med en mer erfaren person idag kan det snart göra själv. (+1 ) Ställer krav på att läraren har höga förväntningar på alla elever. Stöttning Ordbank med ämnesord/expertord Väggplanscher Bilder Bildsekvenser Modellera Skrivstöd Gibbonsövningar

8 Halliyday Språk finns med i nästan allt vi gör. Vi använder alltid språket i ett sammanhang; Socialt sammahang Det man talar/skriver om (Fält) Förhållandet mellan talarna (Relation) Om det är talspråk eller skriftspråk (Kommunikationssätt) Kulturellt sammanhang

9 Systemisk funktionell grammatik 3 betydelsebärande delar Processer, deltagare och omständigheter Katten åt. Katten åt mat. Den svarta katten åt mat. Den svarta katten åt mat ur sin skål. Den svarta bondkatten åt mat ur sin skål. Den svarta bondkatten åt mat ur sin skål på golvet.

10 Rothery och Martin Cykeln för undervisning och lärande 4. Skriva en individuell text 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet 3. Skriva en gemensam text 2. Studera texter inom genren för att få förebilder Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,

11 Bygga fältet Lärare och elever införskaffar nya kunskaper om ämnet Lärare Tar reda på elevernas förförståelse och jämför med kursplanemålen. Formulerar ett tydligt syfte och mål med arbetsområdet. Väljer ut viktiga begrepp i arbetsområdet och hur dessa begrepp ska byggas upp. Skapar möjligheter för eleverna att arbeta varierat t.ex. anteckna, läsa, skriva, arbeta med konkret material, titta på film, göra studiebesök, paroch gruppövningar. Elever Lär in ett lämpligt ordförråd. Får förståelse för olika ämnesspecifika begrepp och uttryck. Kommunicerar genom interaktion. Får möjlighet att på olika sätt förstärka ord och begrepp i ämnesinnehållet.

12 Modellera/Dekonstruera text Lärare och elever undersöker modelltexter Studerar och arbetar med textens struktur. Studerar och arbetar med texten språk. Läraren ställer frågor för att hjälpa eleverna identifiera hur och varför texten har byggts upp på ett visst sätt. Dekonstruktionen ger eleverna en modell för den kommande skrivprocessen. Bidrar till att utveckla ett metaspråk.

13 Gemensamt skrivande Lärare och elever skriver en text gemensamt Eleverna dikterar med lärarens professionella stöd en text eller stycken ur en text. Eleverna delar med sig av de kunskaper de har tillägnat sig om ämnet och genren. Läraren stöttar/guidar till bra ordval och meningsbyggnad. Eleverna kan med stödet konstruera en text som ligger på en högre nivå (+1).

14 Individuellt skrivande Eleverna producerar egna texter med stöd. Eleverna använder sig av ordbanker, stödplanscher o.l. Läraren ger respons och återkoppling på elevernas utkast. Förförståelsen och metaspråket gör det möjligt för läraren att ge mer explicit återkoppling.

15

16 Stark språket stark lärandet s.89

17 Låt språket bära s.24-25

18 Makrogenre Flera genrer kombineras i samma text De olika genrerna får funktion som olika steg. Vanligt i läromedelstexter Exempel: laborationsrapport Beskrivning (Problemställning) Återgivande (Genomförande) Förklaring (Förklaring)

19 Funktionell grammatik

20 Processer Verb och verbgrupper Uttrycker händelser Binder samman deltagare och omständigheter Markeras med grönt i den funktionella grammatiken

21 Aktionsprocesser Uttrycker aktiviteter eller händelser Kan iakttas Används när man ska beskriva sekvenser som handlar om deltagare i tid och rum Den vanligaste processtypen Exempel: åka, leka, baka, hoppa, cykla

22 Sägesprocesser Uttrycker hur någon säger något Skapar dialogmöjligheter och direkt tal i texten Förekommer i narrativa texter och avancerade argumenterande texter Exempel: säga, viska, berätta, skrika, mumla,

23 Mentala processer Uttrycker en aktivitet som sker i huvudet Handlar om tankar, sinnesintryck och känslor (kognition, perception och affektion) Kan sätta att efter Vanliga i evaluerandefamiljen Exempel: tänka, tycka, tro, anse, förstå, se, höra, älska, hata

24 Relationella processer Sätter deltagarna i relation till varandra Skapar en länk mellan informationsdelar Identifierar eller karakteriserar Vanliga i faktafamiljen Exempel: vara, ha, få, beror på, leva, kallas, finnas

25 Deltagare Uttrycker vem eller vad som deltar i processen. Är oftast människor eller ting Kan vara en eller flera Uttrycks genom substantiv, pronomen och adjektiv. Kan vara specifik eller allmän. Specifik syftar på en specifik deltagare Vanliga i muntliga argumentationer (jag, vi) Allmän syftar på en generell deltagare som företeelse. (mobbning, könsroller, politik)

26 Nominalgrupp En nominalgrupp består av ett kärnord (ting) och ett eller flera framförställda och efterställda ord eller ordgrupper. Dessa preciserar kärnordet och ger mer information om det. bestämmare beskrivare klassifikator Ting Kärnord kvalifikator min rosa färg penna med glitter SJs snabba express tåg

27 Omständigheter Ord och ordgrupper som säger något om Var? När? Hur? Med vem? Varför? etc. Typ Undertyp Exempel Fråga Lokalisering tid fredag kl. 17 När? plats på bordet Var? Sätt medel med en kniv Hur? Med vad? jämförelse som en blöt hund Anledning orsak på grund av snöstorm Hur? Varför? Sällskap med klassen Med vem? Omständigheter är oftast prepositionsfraser och inleds med prepositioner Omständigheter kan även uttryckas med adverb så som snabbt, mycket ofta

28 Evaluerande språk Ord som uttrycker värderingar. (Jag tycker återvinning är en tråkig och dålig ide.) Känslomässiga uttryck om saker och människor. (Han var urbota dum.) Kan vara positivt eller negativt.(ful/vacker) Kan graderas genom att öka styrkan i känslan eller förstärkningsord. (jätteglad, euforisk) Kan vara både personliga och generella. Sätter färg på språket.

29 Modalitet Hur säker är talaren/skribenten på det den skriver? Bedömningar av: sannolikhet möjligen, antagligen, troligen, kan vanlighet ibland, alltid, ofta förpliktelser bör, måste, ska villighet kanske, nog Rävens bo kallas lya. Lyan kan vara ett hål i marken som räven har grävt, eller också kan det vara en håla under en trädrot eller under en stor sten. Ibland bosätter sig även räven i ett övergivet grävlingsgryt. Räven brukar se till att den har flera olika utgångar från sin lya.

30 Tema Inledningen av en sats fram till första processen. Orienterar läsaren mot den nya informationen som kommer senare i meningen. Vanligt hos yngre elever att temat upprepas i flera satser efter varandra. (Bra början för beskrivande rapport). Myran är Myran har Myran äter I rapporter kan man för att strukturera texten välja mellan underrubriker eller hypertema. Hypertema brukar man hitta i ett styckes första mening. Den informerar läsaren om styckes innehåll. Räven äter Rävens bo

31 Logiska bindeord Jag gick till Stadium. och Jag köpte en jacka. Det var roligt. men Det var kallt. Jag kom för sent. för att Mamma hade försovit sig.

32 Bindeord Används för att binda ihop två delar av språket. Kan ha olika funktioner. Uttrycka tid (sedan, slutligen, efter en stund) Lägga till information (och, även, förutom) Ordna idéer( för det första, för det andra, dessutom, slutligen) Uttrycka orsak och konsekvens (eftersom, därför, så, då)

33 Cykeln för undervisning och lärande 4. Skriva en individuell text 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet 3. Skriva en gemensam text 2. Studera texter inom genren för att få förebilder Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,

34 Fruktsallad

35 Ordbank DELTAGARE apelsin banan äpple russin frukt kärnhus skål saft skiva bit klyfta PROCESSER skala dela skära lägga blanda

36 1. Lägg bitarna i skålen 2. Lägg i russinen 3. Skala apelsinerna. 4. Skala bananen och skär den i skivor. 5. Skär dem i skivor 6. Dela skivorna i bitar med fingrarna. 7. Saften från apelsinerna skyddar banan och äpple från att bli bruna. 8. Skär äpplet i klyftor, och skär sedan klyftorna i mindre bitar. 9. Blanda bananskivorna och apelsinbitarna. 10. Dela det och ta bort kärnhuset. 11. Lägg äppelbitarna i skålen. 12. Blanda all frukt väl. 13. Dela skivorna i bitar med fingrarna. 14. Skala äpplet.

37 Skala apelsinerna. Skär dem i skivor Dela skivorna i bitar med fingrarna. Lägg bitarna i skålen Skala bananen och skär den i skivor. Blanda bananskivorna och apelsinbitarna. Skala äpplet. Dela det och ta bort kärnhuset. Skär äpplet i klyftor, och skär sedan klyftorna i mindre bitar. Lägg äppelbitarna i skålen. Lägg i russinen. Blanda all frukt väl. Saften från apelsinerna skyddar banan och äpple från att bli bruna.

38 Skala apelsinerna. Skär dem i skivor Dela skivorna i bitar med fingrarna. Lägg bitarna i skålen Skala bananen och skär den i skivor. Blanda bananskivorna och apelsinbitarna. Skala äpplet. Dela det och ta bort kärnhuset. Skär äpplet i klyftor, och skär sedan klyftorna i mindre bitar. Lägg äppelbitarna i skålen. Lägg i russinen. Blanda all frukt väl. Saften från apelsinerna skyddar banan och äpple från att bli bruna.

39 Skala apelsinerna. Skär dem i skivor Dela skivorna i bitar med fingrarna. Lägg bitarna i skålen Skala bananen och skär den i skivor. Blanda bananskivorna och apelsinbitarna. Skala äpplet. Dela det och ta bort kärnhuset. Skär äpplet i klyftor, och skär sedan klyftorna i mindre bitar. Lägg äppelbitarna i skålen. Lägg i russinen. Blanda all frukt väl. Saften från apelsinerna skyddar banan och äpple från att bli bruna.

40 Cykeln för undervisning och lärande 4. Skriva en individuell text 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet 3. Skriva en gemensam text 2. Studera texter inom genren för att få förebilder Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,

41 Ficklampa Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning. Att kunna identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion

42 Ficklampans yttre delar

43 Ficklampans inre delar

44 hölje lins knapp upphängningsanordning kontaktremsa glödlampa kontaktspiral metallhölje reflektor

45 Får du kontakt? Använd ett batteri, sladdar och en glödlampa. Arbeta två och två. Titta på de olika kopplingarna på nästa sida. Gissa för var och en av kopplingarna om lampan lyser eller inte. Testa de olika kopplingarna. Anteckna om lampan lyser eller inte vid de olika kopplingarna. Skriv ner bokstäverna i de rutor som visar en koppling där lampan lyser. Kasta om bokstäverna och få dem att bilda ett ord.

46

47 Användare (Vem?) Användningsområde (Vad är problemet? Vad ska den användas till?) Behov (krav, önskan) Form Design Material Miljö (Hur kan man återanvända delarna?)

48

49

50 Varför lyser lampan? När ledaren från batteriets minuspol hålls mot glödlampans gängor och ledaren från batteriets pluspol hålls mot spänningsanslutningspunkten skapas en sluten strömkrets. En sluten strömkrets innebär att elektroner kan strömma från batteriets minuspol till batteriets pluspol. Då elektroner strömmar genom lampans glödtråd skapas värme. Värme får lampans volframtråd att glöda. När tråden glöder uppfattar vi att lampan lyser.

51

52

53 Varför lyser ficklampan? Ficklampan har många inre delar som samverkar för att bilda en sluten krets. När ficklampans knapp är i läget PÅ kan elektroner strömma från batteriets minuspol. Från minuspolen leds elektronerna genom kontaktspiralen och metallhöljet till kontaktremsan. Då kontaktremsan är i kontakt med glödlampans kontaktspiral leds elektronerna till lampan, genom glödtråden och vidare ut genom spänningsanslutningspunkten. Därefter strömmar elektronerna vidare genom glödlampans kontaktspiral, metallskivan och tillbaka till batteriets pluspol.

54 Cykeln för undervisning och lärande 4. Skriva en individuell text 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet 3. Skriva en gemensam text 2. Studera texter inom genren för att få förebilder Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,

55

56 substantiv/deltagare verb/processer frö jord vatten gödning värme ljus hjärtblad stjälk stam flikiga blad knopp blomma kronblad foderblad ståndare knapp pistill fruktämne pollen fröskida pollinatör pensel så vattna vänta gro växa utveckla slå ut blomma pollinera skörda

57

58 Språkliga drag Tempus är preteritum Aktionsprocesser ( åka, äta, leka, simma) Mentala processer (se, höra, tycka, tänka) Tidsomständigheter (i förra veckan, efter en stund) Tidsbindeord (först, när, sedan, då, därefter) Evaluerande språk - uttrycker känslor, (svårt, roligt

59 Från frö till frö Under vårterminen 2013 har klass 4B sått Åkerkål för att se hur frön växer, blir blommor och sedan nya frön. Först började vi med att så. Då använde vi odlingskuber med fyra sektioner. Vi stoppade in vekar i varje sektion och drog ut vekarna till 1/3 på undersidan. Vekarna skulle hjälpa växten att suga upp vatten. Sedan la vi i jord, gödningskorn och till sist två Åkerkålfrön i varje sektion. Efter att vi hade sått fick vi vänta några dagar. Först växte det upp små hjärtblad. Det var 2 hjärtblad för varje frö. Efter ytterligare några dagar blev växterna högre och det utvecklades flikiga blad. Nu var det dags att gallra. Vi tittade noggrant på våra växter och bedömde vilka vi tyckte såg bäst ut. Sedan plockade vi försiktigt bort de dåliga växterna ifrån varje sektion så att de utvalda växterna skulle få så mycket näring som möjligt. Vi passade på att undersöka blad, stjälk och rot på de växter vi gallrade ut. För att det skulle bli extra tydligt använde vi oss av ett förstoringsglas. Efter att vi gallrat växte växterna mycket bra och började utveckla knoppar. Knopparna var först gröna men efter några dagar blev dem mer gula. Slutligen slog knopparna ut och vi fick se blommorna. Blommorna hade 4 kronblad, 4 foderblad, 6 ståndare och en pistill. Nästa lektion såg vi att det fanns pollen på blommornas ståndare. Eftersom vi inte hade några bin eller andra insekter i klassrummet hjälpte vi till med pollineringen, dvs. att föra pollen från ståndarna till pistillen. Vi använde en pensel. Sedan började våra växter vissna men pistillen växte och blev till en lång fröskida. När fröskidan hade utvecklats tog vi bort bevattningen och lät växterna torka ut. Därefter skördade vi fröskidorna. När vi försiktigt rullade fröskidorna i handen gick dem sönder och vi fick fram de nya fröna. Det var roligt att så frön även om det var kladdigt och blött. Alla elever ville kolla sina växter varje dag för att se om de växte bra och hade vatten. Det tog 8 veckor från vi sådde tills vi hade nya frön.

60 Cykeln för undervisning och lärande 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,

61 Hemgrupper/Expertgrupper A A B B A A B B Hemgrupper C C D D C C D D

62 A B A B C D C D Expertgrupper A B A B C D C D

63

64 Vad är nederbörd och hur ingår det i vattnets kretslopp? Nederbörd är vatten i olika som faller från jordens atmosfär tex. snö, regn och hagel. När vatten i naturen upp avdunstar delar och blir till vattenånga. Vattenånga som är en och lättare än vatten stiger upp i atmosfären. är kall och därför ångan av och kondenserar. Det bildas moln och nederbörd. Beroende på hur högt upp i atmosfären vattenångan är bildas antingen vattendroppar eller iskristaller. Vattendropparna och iskristallerna samlas, blir tunga och faller till marken som. Smält snö och regn samlas i åar, sjöar och. Solen värmer vattensamlingarna och det förångas, stiger upp i atmosfären, till vatten och faller ner som nederbörd. Lucktext

65 Dictogloss En övning som tränar eleverna i att lyssna, tala, läsa och skriva. I korta drag går den till så här: Läraren läser en text minst två gånger utan att eleverna gör någonting annat än att lyssna. Läraren läser texten ännu en gång men nu ska eleverna anteckna så mycket som möjligt i form av stödord. Två och två får nu eleverna jämföra sina anteckningar och försöka återskapa texten tillsammans. Två par går samman och gör om samma moment, det vill säga jämföra sina anteckningar och skriva om texten. Eleverna skriver med hjälpa av gruppens anteckningar ner texten på nytt. Detta kan också göras gruppvis. Därefter får de möjlighet att jämföra sina egna texter med ursprungstexten som läggs på en OH. Övningen syftar inte till att texten ska skrivas om exakt, utan att skapa reflektion och att eleverna utnyttjar sina språkkunskaper.

66 Klassificering Vilken sorts djur är det? Vilken sorts träd/växt är det? Utseende Hur ser djuret ut? Hur ser växten/trädet ut? Hemvist I vilken miljö lever djuret? Var någonstans växer trädet/växten? Föda Vad äter djuret? Hur får trädet/ växten sin näring? Livscykel Hur ser djurets livscykel ut? Hur ser trädets/växtens livscykel ut? Annat intressant Sexfältare

67 Hur ser växt och djurliv ut i världens olika naturtyper? Geografiskt läge Djur Växter Människans påverkan Regnskog Öken Polarområden Havet Öar Strukturschema

68 vi började med sedan slutligen händelse 1 händelse 2 händelse 3

69

70 Vem/Vilka? Jag och min mormor Klass 4a Representanter från elevrådet När? I helgen Under veckan med elevens val Torsdag den 5/10 Var? Kista centrum Tyresö nationalpark Riksdagshuset Vad? Köpa kläder Fågelskåda Varför? Min kusin ska gifta sig Träna på att artbestämma fåglar Lyssna på en debatt Lära oss mer om demokratiska principer

71 Cykeln för undervisning och lärande 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet 3. Skriva en gemensam text 2. Studera texter inom genren för att få förebilder Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,

72 Återge muntligt innehållet i en gemensam läst bilderbok.

73 Mjölets väg från säd till limpa I ett bröd, t.ex. en limpa finns flera olika ingredienser. En av de viktigaste ingredienserna är mjöl. Mjöl kan göras av sädesslagen vete och råg. När bonden odlar vete och råg behöver han först bearbeta jorden. På våren plöjs jorden, dvs. vänds för att bli mjuk och luftad. Den plöjda jorden harvas sedan för att jämnas till så att bonden kan så utsädet. Efter det gödslas jorden med stallgödsel eller konstgödsel för att jorden ska få näring så att fröna kan växa extra bra. På hösten är säden mogen. Säden skördas då med en skördetröska som skär av stråna och separerar sädeskornen. Säden transporteras till ett lager som kalla silos. Därifrån körs den vidare till en kvarn. I kvarnen krossas och mals säden till mjöl. Mjölet säljs vidare till affärer och bagerier. I bageriet arbetar bagare med att baka olika typer av bröd. Ingredienserna till limpor blandas och knådas i stora degmaskiner. Degen hälls antingen i formar eller läggs på plåtar och gräddas i stora ugnar. Tidigt på morgonen körs det nygräddade brödet ut till butikerna som säljer det till konsumenterna.

74 1. Skriv upp talen under varandra. Entalen under entalen, tiotalen under tiotalen och hundratalen under hundratalen. 2. Börja alltid med att addera entalen. Om de blir fler än 9 ental måste du placera tiotalet i tiotalsspalten. 3. Addera tiotalen. Glöm inte att ta med minnessiffran om du har någon. Om det blir fler än 9 tiotal måste du placera hundratalet i hundratalsspalten. 4. Addera sedan hundratalen. Om det blir fler än 9 hundratal skriver du tusentalet direkt i svaret.

75 Cykeln för undervisning och lärande 4. Skriva en individuell text 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet 3. Skriva en gemensam text 2. Studera texter inom genren för att få förebilder Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,

76

77

78 Håll Sverige rent! Jag tycker det att det är viktigt att vi håller Sverige rent och inte slänger sopor överallt. Sopor förstör vår natur och gör människor och djur sjuka. Det kostar mycket pengar att ta hand om sopor som människor slänger på fel ställen. Om du vill behålla vår vackra natur och slippa betala skattepengar för att människor ska plocka upp ditt skräp så hjälp till att hålla Sverige rent.

79 Cykeln för undervisning och lärande i praktiken Exempel från de vanligaste texttyperna; argumenterande förklarande beskrivande instruerande återgivande narrativ

80