ESF projekt Lika villkor Diarienummer: SLUTRAPPORT GENOMFÖRANDE

Transkript

1 ESF projekt Lika villkor Diarienummer: SLUTRAPPORT GENOMFÖRANDE 28 februari 2014

2 1. Sammanfattning Slutrapport refererar till och kompletteras av följande bilagor: Bilaga 1: Utvärdering av ESF-projekt Lika villkor-slututvärdering Sweco Strategy AB (tidigare Sweco Eurofutures AB) Bilaga 2: Soft skills: metodbeskrivning, processkarta, soft skills 1-22 (Motalas modell) Bilaga 3: Mentorskap, Rapport ESF projekt Lika villkor Bilaga 4: Hjälpmedelsinstitutet, Hjälpmedelsväska och ESF projekt Lika villkor Samtliga bilagor kan läsas på eller laddas ner från Lika villkors sida i ESF-s projektbank, på Projektidé Med stöd av Europeiska Socialfonden verkade projektet Lika villkor under perioden från 1 november 2011 till och med 31 december Syftet med projektet var att öka sysselsättningen för arbetssökande med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Projektet ägdes av Arbetsförmedlingen, marknadsområdet Södra Mälardalen Östergötland i samarbete med Handikappförbundens samarbetsorganisation, Hjälpmedelsinstitutet samt FöretagsFörbundet. Projektet genomfördes på tre arbetsförmedlingar: Botkyrka/Salem, Eskilstuna och Motala. ESF-projektet Lika villkor avslutades sex månader tidigare än planerat, den 31 december Idéen bakom projektet var att åtgärda välkänd problematik: personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har lägre sysselsättningsgrad och det är fler personer med funktionsnedsättning som är arbetslösa än befolkningen i övrigt. Dessutom har var fjärde person som är inskriven på Arbetsförmedlingen en dokumenterad funktionsnedsättning. Projektet Lika villkor hade för avsikt att utarbeta en processmodell med olika steg för projektdeltagarna för att öka möjligheterna till arbete, pröva och utveckla metoden Soft skills, samt nyttja insatser från Handikappförbundens samarbetsorganisation och Hjälpmedelsinstitutet. Projektets syfte var också att öka förståelsen för målgruppen hos arbetsgivare. Lika villkor nådde ett antal av sina uppsatta kvalitetsmål samt kvantitativa mål, men lyckades inte med allt. - Projektet har utvecklat och prövat metoden Soft skills samt insatser och aktiviteter avseende hjälpmedel. Utvecklingsprogrammet har, som en del av metoden Soft skills resulterat i att: - Sju av tio projektdeltagare uppger att deras motivation har ökat. - Sex av tio projektdeltagare uppger att de har fått bättre självkänsla och självförtroende. - De flesta deltagare är positivt inställda till utvecklingsföretagen och anser att insatser och aktiviteter i utvecklingsprogrammet har varit meningsfulla och utvecklande. 2 (18)

3 - Projektet har tagit fram och utarbetat metoden Mentorskap, men inte hunnit pröva och utvärdera den. Under projektets genomförandefas förändrades vissa centrala delar av projektet. Flera sammanlänkade faktorer ledde i augusti 2013 till ett ifrågasättande från ESF av projektets verksamhet. Dialogen mellan projektägare och ESF resulterade i revidering av projektets verksamhet och planering, och till slut i projektägarens beslut att avveckla projektet i förtid. Projektet avslutades 31 december Projektets resultat Problem och behov Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har lägre sysselsättning och högre arbetslöshet än befolkning i övrigt. Antal inskrivna arbetssökande med funktionsnedsättning har ökat på Arbetsförmedlingen. Under 2011 ökade antal personer från den målgruppen från till Var fjärde person som är inskriven på Arbetsförmedlingen har dokumenterat funktionsnedsättning. Många arbetssökande med funktionsnedsättning upplever frustration över att de inte får tillräckligt med tid med handläggare på Arbetsförmedlingen. De önskar fler individuella samtal och praktiskt stöd i syfte att nå lösning av sin situation. Arbetssökande i den gruppen känner ofta inte till eller har bristfälliga kunskaper om sina rättigheter och möjligheter till stöd. Det tar långt tid för en arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att erhålla arbete. För få arbetsgivare anställer personer med funktionsnedsättning och känner inte alltid till de olika stöden som kan erbjudas. För de personer som fått en anställning med lönebidrag händer det att anställningen avslutas inom de första månaderna, personer blir åter arbetssökande. Projektets ambitioner att göra skillnad Projektet skulle utarbeta en processmodell i flera steg för projektdeltagarna i syftet att öka möjlighet till arbete, dvs. öka sysselsättningen för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Projektets processmodell, dess upplägg och insatser skulle möjliggöra för projektdeltagarna att stärka självkänslan, öka självförtroendet och få bättre förståelse för egna färdigheter och kunskaper, öka motivations och aktivitetsnivå samt komma närmare arbetsmarknaden. Dessutom hade projektet för avsikt att erbjuda projektdeltagarna individuellt stöd i arbetssökandet. Projektdeltagarna och arbetsgivarna skulle få ett extra stöd under introduktionstiden vid en anställning. För att öka förståelse för målgruppen skulle projektet anlita ambassadörer (mentorer) att besöka berörda arbetsförmedlingar och arbetsgivare. Sammanfattningsvis skulle projektet ge goda förutsättningar för lärande för varje individ. 3 (18)

4 Projektet hade för avsikt att genom lärande utvärdering och uppföljning, kontinuerligt under hela projektperioden sprida framtagna läranden inom organisationen samt mellan samverkanspartners. Samverkanspartner i projektet var Arbetsförmedlingen, Handikappförbundets samarbetsorgan (HSO), Hjälpmedelsinstitutet och FöretagarFörbundet. Utgångspunkten för samverkan och samarbete mellan dessa aktörer var att se projektet som möjlighet för samverkanspartner att påverka utveckling, bidra men även dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. I Projektansökan återfinns beskrivningar av strategiskt påverkansarbete som projektet hade för avsikt att bedriva, med fokus att påverka attityder till målgruppen som ses som dold reserv ur arbetsmarknasperspektiv. HSO var en viktig aktör med stora påverkansmöjligheter som skulle kunna ta del av projektets effekter och resultat, framtagna metoder och arbetssätt även för deras medlemar. Transnationell verksamhet, insatser och aktiviteter utgick ifrån redan etablerad kontakt med Arbetsförmedlingen, Internationella staben på Arbetsförmedlingens huvudkontor i Stockholm. Dessa kontakter skulle utvecklas vidare med berörd partner i Holland, få tillgång och testa Soft skills genom utarbetat IT-portal från Holland. Transnationella insatser och aktiviteter skulle innefatta även kontakter och samarbete med transnationella partners i Östersjöregionen i kunskapsöverföringssyfte och erfarenhetsutbyte. Resultat Soft skills Flera alternativ, aspekter och nivåer av soft skills har undersökts, både nationellt och transnationellt. Projektet har upphandlat s.k. Utvecklingsprogram från tre leverantörer på respektive projektort. Utvecklingsprogrammet var del av metoden Soft skills. I programmet fick projektdeltagarna stöd i att identifiera och utveckla sina soft skills, ta fram och upprätta egna utvecklingsplaner med fokus på soft skills. Med hjälp av projekthandläggare fick deltagarna enligt utvecklingsplaner fortsatt individuellt stöd samt gruppaktiviteter under projektdeltagandet. Mentorskap Projektet har etablerat samarbete med Eskilstuna Samorganisation för funktionshinderfrågor (ESOF). Personer med funktionsnedsättning som har koppling till handikapprörelsen erbjuds utbildning för att kunna fungera som mentorer. Mentors roll innebar att vara ett stöd, dels för arbetssökande med funktionsnedsättning, dels för arbetsgivare som vill eller hoppas kunna ta emot personer med funktionsnedsättning i anställning eller praktik. Metoden Mentorskap är framtagen och utarbetat inom projektet dock inte prövat och utvärderat. Arbetsförmedlingens intention och avsikt är att ta vara på metoden, pröva och utveckla den vidare. 4 (18)

5 Hjälpmedel Genom projektet har samarbete etablerats mellan Arbetsförmedlingen och Hjälpmedelsinstitutet. Samarbete syftade till att öka kunskaper om hjälpmedel dels hos arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga men även hos arbetsförmedlare och Arbetsförmedlingens specialister samt arbetsgivare. Projektdeltagarna på alla tre projektorter har fått ökad kännedom om hjälpmedel genom informationsträffar, presentation av framtagna Hjälpmedelsväskor. En arbetsgrupp bestående av representanter från Hjälpmedelsinstitutet samt Arbetsförmedlingens specialistgrupp bildades under Arbetsförmedlingen fortsätter arbetet att utarbeta plan för implementering av metod och arbetssätt av hjälpmedel inom ordinarie verksamhet. Transnationella aktiviteter och insatser har skett på flera plan i projektet. Kontakter med ett ITutvecklingsföretag från Holland, genom Arbetsförmedlingens Internationella stab har lett till två studiebesök av projektgruppen samt demonstation av IT-portaler i Holland. Styrgruppen tog dock beslut om att avbryta den delen av transnationella aktiviteter pga av svårigheten att lösa upphandlingsförfarandet. Kunskapsöverföring samt erfarenhetsutbyte genom studiebesök har dock skett inom Östersjöregionen. Projektet tog emot Polens delegation på studiebesök i juni Denna bestod av representanter från flera myndigheter, institutioner och privata aktörer. Den polska delegationen tog del av information om dels Arbetsförmedlingen som projektägare, metoder och arbetssätt avseende soft skills osv. Projektet Lika villkor har trots förändrade förutsättningar som ledde till tidigare projektavslut, haft påverkan på flera nivåer. I utvärderingar som genomfördes av upphandlat leverantör: Sweco Strategy AB Utvärdering av ESF projekt Lika villkor, Slutrapport återfinns bl.a. följande kommentarer: Jag upptäckte grejer som jag inte visste jag var bra på. Vi fick praktisk information om vad ett CV är och hela projektet höjde allas självförtroende. De hittade dolda talanger. I samband med beslut om tidigare avslut av projektet finns inget formellt krav från ESF om att utarbeta implementeringsplan och genomföra den likväl som spridningsplan. Styrgruppen och Projektägaren har dock tagit beslut om att ta vara på det goda arbete och positiva erfarenheter som har genomförts i projektet. Därmed finns ambition och intention kvar att påverka och få genomslag på organisationsnivå av framtaget beskrivning av metoden Soft skills som innehåller beskrivning av utvecklingsprogrammet och uppföljningar, insatser och aktivitetet framtagna betr. hjälpmedel samt utarbetat metod Mentorskap inkl. validerinsinsatser i samarbetet med ESOF Eskilstuna. Projektet har sammanställt framgångsfaktorer, det pågår arbete att genom Styrgruppen men även i direkt kontakt med Arbetsförmedlingen, Huvudkontoret kunna presentera de i sin helhet. Även projektpersonal bär med sig de nya kunskaperna vid återgången till ordinarie verksamhete vilket möjliggör att projektets erfarenheter och framgångsfaktorer tas vara på i organisationen. 5 (18)

6 3. Syfte och mål med projektet Syfte och mål med Lika villkor Huvudsyftet med projektet var att öka sysselsättning för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmågan samt tillsammans med samverkanspartner skapa en ny processmodell för målgruppen. Målet var att 120 deltagare per år och projektort skulle delta i projektet, dvs. totalt 720 deltagare totalt för hela projektet under genomförande fasen. Med utgångspunkten att få projektdeltagarna närmare arbetsmarknaden, fastställdes definition av kvalitativa samt kvantitativ måldefinitoner. Projektdeltagarna ska öka sina möjligheter till arbete genom att få verktyg att bättre hantera sin situation och utveckla sina förmågor. Därmed ska projektdeltagarna få ökad självkännedom, mer kunskaper om sina rättigheter och möjligheter på arbetsmarkande, kännedom om sina färdigheter på ett annat sätt än tidigare samt få individuellt stöd i sitt jobbsökande. I projektansökan och därefter i avstämningsrapporten (delvis reviderad) återfinns beskrivning av målsättningen samt mätbara projektmål. Övergripande mål var att öka sysselsättningen för arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Projektmålet samt delmål beskrivs enl. följande: - Utveckla en ny metod tillsammans med samarbetspartners; - 40 % av projektdeltagarna har erhållit en anställning inom 30 dagar efter att de lämnat projektet; - 60 % av projektdeltagarna ska praktisera på en arbetsplats under projektperioden (inom 30 dagar efter att de har lämnat projektet); - Projektdeltagarna ska öka sin förmåga att själv granska och utvärdera sina mjuka egenskaper och färdigheter (soft skills) vid projekttidens slut. Under sommaren 2012 lämnades in kommunikationsplan till ESF, kvantitativa mål reviderades till: - 40 % av projektdeltagare ska erhålla arbete, praktik eller utbildning. Utgångspunkten var dock detsamma och utgick ifrån att projektet skulle via samverkan utarbeta processmodel soft skills, utvecklingsplan, insatser via HSO, insatser via ambassadörer (mentorer) och uppföljning hos arbetsgivare. 6 (18)

7 Resultat I detta avsnitt redovisas projektets resultat i förhållande till uppsatta mål med såväl deltagar samt projektpersonalens erfarenheter. Orsaker till avvikelse och hur detta har påverkat projektet diskuteras också. Tabell 1. Samtliga deltagare i Lika villkor fördelat per projektort Botkyrka Eskilstuna Motala Totalt Kvinnor Män Diagram 1. Kommentar: Framkommer att totalt antal unika deltagare som har påbörjat deltagande i projektet var 527 i förhållandet till beräknat antal unika deltagare 720 (enl. Projektansökan), dvs 73 %. Projektet kan konstatera att den totala volymnivån inte uppfylldes. Den främsta orsaken till otillräcklig inflöde återfinns i faktum att projektet inte fick stöd och hjälp av organisationen i tillräcklig omfattning. Bristfällig kommunikation och odefinierad ansvarsfördelning mellan projektet och berörda Arbetsförmedlingens kontor ledde till otillräckligt inflöde av projektdeltagare. Projektet lyckades inte att skapa struktur och utarbeta kommunikation med berörda kontor och handläggargrupper inom organisationen. Det tog långt tid innan det togs beslut i Styrgruppen att definiera ansvarsområde och intensifiera stöd till projektet beträffande inflödet. Dessutom startade projektverksamhet i Motala senare än beräknad vilket delvis påverkade volymnivån för hela projektet. 7 (18)

8 Kvantitativa mål och resultat i Lika villkor Målsättning och mätbara projektmål har reviderats. Ur kommunikationsplanen (daterat ), framkommer reviderad version av mätbara projektmål, del av generella målet: - 40 % av projektdeltagarna ska erhålla arbete, praktik eller utbildning. Projektet har i samband med förändrade förutsättningar fr. hösten 2013 skrivit in deltagare i utvecklingsprogrammet, under 6 veckor. Totalt antal deltagare i de sista grupperna var 123 personer. Antal deltagare som har anvisats projektet under 6 månader var därmed 404 personer. Med utgångspunkt av avslutsorsak 1-5 enl. SCB redovisning och registrerat antal anvisningar till arbetsmarknadsutbildningar, föreberedande utbildningar samt praktikanvisningar (Resultatfil, Projektdokumentation), redovisas nedan resultat för 404 projektdeltagare som fick möjlighet att fullt ut ta del av projektets insatser och aktiviteter under längre period (6 månader). Resultatredovisning avser ett resultat per en deltagare under pågående projektdeltagande, registrerat tidigare avslut (SCB) alt anvisningar till utbildningar eller praktik. Tabell 2. Resultat, deltagare i projektet med 6 månaders beslut, tot 404 (ett resultat/en deltagare) Arbete Utbildning Praktik Övriga Kvinnor Män Totalt Resultat % Diagram 2. 8 (18)

9 Kommentar Totalt antal anvisningar, beslut tagna under projektperioden är: 181 varav 110 praktikbeslut. Vidare har ett antal deltagare fått tillfälliga arbeten, timanställningar och deltidsarbete under projekttiden: 11 som inte redovisas under rubriken arbete. Sammanfattning av resultat: 233 deltagare (58 % av 404) med 6 månader beslut har fått arbete, påbörjat utbildning eller praktiserat. Även i jämförelse mot totalt antal inskrivna deltagare i Projektet (527), framkommer att andel deltagare som har gått till arbete, utbildning eller praktik är 44 %. Det är flera faktorer som anses ha bidragit till resultat ovan: utvecklingsprogram som har bidragit till ökad motivation och aktivitetsnivå hos deltagarna, individuellt stöd i projektet, täta kontakter och större tillgänglighet till projekthandläggare. Nedan redovisas resultat avseende tre huvudspår i projektet: Soft skills, Mentorskap och Hjälpmedel. Soft skills Metoden utarbetades och prövades på samtliga projektorter. Utvecklingsprogrammet som del av metoden gav deltagarna ökad insikt, självkänsla och självförtroende. Deltagarna har funnit och satt ort på sina soft skills, dvs. mjuka färdigheter och förmågor, identifierat och använt de i söka jobb aktiviteter såsom ansökningshandlingar, i kontakter med arbetsgivare mm. Genom metoden Soft skills har projektgruppen fått helhetsbild av varje deltagare, underlag för matchning till arbete har förbättrats vilket framkommer ur Bilaga 2, Soft skills: metodbeskrivning, processkarta, soft skills 1-22 (Motalas modell). Mentorskap Metoden togs fram och utarbetades i samverkan med ESOF, Eskilstuna. Ett mentorskapsprogram har tagits fram, validering av mentorer har genomförts som framkommer ur Bilaga 3, Mentorskap Rapport ESF projekt Lika villkor. I samband med tidigare avslut av projektet har metoden inte prövats och utvärderats. Hjälpmedel I samverkan med Hjälpmedelsinstitutet har projektet genomfört aktiviteter för de flesta projektdeltagarna som har innefattat information om hjälpmedel, i första hand kognitiva samt tillgång till Hjälpmedelsväskan. Se Bilaga 4: Hjälpmedelsväska och ESF projekt Lika villkor. Insatser har även riktads till Arbetsförmedlingens specialister. Projektet har erbjudit projektdeltagarna individuellt stöd, täta kontakter och bättre tillgång till projekthandledarna har gett positiva effekter dels enl. deltagarnas uppfattning dels i förhållande till kvantitativa resultat. 9 (18)

10 Ett antal sammanlänkade faktorer ledde till att projektet inte lyckades åstadkomma resultat helt enl. projektansökan. Detta beskrivs under rubriken Kommentar och tips, Slutrapport. Ifrågasättande från ESF av projektets verksamhet ledde till beslut från projektägaren att avveckla projektet. Projektverksamhet avslutades i sin helhet 31 december 2013 och därmed reviderades projektbudget. 4. Arbetssätt Nedan beskrivs arbetssätt, aktiviteter och insatser på varje projektort. Botkyrka/Salem Gruppaktiviteter, utvecklingsprogram som del av Soft skills Metoden Soft skills utgick ifrån att ta fram individens personliga färdigheter såsom begåvning, personlighet, preferenser och intressen. Att fokusera på soft skills kan innebära förbättrade matchningsmöjligheter utifrån dessa färdigheter. Målgruppen är personer med funktionshinder som är osäkra på sin kompetens, sina yrkesmässiga intressen och/eller sin kapacitet. Under de första fyra veckorna hos utvecklingsföretaget Ingeus arbetade deltagarna enligt Soft Skills metoden med att identifiera och utveckla personliga färdigheter. Man arbetade med hjälp av övningar och seminarier fram en form av profil som beskriver personens personliga egenskaper, ett "mjukt" CV. De följande två veckorna ägnades åt att omsätta de nyvunna kunskaperna i praktisk kunskap genom att öva hur arbetsgivare ska kontaktas och hur man ska presentera sig själv och informera om sina kunskaper för att sedan verkligen leta praktikplatser. Under tiden på utvecklingsföretaget kom projekthandläggare återkommande med tips och förslag gällande praktikplatser. Efter de inledande sex veckorna arbetade handläggarna vidare med att förmedla arbetsgivarkontakter, förankra Soft Skills och med empowerment, både individuellt och i grupp två gånger i veckan. Dessutom informerades deltagarna ingående om rättigheter och möjligheter, olika anställningsstöd på arbetsmarknaden och förmedlades kunskaper om hur datorer används i arbetssökandet. Individuellt stöd Projektdeltagaren hade tillgång till en handledare under projekttiden för att säkra att projektdeltagaren bibehåller fokuseringen från utvecklingsprogrammet och upprätthåller aktivitetsnivån för att öka möjligheterna till arbete. Det var genom enskilda kontakter och individuellt stöd till projektdeltagare som projektpersonalen kunde bidra till resultat. Eskilstuna Möta deltagare i grupp Projektorten Eskilstuna utgick ifrån projektverksamhet som baserades på gruppaktiviteter samt individuella kontakter. Projektet har tillsammans med utvecklingsföretagatet tagit fram ny 10 (18)

11 metod, Soft skills. Deltagarna har genom utvecklingsprogrammet kunnat identifiera och se användningsområden med egna soft skills. Utvecklingsplaner har varit viktiga dokument ur det perspektivet. Projektet i Eskilstuna hade för ambition att möta deltagarna där de befinner sig. Det skapades möjlighet för sökande att snabbt kunna nå projekthandläggare både via telefon, mail och spontana besök. Det sistnämnda har varit mycket uppskattat hos deltagarna. Detta förhållningssätt mot deltagarna har funnits hela projekttiden. Projektet konstaterar att många i projektets målgrupp har stort behov av att få ha en och samma handläggare under en längre period. Andra aktiviteter Studiebesök på en typisk manlig arbetsplats genomfördes därefter där både män och kvinnor deltog. Arbetsgivaren uppmuntrade då de kvinnliga deltagarna att söka arbete hos dem. En större heterogen deltagargrupp gjorde även ett studiebesök på ett vårdföretag, vilket kan kategoriseras som typiskt kvinnligt arbete. Inom de enskilda samtalen har projekthandläggarna kontinuerligt tagit upp diskussion med deltagarna att tänka yrkesval ur ett jämställdhetsperspektiv. Metod utvecklingsplanen Utvecklingsföretaget hade med sig in i projektet en handlingsplan de använt sig av i tidigare arbete med sökanden, med bl a S.M.A.R.T-tänk kring målbeskrivning. Projektet och utvecklingsföretaget arbetate kontinuerligt med justering och förbättring av utv. planen. Metod Informationsträff med efterföljande speed-samtal Varje presumtiv deltagare kallades till ett informationsmöte om projektet. Under den senare delen av projektet medverkade också personal från utvecklingsföretaget vid dessa informationsmöten. Fr.o.m. hösten 2013 fick de sökande som kom till informationen även möjlighet till ett speed-samtal med teamets psykolog för att säkerställa att alla som kom till informationsmötet inför gruppstarten på utvecklingsföretaget inte hade några frågor eller tveksamheter kring informationen och sitt ev. deltagande. Under speedmötet ställde psykologen två frågor. Dels hur de uppfattat informationen om gruppaktiviteten samt om de var intresserade av att delta i gruppträffarna. Sökanden upplevde det mycket positiv att få en chans i enrum att få förtydliga informationen, få ett snabbt svar, samt tid att fundera på det erbjudande som de fick. Individuellt stöd parallellt med gruppaktiviteter Projektorten Eskilstuna har i likhet med projektuppdraget arbetat med deltagarna på individnivå parallellt med insatser som har pågått för grupper. Det är genom enskilda kontakter med projektdeltagare som resultatet framkom. Projektet kan konstatera att målgruppen är i stort behov av fördjupat stöd och nära individuella kontakter. 11 (18)

12 Motala Grupper träffades varje vecka Arbetssätt i Motala har byggts upp med fokus på täta kontakter och större tillgänglighet för projektdeltagare. Projektorten Motala utgick ifrån erfarenheter från ett tidigare ESF projekt (Ung möjlighet) som tydligt visade framgångar i att arbeta nära projektdeltagare. Liknande koncept applicerades på projektverksamhet för Lika villkor. Utgångspunkten var att dels ta emot varje grupp efter utvecklingsprogrammet, behålla den för att bevara gruppdynamiken samt gruppsamhörighet och trygghet som redan var skapad på utvecklingsföretaget. Det var viktigt att behålla kontinuerlig kontakt med grupper under hela projekttiden. På det viset kunde man även upprätthålla samt bibehålla större tillgänglighet för grupper men även deltagarna. Varje grupp fortsatte att träffas minst en gång i vecka i projektet, delta vid olika seminarier, informationsträffar, möta flera gästföreläsare. Deltagarna fick genom dessa tillfällen bättre kännedom om egna rättigheter samt möjligheter på arbetsmarknaden. Olika insatser, aktiviteter genomfördes för varje grupp: genomgångar av hjälpmedel, hjälpmedelsväskan, information om Arbetsförmedlingens stöd och hjälp riktad mot målgruppen, information om framtidsutsikter på arbetsmarknaden, möte med arbetsgivare, utbildningsinformationer, besök och information om stöd och hjälp från Handikappsföreningar, information från facklig organisation osv. Framtagen arbetsätt har visat sig vara framgångsrik ur flera aspekter. De flesta deltagare uppskattade struktur och schemalagt tid i projektet genom projektschema för varje vecka, många deltagare har även uppskattat regelbundna gruppträffar i projektet ur socialt perspektiv. Flertal av projektdeltagare känner utanförskap, har svårt med att skapa och behålla ett större socialt sammanhang, har ingenstans att ta vägen och små sociala kretsar eller nästa inga alls. Detta har visats vara tydligt bland projektdeltagarna som har psykisk funktionsnedsättning och annars har svårare att skapa och behålla sociala kontakter. Genom grupptillhörighet och regelbundna träffar har deltagarna fått träning och övningar i kommunikation och samarbete med andra som del av konceptet Soft skills. Individuellt stöd i kombination med gruppaktiviteter Projektet har parallellt med gruppaktiviteter arbetat intensivt med projektdeltagarna på individnivå genom flertal samtal: överlämningssamtal på utvecklingsföretaget, kartläggning, samtal med arbetspsykologen, uppföljningssamtal, planeringssamtal, uppföljningar på arbetsplatser, utbildningsplatser. Genom tätare kontakter med projektdeltagarna har projektet skapat närmare relationer och kunnat nå upp till bättre bedömning av varje deltagarens status utifrån principen att möte deltagaren där han befinner sig. Med hjälp av utvecklingsplaner samt nära kontakt med deltagarna även efter de första veckorna i projekt har projektgruppen kunnat få samlad bild och optimal uppfattning av deltagarnas önskemål och ambitioner. Matchningsprocesser har därmed fått en ytterligare kvalitativ dimension. 12 (18)

13 5. Deltagande aktörer i projektet Projektet Lika villkor startade samarbete och samverkan tillsammans med Handikappsförbundens samarbetsorganisation HSO, Hjälpmedelsinstitutet samt Företagsförbundet. Handikappsförbundet tillförde kompetensen genom en person som var anställd som projekthandläggare, metod under 2012 enl. ursprunglig planering. Projekthandläggare-metod skulle bidra med insatser och aktiviteter i första hand riktade mot målgruppen ur HSO perspektiv, även genom kunskapsöverföring till projektgruppen samt arbetsgivare, samordning mot lokala HSO föreningar, utveckling av projektmetoder mm. Som samverkanspartner bidrog HSO även som representant i Styrgruppen. Projekthandläggare sade upp sig hösten 2012 och därefter avslutade HSO samarbete med projektet och medverkan i Styrgruppen under våren 2013 med motivation att de inte anser ha möjlighet att påverka i den utsträckningen de önskade. Därefter togs beslut i Styrgruppen att projektet ska fortsätta samverkan och samarbeta med lokala handikappsföreningar. Projektet har haft bra samarbete med ESOF, Eskilstuna avs. uppbyggnad och validering av mentorer, metod Mentorskap. Hjälpmedelsinstitutet samverkande i projektet på flera sätt: institutet genomförde utbildningsinsatser i första hand riktade till deltagare, men även till projektpersonal och specialistgrupper på Arbetsförmedlingen. Hjälpmedelsinstitutets medarbetare bidrog med externa informationsinsatser, undersökning och kartläggning mm. Syfte och mål med Hjälpmedelsinstitutets samarbete var att öka kunskaper och hjälpmedel, framtaget sammanställning samt rekommendation återfinns i bilaga till Slutrapporten. Efter initiativ från projektgruppen och Styrgruppen bildades enn arbetsgrupp bestående av representnter från Hjälpmedelsinstitutet, projektet och Arbetsförmedlingens specialister för att analysera och ta fram förslag som gör hjälpmedel mer tillgängliga för den sökande samt bygga en samarbetsmodell Handisam Projektet hade även kontakter med Handisam i marknadsförings syfte samt för kunskapsöverföring. Svensk Tillgänglighet Svensk Tillgänglighet anlitades av projektet i samband med utformning, uppbyggnad av metoden Mentorskap. Konkreta insatser av Svensk Tillgänglighet bestod av: anpassning av valideringsverktyg, genomförande av validering av mentorer samt utvärdering och sammanställning av metoden Mentorskap. Tre Utvecklingsföretag: Ingeus i Botkyrka/Salem, Iris Hadar i Eskilstuna och Work för You i Motala anlitades för att genomföra utvecklingsprogram. Konsultföretag Multi Tud AB anlitades ur arbetsgivarperspektiv och i syftet att underlätta för projektets tillgång till de nationella och internationella nätverken, kunskapsöverföring av Skills arbetet inom Sverige och EU, planering och genomförande av transnationella aktiviteter, närmare kontakt med flera branschorganisationer, sektors initiativ osv. Företagets representant 13 (18)

14 anställdes i projektet under ett antal månader 2012 i syfte att samordna och koordinera i första hand transnationella insatser samt samarbete med branschorganisationer. Den tänkta samverkan mellan projektet och Företagsförbundet ledde däremot inte till konkreta resultat. Projektets organisation bestod av Styrgrupp och projektpersonalgrupp. Styrgruppen för Lika villkor bildades under mobiliseringsfasen och verkade därefter under resterande projektperioden. Styrgruppen träffades i princip varannan månad. Under projektperioden skedde byte av ordförandeskapet/projektägaren; det tillkom medlemar samtidigt som en del medlemar avslutade sin medverkan i Styrgruppen. HSO avslutade sin medverkan hösten Framkommer att uppdrag och roll för styrgruppsmedlemar var inte tydliga och väl definierade i början av projekttiden vilket även påpekades av processutvärderaren. Först i mars 2013 godkändes dokument Uppdrag och roller för projektet Lika villkor. Projektpersonalgruppen bestod av tre projekthandledarna på respektive projektort samt projektkansliet. Den delen av projektorganisationen utsattes för ganska omfattande personalomsättning, projektet lyckades inte helt att skapa bra kommunikation, samarbete och erfarenhetsutbyte internt vilket påverkade negativt projektets processer och verksamhet. I projektansökan återfinns beskrivning av syftet och målsättning med referensgrupper som skulle finnas för projektet ur rådgivande perspektiv. I referensgrupper skulle Hjälpmedelsinstitutet och FöretagsFörbund ingå. Avstämningsrapporten beskrivare ytterligare en referensgrupp ur brukarperspektiv relaterat till utveckling av mentorskap. Projektet har dock inte lyckats med att bilda referensgrupper samt samordna och dra nytta av de enl. ursprunglig planering. 6. Jämställdhetsintegrering Ur Projektansökan framkommer att projektet ska genomsyras av jämställdhetsperspektiv bl.a. gällande jämt fördelat antal kvinnor och män som ska delta i projektet, vid upphandling av tjänster såsom utvecklingsprogram samt i nära samarbete med upphandlad processutvärdering ur lärande utvärderingsperspektiv. Insatser och aktiviteter med innehåll av jämställdhets perspektiv har innefattat informationsgenomgångar, diskussioner i grupper, besök av gästföreläsare så som arbetsgivare, facklig organisationer, Arbetsförmedlingens specialister, prognosansvariga. Projektet har anordnat studiebesöken för projektdeltagarna i syftet att i reell miljö beröra jämställdhetsperspektiv, uppmuntra män och kvinnor att våga ta steg över könsgränser, stimulera till utbildningar över det traditionella. Inom utvecklingsprogrammet har diskussion förts med deltagarna om yrken kontra kön. Även vid gruppaktiviteter under den längre tiden i projektet togs frågan upp att göra studiebesök 14 (18)

15 exempelvis på en typisk manlig arbetsplats och då i första hand uppmuntra kvinnliga deltagare. Gruppuppföljningar därefter bidrog till diskussioner om typiska manliga och kvinnliga arbetsplatsen. Vid kontakter med projektdeltagare på individnivå har diskussion om bredare jämställdhets perspektiv pågått under projekttiden. Projektet kan konstatera att många deltagare har omedvetet fastnat i könsroller och tankesätt där det krävs långa och intensiva debatter för att få deltagarna att få en mer könsneutral inställning till arbete och uppgifter i samhället. Projektet kan vidare konstatera att fokus på varje projektdeltagarens egna Soft skills (oavsett kön) bidra till positiva effekter betr. jämställdhet. Vikten av att identifiera och använda de mjuka färdigheter på vägen mot arbetsmarknaden medför att projektdeltagarna vågade bredda sitt perspektiv även ur jämställdhetsaspekten. 7. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet vare en central del i projektet med tanke på målgruppen. Projektet skulle initialt göra en fördjupad analys av tillgänglighet i projektet samt utbilda projektpersonal. HSO och Hjälpmedelsinstitutets skulle bidra med sina goda kunskaper i tillgänglighet för målgruppen och därmed öka lärande i projektet. Projektet kan konstatera att fysisk tillgänglighet av projektlokaler där projektverksamhet bedrevs var bra. Mindre tillgängliga var dock lokaler och verksamet som pågick på utvecklingsföretagen i första hand i Botkyrka och Motala trots tydliga krav om optimal tillgänglighet enl. gällande avtal. Projektet lade inte tillräckligt fokus på förbättringsåtgärder vad gäller tillgänglighet av kommunikation samt information för projektdeltagarna. Projektet önskade snabbare tillgång till av s.k. anpassningsmoduler (FAM) för deltagarna där Botkyrka lyckades bäst medans Eskilstuna upplevde att FAM inte varit möjligt att tillämpas under utvecklingsprogrammets gång. Det gjordes två försök att få in detta verktyg i utvecklingsprogrammet, som dock hindrades av regler kring när FAM kan tillämpas. Däremot kan projektet konstatera att tillgänglighetsperspektiv fanns beträffande uppbyggnad samt framställning av metoden Mentorskap. I samverkan med ESOF, Eskilstuna samt Svensk Tillgänglighet, där den senare utformat certifieringen av mentorerna, har projektorten Eskilstuna arbetat fram ett mentorskapsprogram. Detta program syftar till att öka förståelsen på arbetsplatser för personer med funktionsnedsättningar i ett arbete. Därmed ökar kunskaper och förståelse för målgruppen och arbetsplatsen samt arbetsuppgifter blir även mer tillgängliga. De utvalda mentorerna har egen erfarenhet av funktionsnedsättning och har också erfarenhet från arbetslivet. Sammanfattningsvis bör stöd av mentor för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i arbetssituationen och på arbetsplatsen utgöra ett mycket bra komplement till andra stödjande insatser samt bidra till ökat tillgänglighet både för anställda personer samt bättre stöd för arbetsgivare. 15 (18)

16 Insatser och aktiviteter riktade mot målgruppen, genomförda i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet har ökat kännedom om hjälpmedel hos målgruppen i hela projektet. Hjälpmedelsinstitutets specialist har regelbundet genomfört informationsträffar med projektdeltagare, även genom konkreta demonstrationer av olika hjälpmedel, i första hand de kognitiva. I de allra flesta fall har inte målgruppen haft någon eller bristfällig kännedom innan och insatser var uppskattade. Hjälpmedelsväskan som skapades under 2013 gav möjligheten för deltagarna att även prova hjälpmedel. Sammanfattningsvis kan mer intensiva insatser avs. hjälpmedel förbättra tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. 8. Regionala prioriteringar Ej aktuellt. 9. Spridning och påverkansarbete Projektets ambitioner var att genom spridnings och påverkansarbete i samverkan med HSO påverka beslutsfattare i samhället, ta fram framgångsrika arbetssätt som skulle indirekt kunna ha positiva effekter och nytta även för HSO medlemar, skapa och utveckla prodessmodell i syftet att öka möjligheter för målgruppen att öka sysselsättning, få arbete osv. I samband med förändrade förutsättningar samt tidigare avslut av projektet har varken implementeringsplan eller spridningsplan utarbetats. Däremot kvarstår Styrgruppens samt projektägarens ambitioner och intentioner att genom sammanställd projektdokumentation och underlag som beskriver metoden Soft skills (utvecklingsprogram), framtagen metod Mentorskap, sprida projektresultat och påverka mottagande organisation, Arbetsförmedlingen. Hjälpmedelsväskor är övertagna av Arbetsförmedlingens kontor där projektet bedrevs och arbete med att vidare utveckla utbildnings och informationsinsatser för personal, Arbetsförmedlingens specialister har påbörjats. 10. Extern utvärdering Projektet har upphandlat tjänsten processutvärdering av Sweco EuroFuture AB i början av projektperioden. Slutrapport Utvärdering av ESF-projekt Lika villkor; Slututvärdering återfinns som bilaga till denna slutrapport. Kort sammanfattning ur Sweco s slutrapport belyser en del brister och svagheter i och kring projektet, dennes organisation och processer. Processutvärderaren konstaterar att projektet har nått delvis mål men inte alla. 16 (18)

17 Rapporter ger även sammanfattningar samt samlad uppfattning ur utvärderarens perspektiv, lärdomar på flera nivåer, av vikt att beakta, vilket även framfördes till Styrgruppen. 11. Egenutvärdering Projektet har inte utarbetat metod och arbetsätt för egenutvärdering. Däremot kan konstateras att projektverksamhet, insatser och aktiviteter har innefattat inslag av egenutvärdering i den mening som avser teamuppföljningar, projektmöten, i viss mån erfarenhetsutbyte mellan projektorterna osv. Projektorterna har dock haft kontinuitet av egenutvärdering var för sig. 12. Kommentarer och tips Tips till framtida projekt Skapa och förbered förutsättningar innan start, ta fram väl genomtänkt och förankrad projektidé. Förankringsarbete, överenskommelse med ev. samverkanspartner bör färdigställas under förprojekteringer. Projektet ska ha väl definierad projekt och programlogik, utarbetat aktivitetsschema, väl definierad målsättning och förväntade effekter samt resultat, projektpersonal behöver kompetensinsatser i att lära sig vad det innebär att arbeta i ett projekt, inte enbart projektledningen, lärande utvärdering och uppföljning ska vara till nytta för projektet. Det är av stort vikt att definiera ansvarsområden för projektägare och Styrgruppen och ha aktivt åtagande av samtliga Styrgruppsmedlemar. För en lyckat projekt är stöttning från Styrgruppen och organisationen nödvändigt. Det är viktigt att utarbeta samt analysera riskfaktorer och säkra alternativa lösningar så lång det är möjligt i förväg. Vad gick bra? Projektverksamhet på alla tre projektorter har fungerat. Projektdeltagare är nöjda med projektet och uppfattar projektets insatser och aktiviteter som positiva och utvecklande i första hand avs. utvecklingsprogrammet. Projektpersonalen har skapat och genomfört projektaktiviteter och insatser efter de förutsättningar som gavs. Projektet har tagit fram och prövat ny metod Soft skills med fokus och rekommendationer avs. utvecklingsprogrammen. Projektet har åstadkommit bra resultat, tagit fram och prövat ny metod Soft skills, metod avs. hjälpmedel (hjälpmedelsväskan), tagit fram och testad del (validering) av metoden Mentorskap. Vad gick mindre bra och varför? Projektet har mött flera problem och inte lyckats att lösa en del av dem. Ett antal omständigheter har bidragit till att projektet ej helt lyckats såsom: en samverkanspartner, HSO avbröt samarbete med projektet, byte av styrgruppsmedlemar, projektledning och personalgrupp, bristande kommunikation mellan Arbetsförmedlingen och projektet, otydlig 17 (18)

18 kommunikation med ESF. Projektet beviljades inom ramen för nationell utlysning men lyckades inte att åstadkomma resultat och effekter på den nivån. Otydliga mål och delmål, som ändrades över tiden, bristfällig projektstyrning, struktur och kommunikation inom och utanför projektet är en del av de bidragand faktorer som ledde till tidigare avslut av projektet. 13. Kontaktpersoner Reza Majlesi, projektägare Biträdande marknadschef Arbetsförmedlingen, Marknadsområde Södra Mälardalen och Östergötland Kontaktuppgifter: , Olivera Isak, projektledare Lika villkor Kontaktuppgifter: , 18 (18)