Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningens namn: Diplomerad Innovationsutvecklare Ansvarig utbildningsanordnare: Centrum för Innovation och Entreprenörskap i Lidköping AB Omfattning, poäng: 160 Studieort: Lidköping Studieform: Distans Studietakt: Heltid Utbildningsnummer: Omgång: 2

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Diplomerad Innovationsutvecklare Ansvarig utbildningsanordnare Centrum för Innovation och Entreprenörskap i Lidköping AB Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Centrum för Innovation och Entreprenörskap i Lidköping AB Adress: Box 606 Postnr/ort Lidköping Besöksadress Organisation: Centrum för Innovation och Entreprenörskap i Lidköping AB Adress: Gamla Stadens Torg 2 Postnr/ort Lidköping Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post robert@ideum.nu Sida 1 (18)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Utbildningen ger ingen examen Examensbenämning Utbildningen ger ingen examen Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Yrkesroll 4: Yrkesroll 5: Yrkesroll 6: Diplomerad Innovationsutvecklare Egenföretagare baserat på egen uppfinning/innovation Egenföretagare baserat på egen innovativ tjänst Innovationsrådgivare Administration av förslagsverksamhet och/eller arbetstagaruppfinningar Sakkunnig då det gäller köp och försäljning av licenser Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om projektledning och projektplanering av innovationsprojekt innovationsprocessens olika delar och de moment som måste samverka för att en idé ska kunna utvecklas till en säljbar produkt lagar och avtal som reglerar upphovsrätten till uppfinningsbaserade produkter och tjänster lämpligaste form för skydd inom immaterialrätten, exempelvis patent, mönsterskydd, varumärkesskydd Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att självständigt kunna ta fram underlag för utveckling, tillverkning och försäljning av nya produkter och tjänster kunna ge råd och anvisningar till andra som önskar kommersialisera en uppfinnarbaserad uppfinning eller tjänst Sida 2 (18)

4 Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att i eget företag utveckla, skydda, marknadsföra och sälja en eller flera uppfinningsbaserade produkter i eget företag utveckla, skydda, marknadsföra och sälja en eller flera innovativa tjänster som anställd i mindre eller mellanstort företag kunna leda och samordna företagets samlade resurser till kommersialisering av uppfinningar Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Affärsplan och affärspresentation 18 Design och produktutveckling 14 Exploatering med olika modeller och affärs... 6 Finansiering 1 Immaterialrätt 3 Individuellt projektarbete på distans 90 Informationssökning och analys 5 Kreativ metodik 3 Marknadsföring 8 Presentationsteknik 2 Projektarbete i skolan, inklusive genomgån... 9 Projektledning och projektplanering 1 Summa: 160 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Utbildningen har 12 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Affärsplan och affärspresentation Kurstyp: Examensarbete Yh-poäng: 18 Att ge studenten ökad kunskap i hur man utvecklar sin affärsidé och skriver affärsplan. Att ge studenten övning i hur man skriver en affärsplan, som är grunden för förverkligandet av en affärsidé och nödvändig för att skaffa fram det kapital som krävs för att starta och utveckla företaget. Att ge studenten ökad kunskap och övning i att göra en professionell och säljande presentation av sin affärs- /produktidé. Sida 3 (18)

5 Studenten ska få förståelse för vad affärsutveckling innebär i praktiken vad som krävs för att ett företag skall bli lönsamt och stabilt. Studenten ska vidare få kunskap i hur man skriver en affärsplan och därefter kunna skriva en säljande affärsplan, ett dokument som beskriver hur man ska ta sin affärs-/produktidé från tanke till ett snabbt växande och lönsamt bolag. Studenten ska även få praktisk övning och ökat självförtroende i att presentera sin affärs- eller produktidé på ett säljande sätt. Kursens namn: Design och produktutveckling Yh-poäng: 14 Att få kunskap om innehållet i de olika momenten som ingår i design och produktutvecklingsprocessen. Ge möjlighet att prova på och få kunskap om de olika verktyg som är viktiga att känna till i processen. Genom konkreta övningsuppgifter utveckla sin kreativitet och visualiseringsförmåga. Att få en bred materialteknisk introduktion och kunskap om de viktigaste delområden som styr materials hållfasthet och användande samt genom praktiska/historiska exempel åskådliggöra dessa. Efter godkänd kurs ska studenten kunna: - Visualisera idéer med hjälp av 3D CAD. - Förstå olika materials egenskaper och användningsområden samt olika produktionssätt. - Känna till metoder för att göra ett lämpligt materialval. - Ha kunskap om olika förpackningsmaterial, emballage samt distributionssätt. - Ha kännedom om uppfinnare och deras uppfinningar. - Skissa på designlösningar. - Kunna bygga enklare modeller. - Ha förståelse för och ta hänsyn till miljöaspekterna vid konstruktion. Kursens namn: Exploatering med olika modeller och affärsmöjligheter Yh-poäng: 6 Att få information om olika affärsmodeller och de lagar och avtal som är viktiga att känna till, för att användas beroende på val av exploateringsform. Att ge kunskap om vilka parametrar som är väsentliga vid val av exploateringsform och hur man gör en bedömning av affärsmöjligheterna inför start av företag, en förhandling om rättigheterna till produktidén eller som syftar till försäljning av idén. Studenten ska känna till och ha förståelse för de mest vanliga exploateringsformerna med tyngdpunkt på alternativet Starta Eget och hur man kan använda dem för kommersialisering av olika idéer. Studenten ska vidare kunna förbereda och veta hur man kontaktar lämpliga företag för exploatering av produktidéer, hur man förbereder sig inför och genomför en förhandling eller försäljning. Studenten ska ha kunskap om väsentliga avtalsvillkor i ett licensavtal och kunna upprätta enklare avtal och ta fram underlag för mer avancerade Sida 4 (18)

6 affärsavtal samt känna till lagarna för dessa. Kursens namn: Finansiering Yh-poäng: 1 Att informera om olika finansieringskällor som står till idégivare/uppfinnare, nya företag eller etablerade företags förfogande samt var dessa passar in i innovationsprocessen. Att ge kunskap om vilka finansieringsmöjligheter som står till förfogande, samt vilka underlag (ex. projektplan, affärsplan) som de olika insatserna ställer krav på när man söker lån, bidrag etc. hos statliga organisationer, banker eller andra finansiärer. Innehåll: - Olika finansieringsalternativ via ALMI Företagspartner - Finansiering speciellt avsedd för innovationsverksamhet, inkl. finansieringstrappan - Idébeskrivningens innehåll - Riskkapital, venture kapital, riskvilligt kapital och sådd/startkapital - Vad krävs för underlag för att finansiärer ska kunna ta beslut - Praktikfall Kursens namn: Immaterialrätt Yh-poäng: 3 Kursen ska ge förmågan att bedöma behovet av och hanteringen av olika immateriella rättigheter som blir aktuella när en uppfinning eller affärsidé ska drivas vidare till en innovation dvs en produkt eller idé som når marknaden. KursmåI: Efter kursen ska den studerande kunna: - Redogöra översiktligt för de olika skyddsformerna för - Välja lämpliga skyddsformer för en idé - Bedöma om en idé kan vara patenterbar - Bedöma om ett varumärke har särskiljningsförmåga - Skriva ett utkast till patentkrav - Redogöra för prioritet och patentfamiljsbegreppet - Bedöma vilken undersökning som kan behöva göras för att undvika intrång Innehåll: Kursen behandlar de olika skyddsformer, immateriella och andra, som används under utveckling/exploatering av uppfinningar bl.a. patent, varumärke, mönsterskydd, upphovsrätt. Den berör även närliggande lagstiftning som lag om företagshemligheter, försvarsuppfinningar samt lag, avtal och praxis gällande arbetstagares uppfinningar. Kursens namn: Individuellt projektarbete på distans Sida 5 (18)

7 Yh-poäng: 90 Att studenten individuellt ska praktiskt tillämpa de kunskaper hen erhållit i utbildningens olika kurser enligt en i förväg individuellt upprättad handlingsplan eller projektplan i samråd med utbildningsledaren. Att ge studenten ökad kunskap och erfarenhet genom att praktiskt utföra de olika momenten i innovationsprocessen. Innehåll: - Projektplanering - Praktiskt genomförande av projektarbete på distans med handledning från utbildningschef - Skriftlig och muntlig rapportering Pedagogik: Eget projektarbete med handledning av utbildningsledaren och gästföreläsare. Resurser: Webbaserad plattform med diskussionsforum, projektdagbok och telefon. Former för kunskapskontroll: Skriftlig lägesrapportering i form av projektdagbok samt aktivitets- och tidplan (Ganttschema) som inlämningsuppgift. Kursens namn: Informationssökning och analys Yh-poäng: 5 Att ge grundläggande kunskaper i hur man söker och behandlar information för marknadsbedömning och nyhetsgranskning av nya produktidéer och innovativa tjänster. Att informera om produktansvarslagen och CE-märkning, och dess betydelse för svenska tillverkare och i förlängningen handeln. Att visa på hur omvärldsanalys kan ge handlingsberedskap och alternativ för hållbar utveckling av företag i en föränderlig omvärld. Kursens namn: Kreativ metodik Yh-poäng: 3 Efter godkänd kurs ska studenten ha: - kunskap om olika informationskällor, så att de kan inhämta och behandla marknadsinformation samt utföra nyhetsgranskningar i patentdatabaser samt analysera olika exploateringsalternativ - grundläggande förståelse om produktansvar och vilka produkter som ska CEmärkas samt hur man går tillväga - kunskap om omvärldens påverkan på det egna företaget och insikt i hur man utför analys av trender för att säkerställa marknadsföring Sida 6 (18)

8 Att peka på och öva olika metoder och arbetssätt för kreativ problemlösning och idéutveckling. Att ge studenten grundläggande information om systematiska metoder för innovativ konstruktion och utformning enligt TRIZ-metoden, som skall bidra till att minska graden av slumpmässighet i processer för konceptval och problemlösning. Att ge studenten förståelse för hur TRIZ kan höja graden av nytänkande och innovativ problemlösning genom att bryta traditionella tankebanor. Studenten ska få insikt om olika angreppssätt och kunna tillämpa olika kreativa metoder för varje specifikt problem. Studenten ska vidare få grundläggande kunskap om hur TRIZ-metoden kan utveckla och förstärka förmågan till innovativ problemlösning. Innehåll: - Kreativt och lateralt tänkande - Kreativa klimatet - Kreativ metodik för problemlösning - TRIZ-metoden - Evolutionsmönster i tekniska system - TRIZ separationsprinciper - Skärpt konfliktformulering - Tillämpade övningar Kursens namn: Marknadsföring Yh-poäng: 8 Att lära och ge studenten en grundläggande kunskap om marknadsföringsmetoder, med speciell inriktning på marknadsföring av innovationer, samt förståelse för behovet och möjligheterna i traditionell och modern marknadsföring, där även webbplats, sociala medier samt reklam- och marknadsföringsfilmer ingår. Att ge studenten möjlighet till att kunna marknadsföra och praktiskt genomföra en utställning. Efter godkänd kurs ska studenten ha kunskap om: - marknadsföringens olika delar och deras inbördes betydelse med speciell koppling till studentens eget projekt och produktidéer - de mest vanliga marknadsföringsmetoderna och hur man kan använda dem för marknadsföring av olika produkt- eller tjänsteidéer - tillvägagångssätt och process vid skapande av en film avsedd för kommunikation med kund eller annan part - och ökad förståelse för att ha en tydlig grafisk profil - hur man planerar, genomför och följer upp deltagande som utställare på en fackmässa. Kursens namn: Presentationsteknik Yh-poäng: 2 Att ge studenten kunskap och träning i presentationsteknik för att säkrare kunna framträda inför media och publik. Sida 7 (18)

9 Att förmedla kunskap om vilka presentationsmöjligheter som kan användas vid olika typer av framträdanden/presentationer. Studenten ska kunna genomföra presentationer inför övriga studenter rörande övningsmaterial och egna idéer. Innehåll: - Målgruppsanalys - Retorikschema - Kroppsspråk samt kontakt med publik enligt ethos, pathos och logos - Förberedelser inför framträdande - Presentationsövningar inför grupp Pedagogik: Föreläsning. Övningar och rollspel inför grupp som eventuellt filmas och sedan analyseras och diskuteras. Former för kunskapskontroll: Kunskapskontroll sker med muntlig presentation inför föreläsare och/eller utbildningschef och kurskamrater. Kursens namn: Projektarbete i skolan, inklusive genomgång av projektarbete Yh-poäng: 9 Att studenten individuellt i det egna projektet ska praktiskt tillämpa de kunskaper som erhållits i utbildningens olika kurser. Att ge studenten rådgivning och vägledning i studentens eget projektarbete samt genomgång av projektets aktivitets- och tidplan (Ganttschema). Studentens ska även göra en muntlig lägesrapportering av det egna projektarbetet inför utbildningsledaren och kurskamrater. Att ge studenten ökad kunskap och erfarenhet genom att praktiskt utföra de olika momenten i innovationsprocessen. Att studenten ska få ökade kunskaper i innovationsprocessens olika faser samt träning och erfarenhet av muntlig lägesrapportering. Innehåll: - Tid för eget projektarbete med handledning av utbildningsledaren - Muntlig lägesrapportering inför utbildningsledaren och kurskamrater - Rådgivning och vägledning från utbildningsledaren samt eventuella tips och råd från kurskamrater Pedagogik: Individuell handledning av utbildningsledaren. Uppföljning. Kursens namn: Projektledning och projektplanering Yh-poäng: 1 Att ge studenten ökad kunskap i metod och organisation av arbete vid Sida 8 (18)

10 genomförande av olika typer av projekt. Att ge studenten sådan kunskap och praktisk förmåga att hen kan utarbeta en projektplan samt genomföra och redovisa det egna projektet på ett godkänt sätt. Innehåll: - Mål och delmål i projektplanen - Målbeskrivning - Riskanalys, SWOT-analys - Projektplanens innehåll; aktivitetsplan, tidplan, Ganttschema, projektbudget, projektorganisation - Vanliga avtalsformer i samband med projektarbete - Projektledning Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande De studerande har rätten att ansöka om tillgodoräknande av tidigare erhållna kunskaper och färdigheter om dessa är av samma egenskap och omfattning att de i huvudsak svarar mot den kurs för vilken den är avsedd att tillgodoräknas. I de fall då en studerande vill tillgodoräkna sig tidigare meriter ombeds dem att kontakta skolans utbildningschef. Den studerande ger utbildningschefen de handlingar som intygar den kurs/utbildning/yrkesverksamhet som ska prövas för tillgodoräknande. Utbildningschefen ansvarar för att kontrollera äktheten hos det betyg som ligger till grund för tillgodoräknande. Utbildningschefen ger därefter sammanställningen till kursansvarig föreläsare. I de fall då en studerande har dokumenterad, tidigare utbildning som denne önskar tillgodoräkna skall den studerande lämna in betyg och kursbeskrivning på tidigare genomförd kurs/utbildning. Om kursansvarig föreläsare anser genomförd kurs vara motsvarande den kurs som skall tillgodoräknas fyller föreläsaren i en blankett med den studerandes personuppgifter, vilken kurs han/hon avser tillgodoräkna sig samt betyg, poäng, datum och lärosäte för den genomförda kursen. I de fall då en studerande har odokumenterad kompetens som denne önskar tillgodoräkna ombeds kursansvarig föreläsare göra en identifiering och bedömning av den reella kompetensen. Tillgodoräknande genomförs genom en validering av den studerandes kunskaper som sedan betygsätts av kursansvarig föreläsare. För tillgodoräknande används samma betygsskala som för genomgången kurs. Kursansvarig föreläsare fyller i en blankett med den studerandes personuppgifter, vilken kurs han/hon avser tillgodoräkna samt betyg, poäng och datum. Underlaget för bedömningen av tillgodoräknande lämnas till ledningsgruppen, som slutligen fattar beslut om huruvida en tillgodoräknande kan äga rum. Ärendet förs in i ledningsgruppsmötets protokoll, som tillsammans med underlaget arkiveras. Sida 9 (18)

11 Undervisning i svenska med yrkesinriktning Utbildningen erbjuder inte Svenska med yrkesinriktning Tillträde till utbildning Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper För att kunna bli antagen till utbildningen krävs att studenten har upptäckt, analyserat, definierat och dokumenterat ett angeläget behov av en produkt eller tjänst som inte finns, inte fungerar eller fungerar dåligt, samt anger förslag/idé till en lösning. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att ledningsgruppen ej utvärderar studentens idé i samband med urvalsprocessen och att det sker under sekretess. Särskilda förkunskaper - motivering Ur pedagogisk synpunkt är det ett krav att studenten har en produktidé eller affärsidé att praktiskt kunna tillämpa sina kunskaper på under utbildningens perioder med distansutbildning. Varje student arbetar med sin egen idé med sikte på att utveckla den till en färdig produkt eller affärsidé. Idén kan under utbildningens gång förfinas eller omformas. Den kan till och med läggas ned till förmån för annan och bättre idé som följd av utbildningen. Sida 10 (18)

12 Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Reell kompetens Alla ansökningar skannas in och registreras vid ankomst. Därefter kontrolleras de sökande avseende behörighet. I första hand kontrolleras betyg och intyg. Resultatet av bedömningen dokumenteras i ett dataregister som upprättas specifikt vid varje utbildningsomgång. Där anges också utifrån vilken behörighetsparagraf den sökande anses behörig eller ej behörig. Generellt gäller för alla behörighetskategorier: Om någon handling i ansökan saknas som krävs för att fastställa behörighetskraven för YH-studier underrättas den sökande per telefon och har då en vecka på sig att inkomma med kompletteringar. Om den sökande har praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet anser sig behörig till utbildningen ska den sökande kontakta utbildningschefen för att inleda en process för att fastställa behörighet. Behörighetsbedömning utförs av utbildningschefen tillsammans med en representant från ledningsgruppen. En bedömning av reell kompetens innebär att värdera kunskaper och erfarenheter i förhållande till de krav som skolan och den sökta utbildningen ställer. Bedömningen sker genom en individuell prövning av den sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Den sökande skall skicka in en egen skrivelse för bedömning av reell kompetens. Praktisk erfarenhet och kunskap, som inte kan styrkas genom dokumentation, tas med i bedömningen så långt det är möjligt genom en fördjupad intervju. Sökanden som åberopar reell kompetens kommer att intervjuas om dess förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. De prövningar som görs av behörighet, och resultaten av prövningarna, dokumenteras skriftligt och biläggs med det förslag om godkännande, eller icke-godkännande, av behörighet som föreslås av utbildningschefen och en representant från ledningsgruppen. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Tidigare utbildning Meritvärdet for tidigare genomgången utbildning beräknas genom att utbildningarna poängsätts och graderas enligt nedan: - Sökande med gymnasial utbildning och examen från Teknikprogrammet tilldelas 2 poäng. - Sökande med eftergymnasial utbildning, som är godkänd av staten, med en längd av minst ett läsår ger 0.5 poäng per läsår och 1 poäng per läsår med examen från teknisk utbildning eller entreprenörsutbildning. Sådan eftergymnasial utbildning tilldelas sammanlagt maximalt 3 meritpoäng. - Sökande med akademisk examen tilldelas 3 poäng och akademisk examen från ingenjörs- eller entreprenörsprogram tilldelas 5 poäng. Akademisk examen tilldelas sammanlagt maximalt 5 meritpoäng. Sida 11 (18)

13 Maximalt meritvärde för tidigare utbildning är totalt 5 poäng. Yrkeserfarenhet Till ovanstående poäng adderas för relevant yrkeserfarenhet under en sammanhängande tidsperiod om minst sex (6) månader såsom antingen företagare och/eller tjänst med arbetsuppgifter som har tydligt inslag av; nyskapande, produktutveckling eller projektledning/ledarskap eller branscherfarenhet med koppling till den idé som den sökande lämnat in beskrivning på för att erhålla särskild behörighet. Sådan relevant yrkeserfarenhet, som anställd och/eller företagare, medför meritvärde med 0.5 poäng per halvårsperiod med heltidsarbete. Maximalt meritvärde för yrkeserfarenhet är totalt 5 poäng. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Urvalet görs utifrån en webbansökan. Det är betyg och tjänstgöringsintyg som efterfrågas och som den sökande bifogar tillsammans med ansökan. Ett dokument med bedömningarna upprättas. Detta finns som grund vid utsändande av svar och vid frågor från sökande. Bedömningsdokumentet arkiveras av skolan i 3 år, därefter makuleras dokumentet. Alla sökande rangordnas enligt deras sammanlagda meritvärde. Maximal meritpoäng är 10. Antagning sker efter bästa meriter. Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare Organisationsnummer: Organisationsnamn: InnoveraMera i Sverige AB Förnamn: Robert Efternamn: Nilsen Telefon: E-postadress: robert@ideum.nu Roll i utbildningen: Utbildningschef Dotterbolag: Nej Upphandlad: Ja Sida 12 (18)

14 Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation För att de studerande ska utveckla de kompetenser som är relevanta för all innovationsutveckling är det pedagogiska upplägget till stor del ett problembaserat lärande, där vi utgår från verkliga händelser och fallbeskrivningar hämtade från innovationsbranschen samt från studenternas egna erfarenheter av innovationsprocessen. Lärarledda lektioner varvas med föreläsningar, grupparbeten, studiebesök, egna studier och eget projektarbete. Utbildningen avser att främja de studerandes kreativitet och entreprenörskap. Detta kan säkerställas genom att vi som föreläsare använder oss av erfarna företagare som har mångårig erfarenhet av sitt specialområde. Innan utbildningen startar kallas samtliga antagna studerande till en informationsdag och introduktion där utbildningsledaren informerar om skolformen, utbildningens innehåll, hur branschen ser ut, vad som förväntas av den studerande under studietiden, vilka arbeten som utbildningen leder till och vilka egenskaper som passar för de yrkesroller och det företagande som finns i branschen. Detta för att medvetandegöra den studerande och ge förutsättningar för densamma att förbereda sig för utbildningen och nå de beskrivna utbildningsmålen. Vid utbildningens introduktion påbörjas ett löpande arbete med de studerande för att medvetandegöra deras personliga styrkor och utvecklingsområden. För att underlätta för de studerande att klara sina studier ska de bli medvetna om bland annat inlärningsstil och studieteknik. Studerande med vissa former av funktionshinder såsom exempelvis dyslexi, kommer att erbjudas t.ex. datorstödda hjälpmedel och få chans till längre skrivtider/ examinationstider, och om det är nödvändigt fler examinationstillfällen. Samtliga kurser har liknande systematiska arbetssätt vilket innebär att den studerande inför varje kurs får: - Kursplan med en övergripande beskrivning av kursens mål., innehåll och betygskriterier - Exempel på vilken nytta den studerande har av kunskapen från kursen i sitt arbete med innovationsutveckling - Information om litteratur, examination och eventuella deadlines - Schema för kursen Utbildningsledaren för samtal med de studerande under hela utbildningen för att se till att de klarar utbildningsmålen och om de är i behov av ytterligare stöd och hjälp. Under den skolförlagda delen av utbildningstiden finns möjlighet till personliga samtal med utbildningsledaren samt under perioderna med distansutbildning mejl- och telefonkontakt med utbildningsledaren och föreläsarna. Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd I de fall där den studerande behöver ytterligare pedagogiskt stöd såsom specialpedagog eller tekniska hjälpmedel så erbjuds detta. Sida 13 (18)

15 Utbildningens upplägg vid distans Under första terminen genomförs tre perioder om vardera tre veckor skolförlagd undervisning i Lidköping, totalt nio träffar. Mellan perioderna med skolförlagd undervisning genomförs en 3-veckors och en 4-veckors period med distansutbildning. Under andra terminen genomförs fyra träffar med skolförlagd undervisning i Lidköping, två 2-dagars och två 3-dagars träffar. Resterande tid av andra terminen är distansutbildning, sammanlagt 14 veckor distansutbildning. Av utbildningens totalt 32 kursveckor är sammanlagt 21 kursveckor upplagda som distansutbildning fördelade på 6 perioder, och sammanlagt 11 veckor skolförlagd undervisning i Lidköping fördelade på 13 träffar. Studenten ska under perioderna med distansutbildning praktiskt tillämpa nyvunna kunskaper från utbildningen på sitt egna innovationsprojekt enligt en projektplan som studenten innan perioden med distansutbildning upprättat i samråd med utbildningsledaren. Distansstudierna avser eget projektarbete enligt individuell handlingsplan, mentorskap samt individuell handledning via telefon och mejl med handledaren. Särskild webbplats med diskussionsforum kommer att upprättas för att möjliggöra kommunikation mellan studerande och handledare. När studenten kommer tillbaka under utbildningsveckorna på plats i Lidköping genomför studenten en muntlig redovisning av sitt projektarbete inför klassen och handledaren. En avstämning görs med tidigare inlämnad individuell handlingsplan. Detta blir också ett tillfälle för studenten att dra nytta av rådgivning om sitt projekt från utbildningsledaren samt att utbyta tips och råd med kurskamrater. Vi kommer att använda en webbaserad kursportal där allt material finns tillgängligt för de studerande (utbildningsplan, kursplaner, kursdokumentation m m). Utbildningsledaren har ansvar för att lägga upp kursdokumentation innan föreläsningen. På så sätt har de studerande möjlighet att i förväg läsa på och bli mer förberedd. Handledarledd undervisning 1 tim/vecka Antal fysiska och obligatoriska träffar vid distans 13 Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Samarbete sker med arbetslivet via Tillväxt Lidköping, ett bolag som ägs gemensamt av Lidköpings kommun (40 %) och näringslivet i regionen (60 %). På det nationella planet sker samarbete med Svenska Uppfinnareföreningen, SUF och dess projekt Innovationer för Regional Tillväxt, IRT. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna Behöver ej anges, eftersom utbildningen inte har LIA. Sida 14 (18)

16 Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Behöver ej anges, eftersom utbildningen inte har LIA. Metoder för kunskapskontroll Kontinuerlig kunskapskontroll kommer att ske efter varje period med distansutbildning. På så sätt får studenten tid att under perioden med distansutbildning repetera och förbereda tentamen. Samtliga föreläsningar kommer att filmas alternativt ljudinspelas, så att exempelvis den som inte kunnat deltaga i undervisningen i skolan kan tillgodogöra sig den missade föreläsningen. Det blir möjligt att kunna ta del av föreläsningen i efterhand via skolans webbplattform. Detta är även en fördel vid repetition inför tentamen. Varierande former av kunskapskontroll kommer att eftersträvas för att få en så allsidig syn av de studerandes kunskaper som möjligt. Vidare har studenterna olika förmåga att visa sina kunskaper. Förutom skriftliga prov kommer kunskapskontroller att ske i form av en affärsplan som examensarbete som utförs individuellt och en muntlig redovisning av densamma inför en expertpanel samt utförande av praktiska färdigheter i samband med praktiskt genomförande av en mässa. Utbildningsledaren har ansvar för att betygssättning och underlag dokumenteras och arkiveras. Komplettering av ofullständig affärsplan och muntlig redovisning av densamma får göras upp till ett år efter avslutad utbildning. Om en studerande inte når betyget godkänd ges ett nytt tillfälle för kunskapskontroll i nära anslutning till det första. När den studerande inte heller då når upp till godkänd nivå ges ett tredje tillfälle tillsammans med nästa årskurs. Finns inte kursen kvar arrangeras extra kunskapskontroll i samråd med den studerande. Betygskriterier och betygskrav Utgångspunkt för bedömning och betygssättning av den studerande är de mål och betygskriterier som fastställts för de i utbildningen ingående kurserna. Betygskriterierna tas fram i samverkan mellan utbildningsanordnaren och kursansvariga föreläsare. Utbildningsledaren ansvarar för att nyrekryterade föreläsare och handledare är väl förtrogna med kursmål och betygskriterier. Detta för att säkerställa en likvärdig bedömning. I början av varje kurs presenterar utbildningsledaren kursplan och betygskriterier. Kursplanerna finns också tillgängliga på vår webbaserade kursportal. Det är målen i kursplanerna som styr betygskriterierna och de olika betygsnivåerna IG (icke godkänd), G (godkänd), VG (väl godkänd). Utifrån kursernas mål bestäms vad som ska uppnås för de båda nivåerna G och VG, vilket förmedlas till de studerande i introduktionen till respektive kurs. Godkänt är då den studerade bedöms ha uppnått målen med kursen och väl godkänt då den studerande nått högre än de mål som är satta. Det kan uttrycka sig i exempelvis procentsatser för skriftliga tentamina (exempelvis 60 % för G och 80 % för VG) eller vissa fördefinierade krav på innehåll i andra typer av kunskapskontroller. Betyg på kurser och studieuppgifter sätts i samråd med kursansvarig föreläsare i respektive kurs under övergripande ansvar av utbildningsanordnaren. Hur väl nivåerna på kunskapskontrollerna stämmer med kursernas mål diskuteras i ledningsgruppen och med studenterna via sin studentrepresentant. Vid behov revideras kursplanerna och betygskriterierna inför en ny Sida 15 (18)

17 utbildningsomgång. Entreprenörskap i utbildningen Entreprenörskap och entreprenöriella tankesätt genomsyrar utbildningens alla steg, eftersom hela utbildningen syftar till att ge kunskap om hela innovationsprocessen samt kunskap om förutsättningar att starta eget företag och driva det baserat på egen uppfinning eller innovativ tjänst. De studerande kommer att ges möjlighet att genom såväl teoretiska som egna praktiska studier kunna pröva sin egen idés kommersiella möjligheter. Gästföreläsare från näringslivet med spetskompetens och lång yrkeserfarenhet är kursansvariga och föreläsare i utbildningen, vilket tillför nya och breddade perspektiv på yrkesrollen och dess möjligheter. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 14 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA 0 tim/vecka per studerande Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Huvudansvaret för utbildningens uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling ligger hos ledningsgruppen och operativt hos utbildningsledaren. Ledamöter i ledningsgruppen, med branschspecifika representanter från näringslivet, ska kontinuerligt hålla sig informerade om förhållanden i yrkeslivet som bör påverka innehållet i utbildningens olika kurser. Som en del i kvalitetsarbetet är översyn av kursplanen en återkommande fråga på dagordningen för ledningsgruppsmötet. Det övergripande kvalitetsmålet är att ge de studerande en utbildning som gör dem efterfrågade i arbetslivet. Utbildningens kurser ska vara relevanta för att den studerande ska få de kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för yrkesrollen. Undervisningen ska vara av god kvalitet och de studerande ska uppnå goda resultat. De studerande ska i hög utsträckning starta företag eller kunna fortsätta sitt företagande eller få anställning efter genomförd utbildning. De studerande ska känna ett stärkt självförtroende som innovationsutvecklare och produktförnyare. De ska ha goda kunskaper om idéutveckling och projektledning samt en samlad bild av de moment som ingår i innovationsprocessen och som måste samverka för att en idé ska kunna utvecklas till en säljbar produkt. Uppföljningar och utvärderingar sker efter varje avslutad kurs, med gemensamt utformad kursutvärdering. Frågorna består av frågor som ledningsgruppen bestämt, utifrån de fastställda kvalitetsmål som satts upp. Utbildningsledaren sammanställer detta och utvärderingarna arkiveras. Återkoppling ges till de studerande efter avslutad kurs av utbildningsledaren samt till respektive kursansvarig föreläsare och ledningsgruppen vid varje ledningsgruppsmöte. Kommentarer till utvärderingarna protokollförs och arkiveras. Sida 16 (18)

18 Vid utbildningens slutskede genomförs en större utvärdering av hela utbildningen. Resultatet används till förbättringar av pågående eller kommande intag. Översyn En grundlig analys görs under ledning av utbildningsledaren. Den bör ge indikatorer på var i kedjan problemet ligger. Det kan vara organisatoriskt, kursrelaterat, materialrelaterat, lokalrelaterat eller personrelaterat. Utbildningsledaren ansvarar för förslag till förändringsarbete, informerar ledningsgruppen och där fattas beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. Åtgärder av brister och utvecklingsinsatser som kan ske inom gällande kostnadsram och utbildningsplan hanteras sedan direkt av utbildningsledaren. Kursrelaterad utveckling hanteras av ledningsgruppen tillsammans med aktuell kursansvarig. Utveckling som påverkar utbildningsplanen diskuteras vidare i ledningsgruppen, för att avgöra om begäran om ändring ska skickas in till YH-myndigheten. En återkoppling till ledningsgruppen görs efter att åtgärder vidtagits. Detta dokumenteras i protokollform för att åtgärdas inför kommande utbildningsomgång. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Centrum för Innovation och Entreprenörskap i Lidköping AB (CIEL), ägs av Lidköpings kommun och Svenska Uppfinnareföreningen (SUF). Ovanstående ägare utser styrelse i CIEL, som också utgör ledningsgrupp tillsammans med utbildningens utbildningsledare och studentrepresentant. Ansvar för genomförandet av utbildningen har, genom särskilt uppdragsavtal, InnoveraMera i Sverige AB (InnoveraMera), med mångårig erfarenhet av vuxenutbildning och produktförnyelsearbete. Föreläsarna hämtas från näringslivet med krav på gedigna erfarenheter och kunskaper om innovationsprocessen och respektive ämnesområden. Ägarna och ledningsgruppen har de fulla ansvaret för utbildningen. Den som i ledningsgruppen är utsedd att leda utbildningen i den dagliga verksamheten, har också ansvaret för att utbildningen kvalitetssäkras och utvecklas. Utbildningen planeras som totalentreprenad, utförd av InnoveraMera, men villkorat av att föreläsarna är godkända av ledningsgruppen. Ledningsgruppen som har det totala ansvaret för utbildningen, tillsätter också en antagningskommitté. Ledningsgruppen granskar och prövar förslaget och antager studerande. Ledningsgruppen sammanträder regelbundet under utbildningens gång och tar del av genomförandet samt säkerställer att utbildningen genomförs enligt beslut av Myndigheten. Ledningsgruppen ansvarar även för antagning, examination och tillgodoräknande. Ledningsgruppen har det övergripande ansvaret för utbildningen och tillser att CIEL som utbildningsanordnare följer lagen, förordningen, utbildningsplanen, kursplaner, ledningsgruppsbeslut och kvalitetshandboken. Utvärderingsresultat förs vidare till ledningsgruppen för beslut om åtgärdsplan. Ledningsgruppen ansvarar även för antagning, examination och tillgodoräknande. Utbildningsledaren ansvarar för genomförande och uppföljning i enlighet med beslut av ledningsgruppen. Utbildningsledare har det dagliga operativa ansvaret och kommer att arbeta med den dagliga kontakten med de studerande, vara administratör kring schemaläggning, inbokning av föreläsare samt dokumentation m m. Sida 17 (18)

19 Anlitade externa föreläsare som är experter inom sitt område ansvarar för sin(a) kurs(er). I god tid innan utbildningsstart erhåller den studerande en övergripande studiehandledning med schema och utbildningsinnehåll. Varje kurs inleds med en genomgång av kursens kursplan som innehåller syfte, mål, upplägg och betygskriterier. Studerandeinflytande Utbildningsledaren informerar vid kursstart om ledningsgruppens uppgift, ansvar och arbete, samt om studenternas möjlighet att påverka utbildningens uppläggning och genomförande via en studentrepresentant. En studeranderepresentant, med suppleant, utses av studenterna och ska ingå i ledningsgruppen och föra klassens talan både vid och mellan mötena. Studentrepresentanten kommer att delta i ledningsgruppsmöten vid ett tillfälle per termin. I dessa diskuteras långsiktigt utvecklingsarbete med studentrepresentanten, utbildningsledare och utbildningsanordnare. Studenterna kommer att ha egna möten utan personal förslagsvis vid ett tillfälle varje treveckorsperiod med skolförlagd undervisning i Lidköping under första terminen, totalt tre tillfällen första terminen. Andra terminen vid ett tillfälle i samband med någon av de fyra träffarna med skolförlagd undervisning i Lidköping. Ledningsgruppsmötena utformas så att utvecklingen av utbildningen och reflektioner från de studerande prioriteras. På alla ledningsgruppsmöten finns en stående punkt med studentärenden. Här har de studerande, via sin studentrepresentant, chans och utrymme att ta upp sådant som studenterna anser behöver belysas för hela ledningsgruppen. Studeranderepresentanten ska återrapportera från ledningsgruppen till övriga studerande. Utbildningsledaren ansvarar för att protokoll från ledningsgruppsmöten delges studerandegruppen. De studerande ges genom kursutvärderingarna och ledningsgruppsmötena möjligheter till insyn i utbildningen samt ges regelbundet tillfälle att påverka utbildningens uppläggning och genomförande. Utöver detta är utvärderingarna efter varje kurs och termin/utbildning viktigt för att föra fram och kunna utvärdera studenternas uppfattningar/synpunkter. Sida 18 (18)