Framtidens smågrisstall

Transkript

1 Framtidens smågrisstall Nollvision för användning av antibiotika Vinstmarginalen i stallets driftkalkyl är 15 %. Investeringsutgiften är kr per suggplats. Effektiv och lönsam produktion med nollvision för användning av antibiotika Rapport 2018:3

2 2

3 Framtidens smågrisstall Nollvision för användning av antibiotika Sverige behöver konkurrenskraftiga jordbruksföretag. Utvecklingen av rationella, lönsamma djurstallar är en viktig förutsättning för ökad animalieproduktion. För att få fram goda idéer utlyste Jordbruksverket tävlingen Framtidens smartaste stall. Uppgiften var att ta fram ett stallkoncept som ger god lönsamhet. Vi vill också ge inspiration till smarta lösningar kring till exempel byggnadssätt, materialval, smittskydd, arbetsmiljö, drift och hur du kan organisera byggprocessen. I denna rapport presenteras ett av tio tävlingsbidrag. Ett stort antal rådgivningsorganisationer, jordbruksföretag och andra aktörer har deltagit i tävlingen. Du kan fritt ladda ner alla tävlingsbidrag i Jordbruksverkets webbutik. Projektet har finansierats av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom det svenska landsbygdsprogrammet. Konceptet som presenteras i denna rapport har utvecklats av Mattias Espert, Smågris Syd AB Christine Andersson, LRF Konsult Jörgen Lindahl, Distriktsveterinärerna Martin Rindom, Gråkjaer Kalle Krogh, Gråkjaer Jonas Tunestål, KLS Ugglarps 3

4 Jordbruksverkets förord Ett koncept för inspiration I denna rapport vill vi ge dig inspiration till smarta lösningar för framtidens stall. I rapporten presenteras ett samlat koncept för ett nytt djurstall utvecklat på uppdrag av Jordbruksverket. Avsikten har varit att utveckla och demonstrera rationella lösningar för framtidens stallar, som kan hjälpa svenska jordbruksföretag att möta framtiden med goda förutsättningar för konkurrenskraft och lönsamhet. Fokus har varit att hitta lösningar som ger en bra vinstmarginal och avkastning på investeringen. Vi vill ge dig inspiration till smarta lösningar kring material, konstruktion, byggprocess, smittskydd, djurvälfärd, miljö och drift. En viktig del har varit att ta tillvara goda erfarenheter från forskning och praktik, både i Sverige och i andra länder. I rapporten visas hur stallkonceptet kan tillämpas för en specifik jordbruksföretagare som deltagit i utvecklingen. Det går bra att hämta inspiration från stallet i sin helhet eller från enskilda delar och lösningar som finns i konceptet. Författarna ansvarar för innehållet Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Rapporten har granskats språkligt inför publicering. Författarna ansvarar för eventuella brister och oklarheter som återstår. Innehållet i rapporten är inte någon rekommendation från Jordbruksverket, men vi hoppas att det ska vara en källa till inspiration. Du får använda ritningar och lösningar Jordbruksverket äger rättigheterna till de ritningar, kalkyler och beskrivningar som ingår i konceptet. Jordbruksverket ger var och en som vill rätt att använda dem. Tänk på att anpassa konceptet till dina förutsättningar Det är viktigt att du tänker på att konceptet med ritningar och kalkyler är framtagna för ett specifikt jordbruksföretag. Utgångspunkten är de förutsättningar som gäller för det jordbruksföretaget. Om du vill tillämpa konceptet på en annan plats, så kan du behöva göra ändringar utifrån de förutsättningar som gäller hos dig. Det kan till exempel innebära att anpassa konstruktionsritningarna för en annan snözon eller andra mark- och vindförhållanden. Investeringskalkylen kommer troligen se annorlunda ut om du tillämpar konceptet på en annan plats. Investeringen påverkas även av byggkonjunkturen. Driftkalkylen och lönsamheten kan också bli annorlunda om du tillämpar konceptet på en annan plats. De aktörer som utvecklat konceptet tar inte något ansvar för att konceptet fungerar om det tillämpas på en annan plats än den plats det är utvecklat för. 4

5 Tävlingen Framtidens smartaste stall Rapporten är framtaget inom tävlingen Framtidens smartaste stall. Tävlingen är ett kompetensutvecklingsprojekt som initierats av Jordbruksverket. Projektet har finansierats av det svenska landsbygdsprogrammet. Ett stort antal rådgivningsorganisationer, jordbruksföretag och andra aktörer har deltagit. I tävlingen har 10 lag utvecklat djurstall för dikor, mjölkkor, slaktungnöt, lamm, smågrisar och slaktgrisar. Två lag har utvecklat varsitt stallkoncept för varje typ av djurstall, förutom för slaktgrisar och lamm där ett lag har deltagit i varje produktionsgren. Denna rapport presenterar ett av de tio tävlingsbidragen. En jury har löpande granskat utvecklingsarbetet och utser vinnare. Juryn uppmärksammar även smarta lösningar i alla tio tävlingsbidrag, till exempel för djurvälfärd, arbetsmiljö samt miljö- och klimatvänlig byggnad och produktion. Du kan läs mer om tävlingen samt juryns omdöme och priser på smartastall Konceptet har också blivit godkänt med villkor vid förprövning av Länsstyrelsen i Skåne län. Kravspecifikation Alla lag som deltagit i tävlingen Framtidens smartaste stall har arbetat utifrån samma kravspecifikation. De flesta kraven är gemensamma för alla produktionsgrenar. Några kriterier gäller för specifika produktionsgrenar. Du hittar hela uppdragsspecifikationen under Mer information om stallkonceptet. Här kan du läsa översiktligt om kraven: Ekonomiska krav Driftkalkylen för stallet ska visa minst 10 % vinstmarginal. Investeringskalkylen ska visa minst 5 % avkastning på investeringen. Investeringsutgiften (efter avräknat investeringsstöd enligt schablon) får inte vara högre än kr per suggplats. Driftkalkylen ska ha utrymme för minst kr i lönekostnader inklusive sociala avgifter. Allmänna krav Konceptet ska omfatta ett komplett stall från grund till inredning. Konceptet ska sträva efter att vara flexibelt och anpassningsbart så att det kan anpassas till olika platser och förutsättningar. Konceptet ska eftersträva hög driftssäkerhet, enkel byggprocess och bidra till att säkerställa en lönsam drift. Stallet ska vara fristående och får inte vara beroende av befintliga byggnader. Stallet ska ha en ekonomisk livslängd på år. Det ska vara möjligt att ta emot besök av grupper på minst 10 personer. Konceptet ska uppfylla all lagstiftning, samt sträva efter att bidra till: miljö- och klimatsmart produktion god och säker arbetsmiljö 5

6 god djurvälfärd högt smittskydd landsbygdens byggnadskultur. Vad har vi lärt oss? Vi är glada att så många olika organisationer och personer tagit sin an den tuffa utmaningen att visa hur man kan göra för att bygga stallar som ger en lönsam drift. Alla lag har hittat sitt sätt att ta sig an utmaningen. Det har varit en givande lärprocess, både för dem som ingått i de tävlande lagen och för oss som deltagit i juryarbetet. Kravspecifikationen som legat till grund för arbetet innebär höga ambitioner, inte minst kring lönsamhet och låga investeringsutgifter. I några fall har det visat sig att vi haft för höga ambitioner. Lagen har ändå kommit långt i sitt utvecklingsarbete och visat att det går att komma en bra bit på vägen. Olika kompetenser stärker varandra I tävlingen har många olika kompetenser deltagit aktivt i utformningen av stallarna redan från början av projekteringen. Det har gett många positiva effekter. Vi hoppas att detta arbetssätt kommer spridas och användas av fler som vill projektera ett nytt stall. Människorna är nyckeln till lönsamhet Lönsamheten i ett stall handlar om mycket mer än byggnadens utformning. Det handlar om att ta vara på de unika förutsättningar som finns på en plats och att anpassa sig till förändrade förutsättningar. För att klara det behöver de flesta jordbruksföretagare samverka med andra företagare och knyta till sig kompetenser som kan hjälpa till att utveckla företagets affärsmodell. Det är också tydligt att medarbetarna som sköter djuren i stallet är nyckelpersoner för att det ska fungera. Ingen stallbyggnad kan ersätta kunniga och engagerade medarbetare, hur smart stallet än är. Kort avskrivningstid minskar risken Vi ser att kravet på en förhållandevis kort avskrivningstid på 15 år bidrar med ett nytt förhållningssätt. En kort avskrivningstid handlar om att minska risken för jordbruksföretagaren och skapa utrymme för nya framtida investeringar som kan stärka företaget. Rätt förutsättningar minskar investeringen För att minska finansieringsbehovet och risken är det angeläget att hålla nere investeringsutgiften. Vi konstaterar det visat sig svårt eller till och med orimlig att nå de låga investeringsnivåer vi satt som mål. Flera av lagen visar dock att det är möjligt att hålla nere investeringsutgiften om man har mycket goda förutsättningar, till exempel när det gäller markförhållanden eller tillgång till billiga byggmaterial såsom egen bergtäkt. Vi behöver veta mer om hur byggnaden påverkar lönsamheten Vi konstaterar också att det finns ett behov av att i ännu större utsträckning än vad 6

7 som görs studera hur olika lösningar fungerar i praktiken och påverkar ekonomin. Vi hoppas att du vill vara med och fortsätta utveckla och pröva lösningar för framtidens stallar! Det är vår förhoppning att också du ska få ta del av de lärdomar som detta kompetensutvecklingsprojekt fört med sig. Vi behöver vara många som engagerar oss för att Sverige ska kunna utveckla fler konkurrenskraftiga jordbruksföretag! Jonas Fjertorp Utvecklingsstrateg Jordbruksverket 7

8 Innehåll 1 Sammanfattning Summary Förutsättningar för konceptet Smågris Syd AB Budget Beskrivning av stallkonceptet Introduktion Ekonomi Material och konstruktion på byggnaden Inredning och utrustning Produktion Djurvälfärd och smittskydd Gödselvårdsanläggning Besökare Arbetsmiljö Ammoniakutsläpp Konceptets flexibilitet Driftledning och uppföljning Driftsledning Arbetssätt, rutiner och checklistor för driften Rutiner och uppföljning av produktion Rutiner och system för uppföljning av ekonomi Hur avvikelser och åtgärder ska hanteras Byggprocessen Beskrivning av projekteringsfasen Byggprocessen Ansvarsfördelning Upphandlingsunderlag Företaget och dess vision Beskrivning av produktionen Upphandlingsförfarande Markarbete Tidsplan Djurflöde Inhysningssystem Fodersystem Gödselvårdsanläggning Ventilationssystem Inre samt yttre logistik

9 7.12 VVS El och belysning Konstruktionsritningar Personal- och kontorsutrymmen Förrådsutrymme Karantän...55 Bilaga 1 Driftkalkyl...56 Kalkylresultat...57 Noter...57 Bilaga 2 Investeringskalkyl...62 Kalkylresultat...62 Noter investeringsutgift...63 Bilaga 3 Ritningar...66 Situationsplan...67 Brandplan Plan Snit Snit Facader & 3D-ritning...72 Bilaga 4 Rutiner och checklistor...73 Rutin vid avvänjning...73 Rutin vid behandling...74 Rutin i dräktighetsavdelning...74 Rutin, problem vid digivning...75 Rutin för foderjustering kring grisning...75 Rutin vid grisning...75 Rutiner för hantering av miljöfarligt avfall...76 Bilaga 5 Underlag till förprövning...77 Ansökan...77 Bilaga till förprövning Foder och inredning...83 Bilaga till förprövning Ventilation Bilaga till förprövning Arbetsbeskrivning Smittskyddssamråd Beslut Mer information om stallkonceptet Publikationer inom samma område

10 1 Sammanfattning Marknadsläget för svensk grisproduktion är just nu stark. Sedan år 2014 har det skett ett trendbrott där importen av griskött till Sverige minskar och konsumenternas efterfrågan på svenskt griskött ökar. För att möta framtidens utmaningar i svensk grisproduktion behövs investeringar i effektiva och rationella stallbyggnader. Investeringen Framtidens stall levererar en vinstmarginal med 14,9 procent och 33 avvanda smågrisar per sugga och år. Målsättningen är att leverera en effektiv och lönsam produktion med så låg antibiotikaförbrukning som möjligt. Djurhälsa, investeringsutgift och produktivitet är centrala begrepp i framtidens stall. Investeringsutgiften uppgår till kr per sugga efter investeringsstöd. Stallet omfattar 800 suggplatser indelat i tolv grupper med 67 suggor i varje grupp. Grisning sker varannan vecka och rekryteringsprocenten är 48 procent. Babydossystem En förutsättning för att producera 33 avvanda grisar per sugga och år är att förse samtliga grisningsboxar med babydossystem. Babydossystemet består av en centralt placerad blandningstank som via pump förser mjölkautomaterna i grisningsboxarna med mjölk och startfoder. Babydossystemet ökar effektiviteten genom att fler smågrisar överlever samtidigt som suggan inte pressas lika hårt under digivningsperioden eftersom mjölkautomaterna avlastar suggan och hjälper henne att hålla hullet. Dessutom ger systemet högre avvänjningsvikter och jämnare kullar med färre restavdelningar. Utfordring Samtliga djur kommer utfodras med torrfoder med hjälp av ett transpondersystem vilket ger möjlighet till individuell utfodring och bättre styrning av tillväxten. Gödseln kommer att hanteras av en närbelägen biogasanläggning. Stallbyggnaden Stallbyggnaden är uppdelad i sektioner utifrån stegen i suggans cykel: karantänavdelning för inköpta rekryteringsdjur, betäckningsavdelning med foderliggbås och halmströbädd på golv med miljöspalt, dräktighetsavdelning med transponderutfodring, grisningsavdelning och tillväxtavdelning anpassad för att hantera smågrisar från 9 till 38 kilo. I nedanstående tabell redovisas centrala nyckeltal för framtidens stall. Nyckeltal Värde Vinstmarginal i stallets driftkalkyl 15 % Total investeringsutgift (utan stöd) Investeringsutgift per sugga (utan stöd) Investeringsutgift per sugga (efter stöd) Ekonomisk livslängd kr kr kr Antal suggplatser 800 Total yta 15 år kvm 10

11 2 Summary The Swedish pigmarket The market situation for Swedish pig production is currently strong. Since 2014 there has been a break in the trend, where pork meat imports to Sweden are decreasing and consumer demand for Swedish pork meat is increasing. In order to meet the challenges of the future for Swedish pig production, there is a great need for investments in efficient and rational stable buildings. Profit margin and investment The profit margin in the future stable is 14.9 percent and 33 weaned piglets per sow and year. The goal is to deliver an efficient and profitable production with low use of antibiotics. Animal welfare, building costs and productivity are key factors for the stable. The investment cost amounts to SEK per sow and the stable has 800 places for sows, divided into twelve groups of 67 sows in each group. Farrowing is done every other week. The recruitment rate is 48 percent. System for providing milk The stable has a system for providing the small pigs with milk in order to produce 33 weaned piglets per sow and year. The system consists of a centrally placed mixing tank which supplies milk to the piglets. The benefits of the milking system are that efficiency increases due to increasing survival rate amongst the piglets. In addition, the system helps the sows during the digestion period and improves weaning weights. Feeding The pigs will be fed with dry feed using a transponder system, which allows for individual feeding and better control of growth. The manure will be handled by a biogas plant. The stable The stable is divided into sections based on the cycle of a sow. The stable is divided into following sections; quarantine division for purchased recruitment animals, heat section for the sows, in-pig sow section, farrowing section and weaning section which can handle pigs between nine and 38 kilo. The figure below illustrates key numbers for the future stable. Key numbers Value Profit margin 15 % Total investment expense Investment expense per animal place Investment expense per animal place with investment support Depreciation SEK SEK SEK 15 years Number of sow 800 Total area sqm 11

12 3 Förutsättningar för konceptet Kapitel tre beskriver förutsättningarna för konceptet Framtidens stall. Kapitlet inleds med en beskrivning av företaget Smågris Syd AB samt förutsättningarna på gården. Vidare ges en beskrivning av konceptet Framtidens stall samt de avgränsningar som är angivna i tävlingen Framtidens smartaste stall. Den aktuella gården ligger i södra Skåne i stödområde 1 och snözon 1. Platsen där Framtidens stall ska byggas har goda förutsättningar för själva byggnationen samt rätt produktionsförutsättningar. Marken där det planerade stallet ska byggas är jämn och består av ett lager matjord med sandbotten vilket medför ett minimalt markarbete. Det finns god tillgång till vatten genom två stycken befintliga borrade brunnar som förser bostadshus samt övriga stallar på gården med vatten. Gödseln från Framtidens stall kommer att levereras till en närbelägen biogasanläggning, vilket medför att gödseln inte behöver lagras mer än en månad på gården. Gödseln köps in och transporten ombesörjs av biogasanläggningen. I Framtidens stall är det viktigt att ha fokus på investeringsutgift, produktivitet samt personal- och djurhälsa. I Sverige är marknadsläget för svensk grisproduktion bra. De svenska konsumenterna vill ha svenskt griskött och är också beredda att betala ett mervärde för det svenska grisköttet. Skillnaden i pris mellan svenskt och importerat griskött får dock inte bli för stor eftersom svenska konsumenter är prismedvetna. Svensk grisproduktion behöver effektiva produktionsanläggningar för att producera konkurrenskraftigt griskött och samtidigt bibehålla den låga antibiotikaanvändningen och det höga djurskyddet. Målet med projektet är en effektiv och lönsam produktion med nollvision för användning av antibiotika. Stallet ska ha ett smittskydd som motsvarar Smittsäkrad Besättning Spets. Det inre smittskyddet är viktigt för att inte sprida eventuell smitta mellan olika avdelningar. Det handlar om att skapa förutsättningar för att arbetsrutiner såsom kläd- och stövelbyte mellan avdelningarna, rätt utförd medicinering och god handhygien underlättas. Dessa rutiner måste fungera effektivt för att minimera insatsen hos personalen och minska kostnaderna för företaget. Stallet upphandlas som en renodlad totalentreprenad. En totalentreprenad är en entreprenad där entreprenören i förhållande till beställaren svarar för både projektering och utförande. I en renodlad totalentreprenad uppställer beställaren bara funktionskrav och det är viktigt att undvika att inte blanda in tekniska lösningar utan endast ställa precisa funktionskrav. Viktigt att tänka på är att entreprenörens funktionsansvar kan falla bort när beställaren själv föreskrivit en viss teknisk lösning. Om beställaren gör delar av projekteringen omvandlas totalentreprenaden till en så kallad styrd totalentreprenad där beställaren själv står för funktionsansvaret i de delar han tillhandahållit tekniska lösningar. Allt behöver alltså inte ingå i entreprenörens åtagande, bara för att kontraktet är rubricerat totalentreprenad. I vårt fall ingår alla delar utom markarbete (beskriv exakt vilka delar) 12

13 3.1 Smågris Syd AB Mattias Espert driver ett lantbruksföretag omfattande suggor i produktion (SIP) samt 350 hektar växtodling. Växtodlingen består av traditionell skånsk växtföljd med sockerbetor, maltkorn, brödvete och raps. På senare år har även majs ingått i växtföljden. Majsen levereras direkt till närliggande biogasanläggning. Grisproduktionen drivs i aktiebolaget Smågris Syd AB, vilket producerar cirka stycken 30-kilos grisar per år. Merparten av grisarna säljs genom ett mellangårdsavtal, det vill säga ett avtal mellan en slaktgris- och smågrisproducent, där slaktgrisproducenten köper smågrisarna och föder upp dem till slakt. En mindre andel av smågrisarna säljs via öppen förmedling genom slakteriets förmedling. Mattias startade grisproduktionen år 2005 och byggde då ett stall för 450 suggor. År 2012 bildade Mattias bolaget Smågris Syd AB tillsammans med Per-Inge Nilsson som bedrev smågrisproduktion på Österlen med SIP. Båda anläggningarna ingår idag i Smågris Syd AB där Mattias är hälftenägare samt VD för bolaget. År 2009 drabbades Mattias besättning av salmonella och ett omfattande saneringsarbete påbörjades. Efter 1,5 år var besättningen sanerad och friförklarad. Utbrottet väckte en del tankar kring framtida smarta och effektiva byggnadslösningar som en del i arbetet att förebygga och förhindra liknande salmonellautbrott. Under saneringsarbetet upptäcktes hur svårsanerad anläggningen var med många svårtillkomliga skrymslen. Därifrån väcktes även funderingar kring byggnadslösningar som snabbt och effektivt kan saneras från liknande utbrott. Om stallet hade byggts annorlunda utifrån materialval och djurflödet hade stora kostnaderna kunnat sparas vid saneringen. Stallet kostade 12,5 miljoner kr att bygga, men den totala saneringskostnaden uppgick till 16,5 miljoner kr, där kostnader för sanering, förlorat djurvärde och produktionsbortfall är medräknade. Innan salmonellautbrottet var besättningen klassad som en SPF-produktion, Specifikt Patogen Fri produktion. Detta betyder att besättningen var fri från specificerade sjukdomsframkallande mikroorganismer, så kallade patogener. Det starka hälsoläget gjorde att produktiviteten var mycket god. När produktionen startade upp igen efter utbrottet köptes livdjur in från flera olika besättningar för att få igång produktionen snabbt. I efterhand kan det konstateras att smittrycket ökade och djurens hälsoläge var inte i samma nivå som tidigare. Problem med Mycoplasma, APP, spädgrisdiarré, avvänjningsdiarré samt Glässers sjukdom ökade i besättningen, vilket även ökade användning av antibiotika. De senare åren har produktiviteten i besättningen ökat markant. Produktivitetsförbättringar har lett till att en del system byggts om för att klara kraven på boxyta och ätplatser till djuren. När stallet byggdes år 2005 var normen cirka elva avvanda grisar per sugga och omgång. Idag avvänjs i snitt 13 grisar per sugga och omgång, vilket har bidragit till platsbrist. Lösningen har varit att minska antalet suggor per grisningsgrupp samt ombyggnation i vissa avdelningar. Ur ett ekonomiskt perspektiv är detta inte optimalt, men nödvändigt för att säkerhetsställa gott djurskydd och följa gällande lagstiftning. Produktiviteten tros öka ytterligare genom en ökad användning av nytt avelsmaterial i besättningen och ett ständigt pågående förbättringsarbete avseende foder, managementrutiner, vaccinationer mm. Den produktivitetsökning som hittills har skett i besättningen har inte inneburit någon ökad användning av antibiotika och även i det fortsatta arbetet med produktivitetsförbättringar är det nödvändigt att skapa 13

14 förutsättningar för att öka produktiviteten utan att använda större mängd antibiotika. Nybyggnationen kommer omfatta 800 suggplatser indelat i tolv grupper med 67 suggor i varje grupp. Grisning kommer att ske varannan vecka. Det kommer köpas in gyltor för rekrytering löpande till den nya anläggningen. Målet är att ha en rekryteringsprocent på 48 procent. Vid full produktion beräknas produktiviteten vara 33 avvanda 30-kilosgrisar per årssugga. En produktivitetsutveckling som är möjlig med hänvisning till produktivitetsutvecklingen de senaste 25 åren. Samtliga djur kommer utfodras med torrfoder. Alla vuxna djur ges möjlighet till individuell utfodring. Gödseln kommer att hanteras av en biogasanläggning samt en gjuten gödselplatta för fastgödsel. När projektgruppen har projekterat Framtidens stall har följande fokusområden varit viktiga: Internt och externt smittskydd Högt djurskydd God arbetsmiljö Låg investeringskostnad Hög produktivitet Byggnationen genomförs som en totalentreprenad 3.2 Budget Ett av villkoren i tävlingen Framtidens smartaste stall var att ta fram ett suggstall där investeringsutgiften är maximalt kr per suggplats efter investeringsstöd. Arbetsordningen för projektgruppen har varit att först ta fram möjliga nya lösningar samt ny teknik för suggstallar och därefter lista den nya teknik som önskas i det nya stallet. Därefter har det danska bolaget Gråkjaer räknat på vad stallets investeringsutgift blev utifrån önskemålen. Slutligen har gruppen diskuterat vilka delar som ska väljas bort för att klara att bygga för kr per suggplats. De saker som valts bort är automatisk halmning, högtryckskylning, kylning av gödsel, gasutsug i kulvert samt ett mer avancerat utlastningsrum. En mer utförlig beskrivning finns i kapitel

15 4 Beskrivning av stallkonceptet Kapitel fyra beskriver stallkonceptet och motiverar de lösningar som är valda. Kapitlet inleds med en introduktion. Därefter följer en redogörelse för ekonomi, material och konstruktion, inredning, planlösning, logistik, produktion, gödselvårdanläggning, djurvälfärd och smittskydd, arbetsmiljö, ammoniakutsläpp och konceptets flexibilitet. I slutet av kapitlet beskrivs även den teknik som projektgruppen har valt bort på grund av de avgränsningar som har angetts för tävlingens utvecklingsarbete. 4.1 Introduktion Figur 1. Skiss över stallets utsida. Det planerade stallet är en anläggning bestående av en byggnad, uppdelad i sektioner utifrån stegen i suggans cykel. Figur 1 visar en skiss över stallets utsida. Sektionerna som nämns ovan är enligt följande; Karantänavdelning för inköpta rekryteringsdjur. Betäckningsavdelning för suggor med foderliggbås och halmströbädd på golv med miljöspalt. Dräktighetsavdelning med transponderutfodring. Grisningsavdelningar som är uppdelade i sektioner och platser anpassade till det valda veckosystemet för grisningar. Tillväxtavdelningar som är anpassade för att hantera smågrisar från nio till cirka 38 kilo. Målet med byggnadskonceptet är att uppnå ett system med bra djurvälfärd och hygien samt djurhälsa och arbetsmiljö. Detta samtidigt som det finns en rationell och effektiv hantering av djuren. Detta uppnås genom att få ett lätthanterligt djurflöde runt i byggnaden för både suggor och smågrisar. I ventilationssystem och värmeanläggning är fokus att uppnå ett bra klimat för både djur och personal, under alla årstider. Detta genom att välja ventilationssystem som, vid minsta möjliga energiförbrukning, kan ge ett bra luftflöde/byte utan att det drar på djuren. Ventilationssystemets samspel med en rätt projekterad värmeförsörjning kommer ge ett optimalt klimat i stallsystemet under alla årstider. 4.2 Ekonomi Investeringsutgiften uppgår till kr per sugga efter investeringsstöd, vilket genererar ränta och avskrivningar med kr per sugga och år. I bilaga 2 hittar du investeringskalkylen. 15

16 Per sugga och år produceras 33 smågrisar, fördelat på 14,5 smågrisar per kull och 2,3 kullar per år. Driftkalkylen visar en vinstmarginal med 14,9 procent och en produktionskostnad på 556 kr per smågris. Resultatet i stallet uppgår till kr, vilket motsvarar ett TB 3 på kr per sugga. I bilagan Driftkalkyl finns driftkalkylen över stallet med förklarande noter. Känslighetsanalys Under givna förutsättningar har stallet ett payofftid motsvarande 14 år. I nedanstående tabell redovisas förändring av vinstmarginal och paypfftid vid en lägre produktivitet. Antal avvanda per sugga och år Vinstmarginal Payofftid 14 12% 18 år 13,5 8,8% 25 år 13 5,4% 42 år Vid högre investeringsutgift per suggplats minskar vinstmarginalen och payofftiden för stallet ökar enligt nedan. Kr per suggplats Total investeringsutgift Resultat för stallet Vinstmarginal Payofftid kr 40 miljoner kr tkr 12,4% 19 år kr 48 miljoner kr tkr 7,7% 36 år Känslighetsanalysen visar hur kalkylen påverkas av olika scenario. Vinstmarginal Produktionkostnad per smågris Rekryteringskostnaden ökar med 20% 13,5 % 565 kr Foderkostnad stiger med 20% 7,9 % 602 kr Arbetstiden ökar med 2 h per sugga 12,7 % 570 kr Närhet till biogasanläggning kan minska investeringsutgiften Gödselvårdsanläggningen påverkar den totala investeringen avsevärt, så det finns all anledning att se sig om efter andra möjligheter. Genom att placera stallet nära en biogasanläggning finns möjlighet att minska investeringsutgiften. När en ny anläggning ska byggas är det rimligt att fundera på var det är mest ekonomiskt att bygga en anläggning av denna storlek. Hittar man ett område nära en biogasanläggning som är fallet i detta projekt eller en större gård som har den spridningsarealen som krävs, är det rimligt att lagring av gödsel inte byggs vid stallet utan där gödseln ska hanteras. På detta sätt blir grisproduktionen inte så ekonomisk belastad samt miljörisken så stor på platsen där stallet ligger. Om gödseln levereras till en biogasanläggning kan det räcka att gödselvårdsanläggningen klarar 1 månads lagringstid istället för 10 månader. Detta ger följande effekter på ekonomin: 16

17 Biogas: 1 månads lagringskapacitet 10 månaders lagringskapacitet Investeringsutgift för gödselvårdsanläggning kr 1,83 miljoner kronor Total investeringsutgift per sugga utan stöd kr kr Total investeringsutgift per sugga efter stöd kr kr Vinstmarginal 15,9 % 14,9 % 4.3 Material och konstruktion på byggnaden Enligt de förutsättningar som gäller för utvecklingen av detta stallkoncept ska byggnadens avskrivningstid vara högst femton år, vilket gjorde att projektgruppen diskuterade och undersökte möjligheten att använda alternativa, billigare, byggnadsmaterial till stallet. Under projektarbetets gång har projektgruppen dock bestämt sig för en traditionell stallbyggnad av betong. Markarbete, vägar och körplaner Stallet byggs bredvid redan befintliga stallar. Marken är plan och stallets placering är på jämn yta. När matjorden är borttagen så är det minimalt med arbete kvar för att påbörja byggnationen. Bygget är under en totalentreprenad där byggherren (Mattias Espert) enbart ansvarar för färdig byggterrass samt vägar kring och till bygget, resten ligger under totalentreprenaden. Markarbetet planeras väl, där man från början mäter av marken och sätter kota 0 dvs färdigt golv. Därefter så planerar man in byggterrassen hur högt respektive lågt byggnaden ska ligga i förhållande till marken utanför. Även grävning för ringmur, gödselledningar och gödselkulvert genomförs. Runt hela stallet anläggs en väg som är åtta meter bred, mätt från ytterväggen. Vägen ska ha en prestanda för att klara fordon med en totalvikt på 80 ton. Detta eftersom vägen kommer att användas till bland annat foder- och gödseltransporter. När vägen byggs skrapas matjorden bort varefter ett lager på 40 centimeter med 0-90 stenkross läggs dit. Ovanpå detta läggs sedan ett topplager på tio centimeter med 0-20 stenkross. Byggnadens konstruktion Byggnadens grund består av en ringmur. Ringmuren består av två lager med 20 centimeter höga skalblock. Skalblocken armeras med tio millimeters armeringsjärn och fylls därefter med betong. På ringmuren placeras lecablock som de färdiggjutna väggelementen placeras på. När väggarna är på plats monteras takstolarna med ett mellanrum på 120 centimeter. Därefter monteras ströläkten med 60 centimeters mellanrum och slutligen läggs plåttaket. Byggnad utvändigt Stallbyggnaden har yttermåtten 150 x 37 meter, se figur 2. Ytterväggen bestående av 26 centimeter tjocka isolerade betongelement som är 260 centimeter höga. Betongelementen placeras runt stallanläggningen och servicerummen. Betongelementens fasadsida är förgjuten med vit ytsingel som ytskikt. Fönstren är öppningsbara och gjorda av återvunnen plast och fabriksmonterade. Takstolarna är fackverkstakstolar gjorda av trä, dessa takstolar kommer i olika delar och monteras på plats eftersom transporten inte klarar av så stora delar. Yttertaket är av ljusgrå plåt. 17

18 Figur 2. Planskiss över stallet. Tak Takkonstruktion är prefabricerade fackverkstakstolar av trä. Taklutningen är 15 grader med undertakslutning på noll grader. Takkonstruktionen är dimensionerad för ett snötryck på 100 kn per m 2 vilken innebär snözon 1, se bild 3. Taktäckningen består av plåt som är polyesterbehandlad på utsidan och antikondensbehandlad på insidan. I takfoten finns en öppning där all luft till ventilationen kommer in. Öppningen är 40 centimeter och täckt med ett nät för att undvika att skadedjur kommer in i stallet. Figur 3. Sveriges snözoner. 18

19 Byggnad invändigt Skiljeväggarna i stallet består av tio centimeter tjocka lättbetongelement som är 260 centimeter höga. Betongen är vitpigmenterad och behöver inte målas. Fönstren är premonterade i fabrik och gjorda av återvunnen plast. Fönstren är inte öppningsbara. Innertaket i stallanläggning består av ljusa träbetongplattor som är 25 millimeter tjocka och har ytan 2,20 x 0,40 meter. Innertaket isoleras med 2 x 50 millimeter diffusmineralull som används till ventilationssystemet. Samma innertak används i hela anläggningen. Träbetongplattorna har en ljuddämpande effekt och ger en bättre miljö för djur och medarbetare. Golvet gjuts i etapper med armerad betong. Värmeslangar för golvvärme gjuts in i grisnings- och tillväxtsavdelningarna. I drivgångarna placeras golvbrunnar var 20:e meter och betongen gjuts med fall till golvbrunnarna. Samtliga boxgolv gjuts med tre procent fall mot spalten. I dräktighets- och betäckningsavdelningen samt rekryteringsavdelningarna läggs gödseldränerande golv av betong. Det gödseldränerande golvet i betäckningsavdelningen täcks helt av halm för att minimera skaderisken för suggorna under brunst. I grisnings- och tillväxtavdelningarna läggs urindränerande gjutjärnsspalt. I tabell 1 och 2 redovisas bjälkbredd och spaltöppning för de olika gödsel- och urindräneringsgolven. Tabell 1. Suggspalt och miljöspalt Bjälkbredd Spaltöppning Suggspalt 81 mm 19 mm Miljöspalt 181 mm 19 mm Tabell 2. Spalt i grisnings- och tillväxtavdelningen Bjälkbredd Spaltöppning Tolerans Spalt Grisningsavdelning 10 mm 10 mm 0,2 mm +/- Spalt Tillväxtsavdelning 12 mm 12 mm 0,2 mm +/- Utgödslingssystemet i dräktighetsavdelningen är linspel, vilket består av skrapor som drar ut gödseln till tvärkulvertar som i sin tur drar det vidare till en gödselpump. I karantäns-, grisnings- och tillväxtavdelningen installeras vacuumutgödsling. Samtliga kulvertar är 400 millimeter djupa. 4.4 Inredning och utrustning Projektgruppen har gjort urvalet av inredning och utrustning utifrån det tilltänkta konceptet med en låg förbrukning av antibiotika och ett högt internt och externt smittskydd. En del utrustning och ny teknik har valts bort för att klara budgeten på en maximal investeringsutgift på kr per suggplats efter investeringsstöd. De saker som har valts bort finns beskrivet i slutet av det här kapitlet. Vid val av inredning och teknik har smittskydd och djurens välfärd varit avgörande. 19

20 Ventilationssystem Projektgruppen har valt att använda två olika ventilationssystem. Det ena är ett kombinerat system med både tilluftsdon och tilluftstak, ett så kallat Combi-Diffus system, och det andra är ett Lågenergiventilationssystem (LPV) som endast består av tilluftsdon. Båda systemen bygger på undertryck. Combi-Diffus systemet används i grisnings- och tillväxtavdelningarna. Detta för att djuren är känsliga för drag i vissa perioder under vistelsen i dessa avdelningar. Combi-Diffus systemet kombinerar de bästa egenskaperna från två ventilationssystem: Diffus och LPV-system. I ett Combi-Diffus system är taket beklätt med speciella takplattor med öppen yta. Luften sugs in genom de öppna takplattorna med hjälp av undertryck och takplattorna minskar lufthastigheten vilket gör att det inte stör djuren under kalla perioder. Under varma perioder ger luftintag genom takinlopp extra ventilation. Combi-Diffusventilation fungerar som ett undertryckssystem, se figur 4. LPV-systemet består av tilluftsdon monterade i taket och luften tas från loftet. Fläktarna som reglerar utluften sitter i trummor enligt bild 4 som beskriver funktionen. Figur 4. Principskiss av ventilationssystemen. Utgödslingssystem Det finns två typer av utgödslingssystem i framtidens stall. I dräktighets- och betäckningssektionen utgörs utgödslingssystemet av en kulvert som är 400 millimeter djup. Kulverten är utrustad med skrapor som dras av ett linspel. Gödseln skrapas till tvärkulvertar där gödseln sedan skrapas vidare till en pumpbrunn. Från pumpbrunnen pumpas gödseln med en elva kw gödselpump till en två stycken gödselbrunnar med en lagringskapacitet på 4000 kubikmeter. Pumpen har en kapacitet att pumpa tre kubikmeter gödsel per minut. I karantäns-, grisnings- och tillväxtsektionerna installeras vacuumutgödsling. Även kulverten för vacuumutgödsling är 400 millimeter djup. En vacuumutgödsling bygger på ett vacuum som skapas i ett rörsystem som är placerat under kulvertarna. Rören är 20

21 315 millimeter i diameter. Rörsystemet är kopplat till kulverten via en öppning som öppnas och stängs med en plugg. Pluggen öppnas med en krok som sticks in via spalten när kulverten ska tömmas på gödsel. Gödseln går via rörsystemet till samma pumpbrunn som är beskriven ovan. Foderanläggning Djuren utfodras med torrfoder i samtliga avdelningar. Torrfoder väljs för att säkerställa god hygien och mer exakta fodergivor Färdigfoder köps in från någon av de marknadsledande foderleverantörerna. Suggorna har bestämda fodergivor som är beräknade utifrån ålder och tid i grisningscykeln. Foderbehållarna till suggorna är lätta att justera och detta görs dagligen för suggor som inte är digivande. Växande grisar har fri tillgång till foder via torrfoderautomater. Vatten Vattnet kommer från två borrade brunnar som används både till stallar och några boningshus som ligger i området. Vattnet håller samma kvalitet som krävs för humankonsumtion. För att säkra god vattenförsörjning finns två brunnar och för att säkerställa och upprätthålla vattenkvaliteten sker regelbunden provtagning på vattnet från utvalda punkter i stallet. Rörsystemet består av plaströr och de rör som finns inom räckhåll för djuren består av rostfritt stål. I betäckning- och dräktighetsavdelning finns vattentråg utrustade med aquaflow-system. Auquaflow-systemet fyller automatiskt på vatten i tråget då vattenytan understiger en viss nivå. Övriga djur dricker i nipplar. Uppvärmning Uppvärmning av stallet sker via värmeväxling i gödselkulverten. Kollektorslangar gjuts ner i kulverten. Vatten pumpas i kollektorslangarna till en värmepump som sedan växlar värmen från gödselkulvertarna till golven via ett vattenburet golvvärmesystem. Efter tvätt används mobila eldrivna värmefläktar. Betäckningsavdelningen Betäckningsavdelningen består av foderliggbås i ett tvåradigt system med ett ströat spaltgolv mellan raderna illustrerat av bild 5. Systemet är nytt ur ett svenskt perspektiv och ska skydda suggorna från skador genom att en halkfri yta skapas över spalten med hjälp av halmen. Systemet ska samtidigt spara halm och en renare yta bör ge en bättre klövhälsa hos suggorna. Foderliggbåsen används även vid seminering. Betäckningsavdelningen är uppdelad i mindre grupper på 18 djur per grupp. Detta för att kunna storleksortera och ålderssortera vid avvänjning. Bakom foderliggbåsen finns en gång för semineringspersonal som består av upphöjd spalt. Denna används för att säkerställa arbetsmiljön när personalen kontrollerar brunst samt vid seminering. Foderliggbåsen är utformade med skiljeväggar vid suggans huvud så att inte suggor med låg rang blir stressade i onödan. Framför liggbåsen finns en drivgång som gör det möjligt för galtkontakt för att uppå bästa möjliga brunst. I fronten av varje liggbås finns en grind så att suggan lätt kan skiljas från flocken vid behov. 21

22 Figur 5. Illustration av betäckningsavdelningen. Mellan tvåradssystemet finns ett område med djupströbädd, figur 5. Här rör sig suggorna fritt då de inte befinner sig i liggbåsen. Det ströade underlaget minska skaderisken för suggorna under semineringen då suggor med hög rang rider på suggor med lägre rang. Bakom foderliggbåsen finns en kanal av spalt för att fånga upp en del av gödseln och hålla djupströbädden torr. Dräktighetsavdelningen Dräktighetsavdelningen inreds så att en lugn och säker miljö uppnås för alla djur. Här används transponderutfodring vilket möjliggör en individuell utfodring av alla djur samtidigt som djuren får gå på stora ytor i en större grupp. Ett chip i varje suggas öronmärke säkerställer individuell bevakning av varje enskild individ. Transponderutfodring har blivit vanligt förekommande för utfodring av sinsuggor och tekniken har utvecklats enormt ute i Europa. Stallet har totalt 8 transpondrar. Suggorna kommer ut i transpondern fyra veckor efter betäckning och går där tills en vecka innan grisning. Även i karantänsavdelningen sker utfodringen med transponder. Transponderutfodringen i karantänen fungerar även som en inskolning till fodersystemet eftersom det är viktigt att alla djur kan transponderutfodring innan de betäcks och ska således utfodras med transponder i en större grupp. En transponderstation kan ha upp till 80 djur som utfodras varje dag. Boxarna i dräktighetsavdelningen består av 50 procent ströad liggyta och 50 procent gödseldränerande golv. De fasta golvytorna är uppdelande med hjälp av 40 centimeter höga skivor vilket gör att alla suggor kan hitta en vägg att luta sig mot. Halm tilldelas dagligen och det finns även en halmhäck som möjliggör fri tillgång av halm för sysselsättning. För att hantera djur som eventuellt skadas eller blir sjuka finns sjukboxar. Foderstationen står på en öppen yta vilket gör det lätta för djur med låg rang att komma fram till ätstationen. Golvet runt ätstationen består av halkfri spalt, vilket skapar god hygien och förhindrar skador. I karantänerna finns träningsstationer där alla nya djur enkelt och säkert kan lära sig transpondersystemet. 22

23 Grisningsavdelningen I grisningsboxen finns en grishörna med tak, värmelampa och golvvärme. Boxens inredning anpassas för att optimera säkerheten för medarbetarna vid hantering av sugga och smågrisar. Det är viktigt att smågrishörnan har god komfort, så att det är attraktivt för smågrisarna att återvända dit när de diat färdigt. Allt för ökad smågrisöverlevnad. Suggan trivs bäst vid en temperatur på 16 C medan smågrisen vill ha 30 C, därför anpassas ventilation och tillskottsvärme efter detta genom t.ex. golvvärmen i smågrishörnan. Bild 6 visar suggans möjliga vändradie i grisningsboxen. Det finns möjlighet att använda skyddsgrind vid behov. Skyddsgrinden kan skydda medarbetarna om suggan är skadad, sjuk eller orolig i samband med grisning eller vid hantering av smågrisarna. Boxen är utformad så att suggan fritt kan vända och röra sig. Måtten för grisninsboxen är 3 meter djup, 2 meter bred med 1.40 meter spalt Figur 6. Illustration av grisningsboxen. Babydossystem En förutsättning för att producera 33 avvanda grisar per sugga och år är att förse samtliga grisningsboxar med Babydossystem. Babydossystemet består av en centralt placerad blandningstank som via pump förser mjölkautomaterna med mjölk och startfoder till smågrisarna. Fördelarna med systemet är att effektiviteten ökar, då överlevnaden hos smågrisarna i varje kull stiger. Dessutom medför systemet att suggan inte pressas lika hårt under digivningsperioden eftersom mjölkautomaterna avlastar suggan och hjälper henne att hålla hullet. Detta samtidigt som systemet ger högre avvänjningsvikter och jämnare kullar med färre restavdelningar och användning av amsuggor kan minimeras. 23

24 Tillväxtavdelningen Tillväxtavdelningen är anpassad för grisar mellan 8-38 kilo. I tillväxavdelningarna finns det 68 boxar som består av en spaltyta och en liggyta, i liggytan finns golvvärme och man har möjlighet att fälla ner ett tak över densamma för att skapa en bättre närmiljö för de nyinsatta grisarna. I varje box finns en torrfoderautomat som ger grisarna fri tillgång till foder. Golvvärmen stängs av efter ca 14 dagar och taken över liggytan fälls upp veckan innan leverans då det börjar bli för varmt för grisarna och dom riskerar att börja gödsla på liggytan för det blir för varmt. I avdelningarna finns det även vattenburna radiatorer för att ge snabb upptorkning och ge det bästa klimatet för grisarna under alla årstider. Tillväxtgrisarna har fri tillgång till vatten och foder, utfodringen sker med två faser. Fas ett är ett startfoder som är mjölkbaserat som ges i ca 14 dagar, där efter fasas grisarna över på ett tillväxtfoder. Omloppstiden i tillväxten är 11 veckor. Tillväxtboxarna har måtten 3,10 meter djupa, 2,07 meter breda med 1,20 meter spalt och har plats för 14 grisar på liggytan. För att hantera alla djur och eventuelle produktionsstörningar så har vi valt att ha mycket plats i tillväxtavdelningarna, med den erfarenhet som finns är det ofta platsen i tillväxten som inte räcker till om man inte skulle bli av med tillväxtgrisarna i tid, då de har enormt hög tillväxthastighet de sista veckorna i tillväxtavdelningen. På detta sätt minimerar man risken för exempelvis svansbitning om det skulle börja bli trångt i boxarna, hänsyn är även taget till den ökning av produktiviteten som sker löpande. När grisarna flyttas till tillväxtavdelningen så sorteras de efter storlek vilket ger den bästa starten för samtliga grisar. Då riskerar man inte att smågrisar blir utkonkurrerade av större kullsyskon och man har också möjlighet att mindre grisar extra värme och ett mer anpassat foder. Värmeanläggning I tillväxtavdelningen installeras golvvärme på den fasta ytan samt i smågrishörnan i grisningsavdelningen. Rumsvärme för optimalt klimat etableras med hjälp av radiatorer på väggarna i tillväxtavdelningen. Teknik som har valts bort Det här stycket beskriver teknik som projektgruppen har funnit intressant men ändå har valt att inte använda i projektet. Automatisk halmning Gruppen anser egentligen att ett nybyggt stall ska ha en automatisk funktion för halmning men har valt bort detta på grund av för hög investeringsutgiften. En investering i ett automatiskt system för halmning, skulle dock betala sig genom att arbetskostnaden sjunker. Ett automatiskt system för halmning förbättrar även arbetsmiljön. Figur 7 visar principen för tilldelning av halm i det system som projektgruppen från början hade önskat att inkludera i investeringen. Investeringsutgiften för automatisk halmning i det nya stallet skulle varit cirka kr. 24

25 Figur 7.Automatisk halmning. Högtryckskylning Vid högtryckskylning tillförs vatten till tilluften i stallet och en dimma av vattenpartiklar bildas. Vattenpartiklarna avdunstar i den varma stalluften och kyler därmed ned luften, vilket har en svalkande effekt på djuren, se figur 8. Med en korrekt högtryckskylning är det möjligt att sänka temperaturen i stallet utan att luftfuktigheten blir för hög. Högtryckskylning kan också användas för dammbindning samt blötläggning av stallet inför tvättning. Systemet styrs automatisk genom klimatanläggningen och projektgruppen tror att ett sådant system skulle vara positivt både för djurhälsan och medarbetarna. Investeringsutgiften för högtryckskylningen i det nya stallet skulle ha hamnat på kr. Figur 8. Illustration av högtryckskylning. Kylning av gödsel För att spara energi och förbättra stallklimatet sommartid kan en värmeväxlare från stallets gödselkanaler användas. Uppvärmningen i stallet skulle då ha kommit från kollektorslangar i kulverten som sammankopplas med en värmepump. Genom att använda denna typ av värmeanläggning reduceras ammoniakemissionen från gödselkanalerna när gödseln kyls ner. Detta system kan även användas sommartid för att ge omvänd effekt genom att kyla vattnet istället för att värma. Investeringsutgiften för en kylanläggning för gödseln i det nya stallet skulle ha hamnat på kr. 25

26 Golvventilation i kulvert Golvventilation är en teknik som är välbeprövad i Danmark. Systemet har utvecklats för att möta Danmarks hårda regelverk runt ammoniakemission. Systemet kombineras med en luftrenare som tar hand om ammoniaken innan den når luften. Golvventilationen bidrar till ett bättre klimat i stallet genom en lägre koncentration av ammoniak i stalluften. Detta bidrar också till en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Bild 9 visar hur golvutsugen monteras i stallet. Investeringsutgiften för golvutsug i det nya stallet skulle ha hamnat på kr. Figur 9. Illustration av golvventilation. Avancerat utlastningsrum Stallet har ett utlastningsrum som är godkänt enligt Smittsäkrad Besättning Spets, men för att effektivisera utlastningen av smågrisar var önskemålet från början ett utlastningsrum där utlastningszonen var konstruerad med en ren och en oren zon, se figur 10. Detta för att på ett smidigare och snabbare sätt kunna lasta grisarna på lastbilen med endast en person som lastar grisar från stallet. Investeringsutgiften för det mer avancerade utlastningsrummet hade inneburit ett pris på kr. Figur 9. Skiss över in- och utleverans som i dagsläget har valts bort. 26

27 Planlösning och logistik Byggnadskonceptets mål är att uppnå ett system med bra djurvälfärd, hygien samt djur- och personalhälsa. Dessa faktorer ska kombineras med en rationell och effektiv skötsel av djuren. Detta uppnås genom ett lätthanterligt djurflöde för suggor och smågrisar där det läggs stor vikt på säkerheten vid hantering av suggor i synnerhet i grisningsavdelningen. Figur 11 visar en planskiss över det tänkta flödet i stallet. Figur 11. Flödesschema stall. Det är av stor vikt att upprätthålla ett högt inre- och yttre smittskydd. Det yttre smittskyddet handlar om att hålla extern smitta ute från besättningen. Vid inslussning i stallet ska besökare och medarbetare alltid duscha och därefter byta till rena kläder. Det är fördelaktigt att dela upp omklädning och dusch i två zoner med en förhöjd kant mellan zonerna. En uppdelning med omklädningsrum för dam respektive herr kommer också att göras. I figur 12 visas ett exempel på inslussning i stallet. 27

28 Figur 12. Planskiss över inslussningen. När djurskötaren vistas i stallet är en uppdelning med olika hygienzoner positivt för det generella inre smittskyddet. Zoner kan upprättas genom in- och utslussning mellan avdelningarna. Här finns det möjlighet att tvätta sig samt byta kläder och stövlar. Figur 13 visar ett exempel på in- och utslussning mellan avdelningar. 28

29 Figur 13. Skiss över in- och utslussning mellan avdelningar. För att utlastningen av smågrisar ska vara smidig men samtidigt hålla god hygien och smittskydd är lastzonen konstruerad med ren och oren zon, se figur 14. Anläggningen för in- och utleveranserna har en ventilationsanläggning som kan vända luftriktningen från undertryck till övertryckför att undvika bakterietillförsel från exempelvis lastbilen. Figur 14. Skiss över in- och utleverans. 4.5 Produktion För att nå 33 grisar per årssugga måste suggorna i besättningen vara i toppform. Det krävs också att stallet, inredningen, ventilationen, vattentilldelningen och utfodringen är på topp. Styrning och teknik måste också vara enkelt och berörda medarbetare ha kunskap om tekniken. Projektgruppen ser att det nya stallet har goda förutsättningar för att leverera toppresultat. Projektgruppen har valt att köpa in livdjur vilket ger besättningen snabbast möjliga avelsframsteg. Dessutom har medelantalet smågrisar per sugga och år ökat med tre och en halv gris under de senaste tio åren. I dag har den befintliga produktionen som finns på gården en produktivitet på 30,5 smågrisar per sugga och år. Därför gör vi bedömningen att en produktivitet på 33 grisar per sugga och år är fullt rimligt i Framtidens stall. 29

30 Produktionen är ett tillväxtsystem där suggorna grisar i grisningsboxar och går med grisarna i fyra veckor. Därefter flyttas smågrisarna till separata tillväxtavdelningar och suggorna går ut i betäckningsavdelningar för ny seminering. I stallet finns tolv suggrupper med ca 67 suggor per grupp (800 SIP). Vid avvänjningen delas suggorna upp i fyra mindre grupper efter ålder och storlek. Suggorna går i dessa grupper fram till 28 dagar efter seminering, då de flyttas in i transponderavdelning där hela gruppen gå tillsamman i en storbox och utfodras individuellt via transpondersystem. Rekryteringen görs via inköp av gyltor som vid leverans sätts i karantän. Det finns två karantäner, vilket möjliggör allt in, allt ut och tvätt mellan varje leverans. Dessa karantänavdelningar ligger i anslutning till stallet, men med separat ingång med sluss för att minimera smittspridning. Efter karantänen kommer gyltorna in i en separat transponderavdelning och går där fram till grisning. Efter grisning går förstagrisarna in i sina respektive grupper. Vid avvänjningen går tillväxtgrisarna in i tillväxtavdelningar i boxar om 15 djur per box där de har fri tillgång till mat och vatten samt utfodras med två olika fodertyper som är anpassade till grisarnas ålder. Grisarna är i tillväxtavdelningarna i fem veckor innan de levereras och väger vid leverans 30 kilo. Producerade grisar I Sverige använder de allra flesta grisföretagare uppföljningsprogrammet WinPig för att följa upp och styra sin produktion. För att räkna ut antalet producerade grisar enligt WinPig-programmet, divideras antal producerade grisar med antalet årssuggor inkl. gyltor korrigerat till ett år. I kalkylen för projektet räknar projektgruppen med 33 sålda 30 kilos grisar per årssugga. Döda före avvänjning (procent) Antal döda grisar före avvänjning räknas ut genom att det totala antalet levande födda grisar, på de i perioden avvanda kullarna, minskas med antal avvanda grisar i perioden. Antalet döda grisar divideras sedan med antalet avvanda kullar. Projektgruppen beräknar att dödligheten för de diande grisarna hamnar under tio procent. De flesta smågrisar som dör under digivningsperioden dör under den första levnadsveckan och orsaken är i många fall svält. Mjölkautomaterna som installeras i varje BB-box kommer säkra att alla grisar får mat utan att behöva använda ammor eller kullutjämna i samma omfattning som hade behövts utan mjölkautomater. Döda efter avvänjning (procent) & Daglig tillväxt för avvanda grisar (gram per dag) Antal döda grisar efter avvänjning räknas ut genom att ta antalet döda i procent av producerade grisar. I projektet beräknas dödligheten till en procent. Den dagliga tillväxten räknas ut genom att den totala tillväxten i kilo, från avvänjning till försäljning, divideras med antalet foderdagar. I projektet beräknas den daglig tillväxt till 500 gram per dag för de avvanda grisarna. Tillväxtavdelningarna har en god ventilation och gott om tillskottsvärme. Där erbjuds också grisarna en god närmiljö genom att en del av boxen utrustad med tak och golvvärme. Tillväxtavdelningarna har också extra värme genom vattenburna rör som sitter på väggarna. Grisarna utfodras med torrt foder i automat vilket ger en hög foderhygien och de nyavvanda grisarna kan äta lite foder ofta. 30

31 Grisningsprocent och omlöp (procent) Grisningsprocenten är ett mått på hur väl fertiliteten fungerar i besättningen. Om allt går som det ska efter betäckning så ska suggan grisa efter ca 114 dagar. Om suggan inte blir dräktig eller blir sjuk eller skadas så att hon av den anledningen inte kan gå dräktigheten ut så påverkas dräktighetsprocenten. Grisningsprocenten är ett mått på hur många av de betäckta suggorna som verkligen grisar. Projektgruppen räknar med en grisningsprocent på 93 procent och andelen omlöp på 3,5 procent. Projektgruppen har valt utfodring med torrt foder vilket ger en bättre foderhygien och enligt en stor intervjuundersökning som genomförts av Svenska Pig, även bättre fertilitet än utfodring med blötfoder. Möjligheten till en individuellt anpassad utfodring under alla perioder i suggans cykel säkrar också att suggorna kan hållas i optimalt hull. Betäckningsavdelningens ätbås/semineringsbås ger skydd till suggor med lägre rang och möjliggör för dessa att visa brunst. Foder och strö I den nya anläggningen kommer det finnes möjlighet till utfodring av två typer av dräktighetsfoder, två olika grisnings- och betäckningsfoder samt två olika foder för tillväxtgrisar. Sammanlagt finns det sex silos på anläggningen. Det finns ingen möjlighet att blanda eget foder på gården och den spannmål som produceras på gården går främst till humanproduktion. Bedömningen är att det är mest lönsamt att fortsätta så även efter nybyggnationen. Inköp av foder görs från marknadsledande foderleverantör. Vid upphandling av foder har man valt att säkra priset vid optimal tidpunkt för de olika insatsvarorna i fodret. Vid olika tillfällen säkras/binds priset på ingående råvaror i fodret t.ex. vete, korn och soja. På så vis optimeras inköpspriset på färdigfodret. Foder och vattenprover tas kontinuerligt för att säkerställa god hygien och kvalitet. Ströet består till största del av egenproducerad halm. Halmen tas från närliggande åkrar och finhackas i pressen och pressas till fyrkantsbalar. Halmen förvaras i ett halmlager i anslutning till stallet. Det tas regelbundna prover på halmen för att säkerställa god kvalitet. Spån används i grisningsavdelningen till nyfödda grisar på grund av bättre uppsugningsförmåga, vilket ger en bättre hygien i boxen. Stallet kommer att förbruka ca 700 stycken 250 kilos halmbalar, halmförråd för ca en vecka finns i stallets servicedel samt i tillväxtsektionen. Resten av halmen lagras i korvar utanför byggnaden. Halmen lastas i kärror och strös ut i stallet manuellt. Det finns en halmkärra i respektive tillväxt-, grisning- och betäckning-/dräktighetsavdelning. I karantänen lagras halm som räcker till varje omgång som sätts in i karantänen. I betäckningsavdelningen ligger ett tjockt lager halm på spaltyta för att minimera skaderisken hos brunstiga suggor. Dessa ytor strös manuellt varje till varannan dag efter behov. Halmen trampas igenom spalten efterhand och ny halm tillförs. Mellan varje betäckningsgrupp tvättas avdelning och ny halm tillförs. Vaccumutgödsling är ett beprövat utgödslingssystem, detta har inte varit så känt och beprövat i Sverige. Hos dom olika djurkategorierna så är det hos grisande sugga som halmmängden är stor för att suggan ska kunna utföra sitt bobyggnadsbeteende, detta sker två till tre dagar före grisning där efter går halmmängden ner till mer normala nivåer. Att få ett vaccumutgödslingssystem att fungera kräver hackad halm av god kvalitet. Hos dom andra djurkategorierna är det inga problem för vaccumutgödsling att fungera med den halmmängd som svenska föreskrifter kräver. Erfarenheten kring utgödslingssystemet 31

32 har jag fått från mina befintliga anläggningar. Dessa har dess utom genomgått djurskyddsinspektioner där halmängderna har bedömts som okej. Rådgivning Veterinär besöker företaget regelbundet och är ute i produktionen var fjärde vecka. En gång per kvartal gås produktionen igenom mer noggrant och uppsatta mål jämförs mot produktionsrapporten från WinPig. 4.6 Djurvälfärd och smittskydd Svensk grisproduktion är en av världens bästa när det gäller djuromsorg och djurhälsa. I framtidens stall är det därför viktigt att ha fokus på djurvälfärd och smittskydd. Det är tack vare ett långsiktigt arbete hos svenska grisföretagare som konsumenterna är beredda att betala ett mervärde för det svenska grisköttet. Svensk grisproduktion behöver effektiva produktionsanläggningar för att producera konkurrenskraftigt griskött och samtidigt bibehålla den låga antibiotikaanvändningen och det höga djurskyddet. Framtidens stall ska göra det lätt för medarbetare och besökare att upprätthålla ett gott smittskydd och stallet ska vara konstruerat för att undvika skador och stress för djuren. Smittskydd Framtidens stall ska ha ett smittskydd som motsvarar Smittsäkrad Besättning Spets. Smittsäkrad besättning är ett nytt frivilligt smittskyddsprogram som startade 1 juni 2016 i Sverige. Programmets målsättning är att höja smittskyddet i landets grisbesättningar så att utbrott av smittsamma sjukdomar kan förhindras. Programmet är godkänt av Jordbruksverket och drivs i samarbete mellan Sveriges Grisföretagare, Gård & Djurhälsan, Lundens Djurhälsovård och Distriktsveterinärerna. Smittsäkrad Besättning Spets är den högsta nivån i kontrollprogrammet som en svensk grisproduktion kan vara ansluten till. Programmet har ett regelverk runt: Inköp av djur Inslussning av djur Besökare och personal Utlastning av djur Kadaverhantering Foder och vatten Internt smittskydd Utbildning av djurhållare Smittskyddssamråd Externt smittskydd Regler för interaktion med andra djurslag, t.ex. hundar och katter Ett Smittskyddssamråd har genomförts i anslutning till förprövningen. Hur Smittskyddssamrådet genomförs regleras i allmänna råd till 5 djurskyddsförordningen. Smittskyddssamrådet tar hänsyn till djurskydd, internt och externt smittskydd. Bland 32

33 annat har man konstaterat att de strikta rutiner vid inslussning av personal och besökare samt vid in- och utleverans av grisar som är beskrivet nedan gör att transportvägar för fordon som kadaver-, slakt- och foderbilar samt gödseltransporter inte påverkar smittskyddet i stallet. Inga fordon som används utomhus körs inne i stallavdelningarna. Inköp av djur Till framtidens stall köps gyltor in. Inköpen görs via ett mellangårdsavtal med en livdjursproducent som är godkänd enligt Smittsäkrad Besättning Spets. Transporten av livdjuren mellan den livdjursproducerande besättningen och det nybyggda stallet görs med egen transport. Inslussning av djur Nyinköpta livdjur sätts in i karantän. Det finns två karantäner som insättningarna alterneras mellan. Detta för att de inköpta djuren ska kunna vistas i karantänen i 42 dagar och det ändå ska vara möjlighet att tillämpa allt in allt ut. Detta gör det också möjligt att hinna tvätta, torka upp och desinficera avdelningarna innan nästa insättning. Karantänerna ligger i anslutning till stallet, men med separat ingång med sluss för att minimera smittspridning. Besökare och personal Besökare och medarbetare som ska vistas i stallet passerar en sluss för att undvika att oönskad smitta kommer in i anläggningen. Slussen består av två olika zoner. I zon ett finns utrymme att hänga av kläder som använts utanför stallet. Besökare och anställda går sedan genom duscharna för att komma in i zon två. I zon två finns de kläder som används i anläggningen. Det är krav på att alla ska ha duschat innan de går in i anläggningen. Stallkläderna tvättas dagligen och kläder för besökare tvättas efter varje gång de använts. Ingen besökare eller medarbetare får ha vistas utomlands inom 48 timmar innan besök. Utlänska besökare ska ha kontrollerat sig mot MRSA och kunna visa detta vid besöket. Servicepersonal får inte ha besökt andra grisstallar samma dag och stallets egna kläder och utrustning ska användas vid service och reperationer. Utlastning av djur Utlastning av djur sker via en utvändig gång som leder fram till utlastningsrampen och samtliga avdelningar har en separat förbindelse med rampen, se figur 15. Gången som används vid utlastning är försedd med grindar som kan stängas efterhand, vilket omöjliggör för grisarna att gå tillbaka via gången. Rampen och utlastningsgången är oren yta och används bara av transportören som lastar grisarna. Figur 15. En utvändig utlastningsgång leder till utlastningsrampen. 33

34 Kadaverhantering Kadaver hämtas en gång per vecka. Kadaver läggs i kylcontainer i anslutning till stallet och varje torsdagsmorgon körs kadavertunnorna ut till hämtningsplatsen. Större kadaver körs ut till hämtningsplats direkt och anmälan görs till Svensk Lantbrukstjänst som då hämtar direkt. Foder, strö och vatten Allt foder som köps in är värmebehandlat och förvaras i slutna silos utan risk för kontaminering av skadedjur. Ströet består till största del av egenproducerad halm som tas från närliggande åkrar. Halmen förvaras i ett slutet halmlager i anslutning till stallet. Det tas regelbundna prover på halmen för att säkerställa god kvalitet. Spån och torv används i grisningsavdelningen till nyfödda grisar på grund av bättre uppsugningsförmåga vilket ger en bättre hygien i boxen. Vattnet kommer från två borrade brunnar som används både till stallar och några boningshus som ligger i området. Vattnet håller samma kvalitet som krävs för humankonsumtion. För att säkra god vattenförsörjning finns två brunnar och för att säkerställa och upprätthålla vattenkvaliteten sker regelbunden provtagning på vattnet från utvalda punkter i stallet. Internt smittskydd Projektgruppen har valt att upprätta hygienzon mellan sektionerna i stallet där det finns växande grisar samt mellan grisnings- och tillväxtsektionerna. Hygienzonen innebär en in- och utslussning mellan avdelningarna. Här finns möjlighet att tvätta sig samt byta kläder och stövlar. Figur 16 visar ett exempel på in- och utslussning mellan avdelningar. Mellan grisnings- och sinavdelningen finns en hygiengräns, dock ingen sluss, där skodon byts. Figur 16. Skiss över in- och utslussning mellan avdelningar. 34

35 I de olika sektionerna början man alltid att jobba i avdelningar med yngst djur. Skodon byts mellan varje avdelning och arbetsredskapen är separata för varje avdelning. Det finns en halmkärra per sektion. I hygienzonen mellan grisningssektionen och tillväxtsektion finns medicinskåp men de båda sektionerna har separata medicinvagnar. Utbildning av djurhållare Berörda medarbetare ska genomgå Smittsäkrad Besättnings kurs runt smittskydd samt delegerad läkemedelsanvändning. Smittskyddssamråd Smittskyddsamråd med besättningsveterinären har ägt rum, vid mötet gicks externt och internt smittskydd igenom samt djurflöden och transporter av foder, halm och gödsel. Externt smittskydd En plan har upprättats tillsammans med veterinär i syfte att smittsäkra transportvägar till, från och inom gården. Här har speciell hänsyn tagits till transportvägar för fordon som transporterar kadaver-, slakt- och foder samt gödselspridare. Regler för interaktion med andra djurslag, t.ex. hundar och katter På gården finns grisar, hundar och en katt. Även några av medarbetarna har hund. Katten visats inte vid grisstallarna överhuvudtaget och separat hus med tillhörande hundgård kommer att byggas en bit från grisstallet. Sanering Om eventuell smitta skulle drabba stallet är det relativt lätt att sanera. Solida betongväggar från golv till tak är lätta att tvätta och det finns inga skarvar där smuts finns kvar. Inredningen är av rostfritt stål och plast och dessa material är lätta att tvätta och desinficera. Samtlig tvätt sker manuellt med högtryckstvätt. Djuromsorg Sveriges bönders syn på djur och djuruppfödning skiljer sig ofta från andra länder genom att man har en mycket hög ambition och kompetens när det gäller djuromsorg. Djurhållningen ska ge djuren möjlighet att bete sig naturligt och skötsel och djurmiljö vara sådan att problem förebyggs istället för att man i efterhand försöker åtgärda problem som uppstår på grund av en dålig miljö för djuren. Svenska bönder har länge arbetat förebyggande med miljö, skötsel, hygien, djurhälsa och smittskydd. Att förebygga är bättre än att bota, har länge varit en ledstjärna. Det är medarbetarna som tar hand om djuret varje dag som är den viktigaste garanten för att djuren har det bra. Ett gott djuröga, stort djurintresse och hög kompetens är det som säkrar en god djuromsorg ute i den praktiska verksamheten. Veterinärer, rådgivare och andra samarbetspartners besöker anläggningen ofta och arbetar tillsammans med Mattias och medarbetarna för att ytterligare förbättra djuromsorgen och djurhälsan. Dessutom deltar medarbetare löpande på kursen och utbildningsdagar. Tillsyn av djuren Det finns medarbetare i stallarna mellan kl. 07:00 och 16:00 varje dag. Vid behov, som till exempel vid grisning, går ägaren även en kvällsrunda. Larm för ventilation och foderanläggning är kopplat till en jourtelefon. 35

36 Foderkontroll och hullbedömning I de dagliga rutinerna ingår foderkontroll och foderjustering. I foderkontrollen ingår att säkra att alla djur har ätit sin bestämda giva. Om något djur inte har ätit så noteras detta i foderjournalen och fodergivan sänks. För djur som äter dåligt kontrolleras eventuell feber och djurets allmäntillstånd. Därefter görs en bedömning om någon särskild åtgärd måste vidtas. Uppföljning av det individuella djuret som inte har ätit görs dagligen. Hullbedömning görs fyra gånger under en grisningscykel: vid grisning, avvänjning, fyra samt åtta veckor in i dräktigheten. Rutiner vid medicinering av djur Behandlingsschema skapas tillsammans med besättningsveterinären och medarbetarna. Alla medarbetare har gått utbildning i delegerad läkemedelsanvändning. Medicinen finns på två platser i stallet och förvaras i kylskåp eller i låst förråd. All behandling skrivs upp på individnivå och rapporteras till besättningsveterinären en gång i månaden. Behandlingsjournalerna ligger till grund för rådgivningen i besättningen och mål sätts upp för hur man kan arbeta förebyggande istället för att behandla. Den praktiska behandlingen sker efter noga utarbetande rutiner t.ex. byter man kanyl mellan varje kull. Avlivning Alla medarbetare ska kunna avliva ett djur och har gått utbildning för att kunna avliva ett djur korrekt. Ett djur avlivas när det är sjukt eller skadat och behandlingen inte har effekt eller när djuret visar symtom på en sjukdom som inte går att behandla. Avlivning sker av djurskyddsskäl. Kontinuerlig dialog med personalen sker så att samtliga djur får den vård som behövs vid det specifika tillfället. Kontroll av ventilation Serviceavtal för ventilationsanläggningen tecknas från uppstart. I avtalet ingår en årlig service där funktionen av ventilationsanläggningen gås igenom. Medarbetarna har tillräcklig kunskap för att övervaka ventilationen dagligen. Genom att bedöma stallmiljön och bullernivån dagligen så upptäcks störningar tidigt. Skydd för djur med låg rang, främst suggor Suggorna delas in i fyra olika grupper efter avvänjning, där unga och suggor med låg rang i flocken går i en grupp. Om någon sugga är utstött eller svag så finns möjlighet till ett enskilt utrymme. Hantering av sjuka eller skadade djur I avdelningarna finns sjukboxar och inredningsdetaljer som på ett enkelt sätt möjliggör behandling och enskild hantering. Medarbetarna gör en bedömning av det sjuka djuret och hur det ska behandlas. Vid behov diskuteras eventuella åtgärder med besättningsveterinären. Om ett djur skadas så görs en bedömning av orsak och om möjligt så görs en åtgärdsplan för att förhindra att samma skada uppstår igen. Om ett djur inte visat tillfrisknande inom två dagar efter behandling så ändras behandlingen eller så tas beslut om avlivning. 36

37 4.7 Gödselvårdsanläggning I dräktighetsavdelning monteras linspel i form av skrapor som trycker ut gödseln. I grisnings- och tillväxtavdelning monteras vacuumutgödsling. Vacuumutgödsling passar bäst i stallar med lättflytande gödsel. Fördelen med vacuum är att det inte finns rörliga delar som slits ut och måste bytas. Gödsel lagras i rännor under spalten och töms genom att öppna en tömningspropp som ligger nedgjutna i betongen. Utgödsling sker med ca två veckors intervall. På alla vacuumledningar finns en utvändig baksköljningsmöjlighet med PVC-tryckrör som kan användas ifall det bli stopp. Vacuumutgödsling förutsätter att finhackad halm används annars är risken för stopp stor. Vaccumutgödsling är ett beprövat utgödslingsystem. Olika djurkategorier har olika behov av halm. En sugga som ska grisar har ett stort behov av halm för att kunna utföra sitt bobyggnadsbeteende, detta sker två till tre dagar före grisning därefter minskas halmmängden ner till mer normala nivåer. Att få ett vaccumsytem att fungera kräver hackad halm av god kvalitet. Hos dom andra djurkategorierna är det inga problem för vaccumutgödsling att fungera med den halmmängd som svenska föreskrifter kräver. Erfarenheten kring utgödslingssystemet finns då det finns i gårdens befintliga anläggningar. Dessa har dess utom genomgått djurskyddsinspektioner där halmängderna har bedömts som okej. I Sverige där större mängder halm används är det viktigt att följa några enkla rekommendationer för att optimera utnyttjande av anläggningen: Byggnadsteknik: Max 40 centimeter djup på gödselkammaren, för mer frekvent utgödsling Åtta till tio meter mellan propparna/avloppen Utlopp cirka två centimeter över kanalbotten Driftledning lantbrukare: Hackad halm med maximalt 40 millimeter snittlängd Låta utgödslingen vara öppen den tid det krävs för fullständig tömning av systemet Öppna proppar/avlopp i rätt ordning från pumpbrunn, 1,2,3,4 och så vidare Pumpledning till gödselbrunnen installeras med 160 millimeters tryckrör. Pumpledningen har frostavtappning och överpumpningsrör med utluftning. Lagringskapaciteten på gården är 8000 kubikmeter vilket medger lagring av gödsel under 10 månader. 4.8 Besökare I samband med stallets entré finns en serviceavdelning med lunchrum, vilket illustrerat i figur 17. Här finns möjlighet att hålla möte och genomgång av produktionen innan man förflyttar sig ut i anläggningen. Här finns tydliga hygiengränser för att underlätta för besökare och medarbetare att följa smittskyddsrutinerna. 37

38 Figur 17. Principskiss besöksfacilitet Besökare och medarbetare som ska vistas i stallet ska passera en sluss för att undvika att oönskad smitta kommer in i anläggningen. Slussen består av två olika zoner. I zon ett finns det utrymme att hänga av kläder som använts utanför stallet. Besökare och anställda går sedan genom duscharna för att komma in i zon två. I zon två finns de kläder som används i anläggningen. Det är krav på att alla ska ha duschat innan de går in i anläggningen. Stallkläderna tvättas dagligen och kläder för besökare tvättas efter varje gång de använts. 4.9 Arbetsmiljö Arbetsmiljön omfattar allt som finns runt omkring medarbetaren på jobbet, till exempel arbetsredskap och maskiner, luft, ljudnivå och ljus, hur arbetet är organiserat, det sociala samspelet och hur medarbetarna trivs på arbetsplatsen. Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Stallets utformning är en viktig del av arbetsmiljön för en djurskötare. Stallet kommer att erbjuda lättskötta system för foder och strömedel. En annan viktig aspekt är säkerheten vid hanteringen av suggor, framför allt i grisningsavdelningen. Målet är att vara en attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö. 38

39 Arbetslag Stallet ska drivas på 600 % tjänst uppdelat på sju tjänster. Sex av medarbetarna delas upp i tre lag med två personer i varje lag, dessa jobbar sedan var tredje helg. Med två dagars ledighet innan varje arbetande helg. Seminering kommer att förläggas till helgen och grisningen kommer att ske i veckorna. All personal utbildas för att kunna genomföra alla arbetsmoment och kan utföra alla arbetsuppgifter som finns i stallet. Den sjunde personen är en extra person som bör ha kunskap i reparation och underhåll. Övergripande arbetsmiljöarbete Arbetsmiljön gås igenom en gång per år tillsammans med personalen och företagets skyddsombud. Om någon medarbetare blir drabbad av olycksfall eller ohälsa eller om verksamheten förändras så görs översynen oftare och endast berörda delar gås då igenom. Det finns en tydlig fördelning av arbetsmiljöuppgifterna och för att bedöma och åtgärda risker i arbetet är det en stående punkt på personalmötena. Där följs även upp att eventuella arbetsmiljörisker åtgärdas eller informeras runt. Att hålla medarbetarna informerade om produktionen är en viktig del för att kunna driva produktionen framåt. Gruppdynamik och grupputveckling följs också upp på personalmötena. Utbildning Alla medarbetare ska ha tillräcklig kunskap och kompetens för att kunna arbeta så riskfritt som möjligt. Det innebär att alla medarbetare känner till vilka risker som finns och hur de kan skapa en god arbetsmiljö. Kunskap om arbetsställningar och riskmoment såsom hantering av kanyler och automatsprutor, kontakt med suggor och flyttning av djur förnyas och fördjupas regelbundet. När ny teknik och nya arbetsmetoder introduceras så utbildas medarbetarna i god tid i den nya tekniken. Årligen sker en utbildning med fackförbundet Kommunal där nya regler och föreskrifter tas upp. Personalutrymmen Personalutrymmet består av en inslussning till stallet, separata omklädningsrum/dusch för kvinnor respektive män, toaletter, lunchrum samt utrymme för personalmöte och utbildning, se figur 18. Personalutrymmet har tydliga hygiengränser för att underlätta för besökare och medarbetare att följa smittskyddsrutinerna. Inslussning av varor så som medicin och semin sker också via personalutrymmet. Allt för att underlätta för medarbetarna att på ett, ur smittskyddssynpunkt, säkert sätt föra in dem i stallet. 39

40 Figur 18. Stallets personalutrymme i form av översiktsplan och tredimensionell bild. Inredning och utformning av boxar När stallets inredning har valts så har arbetsmiljön beaktats bland annat genom mekanisering, möjlighet att använda skyddsgrind i BB-avdelningen, semineringsbås i betäckningsavdelningen, rätt utformade drivgångar och att det är enkelt att förflytta sig mellan boxarna. Ventilation Rätt temperatur samt minimering av damm och ammoniak i luften gynnar både djurskötare och djur. Ventilationssystemet Combi-Diffus kombinerar två olika ventilationssystem, Diffus och LPV-system. I ett Combi-Diffus system är taket beklätt med speciella takplattor med öppen yta. Luften sugs in genom de öppna takplattorna med hjälp av undertryck. Takplattorna minskar lufthastigheten vilket gör att det inte blir dragit och kallt under kalla perioder och under varma perioder ger luftintag genom takinlopp extra ventilation. Tillskottsvärme ger lagom luftfuktighet och säkerställer att stallavdelningarna kan ventileras tillräckligt även vintertid. Dessutom ger träfiberbetong i innertak en bullerdämpande effekt. Teknik Den teknik som används i ventilation, utgödsling och utfodringssystem är välbeprövad och enkel att använda. Det finns enkla och väl genomarbetade instruktioner till all teknik i det nya stallet Ammoniakutsläpp För att reducera ammoniakavgången ifrån stallets ventilation kan man använda en eller flera av de tekniker som beskrivs i BAT 30, eller en teknik som ger minst likvärdig ammoniakreduktion. Det planerade stallet uppfyller BAT-slutsatsen genom att använda BAT-teknikerna nedan: 40

41 Vakuumutgödsling (BAT 30a1) Utgödsling med skrapa (BAT 30a3) Ströad liggbox (BAT 30a8) Kylning av gödsel (BAT 30b) BAT-AEL är en BAT-slutsats med begränsningsvärde för hur mycket ammoniak som får släppas ut via stallets ventilation per djurplats och år. Några av teknikerna som beskrivs i BAT 30 tillåter ett högre ammoniakutsläpp från stallet och ger ett förhöjt BAT-AEL. En av teknikerna som ger ett högre tillåtet ammoniakutsläpp är Ströad liggbox (BAT 30a8) som för tillväxtgrisar ger ett förhöjt BAT-AEL från 0,53 kg NH 3 per plats och år till 0,7 kg NH 3 per plats och år och för slaktgrisar ger ett förhöjt BAT-AEL från 2,6 kg NH 3 per plats och per år till 5,65 kg NH 3 per plats och per år. Eftersom BAT-AEL för digivande suggor är avsett för fixerade suggor, som inte är tillåtet i Sverige på grund av djurskyddsskäl, omfattas svenska digivande suggor inte av BAT-AEL. Rekryteringsdjuren klassas som Växande grisar (slaktgrisar och gyltor > 30 kg). Genom att upprätta en stallgödselberäkning i Jordbruksverkets beräkningsverktyg VERA kan man uppskatta stallets förväntade ammoniakförluster. Beräkningen bygger på schabloner som inte tar hänsyn till utfodringsstrategier, byggnadstekniska åtgärder eller andra åtgärder som innebär lägre avgång av ammoniak. Den verkliga ammoniakavgången från anläggningen bör därför bli lägre än de värden som räknas fram i programmet. De värden som erhållits från schablonberäkningarna har därför justerats utifrån att man i stallet kommer installera kollektorslangar i gödselkulverten. Genom att kyla gödseln kan man reducera ammoniakavgången med ca %. I tabellen nedan beräknas kylning av gödsel reducera ammoniakreduktion med 30 %, vilket borde ge tillräcklig felmarginal för att man uppskattar världen som inte understiger det verkliga utsläppet. Som tabellen visar förväntas stallet uppfylla kraven på ammoniakutsläpp. När anläggningen är i drift kan schablonberäkningarna ytterligare anpassas genom att utföra en stallbalans i beräkningsverktyget. Tabell 3. Tabellen visar Gränsvärde i BAT-regelverk, schablonberäkning i VERA och schablonberäkning anpassad efter att gödseln kommer att kylas. Gris Gränsvärde i BATregelverk Schablon för ammoniakutsläpp Schablon justerad för kylning av gödsel, Kg NH3 per djurplats och år Kg NH3 per djurplats och år Kg NH3 per djurplats och år Suggor i betäckning och dräktiga suggor Fixerade digivande suggor (inklusive smågrisar) 2,7 2,77 1,94 Omfattas ej 7,04 4,93 Tillväxtgrisar 0,7 0,64 0,45 Växande grisar (> 30 kg) (slaktgrisar & gyltor) 5,65 1,75 1,22 41

42 4.11 Konceptets flexibilitet Projektgruppen förutsätter att grisproduktion ska bedrivas och inga alternativa verksamhetsgrenar har beaktats när stallet har konstruerats. Men eftersom byggnaden är av betong så kan den få en annan användning när inredningen är utsliten. Inredningen är skruvad i betongen och är därför lätt att byta ut. Stallet är byggt i moduler och kan därför lätt anpassas till fler eller färre suggor i produktion. Om man i framtiden skulle vilja öka antalet suggor så är det dock mer lämpligt att bygga ytterligare ett separat stall eftersom en påbyggnad av ytterligare moduler vid gavlarna innebär att man i så fall måste frångå principen med olika sektioner för olika djurkategorier. Om stallet skulle byggas i en annan del av Sverige så skulle det bli dyrare eftersom en högre snözon kräver en grövre takkonstruktion och skarpare lutning på taket. Troligen skulle även priset för markberedning bli högre om stallet byggdes på en annan plats. 42

43 5 Driftledning och uppföljning Kapitel fem beskriver hur driften organiseras för att utnyttja stallets fulla potential. Kapitlet inleds med hur driftsledningen organiseras. Därefter följer en beskrivning av arbetssätt, rutiner för uppföljning av produktion samt ekonomi och hur avvikelser hanteras. 5.1 Driftsledning Driftsledningen är organiserad enligt nedanstående organisationsschema, se figur 19. VD Förman Medarbetare Figur 19. Organisationsschema för företaget. I organisationen har VD det övergripande ansvaret för investeringar, medarbetare, uppföljning, ekonomi och kommunikation. Förmannen är ansvarig för den dagliga operativa verksamheten och uppföljning av produktionen. Förmannen och VD har daglig kontakt så att samtliga är uppdaterade om vad som händer i företaget. Medarbetarna arbetar i samtliga avdelningar. Gemensamt för alla medarbetare är att det finns ett stort engagemang och intresse för grisproduktion, vilket är viktiga faktorer vid nyanställningar. 5.2 Arbetssätt, rutiner och checklistor för driften Samtliga rutiner i de olika avdelningarna finns nedskrivna. Alla medarbetare ska följa bestämda rutiner som regelbundet uppdateras. Syftet och målet med fasta tydliga rutiner är att hela tiden kunna förbättra eller förändra saker som kan göras bättre. I bilaga 4 finns rutiner och checklistor nedskrivna. Det ställs stora krav på medarbetarnas intresse och engagemang för produktionen. Engagemang är av större vikt än exempelvis krav på utbildning. Samtliga nyanställda kommer få tydliga instruktioner kring företagets mål och framtidsvisioner. Nyrekryterad personal ska ha möjlighet att gå bredvid i 14 dagar innan arbetsuppgifter lämnas över. Personalen ska följa bestämda rutiner och arbetspolicy, gällande exempelvis smittskydd. Fasta rutiner är viktiga för att personalen ska arbeta standardiserat och känna sig trygga med sina arbetsuppgifter. Arbetsrutinerna är inte statiska utan uppdateras och förbättras kontinuerligt. Det ska finnas rutiner för varje arbetsmoment i produktionen, allt ifrån arbetet i grisningsavdelningen till arbetsrutiner vid lämning av slaktsuggor. Utbildning i seminering samt läkemedelsanvändning kommer att erbjudas av företaget. 43

44 5.3 Rutiner och uppföljning av produktion Uppföljning av produktionen sker i uppföljningsprogrammet Winpig kontinuerligt. Följande nyckeltal följs upp månatligen tillsammans med personalen, se tabell 4. För varje nyckeltal finns målsättningar uppsatta och vid uppnått mål finns det ett bonussystem. För varje mål som uppnås belönas varje medarbetare med kr per år. Tabell 4. Produktionsnyckeltal Nyckeltal Målsättning Producerade grisar st. Dödlighetsprocent grisning 10 % Dödlighetsprocent tillväxt 1 % Grisningsprocent 93 % Omlöpningsprocent 3,5 % Daglig tillväxt tillväxtavdelning 500 g per dag 5.4 Rutiner och system för uppföljning av ekonomi Uppföljning och administration av ekonomi sker genom Digital Bonde. Digital Bonde omfattar Ekonomi Online, Affärssystem lantbruk, Resultat & Analys, Tid & Kvantitet samt Mitt kontor. Ett webbaserat redovisningsprogram hanterar elektronisk fakturahantering, fakturering samt löner och betalningar på fil. Systemet tolkar leverantör, fakturadatum, förfallodatum, totalt belopp, moms, OCR/fakturanummer samt ger förslag på vilket konto fakturan ska konteras mot. I samband med bokföringen läggs kvantitet in i systemet samt till vilken del av verksamheten händelsen berör. Affärssystemet säkerställer god uppföljning där kostnader, intäkter och kvantitet fördelas och kopplas till rätt del av verksamheten. Varje månad görs ett månadsbokslut, där intäkter och kostnader periodiseras. Lager stäms av enligt en förutbestämd lagerinventeringslista. Medarbetarna registrerar sin arbetstid direkt i mobilen, surfplatta eller gårdsdator. Vid registrering läggs även in vilket arbetsmoment och vilken omgång och djurkategori som avses. Varje månad följs följande nyckeltal upp: vinstmarginal foderkostnad per såld gris arbetskostnad per såld gris produktionskostnad per såld gris. I samband med genomgång av ekonomiskt resultat och produktionsresultat hålls ett månadsmöte med personalen där man går igenom siffrorna och följer upp resultaten från föregående månader samt sätter upp nya mål. Detta för att snabbt kunna se negativa trender och kunna hantera dessa på bästa sätt samt hålla medarbetarna informerade och engagerade. 44

45 5.5 Hur avvikelser och åtgärder ska hanteras Vid avvikelse och tillbud antecknas dessa och en åtgärdsplan upprättas. Vid uppföljning av åtgärdsplanen kontrolleras att bestämda åtgärder vidtagits. Arbetet med åtgärdsplaner är viktigt för att undvika liknande händelser. Arbetet med avvikelser och åtgärdsplaner är ett kontinuerligt arbete som ständigt fortlöper. Att förbättra arbetssättet i produktionen leder till att personalen får en bra arbetsmiljö att arbeta i. Det är även viktigt att personalen rapporterar in riskmoment som de bedömer kan leda till tillbud. Det handlar om att få personalen att bli riskmedveten och ständigt tänka igenom sina arbetsmoment. 45

46 6 Byggprocessen Kapitel sex beskriver byggprocessens olika delar. Kapitlet inleds med en beskrivning av projekteringsfasen. Därefter följer en beskrivning av byggprocessen och avslutningsvis beskrivs ansvarsfördelningen. 6.1 Beskrivning av projekteringsfasen Finansiering Parallellt med upphandlingen inleds arbetet med att söka finansiering till byggnationen. En tidig kontakt med flera olika banker är positivt. Många gånger är bankens förtroende och bedömning av personen som driver företaget är viktigare än produktionsinriktning och spekulationen om lönsamhetsutveckling och då kan det vara en fördel att ha en tidigare relation med banken. Villkoren mellan olika banker kan dock skilja en del och därför ska man alltid höra sig för med flera banker. Ett underlag innehållande bokslut för tre år tillbaka, affärsplan, preliminär investeringsbudget samt en driftskalkyl för företaget efter genomförd investering. Planering Planering är viktigt för att byggnationen ska fortlöpa effektivt och färdigställas enligt avtalad tidsplan. Byggprojektets planering bör ske i nära samarbete mellan byggherre, projektkonsulten och projektledaren. I planeringsfasen klargörs innebörden av varje enskild del i byggnationen. Överlämningsmöte Projektkonsulten överlämnar ärendet till projektledaren och projektarkitekten. Under mötet blir projektledaren och projektarkitekten informerade om byggprojektets villkor och förhållande. Ritningsgenomgång 1 Projektarkitekten gör ett första utkast innehållande detaljerad planritning samt en situationsplan för området. Därefter bestäms ett möte mellan byggherren och projektkonsulten för genomgång av ritningarna. Ritningsgenomgång 2 Under mötet görs en genomgång av projektets olika delar där mötesdeltagarna kan bilda sig en uppfattning om bygget som helhet. Under mötet granskas även externa leverantörer, vars representanter närvarar. I de fall byggherren ansvarar för leveranser till byggprojektet är samordning och tillgång till nedanstående specifikationer byggherrens ansvar: Finansieringsvillkor Brandvillkor Myndighetsfrågor Krav gällande försäkringar, personalliggare och arbetsmiljöplan Färdigställande av gällande tidsplan Eventuella arkeologiska intressen i byggområdet 46

47 Innan byggprocessen inleds besiktas byggområdet för att få en tydlig bild av byggarbetsplatsens utformning. Ett dokument från ritningsgenomgången ligger till grund för överenskomna revideringar. Figur 20. Utförande av konstruktionsritningar Projektarkitekten gör överenskomna justeringar och utformar sektions-, plan- och fasadritningar som används under byggprojektet, se figur 20. Även specifikationer från externa leverantörer justeras in i ritningsmaterialet. 6.2 Byggprocessen Byggnationen inleds i enlighet med godkänd tidsplan. Mindre justeringar kan uppstå med hänsyn till den interna resursplaneringen. Dessa justeringar avtalas alltid mellan projektledare och byggherre. Målsättningen är att arbetet ska utföras under ordinarie arbetstid om inget annat har avtalats, dock är aktivitet i området att förvänta även utanför ordinarie arbetstid. Byggprocessen delas upp i olika faser, se tabell 5. 47

48 Tabell 5. Byggprocessens olika faser och arbetsmoment Fas Arbetsmoment Etablering - Utsättning av byggnad - Byggvägar anläggs - Byggarbetsplats med tre anslutningar för arbetsbaracker - Orienteringsbelysning Schaktning - Markberedning - Pumpbrunn - Avloppsarbete - Gödselrör - Gödseltank Gjutning - Grundelement - Gjutningsarbete - Montering av spalt Väggelement - Elementarbete - Fönster och dörrar - Isolering Tak - Takstolar - Taktäckning - Gavlar - Takutsprång Mekanisering - Inredning - Foder - Ventilation Installation - VVS-arbeten - El-arbeten Överlåtelse och utvärdering - Genomgång med byggherre - Överlåtelse och utvärdering 6.3 Ansvarsfördelning Gråkjaer A/S står som totalentreprenör och följer standardavtal, ABT06, vilket är allmänna bestämmelser för totalentreprenad med avseende på byggnads-, anläggningsoch installationsarbeten. Totalentreprenad karakteriseras av att samma företag står för både projekteringen och utförandet av byggnationen. Totalentreprenören ansvarar även för upphandling och samordning av andra företag som behövs för att slutföra bygget. Undersökningsskyldighet finns i anbudsskedet. Mekanisering ingår inte i ABT06. För sådana leveranser, se NL 92 och NLM 94. Brand- och stormskadeförsäkring samt All entreprenadriskförsäkring (Allrisk) tecknas. Totalentreprenören innehar ansvarsförsäkring för Skandinavien och EU. Totalentreprenörens projektledare arbetar fram en byggplatsplan (lokaliseringsplan) som är en del av projektmaterialet. Totalentreprenören ansvarar för arbetsmiljöplan, system för loggföring av personalliggare samt anmälan till Skatteverket. 48

49 Totalentreprenören ställer procent av entreprenadsumman i bankgaranti innan byggstart. Tidsplan Parterna utarbetar en detaljerad tidsplan för framtagande av slutgiltigt byggarbetsoch byggstartstillstånd, miljögodkännande samt finansieringsgarantier. I händelse av rättsstridig försening betalar entreprenören dagsböter motsvarande en promille av entreprenadsumman exklusive moms för varje arbetsdag som byggnaden inte kan påbörjas räknat från tidsplanens fastställda överlåtelsedag. Figur 21 visar hur projektets tidsplan ser ut. 49

50 Gråkjær A/S TIDSPLAN Byggesag : Karl-Johan Kullan Smågrise Type: M2: Dato : Sags nr.: 2971 Tegner: Jette Sørensen Sælger: Peter Ingemann Wahlgren Rev. : UGE Aktivitet Salg Projektering/beregninger B1 B2 Bygge ansøgning sendes Myndigheds behandling = Byggetilladelse Byggherres garanti stilles Jordarbejde + byggestrøm og vand Gyllerør Støbearbejde etape 1 til elementer Kanalvægge Spalter Lejer Betonelementer Spær Tagbeklædning Lofter Udhæng, stern m.v. Ventilation Foder anlæg / Siloer Inventar Vand / VVS Overbrus. / Iblødsætning Fortank El-arbejder Højtryksledning Aflevering Sikkerhedsforhold: Risikoperioder markeres Figur 21. Projektets tidsplan. 50

51 Rutiner för uppföljning av ekonomi, funktion och tidsplan När kontraktet är påskrivet gör totalentreprenören en betalningsplan i enighet med de aktuella byggmomenten. Alla överenskommelser om ändringar av byggarbetet som får ekonomiska, projektmässiga eller tidsmässiga följder ska för att vara giltiga alltid bekräftas skriftligen antingen genom en anteckning i avtalet eller genom ett tillägg till byggmötesprotokollet. Om byggherren inte framför invändningar mot byggmötesprotokollet senast fem dagar efter mottagandet av detta, anses byggmötesprotokollet vara giltigt. Ändringar under byggarbetet ska alltid göras med totalentreprenörens projektledare. Vid färdigställd byggnation, genomförs en så kallad överlämningsaffär då alla projektdetaljer gås igenom. Det överlämnas en kvalitetsrapport till byggherren med de moment i byggnationen som Totalentreprenören har ansvaret för. Projekt som genomförs av Gråkjaer ger Byggherren rätt till ett års garanti för byggnadsinventarier respektive fem års garanti för byggnaden. Innan första året har passerat görs en gemensam genomgång av byggnationen för eventuella reklamationer. 51

52 7 Upphandlingsunderlag Ett bra upphandlingsunderlag säkerställer att stallbyggnationen blir som det var tänkt. Ju bättre underlaget är desto troligare är att byggnationen blir lyckad. Upphandlingsunderlaget ska ge en bild av det totala projektet och kunna ge entreprenören goda möjligheter att arbeta fram ett pris för ett nyckelfärdigt stall. I förfrågan finns det en beskrivning av den tilltänkta produktionen genom: Företaget och dess vision Beskrivning av produktionen Upphandlingsförfarande Markarbete Tidsplan Djurflöde Inhysningssystem Fodersystem Gödselvårdsanläggning Ventilationssystem Inre samt yttre logistik VVS ritning El och belysning Konstruktionsritningar Personal/Kontorsutrymmen Förrådsutrymme Karantän 7.1 Företaget och dess vision Mattias Espert driver ett lantbruksföretag omfattande suggor i produktion (SIP) samt 350 hektar växtodling. Växtodlingen består av traditionell skånsk växtföljd med sockerbetor, maltkorn, brödvete och raps. På senare år har även majs odlats i växtföljden. Majsen levereras direkt till närliggande biogasanläggning. Grisproduktionen drivs i aktiebolaget Smågris Syd AB, vilket producerar cirka kilos grisar per år. Merparten av grisarna säljs genom ett mellangårdsavtal. Ett mellangårdsavtal är ett avtal mellan en slaktgris- och smågrisproducent, där slaktgrisproducenten köper smågrisarna och föder upp dem till slakt. En mindre del av produktionen säljs via öppen förmedling genom slakteri. Mattias startade grisproduktionen år 2005 och byggde då ett stall för 450 suggor. År 2012 bildades Smågris Syd AB tillsammans med Per-Inge Nilsson som bedrev smågrisproduktion på Österlen med SIP. Båda anläggningarna ingår idag i Smågris Syd AB. Mattias är hälftenägare samt VD för bolaget. År 2009 drabbades Mattias besättning av salmonella och ett omfattande saneringsarbete påbörjades. Efter 1,5 år var besättningen sanerad och friförklarad. Utbrottet väckte en del tankar kring framtida smarta och effektiva bygglösningar som en del i arbetet att förebygga och förhindra liknande salmonellautbrott. Under saneringsar- 52

53 betet upptäcktes hur svårsanerad anläggningen var med många svårtillkomliga skrymslen. Därifrån väcktes även funderingar kring byggnadslösningar som snabbt och effektivt kan saneras från liknande utbrott. Att kombinera effektiv grisproduktion med hög djurvälfärd som även ska generera ett bra resultat är en utmaning. Det underlag som ligger till grund för denna förfrågan är framarbetat så att det ska kombinera samtliga delar, lönsamhet, effektivitet och god djurhälsa. God djurhälsa är ofta en förutsättning för att kunna uppnå god lönsamhet, detta är också ett signum för den svenska grisproduktionen. Stor del av den goda lönsamheten som vi har idag kommer från den svenska modellen där djurvälförd och djurhälsa sätts i fokus. Detta offertunderlag beskriver ett nyckelfärdigt stall. Detta för att beställaren ska kunna ha fullt fokus på befintlig produktion och inte lägga tid på praktisk byggnation. Det innebär att allt som omfattar byggnationen, material, arbetstimmar, projektering ska innefattas av entreprenadsumman. Företagets vision är att på ett kostnadseffektivt sätt producera gris för den svenska marknaden. Att kombinera lönsamhet, effektivitet, god djurhälsa/djurvälfärd på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Företaget ska vara ett självklart val om man vill titta på effektiv lönsam grisproduktion. Företaget ska också vara en intressant arbetsplats där man ska känna sig trygg och kunna utvecklas som människa. 7.2 Beskrivning av produktionen Produktionen är ett tillväxtsystem där suggorna grisar i grisningsboxar och går med grisarna i 4 veckor. Därefter flyttas smågrisarna till egna tillväxtavdelningar och suggorna går ut i betäckningsavdelningar för ny seminering. I stallet finns tolv suggrupper med cirka 64 suggor per grupp (768 SIP). Vid avvänjningen delas suggorna upp i fyra mindre grupper efter ålder och storlek. Suggorna går i dessa grupper fram till 28 dagar efter seminering, varefter de flyttas in i transponderavdelning där hela gruppen gå tillsamman i en gemensam box och utfodras individuellt i en transponderutfodring. Rekryteringen görs via inköp av åttaveckors dräktiga gyltor som vid leverans sätts i karantän. Det finns två karantäner där man alternerar insättningen. Detta för att man alltid ska kunna köra allt in allt ut och tvätta emellan. Karantänavdelningarna ligger i anslutning till stallet men med separat ingång med sluss för att minimera smittspridning. Efter karantänen kommer gyltorna i en separat transponderavdelning och går där fram till grisningen. Efter grisningen går förstagrisarna in i sina respektive grupper. Vid avvänjningen går tillväxtgrisarna in i tillväxtavdelningar i boxar á 15 djur där de har fri tillgång till mat och vatten samt foder med två faser. Grisarna är i tillväxtavdelningarna i fem veckor innan de levereras till slaktgrisstallet. 7.3 Upphandlingsförfarande Upphandlingsunderlaget skickas ut till intresserade entreprenörer. Entreprenören ska vara av den storleken att ett projekt i denna storlek är möjligt att genomföra. Erfarenhet och god ekonomi ska också kunna påvisas för att minimera risken när byggprocessen är igång. 53

54 Materialet skickas ut och snart därefter sker ett fysiskt möte där byggherren och entreprenören går igenom projektet. Därefter kan entreprenören gå ut med förfrågningar till underleverantörer så som inredningsfirmor, betongtillverkare med flera. En kontinuerlig dialog under processen ska ske där frågor och oklarheter hanteras efterhand. Hela byggprocessen ska följa svenska lagar och föreskrifter. 7.4 Markarbete Det ska finnas en väg runt stallet som klarar en total fordonsvikt på 80 ton. Innan bygget påbörjas görs ett geologiskt test för att kontrollera att markbearbetningen är tillräcklig för att klara byggnadens tryck. 7.5 Tidsplan Ett nyckelfärdigt stall ska vara besiktigat och klart senast den 1 december Djurflöde Stallet ska klara 800 suggor i ett tvåveckorssystem med 67 suggor per grisningsgrupp. Tillväxtstallet ska kunna inhysa 938 avvanda grisar mellan åtta och 30 kilo. 7.7 Inhysningssystem Inhysningssystemen i varje stallsektion ska vara anpassade till aktuell djurkategori och ta särskild hänsyn till god djurvälfärd och produktivitet. Alla inhysningssystem ska följa svenska djursskyddsföreskrifter. Stallet ska ge möjlighet att producera minst 33 smågrisar per årssugga. 7.8 Fodersystem Fodersystemet ska kunna hantera lämpligt antal fodersorter för att garantera bästa utfodring i alla delar av suggans cykler samt olika ålderskategorier för växande grisar och avelsdjur. Djuren ska utfodras med inköpt färdigfoder i ett torrfodersystem. 7.9 Gödselvårdsanläggning I betäcknings- och sinavdelning ska gödselvårdsanläggningen kunna hantera större mängder halm. Gödselvårdsanläggningen i avdelningar för grisning och tillväxtgrisar ska kunna hantera hackad halm med strålängd på 40 mm. Gödseln ska kunna lagras på gården i tio månader Ventilationssystem Ventilationssystemet ska garantera en god luftkvalitet och närmiljö för djuren. Luftkvaliteten ska klara kraven för svenska djurskyddsföreskrifter. 54

55 7.11 Inre samt yttre logistik Byggnaden ska medge en inre och yttre logistik som klarar kraven i Smittsäkrad Besättning Spets VVS Alla djuren ska säkras god vattenförsörjning genom att vattentrycket är sex bar samt att den hygieniska kvaliteten håller för humankonsumtion. Vattnet tas från två egna brunnar. Avlopp från personalutrymme ska kopplas på det kommunala avloppssystemet El och belysning El och belysning ska följa svensk standard och svenska djurskyddsföreskrifter. I betäckningsavdelningen ska belysningen ge minst 300 lux Konstruktionsritningar Konstruktionsritningar ska hålla svensk standard och vara godkända för förprövning av stallet hos Länsstyrelsen i Skåne län Personal- och kontorsutrymmen Personalutrymmet ska innehålla dusch och omklädningsrum för damer respektive herrar samt ett grupprum för minst tio personer Förrådsutrymme Det ska finnas ett förråd där klimatskåp för semin samt kylskåp ska finnas. Det ska också finnas ett lager för förbrukningsvaror och förvaring av verktyg. Utrymmet ska gå att låsa. I anslutning till sektionen för tillväxtgrisar ska ett separat utrymme finnas där möjlighet finns att byta om samt förvaring av mediciner i kylskåp ska inrymmas. Även detta utrymme ska kunna låsas Karantän Stallet ska ha två karantäner med separat utfodring, gödsel och ventilation. Det ska även finnas möjlighet att byta om samt möjlighet till handtvätt i anslutning till varje karantänsavdelning. 55

56 Bilaga 1 Driftkalkyl Grundförutsättningaar Antal djurplatser 800 suggor Antal smågrisar per sugga och år 33 smågrisar SÄRINTÄKTER Not Kvant per sugga Enhet Pris per enhet Kronor per sugga Kronor per smågris Totalt för stallet Smågrisar 1 33,4 st 631, , Utslagssugga, kött 2 0,43 st 1 496, , Nationellt stöd 3 1,0 kr Miljöstöd, djurens välbefinnande Ersättning för smärtfri kastrering / vaccinering 4 1,0 kr 5 0,0 kr Flytgödsel, svin, 8% ts 6 3,9 ton 26, , Summa intäkter kr 653 kr kr SÄRKOSTNADER Not Kvant per sugga Enhet Pris per enhet Kronor per sugga Kronor per smågris Totalt för stallet Rekrytering 7 0,48 st 3 047, , Suggfoderblandning kg 2, , Fodersäd 9 Suggkoncentrat 10 Spädgrisfoder kg 4, , Smågrisfoder kg 3, , Strömedel kg 0, , Mjölkersättning 14 3,80 l 31, , El kwh 0, , Kadaverhämntning 16 0,05 st 2 807, , Uppföljning av produktion, ekonomi & drift 17 1 kr 33, , Produktionsrådgivning 18 1 kr 32, , Semin 19 1 kr 305, , Veterinär & medicin 20 1 kr 900, , Övriga kostnader 21 1 kr 350, , SUMMA SÄRKOSTNADER kr 341,96 kr kr Byggnader, underhåll 22 0,55 % , Ränta djurkapital kr 5,0% 114 3, Ränta rörelsekapital kr 5,0% 307 9, SUMMA SÄRKOSTNADER kr 19,96 kr kr Byggnader, avskr + ränta kr 4 154, , Försäkringar för stallbyggnad 23 1 kr , Försäkringar för djur 24 1 kr , Arbete (inkl. eget arbete) 25 9,0 tim 230, , Driftsledning 26 0,63 tim 240, , SUMMA SÄRKOSTNADER kr 194,14 kr kr Summa kostnader kr 556 kr kr 56

57 Kalkylresultat Nyckeltal Värde Resultat för stallet kr Vinstmarginal i stallkalkylen 14,9% Löner kr Täckningsbidrag per sugga TB 1 TB 2 TB 3 Värde kr kr kr Noter Intäkter Not 1 Smågrisar I genomsnitt producerar varje sugga 2,3 kullar per år och 14,5 smågrisar per kull. Smågrisvikt vid förmedling är 30 kg. Nuvarande besättning producerar 12,3 smågrisar per sugga och kull. Produktivitetsutvecklingen i svensk grisproduktion de senaste åren, visar att produktionen kan öka med 2,2 grisar ytterligare. Tabell nedan visar att det genomsnittliga priset för 2015 och 2016 är 676 kr per såld gris för projektets jordbruksföretagare. På längre sikt kan priset på smågrisar minska, därav baseras kalkylen på ett smågrispris á 631 kr per smågris Antal sålda smågrisar Intäkter smågrisar Pris per såld gris Viktning pris såld smågris 676 kr/st Not 2 Utslagssugga, kött Utslagsdjuren för kött uppgår till 43 procent. Tabellen visar genomsnittspris för slaktade djur år 2015 och I kalkylen är priset per kg kött 8,09 och genomsnittsvikten för suggorna är 185 kg Slaktade kg Intäkter slaktgrisar Pris per kg 8,09 12,4 Viktning pris slakt 10,14 kr/kg Not 3 Nationellt stöd Enligt förordning (2007:481) om stöd till landsbygdsåtgärder, extra djuromsorg uppgår ersättningen till 1000 kr per årssugga. På längre sikt är det möjligt att detta stöd utgått, därav finns stödet inte med som en intäkt i kalkylen. 57

58 Not 4 Miljöstöd, djurens välbefinnande På längre sikt är det möjligt att detta stöd utgått, därav finns stödet inte med som en intäkt i kalkylen. Not 5 Ersättning för smärtfri kastrering/vaccinering På längre sikt är det möjligt att detta stöd utgått, därav finns stödet inte med som en intäkt i kalkylen. Not 6 Flytgödsel, svin, 8 % ts Enligt Agriwises databok tabell 1.10 producerar en sugga 5,2 kbm flytgödsel varje år, vilket motsvarar 3,9 ton enligt volymvikten 0,75. Flytgödsel svin 8 % ts innehåller (agriwise databoken tabell 1.8); N 30 kg/10 ton gödsel P 15 kg/10 ton gödsel K 20 kg/10 ton gödsel Det ger en gödselmängd per enhet, kbm per år (3 120 ton). Under givna förutsättningar är nettot 26 kr per ton, se tabell nedan. Intäkter Kvantitet Pris Kr Stallgödsel kväve (N) Kg , Stallgödsel fosfor (P) Kg , Stallgödsel kalium (K) Kg , Kostnader Flytt av gödsel till biogasanläggning Kbm Flytt av returlass med rötrester Kbm TB kr Kr per ton 26 Kostnader Not 7 Rekrytering Besättningen har 48 procent rekrytering. Priset baseras på Svenska köttföretagens medelpris för betäckningsfärdig gylta Not 8 Suggfoderblandning Suggfodret består utav KLF Alstra, KLF Action och KLF Aktiv. I tabell nedan redovisas förbrukningen per sugga och det genomsnittliga priset, som kalkylen baseras på. År Förbrukning (kg) Foderkostnad SEK Kr/kg 2,12 2,08 Foderförbrukning per sugga Viktning pris suggfoder genomsnittligt (kr/kg) 2,10 Viktning foderförbrukning suggfoder genomsnittligt (kg/sugga)

59 Not 9 Fodersäd Inget foder är egenproducerat Not 10 Suggkoncentrat Inget foder är egenproducerat Not 11 Spädgrisfoder Spädgrisfodret består utav Svenska foder vetzin syra express, Lantmännen Zigge start och DLA Agri Swedish grow. Tabellen visar förbrukning och pris som kalkylen baseras på. År Förbrukning (kg) ,4 Foderkostnad SEK Kr/kg 5,18 4,56 Foderförbrukning per sugga 196,6 195 Viktning pris suggfoder genomsnittligt (kr/kg) 4,87 Viktning foderförbrukning suggfoder genomsnittligt (kg/sugga) 196 Not 12 Smågrisfoder Tillväxtfodret består utav Svenska foder syra express, KLF Cavat, Svenska foder syd tillväxt och Lantmännen Kurant. Tabellen nedan visar förbrukning och pris som kalkylen baseras på. År Förbrukning (kg) Foderkostnad SEK Kr/kg 3,53 3,51 Foderförbrukning per sugga Viktning pris suggfoder genomsnittligt (kr/kg) 3,47 Viktning foderförbrukning suggfoder genomsnittligt (kg/sugga) 827 Not 13 Strömedel Totalt bärgas kg halmbalar, vilket motsvarar 550 kg per sugga. Priset baseras på LRF Konsult produktionskostnadsutgift för halm ,45 kr per kg. Smågris Syd AB betalar idag 0,36 kr per kg halm. Not 14 Mjölkersättning Enligt Botterman & Olsson (2015) kan extra mjölkersättning minska smågrisdödligheten samt öka antalet avvanda smågrisar. Enligt studien kräver varje kull 5 liter mjölkersättning. I liter mjölkersättning kräver 3 dl mjölkpulver. Nedan följer beräkning för behov och kostnad av Lantmännens koncept pyret. Koncept pyret (25 kg) säck = 0,33*5*800*2,3 = 3036 liter 3,8 liter per sugga Förbrukning 5 liter per kull 1 liter motsvarar 3 dl mjölkpulversättning Kostnad 3036*31,52= kr per sugga Not 15 El I nuvarande besättning förbrukas 790 kwh per årssugga. Med nya stallar och 59

60 effektivare system ska förbrukningen uppgå till 620 kwh, inklsuive el för vrämepump. Priset baserat på 2015 och 2016 efter återbetalning el skatt. Tabellen redogör för nuvarande förbrukning och pris. År Förbrukning (kwh) Foderkostnad SEK Kr/kg 0,66 0,60 Foderförbrukning per sugga Viktning energikostnad kr/kwh 0,63 Viktning förbrukning per sugga (kg/sugga) 790 Not 16 Utslagssugga, kassation I besättning utgör 5 procent utslagssugga för kassation. Tabellen visar kostnaden per årssugga för kassation, som kalkylen baseras på. År Kostnad för kadaverhämtning Antal suggor Kr/sugga Viktning kr/sugga 140 kr/sugga Not 17 - Uppföljning utav ekonomi/produktion Kostnaden är ett genomsnitt för 2015 och 2016 och uppgår till 33 kr per sugga och år. År Kostnad uppföljning ekonomi/produktion Kr/sugga Viktning kostnad 33 kr per sugga Not 18 Produktionsrådgivning Kostnaden är ett genomsnitt för 2015 och 2016 och uppgår till 32 kr per sugga och år. År Kostnad produktionsrådgivning Kr/sugga Viktning kostnad 32 kr per sugga Not 19 Semin Tabellen redovisar genomsnittliga kostnader för 2015 och Vid jämförelse med andra smågrisproducenter kan denna kostnad minska till 305 kr per sugga och år. År Kostnad semin Kr/sugga Viktning kostnad 406 kr per sugga 60

61 Not 20 Veterinär, vaccin och medicin Tabellen visar genomsnittlig kostnad för medicin, vaccin och veterinär. År Kostnad veterinär, medicin, vaccin Kr/sugga Viktning kr per sugga 1219 Vid en jämförelse med andra smågrisproducenter kan kostnaden minska till 900 kr per sugga. Not 21 Övriga kostnader Övriga kostnader avser inköp av material och förbrukningsmaterial till grisproduktionen. Tabellen nedan visar den genomsnittliga kostnader 2015 och År Inköp material grisproduktion Kr/sugga Viktning kostnad 474 kr per sugga Vid en jämförelse med andra smårgrisproducenter är kostnaden 350 kr per årssugga rimlig. Not 22 Byggnader, underhåll Underhållet per årssugga bedöms uppgå till kr per år, motsvarande 55 procent utav investeringskostnaden á kr per suggplats. Not 23 Försäkringar för stallbyggnad Dinaförsäkringar kostar 80 kr per sugga och år. Not 24 Djurförsäkringar Agria djurförsäkring kostar 20 kr per sugga och år. Not 25 Arbete (inkl. eget arbete) I nuvarande besättning uppgår arbetstimmarna per årssugga till elva timmar. Med effektivare stall bedöms arbetsförbrukningen minska till nio timmar per årssugga. Arbetskraften kostar 230 kr per timme inklusive sociala avgifter och försäkringar. Not 26 Driftsledning I genomsnitt läggs 500 h per år på driftsledning, vilket motsvarar 0,625 timmar per årssugga. Timkostnaden uppgår 240 kr per h för driftsledning. 61

62 Bilaga 2 Investeringskalkyl Kalkylresultat GRUNDDATA Värde Enhet Antal djurplatser 800 suggor Yta stall 6142 m2 Yta serviceutrymmen & övriga utrymmen (exklusive utrymmen för visning m2 Yta utrymmen för visning m2 Total yta m2 Investeringskalkyl Värde Enhet Investeringsutgift (efter investeringsstöd enligt schablon) kr Driftnetto per år enligt driftkalkyl kr/år Driftnetto per år exklusive avskrivningar och ränta kr/år Avkastningskrav på investering, nominell kalkylränta 5,00% Inflation 1,00% per år Real kalkylränta 4,0% Ekonomisk livslängd 15 år Nuvärdet av driftsnetto (exklusive avskrivningar och ränta) kr/år Nettonuvärde vid 5 % avkastning kr INVESTERINGSUTGIFT Byggdelar Not Antal/yta Enhet Kr/enhet Utgift Markarbete Markarbete för byggnader & brunnar kr kr Vägar & planer 0 kr Delsumma markarbete kr Byggnad Stallbyggnad kr kr Foderutrymmen Personalutrymmen Övriga serviceutrymmen Delsumma markarbete kr Installationer Vatten, framdragning/anslutning 0 kr VA-installationer kr El framdragning/anslutning 0 kr El-installationer kr Ventilation kr Övriga installationer Delsumma installationer kr Inredning & utrustning Inventarier och foderanläggning kr Foderanläggning leverantör rabatt kr Delsumma inredning & utrustning kr 62

63 Gödselvårdsanläggning Utgödsling Gödselpump kr Pumpbrunn kr Gödselledningar Gödselbrunn Delsumma gödselvårdsanläggning Byggledning & ränta kr Byggledning kr Ränta under byggtid 5% kr Delsumma byggledning & ränta SUMMA Investeringsutgift (exklusive utrymmen för visning) Investeringsstöd enligt schablon, totalt SUMMA med investeringsstöd (exkl. utrymme för visning) Investeringsutgift per djurplats utan stöd Investeringsutgift per djurplats med stöd Utrymmen för besök TOTAL INVESTERINGSUTGIFT (inklusive utrymmen för visning, utan stöd) kr kr kr kr kr kr kr Noter investeringsutgift Not 1 Markarbete för byggnader och brunnar. Marken är plan och består mestadels av sand. Markberedningen består av att schakta bort matjord och plana ut marken samt grävning för ringmur, gödselledningar och gödselkulvert. Runt hela stallet anläggs en väg som är åtta meter bred, mätt från ytterväggen. Vägen ska ha en prestanda för att klara fordon med en totalvikt på 80 ton. Detta eftersom vägen kommer att användas till bland annat foder- och gödseltransporter. När vägen byggs skrapas matjorden bort varefter ett lager på 40 centimeter med 0-90 stenkross läggs dit. Ovanpå detta läggs sedan ett topplager på tio centimeter med 0-20 stenkross. Materialet som blir när gödselbrunnarna byggs, använd till fyllnadsmassor inne i stallet mellan gödselkulvetarna. Ansvaret och utgiften för väggar och färdig terrass ligger under byggherren, när terrassen är klar tas ett geologiskt prov som mäter marken bärighet och bygget lämnas sedan över till totalentreprenören. Utgiften för material och arbete uppgår till kr, ca 90 kr per kvadratmeter. En marginal är inlagt på ca 10 kr per kvadratmeter för oförutsedda händelser Not 2 Stallbyggnad. Stallbyggnaden uppgår till kvm och utgiften är kr per kvm. I priset ingår tak, inner- och ytterväggar, fönster, dörrar, fundament och golv samt servicehus. Not 3 VA installationer Utgiften för VA installationer uppgår till kr. Offerten är framtagen av företaget SKOV och i priset ingår bland annat golvvärmeenheter, värmepump och framdragning av vatten. Anslutning av vatten ingår i utgiften. 63

64 Not 4 El-installationer. El-installationer utförs enligt specifikation av Ögaards El. Priset uppgår till kr. Installationen utförs enligt LBK- rekommendation och innefattar LED-belysning. I priset ingår ström under byggperioden, installation av LED- belysning både invändigt och utvändigt samt elinstallationer till ventilation och foderanläggning. 15 eluttag med 16 ampere och 15 eluttag med 10 ampere ingår i installationen. Not 5 Ventilation Priset för ventilationsanläggningen baseras på en offert från SKOV och uppgår till kr. Den innehåller COMBI DIFFUS ventilation för grisnings-, smågris- och karantänavdelningarna. I transponderavdelningen kommer LPV ventilation med luftventiler installeras. Sex stycken klimatdatorer ingår i installationen. Not 6 Inventarier och foderanläggning Inventarierna avser grisningsplatser, smågrisboxar, karantänplatser, foderautomater och blötläggningsinventarier samt 25 stycken slussportar. Monteringen av detta är inkluderad i priset. I foderanläggningen ingår bland annat foderautomater till stallarna, inmatningsskruvar samt fyllning av transponderstationer. Priset för detta är totalt kr. Värmepanna ingår i priset. För en mer detaljerad beskrivning av vad som ingår i inventarier och foderanläggning, se arbetsbeskrivningen. Not 7 Foderanläggning leverantörrabatt För foderanläggningen erhålls kr i leverantörsrabatt. Not 8 Gödselvårdsanläggning inklusive reservkraftverk I projektet hade vi inte med gödselvårdaanläggning från början, ser man framåt när nya anläggningar ska byggas upp från grunden är det rimligt att fundera på var det är mest ekonomiskt att bygga en anläggning av denna storlek. Hittar man ett område nära till en biogasanläggning som är fallet i detta projekt eller en större gård som har den spridningsarealen som krävs är det rimligt att lagring av gödsel inte byggs vid stallet utan där den ska hanteras. På detta sätt blir grisproduktionen inte så ekonomisk belastad samt miljörisken så stor på platsen där stallet ligger. För att klara 10 månaders lagring behövs 8000 kubikmeter lagringskapacitet. Denna lagring sker med två stycken kubikmeter brunnar i direkt anslutning till stallet Gödselvårdsanläggningen påverkar den totala investeringen avsevärt, så det finns all anledning att se sig om efter andra möjligheter. Not 9 Pumpbrunn Pumpbrunnen uppgår till 77 m 3 och priset är kr. I priset ingår leverans och montering. Not 10 Byggledning Utgiften för byggledning uppgår till kr. Not 11 Ränta under byggtid Räntan under byggtiden uppgår till 819 tkr, förutsatt att räntenivån är 5%. 64

65 Bet tidpunkt Antal dagar Betalning Ränta 5% Del av året Ränta v , v , v , v , v , v , v , v , Total kostnad ränta under byggtid Not 12 Investeringsstöd enligt schablon, total Det finns möjlighet att söka stöd för investeringen. Det är möjligt att erhålla 40 procent av utgiften i stöd, dock är det maximala beloppet som betalas ut kr. 65

66 Bilaga 3 Ritningar Se för ritningar i full skala. I denna bilaga finns följande ritningar: Beliggenhedsplan Brandplan Plan Snit Snit Facader & 3D-ritning 66

67 Situationsplan 4000 m³ 4000 m³ Afhentning af døde dyr Grise Foder Gylle 67

68 Brandplan Signaturforklaring: Flugtvejsdør Nedenstående elementer er ikke nødvendigvis indeholdt i projektet Flugtvejs- og panikbelysning Brandsektionsvæg EI60-A2-s1,d0 Flugtvejs retning Brandcellevæg EI60 Redningsåbning Væg i fuld højde Pulverslukker Halvvæg / Inventar Vandfyldt slangevinde Flugtvejsgang Min. 130 cm Brandventilation / Komfortventilation Brandvej Automatisk branddørlukningsanlæg centraludstyr Røgskærm Detekteringsanlæg jfr. forsikring og pension 68

69 U d sm lev åg rin ris g a e f Halm 120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning Sjukavdeling 120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning Sjukavdeling Vand 120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning Sjukavdeling Sjukavdeling 120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning 120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning Sjukavdeling 120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning Sjukavdeling Vand 120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning Sjukavdeling 120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning Sjukavdeling 120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning Sjukavdeling 120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning Vand Indlevering af foder Sjukavdeling 120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning Sjukavdeling 120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning Sjukavdeling 120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning Sjukavdeling 120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning Sjukavdeling Vand 120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning Sjukavdeling 120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning Sjukavdeling 160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning Ren område Uren område 160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning Vand 160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning 160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning 160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning Vand 160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning 160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning Indlevering af foder Halm Vand 160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning 160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning Adgang personale via sluse Indlevering af foder Spalter type Spalter type Spalter type Spalter type Spalter type Spalter type Spalter type Spalter type Afhentning af biogas Halm Tværkulvert Sjukavdeling Sjukavdeling Sjukavdeling Sjukavdeling Sjukavdeling Sjukavdeling Spalter type Spalter type Spalter type Spalter type Spalter type Spalter type Spalter type Spalter type Spalter type Spalter type Strø på drænspalter - liggeareal Kote -0,10 Strø på drænspalter - liggeareal Kote -0,10 Strø på drænspalter - liggeareal Kote -0,10 Strø på drænspalter - liggeareal Kote -0,10 Spalter type Spalter type Blå - fra løbestald til transponderstald Grøn - fra transponderstald til farestald Gul - fra farestald til tilväkst Rød - fra farestald til løbestald Flyttevej på ritning: Sjukavdeling Sjukavdeling Udlevering af søer Adgang personale via sluse Vinduer: Vinduer i plast m. termoglas indbygget. Udv. vinduer, Farve: Hvid Indv. vinduer, Farve: Hvid Sålbænk i rustfri stål. Manifold/Shunt Koter: OKV = Overkant væg UKV = Underkant væg OKG = Overkant gulv Fald retning Fortløbende målsætning Detaljehenvisning Se detaljer på denne tegning xxx xx% Potentialudligning føres op her. Se vejledning i tekst på støbeplan. Gylleudluftning Tagnedløb Gulvafløb 15 x 15 cm Gulvafløb 27 x 33 cm Støvlevask Loftlem Epoxy Højtryksrør med udtag Udsparing i UK væg til varmeslanger (Lige/Skrå) Gulvopdeling, Revneanviser Nedenstående elementer er ikke nødvendigvis indeholdt i projektet Signaturforklaring: Døre fuges med elastisk fuge ud og indvendig. Udv. trædøre med stalddørs-hængsler og låsekasse. Monteres 5 cm (3 cm i NORGE) fra facade Malet i Farve: RAL 7035 lysgrå. Indv. trædøre med 93 mm karm, Hamborg-hængsler og låsekasse. Malet i Farve: RAL 7035 lysgrå, Døre og vinduer Døre: Indretning Servicerum Generelt: Den viste sanitet (håndvaske, toiletter mv.) er indeholdt i VVS-entreprisen Det viste interiør (Skabe, borde, bænke mv.) er IKKE indeholdt i entreprisen Lofter i øvrige rum: Udføres med loftbeklædning af 25 mm lys/fin træbeto nplade som opsættes med skruer pr. 60 cm. 22 x 95 mm forskalling pr. 60 cm sømmet med 2 stk. 28x75 galvaniseret ringsøm Der opsættes 0,15 mm PE-folie. Folie fuges langs vægge (hul ved elementsamlinger udfyldes helt med fugemasse) og klemmes af skyggeliste, som sømmes i væg pr. 60 cm. Samlinger tapes. Der isoleres med 95/120/145/ mm isolering. ALTERNATIV: OBS 58 mm brede spær Lofter i staldrum med diffus ventilation: Der udføres diffust loft med loftbeklædning af 25 m m lys/fin træbetonplade, som opsættes med skruer pr. 60 cm. 22 x 95 mm forskalling pr. 60 cm sømmet med 2 stk. 28x75 galvaniseret ringsøm. Der opsættes faldsikkert net under spær. Endestød ved træbetonplader afdækkes med papstrimmel på overside. Der opsættes 0,15 mm PE-folie i.h.t. spærpl an samt 15 cm brede strimler under spærfod. Folie fuges langs vægge (hul ved elementsam linger udfyldes helt med fugemasse) og klemmes af skyggeliste, s om sømmes i rem pr. 60 cm. Ved skorstene skæres folie tæt til, skummes ovenfra og fuges nedenfra. Der isoleres med 100 mm Isover Diffusrulle 40 2-lag ALTERNATIV: Diffusrulle 37 2-lag. Der opsættes 15 cm plaststrimmel direkte under spær midt for isoleringssamling eller samlinger forskydes min. 20 cm. ALTERNATIV: OBS 58 mm brede spær Lofter Generelt: Dampspærre/plastafdækning monteres altid mellem loftforskalling og spærfod/ås I bygninger med gitterspær placeres loftlem med stige Jf. plantegning og der monteres gangbro på loft Tagrender og nedløb: 150 mm galvaniserede og polyesterbehandlede ståltagrender og xx stk. ø90 mm galvaniserede og polyesterbehandlede stålnedløb. Farve: Silver Rendejern placeres pr. 60 cm Gavle: Gavltrekanter udføres i profileret polyesterbehandl et stålplade på vandret 22 x 95 mm forskalling pr. 100 cm DS 20/115 Vægprofil, Godstykkelse 0,50 mm ALTERNATIV: Trapez 18W.1070 Vægprofil, Godstykkelse 0,40 mm Farve: DS020 Lysegrå. Underbeklædning i gavludhæng udføres i profileret p olyesterbehandlet stålplade. 20 mm Vægprofil, godstykkelse 0,5 mm Farve: DS005 Hvid, DS020 Lysegrå, DS0 40 Mørkegrå, DS110 Rød, DS195 Sort ALTERNATIV: IP541 Hamlet hvid. IP521 Gåsevingegrå, IP511 Antrasit, IP505 Sort, IP211 Siena rød Underbeklædning på udhæng: På langsider monteres PVC fuglenet 15x15 mm fasthol dt af forskalling for luftindtag til tagrummet Farve på brædder: Grå, Rød, Sort Stern / vindskede: Udføres i profileret polyesterbehandlet stålplade. Farve: DS020 Lysegrå Tagdækning: Udføres i profileret, polyesterbehandlet stålplade. DS 35/190 Tagprofil, Godstykkelse 0,45 mm Farve: DS020 Lysegrå, Der skrues i hveranden lægte eller hver ås. Der skrues i hveranden bølgebund. Sidevejs forskydes sk ruerne 1 bølge pr. skruerække Tag: Tagkonstruktion: Udføres af præfabrikerede trægitterspær monteret ef ter anvisninger på spærplan og spærdetaljer. Taghældning 15 Lofthældning på 0 Indervægge: Indervægge udføres i letbetonelementer, dog betonelementer i.h.t. tegning Elementsiderne er støbt i lys glat beton på formsiden og på modsatte side pudset i lys beton Elementhøjde: Ubenævnt 260 cm ellers se tekst på plantegning ALTERNATIV: BEMÆRK: Elementer monteres på fundament skote Som følge heraf hæves vindues- og dørhuller 10 cm i elementerne Ydervægge: Ydervægge udføres i 26 cm tykke isolerede s andwichelementer med facadeside støbt i frilagt Søsten. Elementhøjde: 280 cm De indvendige elementsider er pudsede i lys beton. Vægge: Mursøjler udføres i galvaniserede stål-profiler Bagmurs-, skille- og sandwichelementer udføres MED indstøbt rem ved træspær og UDEN indstøbt rem ved stålspæ r. -se dog eventuelle undtagelser på plantegning Der monteres mat-hvide 15x15 cm vægfliser i xxxxxx Krybber: Polyesterbeton krybber mures fast på pudslag udlagt på grovbeton. Der afsluttes med støttende skråkanter ALTERNATIV: Ved montage på spalter mures krybber fa st på pudslag udlagt på plast. Der afsluttes med støttende skråkanter type og længder i.h.t. plan tegning Støbejernsriste Nedlægges i støbt fals med falsmål max 5 mm større end ristens længde. Riste nedlægges i.h.t. leverandørs a nvisning Dimensioner angiver: "Bjælkebredde" (trædeflade) / Åbning 10/10 mm i farestald med gødningsåbning 12/12 mm i 2-klimastald med gødningsåbning Nedlægges med pas-stykke ind mod skillevæg. Her fastgøres pas-stykke med 2 beslagsæt v. 120 cm riste og 3 beslagsæt v cm riste Spalter: Betonspalter Nedlægges på asfaltstrimler i.h.t. leverandørs anvi sninger. Ved udlægning reguleres spalterne løbende i forhold til de teoretiske spaltemål (både bredde- og længdemål, se spalteskema) Spalteåbninger SKAL overholdes i samlingerne Størrelse og typebetegnelse angiver: Bjælkebredde (trædeflade) / Åbning Ved støbning mod spalter skal der lægges pap mellem grovbeton og spalter. Når der tilpasses spalter/skæres i dem, skal arme ring beskyttes, evt. med påsmøring af Cerasit. Adgang personale via sluse Plan cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning 160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning 160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning

70 Snit 70

71 Snit Skrabekanal Skrabekanal Skrabekanal Skrabekanal Skrabekanal Skrabekanal Skrabekanal Skrabekanal 71

72 Facader & 3D-ritning 72

73 Bilaga 4 Rutiner och checklistor Rutin vid avvänjning Veckan före avvänjning: Tillväxtavdelningarna tvättas och desinficeras enligt anvisningar! När avdelningen är torr; spånas alla boxarna, foderautomaterna sätts ihop. Skivorna i foderautomaterna torkas rena. Rengör betäckningsavdelningen och strö upp spaltgången till suggorna som ska avvänjas. Söndag före avvänjning: Sätt igång värmen i tillväxavdelningen och se till att golvvärmen är på. Avvänjningsdagen: Fyll på foderautomaterna i tillväxt med startfoder. Flytta ut suggorna till betäckningsavdelningen, storlekssortera suggorna och sätt förstagrisare i en box. Eventuellt magra eller på andra sätt avvikande djur hanteras separat. Stäng utfodringen i den aktuella grisningsavdelningen, via datorn. Kontrollera att ingen automat står och läcker. Placera ut vågen på lämpligt ställe i gången, alla smågrisar ska vägas, anteckna antal smågrisar + vikt, för att sedan föra in detta i datorn. Plocka sedan ut alla avvikande grisar, s.k. Pellegrisar. Dessa grisar sätts i boxarna först till vänster i tillväxten. Plocka därefter ut resterande grisar. Räkna ut i förväg hur många boxar som kommer att behövas, och hur många grisar som ska vara i varje box. Spara gärna 2 4 boxar, för senare kullutjämning. Storlekssortera så att jämnstora grisar hamnar vid samma foderautomat. Handutfodra alla boxarna med en skopa foder, i ca fyra dagar, tills alla kommer igång att äta ur automaterna. Kontrollera nivån på automaterna de första dagarna, gärna två gånger om dagen. Om det är helt rent öka! Om det svämmar över minska! Viktigt att alla får foder, men håll koll så att det inte uppstår diarréer! Ställ ventilationen i tillväxt på aktiv, och mata in antal smågrisar. Samla in alla skrivplattor från BB-avdelningen och tvätta för hand, sätt sedan ut dem i förrådet. Suggkorten samlas ihop och läggs på kontoret. Bedöm vattennivån i kulvertarna, och dra ev. pluggarna i mitten om det behövs. Ställ ventilationen i grisningen på icke aktiv, för att sedan kunna sätta igång blötläggningen. Kontrollera att alla sprinklers fungerar och att alla kranar står rätt. Tvätta alla drivgångar, och återställ stallet till det normala. Beställ semindoser, för leverans eller hämtning på posten till fredag! 73

74 Rutin vid behandling Behandling sker efter det att övriga rutiner i stallet är färdiga. Behandling sker efter Win Pig programmets anvisningar. Behandling sker med rena sprutor och kanyler. När behandlingen för dagen är klar ska flergångsspruta skruvas isär och rengöras. Om behandlingen sker vid flera tillfällen under dagen ska sprutan förvaras i behandlingskorgen tills alla behandlingarna är avklarade. Samtliga mediciner förvaras i låst utrymme i respektive sektion. Färgmarkeringar: RÖD prick Noromylin/Engemecyn GRÖN prick BLÅ prick Streck Ethacillin Comp Hippotrim/Bimoxyl Ethacillin och ULA (enligt speciellt färgmarkeringsschema) Rutin i dräktighetsavdelning Kontroll dagligen av alla suggor genom att se att alla suggor har ätit i datorn samt kontroll av suggorna i samband med skrapning och halmning. Suggans fodergiva kalibreras en gång per månad efter utförd hullbedömning. 74

75 Om någon sugga inte har ätit görs följande: Inte ätit Kan ej, ska hjälpas fram Sjuk, behandlas + hjälp Suggan äter Rutin, problem vid digivning Ta temp på sugga, känn över juvret efter svullnader behandla vid behov. Stimulera suggan med juvermassage. Se till så att suggan kommer upp och får röra på sig flera gånger per dag. Rutin för foderjustering kring grisning Justera fodergivan enligt nedan: Första grisningsveckan gäller utfodring 1 gång per dag. De suggor som grisar höjs med 2 streck om dagen, och bör ligga på markering 6 8 i slutet på veckan. Gyltor kan ev. höjas något långsammare. När större delen av gruppen har grisat, i slutet på första veckan eller senast, i början på andra veckan, gäller utfodring 2 ggr per dag. Lämpliga fodersläpp är klockan 07:00 och 15:00, med påfyllning ca 30 min innan. Alla djur bör återigen komma upp till markering 6 8, innan slutet på veckan. De som inte har grisat, markeras med tvättklämma, får automaten stängd och handutfodras tills de grisat. I slutet på andra grisningsveckan gäller utfodring 3 ggr per dag. Lämpliga fodersläpp är klockan 07:00, 14:00 samt 20:00, med påfyllning 6:30, 13:30 och 14:30. Alla suggor bör minst komma upp till markering 6 8 innan det är dags för avvänjning. Ingen foderökning, mer än nödvändig, sker på helgen. Rutin vid grisning Under grisningsveckan: Innan utfodring på morgonen stäng in smågrisarna, tills de lär sig att hitta in själv. Släpp fodret, och se till att alla suggor går upp och äter. Kontrollera de suggor som ev. inte vill gå upp och äta, och sätt in åtgärd. Starta sedan med första nyfödda kullen, genom att först kontrollera hälsoläget på 75

76 suggan. Ta tempen, och skriv upp denna i översta högra hörnet på suggkortet. Temp över 40,0, eller 39,5 och stigande = Difeber, behandlas omedelbart! Se över suggans juver, räkna spenar och planera för hur många grisar hon kan ha. Om antalet smågrisar är fler än 13 st., eller om det finns väldigt många små grisar, kan kullen behöva skiftdia/split nursing = dela kullen i två lag, och låt bara ett lag dia åt gången. Byt, eller släpp ut alla efter ca minuter. Upprepa tills det går att kullutjämna, eller så länge det behövs. VIKTIGT! Alla smågrisar ska ha råmjölk från egen mamma! Smågrisar med fläkta framben avlivas omedelbart. Fläkta bakben tejpas och får samma behandling som svaga smågrisar, se ovan. Fortsätt likadant tills alla nyfödda kullar är genomgångna. Rutiner för hantering av miljöfarligt avfall Brännbart Glas Sprayburkar slängs i container ute på gården. placeras i där för avsedd låda i medicinrummet. placeras i där för avsedd låda i medicinrummet. Värmelampor placeras i där för avsedd låda i förrådet. Elektronik Lysrör placeras i där för avsedd låda i förrådet. placeras i där för avsedd låda i förrådet. 76

77 Bilaga 5 Underlag till förprövning Ansökan 77

78 78

79 79

80 80

81 81

82 82

83 Bilaga till förprövning Foder och inredning Indhold 1: Pris oversigt 2: 216 Stier 3: Smågrisestier - Støbejernsriste 4: Smågrisestier - Iblødsætning 5: Farestier - Støbejernsriste 6: Faresatier - Iblødsætning 7: 216 Farestier 8: 24 Poltestier 9: Løbestier - krybber 10: 106 KS bokse 11: 23 spærrelåger 12: Foderautomater 13: Smågrise - Foder anlæg 14: Farestald - Foderanlæg 15: Polte og løbeafd. - Foderanlæg Foder och inredning Inventar Smågrisestald FunkiFlex 750 mm høj 93 83

84 Inventaret leveres i 35 mm kraftige planker og har højden 75 cm. Skillerummene afstives med kraftige PVC stolper og fodplader i galvaniseret stål. Skillerum er i lukket plastplanke 75 cm høj. Forstykker og låger leveres delvis åben med 50 cm plastplanker og 2 stk. 7 cm ovale PVC profiler. Lågerne er 160 bredde og kan åbnes i begge sider. Håndtag til låger leveres i RF stål. Lågen er tæt i bund, hvilket reducerer mængden af gødningsrester på gangen. Der er PVC U-profiler for enden af plastplankerne. For at lukke tæt mellem stierne mellem betongulv og stiskillerum, leveres der PVC U-profiler, som monteres med betonskruer. Der leveres påboltningsbeslag til støbejernsriste. Der leveres rustfri franske skruer 10 x 70 mm (A2) med dybel og rustfrie skiver til fast gulv. Mellem gang og automat leveres RF gitter på 100 cm Flex Cover 216 stk. á 110 cm 25/ cm i bredde. Plast med afrundede profiler overalt og derved ingen skarpe kanter. Let, men samtidig holdbar, konstruktion i 15 mm plastplanke. Tæthed overalt sikrer tophygiejne og nem rengøring: Udviklet til moderne svineproduktion med mange vaske. Hængselsskinner med smidigt gummihængsel sikrer trækfrit miljø

85 Mange indretningsmuligheder med 25, 50 og 75 cm planker i kombination med fleksible hængselsskinner. 100 pct. Ny PVC. Standard: 2-delt plankeoverdækning med 50 cm fast del og 75 cm oplukkelig del (ved en plankedybde på 135 cm). Dybde: 85/110/135/160 cm. Bredde: cm. Vandforsyning: 32 mm PVC forsyningsrør med fittings (vinkel og tee). 10 mm PE vandslange ½ rustfri faldrør, høj rørføring, inkl. Bæringer. 1 stk. rustfri drikkekop pr. sti. Inventar Støbejernsriste til smågrisestald 1080 stk. støbejernsriste med renseåbning. Støbejernsristene er 40 x 140 cm. Støbejernsristene er med 12/13 mm spalteåbning. Inventar Iblødsætning Hoved og sektionsstrenge tilbydes i 32 mm PVC rør. Faldrør tilbydes i 32 mm PVC rør. Der bruges en gul dysse til iblødsætning. Den spreder i 360 grader og en diameter på 9 meter ved montage i 1,8 meters højde. 90 liter vand pr. time ved 2 bar

86 Der tilbydes 1 stk. magnetventil pr. sektion. Der tilbydes 1 stk. finfilter pr. anlæg. Der tilbydes 1 stk. kuglehane pr. sektion. Der tilbydes diverse overgange og fittings. Overbrusning og iblødsætning er ophængt i loft og på væg. Inventar Farestier 216 farestier à 300 x 200 cm. Inventar rundt om sti er med 40 mm tyk plastplanke. Bagstykker og halvvejs op ad skillerum er 110 cm høje. 60 cm lukket og resten tremmer. Den anden halvdel af skillerum er 50 cm høj plastplanke

87 Midterskillerum mellem stier er 35 x 750 mm højt plastplanke. Klimahuler med hul til varmelampe. Klimahuler er beskyttet fra soen med farelad der er lukket op efter de første 4 dage efter faringen. Der er friholderbøjler på låge og bagvæg. Vandforsyning i 32 mm PVC der fastgøres henholdsvis på væg og forplade. 1 stk. drikkeventil pr. krybbe. Drikkeplade til smågrise og 8 mm PE-slange som vandforsyning. Varmelamper o. lign tilbehør er ikke inkluderet. Inventar - Støbejernsriste farestier 1080 stk. støbejernsriste med renseåbning. Støbejernsristene er 40 x 140 cm. Støbejernsristene er med 10/11 mm spalteåbning. Inventar - iblødsætning farestier Hoved og sektionsstrenge tilbydes i 32 mm PVC rør. Faldrør tilbydes i 32 mm PVC rør

88 Der bruges en gul dysse til iblødsætning. Den spreder i 360 grader og en diameter på 9 meter ved montage i 1,8 meters højde. 90 liter vand pr. time ved 2 bar. Der tilbydes 1 stk. magnetventil pr. sektion. Der tilbydes 1 stk. finfilter pr. anlæg. Der tilbydes 1 stk. kuglehane pr. sektion. Der tilbydes diverse overgange og fittings. Overbrusning og iblødsætning er ophængt i loft og på væg

89 Inventar - Poltestier Clean-O-Flex 1000 tørfoder Clean-O-Flex er en fleksibel løsning for slagtesvin. Inventaret er nemt at rengøre og tilfører god luftpassage for grisene. Inventaret er med 35 mm tykke PVC plastplanker og har en højde på 100 cm. Utallige kombinationsmuligheder samtidig med at stifunktion og helhed bevares. Tilbuddet indeholder: Låger og forstykker er delvist åbne med PVC planke på 750 mm x 35mm og to 1 galvaniseret rør

90 Lågerne er ophængt. Lågerne betjenes med én hånd og kan smækkes - det sparer tid. Lågerne kan åbne ind i sti og ud over gang og er 120 cm. Skillerummene er delvist åbne med én 750 mm x 35 mm PVC planke og to galvaniserede rør. 12 stk. kontaktgitre på 104 cm. Forstykker tilpasses stibredde og boltes fast på skillerum. RF u-profiler boltes på enden af PVC plastplanker. Rustfri T-bolte til betonspalter 10 cm tykke

91 Rustfri franske skruer med dybler til fastgørelse af skillerum til mur og gulv. Vandforsyning: 32 mm PVC forsyningsrør med fittings (vinkel og tee). ½ rustfri faldrør, høj rørføring, inkl. bæringer. 1 stk. rustfri drikkekop pr. sti

92 Inventar Løbestald 1 Storsti á 950 x 1755 cm og i alt 54 KS bokse á 65 cm i bredden. 1 Storsti á 950 x 1820 cm og i alt 52 KS bokse á 70 cm i bredden. Boksene leveres med 6 forværksrør. Nederste forværksrør er rustfri og fungerer som vandrør med 1 ventil pr. boks. Der er høje stolper i forbindelse med baglåge. De høje stolper stabiliseres med 1 galvaniseret rør. Der monteres ryg-rør til stabilisering af boksen. Der leveres lukket skillerum mod gang. Inventaret er åbent ved krybben. Krybber TS stk. krybber a 100 cm. 4 stk. endekrybber a 50 cm. Inkl. Polyester klæbemasse + hærder. Ekskl. Materiale til fastgørelse af krybber

93 Låger i løbeafd. Inventar højde: 110 cm. Orne- og so stier leveres i kraftigt inventar. Kombinations mulighederne er mange og muligheden for låger mod gang og stier, kan lette det daglige arbejde i stalden. 2 store låger leveres med lodrette tremmer. 2 store låger (ud mod gang) leveres med plade

94 4 små låger leveres med plastplanke og lodrette tremmer. Inventaret kan tilpasses gulvfald. Inventar stabiliseres med 50 x 50 x 5 ben til påboltning. Spærrelåger til centralgang I central gang leveres 23 spærrelåger. Lågen er 100 cm høj og med plastplanker. Lågerne levderes monteres i den ene side og tilpasses på stedet

95 Tørfodring Foderautomater til smågrisestald FunkiMat FunkiMaten er let at betjene, selv for den mindste gris. Den er ideel til både melfoder og pille foder. Den har afrundede kanter i trug, som gør det lettere at rengøre. Der er derfor høj hygiejne og sundhed hos grisene. Den store skalaplade giver godt overblik over fodringsstyrken. 108 stk. dobbelt FunkiMater til smågrise. FunkiMaterne er med RF krybbe. FunkiMaterne er med fladjern i begge sider

96 Foderanlæg til smågrisestald Generelt tørfoder beskrivelse. Systemet består af flexsnegl som fylder op i transportanlægget via krydsaftapper. Transportanlægget er med ACO Funkis PowerLine kæde som bliver trukket rundt i systemet ved hjælp af trækstation, type Compac. Trækstationen er i stærkt rustfrit kabinet som er udformet til at være delvist selvtømmende. PowerLine kæden er designet til at give brugeren minimum systemstop. Kæden er produceret af 2 typer speciel hærdet stål og hvert led bliver testet i produktion med 1400 kg træk. Det giver en unik og stærk kæde. Dette system består af 2 dobbeltstrenget anlæg. Anlæg 1 henter foder via flexsnegl og leverer foder til 108 stier + foder til anlæg 2 som leverer foder til de resterende 108 stier. 15 meter Flexsnegl der henter foder under silo. 106 Flexsneglen stopper ved signal fra føler, mens trækstationen via en timer forsætter i et fastsat tidsrum, for at udfodre restmængden i foderrøret. 96

97 Ø60 mm transportanlæg med høj rørføring. Dobbelt strenget anlæg. Krydsaftapper. 4 stk. trækstation er ophængt på væggen. Automatisk FunkiFeed styring af trækstation, flexsnegl, og stopsensor. FunkiFeed styringen kan styre to selvstændige og giver mulighed for at programmere mange daglige udfodringer, samt styre lys, vand o. lign meter transportrør og PowerLine kæde 56 stk. hjørner og div. bæringer

98 Foderanlæg til farestier Generelt tørfoder beskrivelse. Systemet består af flexsnegl som fylder op i transportanlægget via krydsaftapper. Transportanlægget er med ACO Funkis PowerLine kæde som bliver trukket rundt i systemet ved hjælp af trækstation, type Compac. Trækstationen er i stærkt rustfrit kabinet som er udformet til at være delvist selvtømmende. PowerLine kæden er designet til at give brugeren minimum systemstop. Kæden er produceret af 2 typer speciel hærdet stål og hvert led bliver testet i produktion med 1400 kg træk. Det giver en unik og stærk kæde. Dette system består af 2 enkelt strenget anlæg. Anlæg 1 henter foder via flexsnegl og leverer foder til 108 stier + foder til anlæg 2 som leverer foder til de resterende 108 stier. 30 meter Flexsnegl der henter foder under silo. Flexsneglen stopper ved signal fra føler, mens trækstationen via en timer forsætter i et fastsat tidsrum, for at udfodre restmængden i

99 foderrøret. Ø60 mm transportanlæg med høj rørføring. Enkelt strenget anlæg. Krydsaftapper. 2 stk. trækstation er ophængt på væggen. Automatisk FunkiFeed styring af trækstation, flexsnegl, og stopsensor. FunkiFeed styringen kan styre to selvstændige og giver mulighed for at programmere mange daglige udfodringer, samt styre lys, vand o. lign. 540 meter transportrør og PowerLine kæde 28 stk. hjørner og div. bæringer. FunkiMater til 24 poltestier

100 FunkiMaten er let at betjene, selv for den mindste gris. Den er ideel til både melfoder og pille foder. Den har afrundede kanter i trug, som gør det lettere at rengøre. Der er derfor høj hygiejne og sundhed hos grisene. Den store skalaplade giver godt overblik over fodringsstyrken. 12 stk. FunkiMater til slagtesvin. FunkiMaterne er med RF krybbe. FunkiMaterne er med fladjern i begge sider. Inkl. vandtilslutning. 12 stk. fodernedløb 100 cm. VD2 Volumendosere med justeringsklap er nem og præcis at justere. Den kan dossere meget små mængder fra 0,2 kg. Den er med fleksibel asymmetrisk udløbstragt og passer til Ø38 og Ø60 mm foderrør. 216 stk. 10 liter volumendoserer. Nedløb med 12 cm stålrør og beslag. Udløsersystem til volumendoserer (VD 2)

101 Systemet består af hammeltræk 6 stk. kraftige håndtag til manuel udløsning af volumendosererne. 24 stk. V hammel 12 stk. T hammel

102 Foderanlæg til Løbeafd. Generelt tørfoder beskrivelse. Systemet består af flexsnegl som fylder op i transportanlægget via krydsaftapper. Transportanlægget er med ACO Funkis PowerLine kæde som bliver trukket rundt i systemet ved hjælp af trækstation, type Compac. Trækstationen er i stærkt rustfrit kabinet som er udformet til at være delvist selvtømmende. PowerLine kæden er designet til at give brugeren minimum systemstop. Kæden er produceret af 2 typer speciel hærdet stål og hvert led bliver testet i produktion med 1400 kg træk. Det giver en unik og stærk kæde. Foderanlægget leveres foder til 106 KS bokse 20 meter Flexsnegl der henter foder under silo. Flexsneglen stopper ved signal fra føler, mens trækstationen via en timer forsætter i et fastsat tidsrum, for at udfodre restmængden i foderrøret

103 106 stk. 10 liter volumendoserer. Nedløb med 12 cm stålrør og beslag. Udløsersystem til volumendoserer (VD 5) Snoren fra kuglen monteres på pianotråd. De monteres i hold af volumendoserer. På denne måde bliver de nemmere at trække. 2 stk. kraftige håndsving til manuel udløsning af volumendosererne

104 Foderanlæg til transponder stationer og 12 aflastningsstier Generelt tørfoder beskrivelse. Systemet består af flexsnegl som fylder op i transportanlægget via krydsaftapper. Transportanlægget er med ACO Funkis PowerLine kæde som bliver trukket rundt i systemet ved hjælp af trækstation, type Compac. Trækstationen er i stærkt rustfrit kabinet som er udformet til at være delvist selvtømmende. PowerLine kæden er designet til at give brugeren minimum systemstop. Kæden er produceret af 2 typer speciel hærdet stål og hvert led bliver testet i produktion med 1400 kg træk. Det giver en unik og stærk kæde. 15 meter Flexsnegl der henter foder under silo. Flexsneglen stopper ved signal fra føler, mens trækstationen via en timer forsætter i et fastsat tidsrum, for at udfodre restmængden i foderrøret. Ø60 mm transportanlæg med høj rørføring. 104

105 Enkelt strenget anlæg. Krydsaftapper. 1 stk. trækstation er ophængt på væggen. Automatisk FunkiFeed styring af trækstation, flexsnegl, og stopsensor. FunkiFeed styringen kan styre to selvstændige og giver mulighed for at programmere mange daglige udfodringer, samt styre lys, vand o. lign. 225 meter transportrør og PowerLine kæde 8 stk. hjørner og div. bæringer. 12 stk. Kapacitet føler til transponderstationer

106 Volumendosere til Transponderstier Volumendosere med justeringskugle er nem at rense da bunden kan tages helt af. Den er nem at justere, 1 sek. Fra min. til maks. Kuglen lukker tæt og har ingen foderspild. Foderet stopper ikke til da kuglen bryder igennem foderet. Den er med fleksibel asymmetrisk udløbstragt som kan klikkes fast i 4 positioner. Den passer til Ø38, Ø50, Ø60 og Ø70 mm foderrør. Den store åbning i siden giver let adgang til rengøring eller dosering af tilsætningsstoffer. 24 stk. 10 liter volumendoserer. Nedløb med 71 cm stålrør og beslag

107 Bilaga till förprövning Ventilation TILBUD Kundeoplysninger: Kontaktperson: Gråkjær A/S Kalle Krogh Projekt: Installationsadresse: Gråkjær projekt nr.: Mattias Espert Åspåovågen 428, Klagstorp, Sverige T H SKOV projekt nr.: CW Salg/projektering: Mailadresse: Ivan Skovsted Dato: Version:

108 Indhold: 1 Oplysninger vedr. projektet Miljøforhold Principbeskrivelse 120 Combi-Diffus ventilation (Smågrisesektioner, faresektioner, poltesektion) 120 LPV-ventilation med loftventiler (transponderstald) Komponentbeskrivelse 122 Combi-Diffus luftindtag 122 Sammenkobling, DA 175 aktuator 123 Luftindtag, DA 1540 loftventiler (LPV i transponderstalden) 123 Sammenkobling, DA 175 aktuator 124 DA 600 luftudtag 124 DA 600 LPC variabel lavenergiventilator 124 Dynamic MultiStep 125 Dynamic Air (sektioner med rumvarme) 125 DOL 234F klimacomputer 126 DOL 278A nødopluk 127 DOL 2200 udvidelsesmodul Beskrivelse af tilbudte ventilationssystemer Priser Komponenter Forpligtelser køber Forpligtelser SKOV A/S Bemærkninger Transport Betalingsbetingelser Salgs- og leveringsbetingelser

109 14 SKOV Salgs- og leveringsbetingelser Fel! Bokmärket är inte definierat. Oplysninger vedr. projektet Luftmængden dimensioneres efter de svenske regler, dvs. højere udsugningsydelse sammenlignet med Danmark. Miljøforhold Der er ikke krav om miljøforbedrende udstyr, så som høje luftafkast, miljømoduler eller biologisk luftrensning. Principbeskrivelse Combi-Diffusventilation (Smågrisesektioner, faresektioner, poltesektion) Combi-Diffus ventilation er et undertryksanlæg til svineproduktion. Systemet Combi-Diffus kombinerer de bedste egenskaber fra to ventilationssystemer: Diffus og LPV. I kolde perioder suges friskluften ind i stalden gennem loftet og kan i varme perioder suppleres med luftindtag i form af loftventiler. Der kan desuden etableres nødventilation, hvilket forbedrer dyrenes mulighed for at overleve i tilfælde af strømsvigt eller betjeningsfejl. SKOVs Combi-Diffus ventilationsanlæg sikrer: Optimalt staldklima uden overskridelse af værdier for varme, fugt og skadelige gasser i stalden. Minimal risiko for trækgener i kolde perioder. Tilstrækkelig lufthastighed og kølevirkning i varme perioder. Styring af luftretning, -mængde og -hastighed i varme perioder. Lavt energiforbrug

110 Principskitse LPV-ventilation med loftventiler (transponderstald) Ventilationsanlægget er et undertryksanlæg, der er udviklet til animalsk produktion, og som kan tilpasses de fleste staldtyper. Systemet Alle dyr har i løbet af deres livscyklus forskellige klimabehov. Et LPVventilationssystem sikrer nøjagtig tilpasning af temperatur, luftfugtighed, lufthastighed m.m. Der kan desuden etableres nødventilation, hvilket forbedrer dyrenes mulighed for at overleve i tilfælde af strømsvigt eller betjeningsfejl. SKOVs LPV-ventilationsanlæg sikrer: Et stabilt staldklima året rundt Optimal udnyttelse af indtagen luft Optimal styring af luftretning, -mængde og -hastighed Sikker og overskuelig klimastyring efter behov Lavt energiforbrug

111 Principskitse Komponentbeskrivelse Combi-Diffus luftindtag Luften tilføres gennem et diffust loft i kombination med DA 1540 (faresektioner) / DA 1211B (smågrisesektioner, poltesektion) loftventiler. I kolde perioder indtages friskluften fra det diffuse loft. Dette sikrer en lav lufthastighed, og trækgener i grisenes opholdsområde undgås. I de varme perioder suppleres luftindtaget med loftventiler, der giver den nødvendige ekstra kølende lufthastighed for at opretholde en optimal produktion. Der etableres nødventilation for at forbedre dyrenes mulighed for at overleve i tilfælde af strømsvigt eller betjeningsfejl

112 Sammenkobling, DA 175 aktuator DA 175 er en aktuator, der er specielt udformet til regulering af luftindtag. DA 175 er monteret med direkte træk på ventilerne, så installationen er nem og driftssikker. Aktuatoren kan placeres med trækcylinderen i enhver retning, hvilket gør installationen fleksibel. DA 175 har en kompakt udformning, der er nem at rengøre. Luftindtag, DA 1540 loftventiler (LPV i transponderstalden) DA 1540 loftventilen er en effektiv, kompakt ventil til loftskonstruktioner, der leder friskluft ind i stalden gennem tagrummet. Loftventilens udformning sikrer en optimal regulering af luftmængde, lufthastighed og luftretning i forhold til staldens temperatur og indretning. Loftventilen er fremstillet af smudsafvisende, rengøringsvenligt materiale, der tåler højtryksrensning. Ventilkassen og spjældet er isoleret for at forebygge kondensdannelse. I kolde perioder indtages den nødvendige luftmængde ved lav lufthastighed, hvilket er muligt på grund af ventilklappens udformning og differentierede åbning. I varme perioder med stort ventilationsbehov indstilles loftventilerne, så luften klæber mod loftet. Lufthastigheden er så høj, at der skabes luftbevægelse omkring dyrene. I meget varme perioder med stort ventilationsbehov kan ventilerne åbnes 100 %, og luften rettes derved ned i dyrenes opholdsområde. Det påhviler kunden at etablere åbningsareal i udhæng, således at tilstrækkelig luftmængde kan tilføres

113 loftventilerne. SKOV dimensionerer det nødvendige åbningsareal. Sammenkobling, DA 175 aktuator DA 175 er en aktuator, der er specielt udformet til regulering af luftindtag. DA 175 er monteret med direkte træk på ventilerne, så installationen er nem og driftssikker. Aktuatoren kan placeres med trækcylinderen i enhver retning, hvilket gør installationen fleksibel. DA 175 har en kompakt udformning, der er nem at rengøre. DA 600 luftudtag DA 600 enheden er aerodynamisk med en høj ydelse ved lavt energiforbrug. DA 600 er fremstillet i et specielt glat og smudsafvisende polypropylenmateriale, der tåler højtryksrensning. Den stærke selvbærende konstruktion, der er nem at montere uden brug af fugemateriale, er ekstrem robust under alle vejrforhold. Enheden leveres til både kip- og sidemontage, og der kan leveres en række forskellige tagpladeudformninger. Et dræn mellem konus og rør sikrer, at størstedelen af det indtrængende regnvand ledes direkte ud på taget. SKOV har forskellige ventilatortyper, der kan tilpasses dine specifikke behov. For at sikre et lavt energiforbrug kan SKOV klimacomputerne regulere flere enheder med det strømbesparende Dynamic Multistep system. DA 600 LPC variabel lavenergiventilator DA 600 LPC (Low Power Consumption) er udviklet specielt til staldventilation. Motor, reguleringsenhed og vinge er udviklet og optimeret i forhold til DA 600 skorstenen, hvilket giver en yderst strømbesparende, trykstabil og støjsvag ventilatorenhed

114 Foruden at være energibesparende er LPC-ventilatorerne også yderst trykstabile og derfor mindre følsomme over for vindpåvirkninger selv ved lav ydelse. Ventilatorernes høje trykstabilitet har stor betydning, når der køres med minimumventilation, hvor en kraftig vindpåvirkning ellers kan have store konsekvenser for luftmængden og dermed dyrenes velfærd samt producentens varmeregning. DA 600 LPC ventilator tilbydes med termosikring og indkoblingskontaktor, så de svenske regler på dette område overholdes. Dynamic MultiStep Dynamic MultiStep er et reguleringsprincip, hvor ventilatorerne kobles ind i grupper, men kun op til 50 % af deres ydelse. Når alle ventilatorerne i gruppen er koblet ind, reguleres de alle parallelt op til 100 % af deres ydelse, når yderligere ventilation er påkrævet. Fordelen er, at ventilatorerne har et meget lavt energiforbrug ved få omdrejninger, hvorimod forbruget stiger væsentligt, når ventilatoren kører med maksimal ydelse. Dynamic MultiStep princippet benytter LPC-ventilatorer i udsugningsenhederne, der kombinerer høj ydelse med god undertrykstabilitet ved lavt ventilationsniveau. Det gennemsnitlige støjniveau er også reduceret væsentligt sammenlignet med traditionelle anlæg. Dynamic Air (sektioner med rumvarme) Dynamic Air er et måleprincip til konstant måling af luftydelser i skorstene, der sikrer producenten en forbedret minimumventilation. Dynamic Air sensoren korrigerer ventilatorydelsen mod ydre vindpåvirkninger, således at der kun ventileres med den forudbestemte luftmængde. Derved sikres minimalt varmeforbrug i stalden. Dynamic Air konceptet giver en meget nøjagtig bestemmelse af luftstrømmen uden brug af mekaniske, bevægelige dele, og er derfor økonomisk attraktiv, langtidsstabil og driftssikker

115 DOL 234F klimacomputer DOL 234F klimacomputer sikrer dyrene optimale klimaforhold. Klimacomputeren kan regulere klimaet i næsten alle typer af stalde og er modulopbygget, så den kan tilpasses den enkelte producents behov. DOL 234F klimacomputer betjenes let ved hjælp af en drejeknap og har et grafisk display, hvor teksten suppleres af ikoner, og grafer kan vise holdkurver og trendkurver. Opsætningen tilpasses den enkelte producents besætning, og displayet er opbygget, så menuer, der anvendes dagligt, er hurtige at tilgå. DOL 234F håndterer talrige funktioner som for eksempel: PID-regulering - ensartet klima med optimale vækstbetingelser for dyrene. Styring af temperatur, fugt og ventilation ud fra dyrenes alder. Styring af gulvudsug og gulvvarme. Regulering efter udetemperatur. Varmestyring af flere varmekilder. Udbygget kurvestyring (temperatur, varme, fugt, gulvvarme, minimum- og maksimumventilation). Styring af højtrykskøling og overbrusning. Drifts- og alarmlog. Lysstyring. Pausefunktioner til iblødsætning, vask og tørring. Nattemperatursænkning. Mulighed for energibesparende luftudtagsstyring med MultiStep, Dynamic MultiStep og Dynamic Air for anlæg med centraludsug og dynamisk trykreduktion. Registrering af strømforbrug. Frostsikring af tom stald. Alarm for uregelmæssigt vandforbrug. Adgangskoder. DOL 114 føler DOL 114 er en føler med høj præcision til måling af relativ luftfugtighed og temperatur. Føleren har to analoge udgange med meget lav udgangsmodstand og fuld beskyttelse mod kortslutning og kabelfejl. Det specielle følerelement og det indbyggede teflonfilter sikrer, at føleren kan anvendes i stalde med en konstant høj fugtighed. Desuden tåler føleren højtryksrensning. Føleren reguleres af en mikroprocessor og er udstyret med en tofarvet diode (LED) til kommunikation af driftsstatus og fejldiagnostik