Palt. Samm. Väst. Sydost. Skåne. Definitioner och kodningsprinciper för Sampers

Transkript

1 Ple 2018:06 1(47) Definitioner och kodningsprinciper för Sampers Palt Väst Samm Skåne Sydost

2 Ple 2018:06 2(47) Innehåll Inledning... 3 Geografisk indelning... 3 Nationell modell... 3 Regionala modeller... 3 Översiktlig katalogstruktur... 5 Gemensamma definitioner... 6 Centroider... 6 Nodnumreringar... 8 Modes Scenarionummer i Sampers-Emmebaser Vägnät Urval Klassindelning Länkdata Noddata V/D-funktioner Svängstraff Linjeföring Kollektivtrafiknät Länktyper Kollektivtrafiklinjer Vehicle types (fordonstyper) Funktioner Linjedata Segmentdata Matrisplatser Bilaga 1 - Centroidnummer i Danmark Bilaga 2 Länktyper i kollektivtrafiknäten Bilaga 3 - Matrisplatser Nationella baser Regionala bilbaser Regionala kollbaser... 44

3 Ple 2018:06 3(47) Inledning Syftet med dokumentet är att skapa förutsättningar för att kunna upprätthålla en gemensam standard för kodningar i de Emmedatabaser som är kopplade till nationella och regionala Samperstillämpningar. Detta för att de geografiska och färdmedelsuppdelade delmodellerna i Sampers ska kunna hanteras gemensamt både i beräkningar och resultatsammanställningar. Flexibiliteten i användningen av systemet kan därigenom bibehållas. I dokumentet ges inga djupare förklaringar till de begrepp som förekommer, utan det förutsätts att läsaren är bekant med den nomenklatur som används inom Emmesystemet. Här ligger fokus snarare på de värdeförråd som gäller för olika typer av data. Detta dokument ersätter de tidigare dokumenten BASORG_umat_22_ver1.doc och BASORG_matris_22_ver1.doc (Roming 2007) i de delar som berör Sampers och Emme. Geografisk indelning Sampersmodellen är indelad i sex geografiska områden, en nationell modell för långväga resor (> 10 mil) och fem regionala modeller för kortväga resor (< 10 mil). Nationell modell Den nationella modellen omfattar hela Sverige och består av 682 prognosområden. Eftersom modellen enbart beräknar resor längre än 10 mil har denna upplösning ansetts vara tillräcklig. Regionala modeller De regionala modellerna är mer detaljerade och består sammanlagt av drygt prognosområden i hela Sverige. För att tillgodose Emmes begränsningar och för att hålla nere beräkningstiderna för prognoskörningar har behov funnits att dela in dessa i fem geografiska delar. Respektive regional modell består av ett kärnområde med detaljerad indelning för prognosområden och väg- och kollektivtrafikkodningar, ett kransområde som oftast utgörs av de län som angränsar till kärnområdet och som har lite mindre detaljerade kodningar samt fjärrområden som representerar resten av Sveriges yta och där kodningarna är ganska grova.

4 Ple 2018:06 4(47) Nedan anges de län som ingår i kärnområdet i respektive regional modell. Palt Länsnr enl. SCB Namn 20 Dalarnas län 21 Gävleborgs län 22 Västernorrlands län 23 Jämtlands län 24 Västerbottens län 25 Norrbottens län Samm Länsnr enl. SCB Namn 1 Stockholms län 3 Uppsala län 4 Södermanlands län 9 Gotlands län 18 Örebro län 19 Västmanlands län Skåne Länsnr enl. SCB Namn 12 Skåne län Sydost Länsnr enl. SCB Namn 5 Östergötlands län 6 Jönköpings län 7 Kronobergs län 8 Kalmar län 10 Blekinge län Väst Länsnr enl. SCB Namn 13 Hallands län 14 Västra götalands län 17 Värmlands län

5 Ple 2018:06 5(47) Översiktlig katalogstruktur En gemensam katalogstruktur har skapats för att underlätta arbetet med Sampersmodellen och för utbyte av riggningar och data mellan olika användare. Strukturen har huvudsakligen skapats utifrån behovet av att hantera olika utredningsscenarier i Sampers. Den översta nivån i katalogstrukturen är en rubriknivå för ett enskilt scenario i en utredning. Namnet på denna rubrik sätts från fall till fall så att underliggande innehåll kan tydliggöras. Exempelvis kan det utgöras av ett huvudscenario i en objektanalys eller för de olika känslighetsanalyser som kan förekomma kopplat till en objektanalys. Hela katalogstrukturen under scenarionivån svarar mot den standardriggning som tas fram för s Basprognoser och som oftast utgör underlag för enskilda objektanalyser inom s planeringsverksamhet. Denna struktur får inte ändras om standardriggningen ska fungera. I strukturen finns, förutom de geografiskt och färdmedelsuppdelade Emmedatabaserna, bland annat en katalog med själva Sampersriggningen, en scenariospecifik samsdatabas med socioekonomiskt data samt diverse makron och övriga indata som anropas från riggningen. För att hålla ihop ett projekt med flera scenarier kan en övergripande katalog skapas över scenarionivån. Denna kan då ges ett projektspecifikt namn. Vid namnsättning av kataloger som ska användas för Sampers och Emme får inga katalognamn innehålla å, ä, ö eller mellanslag. Även andra specialtecken kan skapa problem.

6 Ple 2018:06 6(47) Gemensamma definitioner Centroider Numreringen av centroider är från början uppbyggd kring SCB:s definitioner av läns- och kommunnummer. De definitioner som ursprungligen användes härstammar från början av 1990-talet. Definitionerna har sedan dess ändrats i flera omgångar, bl.a. vid länssammanslagningar i Skåne och Västra Götalands län då både läns- och kommunnumreringar har ändrats. Enstaka kommunförändringar har också skett, bl.a. vid bildandet av Nykvarns och Knivsta kommun, samt vid ändrad länstillhörighet för befintliga kommuner, såsom Habo, Mullsjö och Heby. Gamla centroidnumreringar har i de flesta fall behållits för att behålla konsistens bakåt för modelltillämpningarna. Nu gällande läns- och kommunnummer kan därför inte alltid läsas ut från centroidnumret. En översyn av dessa centroidnumreringar bör göras för att återigen anpassa dem efter gällande länsoch kommundefinitioner. Nedan beskrivs de nummerserier som gäller för olika delar av Samperssystemet samt de ursprungliga principerna för numreringen. Centroid-nr Beskrivning utrikescentroider i nationella nät centroider i Danmark, ingår i regional Skånemodell centroider i regionala nät, representerar A-områden och ingår som fjärrområden i vissa regionala modeller centroider i regionala nät utgör kärnområden i de regionala modellerna centroider i nationella nät, utgör huvudområden i nationella modellen, ingår även som krans- och fjärrområden i de regionala modellerna Ett undantag från reglerna i tabellen finns i den regionala Samm-modellen, där Östergötlands län utgör kransområde men är numrerat som kärnområde.

7 Ple 2018:06 7(47) Centroider mellan 1 och 999 Används endast i nationella modellen för koppling av vissa tilläggsmatriser som går över landsgränserna mot Danmark, Norge och Finland. Centroider mellan och i Danmark Inom nummerserien tillämpas delnummerserier för olika kommuner i Danmark enligt tabell i bilaga 1. Centroider mellan och position 1-4 position 5-6 länsnummer enligt SCB+7000 A-områdesnummer enligt SCB Centroider mellan och position 1-2 position 3-4 position 5-6 länsnummer enligt SCB+70 kommunnummer enligt SCB löpnummer När antalet centroider är fler än 99 i en kommun har kommunnumren använts som extra nummerserier. I Västra Götalands län har kommunnumreringen gjorts om i samband med sammanslagningen vilket har lett till att kommunnummer är upptagna. I stället har områdena i Göteborgs kommun fått centroider i nummerserien Efter implementeringen av basområden i Stockholms län har områdena i Stockholms stad fått numren Västerort Söderort Sydväst Innerstan Centroider mellan och position 1-3 position 4-5 position 6 länsnummer enligt SCB+970 kommunnummer enligt SCB löpnummer I den här indelningen är det endast Göteborgs kommun som har fler än 10 centroider. För dessa används kommunnummer

8 Ple 2018:06 8(47) Nodnumreringar Ursprungligen fanns ett system för nodnumrering i de olika Emmebaserna, men vartefter åren har gått har så stora avsteg gjorts från de ursprungliga reglerna att någon generell definition inte kan beskrivas. Istället beskrivs nedan de nummerserier som idag används i de olika baserna i s standardtillämpningar. Ett arbete bör läggas på att återigen definiera unika nummerserier för olika typer av nät och att dessa införs i Emmebaserna. Särskilt viktigt blir detta om kollektivtrafikkodningar ska göras i samma scenario som bilvägnäten, vilket har diskuterats i olika sammanhang. Nationell bil Kompletterande kodningar i basvägnät och i analyser, se nedan Automatgenererade noder från IPA Nationell buss Nationell flyg Nationell järnväg Regional bil Vägnoder i Danmark Kompletterande kodningar i basvägnät och i analyser, se nedan Automatgenererade noder från IPA

9 Ple 2018:06 9(47) Regional koll Nodnummer för inkodning av vägobjekt I de IPA-genererade vägnätskodningarna (från NVDB) har noderna i nätet tilldelats ett unikt ID. Detta är automatgenererat i löpande ordning i intervallet Vid översyn av näten och vid inkodning av nya investeringsobjekt i de regionala vägnätskodningarna behöver nya noder skapas. För detta ändamål har särskilda länsvisa nummerserier definierats enligt tabell nedan. Observera att ett nodnummer som används i ett nät (nuläges- eller prognosnät) inte får användas med annan definition (koordinater) i ett annat nät. Annars kan exempelvis transcriptfiler som ska läsas in i både nulägesnät och prognosnät ge helt felaktiga länkkodningar. Vid användning av nya nodnummer är det alltså viktigt att tänka på konsistensen mellan de olika näten. Län Nodnummer

10 Ple 2018:06 10(47) Modes Vägtrafik Bokstav c d l m n y Beskrivning personbil, huvudfärdmedel personbil, bifärdmedel lastbil, bifärdmedel lastbil, bifärdmedel lastbil, bifärdmedel cykel, som bifärdmedel till bil Färdmedel c används normalt vid fördelning av trafikanter på bilvägnätet. Bifärdmedlen används för att simulera att vissa fordon/bilister använder andra delar av nätet än majoriteten. Exempel på vad som kan simuleras är att vissa fordon inte får använda motorvägar, att bärighetsrestriktioner råder för tyngre fordon på vissa delar av vägnätet eller att det förekommer vägtullar med differentierade avgifter. I nuvarande standardtillämpningar används dock bara mode c och d (i regionala Västmodellen). Kollektivtrafik Bokstav a b x f i j k d p s t Beskrivning stadsbuss buss (används normalt för busstrafik) buss som konkurrerar med tåg flyg pendeltåg i Stockholm och Göteborg samt S-tåg i Köpenhamn järnväg (används normalt för järnvägstrafik) snabbtåg med specialtaxa tåg i utlandet (internationella modellen) båt/färja spårvagn samt Roslagsbana och Saltsjöbanan tunnelbana Normalt betecknas järnvägstrafik med mode j. Snabbtåg betecknas med mode k i de fall då det råder hög servicenivå ombord på tåget (X2000-konceptet) samtidigt som man tillämpar en högre taxenivå. Anledningen till detta är att man vill urskilja X2000-avgångar från övriga avgångar när man genererar trafikutbud till den nationella modellen i Sampers. Vid assignments i de regionala modellerna undantas snabbtåg med X2000-konceptet eftersom dessa avgångar normalt inte är tillgängliga för regionala resenärer. Om man önskar att så skall vara fallet på hela eller delar av en X2000-linje får man koda en dubblett som ges mode i. Observera dock att Samkalk måste anpassas innan detta kan ske. Pendeltåg i Stockholm och Göteborg samt S-tåg i Köpenhamn betecknas med mode i för att kunna undanta dessa vid assignment i de nationella baserna. Främsta skälet för detta är att tidsmatrisen med första väntetid används för att simulera dold väntetid i den nationella modellen. Om pendeltågen i Stockholm fanns med vid assignment skulle deras turtäthet påverka förstaväntetids-matrisen på ett icke önskvärt sätt.

11 Ple 2018:06 11(47) Anslutning Bokstav Beskrivning Hastighet e kollskaft längdberoende g gång 5 km/h h gång i stadsmiljö 4 km/h o infartsparkering (bildelen) 12 km/h r cykel 15 km/h u cykel i stadsmiljö 10 km/h v anslutning i de nationella järnvägsnäten 6 km/h w anslutning i de nationella flygnäten 30 km/h Den längdberoende anslutningstiden med mode e innebär att gånghastighet 5 km/h används vid skaftlängder < 2 km. För längre skaftlängder antas att anslutning sker med andra färdsätt, t.ex. cykel eller bil, så att anslutningshastigheten ökar med ökande avstånd. Scenarionummer i Sampers-Emmebaser Scenarionumrering i de nationella baserna Nr beskrivning 1001 Bil, Buss, Flyg, Jvg höst tisdag 1002 Buss höst söndag Scenarionumrering i de regionala baserna Nr beskrivning 1 Bil, grundscenario för kodning, kopieras vid beräkningar i riggningen 11 Bil, för utbud (fm) 12 Bil Samm och Väst, för utbud (em) 13 Bil, för utbud (lt) 14 Bil Samm, för utbud (natt) och Väst, för summering vvmd (dygn) 21 Bil Samm och Väst, för nätutläggning (fm) 22 Bil Samm och Väst, för nätutläggning (em) 23 Bil Samm och Väst, för nätutläggning (lt) 24 Bil Samm, för nätutläggning (natt) och Väst, för summering åmd (dygn) 1001 Kollektivtrafik, för utbud (fm,lt) och nätutläggningar (dygn) till Samkalk 2001 Bil, för utbud (fm,lt) och nätutläggningar (dygn) till Samkalk 2002 Kollektivtrafik Samm, för nätutläggning vvmd (fm) i regional analys 2003 Kollektivtrafik Samm, för nätutläggning vvmd (dygn) i regional analys 9999 Bil Väst, används som temp-scenario i riggningen Observera att scenario 1 ska användas för kodningar i de regionala bilvägnäten. Övriga scenarier i de regionala bilbaserna är kopior av scenario 1 och skapas i makrosteg vid exekvering av standardriggningarna. På motsvarande sätt ska kollektivtrafikkodningar göras i scenario 1001 i de regionala kollbaserna.

12 Ple 2018:06 12(47) Vägnät Urval Med hjälp av det s.k. IPA-verktyget för generering av Emmevägnät från NVDB har vägnätsuttag gjorts för hela statliga vägnätet plus alla kommunala gator med funktionell vägklass < 6. Kompletterande uttag har också gjorts för vissa kommunala gator med funktionell vägklass = 7 för att få bättre överensstämmelse med de manuella vägnätskodningar som tidigare har använts i Emme kopplat till Samperstillämpningar. Klassindelning I samband med specifikationen av det s.k. IPA-verktyget för generering av Emmevägnät från NVDB har en klassindelning av vägnätet definierats. Den innebär att vägnätet delas in i homogena delsträckor med avseende på vägtyp, skyltad hastighet, antal körfält, vägbreddsklass och vägmiljö/vägfunktion. Med dessa attribut har en indelning i 76 olika vägnätsklasser definierats. Kodningen av vägnätsklass på länkar i Emmenäten görs med attributet VDF. Definitionen för respektive vägnätsklass kan därför ses i tabellerna under rubriken V/D-funktioner nedan. Länkdata Attribut Beskrivning Värdeförråd mode mode, färdsätt c = bil type typ av länk 1 = väglänk 2 = färjelänk 8 = vägskaft length längd i km lanes antal körfält 2 = tvåfältiga vägar 3 = 2+1-vägar 4 = 4-fältiga vägar 6 = 6-fältiga vägar 8 = 8-fältiga vägar vdf volume/delay-funktion 1-76 = för vanlig bilväg, se tabell nedan 91 = färjelänk 95 = vägskaft ul1-ul3 userdata länsnummer 1-25 enl SCB:s kommunnummer enl SCB:s vägnummer

13 Ple 2018:06 vägkategori 1 = europaväg 2 = riksväg 3 = primär länsväg 4 = sekundär länsväg 5 = tertiär länsväg 6 = sekundär och tertiär länsväg, funktionell vägklass 0-9 enligt NVDB vägtyp 3 = motortrafikled 4 = flerfältsväg 5 = motorväg 9 = tvåfältsväg (vanlig väg) 10 = mötesfri landsväg 11 = mötesfri skyltad hastighet kamerasträcka 0 = ej atk-sträcka 1 = viltstängsel i procent av länklängd befolkning i tätort ventilationszon 1 = kustnära Strömstad-Tierp 2 = inlandet söder om EDA-Söderhamn 3 = norr om Eda-Söderhamn exkl. Norrbottens-Västerbottens inland 4 = Norrbottens-Västerbottens trafikvariationstyp 1 = turisttrafik 2 = närtrafik 4 = statlig antal personbilar/åmd beräknas vid antal lätta yrkesfordon/åmd beräknas vid antal lastbilar utan släp/åmd beräknas vid antal lastbilar med släp/åmd beräknas vid kapacitetsjustering Justeringsfaktor för länkkapacitet Normalvärde=1.0 (används främst för hastighetsjustering Justeringsfaktor för hastighet, normalvärde 1.0 Noddata

14 Ple 2018:06 14(47) Attribut Beskrivning Värdeförråd ui1-ui3 userdata nodtyp 1 = vanlig korsning (ABC) 2 = cirkulationsplats 3 = signalkorsning 5 = trafikplats 6 = splittringsnod (stödnod), ändnod (max två anslutande länkar, representerar ej korsning) 8= nod som inte ska ingå i Samkalkberäkning då effektsamband saknas, t ex rampanslutning i isärkodad trafikplats. Ovanstående definitioner för länk- och nodattribut gäller för det svenska vägnätet. I det danska vägnätet i Skånemodellen förekommer andra definitioner. Gråmarkerade attribut för länk- och noddata är ett minimum för att Samkalkberäkningar ska bli korrekta. Rekommendationen vid kodning är dock att även övriga attribut tilldelas relevanta värden. Grundregeln för kodning av korsning är att de representeras av en nod i nätet. Isärkodning av vissa trafikplatser är dock möjligt i Sampers Ännu finns dock inga fastställda regler för hur isärkodning av trafikplats ska göras. Inkommande länkar till cirkulationsplats får inte ha skyltad hastighet överstigande 80 km/tim. V/D-funktioner Motorvägar och Flerfältsvägar: VDF Benämning Vägtyp Skyltad Antal Vägbredds- VM/VF hastighet körfält klass 1 MV_H MV_H110_6kf >=6 3 MV_H110_4kf MV_H100_6kf >=6 5 MV_H100_4kf MV_H90_6kf 5 90 >=6 7 MV_H90_4kf MV_H80_6kf 5 80 >=6 9 MV_H80_4kf MV_H70_6kf 5 <=70 >=6 11 MV_H70_4kf 5 <= Flerfält_H110 4 >= Flerfält_H Flerfält_H Flerfält_H80_6kf 4 80 >=6 16 Flerfält_H80_4kf Flerfält_H70_6kf 4 70 >=6 18 Flerfält_H70_4kf_vmvf Flerfält_H70_4kf_vmvf

15 Ple 2018:06 15(47) 20 Flerfält_H70_4kf_vmvf Flerfält_H70_4kf_vmvf Flerfält_H60_6kf 4 60 >=6 23 Flerfält_H60_4kf_vmvf ,2 24 Flerfält_H60_4kf_vmvf Flerfält_H60_4kf_vmvf Flerfält_H50_6kf 4 50 >=6 27 Flerfält_H50_4kf_vmvf ,2 28 Flerfält_H50_4kf_vmvf Flerfält_H50_4kf_vmvf Flerfält_H40_4kf_vmvf4 4 <=40 1,4 31 Flerfält_H40_4kf_vmvf7 4 <= Flerfält_H40_4kf_vmvf8 4 <=40 8

16 Ple 2018:06 16(47) Mötesfria vägar: VDF Benämning Vägtyp Skyltad Antal Vägbredds- VM/VF hastighet körfält klass 33 MML_H110_2+2kf 11 >= MML_H110_2+1kf 11 >= MML_H100_2+2kf MML_H100_2+1kf MML_H90_2+2kf MML_H90_2+1kf MML_H80 11 <=80 40 MLV_H110_2+2kf 10 >= MLV_H110_2+1kf 10 >= MLV_H100_2+2kf MLV_H100_2+1kf MLV_H90_2+2kf MLV_H90_2+1kf MLV_H MLV_H70 10 <=70 Tvåfältsvägar: VDF Benämning Vägtyp Skyltad Antal Vägbredds- VM/VF hastighet körfält klass 48 Tvåfält_H110_B11 9 (och 3) >=110 >9 49 Tvåfält_H110_B9 9 (och 3) >=110 <=9 50 Tvåfält_H100_B11 9 (och 3) 100 >9 51 Tvåfält_H100_B9 9 (och 3) Tvåfält_H100_B7 9 (och 3) 100 <9 53 Tvåfält_H90_B11 9 (och 3) 90 >9 54 Tvåfält_H90_B9 9 (och 3) Tvåfält_H90_B7 9 (och 3) Tvåfält_H90_B5 9 (och 3) 90 <7 57 Tvåfält_H80_B11 9 (och 3) 80 >9 58 Tvåfält_H80_B9 9 (och 3) Tvåfält_H80_B7 9 (och 3) Tvåfält_H80_B5 9 (och 3) 80 <7 61 Tvåfält_H70_B11_vmvf1 9 (och 3) 70 > Tvåfält_H70_B9_vmvf1 9 (och 3) Tvåfält_H70_B7_vmvf1 9 (och 3) Tvåfält_H70_B5_vmvf1 9 (och 3) 70 < Tvåfält_H70_vmvf2 9 (och 3) Tvåfält_H70_vmvf5 9 (och 3) Tvåfält_H70_vmvf6 9 (och 3) Tvåfält_H60_vmvf2 9 (och 3) 60 1,2 69 Tvåfält_H60_vmvf5 9 (och 3) Tvåfält_H60_vmvf6 9 (och 3) Tvåfält_H50_vmvf2 9 (och 3) 50 1,2 72 Tvåfält_H50_vmvf5 9 (och 3) Tvåfält_H50_vmvf8 9 (och 3) Tvåfält_H40_vmvf4 9 (och 3) <=40 1,4 75 Tvåfält_H40_vmvf7 9 (och 3) <= Tvåfält_H40_vmvf8 9 (och 3) <=40 8

17 Ple 2018:06 17(47) Svängstraff Följande funktionsnummer är standardiserade som fasta tidstillägg för svängrörelser i korsning. Om ytterligare behov uppkommer av volymberoende tillägg får sådana utvecklas i ett senare skede. Fkn-nr Beskrivning Fkn-formel 3 3 sekunders fördröjning fp3 = 3/ sekunders fördröjning fp5 = 5/ sekunders fördröjning fp8 = 8/ sekunders fördröjning fp10 =10/ sekunders fördröjning fp15 =15/ sekunders fördröjning fp20 =20/ sekunders fördröjning fp25 =25/ sekunders fördröjning fp30 =30/ sekunders fördröjning fp35 =35/ sekunders fördröjning fp40 =40/ sekunders fördröjning fp45 =45/ sekunders fördröjning fp50 =50/ sekunders fördröjning fp55 =55/ sekunders fördröjning fp60 =60/ minuters fördröjning fp62 = minuters fördröjning fp63 = minuters fördröjning fp65 = minuters fördröjning fp68 = minuters fördröjning fp70 = minuters fördröjning fp71 = minuters fördröjning fp72 = minuters fördröjning fp73 = Variabel fördröjning fp99 =(pvolau-200)/200/2*60.max.0 Linjeföring I katalogerna för respektive regional bilbas finns en linjeföringsfil som gäller för aktuell vägnätskodning. Filerna som är framtagna av i samband med kodningarna har benämnts Linjeföring_xxxx_nnnn.db, där xxxx står för regional modell och nnnn står för årtalet för nätkodningen (exempelvis Linjeföring_Palt_2014.db). För att använda linjeföringen i Emme måste filen döpas om eller kopieras till scenarionr.db, exempelvis 1.db om den ska användas i scenario 1 i bilbasen. Vid nykodning av länkar kan linjeföringen vara påslagen för aktuellt scenario (normalt scenario 1). Om länkar kodas med kurvatur sparas då linjeföringen i filen 1.db.

18 Ple 2018:06 18(47) Kollektivtrafiknät Länktyper De länktyper som förekommer i kollektivtrafiknäten har divergerat från de ursprungliga definitionerna. En översyn både av definitioner och kodningar bör därför göras, bl.a. så att de delar som härrör från gamla Samgodstillämpningar rensas bort från tillämpningarna i Sampers samt att de anpassas till befintliga automatkodningsrutiner. I bilaga 2 anges de länktyper som finns kodade i de olika kollektivtrafiknäten. Där finns också de ursprungliga definitionerna från dokumentet BASORG_umat_22_ver1.doc. Det bör understrykas att kodningen av länktyper på skaft till kollektivtrafiknäten är särskilt viktigt för befintlig funktionalitet i Sampers. De länktyper som ska användas på kollskaften är följande: Länktyp Beskrivning 110 Skaft till busshållplatser 170 Skaft till järnvägsstationer 900 Skaft i Stockholms län För Skaft i Stockholms län kan länktyp = 900 användas som ett komplement till övriga länktyper för skaft. Samtliga skaft ska kodas med mode = e. Kollektivtrafiklinjer Vehicle types (fordonstyper) Nr Mode Flik i Samkalk Beskrivning 1 j Interregional IR-tåg 2 k Snabbtåg Snabbtåg med X2000-konceptet 3 k HH-tåg Höghastighetståg 4 j SnabbRegTåg Snabba regionaltåg 8 p Båt/Färja 9 f Flyg Flygplan 10 b Buss Buss 11 b Buss Buss på landsbygd 12 b Buss Expressbuss 13 b Buss Buss i tätort 14 a Buss Buss i stadskärnor 15 j Pendeltåg Pendeltåg (ej Stockholm, Göteborg och Köpenhamn) 16 j Nattåg Nattåg 17 j Dieseltåg Dieseltåg 18 i TätortPendel Pendeltåg i Stockholm, Göteborg och Köpenhamn 20 x Buss Buss som konkurrerar med tåg 26 t Tbana Tunnelbana

19 Ple 2018:06 19(47) 30 b Buss Buss i Samm 31 b Buss Ledbuss i Samm 32 b Buss Regionalbuss i Samm 60 s ÖvrSpår Spårvagn 61 s ÖvrSpår Snabbspårväg 62 s ÖvrSpår Snabbspårväg 67 s ÖvrSpår Tåg på Roslagsbanan 68 s ÖvrSpår Tåg på Saltsjöbanan För fordonstyper gäller att en typ enbart kan associeras med ett färdsätt. Därför kan samma sort av fordon betecknas med olika typnummer. I kolumnen Flik i Samkalk redovisas hur fordonstyperna i Emme-baserna grupperas i Samkalk eftersom det finns en tydlig koppling mellan de kodade fordonstyperna i Emme och beräkningarna i Samkalk. I Samkalk finns nio fasta flikar för kollektivtrafik (de nio första efter bilfliken). I dessa är ingående fordonstyper hårdkodade i programkoden. Exempelvis är det hårdkodat att variabelvärdena i fliken ÖvrSpår ska användas för fordonstyperna och 67-68, trots att endast fordonstyp 60 syns i användargränssnittet. Motsvarande gäller även för Buss där endast fordonstypen 11 syns i Samkalks gränssnitt. Därutöver finns 15 fria flikar där användaren kan definiera egna fordonstyper. I s standardtillämpningar har tre av dessa platser fördefinierats för fordonstyperna 3, 4 och 18. Den enda av ovanstående fordonstyper som saknar flik i Samkalk och därför inte beräknas är fordonstyp 8, färja. Användare som vill definiera egna fordonstyper i Emme ska alltså inte använda de nummer som finns upptagna i listan ovan. Om man definierar egna fordonstyper i kodningarna måste man också skapa en ny flik i Samkalk för att de ska komma med i Samkalkberäkningarna. Funktioner nr beskrivning 1 1min 2 2min 3 3min min 90 90min 91 us1 92 us2 93 us1 94 egna tillämpningar 95 0 min 96 0,25min 97 0,33min 98 0,5min 99 99min

20 Ple 2018:06 20(47) Linjedata Nationell järnvägsbas och regional databas Användar-variabel ut2 ut3 innehåll antal turer M-F (dygn) antal turer M-F (morgon) Segmentdata Nationell och regional databas Användar-variabel us1 innehåll körtid per segment i minuter Matrisplatser I bilaga 3 listas alla matrisplatser som används någonstans i s befintliga standardtillämpningar. Användare som vill definiera matrisplatser för egna behov bör alltså undvika dessa nummer och istället välja något mellanliggande eller efterföljande nummer. Om behov finns av många egendefinierade matrisplatser kan behov finnas av att utöka dimensionerna på aktuell Emmedatabas. Observera att samtliga matriser som innehåller resandeefterfrågan är otransponerade om inte annat anges. Under hösten 2014 gjordes ett arbete med att definiera om matrisnumreringarna i den regionala bilbasen för Samm i syfte att minska ner dimensionerna för den aktuella Emmedatabasen. I samband med det anpassades numreringarna också efter en möjlig förändring i de övriga regionala bilbaserna. Omnumreringen blev dock endast implementerad i Samm bilbas. Detta arbete bör återupptas för att samordna definitionerna för matrisnumreringarna. Även de nationella Emmebaserna bör då ingå i en sådan översyn. Efter övergången till Emme4, med externt lagrade matriser, är motivet inte längre storleken på Emmedatabaserna utan snarare en önskan att skapa likartade definitioner som kan bidra till att underlätta användningen av modellsystemet.

21 Ple 2018:06 21(47) Bilaga 1 - Centroidnummer i Danmark KommunID Kommunnamn Antal möjliga områden StartID SlutID 102 København København - Amager Frederiksberg Ballerup Brøndby Dragør Gentofte Gladsaxe Glostrup Herlev Albertslund Hvidovre Høje-Taastrup Lyngby-Taarbæk Rødovre Ishøj Tårnby Vallensbæk Furesø Allerød Fredensborg Helsingør Hillerød Hørsholm Rudersdal Egedal Frederikssund Greve Køge Halsnæs Roskilde Solrød Gribskov Odsherred Holbæk Faxe Kalundborg Ringsted Slagelse Stevns Sorø Lejre Lolland Næstved Guldborgsund Vordingborg

22 Ple 2018:06 22(47) Bilaga 2 Länktyper i kollektivtrafiknäten Nationella nät använda länktyper i nuvarande tillämpning Buss Flyg Jvg Regionala nät använda länktyper i nuvarande tillämpning Palt Samm Skåne Sydost Väst

23 Ple 2018:06 23(47)

24 Ple 2018:06 24(47) Länktyper enligt ursprungliga definitioner i dokument BASORG_umat_22_ver1.doc nr beskrivning 1 europavägar inom TEN (används vid godssimuleringar) 2 riksvägar inom TEN (används vid godssimuleringar) 3 primära länsvägar inom TEN (används vid godssimuleringar) 5 cykelvägar 11 europavägar på landsbygd 12 riksvägar på landsbygd 13 primära länsvägar på landsbygd 14 sekundära länsvägar på landsbygd 15 tertiära länsvägar på landsbygd 16 ospecificerade vägar på landsbygd (sekundära eller tertiära l-vägar) 17 kommunala huvudvägar på landsbygd 18 övriga kommunala vägar på landsbygd 19 vägar med enskild väghållare på landsbygd 21 europavägar i tätort 22 riksvägar i tätort 23 primära länsvägar i tätort 24 sekundära länsvägar i tätort 25 tertiära länsvägar i tätort 26 ospecificerade vägar (sekundära eller tertiära länsvägar) i tätort 27 kommunala huvudvägar i tätort 28 övriga kommunala vägar i tätort 29 vägar med enskild väghållare i tätort bussgator Undantag kommunala gator och vägar i Malmö stad vägar i Stockholms län i SAMM-baserna, förklaring se nedan 40 inre vattenvägar (sjöfart på kanaler och floder) 50 spårvagn 51 tunnelbana 52 förortståg (t.ex. Roslagsbanan) Flyglänkar nr beskrivning 70 järnvägslänkar med kodningstekniska syften 71 stomjärnvägar enkelspår

25 Ple 2018:06 25(47) 72 stomjärnvägar dubbelspår 73 länsjärnväg med person- och godstrafik 74 länsjärnvägar med godstrafik 75 malmbanan 76 inlandsbanan 77 övriga järnvägar 78 stomjärnvägar enkelspår inom TEN, (används vid godssimuleringar) 79 stomjärnvägar dubbelspår inom TEN, (används vid godssimuleringar) Undantag 520 järnvägar i Stockholms län 80 sjöfartslänkar (används vid godssimuleringar) 90 färjelänkar (används vid godssimuleringar) 110 skaft till vägnät för gång, cykel, bil och lastbil 111 skaft till vägnät för gång och cykel 114 koppling väg - inrevattenvägar 115 koppling väg - spårvagn/tunnelbana/förortståg 116 koppling väg-flyg 117 koppling väg-järnväg 118 koppling väg-sjöfart (används vid godssimuleringar) 119 koppling väg-färja (används vid godssimuleringar) 140 skaft till inrevattenvägar 146 koppling inrevattenvägar-flyg 147 koppling inrevattenvägar-järnväg 148 koppling inrevattenvägar-sjöfart 150 skaft till spårvagn/tunnelbana/förortståg 155 koppling spårvagn/tunnelbana/förortståg-spårvagn/tunnelbana/förortståg 157 koppling spårvagn/tunnelbana/förortståg-järnväg 160 skaft till flygnät (används vid godssimuleringar) 167 koppling flyg-järnväg (används vid godssimuleringar) 168 koppling flyg-sjöfart (används vid godssimuleringar) 169 koppling flyg-färja (används vid godssimuleringar) 170 skaft till järnväg 178 koppling järnväg-sjöfart (används vid godssimuleringar) koppling järnväg-färja (används vid godssimuleringar) nr beskrivning 180 skaft till sjöfart (används vid godssimuleringar) 189 koppling sjöfart-färja (används vid godssimuleringar) 190 skaft till färja (används vid godssimuleringar)

26 Ple 2018:06 26(47) +500 länkar i utlandet Undantag vägar i utlandet som saknar vägklassning Med skaft menas länkar mellan en centroider och normala noder Med kopplingslänkar menas länkar mellan olika transportsystem med olika noduppsättningar t.ex. en gånglänk mellan en järnvägsnod och en vägnod. Länktyper i Stockholms län i SAMM-baserna väglänkar position 1 position 2 position 3 trafikuppgift (1=överornat, 2=primärt, 3=sekundärt, 4=lokalt) administrativt (1=europaväg, 2=riksväg, 3=länsväg, 4=kommunal) omland (1=landsbygd, 2=stadsbygd, 3=stadskärna) tunnelbana loktåg spårväg snabbspårväg godsspår automatbana båt flyg gånglänkar mellan stationer och hållplatser 900 gång-, cykel- och bilskaft

27 Ple 2018:06 27(47) Bilaga 3 - Matrisplatser Nationella baser Nationell bil Nr mf1 mf2 mf3 mf4 mf5 mf6 mf7 mf8 mf9 mf10 mf11 mf12 mf13 mf14 mf15 mf16 mf17 mf18 mf19 mf20 mf21 mf22 mf23 mf24 Beskrivning Kalibreringsmatris Bilrestid Bilavstånd Resultat antal resor privat (mf18+mf20) Resultat antal resor tjänste Resultat antal bilar privat Resultat antal bilar tjänste Lbu Lbs Pby Vägavgiftsmatris privat Vägavgiftsmatris tjänste Tilläggsmatris privatresor Tilläggsmatris tjänsteresor Kvotmatris privatresor Kvotmatris tjänsteresor Temp Resultat antal resor arbete *Reserverad för framtida bruk* Resultat antal resor övrigt Kalibreringsmatris arbetsresor Kalibreringsmatris tjansteresor Kalibreringsmatris privatresor Kalibreringsmatris Bil Dest+Fmd Nationell buss Nr mf1 mf2 mf3 mf4 mf5 mf6 mf7 mf8 mf9 mf11 mf12 mf13 mf14 mf15 mf18 Beskrivning Taxa LVBuss Barn Taxa LVBuss Vuxen Taxa LVBuss Ungdom Restider: höst tisdag Restider: höst tisdag Restider: höst tisdag Restider: höst tisdag Restider: höst tisdag Avstånd: höst tisdag Restider: höst söndag Restider: höst söndag Restider: höst söndag Restider: höst söndag Restider: höst söndag Resultat privatresor (mf35+mf37)

28 Ple 2018:06 28(47) mf19 mf20 mf21 mf22 mf23 mf26 mf27 mf28 mf29 mf31 mf33 mf34 mf35 mf36 mf37 mf39 mf42 Resultat tjänsteresor Resultat privatresor transponerad Resultat tjänsteresor transponerad Resultat intäkter privatresor Resultat intäkter tjänsteresor Tilläggsmatris privatresor Tilläggsmatris tjänsteresor Kvotmatris privatresor Kvotmatris tjänsteresor Temp Resultat intäkter privatresor transponerad Resultat intäkter tjänsteresor transponerad Resultat arbetsresor *Reserverad för framtida bruk* Resultat övrigresor Kalibreringsmatris Buss Dest+Fmd Temp Nationell flyg Nr mf1 mf2 mf4 mf5 mf6 mf7 mf8 mf9 mf18 mf19 mf20 mf21 mf22 mf23 mf26 mf27 mf28 mf29 mf31 mf33 mf34 mf35 mf36 mf37 mf39 mf42 Beskrivning Flygtaxa maxpris enkel Flygtaxa minpris enkel Restider: höst tisdag Restider: höst tisdag Restider: höst tisdag Restider: höst tisdag Restider: höst tisdag Avstånd: höst tisdag Resultat privatresor (mf35+mf37) Resultat tjänsteresor Resultat privatresor transponerad Resultat tjänsteresor transponerad Resultat intäkter privatresor Resultat intäkter tjänsteresor Tilläggsmatris privatresor Tilläggsmatris tjänsteresor Kvotmatris privatresor Kvotmatris tjänsteresor Temp Resultat intäkter privatresor transponerad Resultat intäkter tjänsteresor transponerad Resultat arbetsresor *Reserverad för framtida bruk* Resultat övrigresor Kalibreringsmatris Flyg Dest+Fmd Temp

29 Ple 2018:06 29(47) Nationell jvg Nr mf1 mf2 mf3 mf4 mf5 mf6 mf7 mf8 mf9 mf18 mf19 mf20 mf21 mf22 mf23 mf24 mf25 mf26 mf27 mf28 mf29 mf31 mf33 mf34 mf35 mf36 mf37 mf40 mf42 mf44 mf45 mf46 mf47 mf48 mf51 mf58 mf59 Beskrivning Taxa Lvtag Ungdom Taxa Lvtag Privat Taxa Lvtag Tjänste Restider: höst tisdag privat Restider: höst tisdag privat Restider: höst tisdag privat Restider: höst tisdag privat Restider: höst tisdag privat Avstånd: höst tisdag Resultat privatresor (mf36+mf40) Resultat tjänsteresor Resultat privatresor transponerad Resultat tjänsteresor transponerad Resultat intäkter privatresor Resultat intäkter tjänsteresor Utrikes jvg privat Utrikes jvg tjänste Tilläggsmatris privatresor (mf24+mf33+mf35+mf37) Tilläggsmatris tjänsteresor (mf25+mf34) Kvotmatris privatresor Kvotmatris tjänsteresor Temp Arlandamatris privat Arlandamatris tjänste Skavstamatris privat Resultat arbetsresor Landvettermatris privat Resultat övrigresor Temp Restider: höst tisdag tjänste Restider: höst tisdag tjänste Restider: höst tisdag tjänste Restider: höst tisdag tjänste Restider: höst tisdag tjänste Kalibreringsmatris Tag Dest+Fmd Resultat intäkter privatresor transponerad Resultat intäkter tjänsteresor transponerad

30 Ple 2018:06 30(47) Regionala bilbaser Palt och Sydost bil Nr mf1 mf2 mf3 mf4 mf5 mf6 mf7 mf8 mf9 mf10 mf11 mf12 mf13 mf14 mf15 mf16 mf26 mf27 mf28 mf29 mf30 mf31 mf32 mf33 mf34 mf35 mf36 mf37 mf38 mf39 mf40 mf41 mf42 mf43 mf44 mf45 mf46 mf47 mf48 mf49 mf60 mf69 mf70 Beskrivning Vägavgifter arbetsresor Vägavgifter övriga resor Bilrestid högtrafik Bilrestid lågtrafik Bilavstånd GC-avstånd GC-avstånd Resultat antal bilar/åmd arb Resultat antal bilar/åmd tjn Resultat antal bilar/åmd ovr Resultat antal cykresor/åmd arb Resultat antal cykresor/åmd tjn Resultat antal cykresor/åmd ovr Resultat antal gångresor/åmd arb Resultat antal gångresor/åmd tjn Resultat antal gångresor/åmd ovr Resultat: Nationellt antal bilar, privat, ÅMD Resultat: Nationellt antal bilar, tjänste, ÅMD Fast tilläggsmatris för LBU, ÅMD Fast tilläggsmatris för LBS, ÅMD Fast tilläggsmatris för PBY, ÅMD Startmatris: Regionala arbetsresor, antal bilar, VMD Startmatris: Regionala tjänsteresor, antal bilar, VMD Startmatris: Regionala övriga resor, antal bilar, VMD Beräknad tilläggsmatris timme högtrafik Beräknad tilläggsmatris timme lågtrafik Fast tillägg för bil arbete Fast tillägg för bil tjänste Fast tillägg för bil övrigt Kvottillägg för bil arbete Kvottillägg för bil tjänste Kvottillägg för bil övrigt Summa tilläggsmatriser (för summering till Pb) Kalibreringsmatris reslängd Avrundad utläggningsmatris, utbud förmiddag Avrundad utläggningsmatris, utbud lågtrafik Temp, används i nätutläggningar Restid lastbilar Resavstånd lastbilar Skåne bil Nr mf1 mf2 Beskrivning Summa vägavgifter+barriärkostnad arbetsresor Summa vägavgifter+barriärkostnad övrigresor

31 Ple 2018:06 31(47) mf3 mf4 mf5 mf6 mf7 mf8 mf9 mf10 mf11 mf12 mf13 mf14 mf15 mf16 mf26 mf27 mf28 mf29 mf30 mf31 mf32 mf33 mf34 mf35 mf36 mf37 mf38 mf39 mf40 mf41 mf42 mf43 mf44 mf45 mf46 mf47 mf48 mf49 mf51 mf52 mf53 mf54 mf55 mf56 mf57 mf58 mf59 mf60 mf61 mf62 mf63 mf64 mf65 mf69 mf70 mf71 mf72 Bilrestid högtrafik Bilrestid lågtrafik Bilavstånd GC-avstånd GC-avstånd Resultat antal bilar/åmd arb Resultat antal bilar/åmd tjn Resultat antal bilar/åmd ovr Resultat antal cykresor/åmd arb Resultat antal cykresor/åmd tjn Resultat antal cykresor/åmd ovr Resultat antal gångresor/åmd arb Resultat antal gångresor/åmd tjn Resultat antal gångresor/åmd ovr Resultat: Nationellt antal bilar, privat, ÅMD Resultat: Nationellt antal bilar, tjänste, ÅMD Fast tilläggsmatris för LBU, ÅMD Fast tilläggsmatris för LBS, ÅMD Fast tilläggsmatris för PBY, ÅMD Startmatris: Regionala arbetsresor, antal bilar, VMD Startmatris: Regionala tjänsteresor, antal bilar, VMD Startmatris: Regionala övriga resor, antal bilar, VMD Beräknad tilläggsmatris timme högtrafik Beräknad tilläggsmatris timme lågtrafik Fast tillägg för bil arbete Fast tillägg för bil tjänste Fast tillägg för bil övrigt Kvottillägg för bil arbete Kvottillägg för bil tjänste Kvottillägg för bil övrigt Summa tilläggsmatriser (för summering till Pb) Kalibreringsmatris reslängd Avrundad utläggningsmatris, utbud förmiddag Avrundad utläggningsmatris, utbud lågtrafik Temp Bil Arb skolresor Temp Bil Tjn skolresor Temp Bil Ovr skolresor Temp Cykel Arb skolresor Temp Cykel Tjn skolresor Temp Cykel Ovr skolresor Temp Gång Arb skolresor Temp Gång Tjn skolresor Temp Gång Ovr skolresor Temp, används i nätutläggningar Vägavgifter arbetsresor Vägavgifter övriga resor Barriärkostnad arbetsresor Barriärkostnad övriga resor Barriärkostnad skolresor Restid lastbilar Resavstånd lastbilar Tillägg, Bilar till Bornholm, VMD Tillägg, Bilar till Kastrup, VMD

32 Ple 2018:06 32(47) mf73 mf74 mf75 mf76 mf77 mf78 mf79 Tillägg, Bilar till Bornholm, ÅMD Tillägg, Bilar till Kastrup, ÅMD Lbu VMD Lbs VMD Tillägg, Bilar till Dk exkl Kastrup, fjärr, ÅMD, privat Tillägg, Bilar till Dk, exkl Kastrup, fjärr, ÅMD, tjänste Tillägg, Bilar i Danmark, mot syd och väst, ÅMD

33 Ple 2018:06 33(47) Samm bil Nr Beskrivning mf01 Utbud: Viktad tullkostnad för arbetsresor med bil, it x mf02 Utbud: Viktad tullkostnad för övrigtresor med bil, it x mf03 Utbud: Viktad restid arbetsresor med bil, it x mf04 Utbud: Viktad restid övrigtresor med bil, it x mf05 Utbud: Avstånd med bil, it x mf06 Utbud: Avstånd med gång och cykel mf07 *Reserverad*, ev plats för utbud uppdelat gång och cykel mf08 Resultat: antal bilar/xxx arb mf09 Resultat: antal bilar/xxx tjn mf10 Resultat: antal bilar/xxx ovr mf11 Resultat: antal cykresor/xxx arb mf12 Resultat: antal cykresor/xxx tjn mf13 Resultat: antal cykresor/xxx ovr mf14 Resultat: antal gångesor/xxx arb mf15 Resultat: antal gångesor/xxx tjn mf16 Resultat: antal gångesor/xxx ovr mf17 Startmatris: Regionala arbetsresor, antal bilar, VMD mf18 Startmatris: Regionala tjänsteresor, antal bilar, VMD mf19 Startmatris: Regionala övriga resor, antal bilar, VMD mf20 Resultat: Nationellt antal bilar, privata, ÅMD mf21 Resultat: Nationellt antal bilar, tjänste, ÅMD mf22 KALMAT Kalibreringsmatris reslängd mf23 Fast tilläggsmatris för LBU, ÅMD mf24 Fast tilläggsmatris för LBS, ÅMD mf25 Fast tilläggsmatris för PBY, ÅMD mf26 Summa tilläggsmatris arbete, ÅMD mf27 Summa tilläggsmatris tjänste, ÅMD mf28 Summa tilläggsmatris ovrigt, ÅMD mf29 Resultat: Antal bilar klass 1, Px, itx mf30 Resultat: Antal bilar klass 2, Px, itx mf31 Resultat: Antal bilar klass 3, Px, itx mf32 Resultat: Antal bilar klass 4, Px, itx mf33 Resultat: Antal bilar klass 5, Px, itx mf34 Resultat: Antal bilar klass 6, Px, itx mf35 Resultat: Antal bilar klass 7, Px, itx mf36 Resultat: Antal bilar klass 8, Px, itx mf37 Resultat: Antal bilar klass 9, Px, itx mf38 Resultat: Antal bilar klass 10, Px, itx mf39 Resultat: Antal bilar klass 11, Px, itx mf40 Resultat: Summa antal bilar klass 1-11, P1, it x mf41 Resultat: Summa antal bilar klass 1-11, P2, it x mf42 Resultat: Summa antal bilar klass 1-11, P3, it x mf43 Resultat: Summa antal bilar klass 1-11, P4, it x mf44 Resultat: Antal bilar, arb, VVMD mf45 Resultat: Antal bilar, tja, VVMD mf46 Resultat: Antal bilar, ovr, VVMD mf47 Utbud yrkestrafik, matris 1 mf48 Utbud yrkestrafik, matris 2 mf49 Utbud yrkestrafik, matris 3 mf50 Utbud yrkestrafik, matris 4 mf51 Utbud tull: Viktad tullkostnad för arbetsresor med bil, it x mf52 Utbud tull: Viktad tullkostnad för övrigtresor med bil, it x mf53 Utbud: Viktad restid arbetsresor med bil, it x

34 Ple 2018:06 34(47) mf54 mf55 mf56 mf57 mf58 mf59 mf60 mf61 mf62 mf63 mf64 mf65 mf66 mf67 mf68 mf69 mf70 mf71 Utbud: Viktad restid övrigtresor med bil, it x Utbud: Avstånd med bil, klass 3, it x Utbud tull: Skimmad tullkostnad med bil, klass 3, P4, it x Utbud tull: Skimmad tullkostnad med bil, klass 3, P1, it x Utbud tull: Skimmad tullkostnad med bil, klass 3, P3, it x Utbud: Skimmad restid med bil, klass 3, P4, it x Utbud: Skimmad restid med bil, klass 3, P1, it x Utbud: Skimmad restid med bil, klass 3, P3, it x Summa tilläggsmatris timnivå, P1 (vmd?) Summa tilläggsmatris timnivå, P2 (vmd?) Summa tilläggsmatris timnivå, P3 (vmd?) Summa tilläggsmatris timnivå, P4 (vmd?) Tempmatris för mellanlagring av diverse beräkningar Temp yrkes Temp yrkes Temp yrkes Temp Summa lastbilar Lbu+Lbs, transp, årsdygn Temp Summa Lbs, transp, årsdygn Väst bil, 2014 Nr mf1 mf2 mf3 mf4 mf5 mf6 mf7 mf8 mf9 mf10 mf11 mf12 mf13 mf14 mf15 mf16 mf17 mf18 mf19 mf20 mf21 mf22 mf26 mf27 mf28 mf29 mf30 mf31 mf32 mf33 mf37 mf38 mf39 Beskrivning Tullkostnad högtrafik Tullkostnad lågtrafik Bilrestid högtrafik Bilrestid lågtrafik Bilavstånd lågtrafik GC-avstånd GC-avstånd Resultat: antal bilar/xxx arb Resultat: antal bilar/xxx tjn Resultat: antal bilar/xxx ovr Resultat: antal cykresor/xxx arb Resultat: antal cykresor/xxx tjn Resultat: antal cykresor/xxx ovr Resultat: antal gångresor/xxx arb Resultat: antal gångresor/xxx tjn Resultat: antal gångresor/xxx ovr Lbu betalande FM/EM/LT Lbs betalande FM/EM/LT PbY betalande FM/EM/LT Lbu ej betalande FM/EM/LT Lbs ej betalande FM/EM/LT PbY ej betalande FM/EM/LT Resultat: Långväga privat, antal bilar, ÅMD Resultat: Långväga tjänste, antal bilar, ÅMD Fast tilläggsmatris för LBU, ÅMD Fast tilläggsmatris för LBS, ÅMD Fast tilläggsmatris för PBY, ÅMD Startmatris: Regionala arbetsresor, antal bilar, VMD Startmatris: Regionala tjänsteresor, antal bilar, VMD Startmatris: Regionala övriga resor, antal bilar, VMD Antal resor klass 1 FM/EM/LT Antal resor klass 2 FM/EM/LT Antal resor klass 3 FM/EM/LT

35 Ple 2018:06 35(47) mf40 mf41 mf42 mf43 mf44 mf45 mf46 mf47 mf48 mf49 mf50 mf51 mf52 mf53 mf54 mf55 mf56 mf57 mf58 mf59 mf60 mf61 mf62 mf63 mf64 mf65 mf66 mf67 mf68 mf69 mf70 mf71 mf72 mf73 mf74 mf75 mf76 mf77 mf78 mf79 mf80 mf81 mf82 mf83 mf84 mf85 mf86 mf87 mf88 mf89 mf90 mf91 mf92 mf93 mf94 mf99 Antal resor klass 4 FM/EM/LT Antal resor klass 5 FM/EM/LT Antal resor klass 6 FM/EM/LT Handelsmatris ua KALMAT Kalibreringsmatris reslängd Restid bilister som betalar avg FM/EM/LT Restid bilister som ej betalar avg FM/EM/LT Resavst bilister som betalar avg FM/EM/LT Resavst bilister som ej betalar avg FM/EM/LT Antal bilister som betalar avg FM/EM/LT Antal bilister som inte betalar avg FM/EM/LT Andel bilar som ej bet avg ärende 1 FM/EM/LT Medelvärde restid ärende 1 FM/EM/LT Medelvärde avstånd ärende 1 FM/EM/LT Medelvärde tull ärende 1 FM/EM/LT Andel bilar som ej bet avg ärende 2 FM/EM/LT Medelvärde restid ärende 2 FM/EM/LT Medelvärde avstånd ärende 2 FM/EM/LT Medelvärde tull ärende 2 FM/EM/LT Andel bilar som ej bet avg ärende 3 FM/EM/LT Medelvärde restid ärende 3 FM/EM/LT Medelvärde avstånd ärende 3 FM/EM/LT Medelvärde tull ärende 3 FM/EM/LT Andel bilar som ej bet avg ärende 4 FM/EM/LT Medelvärde restid ärende 4 FM/EM/LT Medelvärde avstånd ärende 4 FM/EM/LT Medelvärde tull ärende 4 FM/EM/LT Andel bilar som ej bet avg ärende 5 FM/EM/LT Medelvärde restid ärende 5 FM/EM/LT Medelvärde avstånd ärende 5 FM/EM/LT Medelvärde tull ärende 5 FM/EM/LT Andel bilar som ej bet avg ärende 6 FM/EM/LT Medelvärde restid ärende 6 FM/EM/LT Medelvärde avstånd ärende 6 FM/EM/LT Medelvärde tull ärende 6 FM/EM/LT Tempmatris (används vid nätutläggning) Tempmatris (används vid nätutläggning) Tempmatris (används vid nätutläggning) Tempmatris (används vid nätutläggning) Tempmatris (används vid nätutläggning) Tempmatris (används vid nätutläggning) Tempmatris (används vid nätutläggning) Tempmatris (används vid nätutläggning) Tempmatris (används vid nätutläggning) Tempmatris (används vid nätutläggning) Tempmatris (används vid nätutläggning) Tempmatris (används vid nätutläggning) Resultat arbete VVMD Resultat tjänste VVMD Resultat övrigt VVMD Restid lastbilar Resavstånd lastbilar Temp, för nätutläggning

36 Ple 2018:06 36(47) Väst, bil 2040 Nr Beskrivning mf1 Tullkostnad högtrafik mf2 Tullkostnad lågtrafik mf3 Bilrestid högtrafik mf4 Bilrestid lågtrafik mf5 Bilavstånd lågtrafik mf6 GC-avstånd mf7 GC-avstånd mf8 Resultat: antal bilar/xxx arb mf9 Resultat: antal bilar/xxx tjn mf10 Resultat: antal bilar/xxx ovr mf11 Resultat: antal cykresor/xxx arb mf12 Resultat: antal cykresor/xxx tjn mf13 Resultat: antal cykresor/xxx ovr mf14 Resultat: antal gångresor/xxx arb mf15 Resultat: antal gångresor/xxx tjn mf16 Resultat: antal gångresor/xxx ovr mf17 Lbu betalande (mode c) FM/EM/LT mf18 Lbs betalande (mode c) FM/EM/LT mf19 PbY betalande (mode c) FM/EM/LT mf20 Lbu ej betalande (mode d) FM/EM/LT mf21 Lbs ej betalande (mode d) FM/EM/LT mf22 PbY ej betalande (mode d) FM/EM/LT mf26 Resultat: Nationellt antal bilar, privata, ÅMD mf27 Resultat: Nationellt antal bilar, tjänste, ÅMD mf28 Fast tilläggsmatris för LBU, ÅMD mf29 Fast tilläggsmatris för LBS, ÅMD mf30 Fast tilläggsmatris för PBY, ÅMD mf31 Startmatris: Regionala arbetsresor, antal bilar, VMD mf32 Startmatris: Regionala tjänsteresor, antal bilar, VMD mf33 Startmatris: Regionala övriga resor, antal bilar, VMD mf37 Antal resor klass 1 FM/EM/LT mf38 Antal resor klass 2 FM/EM/LT mf39 Antal resor klass 3 FM/EM/LT mf40 Antal resor klass 4 FM/EM/LT mf41 Antal resor klass 5 FM/EM/LT mf42 Antal resor klass 6 FM/EM/LT mf43 mf44 mf45 mf46 Handelsmatris ua mf47 KALMAT Kalibreringsmatris reslängd mf48 Restid bilister som betalar avg FM/EM/LT mf49 Restid bilister som ej betalar avg FM/EM/LT mf50 Resavst bilister som betalar avg FM/EM/LT mf51 Resavst bilister som ej betalar avg FM/EM/LT mf52 Antal bilister som betalar avg FM/EM/LT mf53 Antal bilister som inte betalar avg FM/EM/LT mf54 Andel bilar som ej bet avg ärende 1 FM/EM/LT mf55 Medelvärde restid ärende 1 FM/EM/LT mf56 Medelvärde avstånd ärende 1 FM/EM/LT mf57 Medelvärde tull ärende 1 FM/EM/LT mf58 Andel bilar som ej bet avg ärende 2 FM/EM/LT mf59 Medelvärde restid ärende 2 FM/EM/LT mf60 Medelvärde avstånd ärende 2 FM/EM/LT mf61 Medelvärde tull ärende 2 FM/EM/LT