DELÅRSBOKSLUT med helårsprognos 2014

Transkript

1 DELÅRSBOKSLUT me helårsprognos 2014

2 Delårsbokslut Delårsbokslut 2014 me helårsprognos Enligt en kommunala reovisningslagen skall et varje år göras ett elårsbokslut och om et är möjligt skall et göras en jämförelse me samma perio föregåene år, vilket för etta elårsbokslut är jämförelsen me elårsbokslut Delårsbokslutet är et perioiserae resultatet per och helårsprognosen är en uppskattning av et förväntae resultatet per Perioiseringar är gjora för att rätt kostna/intäkt skall belasta rätt måna. Även skul och forringsbokföring är gjor. Delårsbokslutet är en väsentlig el av ekonomistyrningen. Den ger upplysningar om kommunens verksamhet och finansiella situation utifrån go ekonomisk hushållning. Målgrupper för elårsbokslutet är i första han kommunfullmäktige och samtliga förtroenemän. Förjupa information om verksamheterna presenteras i nämnsvisa elårsbokslut vilka finns tillgängliga på kommunstyrelseförvaltningen. För mer information om kommunen är u välkommen att besöka vår hemsia:

3 Innehållsförteckning 1. År i korthet Befolkning/arbets-markna Ekonomi Ekonomi och verksamhetsstyrning i Gislaves kommun Uppföljning av övergripane mål Moell för finansiell analys Resultat Kapacitet Risk Kontroll Framti Ekonomi Resultaträkning Kassaflöesanalys Balansräkning Noter Nämnernas riftsreovisning Nämnernas investeringsreovisning Kommunstyrelsen Räningsnämnen Tekniska nämnen Bygg- och miljönämnen Socialnämnen Fritisnämnen Barn- och utbilningsnämnen Kulturnämnen Fastighetsnämnen Sammanställ reovisning Reovisningsprinciper Orlista Läsanvisningar av tabellerna me mål i elårsbokslutsokumentet

4 1. År i korthet 1.1 Befolkning/arbetsmarkna Befolkningsutveckling Från 31 ecember 2013 till 31 juni 2014 har befolkningen i Gislaves kommun ökat me 54 personer. Vi årsskiftet var folkmängen i kommunen personer och en 31 juni hae vi ärme ökat till personer. Befolkningsökningen beror på en fortsatt positiv utrikes inflyttning me ett invanringsöverskott på 87 personer. Föelseöverskottet är också positivt me plus 34 personer. Inrikes flyttningsöverskottet är fortsatt negativt och är hittills i år minus 67 personer, vilket är ungefär på samma nivå som e senaste åren. Historiskt minskar befolkningen totalt uner anra halvan av året mycket på grun av ännu högre utflyttning. Arbetsmarknasutveckling Totala anelen arbetslösa personer i juni 2014 mellan 16 och 64 år var 7,7 procent. Anelen i riket var 7,6 procent och i länet 6,4 procent. Anelen i Gislaves kommun har minskat jämfört me samma perio föregåene år som å låg på 8,5 procent. Ungomsarbetslösheten visar anelen arbetslösa ungomar och ungomar som finns i något åtgärsprogram mellan 16 och 24 år. För Gislaves kommun ligger nivån i juni 2014 på 12,9 procent jämfört me riket på 14,2 procent och länet på 10,9 procent. Anelen har minskat i Gislaves kommun jämfört me samma perio föregåene år som å låg på 15,2 procent. Konjunkturläget augusti 2014 Gislaves kommun har en stor anel små- och meelstora företag som starkt påverkas av konjunkturläget. Enligt Konjunkturinstitutets senaste rapport befinner sig Sverige fortsatt i en utragen lågkonjunktur. Sverige BNP var oföränra uner e två första kvartalen i år och en svag utveckling på efterfrågan av svenska varor ämpae exporten och näringslivets investeringar minskae. Detta är fortsatt till följ av finanskrisen 2008 och et beräknas fortsatt ta ti innan Sverige 3

5 når konjunkturell balans. Lågkonjunkturen har mefört en hög arbetslöshet och låg inflation uner flera års ti. (Konjunkturinstitutet augusti 2014) 1.2 Ekonomi Delårsresultat Beaktat osäkerheter avseene pensionskostnaer och skatteintäkter är resultatet avsevärt bättre än en bugeterae nivån per en sista augusti mean prognosen för helåret visar en prognos i närheten av bugetera nivå. Resultatet uppgår till + 30,2 mnkr vilket är avsevärt lägre än resultatet per men för 2013 ingick en prognostisera återbetalning från AFA me 27,3 mnkr. Frånräknat enna engångsåterbetalning från AFA år 2013 är e båa prognoserna likartae. Resultatet +30,2 mnkr beror framförallt på att nämnerna har förbrukat 30 mnkr minre än va som är bugeterat för enna perio. I och me att avtalsrörelsen för 2014 ej är avklara finns för enna el ett överskott per på 11,6 mnkr vilket kommer att förelas å avtalet är klart uner Helårsprognos Utifrån nämnernas antagane om helårsprognosen blir resultatet för ,2 mnkr. En osäkerhet i enna prognos är hur stor el av investeringsanslagen som kommer att förbrukas uner Denna osäkerhet påverkar resultaträkningen avseene avskrivningar, interna kapitalkostnaer samt räntekostnaer. Den av kommunfullmäktige beslutae bugeten för 2014 angav ett årsresultat på +1,5 mnkr. Resultatet för 2014 skulle ärme bli +2,7 mnkr bättre än bugeterat resultat vilket framförallt beror på följane faktorer: Nämner/styrelser +6,2 mnkr Skatteintäkter -1,6 mnkr Räntenetto -1,0 mnkr Avskrivningar +1,5 mnkr Återlag kapitalkostna -4,3 mnkr Pensionskostnaen/personalomkostnaer +2,0 mnkr Investeringsnivåer uppgår investeringarna till 111,4 mnkr och för helåret beräknas investeringsnivån uppgå till 191 mnkr vilket är 16 mnkr lägre än en bugeterae investeringsnivån 207 mnkr. Gislaves kommun har som följ av höga investeringsnivåer uner ett flertal år upptagit långfristiga lån me 40 mnkr uner Om prognostiserat riftresultat samt investeringsnivå faller in så måste troligtvis upplåning göras me ytterligare 20 mnkr uner Kommunalskatten för 2014 är 22,13 %. Genomsnittet i länet är 21:80 % och för riket 20:65 % 4

6 Delårsbokslut Förvaltningsberättelse 2 Ekonomi och verksamhetsstyrning i Gislaves kommun. Go ekonomisk hushållning innebär för Gislaves kommun att verksamheten berivs effektivt i enlighet me e övergripane målen e finansiella målen uppnås som en attraktiv arbetsgivare uppnå e personalpolitiska målen. Ett grunläggane syfte me styrning är en meveten samorning och inriktning av verksamhetens elar mot gemensamma mål. Helhetssynen är növänig för att nämnerna i sin verksamhetsplanering ska ta ansvar för en samlae kommunala verksamhetens utveckling utöver en egna kärnverksamhetens behov och intressen. För att samorna och ge ett utökat stö för verksamheten har gemensamma efinitioner samt en styrmoell för ekonomi- och verksamhetsstyrning utvecklats. Ekonomi- och verksamhetsstyrning innebär att kommunfullmäktige har antagit en Vision, övergripane mål, Finansiella mål samt Personalpolitiska mål. För att nå essa mål har kommunfullmäktige för år 2014 angivit ett antal konkretiserae mål som ska styra mot e övergripane målen och visionen. Visionen skall beskriva va kommunfullmäktige vill uppnå på längre sikt. Visionen skall vara ett reskap för styrning av en kommunala verksamheten. Gislaves kommun har en vision som är en lestjärna för hur vi vill att kommunen skall utvecklas. Visionen skall vara styrane för bugetarbetet. I Gislave kommun får u ti på ett annat sätt. Här är et nära till jobbet, naturen, vännerna och familjen, nära mellan människor och nära till e gemensamma besluten. I Gislaves kommun är ingenting omöjligt. Samarbete och ömsesiigt förtroene gör Gislave till en kommun är steget är kort från tanke till hanling. Kan u säga et, så kan u göra et. I Gislaves kommun kan vi konsten att förvåna. Från en inustri som servar framtien me kunnighet och klipskhet till en kulturverksamhet utöver et vanliga. Här får u nytta av in nyfikenhet. Övergripane mål skall tyliggöra inom vilka elområen som arbetet ska inriktas för att visionen på sikt skall uppnås. De övergripane målområena är: Infrastruktur och kommunikationer Trygghet, säkerhet och folkhälsa Uppleva och göra Bygga och bo Lärane och utveckling Demokrati och ialog Miljö och energi Näringsliv och arbetsmarkna Stö och omsorg Finansiella mål är et viktigaste instrumentet för att styra tillelning av resurser till verksamheten. De finansiella målen är anpassae för att skapa ett ekonomiskt resultat som klarar framtia åtaganen i form av bl a pensionskostnaer m m. Resultatnivån uner femårsperioen ska uppgå till i genomsnitt minst 15 mnkr per år Soliiteten (exkl. pensionsskul) för perioen ska, som genomsnitt, inte vara lägre än 73 procent. Personalpolitiska mål är av avgörane betyelse båe för att öka kommunens attraktivitet som arbetsgivare och för att bira till go ekonomisk hushållning. De personalekonomiska målen är Gislaves kommuns löne- och personalpolitik ska främja oss som attraktiv arbetsgivare Riktae meel för struktursatsningar Åtgärer utefter mearbetarenkätens resultat Utveckla lönebugetprocessen Omställningar vi organisationsverksamhets föränringar. Hos Gislaves kommun är helti en rättighet och elti en möjlighet. Arbetet på nämnsnivån utgår sean från att utföra givna inriktningar utifrån givna ekonomiska ramar. I etta planeringsarbete gör respektive nämn en verksamhetsbuget som beskriver verksamhetens uppgift, va en skall göra och för vem. Även på nämnsnivån utarbetas mål för verksamheten utifrån e övergripane målen.

7 3 Uppföljning av övergripane mål. För att ge en bil av et arbete som har genomförts i kommunens olika verksamheter för att uppnå e övergripane målen reovisas här några av essa för respektive övergripane mål. Hastighetsmätarna visar en aggregering av nämnernas styrmått/mättal för att mäta om e år på väg i rätt riktning mot målen. Om pilen visar noll kan et bero på att målet inte är uppfyllt eller enbart kan mätas på helårsbasis. Gult visar att målet är elvis uppfyllt och grönt att målet är uppfyllt. Infrastruktur och kommunikationer Trygghet, säkerhet och folkhälsa Detta övergripane mål innebär att Gislaves kommun ska i samverkan me närliggane kommuner ha go infrastruktur i form av järnvägar, vägar och GC-vägar samt nät för IT och VA. Gislaves kommun ska ha en väl fungerane kollektivtrafik, oberoene av aministrativa gränser. Detta övergripane mål innebär att Gislaves kommun ska erbjua en miljö som skapar trygghet och säkerhet. Gislaves kommun ska motverka social och ekonomisk otrygghet. Gislaves kommun ska arbeta för en go folkhälsa genom att unerlätta för spontanaktiviteter och aktivt ta tillvara föreningslivets kraft. Har genomförts genom. Öka turtäthet på linje 201 uner Utreningar om fria resor för ungomar och älre pågår. Kommunfullmäktige har antagit en brebansstrategi och hanlingsplan tas fram uner hösten Har genomförts genom. Familjecentral har öppnats i Gislave Beslut att anlägga en ny spontanirottsplats vi Gyllenforsskolan i Gislave har tagits. Kommer att stå färig hösten lekplatser har rustats upp i Anerstorp Tagit fram en integrationsstrategi som förväntas antas i oktober 6

8 Uppleva och göra Bygga och bo Detta övergripane mål innebär att Gislaves kommun ska erbjua attraktiva turismupplevelser uner hela året. Detta övergripane mål innebär att I Gislaves kommun ska et finnas ett varierat utbu av attraktiva boenemiljöer. Gislaves naturtillgångar skogarna, sjöarna och varierane lanskap ska utvecklas och använas för boene, rekreation och upplevelser. Gislaves kommun ska vara en kommun me ett rikt och inspirerane utbu av kultur- och fritisaktiviteter som uppmuntrar till möten mellan människor av olika bakgrun och åler. Har genomförts genom. Fortsatt utveckling av Makerspace bl a genom stickcaféer Fortsatt utveckling av Gislavesleen Befolkningen i Gislaves kommun ska öka. Gislave ska stärkas som centralort och varje ort ska utvecklas efter sina särrag. Lansbyg och tätort ska komplettera varanra. Har genomförts genom att Påbörjat ny översiktsplan för Gislave. Kommunen har en tillåtane attity va gäller byggnation i attraktiva lägen (ej strannära) 7

9 Lärane och utveckling Demokrati och ialog Detta övergripane mål innebär att Barn och unga ska växa upp i en miljö som uppmuntrar till elaktighet, inflytane och ansvar. Kompetens och engagemang ska utveckla läranet me omvärlen i fokus. Läranet ska vara flexibelt och utgå från iniviens förutsättningar. Samverkan ska ske me förälrar, näringsliv och anra aktörer. Detta övergripane mål innebär att I Gislaves kommun ska meborgarna kunna påverka och ta ansvar för samhällsutvecklingen. Fler ska elta i e emokratiska processerna. Kommunens befolkningsstruktur ska avspeglas blan anställa och förtroenevala. Verksamheten i Gislaves kommuns ska anpassas till omvärlen och kommuninvånarnas behov, samt stå för öppenhet och vara tillgänglig för meborgarna. Har genomförts genom Inom skolan använs moern teknik och nya arbetsformer som ett verktyg för kunskapssökane, kommunikation, skapane och lärane. Fler skolor involveras i arbetet me läsplattor Har genomförts genom Arbetet utifrån minoritetslagstiftningen fortsätter Hanboken för meborgarialog är implementera 8

10 Miljö och energi Näringsliv och arbetsmarkna Detta övergripane mål innebär att Gislaves kommun ska arbeta för att nå ett långsiktigt hållbart samhälle me en go livsmiljö utifrån ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Gislaves kommun ska meverka till att uppnå e nationella och regionala miljömålen. Detta övergripane mål innebär att Gislaves kommun ska vara en inustrioch upplevelsekommun prägla av förnyelse och ifferentiering i näringslivet. Gislaves kommun ska ha ett näringsliv som ligger i framkant av utvecklingen. Det ska finnas ett etablerat samarbete mellan kommunen och hela näringslivet som utvecklar arbetsmarknaen. Gislaves kommun ska ha en arbetsmarkna me hög förvärvsfrekvens som innefattar alla i yrkesverksam åler. Har genomförts genom Samverkansgrupp för arbetet me att sanera förorenae områen samt eponier har bilats Utrening av hushållssopor me ett perspektiv på hållbarhet och miljö har gjorts. Arbetet fortsätter uner Har genomförts genom Implementering av riktlinjer för bättre service till företagen pågår. Uner året har verksamheten Kompassen startats på Navigatorcentrum. Där finns ungomarna agligen, ungomarna coachas för insatser såsom praktik inom arbetsmarknasorganisationens verksamheter, praktik inom kommunens förvaltningar och KUL-anställningar (Kommunala ungomslyftet). 9

11 Omsorg och stö Detta övergripane mål innebär att Gislaves kommun ska stöja och stimulera kommuninvånarnas egen förmåga att ta tillvara möjligheterna att leva ett gott liv. Gislaves kommun ska möta meborgarnas behov av stö och omsorg me kvalitet, öppenhet och hög gra av tillgänglighet. Gislaves kommun ska samarbeta me olika parter för att skapa gott stö och go omvårna. Har genomförts genom Arbete me systematiskt kvalitetarbete inom socialnämnens arbete pågår Stöjer och informerar anhöriga som vårar närståene att ta el av et utbu som socialnämnen tillhanahåller. 10

12 4 Moell för finansiell analys För att beskriva och analysera kommunens ekonomiska läge använs fyra rubrikområen som benämns resultat och kapacitet samt risk och kontroll. Resultat Risk Kapacitet Kontroll 1. Finansiellt resultat Här analyseras perioens resultat samt balansen mellan intäkterna och kostnaerna. En analys görs även över årets investeringar och eras utveckling och finansiering. Nyckeltalen som reovisas här är; Perio resultat och prognostiserat resultat Perioens investeringar och prognostiserae årsnivå 2. Kapacitet Här reovisas kommunens finansiella motstånskraft på lång sikt. Ju starkare kapacitet kommunen har esto minre känslig blir kommunen för konjunkturnegångar. 3. Riskförhållane Uner en treje aspekten beöms hur kommunen klarar att möta finansiella problem på kort och meellångt perspektiv. En go ekonomisk hushållning innebär att kommunen inte behöver vita rastiska åtgärer för att möta finansiella problem. Nyckeltalen som reovisas här är; Kassalikviitet Finansiell risk Borgensåtaganen Pensionsåtaganen 4. Kontroll Uner en fjäre och sista aspekten mäts hur e finansiella målen efterlevs och planer följs. En go följsamhet mot buget är ett uttryck för go ekonomisk hushållning. Nyckeltalen som reovisas här är; Måluppfyllelse Avstämning av balanskravet Nyckeltalen som reovisas här är; Soliitet Skulsättning Långfristiga skuler 11

13 4.1 Resultat INLEDNING Enligt en kommunala reovisningslagen skall et varje år göras ett elårsbokslut och om et är möjligt skall et göras en jämförelse me samma perio föregåene år, vilket för etta elårsbokslut är jämförelsen me elårsbokslut Delårsbokslutet är et perioiserae resultatet per och helårsprognosen är en uppskattning av et förväntae resultatet per Perioiseringar är gjora för att rätt kostna/intäkt skall belasta rätt måna. Även skul och forringsbokföring är gjor. HUR BLEV RESULTATET avtalet är klart uner Ett viktigt påpekane är att bugeten är förela jämnt över året vilket inte avspeglar en verkliga kostnasförelningen. Helårsprognos Utifrån nämnernas antagane om helårsprognosen skulle resultatet för 2014 bli +4,2 mnkr. Den ursprungliga bugeten angav ett årsresultat på +1,5 mnkr. Resultatet för 2014 skulle ärme bli + 2,7 mnkr bättre än bugeterat resultat vilket framförallt beror på följane faktorer: Nämner/styrelser +5,2 mnkr Skatteintäkter -1,6 mnkr Räntenetto -1,0 mnkr Avskrivningar +1,5 mnkr Återlag kapitalkostna -4,3 mnkr Pensionskostnaen/personalomkostnaer +2,0 mnkr Finansförvaltning Försämrae skatteintäkter me 1,6 mnkr beror framförallt på att skattekraften för invånarna i Gislaves kommun men även lanets skattekraft har ökat minre än va SKL:s prognoser angav å bugeten antogs. Delårsresultat Beaktat osäkerheter avseene pensionskostnaer och skatteintäkter är resultatet per en sista augusti avsevärt bättre än en bugeterae nivån och avseene prognosen för helåret är resultatet något bättre. Resultatet uppgår till +30,2 mnkr vilket är mycket högt för Gislaves kommun. Resultatet 30,2 mnkr beror framförallt på att nämnerna har förbrukat 30 mnkr minre än va som är bugeterat för enna perio. I och me att avtalsrörelsen för 2014 ej är avklara finns för enna el ett överskott per på 11,6 mnkr vilket kommer att förelas å Pensionskostnaerna som är bugeterae till 76,3 mnkr beräknas öka till 78,2 mnkr för 2014 vilket är en förhållanevis liten avvikelse för en så komplex verksamhet. Avskrivningarna var bugeterae till 73,5 mnkr men som en följ av en något lägre prognostisera investeringsnivå än va som förutsågs å investeringsbugeten antogs minskar avskrivningarna till 72 mnkr. Till etta kommer troligtvis nerskrivningar av anläggningar som följ av en jupanalys av anläggningsregistret. Möjligheten är antagligen stor att investeringsnivån blir lägre än prognostisera nivå 191 mnkr i och me att en verkliga investeringsnivån enbart uppgick till 111 mnkr. 12

14 Nämnernas avvikelser för riftbugeten tkr Buget 2014 Prognos 2014 Prognos helår 2014 (bugetavvikelse) Kommunstyrelsen -76,1-72,5 +3,6 Räningstjänst -31,0-31,0 0 Teknisk nämn -43,0-42,2 +0,8 Bygg och miljönämn -10,5-10,6-0,1 Socialnämn -557,6-561,9-4,3 Fritisnämn -36,9-37,1-0,2 Barn och utbilningsnämn -705,2-697,8 +7,4 Nettoinvesteringar mnkr Buget 2014 Prognos 2014 Avvikelse mot buget Kommunstyrelsen 6,8 9,9-3,1 Räningstjänsten 3,7 0,3 3,4 Tekniska nämnen 31,4 25,2 6,2 Bygg och miljönämnen 1,1 1,1 0 Socialnämnen 8,2 4,7 3,5 Fritisnämnen 6,1 3,9 2,2 Barn och utbilningsnämnen 17,0 15,3 1,7 Kulturnämnen 3,4 2,9 0,5 Fastighetsnämnen 129,1 128,1 1,0 Totalt 206,8 191,3 +15,5 Kulturnämn -26,8-26,6 +0,2 Fastighetsnämn 0,0-2,3-2,3 Totalt , ,1 +5,2 Kommentarer till respektive nämn finns uner avsnittet nämnsreovisning samt i respektive nämns separata elårsbokslut. Nettoinvesteringar Efter ombugetering av investeringsanslag från 2013 till 2014 uppgår 2014 års investeringsbuget till 206,8 mnkr. Den sista augusti har nämnerna förbrukat 111,4 mnkr av investeringsbugeten och helårsprognosen visar att 191,3 mnkr kommer att förbrukas. Effekten av etta blir att 15,5 mnkr av bugetera nivå ej kommer att förbrukas uner året, investeringar som till viss el blir förskjutna till De ekonomiska effekterna av essa förskjutna investeringar blir att avskrivningarna sjunker vilket är beaktat i resultaträkningen. Det stora bugetöverskrianet för kommunstyrelsen beror framförallt på att uner mark- och exploatering finns anslag för iverse åtgärer på kommunens mark för att göra en exploateringsbar och/eller möjlig att sälja, vs höja väret på marken/fastigheten. Den el som beräknas överskrias för 2014 är markinköp. För Tekniska nämnen beror bugetunerskrianet på bl a senareläggning av investeringar som t ex Östra inustriområet samt Torggatan i Smålansstenar, Åtgärer på Malmbäcken mm. 13

15 4.2 Kapacitet Soliitet Enligt buget 2014 skall soliiteten ej hamna uner 73 %. Delårsbokslutet per en sista augusti reovisar en soliitet på 75 % v s avsevärt bättre nivå än bugetera. Anleningen till en förbättrae nivån är en låga investeringsnivån. Däremot sjunker soliiteten till 73 % utifrån helårsprognosens investeringsnivå samt årsresultat vilket ärme följer et finansiella målet. Skulsättning Skulsättningen per är 343,8 mnkr varav lån 40 mnkr. Prognosen för 2014 visar att skulsättningen kan öka något. Om prognostisera investeringsnivå uppnås finns ett behov av upplåning me ytterligare ca 20 mnkr. Kortfristiga skuler beräknas att uppgå till 305 mnkr vi årsskiftet vilket är högre än beroene på att et tillkommit lån me 40 mnkr. 4.3 Risk Kassalikviitet Likviitet som beskriver kommunens betalningsförmåga på kort sikt kan visas som omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skuler, kassalikviitet. I förhållane till bokslut 2013 kommer kassalikviiteten enligt prognosen att försämras från 49 % till 17 %. En sjunkane kassalikviitet innebär en större risk för likviitetsbrist och etta visar att me prognostiserat resultat samt prognostisera investeringsnivå finns en risk att upplåningen behöver öka ytterligare. Finansiell risk Kommuner som har lån brukar analysera riskförhållanet utifrån om lånen har bunen eller rörlig ränta. Ytterligare en riskaspekt är när lånen förfaller till betalning i och me att et å finns en teoretisk risk för att inte kunna teckna nya lån. Fr om år 2014 har kommunen upptagit lån till 40 mnkr och essa kan enligt prognosen komma att öka till 60 mnkr. I och me att et finns en låneskul så har en finansiella risken ökat, men et lån som finns har en bunen ränta till maj måna 2015 och ärme finns för närvarane ingen ränterisk. Att kommunen ej erhåller nya eller förlänga lån uner 2015 är ytterst obefintlig i och me kommunens goa grunekonomi. Till enna el måste även beaktas att et finns möjligheten att utnyttja bevilja checkkreiten. Sammanfattningsvis är beömningen att et ej finns någon finansiell risk. Borgensåtagane Det totala borgensåtaganet uppgick vi årsskiftet till 432,4 mnkr. Åtaganena avsåg till största elen kommunens bolag. 14

16 Kommunen har uner 2014 utökat borgensåtaganet me 12 mnkr till totalt 570 mnkr. Utnyttjanet har äremot enbart ökat me 0,5 mnkt till 432,9 mnkr per Det ökae borgensåtaganet avser Gislave Energi AB. Pensionsåtagane Pensionskostnaen beräknas för 2014 uppgå till 78,2 mnkr vilket är en ökning i förhållane till bugetantaganet me 1,9 mnkr. En förhållanevis liten avvikels för ett komplext områe. Detta belopp baseras på Skanias prognos per Kontroll Finansiella mål Go ekonomisk hushållning innebär för Gislaves kommun att e finansiella målen är följane: Resultatnivån uner femårsperioen ska uppgå till i genomsnitt minst 15 mnkr per år o Årets resultat beräknas till 4,2 mnkr och för perioen 12,7 mnkr, målet uppnås ej. Soliiteten (exkl. pensionsskul) för perioen ska, som genomsnitt, inte vara lägre än 73 procent. o Utifrån prognostiserat resultat samt investeringsnivå beräknas soliiteten till 72,9 % och för perioen 74 %, målet uppnås. Avstämning av et finansiella målet resultat mnkr Föreg perio Finansiellt mål 15,0 15,0 15,0 15,0 15,0 Bugeterat 1,5 1,5 6,1 9,0 7,3 resultat Reovisat resultat 4,2 Avvikelse mot fin mål Perioens genomsnittliga resultat (mnkr) +30,8-10,8 Perioen visar en positiv avvikelse mot et finansiella målet me 30,8 mnkr men utifrån prognosen för 2014 blir avvikelsen för etta år -10,8 mnkr. Dessa belopp sammanvägt (+20 mnkr) kommer att isponeras uner e kommane åren vi avstämning mot et finansiella målet. Me en av kommunfullmäktige antagna bugeten som grun blir et genomsnittliga resultatet för perioen ,7 mnkr (inkl upparbetat resultat på +20 mnkr). Det finansiella målet +15 mnkr som genomsnitt för perioen är ärme inte uppnått och måste beaktas i et kommane bugetarbetet. 12,7 Avstämning av et finansiella målet soliitet mnkr Föreg perio Finansiellt mål 73,0 73,0 73,0 73,0 73,0 Bugeterat 71,7 71,3 71,5 71,6 71,7 resultat Prognos 72,9 Avvikelse mot fin mål Perioens genomsnittliga soliitet % +11,0-0,1 74,0 I och me att soliiteten varit bättre än et finansiella målet för föregåene perio uppnås et finansiella målet för planperioen förutsatt att e kommane årens nivåer bibehålls på bugetera nivå. Personalpolitiska mål Personalpolitiska mål är av avgörane betyelse båe för att öka kommunens attraktivitet som arbetsgivare och för att bira till go ekonomisk hushållning. De personalekonomiska målen och ess måluppfyllelse beskrivs nean. 1) Gislaves kommuns löne- och personalpolitik ska främja oss som attraktiv arbetsgivare Riktae meel för struktursatsningar Åtgärer utefter mearbetarenkätens resultat Utveckla lönebugetprocessen Omställningar vi organisations- verksamhets föränringar. Måluppfyllelse Uner året har et arbetats me flera av e utvecklingsområena som efinieraes i en kommunövergripane hanlingsplan för utifrån resultatet av mearbetarenkät Till exempel efiniera kompetenstrappa för chefer inom ramen för 15

17 framtagen learskapspolicy, väregrunsarbetet genom att ta fram material för chefer att implementera kommunens väregrun och påbörjat arbetet me storrytelling och ambassaörer inom ramen för arbetet me attraktiv arbetsgivare. En löneanalys har genomförts och en kostnaskalkyl för marknasmässig lönesatsning har tagits fram. Kommunstyrelsens personalutskott kommer preliminärt att i november besluta att genomföra vissa satsningar inom utvala yrkesgrupper som ett steg att uppnå konkurrenskraftigare löner. Personalenheten och ekonomienheten har aktivt arbetat tillsammans me lönebugetprocessen inom ramen för buget 2015 som genomföres våren Prognosen är att arbetet löper enligt plan och insatserna kommer att genomföras uner För 2014 beräknas et justerae resultatet till 50,9 mnkr vilket innebär att kommunen nåe upp till balanskravet. Balanskravsavstämning mnkr Årets resultat enligt resultaträkning Realisationsvinster -2,5-2, prognos 11,8 32,1 30,2 4,2 Synnerliga skäl (RIPS) 1,5 Årets resultat efter lanskravsjustering 9,3 31,5 30,2 4,2 2) Hos Gislaves kommun är helti en rättighet och elti en möjlighet. Meel till konjunkturreserv -17,1-20,5 Måluppfyllelse Varje förvaltning har som nämnsmål ovan personalekonomiskt mål inom ramenför förvaltningarnas jämställhetsarbete åren Förvaltningarna har kommit olika långt i etta arbete och arbetat me målet på olika sätt. Vissa försöker kombinera olika tjänster i e fall et går och är personal önskar etta. Anra har i samban me vakanser försökt unersöka möjligheterna att ge rean anställ personal utöka sysselsättningsgra. En förvaltning har bugeterat för en tjänst höjning till 100 % inom ess ram uner 2014 och för ytterligare en annan tjänst inom buget Det strategiska arbetet me personalpolitiska målet kommer att intensifieras uner 2015 å en stor satsning på etta görs resursmässigt. Prognosen är att arbetet löper enligt förvaltningarnas åtgärsplan för jämställhetsarbetet och olika insatserna kommer att genomföras uner Avstämning av balanskravet. Enligt lagregeln om balanskravet ska intäkterna i kommunen överstiga kostnaerna. Om kostnaerna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska et negativa resultatet regleras och et reovisae egna kapitalet enligt balansräkningen återställas uner e närmast tre åren. Rean i förvaltningsberättelsen för et år å obalansen uppkommit ska anges när och hur regleringen ska göras. Realisationsvinster ska avräknas från resultatet innan avstämning görs. Meel till pensionsreserv -9,3-14,4-9,7-4,2 Årets balanskravsresultat 0,0 0,0 0,0 0,0 Go ekonomisk hushållning Kommunallagen anger att kommuner ska ha en go ekonomisk hushållning i sin verksamhet vilket innebär att e ska sköta sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt. Va ska kommunen göra? För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betyelse för en go ekonomisk hushållning För ekonomin skall anges e finansiella mål som är av betyelse för en go ekonomisk hushållning För personalpolitiken skall anges personalpolitiska mål för att skapa en attraktiva arbetsgivaren. Gislaves kommun har en Go ekonomisk hushållning trots att et finansiella målet avseene resultat ej uppnås. Att go ekonomisk hushållning kan hävas beror på att et i bugetarbetet för år finns planer för att et genomsnittliga resultatet för enna perio ska bli 15 mnkr. För verksamheterna finns mål som är utarbetae utifrån go ekonomisk hushållning och som reovisas i etta material. Det finns två övergripane personalpolitiska mål och essa mål är styrane och arbetet me essa löper på enligt plan. 16

18 4.5 Framti En stor utmaning uner en kommane planeringsperioen är att klara e finansiella målen samtiigt som et finns behov av stora investeringar och som utifrån nämnernas önskemål skulle behöva uppgå till mnkr. Utmaningen ligger även i nämnernas aviserae behov av utökae riftkostnasanslag. Helårsprognosen för 2014 visar att et finansiella målet avseene resultat inte till fullo uppnås för perioen fram till år 2018 i och me att genomsnittet blir 12,7 mnkr å målet är 15 mnkr. I et kommane bugetarbetet måste investerings- och resultatnivåerna anpassas så att e finansiella målen uppnås. Gislaves kommun har avsevärt högre lokalkostnaer än liknane kommuner i lanet och etta faktum har inneburit att et har genomförts olika utreningar me fokus på fastighetsbestånet (lokalutrening, simhallsutrening, samlingslokalsutrening). Kopplat till att befolkningen har minskat, vilket innebär lägre skatteintäkter, är lokalbestånet en viktig el att se över i et kommane bugetarbetet så att en minskas samt utnyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt. Sveriges kommuner och lansting har uner några år fått återbetalning av premier för en kollektivavtalae sjukförsäkringen AGS-KL avseene åren Det finns en möjlighet att et kommer att utbetalas för ytterligare ett år men etta är inte på något sätt klarlagt i agsläget om utbetalning sker och när et i så fall sker. Dessa återbetalningar har i stor utsträckning löst e ekonomiska problemen för lanets kommuner inkl Gislaves kommun uner en befintliga lågkonjunkturen. En risk me så stora återbetalningar är att steget till att klara en ekonomi i balans utan essa återbetalningar kan bli svår och en utmaningen står Gislaves kommun och många anra kommuner inför. Befolkningsföränringen är ytterligare en osäkerhetsfaktor. En minska befolkning sänker skatteintäkterna men många av kommunens kostnaer kvarstår även om befolkningen minskar. Uner 2000-talet har befolkningen minskat me personer och tenensen för framtien är en fortsatt befolkningsminskning. Kommunfullmäktige i Gislaves kommun styr verksamheten me ett aktivt arbete utifrån planeringsmoellen som utgår från vision, övergripane mål (änras till prioriterae programområen fr om år 2015), konkretiserae mål, finansiella mål samt personalpolitiska mål. Me enna moell som grun och me ett fokus på långsiktighet finns förutsättningar att klara essa ekonomiska utmaningar. Kommunstyrelsekontoret Stefan Tengberg, Ekonomichef 17

19 5 Ekonomi 5.1 Resultaträkning tkr Not Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnaer Avskrivningar Verksamhetens nettokostnaer Skatteintäkter Generella statsbirag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnaer Resultat före extraorinära poster Extraorinära intäkter Extraorinära kostnaer Årets resultat Kassaflöesanalys tkr No t Utfall Utfall Bokslut Prognos DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och neskrivningar Föränring eponiavsättning Föränring pensionsavsättning Justering för övriga ej likvipåverkane poster Realisationsvinst/förlust Meel från verksamheten före föränringar av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga forringar Ökning/minskning förrå och varulager Ökning/minskning kortfristiga skuler Kassaflöe från en löpane verksamhet INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i materiella anläggningstillgångar Investeringsbirag till materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar

20 Kassaflöe från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHET Nyupptagna lån Amortering av långfristiga skuler Ökning av långfristiga forringar Minskning av långfristiga forringar Minskning av avsättningar pga utbetalningar Kassaflöe från finansieringsverksamheten Årets kassaflöe Likvia meel vi årets början Likvia meel vi årets slut Balansräkning tkr Not Utfall Utfall Bokslut Prognos TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnaer o tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förrå m m Forringar Kassa och bank 13, Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital ärav årets resultat ärav resultatutjämningsreserv AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner och liknane förpliktelser Anra avsättningar Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skuler Kortfristiga skuler Summa skuler Summa eget kapital, avsättningar och skuler Panter och ansvarsförbinelser Borgensförbinelser Pensionsförpliktelser

21 5.4 Noter Not 1 Verksamhetens intäkter tkr Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenen Birag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Jämförelsestörane intäkter AFA, återbetalning Not 2 Verksamhetens kostnaer tkr Löner och sociala avgifter Pensionskostnaer Inköp av anläggnings- och unerhållsmaterial Bränsle, energi och vatten Köp av huvuverksamhet Lokaler och markhyror Lämnae birag Övriga kostnaer Summa verksamhetens kostnaer Not 3 Avskrivningar tkr Avskrivningar immateriella tillgångar 0 0 Avskrivningar byggnaer och anläggningar Avskrivningar maskiner och inventarier Neskrivning 0 0 Summa avskrivningar Not 4 Skatteintäkter tkr Preliminär kommunalskatt Preliminär slutavräkning innevarane år Slutavräkningsifferens föregåene år Mellankommunal inkomstutjämning Summa skatteintäkter Not 5 Generella statsbirag och utjämning tkr Inkomstutjämningsbirag Kostnasutjämningsbirag Regleringsbirag Avgifter för LSS-utjämning Fastighetsavgift Summa generella statsbirag och utjämning Not 6 Finansiella intäkter 20

22 tkr Ränta likvia meel Ränteintäkter kunforringar Borgensavgift Övriga finansiella intäkter 0 0 Utelning aktier Summa finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnaer tkr Övriga finansiella kostnaer Ränta pensionsskul Summa finansiella kostnaer Not 8 Mark, byggnaer och tekniska anläggningar tkr Reovisat väre vi årets början Investeringar Försäljningar och utrangeringar 0 0 Neskrivningar 0 0 Återföra neskrivningar 0 0 Avskrivningar Årets aktivering av pågåene investeringar 0 0 Reovisat väre vi perioens slut Pågåene investeringar vi perioens slut Ej aktiverae investeringar vi perioens slut Ej aktiverae försäljningar vi perioens slut Summa reovisat väre vi perioens slut Anskaffningsväre Ackumulerae avskrivningar och neskrivningar Bokfört väre Bokfört väre pågåene investeringar Ej aktiverae investeringar och försäljningar Summa bokfört väre Avskrivningstier 0-50 år 0-50 år Not 9 Maskiner och inventarier tkr Reovisat väre vi årets början Investeringar Försäljningar och utrangeringar 0 0 Neskrivningar 0 0 Återföra neskrivningar 0 0 Avskrivningar Reovisat väre vi perioens slut Ej aktiverae investeringar vi perioens slut Ej aktiverae försäljningar vi perioens slut Summa reovisat väre vi perioen slut Anskaffningsväre Ackumulerae avskrivningar och neskrivningar Bokfört väre Ej aktiverae investeringar och försäljningar

23 Not 9 Maskiner och inventarier Summa bokfört väre Avskrivningstier 3-20 år 3-20 år Not 10 Finansiella anläggningstillgångar tkr Aktier A-ringen Kommunsamköp AB 3 3 Gislaveshus AB Gislave Inustrilokaler AB Gislave Energi AB Gislave Energiring AB Gislave Näringsliv AB Anelar Anel i Kommuninvest ekonomisk förening Bostasrätter Grunfonskapital Smålans Turistrå Stiftelsen Isabergstoppen Stiftelsen Gisleparken Stiftelsen Torghuset Summa aktier och anelar Långfristiga forringar Lån A-ringen AB Lån Stiftelsen Gisleparken Avgår osäkra forringar Summa långfristiga forringar Summa finansiella anläggningstillgångar Gislaves kommun har i november 2011 ingått en soliarisk borgen såsom för egen skul för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarane och framtia förpliktelser. Samtliga 279 kommuner som per var melemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalyane borgensförbinelser. Mellan samtliga melemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar förelningen av ansvaret mellan melemskommunerna vi ett eventuellt ianspråktagane av ovan nämn borgenförbinelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret förelas els i förhållane till storleken på e meel som respektive melemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, els i förhållane till storleken på melemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vi en uppskattning av en finansiella effekten av Gislaves kommuns ansvar enligt ovan nämn borgensförbinelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala Kommuns anel av e totala förpliktelserna till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens anel av e totala förpliktelserna uppgick till kronor och anelen av e totala tillgångarna uppgick till kronor. Not 11 Förrå m m tkr Tekniska kontorets förrå Presentreklam Asfaltskross tekniska Summa förrå m m Not 12 Forringar tkr Kunforringar Statsbiragsforringar Förutbetala kostnaer och upplupna intäkter Övriga kortfristiga forringar Summa forringar

24 Not 13 Kassa och bank tkr Kassa Bank Summa kassa och bank Kommunen har en checkkreit på 60,5 miljoner kronor som ej var utnyttja vi bokslutstillfället. Not 14 Koncernkonto tkr Kommunens anel Stiftelsen Gisleparken Stiftelsen Isabergstoppen Gislave Energi AB och Gislave Energiring AB AB Gislaveshus A-Ringen AB Gislave Näringsliv AB Summa koncernkonto Not 15 Eget kapital tkr Anläggningskapital Rörelsekapital Summa eget kapital Not 16 Avsättningar för pensioner tkr Specifikation - avsatt till pensioner Särskil avtals/ålerspension Förmånsbestäm/kompl.pension Ålerspension Pension till efterlevane Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner Antal visstisförornanen Politiker 9 11 Tjänstemän 1 1 Avsatt til pensioner Ingåene avsättning Nya förpliktelser uner året varav nyintjäna pension varav ränte- och basbeloppsberäkningar varav änringar av försäkringstekniska gruner varav pension till efterlevane varav övrig post Årets utbetalningar Utgåene avsättning Föränring av löneskatt Summa avsatt till pensioner Aktualiseringsgra 98 % 98 % 23

25 Not 17 Anra avsättningar tkr Avsatt till återställane av eponi Reovisat väre vi årets början Nya avsättningar 0 0 Ianspråktagane avsättningar 0 0 Outnyttjae belopp som återförs 0 0 Föränring av nuväret 0 0 Summa anra avsättning Not 18 Långfristiga skuler tkr Förutbetala intäkter som regleras över flera år Investeringsbirag återståene antal år (vägt snitt) Summa långfristiga skuler Not 19 Kortfristiga skuler tkr Leverantörsskuler Personal, källskatt o arbetsgivaravgifter Personal, pensionskostnaer Överti och semesterlöneskul Förutbetala skatteintäkter Kalkning och lanskapsvår Förutbetala intäkter Upplupna kostnaer Moms Skul VA-kollektivet Kortfristig låneskul Övriga skuler, avräkningsskuler Summa kortfristiga skuler Not 20 Borgensförbinelser tkr Kommunäga bolag och stiftelser Gislaveshus AB Gislave Energi AB Stiftelsen Isabergstoppen Stiftelsen Torghuset Summa kommunäga bolag Egnahem och småhus: Föreningar och övriga Hestra Meborgarhus Gislaves Folkets hus Anerstorps Folkets hus Summa föreningar och övriga Summa borgensförbinelser

26 Not 21 Pensionsförpliktelser tkr Pensionsförpliktelser före Löneskatt pensionsförpliktelser före Pensionsförpliktelser förtroenevala Särskil löneskatt på pensionsförpliktelser Summa pensionsförpliktelser Nämnernas riftsreovisning 5.6 Nämnernas investeringsreovisning Utfall Utfall Buget Avvikelse Använt % Prognos tkr Kommunstyrelsen , Räningsnämnen , Barn- och utbilningsnämnen , Tekniska nämnen , Socialnämnen , Fritisnämnen , Fastighetsnämnen Kulturnämnen , Bygg- och miljönämnen , Summa nämner tkr Utfall Utfall Buget Avvikelse Använt % Prognos Kommuntyrelsen , Räningsnämnen ,4 265 Barn- och utbilningsnämnen , Tekniska nämnen , Socialnämnen , Fritisnämnen , Fastighetsnämnen , Kulturnämnen , Bygg- och miljönämnen , Summa investeringar , Större investeringsprojekt tkr Buget 2014 Utfall Totalt t o m Läsplattor, BUN Norinskolan, Smålanstenar Kommunhus, Gislave Glashuset,Gislave Kök, Mariagåren Smålanstenar

27 6 Kommunstyrelsen Nämnsreovisning Anel av kommunens riftbuget Namn Parti 5,2 % Orförane Niclas Palmgren M Förvaltningschef Karin Gustafsson Ekonomisk information Driftsreovisning tkr Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Avvikelse mot buget Intäkter Kostnaer Nettokostnaer Nettoinvesteringar Programområen inom nämnen (nettokostnaer) tkr Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Avvikelse mot buget Politisk Verksamhet Mynighetsutövning Kommunstyrelsekont oret Personalenheten Utvecklingsenheten Mark & Exploateringsenhete n Ekonomienheten Kansli- och Informationsenheten It-enheten Totalt Måluppfyllelse Måluppfyllelsen för e konkretiserae målen och nämnmålen är goa. Många av kommunstyrelsens mål har karaktären av att samorna och följa utvecklingen i hela organisationen, som t ex inom trygghet, säkerhet och folkhälsa. Såana formuleringar gör att e sällan kan uppnås fullt ut, eftersom e är avhängiga av anra nämners arbete, Det kan också hanla om att riva omfattane processer, kanske över flera år, varför et är en beömningsfråga om en påbörja eller pågåene process kan anses innebära att målet är nått. Anra mål är mera konkreta och måluppfyllelsen kan tyligt anges. Styrtalen ger i vissa fall lening. Vissa större projekt, som t ex förtyligane av bostaspolitiken är försenae. Det gäller även för genomförane av strategier, vilka skulle tagits framför beslut uner 2013 och 2014 och som försenats. Följen är att genomföranet inte kan påbörjas. Exempel på etta är integrationsstrategins och brebansstrategins hanlingsplaner mean själva strategierna slutförts. Samma gäller ÖP-14,som kommit en bit på väg men ser ut att bli ÖP-16. grunfelet ligger i att långa processerav strategisk karaktär inte kan sättas som ett-åriga mål, å e oftast tar mer än ett år att processa. 26

28 Därtill kommer att essa processer emellanåt får vika för nya eller utökae upprag eller akuta riftsuppgifter som tar över en planering som gjorts mer än ett år tiigare. Blan genomföra och avslutae konkretiserae mål märks särskilt infrastrukturstrategin, besöksnäringsstrategin och en nya visionen för kommunen. De prioriterae uppgifterna inom miljö och energi utvecklas enligt planer och program, och e elar som särskilt uppmärksammaes i 2013 års miljöbokslut prioriteras uner Näringslivsutveckling och samverkan me näringslivet tar stort utrymme och har tagit stora kliv framåt/uppåt i ambitionen att förbättra företagsklimat och förutsättningar för tillväxt. Inom interna processer märks informationssäkerhetsarbetet och e-förvaltningsfrågorna, vars snabba utveckling i samhället i stort kräver alltmer resurser. De två val processerna uner året meför att kansliets arbete i stor omfattning helt omineras av essa, varför anra upprag får förskjutas till kommane år. I kombination me att bugeten hållits och en go måluppfyllelse kan kommunstyrelsen, trots att planen för 2014 inte helt följts, anse sig ha uppnått go ekonomisk hushållning för sin verksamhet. Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet för kommunstyrelsens verksamhet till och me anra tertialet visar efter perioiseringar en förbrukning på 59 % av årsbugeten. Helårsprognosen inikerar att 95 % av bugeterae riftsmeel kommer att förbrukas. Det är en avvikelse mot buget me 3,6 mnkr. På investeringsbugeten är motsvarane siffror 85 % resp. 144 %. Det är en avvikelse mot buget på 3 mnkr. De olika elprogrammen/verksamheterna uppvisar mycket olika resultat och prognos för helåret. Inom varje områe finns också variationer. Driftsbugeten: De större avvikelserna och prognosen inom resp. elprogram/verksamhet hänger samman me: Politisk verksamhet: Verksamheten beräknas totalt sett hålla bugeten. Ungomsemokratiprojektet (100 tkr) genomförs inte i år, varför kommunfullmäktige och kommunstyrelse går jämt upp. Kommunstyrelsens förfogane om 500 tkr är förbrukat så när som på 20 tkr. Mynighetsutövning: Prognosen visar överskott på 360 tkr, vilket härrör från överförmynarverksamheten och valnämnen. Något lägre kostna för kanslifunktionen och högre intäkter från brukarna tillsammans me statsbirag från föregåene år ger ett överskott på 100 tkr. Valnämnen beräknas få ett överskott om 250 tkr. Prognosen bygger på att statsbiraget till EU-valet blev högre än beräknat och om motsvarane relation för nettokostnaerna finns för RLK-valen. Kommunstyrelsekontoret: Prognosen visar överskott på 628 tkr. 113 tkr härrör från lägre melemsavgifter i till nationella och regionala samverkansansorgan och ca 500 tkr från kommunstyrelseförvaltningens förfoganemeel. Riskhanteringen går jämt upp. Personalenheten: Prognosen visar överskott på tkr. Största avvikelsen finns i en PEOH-finansierae verksamheten me överskott på 1 mnkr. En överbugetering av fackliga företräares ti ger ett överskott om 900 tkr. Kommunhälsan beräknar ett överskott om 450 tkr, är förbättrae intäkter me 250 tkr genom blan annat större kommunhälsoavgift pga av fler anställa och ett obugeterat statsbirag birar. Viare beräknas kostnaerna bli 200 tkr lägre på grun av minre personalkostnaer och genom att e fria baen utnyttjas allt minre. Obesatta vikariat inom personalfunktionen beräknas ge 200 tkr i överskott. Största enskila minusposten är matsalen me 175 tkr, är inkomstsian tyngs av utlokaliseringen till Johan Orre och ärme ett bortfallane och minre kununerlag än beräknat. Utvecklingsenheten: Prognosen visar ett överskott om 861 tkr. Avvikelserna finns inom Näringsliv och näringslivssamverkan (+390 tkr), Fysisk planering (+ 325 tkr), Miljö och naturvår (+ 150 tkr), Turismsamverkan (+ 100 tkr) och personal- och kontorskostnaer (- 100 tkr). Näringslivsprojekten har försenats och elvis omstrukturerats. Den fysiska planeringen har försenats pga personalbrist och översvämningskateringen har kunna ske billigare än planerat genom samverkan. För turismsamverkan fanns en överbugetering på samarbetsprojekten 27

29 kring sjöarna. Mark- och exploateringsenheten: Prognosen visar på unerskott på 911 tkr. Den enskilt största posten är 600 tkr för utgrävningarna i Fållinge, vilket av reovisningsskäl inte får belasta investeringsbugeten, vilket var tänkt vi bugettillfället. Exploateringsverksamheten har belastats me 400 tkr för sanering, självrisk och avskrivningar på värehöjane efter branen på Strans Går. Eftersom kommunen är lagfaren ägare till byggnaerna kan inte stiftelsen/onationen belastas. En särskil neskrivning på 120 tkr har ientifierats i samban me aktualiseringen av anläggningsregistret. Osäkerhet om ytterligare neskrivningar samt ev. reavinster finns liksom tiigare år. Personalkostnaerna ger överskott på 230 tkr till följ av tjänstleigheter. Skogen ger cirka 400 tkr mer än bugeterat till följ av revierae riktlinjer från EMU om förvaltningen. Ekonomienheten: Prognosen visar på överskott om tkr. Partiella tjänstleigheter beräknas till ca 425 tkr och ökae interna, huvusakligen obugeterae, intäkter står för resten. Kansli- och informationsenheten: Prognosen visar på ett överskott på 390 tkr. Uppgraeringen av Site Vision (system för hemsian) skjuts framåt i tien, vilket ger ett överskott om 250 tkr. Partiella tjänstleigheter ger överskott me 140 tkr. IT-enheten: Prognosen visar på ett unerskott om 460 tkr. IT-verksamheten blir 310 tkr högre på grun av extra personalbehov, ökae kostnaer för licenser och serviceavtal samt för interna nätverk. Kopieringsmiljön väntas ge ett överskott me 50 tkr om brukane är på oföränra nivå. Växel/reception beräknas ge ett unerskott me 100 tkr. Där ingår båe plusposter för billigare telefoni samt för partiella tjänstleigheter och minusposter för fler anknytningar/telefoner, kabelkostnaer, avbrottskostnaer. Osäkerhet finns kring e verkliga trafikkostnaerna uner nuvarane leverantörs avtalsti samt ev. skaestån. Det senare har inte alls beaktats i prognosen. Investeringsbugeten: Prognosen visar på ett unerskott på 3 mnkr. De största posterna kommer från Mark- och exploateringsenheten (1,9 mnkr) och IT-enheten (0,7 mnkr) samt Politisk verksamhet (0,3 mnkr) Politisk verksamhet: Kostnaen för förnyelse av sessionssalsens inrening väntas överskria bugeten me 300 tkr. Då ingår viss marginal för komplementinköp till följ av minre arbetsrum vi återflyttning till Kommunhuset (minre skrivbor, avskärmning o ylikt). Mynighetsutövning (Valnämnen): Komplettering av vallokalsmaterial, bl a nya skyltställ var obugeterat (-60 tkr). Personalenheten: De planerae investeringarna inom projektet utveckling av PA-systemet blir minre än beräknat i bugeten, varför ca 125 tkr beräknas som överskott. Då auiometern på Kommunhälsan akut gick söner i början av året fick man investera i en såan, varför ett unerskott om 25 tkr uppkommit. Mark- och exploateringsverksamheten: Markköpen väntas uppgå till 6 mnkr och överskria bugeten me 4 mnkr, mean försäljningen av mark väntas nå upp till buget, 4 mnkr. Kostnaen för GC-väg till Anerstorps Stormosse har tillkommit me 570 kr, mean exploateringsverksamheten i övrigt beräknas ge ca 1,5 mnkr i överskott. Ekonomienheten: Növänig investering i system om 125 tkr för att hantera anläggningsregistret enligt e krav som ställts av bl a revisionen var inte bugeterat. Kansli- och informationsenheten: Nya välkomst/orienteringsskyltar på platser är såana saknas har beömts behöva kompletteras uner året. Investeringen var obugetera, varför unerskott om 60 tkr uppkommer. IT-enheten: Inköp för förnyelse i projektet Centralt ägane av ator går snabbare än beräknat och en avvikelse på ca 800 tkr beräknas. Förstuie har gjorts för FIM (Automatisera använar-aministration) men projektet väntas inte kunna genomföras uner året pga tisbrist. Klienthantering, ombyggna av serverrum och riftshall räningstjänsten beräknas bli ca 180 tkr yrare mean backup/lagringslösning ger överskott me 70 tkr. 28

30 Nyckeltal Utfall Buget Utfall Investeringsuppföljning - nämnen Prognosen visar på ett unerskott på 3 mnkr. De största posterna kommer från Mark- och exploateringsenheten (1,9 mnkr) och IT-enheten (0,7 mnkr) samt Politisk verksamhet (0,3 mnkr) Politisk verksamhet: Kostnaen för förnyelse av sessionssalsens inrening väntas överskria bugeten me 300 tkr. Då ingår viss marginal för komplementinköp till följ av minre arbetsrum vi återflyttning till Kommunhuset (minre skrivbor, avskärmning o ylikt). Mynighetsutövning (Valnämnen): Komplettering av vallokalsmaterial, bl a nya skyltställ var obugeterat (-60 tkr). Personalenheten: De planerae investeringarna inom projektet utveckling av PA-systemet blir minre än beräknat i bugeten, varför ca 125 tkr beräknas som överskott. Då auiometern på Kommunhälsan akut gick söner i början av året fick man investera i en såan, varför ett unerskott om 25 tkr uppkommit. Mark- och exploateringsverksamheten: Markköpen väntas uppgå till 6 mnkr och överskria bugeten me 4 mnkr, mean försäljningen av mark väntas nå upp till buget, 4 mnkr. Kostnaen för GC-väg till Anerstorps Stormosse har tillkommit me 570 kr, mean exploateringsverksamheten i övrigt beräknas ge ca 1,5 mnkr i överskott. Ekonomienheten: Növänig investering i system om 125 tkr för att hantera anläggningsregistret enligt e krav som ställts av bl a revisionen var inte bugeterat. Kansli- och informationsenheten: Nya välkomst/orienteringsskyltar på platser är såana saknas har beömts behöva kompletteras uner året. Investeringen var obugetera, varför unerskott om 60 tkr uppkommer. IT-enheten: Inköp för förnyelse i projektet Centralt ägane av ator går snabbare än beräknat och en avvikelse på ca 800 tkr beräknas. Förstuie har gjorts för FIM (Automatisera använar-aministration) men projektet väntas inte kunna genomföras uner året pga tisbrist. Klienthantering, ombyggna av serverrum och riftshall räningstjänsten beräknas bli ca 180 tkr yrare mean backup/lagringslösning ger överskott me 70 tkr. Måluppfyllelse (e- och nämnmål) Infrastruktur och kommunikationer e mål Förbättra och utveckla kollektivtrafiken Skapa opinion för utvecklat väg- och järnvägsnät Genomförane av brebansstrategin Utveckla resecentrum i Smålans- Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Förbättra och utveckla kollektivtrafiken Skapa opinion för utvecklat väg- och järnvägsnät. Genomförane av brebansstrategin. Utveckla resecentrum i Smålans- Uppatera hanlingsplan finns antagen Påbörja byggnation av bussgata Genomföra aktiviteter Genomför utrening Ej uppnått Ej uppnått 100% Ej uppnått Ej uppnått 100% 100% 100% 100% Uppnått Delvis uppnått 50% 29

31 e mål stenar Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna stenar Skapa planbereskap för väg 26 förbi Smålansstenar/Skepps hult Ta fram en infrastrukturstrategi Antagen strategi Uppnått Uppnått 100% Trygghet, säkerhet och folkhälsa e mål Genomför en utrening av behovet av fritisgårar och ess innehåll samt ess öppettier. Utreningen ska också innehålla en utvärering av vem som bör vara huvuman för verksamheten Marknasföra och utveckla befintliga mötesplatser Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Genomför en utrening av behovet av fritisgårar och ess innehåll samt ess öppettier. Utreningen ska också innehålla en utvärering av vem som bör vara huvuman för verksamheten. Marknasföra och utveckla befintliga mötesplatser Koorinera kommunens folkhälsoarbete enligt Hanlingsprogram för sky mot olyckor samt Hanlingsplan för folkhälsoarbetet. Bevaka att beröra nämner aktivt eltar i arbetet me att implementera integrationsstrategin samt Utreningen är genomför och presentera 100% 0% 0% Beslutat 100% 80% 80% program för utreningen Beställ plan 100% 80% 80% Genomför utrening 100% 0% 0% Arbetet har 100% 50% 50% skett i enligt Hanlingsprog ram för sky mot olyckor. Kalla till minst 100% 100% 100% 4 möten / år. 30

32 e mål Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna i arbetet me ta fram en hanlingsplan. Koorinera kommunens brottsförebygg ane arbete enligt Hanlingsplan polis och kommun. Krisbereskap. Förebygga och förberea kommunen inför en extraorinär hänelse Arbetet har skett i enligt Hanlingsplan Polis och kommun 100% 80% 80% Uppleva och göra e mål Generellt stöja förutsättningar för utveckling inom besöksnäringen Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Generellt stöja förutsättningar för utveckling inom besöksnäringen enligt turismstrategins hanlingsprogram Utveckla turismsamarbe te me grannkommuner Säkerställa områen för naturvår och tätortsnära rekreation Påbörjat 100% 80% 80% projekt Utveckling 100% 100% 100% kring Gislaveslee n minst % 100% 100% anläggningarn a blir bokninggsbara via visitgislave.e samt visitsmalan.s e Nytt projekt 100% 0% 0% Genomföra inventeringar Framtagna skötselplaner Uppnått Uppnått Delvis uppnått Delvis uppnått Bygga och bo e mål Öka (intensifiera) marknas- Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Marknasföring av kommunen 31

33 e mål föringen av kommunen me fokus på kommunens tätorter/boen emiljöer Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna me fokus på kommunens tätorter/boen emiljöer. Samorna me annan marknasföring. Förtyliga bostaspolitiken Aktualisera tillgänglighetss trategin Ny översiktsplan för Gislaves kommun, inkl vision och väregrun Antagen plan 100% 10% 10% Uppnåa elmål i processen 100% 10% 10% Lärane och utveckling e mål Utveckla samverkan me forskare och universitet/insti tut Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Utveckla samverkan me forskare och universitet/insti tut. Riktlinjer för värskap framtagna Minst 5 etablerae kontakter i kommunala organisationen me Framtagen hanlingsplan för hur vi kan skapa utrymme me kringservice för forskare 100% 0% 0% 100% 100% 100% 100% 0% 0% Demokrati och ialog e mål Implementera hanboken för meborgarialog som en naturlig el i nämnarbetet Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Samorna och stöja implementerin gen av "hanboken för meborgarialog" att bli en naturlig el i nämnarbetet. Hanboken för meborgarial og är implementera Uppnått Uppnått 100% 32

34 e mål De beslut som berör barn och ungomar skall utgå från ett barn och ungomspersp ektiv relaterat till FN:s barnkonvention Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Samorna och stöja insatser för att unerstöja genomförane av att e beslut som berör barn och ungomar ska utgå från ett barn- och ungomspersp ektiv relaterat till FN:s barnkonvention. Utifrån 2013 års kartläggning ta fram formerna för kommunens arbete me minoritetslagstiftningen Utveckla och skapa goa förutsättningar för e förtroenevalas arbete Kommunal information ska vara tylig och tillgänglig, målgruppsanp assa, korrekt och lätt att förstå Kommunen ska marknasföras på ett aktivt och samornat sätt Planerae aktiviteter är genomföra Samråsmöte n utifrån visat behov i kartläggningen är genomföra. 0% 0% 100% 100% 100% 100% Miljö och energi e mål Ta fram en samla strategi för hur Gislaves kommun ska arbeta me att sanera förorenae Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Samorna arbetet me att ta fram en samla strategi för hur Gislaves kommun ska arbeta me att Samverkansgrupp bila Strategi framtagen Uppnått Uppnått Uppnått Delvis uppnått 33

35 e mål områen samt eponier Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna sanera förorenae områen samt eponier Arbete för att bemöta effekterna av klimatföränrin garna ska utvecklas Utarbeta en vattenvårsplan Arbeta me att minska personbilstransporterna i Gislaves kommun Vattenöversikt genomför Mål- och strategiförslag framtagna till ÖP Utreningen genomför Genomföra åtgärer enligt tisplan Uppnått Uppnått Uppnått Ej uppnått Ej uppnått Uppnått Delvis uppnått 100% 90% 90% Näringsliv och arbetsmarkna e mål Forskningsoch utvecklingscen trum för proukter och tjänster Unersöka förutsättningar för universitet/hög skola Tyligare och bättre service till företagen Unerlätta för ungomar att komma in på arbetsmarknaen Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Forskning och utvecklingscen trum för proukter och tjänster Skapa utposter för universitet / högskola / teknikcollege Tyligare och bättre service till företagen. Minska arbetslösheten i kommunen genom att utveckla arbetsmarkna en och stöja möjligheterna för kompetensutveckling Ta fram en näringlivsstrategi inkl hanlingsplan Skapa Förstuie genomför Utrening genomför Riktlinjer implementera e Konjunkturpak etet uppstartat Näringslivsstra tegi framtagen 100% 0% 0% 100% 0% 0% 100% 90% 90% 100% 100% 100% 100% 50% 50% 34

36 e mål Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna förutsättningar för hanelsutveckling och varuförsörjning Omsorg och stö e mål Utveckla samarbetet me civilsamhället Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Samorna kontakter och arbete me et civila samhället 35

37 7 Räningsnämnen Nämnsreovisning Anel av kommunens riftbuget Namn Parti 2,1 % Orförane Bertil Valfrisson M Förvaltningschef Johan Nilsson Ekonomisk information Driftsreovisning tkr Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Avvikelse mot buget Intäkter Kostnaer Nettokostnaer Nettoinvesteringar Programområen inom nämnen (nettokostnaer) tkr Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Avvikelse mot buget Nämn Räningstjänst Krisbereskap Totalt Måluppfyllelse Personal Uner året har förvaltningen haft ett flertal vakanser. Detta har inneburit att vikarier har nyttjats för att besätta utryckningsstyrkan och ärme så har arbetsuppgifterna som är kopplae till specifika tjänster inte kunnat genomföras. Främst har arbetet me et breae uppraget inte kunnat genomföras men även utvecklingen och visst unerhåll av material blivit eftersatt. Mycket personal-resurser har använts för att utbila och stöja nya mearbetare. Ekonomi Prognosen är att förvaltningen kommer att hålla innevarane års buget. Det finns en ökning i kostnaer va gäller vikarier, FIP-implementeringen och övningsfältet. Minskae lönekostnaer för vikarier jämfört me orinarie personal samt minre materialinköp har resulterar i ett nollresultat. Sammanfattningen är att ekonomin är i balans men e mer kvalificerae arbetsuppgifterna eller utvecklingsarbetet inte blir utfört. Detta är en stor risk för verksamheten och måluppfyllelsen på lång sikt. Ekonomiskt resultat Räningstjänsten reovisar ett resultat på tkr efter åtta månaer (fg år tkr). Prognosen för helåret beräknas till ett nollresultat. Tillsynsverksamheten och utbilningar genomförs inte 36

38 i en omfattning som beräknats pga vakanta tjänster. Nyckeltal Utfall Buget Utfall Investeringsuppföljning nämnen Investeringarna för 2014 beräknas till 265 tkr. Det som köpts in hittills i år är kemräkter och en truck till räningsstationen i Gislave. Räningsforonet på 3,5 miljoner beräknas levereras vi halvårsskiftet Måluppfyllelse (e- och nämnmål) Trygghet, säkerhet och folkhälsa e mål Marknasföra och utveckla befintliga mötesplatser Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Krisbereskap. Förebygga och förberea kommunerna inför en extraorinär hänelse. Beriva effektiv och rättssäker mynighetsutövning Begränsa skaorna vi inträffae olyckor Aktivt Uppnått Uppnått 100% meverka i samhällsproce ssen Meverka till Uppnått Delvis uppnått 50% genomförane av risk- och sårbarhetsanal yser Utbila och öva förtroeneval a Uppnått Ej uppnått 0% Antal tillsyner ,71% Avvisae 0% 0% 100% förelägganen Anel bräner som förvärrats efter att räningstjäns ten påbörjat insats Anel räningsinsat ser är allmänheten utfört skaebegräns ane åtgärer Anel trafikolyckor är en rabbae varit 0% 0% 100% 0% 0% 100% 100% 100% 100% 37

39 e mål Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna på sjukhus inom 1 timme. Anspänningsti 95% 95% 100% Utnyttja 100% 47,5% 47,5% övningsti för heltisanställ utryckningspersonal Utnyttja övningsti för räningspersonal i 100% 54% 54% Följa upp och utvärera olyckor Förhinra att olyckor inträffar bereskap Anel av e olyckor som föranlett räningsinsats som också utretts Antal anställa i Gnosjö kommun som utbilats i bransky. Antal kommunanställa i Gislaves kommun som utbilats i bransky. Ientifiera riskutsatta inivier och vita åtgärer Nå varje kommuninvån are me olycksförebyggane buskap minst vart fjäre år. 100% 100% 100% 100% 51% 51% 100% 68% 68% Uppnått Ej uppnått 0% 100% 100% 100% Bygga och bo e mål Öka (intensifiera) marknasförin gen av kommunen me fokus på kommunens tätorter/boen emiljöer Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna 38

40 Demokrati och ialog e mål Implementera hanboken för meborgarialog som en naturlig el i nämnarbetet De beslut som berör barn och ungomar skall utgå från ett barn och ungomspersp ektiv relaterat till FN:s barnkonvention Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Upprätthålla en hög servicegra gentemot avnämare Telefonti; mynighet Telefonti; stö till enskila Elektronisk kommunikatio n 100% 75% 75% 90% 100% 90% 90% Näringsliv och arbetsmarkna e mål Unerlätta för ungomar att komma in på arbetsmarknaen Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Omsorg och stö e mål Utveckla samarbetet me civilsamhället Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna 39

41 8 Tekniska nämnen Nämnsreovisning Anel av kommunens riftbuget Namn Parti 2.9 % Orförane Staffan Sjöblom M Förvaltningschef Peter Evinsson Ekonomisk information Driftsreovisning tkr Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Avvikelse mot buget Intäkter Kostnaer Nettokostnaer Nettoinvesteringar Programområen inom nämnen (nettokostnaer) tkr Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Avvikelse mot buget Am/nämn/internt Väghållning Park/skog/osa Miljö Va Renhållning Totalt Måluppfyllelse Uner 2014 är utbyggnaen av cykelvägar i kommunen utför me ca 800 meter. Cykelvägarna som berörs är Stötabogatan i Anerstorp, Åbjörnsgatan i Gislave och utme Smålaniaområet i Gislave. Tekniska kontoret arbetar me att ta fram en ny gatuplan som klargör stanaren och unerhållsbehovet angåene Gislave kommuns gator och vägar. Klart Tekniska kontoret arbetar me att ta fram en VA-plan som klargör utbyggnasbehovet i Gislaves kommun. Klart Teknisk kontoret arbetar me förebyggane arbete för att klara nollvisionen angåene trafiksäkerhet. Exempelvis arbetar vi me cykelbanor (Åbjörnsgatan) och farliga korsningar. Målet att tillhanahålla ett gott och tjänligt vatten till våra kommuninvånare är uppfyllt. Tekniska nämnen fortsätter upprustning av minst en lekplats per år. 40

42 Arbetet me att utveckla allmänna platsmarken me hänsyn angåene trygghet och tillgänglighet utförs enligt planerat. I arbetet ingår även meborgarialog angåene placering av ny lekplats i Anerstorp. Framtagane av hanlingsplan för ientifiering och inventering av nelaga avfallseponier är antagen av tekniska nämnen. Projektet me att frigöra mark utme Nissan i centrala elen av Gislave pågår men kommer inte att bli klar uner Nytt avtal me Gislave Energi kommer att vara klart uner I avtalet kommer miljön vara en viktig el me fokus på lebelysning och 100 % miljöenergi. Ekonomiskt resultat Kommentarer, ekonomisk uppföljning per och helårsprognos Vi genomgång av ekonomin per sista augusti är att prognosen för helåret ger ett nollresultat för e taxefinansierae verksamheterna, va och renhållning. Inom va förväntas riftskonsekvenser kopplae till försenae investeringsprojekt bli 798 tkr lägre än bugeterat och utbyte av gamla leningar förorsakar högre kostnaer än bugeterat. Sammanlagt förväntas högre kostnaer än intäkter inom va. Detta regleras till nollresultat me hjälp av resultatutjämningsfon. När et gäller en skattefinansierae elen så har kostna för vinterväghållning hittills varit något högre än normalår. Dessutom har et externa vinterväghållningsavtalet löpt ut uner året och ett nytt gäller från och me me fler enheter än förut. Detta tillsammans me utöka internbereskap gör att elprogram vinterväghållning beräknas övertrasseras. KF s beske på nämnens ansökan om utöka ram för etta är att enna merkostna ska tas inom totala riftsramen för Tekniska. Merkostna tas från asfaltsprogrammet. Därför innebär prognosen ingen övertrassering. Vissa förseningar va gäller investeringar gör att riftskonsekvenserna av etta förväntas bli 841 tkr lägre gentemot bugeterat för en skattefinansierae elen av Tekniska. Driftbuget Riktpunkt för perioen ligger på 66,7%. Intäkter för en skattefinansierae elen inom tekniska nämnen hamnar på 55% (60% 2013). Utfall uner riktpunkt gäller för samtliga huvuprogram inom en skattefinansierae verksamheten. Va gäller Internt så är intäkten lägre än förväntat till största elen beroene på eftersläpning i intern och extern fakturering. När et gäller väghållningen så är en lägre intäkten kopplat till interna och externa arbeten. När et gäller Park/Skog/Osa så förväntas intäkter för flis komma me ytterligare ca 200 tkr innan sista ecember, vilket är lägre än bugeterat men kompenseras av lägre kostnaer inom parkprogrammet än förväntat. Kostnaerna för en skattefinansierae elen ligger på 63 % efter augusti (67 % 2013). Inom program väghållning är 66 % av bugeten utnyttja vilket är något lägre än föregåene år (67 %) och inom riktpunkt. Det är främst vinterväghållningen som belastar mer i år i och me et nya vinterväghållningsavtalet. Prognos för helåret inom skattefinansierae verksamheten beöms vara att lag KF-buget håller. 41

43 Intäkter för en taxefinansierae elen Utfall uner riktpunkt 66,7% beror till viss el på att intäkterna för va och renhållningen ebiteras var treje måna. Intäkterna för att aministrera kalkningsverksamheten betalas i sin helhet i slutet av året. Kostnasutfallet på en taxefinansierae sian ligger över riktpunkten efter augusti. Detta beror på att vaverksamheten reinvesterat kraftigt, speciellt byte av leningar på Iungatan. Me utnyttjane av resultatutjämningsfonen blir prognos för helåret inom en taxefinansierae verksamheten ett nollresultat. Personalkostnaerna för en skattefinansierae elen av Tekniska verksamheten ligger totalt på 73,9 % av bugeten jämfört me förra året å 73,1 % var förbrukat. Förklaringen till ökningen gentemot föregåene år är att alla tjänster är tillsatta samt att en arbetsleare är anställ i parkorganisationen. De ökae kostnaerna för arbetsleare förelas via yrkesarbetarnas timpris ut till riftverksamheterna på Tekniska. Dessutom förelas yrkesarbetarnas kostnaer på externa och interna arbetsorrar och när e jobbar på investeringsprojekt. Prognosen för personalkostnaerna pekar på ett minus men regleras mot att egna yrkesarbetare jobbar me investeringsprojekt som täcker e kostnaerna Personalkostnaer för en taxefinansierae elen ligger på 66,4% och förväntas hamna på bugeterat väre när året är slut Kapitalkostnaer ligger per 31 augusti 2013 på 57,4 % förbrukat. Utfallet är lägre än riktpunkt men högre än föregåene år (53,8%). Denna siffra förväntas stiga år från år eftersom nyinvestringarna fortsätter och motsvarane helt avskrivna projekt hae helt annan kostnasbil för 33 år sean. Kapitalkostnaer för Skattefinansierae elen ligger på 59,1% och prognosen på helår pekar på överskott på 841 tkr. Kapitalkostnaer för Taxefinansierae elen ligger på 55,8% och prognosen på helår pekar på överskott på 798 tkr inom va-elen vilket regleras mot resultatutjämningsfonen Nyckeltal Nyckeltal Antal invånare buget Utfall Buget Utfall Tekniska verksamheten, totalt Program 1-6 netto (kr/inv) 1 064, , ,56. Pgm 1 Am/nämn/internt netto (kr/inv) 183,33 193,67 208,59. Pgm 2 Väghållning netto (kr/inv) 670, ,65 671,81. Pgm 3 Park/skog/osa netto (kr/inv) 204,36 293,26 169,5. Pgm 4 Miljö netto (kr/inv). 5,82 1,43 5,21 42

44 Pgm 5 VA (kostna=intäkt kr/inv). Pgm 6 Renhållning (kostna=intäkt k/inv). 959, , ,07 377,99 724,23 447,27 Investeringsuppföljning - nämnen Vi genomgång av ekonomin per sista augusti är att prognosen för helåret ger ett nollresultat för e taxefinansierae verksamheterna, va och renhållning. Inom va förväntas riftskonsekvenser kopplae till försenae investeringsprojekt bli 798 tkr lägre än bugeterat och utbyte av gamla leningar förorsakar högre kostnaer än bugeterat. Sammanlagt förväntas högre kostnaer än intäkter inom va. Detta regleras till nollresultat me hjälp av resultatutjämningsfon. Investeringsbuget Till och me augusti har tekniska nämnen främst haft kostnaer för Grönemosse VA och gata, GC-väg Stötabo etapp 2, Torggatan GCV Gislave, omlastningsstation Mossarpstippen, Ronellutsmyckning Rv 27 samt e samlae projekten vi Smålania. Nettokostnaen totalt för tekniska förvaltningens investeringar är tkr i perioen vilket motsvarar 53 % av investeringsbugeten ( tkr). För helåret beräknas utfallet bli kr, vilket skulle motsvara att 77 % av investeringsbugeten är utnyttjat vi årets slut. Måluppfyllelse (e- och nämnmål) Trygghet, säkerhet och folkhälsa e mål Utre hur gatu- och parkbelysning en kan bira till en öka trygghet samt miljöanpassat Marknasföra och utveckla befintliga mötesplatser Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Att tekniska nämnen arbetar me miljöfrågor gällane belysning. Öka nuvarane stanar på lekplatser i Gislaves kommun Marknasföra och utveckla befintliga mötesplatser Vi upphanling av elkraft till belysning ska nämnen köpa 80% miljövänlig el Minst en lekplats per år Information angåene tekniska nämnens lekplatser läggas ut på hemsian. Antal torgplatser som ska läggas ut på hemsian % % % 3 0 0% 43

45 e mål Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Tillgänglighets anpassa mötesplatser för alla. Bygga och bo e mål Öka (intensifiera) marknasföringen av kommunen me fokus på kommunens tätorter/boen emiljöer Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Nämnen vill öka informationen till allmänheten. Frigöra mark utme Nissan Att alla stora och viktiga investeringar läggs ut på kommunens hemsia Ta fram en utrening angåene flytt av tekniska kontorets anläggning utme Nissan i Gislave. 100% 89% 89% 100% 20% 20% Demokrati och ialog e mål Implementera hanboken för meborgarialog som en naturlig el i nämnarbetet De beslut som berör barn och ungomar skall utgå från ett barn och ungomspersp ektiv relaterat till FN:s barnkonvention Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Meborgarial og ska genomföras när förtroenevala och tjänstemän har ett behov av att få rea på va kommuninvånarna har för åsikter och för prioriteringar för att få ett bra beslutsunerlag Nämnen arbetar efter e beslut som berör barn och ungomar skall utgå från ett barn och ungomspersp ektiv relaterat till FN:s barnkonvention Meborgarialog utförs vi planering av placering av lekplatser i Anerstorp uner 2014 Att man skriver me i beslutsunerlaget att man har granskat beslutet ur ett barn och ungomsperspektiv Vi reinvestering av lekplatser kontaktas Uppnått Uppnått 100% Uppnått Ej uppnått 0% Uppnått Uppnått 100% 44

46 e mål Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna barn/ungomar för ialog angåene behov och val av utrustning. Miljö och energi e mål Utre förfinat system för sortering av hushållssopor (i hushållen) Ta fram en samla strategi för hur Gislaves kommun ska arbeta me att sanera förorenae områen samt eponier Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Utre sortering av hushållssopor me ett perspektiv på hållbarhet och miljö. Att fram en strategi angåene eponier i Gislaves kommun. Uner 2014 kommer verksamheten ta fram ett förslag angåene sortering av hushållsavfall. Ta fram en strategi uner 2014 angåene kommunens arbete me eponier Uppnått Uppnått 100% Uppnått Uppnått 100% Näringsliv och arbetsmarkna e mål Unerlätta för ungomar att komma in på arbetsmarknaen Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Unerlätta för ungomar att komma in på arbetsmarknaen Arbeta me AMO angåene att berea plats till feriearbetare och till KULprojekt Uppnått Delvis uppnått 50% Omsorg och stö e mål Utveckla samarbetet me civilsamhället Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Utveckla samarbetet me civilsamhället genom att föra ialog. 4 möten me trafiksäkerhets rået per år % 45

47 9 Bygg- och miljönämnen Nämnsreovisning Anel av kommunens riftbuget Namn Parti 0,7 % Orförane Lars Larsson C Förvaltningschef Susanne Norberg Ekonomisk information Driftsreovisning tkr Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Avvikelse mot buget Intäkter Kostnaer Nettokostnaer Nettoinvesteringar Programområen inom nämnen (nettokostnaer) tkr Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Avvikelse mot buget Aministration och nämn Bygg- och planenheten Kart- och mätenheten Miljöenheten Bostasanpassning Totalt Måluppfyllelse Servicen till allmänhet, mynigheter och politiker beöms ha varit bra. På förvaltningen finns inga begränsningar i telefon- eller expeitionstier. Informationsmaterial finns skriftligt och bra information om verksamheten finns på hemsian, är man också finner Bygglovsguien som förklarar och vägleer besökaren genom ovana begrepp, fackuttryck och blanketter 24 timmar om ygnet. Inför sammanträen har förtroenemännen fått omfattane material om aktuella ärenen. Målen har nåtts va gäller rågivning, tillgänglighet och hanläggning. Byggnation i strannära lägen styrs hårt av gällane lagstiftning och bygg- och miljönämnen upplevs rean ha en tillåtane attity. Nämnen upplever att man har ökae möjligheter att ge ispenser me hänvisning till kommunens LIS-plan. Kvaliteten på nämnens beslut kan försämras om lagstiftningens mål tolkas utifrån begrepp som t ex en mer tillåtane attity. Att bygga i anra attraktiva lägen, inkl sjönära utanför stranskysområe, meför normalt inga problem uner förutsättning att bl a va- frågan kan lösas på ett tillfresställane sätt. I anra attraktiva lägen (ej strannära) är också kommunens attity 46

48 tillåtane. Ekonomiskt resultat Nämnens sammanträen och viareutbilningar mm beräknas inte uppgå till bugetera nivå utan beräknas ge ett överskott på 150 tkr. Bygg- och planenhetens intäkter för bygglov och etaljplaner beräknas ge ett överskott samtiigt som ett unerskott på kostnaerna motverkas av att kostnaerna gör etta. Totalt för bygg- och planenheten beräknas ett negativt utfall på -30 tkr, kostnaerna för energirågivningen täcks inte av et statliga energirågivningsbiraget. Bostasanpassning beräknas överstiga buget me ca 300 tkr. Antalet ärenen har ökat och kostnaerna för utförane av åtgärer ökar mer än inflationsuppräkningen. Kart- och mätenheten beräknas ge ett överskott på ca 50 tkr, främst på grun av högre intäkter. Miljöenheten prognostiseras till ett nollresultat. Intäkterna och kostnaerna blir lägre på grun av vakanta tjänster. Nämnen helårsprognosen pekar mot ett unerskott på 130 tkr. Nyckeltal Utfall Buget Utfall Antal årsarbetare 32,4 30,3 30,3 Antal nybyggnaskartor Kostna/bostasanpassning 15,8 15,8 16,9 Miljöinspektioner Antal bygglov Antal stranskysispenser Investeringsuppföljning nämnen Investeringarna avser els inköp av mätinstrument och et pågåene projektet för igitalisering av bygglovsarkivet, totalt tkr. Måluppfyllelse (e- och nämnmål) Trygghet, säkerhet och folkhälsa e mål Marknasföra och utveckla befintliga mötesplatser Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Marknasföra och utveckla befintliga mötesplatser Bygga och bo e mål Öka (intensifiera) marknas- Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Mätning av mängen tillkommane Mätning av årligt antal beviljae 47

49 e mål föringen av kommunen me fokus på kommunens tätorter/boen emiljöer Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna bebyggelse i form av bygglov för villor och fritishus Tillgänglighet i offentlig miljö bygglov för villor respektive stranskysispenser. Demokrati och ialog e mål Implementera hanboken för meborgarialog som en naturlig el i nämnarbetet De beslut som berör barn och ungomar skall utgå från ett barn och ungomspersp ektiv relaterat till FN:s barnkonvention Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Implementera hanboken för meborgarialog som en naturlig el i nämnarbetet De beslut som berör barn och ungomar skall utgå från ett barn och ungomspersp ektiv relaterat till FN:s barnkonvention Miljö och energi e mål Uppmuntra till lokalt proucera och klimatsmart energiprouktion Ta fram en samla strategi för hur Gislaves kommun ska arbeta me att sanera förorenae områen samt eponier Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Uppmuntra till lokalt proucera och klimatsmart energiprouktion Ta fram en samla strategi för hur Gislaves kommun ska arbeta me att sanera förorenae områen samt eponier Inventera och uppatera enskila avlopp antal nya tillstån

50 Näringsliv och arbetsmarkna e mål Unerlätta för ungomar att komma in på arbetsmarknaen Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Unerlätta för ungomar att komma in på arbetsmarknaen 49

51 10 Socialnämnen Nämnsreovisning Anel av kommunens riftbuget Namn Parti 37,3 % Orförane Bengt Petersson C Förvaltningschef T.f. Lena Sunqvist Ekonomisk information Driftsreovisning tkr Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Avvikelse mot buget Intäkter Kostnaer Nettokostnaer Nettoinvesteringar Programområen inom nämnen (nettokostnaer) tkr Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Avvikelse mot buget Gemensam am Inivi- och familjeomsorg Vår- och omsorg Funktionshiner och stö Totalt Måluppfyllelse Socialnämnen och socialförvaltningen arbetar utifrån e målsättningar som har fastställts av kommunfullmäktige och socialnämnen. I e fall som målen inte kommer kunna uppnås och e har en koppling till ekonomi kommer et att visa sig i överskott i en ekonomiska reovisningen. Därme anser socialnämnen att man uppfyller kravet på go ekonomisk hushållning. Ekonomiskt resultat Helårsprognos 2, 2014 pekar på ett negativt resultat för socialnämnens samlae verksamhet me totalt tkr. Socialnämnen ser me oro på et negativa resultatet me hänsyn till et ekonomiska läge som socialnämnen befinner sig i inför 2015 och framåt. Programområe stab reovisar ett positivt resultat me tkr. Prognosen innebär en viss försiktighet beroene på om planerae investeringar och föränringar av verksamheten kommer att hinna genomföras före nyåret, vilket i sin tur blan annat beror på vakanser inom verksamheten. Förhoppningsvis kan et slutliga ekonomiska resultatet på årsbasis bli bättre eftersom stora anpassningar ligger på verksamheten inför För inivi- och familjeomsorgen förväntas ett unerskott på tkr. De stora placeringskostnaerna 50

52 för vuxenvår fortsätter att öka. Trots omfattane insatser från en egna verksamheten har behovet av externa placeringar fortsatt att öka uner sommaren och i ett antal situationer har man även varit tvungen att ta till tvångsmässiga åtgärer. För försörjningsstöet visas en negativ utveckling, inte heller arbetsmarknasorganisationen (AMO) har samma intäkter som tiigare. Programområet vår och omsorg gör ett prognostiserat överskott på tkr. Uner året har stora anpassningar genomförts inom verksamheterna, utifrån e beslut som fattaes inför buget Detta har nu gett resultatet att antalet områen inom vår- och omsorgsboene som går me unerskott har minskat. De områen som fortfarane reovisar ett unerskott har inte hunnit slutföra beslutae anpassningar. Hemtjänsten totalt har minskat unerskottet jämfört me år Den beslutae föränringen av hemtjänstorganisationen har till stora elar genomförts, men pågår i vissa elar fortfarane. En översyn av alla kostnaer har gjorts och en föränring har gjorts för att förberea för arbete me trygghetslarm på ett mer strukturerat sätt, samt att få en jämförbar hemtjänst. Beläggningen inom vår- och omsorgsboenen har successivt ökat uner året och från juni 2014 ses en hög beläggningsgra på båe permanenta lägenheter och korttisplatser. Detta ger en stabil ekonomi för områena. Det är nu viktigt att e föränringar som rean har genomförts och e som ska slutföras uner året, får möjlighet att sätta sig och att man får en stabilitet i områena. Rehabenheten förväntas göra ett litet överskott och sjuksköterskeorganisationen förväntas göra ett unerskott. Tillfälligt inhyr personal har inte använts i någon större omfattning. För hela programområet funktionshiner och stö prognosticeras ett unerskott på tkr. Prognosen för enheten för bistån och stö visar ett unerskott på 924 tkr. En orsak är att et inte har gjorts någon anpassa uppräkning av ersättningsnivån till externa utförare, men unerskottet beror också på ökae kostnaer för privata LSS-utförare (Lagen om stö och service till vissa funktionshinrae). Sammantaget innebär etta ett unerskott på tkr. En positiv avvikelse inom enheten är ej nyttjae resurser avseene anhörigstö, 770 tkr. Viare har vissa personalkostnaer varit låga å personal har varit utlåna till staben uner första elen av året. Inom personlig assistans beräknas ett unerskott me tkr, vilket till största elen beror på ökae kostnaer inom LSS, tkr. SFB (LASS) reovisar näst intill ett nollresultat. Anra förklaringar är en utökning av verksamheten gällane korttisvistelse, lesagning, avlösarservice, kontaktpersoner och boenestö, är bugeten inte följt me et ökae behovet. För gruppbostäer och aglig verksamhet prognosticeras ett nollresultat. Investeringar inom verksamheterna ligger på en låg nivå i förhållane till buget. 51

53 Nyckeltal Utfall Buget Utfall Antal årsarbetare Kostn/vårag HVB barn (kr) Kostn/vårag HVB vuxen (kr) Kostn/plats vår och omsorg (kkr) 423 Nettok/plats entreprena (kkr) Nettok/plats köpta platser (kkr) Investeringsuppföljning - nämnen Socialnämnen har ett investeringsutrymme på totalt tkr uner Prognosen visar ett överskott på tkr, vilket beror på senareläggning av vissa verksamhetsföränringar. Dessa är först och främst emenscentrum Söer, familjecentral Smålansstenar, trapphusboene socialpsykiatri samt flytt av Svar/Kultur till AMO i Anerstorp. Övriga investeringsanslag och nämnens reinvesteringsutrymme beräknas förbrukas uner året. Måluppfyllelse (e- och nämnmål) Trygghet, säkerhet och folkhälsa e mål Marknasföra och utveckla befintliga mötesplatser Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Viareutveckla agverksamheter och träffpunkter me ett förebyggane angreppssätt för att bryta isolering och ohälsa. Fokus ska vara social gemenskap och fysiska aktiviteter. I samarbete me lanstinget och barn- och utbilningsnä mnen erbjua en mötesplats är verksamheten kan riktas utifrån besökarnas behov och önskemål. I samarbete me kulturnämnen utrea förutsättningar 52

54 e mål Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna för kulturutbyte mellan generationer me fokus på integration och begreppet hembyg Bygga och bo e mål Öka (intensifiera) marknasförin gen av kommunen me fokus på kommunens tätorter/boen emiljöer Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Genomföra ialogmöten på olika platser i kommunen riktat mot socialnämnens brukargrupper me fokus på tillgänglighet, kvalitet, behov och möjligheter. På ett för kommuninvån aren tillgängligt sätt regelbunet marknasföra resultat som speglar kommuninvån arens upplevelse av socialnämnens verksamhet. Demokrati och ialog e mål Implementera hanboken för meborgarialog som en naturlig el i nämnarbetet Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Utforma en aktivitetsplan kopplat till Hanboken för meborgarialog. Informationen på kommunens hemsia ska regelbunet uppateras 53

55 e mål De beslut som berör barn och ungomar skall utgå från ett barn och ungomspersp ektiv relaterat till FN:s barnkonvention Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna utifrån ett tyligt meborgarfokus. Alla beslut som fattas av socialnämne n och på elegation från nämnen ska följa FN:s barnkonvention. Miljö och energi e mål Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Antalet gånger busskorten bokas, ska inom nämnens verksamheter, öka i förhållane till 2013 års siffror. Antalet mil i egen bil i tjänsten ska, inom nämnens verksamheter, minskas i förhållane till 2013 års siffror. Det ska finnas minst ett miljöombu i socialnämne ns samtliga verksamheter. Anelen ekologiska och rättvisemärkta livsmeel ska utgöra minst 25 procent av inköpta livsmeel i älreomsorgens samtliga kök. 54

56 Näringsliv och arbetsmarkna e mål Unerlätta för ungomar att komma in på arbetsmarknaen Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Me navigatorcentr um som bas samorna ungomsinsat serna för alternativa arbeten och sysselsättningar. Me navigatorcentr um som bas utveckla metoer som leer till arbete och sysselsättning för ungomar som står långt ifrån arbetsmarknaen. Erbjua fler praktikplatser inom socialnämne ns egen verksamhet, särskilt me inriktning på ungomar. Omsorg och stö e mål Utveckla samarbetet me civilsamhället Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Bjua in civilsamhället till ialog för att utrea förutsättningarna och rollförelning i syfte att skapa ett gott samarbete för kommuninvånarnas bästa. Stöja och informera anhöriga som vårar närståene att 55

57 e mål Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna ta el av et utbu som socialnämnen tillhanahåller. 56

58 11 Fritisnämnen Nämnsreovisning Orförane Förvaltningschef Anel av kommunens riftbuget Namn Parti 2,5 % Maria Gullberg M Lorentsson Kent Kruuse Ekonomisk information Driftsreovisning tkr Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Avvikelse mot buget Intäkter Kostnaer Nettokostnaer Nettoinvesteringar Programområen inom nämnen (nettokostnaer) tkr Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Avvikelse mot buget Aministration och nämn Anläggningar Övr. fritisverksamhet Föreningsstö Totalt Måluppfyllelse Fritisnämnen har uppfyllt många viktiga mål avseene nyttjanegraen. Hösten 2014 kommer ett nytt passagesystem att förbättra servicen och förhoppningsvis höja nyttjanegraen på en el lokaler. F juolokalen i Gisle Sportcenter som stått tom görs om till lägerlogi. Detta innebär förutom ett bättre nyttjane också bättre förutsättningar för föreningarna att anorna olika evenemang och ärme skapa intäkter. Fritisförvaltningen har fokus på lokalnyttjanegraerna och iskuterar kontinuerligt hur nyttjanet kan bli bättre och effektivare. När et gäller verksamheterna kan et konstateras att antal ba har minskat. Gislebaet ligger nära sina mål mean simhallarna i Anerstorp och Smålansstenar ligger långt uner sina. Simkunnigheten har ökat något jämfört me förra året men ligger fortfarane uner målet. Många av fritisnämnens mål är uppfylla och et görs en hel el för att fler mål ska uppfyllas. Me etta i beaktane anser fritisnämnen sig uppfylla kravet på go ekonomisk hushållning. 57

59 Ekonomiskt resultat Sim- o sporthallen i Smålansstenar rabbaes uner sommaren av kraftiga översvämningar som fått stora verksamhetskonsekvenser. Hälsolyftet och B-hallen fick stänga me omeelbar verkan. Det är fortfarane oklart när e kan öppnas. Fritisnämnen rabbas ekonomisikt genom uteblivna intäkter. En försiktig prognos visar att Hälsolyftet tappar 175 tkr och B-hallen 25 tkr = totalt 200 tkr i minskae intäkter. Till etta kan kostnaer tillkomma för återställane av maskiner. Arrenatorn av Hörsjöbaets camping försattes uner vintern i konkurs vilket innebar att fritisförvaltningen sommaren 2014 fick riva anläggningen i egen regi. Fritisnämnen anlitae också juriisk kompetens för att hantera ärenet. En prognos av resultatet visar ett unerskott me 80 tkr. En stor el av etta rör kostnaer kring konkurshanteringen. Fritisnämnen har beslutat sänka hockeyklubbens fasta matchhyra från 100 tkr till 40 tkr. Fritisnämnen har betalat ett 6-årigt övertaganeavtal till Stiftelsen Gisleparken för att e övertagit hela ansvaret för bowlingutrustningen. Detta upphör Kommunen har ärefter beslutat att Gisleparken får bygga om kägelresningsmaskinerna för att uppfylla arbetsmiljölagen till en kostna av rygt 1,1 mkr. Den kostnaen kommer att betalas av fritisnämnen i enlighet me ett nytt avtal. Årliga kostnaen kommer bli ungefär lika stor som övertaganekostnaen. När et gäller fritisnämnens övriga verksamhetselar följer e i stort uppgjor planering. Fritisnämnen räknar me att prognosen för hela året blir ett unerskott me 200 tkr. På investeringssian har et tillkommit en ny spontan/närirottsplats vi Gyllenforsskolan samt en vi Ölmestasskolan som färigställts i år. Projekt Trastenanläggningen, ett projekt me BUN-Fastighet-Tekniska-Friti-Gislaveshus, blir färigställt i oktober. Projektet har följt uppgjor planering. Projekteringen av Skateparken är i full gång och anläggningen kommer att placeras i Smålansstenar. Fritiskontoret kommer ha några möten me representanter för e beröra aktiviteterna för att uppnå önskvär anläggningsesign. Projekteringen kommer göras helt klar i år, byggnationen kommer att utföras våren Övriga investeringar har genomförts som planerat. Nyckeltal Utfall Buget Utfall Antal ba totalt Antal ba Hörsjöbaet Bokn.gra bem. sporthallar 80 % 85 % 83 % Bokn.gra obem.irhallar 42 % 50 % 42 % Antal spelae bowlingserier Bem.hallar = GSC: AB 93%, D 85%, E 69%, Anerstorp A 91%, Smålansstenar A 75% Obem hallar = Johan Orre 57%, Sörgåren 30%, Gullvivan 11%, Gyllenfors 27%, Åtterås 31%,Törås 94%. Antal ba: Anerstorp 18609, Gislave och Smålansstenar Beräknas på vecka 1-18 me genomsnittligt 48 vtr potentiell hyresti. Gullviveskolan har klart lägst uthyrning. Den har sjunkit sean förra året. Detta trots passagesystem. Sporthallarna i Gislave och 58

60 Anerstorp har mycket höga siffror. I några av essa hallar måste viss ti hållas fritt för matcher. Bowlingserier år 2013 avser enast januari - februari. Uner år 2014 har hallen varit stäng hela våren. Hörsjöbaet har överträffat målsättningen. En viktig förklaring är et fina väret anra halvan av sommarlovet. Anläggningen tvingaes stänga en sönag pga blixtneslag i reningsverket. Antal ba har minskat me totalt 7 %. Minskningen är förela på Anerstorp -3%, Gislave -10% och Smålansstenar -2,11 %. Gislave ser ut att nå sitt mål mean Anerstorp och Smålansstenar ligger uner. Investeringsuppföljning - nämnen Projektering av Skateparken i Smålansstenar har inletts. I projekteteringen eltar företräare för skateåkare. Hela projekteringen och upphanling blir klar i vinter och byggstart me färigställane våren Trastenanläggningen har utarbetats av Utemiljögruppen (FN-FAN-BUN-TN) i samverkan me Gislaveshus. Anläggningen kommer slutbesiktigas och invigas i oktober Spontan / Närirottsplatsen på Gyllenforsskolan är klar och kommer invigas i oktober Spontan / Närirottsplatsen på Ölmestasskolan är också klar. Här har en el markarbete fått justeras. Projekten följer uppgjor buget. Övriga minre investeringar följer uppgjor buget. Måluppfyllelse (e- och nämnmål) Trygghet, säkerhet och folkhälsa e mål Marknasföra och utveckla befintliga mötesplatser Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Marknasföra och utveckla befintliga mötesplatser Skapa möjligheter för fysiska aktiviteter, rekreation, evenemang och verka för en bra fritisverksam het som leer till att fler kommuninvånare har go hälsa. Antal ba, simhallarna Bokningsgra bemannae hallar Bokningsgra, ishallen Antal spelae serier, bowlinghallen Bokningsgra, gymnastiksalar Antal ba, Hörsjöbaet Antal gästnätter, Hörsjöns Camping ,51% 85% 83% 97,65% 95% 83% 87,37% % 50% 42% 84% ,29%

61 Bygga och bo e mål Öka (intensifiera) marknasförin gen av kommunen me fokus på kommunens tätorter/boen emiljöer Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Öka (intensifiera) marknasförin gen av kommunen me fokus på kommunens tätorter/boen emiljöer Lärane och utveckling e mål Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Skapa förutsättningar för en go simkunnighet. Anel gokäna elever i simkunnighets prov. 90 % 82 % 91,11% Demokrati och ialog e mål Implementera hanboken för meborgarialog som en naturlig el i nämnarbetet De beslut som berör barn och ungomar skall utgå från ett barn och ungomspersp ektiv relaterat till FN:s barnkonvention Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Implementera "hanboken för meborgaialog" som en naturlig el i nämnarbetet De beslut som berör barn och ungomar skall utgå från ett barn- och ungomspersp ektiv relaterat till FN:s barnkonvention. Miljö och energi e mål Uppmuntra till lokalt proucera och klimatsmart energiprouktion Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Uppmuntra till lokalt proucera och klimatsmart energiprouktion 60

62 Näringsliv och arbetsmarkna e mål Unerlätta för ungomar att komma in på arbetsmarknaen Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Unerlätta för ungomar att komma in på arbetasmarknaen. Omsorg och stö e mål Utveckla samarbetet me civilsamhället Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Utveckla samarbetet me civilsamhället 61

63 12 Barn- och utbilningsnämnen Nämnsreovisning Anel av kommunens riftbuget Namn Parti 47,7 % Orförane Inga-Maj Eleholt C Förvaltningschef Mats Spånberg Ekonomisk information Driftsreovisning tkr Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Avvikelse mot buget Intäkter Kostnaer Nettokostnaer Nettoinvesteringar Programområen inom nämnen (nettokostnaer) tkr Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Avvikelse mot buget Förskola, peagogisk omsorg, förskoleklass, fritishem Grunskola Grunsärskola Fritisgårar Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbilning Högskolan på hemmaplan Musikskolan Nämn och aministration Gemensamma verksamheter Totalt Måluppfyllelse Måtten som ligger till grun för uppställa mål omfattar olika tisperioer vilket innebär att flera områen först kan beömas vi kalenerårsskiftet. Vissa mål kan reovisas och blan em finns några som behöver ägnas fortsatt särskil uppmärksamhet. Positivt Känner mig trygg i skolan 62

64 Förväntan att nå målen åk 5 Anelen elever som i slutet av åk 1 kan läsa minst 3-4 or flytane Anelen elever på nationella program som avbrutit stuierna uner åk 1 Jämförtal i åk 3 gymnasiet Besöksfrekvensen på fritisgårarna ska öka Negativt Såväl ogiltig som total frånvaro på högstaiet och gymnasiet Anel elever i åk 9 som lägst uppnått betyget E i varje enskilt ämne i slutbetyget Anel elever i åk 9 som är behöriga till nationellt gymnasieprogram Åk 8 generellt låga vären när et gäller frågor som rör skolarbetet som Nyfiken, planering, hänsyn till elevernas åsikter Anel lägre kursbetyg än ämnesprov i sv och eng åk 9 Anel avgångselever på nationella program me gymnasieexamen Ekonomiskt resultat Barn- och utbilningsförvaltningen reovisar en prognos för 2014 me tkr. Förskola, peagogisk omsorg, fritishem och förskoleklass Programmet reovisar en negativ prognos på knappt -600 tkr. Områena reovisar tillsammans me teamen en positiv prognos på knappt 700 tkr. På nämnsnivån reovisar programmet ett unerskott me rygt tkr. Ökae kostnaer för efterfrågan främst inom fritishemmen ca tkr, samt fler barn i e friståene verksamheterna 900 tkr, möts av överskott bl.a. för familjecentral 300 tkr, interkommunala intäkter och kostnaer knappt 400 tkr. Ej förelae bugetmeel på 500 tkr såsom bl.a. barnomsorgspeng och kvalitetskostnaer för kök visar även essa överskott. Grunskola Grunskolans program reovisar en prognos på knappt tkr. Rektorsområena tillsammans me teamen reovisar en prognos me -300 tkr. Kapitalkostnaerna för IKT-satsningen ger ett överskott för 2014 me tkr. På nämnsnivån reovisar programmet ett överskott me knappt tkr. Överskottet beräknas uppkomma els för interkommunala kostnaer och intäkter på 550 tkr, kvarvarane meel för införane av karriärtjänster 2015 rygt 400 tkr, överskott me 600 tkr för kompetensutveckling, 100 tkr som gäller merkostnaer vi kvalitetskontroll av kök samt knappt 600 tkr lägre kapitalkostnaer. Grunsärskolan Programmet reovisar ett positivt resultat me rygt 250 tkr. Överskottet består av lägre kostnaer för materialinköp och aministration. Fritisgårar Programmet reovisar en positiv prognos me rygt 400 tkr. Överskottet består till största elen av lägre personalkostnaer. Gymnasieskola Gymnasieskolans program reovisar en prognos me rygt 600 tkr. Gislaves Gymnasium reovisar en prognos me rygt 400 tkr, varav 200 tkr avser lägre aministrativa kostnaer för IT och telefoni. 63

65 Bun-IT reovisar en positiv prognos me rygt 300 tkr och består i sin helhet av lägre personalkostnaer. De interkommunala kostnaerna visar på ett unerskott me -400 tkr. Kvarvarane meel för införane av karriärtjänster 2015 ger ett överskott me knappt 300 tkr. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan reovisar en prognos me knappt tkr. Överskottet består els av lägre personalkostnaer och minskae kostnaer för extern placering me rygt 800 tkr. Interkommunala intäkter reovisar ett överskott me 200 tkr. Vuxenutbilningen Vuxenutbilningen reovisar ett överskott i prognosen me 175 tkr. Högskolan på hemmaplan Högskolan på hemmaplan reovisar ett unerskott me -110 tkr. Unerskottet beror på lägre statsbirag för YH-utbilningar pga. färre antal stuerane. Musikskolan Musikskolan reovisar bugetbalans. Nämn och aministration Den gemensamma aministrationen tillsammans me nämnen reovisar en prognos me 400 tkr. Överskottet beror på vakanser på barn- och utbilningskontoret. Gemensamma verksamheter För programmet gemensamma verksamheter reovisas en prognos me knappt tkr. Överskottet består till största elen av ej förelae fastighetsåtgärer. Nyckeltal Investeringsuppföljning - nämnen Måluppfyllelse (e- och nämnmål) Trygghet, säkerhet och folkhälsa Utfall Buget Utfall e mål Marknasföra och utveckla befintliga mötesplatser Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Delta aktivt i arbetet me utveckling av mötesplats Gisle Meverka till etablerane av familjecentraler Delta aktivt i arbetet me utveckling av mötesplats Gisle Besöksfrekven s i öppen förskola i förhållane till inskrivna i barnhälsovåren (BHV) Uppnått Delvis uppnått 50% 64

66 e mål Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Fritisgårar: Öka besöksfrekven sen på fritisgårarna me 5 % jämfört me 2012/2013 Fritishemmen : Eleverna ska känna sig trygga på rasterna Besöksfrekven sen på fritisgårarna ska ha ökat me 5 % jämfört me föregåene år Antal till rektor anmäla fall av iskriminering eller kränkane behanling på fritishemmet. 5% 14,3% 286% 5 Lärane och utveckling e mål Lokaler, personal och gruppstorlekar anpassas efter bepröva erfarenhet och forskning Öka kompetens, Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Likvärigheten mellan områen avseene lokaler, personal och gruppstorlekar samt tillgång till skolbibliotek följs upp Öka kompetensen Lokalyta per plats på förskolan (lokalytan mäts i bruksarea) Lokalyta per barn på fritishem (lokalytan anges utifrån nettoarean på e lokaler som kan nyttjas) Mått på tätheten på fritishem vi olika tipunkter. Kl. 7.30, kl. 14 och kl. 16. Tätheten mäts i antal barn per personal vi nämna tipunkter. Lokalyta per elev i grunskolan (lokalytan mäts i bruksarea) Tillgång till skolbibliotek Antalet komvuxelever Uppnått Delvis uppnått 50% 65

67 e mål utbilning av vuxna i samverkan mellan näringsliv, skola och yrkeshögskola Utveckla fler metoer för att grunskoleelever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna genom utbilning av vuxna i samverkan mellan näringsliv, skola och yrkeshögskola Anelen behöriga till nationellt gymnasieprogram ska öka Övergripane insatser för att utveckla unervisninge n genom unervisnings metoer, kompetensutveckling genom matematiklyftet och förstelärare Arbeta systematiskt och i samarbete me socialnämne n för att minska en ogiltiga frånvaron i åk 8 och 9 Förskoleklass en: I slutet av förskoleklasse n ska eleverna kunna: Återberätta et omräknat till heltisplatser uner året Antalet grunvuxelever omräknat till heltisplatser uner året Antalet sfielever uner året Antalet stuerane från vår kommun som eltagit i lokalt anornae yrkeshögskole kurser uner året Anel elever i åk 9 som är behöriga till nationellt gymnasieprogram (minst 90 %) Anel lärare som eltagit i matematiklyfte t i förhållane till antal lärare som blivit erbjuna att elta Antalet anställa förstelärare uner läsåret Anel elever i åk 8 me > 10 % ogiltig frånvaro Anel elever i åk 9 me > 10 % ogiltig frånvaro Anel elever som i slutet av förskoleklasse n klarar alla e i målet uppsatta 90% 78,3% 87% % 12 2% 4,6% 43,48% 3% 5,6% 53,57% 95% 83,4% 87,79% 66

68 e mål Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna viktigaste i en hör berättelse. Hitta och avbila sitt namn. Känna till läsriktningen. Visa att e upptäckt att et skrivna "går att säga". Hitta och läsa bekanta or i texter me hjälp av kriterierna orbilen. Fritishemmen : Förmågor beskrivna i läroplanen ska utvecklas utifrån fritispeagogikens specifika områen. I slutet av åk 1 ska eleverna kunna läsa minst 3-4 or flytane i böcker (texter) inom eras erfarenhetsvärl Minst 95 % av eleverna i åk 6 och 9 ska lägst uppnå betyget E i varje enskilt ämne vårterminen 2014 Anelen elever på nationella program som avbröt Fritishemmet har arbetat me en utforskane, laborativ och praktisk metoik me e förmågor som skolan arbetat särskilt me uner läsåret Anelen elever som i slutet av årskurs 1 kan läsa minst 3-4 or flytane Anel elever i åk 6 som lägst uppnått betyget E i varje enskilt ämne i vårterminsbety get Anel elver i åk 9 som lägst uppnått betyget E i varje enskilt ämne i slutbetyget Anel elever på nationella program som avbrutit stuierna Uppnått Delvis uppnått 50% 95% 95,6% 100,63% 95% 83,4% 87,79% 95% 67,8% 71,37% 3% 2,2% 126,67% 67

69 e mål Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna stuierna uner årskurs 1 ska vara högst 3 % Anelen avgångselever på nationella program me gymnasieexa men (yrkesexamen eller högskoleförbereane examen) ska vara minst 85 % Anelen elever på grunläggane vuxenutbilning och gymnasial vuxenutbilning som fullföljer kurs och når minst lägsta gokäna betygsnivån ska vara minst 85 % Särskolan: Större fokus ska riktas mot elevernas kunskapsutveckling uner årskurs 1 Anel avgångselever på nationella program me gymnasieexa men Anel elever på grunläggan e vuxenutbilnin g och gymnasial vuxenutbilnin g som fullföljer kurs och når minst lägsta betygsnivån Större fokus har riktats mot elevernas kunskapsutvec kling än tiigare 85% 73,7% 86,71% 85% 79% 92,94% Uppnått Delvis uppnått 50% Demokrati och ialog e mål Implementera hanboken för meborgarialog som en naturlig el i nämnarbetet De beslut som berör barn och ungomar skall utgå från ett barn och ungomspersp ektiv relaterat till FN:s barn- Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Implementera hanboken för meborgarialog som en naturlig el i nämnarbetet De beslut som berör barn och ungomar ska utgå från ett barn och ungomspersp ektiv relaterat till FN:s barn- Antal meborgarial oger De beslut som berör barn och ungomar har utgått från ett barn- och ungomspersp ektiv relaterat till FN:s barn- Uppnått Delvis uppnått 50% 0 68

70 e mål Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna konvention konvention konvention Förskolan: Barnen ska ha ett reellt inflytane på arbetssätt och verksamhetens innehåll Barnen har ett reellt inflytane på arbetssätt och verksamhetens innehåll Näringsliv och arbetsmarkna Uppnått Delvis uppnått 50% e mål Unersöka förutsättningar för universitet/hög -skola Unerlätta för ungomar att komma in på arbetsmarknaen Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Unersöka förutsättningar för förläggning av universitets- /högskolekurs er till kommunen Öka anelen elever som är behöriga till nationellt gymnasieprogram, minska avhoppen från gymnasiestui er och öka anelen elever som avslutar sina gymnasiestui er efter 3 år me gokäna betyg Antalet eltagare i kurser inom Högskolan på hemmaplan uner året Minst 90 % av eleverna i åk 9 ska vara behöriga till nationellt gymnasieprogr am vårterminen 2014 Anel (%) elever på nationella program som avbröt stuierna uner årskurs 1 ska vara högst 3 % Anel avgångselever på nationella program me gymnasieexamen (yrkesexamen eller högskoleförber eane examen) ska vara minst 85 % Anel avgångselever på nationella program me 90% 78,3% 87% 3% 2,2% 126,67% 85% 73,7% 86,71% 95% 81,7% 86% 69

71 e mål Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna högskolebehörighet Omsorg och stö e mål Utveckla samarbetet me civilsamhället Alla ska ges möjlighet till barnomsorg på obekväm arbetsti Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Öka samverkan me föreningslivet Omsorg på obekväm arbetsti erbjus och verksamheten utväreras Samverkan me föreningslivet har ökat Antal barn som nyttjar omsorg på obekväm arbetsti Uppnått Delvis uppnått 50% 8 70

72 13 Kulturnämnen Nämnsreovisning Anel av kommunens riftbuget Namn Parti 1,8 % Orförane Solveig Davisson M Förvaltningschef Magnus Jonsson Ekonomisk information Driftsreovisning tkr Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Avvikelse mot buget Intäkter Kostnaer Nettokostnaer Nettoinvesteringar Programområen inom nämnen (nettokostnaer) tk r Nämn och aministraion Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Avvikelse mot buget Kulturverksamhet Föreningsbirag Totalt Måluppfyllelse Verksamheten som har genomförts uner årets första åtta månaer pekar mot måluppfyllelse för 2014, me anmärkningen att bibliotekslånen och besöken ser ut att minska me omkring 2-3 %. Verksamheten har berivits me go ekonomisk hushållning. Kulturnämnens verksamhet och biragsgivning ger förutsättningar för upplevelser, eget skapane och bilning. Biblioteken ska främja kreativitet, eget skapane och intresset för självstuier och utbilning på alla nivåer. Detta uppnås genom en utveckla programverksamhet som ger möjligheter till nya möten mellan kommuninvånare, artister, konstnärer och föreragshållare. Ett annat viktigt mål är att barn och ungomar ska ges möjlighet att uppleva och vara elaktiga i kommunens kulturliv. Målet nås genom ett stort utbu av professionella kulturprogram och skapane verksamheter som väner sig till att barn och ungomar. Ekonomiskt resultat Det ekonomiska utfallet för en löpane verksamheten följer i stora elar bugeten för Kapitalkostnaerna pekar mot ett litet överskott för helåret på grun av att ett par planerae och påbörjae konstprojekt kommer att avslutas först uner Personalkostnaerna pekar mot ett minre överskott, som uppkommer på grun av lägre kostnaer för extrapersonal. Intäkterna pekar mot 71

73 ett minre överskott, som främst beror på ett utvecklingsbirag från Lanstinget till Gislaves konsthall. Den sammantagna prognosen för kulturnämnen för helåret är ett riftsöverskott på kr. Arbetet me en konstnärliga utsmyckningen av kommunens lokaler sker fortlöpane enligt plan. Tre påbörjae projekt uner 2014, Kommunhuset, Glashuset och skyltning av offentlig konst, kommer att avslutas uner Därför kommer ett överskott på ca 500 tkr att uppstå vi årets slut. Dessa meel behöver omföras till Nyckeltal Utfall Buget Utfall Totalt antal besök Antal besök/invånare 4,3 7,4 4,3 Antal lån Antal lån/invånare 5,6 8,8 5,25 Antal besökare på kulturprogram Antal besökare/kulturprogram 27, Investeringsuppföljning - nämnen Investeringsbugeten uppgår till tkr, varav tkr är avsatta till Kulturplatån, tkr till konst och resterane 200 tkr förelas mellan biblioteket och reninvesteringar. Den 31 augusti är förbrukningen enast 17 %, vilket beror på att kostnaerna till stora elar kommer uner hösten, samt att några investeringar slutförs uner Det prognostiserae överskottet uppgår till ca 500 tkr och avser tre stycken konstutsmyckningsprojekt. Dessa meel kommer att begäras överföra till Måluppfyllelse (e- och nämnmål) Trygghet, säkerhet och folkhälsa e mål Marknasföra och utveckla befintliga mötesplatser Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Marknasföra och utveckla befintliga mötesplatser Integrera hanlingsprogram för folkhälsa i kulturverksam heten Antal besök ,49% Antal besök 7,4% 4,3% 58,11% per invånare Aktiviteter och projekt som har ett tyligt fokus på folkhälsa Uppleva och göra e mål Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Biblioteken ska stöja och främja utveckling av inlevelse- Antalet eltagare i bibliotekens programverks amhet

74 e mål Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna förmåga, kreativitet och eget skapane Biblioteken ska stöja och främja intresse för litteratur, teater, film, konst, musik, ans och anra konstnärliga uttrycksformer Gislaves konsthall ska stärka sin ställning som utställningscentrum i kommunen och öka intresset för samtiskonsten Ungomens kulturhus/möte splats Gisle ska vara en mötesplats och ett centrum för en unga kulturen Kulturaktiviteter för barn och ungomar ska särskilt prioriteras me utgångspunkt i barnkonventionens artikel 31 Antalet utlån/invånare Antalet besökare på biblioteken och bokbussen Utlånen vi biblioteken Antalet biblioteksbesö k per invånare Antal besök på Gislaves konsthall Antal eltagare i ans-, teateroch bilgrupper Antalet besökare på ungomseven emang Nyttjanegra en av repetitionsoch stuiolokalern a ska uppgå till minst 50 % Antal barn som besöker ett kulturprogram 4,4 5,25 119,32% ,33% ,74% 7,1 4,1 57,75% ,23% ,22% % 50% 66,67% ,56% 73

75 Bygga och bo e mål Öka (intensifiera) marknasförin gen av kommunen me fokus på kommunens tätorter/boen emiljöer Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Utveckla ett rikt och inspirerane utbu av kulturaktiviteter och kreativa miljöer Meiaexponering och genomslag i sociala meier Uppnått Uppnått 100% Lärane och utveckling e mål Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Biblioteken ska stöja och främja intressen för såväl självstuier som utbilning på alla nivåer Aktiviteter för att stöja självstuier och utbilning Uppnått Uppnått 100% Demokrati och ialog e mål Implementera hanboken för meborgarialog som en naturlig el i nämnarbetet De beslut som berör barn och ungomar skall utgå från ett barn och ungomspersp ektiv relaterat till FN:s barnkonvention Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Dialog me brukare och meborgare ska vara en naturlig el och en förutsättning för verksamhetens planering Beslut som berör barn och ungomar ska utgå från ett barn och ungomsperspektiv Antalet genomföra ialogaktivitete r 4 Näringsliv och arbetsmarkna e mål Unerlätta för ungomar att Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Bira till att ungomars Antalet genomföra 74

76 e mål komma in på arbetsmarknaen Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna möjligheter att komma in på arbetsmarknaen unerlättas praktikperioer Antal ungomar som går viare till stuier eller arbete efter genomför praktik Omsorg och stö e mål Utveckla samarbetet me civilsamhället Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Samverkan och ialog me organisationer, föreningar och kommunmeb orgare ska eftersträvas Antalet genomföra samarbeten me civilsamhället 75

77 14 Fastighetsnämnen Nämnsreovisning Anel av kommunens riftbuget Namn Parti 0,0 % Orförane Lars Erik Nyström C Förvaltningschef Mikael Fröler Ekonomisk information Driftsreovisning tkr Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Avvikelse mot buget Intäkter Kostnaer Nettokostnaer Nettoinvesteringar Programområen inom nämnen (nettokostnaer) tkr Utfall Utfall Bokslut Buget Prognos Avvikelse mot buget Aministaration Hantverkare Fastigheter Stäning Tvätt Foronsservice Transporter Totalt Måluppfyllelse Fastighetsnämnen anser att måluppfyllelsen är tillfreställane är liksom föregåene år ett intensivt år me många stora investeringar som ska slutföras uner året. Sannolikt kommer inte ombyggnationen av stationen i Smålansstenar att påbörjas förrän Anleningen är att et krävs mer resurser för att bygga om vänthall, HWC och café. De konkreta mål som avser fjärrvärmeanslutning och avfallshantering kommer sannolikt att uppnås. Däremot kommer energibesparingsmålen att släpa i första han beroene på brist på investeringsmeel. Målet avseene nöja hyresgäster har inte nåtts å årets mätning innebär en lite försämring av resultatet. ( 6,46 jämfört me 6,59) Av e konkritiserae målen i övrigt beror måluppfyllelsen på samverkan me anra nämner. Fastighetsnämnen uppfattar sin roll att biträa e övriga nämnerna me fastighetsuppgifter i utreningar och konsekvensbeskrivningar. 76

78 Ekonomiskt resultat Det ekonomiska utfallet varierar mellan programmen och totalt räknar fastighetsnämnen me ett unerskott på 2,3 mnkr. Huvuorsak till et negativa resultatet är els skaegörelse på Lunåkersskolan samt els kostnaer för skaor orsakae av skyfall i Smålansstenar uner sommaren. Den stora föränringen på båe kostnaer och intäkter beror på större omförelning av personalkostnaer än bugeterat. För fastighetsförvaltningen förväntas något högre intäkter än bugeterat. Energikostnaerna förväntas bli lägre än bugeten. Men kostnaer för skaegörelse och försäkringsskaor blir betyligt högre än bugeterat. Stäningen beräknas få ökae interna intäkter men också högre personalkostnaer. Tvätten har högre kostnaer för personal. Foronsservice har högre kostnaer och intäkter avseene leasingbilar. Kostnaerna för reparationer och personal överstiger också buget. Det kan konstateras att kostnaerna för bilpoolen inte täcks av intäkterna på grun av att några bilar använs för lite. Det krävs i stort sett att varje bil rullar ca 6 timmar per ag för att ekonomin ska gå runt. Transporterna har ökae kostnaer och även intäkter på grun av flyttupprag uner året samt ombyggnationen av Mariagårens kök i Smålansstenar. Nyckeltal Utfall Buget Utfall Investeringsuppföljning - nämnen Till och me augusti har fastighetsnämnens investeringar uppgått till ca 75,2 mnkr. Huvuelen ligger på Norinskolan, mötesplats Gisle och Kommunhuset Måluppfyllelse (e- och nämnmål) Infrastruktur och kommunikationer e mål Utveckla resecentrum i Smålanssten ar Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Genomföra ombyggnaen av stationen i Smålanssten ar till resecentrum 77

79 Trygghet, säkerhet och folkhälsa e mål Utarbeta en långsiktig upprustningspl an för e tre simhallarna Marknasföra och utveckla befintliga mötesplatser Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna I förkommane projekt kommunicera marknasförin g me beställane förvaltning. Bygga och bo e mål Öka (intensifiera) marknasförin gen av kommunen me fokus på kommunens tätorter/boen emiljöer Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna I förkommane projekt kommunicera marknasföring me beställane förvaltning. Demokrati och ialog e mål Implementera hanboken för meborgarialog som en naturlig el i nämnarbetet De beslut som berör barn och ungomar skall utgå från ett barn och ungomspersp ektiv relaterat till FN:s barnkonventio n Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna I förekomman e projekt kommunicera meborgarial ogen me beställane förvaltning I förekomman e projekt kommunicera barnkonventio nen me beställane förvaltning 78

80 Miljö och energi e mål Uppmuntra till lokalt proucera och klimatsmart energiprouktion Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Ansluta fler fastigheter till fjärrvärmenätet Minska energianvänningen me 15 % till 2020 jämfört me 2008 Köksavfall Förutsättninga r ska finnas för att verksamheterna ska kunna sortera avfallet på minst 8 fraktioner Ansluta två fastigheter uner 2014 Minskning av energiförbrukning kwh/kvm Utöka antalet solvärmeanläggningar me minst en varje år Bygga om ett kök per år för att omhänerta biologiskt avfall Minst 80 % av fastigheterna ska ha möjlighet till sortering2-3 anläggningar iorningställs per år 2 Näringsliv och arbetsmarkna e mål Unerlätta för ungomar att komma in på arbetsmarknaen Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Unerlätta för ungomar att komma in på arbetsmarknaen Anställa 40 ungomar uner sommaren 40 79

81 15 Sammanställ reovisning Gislaves kommunkoncern består förutom kommunen av fem aktiebolag och tre stiftelser me skiftane verksamhet. För att ingå i koncernen krävs et att kommunen bestämmer över, eller har ett väsentlig inflytane över bolaget/stiftelsen. I bolagen efinieras etta som lägst 20 % av aktiernas röstväre. Gislave Energi AB har två otterbolag, Gislave Energiring AB för elhanel och bilar ärme en unerkoncern. Till Gislave Energiring AB finns knutet otterbolaget Gislave Energi Vinkraft AB. 80

82 AB Gislaveshus Orförane: Ingri Josefsson Stiftare: Gislaves kommun 100 % Antal leamöter: 5 Verkställane irektör: Stanley Gulmyr RESULTATRÄKNING Utfall Prognos Bokslut BALANSRÄKNING Utfall Bokslut Belopp i tkr Belopp i tkr Rörelsens intäkter Anläggningstillgångar Rörelsens kostnaer Omsättningstillgångar Rörelseresultat Summa tillgångar Finansiella intäkter Finansiella kostnaer Eget kapital Resultat före skatt Obeskattae reserver Bokslutsispositioner Avsättningar Skatt Långfristiga skuler Årets resultat Kortfristiga skuler Summa eget kapital och skuler Investeringar, tkr Nettoomsättning, tkr Ställa säkerheter Inga Inga Soliitet, % 27,6 28,8 25,4 Ansvarsförbinelser Antal lägenheter Antal lokaler Vakansgra 6,9 6,9 6,4 Verksamhet 1 januari 2014 fanns et 107 tomma lägenheter en 1 september hae e minskat till 102. Hyresbortfallet för perioen är något högre än för samma perio Den 1 januari 2014 höjes bostashyrorna me 2 %. Någon förhanling gällane 2015 år hyror har inte genomförts. Ekonomi Omsättningen har minskat me 1,7 % beroene på en extra orinär intäkt Kostnaerna är på samma nivå som i fjor. Räntekostnaerna är 864 tkr lägre jämfört me samma perio Lån har amorterats me tkr uner perioen. Personal Personalkostnaer, tkr Tillsviareanställa Omräknat till heltistjänster 36,5 36,5 Sjukfrånvaro % 1,6 5,64 Framti Uner hösten 2014 påbörjar bolaget en nybyggnation i Gislaves centrum. Byggnationen kommer att innehålla 26 lägenheter och några kommersiella lokaler. Byggnationen kommer att rivas i två etapper. Etapp ett planeras att vara klar till årsskiftet och etapp två till vår/försommar

83 Gislave Energi AB Orförane: Åke Birgersson Ägare: Gislaves kommun 100 % Antal leamöter: 5 Verkställane irektör: Joacim Ceerwall RESULTATRÄKNING Utfall Prognos Bokslut BALANSRÄKNING Utfall Bokslut Belopp i tkr Belopp i tkr Rörelsens intäkter Anläggningstillgångar Rörelsens kostnaer Omsättningstillgångar Rörelseresultat Summa tillgångar Finansiella intäkter Finansiella kostnaer Eget kapital Resultat före skatt Obeskattae reserver Bokslutsispositioner Avsättningar Skatt Långfristiga skuler Årets resultat Kortfristiga skuler Summa eget kapital och skuler Investeringar, tkr Nettoomsättning, tkr Ställa säkerheter Inga Inga Soliitet, % 38,9 Ansvarsförbinelser Inga Inga Verksamhet 2014 års NKI-mätning visar att e allra flesta av våra kuner är mycket nöja, eller nöja me Gislave Energi som energileverantörer. Vårt interna förbättringsarbete me leoren Närmare Enklare Snabbare har fortsatt uner 2014 och förväntas lea till fortsatt goa resultat och ytterligare öka kunnöjhet. Bolaget har uner perioen fortsatt investera för go leveranssäkerhet i elnätet, även för morgonagens elanvänare. Koncernen är miljöcertifiera enligt ISO Ekonomi Rörelsens intäkter var tkr (28 696) för jan-aug 2014, en minskning me 2,0 % jämfört me Rörelseresultat efter finansiella poster blev tkr (2 500). Helårsprognosen 2014 för moerbolaget Gislave Energi AB ligger något uner buget, bl. a beroene på en något lägre beräkna energiomsättning än va som beräknaes i bugeten. Rörelseresultat efter finansiella poster beöms bli tkr. Motsvarane resultat i bugeten beömes bli tkr. Personal Personalkostnaer, tkr Tillsviareanställa Omräknat till heltistjänster 15,7 16,7 Visstisanställa Omräknat till heltistjänster 0,58 0,56 Sjukfrånvaro % 4,3 7,28 Det råer fortsatt go trivsel och engagemang blan bolagets mearbetare. Antal anställa har minskat från 18 till 17 mearbetare efter en pensionsavgång. Uner hösten inles ett rekryteringsarbete för en ny mearbetare. Bolaget kommer att fortsätta förbättringsarbetet inom kunservice och bemötane. Vi arbetar viare me att moernisera och riftsäkra elnätet enligt en tioårsplan som gjores efter stormarna Gurun och Per. Viare påbörjas ett planeringsarbete för kommane investeringar i elnätet uner perioen Olika lösningar för att främja använning av elforon kommer att utvecklas och elnätet kompletteras för att bl.a. möjliggöra mätning me högre upplösning (kortare tisenheter) och flexibla öppna lösningar för olika tjänster inom betalningssätt, visualisering, tibokningar mm. 84

84 Gislave Energiring AB Orförane: Åke Birgersson Ägare: Gislaves kommun 100 % Antal leamöter: 5 Verkställane irektör: Joacim Ceerwall RESULTATRÄKNING Utfall Prognos Bokslut BALANSRÄKNING Utfall Bokslut Belopp i tkr Belopp i tkr Rörelsens intäkter Anläggningstillgångar Rörelsens kostnaer Omsättningstillgångar Rörelseresultat Summa tillgångar Finansiella intäkter Finansiella kostnaer Eget kapital Resultat före skatt Obeskattae reserver Bokslutsispositioner Avsättningar 0 0 Skatt Långfristiga skuler Årets resultat Kortfristiga skuler Summa eget kapital och skuler Investeringar, tkr Nettoomsättning, tkr Ställa säkerheter Inga Inga Soliitet, % 34,0 Ansvarsförbinelser Inga Inga Verksamhet Vårt interna förbättringsarbete me leoren Närmare Enklare Snabbare har fortsatt uner 2014 och uner våren genomföres en ny NKI-unersökning som bl. a. visae ytterligare öka kunnöjhet. Bolaget har uner perioen fortsatt att investera i utbyggnaen av fjärrvärmenätet i Gislave me bl. a. beslut om en ny fjärrvärmelening till Smålaniaområet. Byggnationen av en 5 MW flispanna vi Mossarps avfallsanläggning har slutförts uner våren. Ett hållbart värmesystem me närproucerae skogsbränslen är en viktig målsättning för projektet. En betyane minskning av årliga CO 2 -utsläpp i Gislave har uppnåtts. Bolaget har tillsammans me en samarbetspartner utvecklat solpanelslösningar me inriktning mot s.k. mikroprouktion för bolagets kuner som är intresserae av att bira till att anelen förnybar elprouktion ökar. Uner perioen har intressebolaget Klämman Vin AB fått tillstån att uppföra två vinkraftverk vi Klämman, norost om Reftele. Arbete me upphanling av elanslutning och vinkraftverk pågår. Ekonomi Rörelsens intäkter var tkr (49 737) för jan-aug 2014, en minskning me 10,0 %. Rörelseresultat efter finansiella poster blev tkr (3 608). Helårsprognosen 2014 för otterbolaget Gislave Energiring AB ligger uner buget. Rörelseresultat efter finansiella poster beöms bli tkr och motsvarane resultat i bugeten beömes bli tkr. Flera av bolagets verksamheter påverkas till stor el av väret vilket gör att helårsresultatet kan bli såväl bättre som sämre än prognosen. Personal Bolaget hyr mearbetare från Gislave Energi AB. Framti Bolaget kommer att fortsätta förbättringsarbetet inom kunservice och bemötane. Arbetet me att viareutveckla värmeverksamheten i Gislave till en långsiktigt hållbar helhetslösning för uppvärmning av fastigheter kommer att fortsätta och samtiigt ökar möjligheterna att ytterligare kunna ta tillvara spillvärme från näringslivet. Uner 2014 och 2015 planeras förtätningar inom Gislaves fjärrvärmenät. 85

85 I ett senare skee räknar bolaget me att även Anerstorp ska kunna anslutas. Även i Smålansstenar finns goa förutsättningar för en hållbar värmelösning. När essa värmesatsningar genomförts kommer flera av målen i Gislaves kommuns klimatstrategi att uppnås. En fortsatt satsning på energitjänster ska lea till en effektivare energianvänning för våra kuner, bl.a. genom öka insikt om hur energianvänningen ser ut iag och hur en kan styras på ett sätt som gör att energiläckage i onöan minimeras me bibehållen eller förbättra upplev komfort. Uner hösten 2014 inles ett samarbete me Sveriges Vinkraftkooperativ, SVEF, me nästan melemmar. Ett 5-årigt avtal är tecknat som omfattar aministration av föreningens balansansvar, anelsaministration, kuntjänst och fakturering. 86

86 Stiftelsen Isabergstoppen Orförane: Mikael Eriksson Stiftare: Gislaves kommun 90,74% Antal leamöter: 11 Gnosjö kommun 9,26% Verkställane irektör: Louise Söerlun RESULTATRÄKNING Utfall Prognos Bokslut BALANSRÄKNING Utfall Bokslut Belopp i tkr Belopp i tkr Rörelsens intäkter Anläggningstillgångar Rörelsens kostnaer Omsättningstillgångar Rörelseresultat Summa tillgångar Finansiella intäkter Finansiella kostnaer Eget kapital Resultat före skatt Obeskattae reserver 0 0 Bokslutsispositioner Avsättningar 0 0 Skatt Långfristiga skuler Årets resultat Kortfristiga skuler Summa eget kapital och skuler Investeringar, tkr Nettoomsättning, tkr Ställa säkerheter Soliitet, % 57,0 Ansvarsförbinelser Inga Inga Antal gästnätter Verksamhet Isaberg Mountain Resort är en sport och fritisanläggning som erbjuer utomhusupplevelser året runt. Uniciteten ligger i en vackra naturupplevelsen i vårt naturreservat i form av roliga aktiviteter som tillfreställer en bre målgrupp. Vi erbjuer bla vanring, MTB-cykling, kanot och kajakpaling och höghöjsbana. Vi erbjuer också guiae aktiviteter, hotellboene, camping, restaurang, älgpark och fastighetsuthyrning. Den kommunala ekonomin ska inte belastas utan stiftelsens kostnaer skulle täckas genom hyror och avgifter. Stiftelsens eventuella vinst ska återinvesteras för utveckling av anläggningen. Isaberg har uner e senaste två åren blivit en mer gäst och serviceinrikta anläggning me stor fokus på målgruppen barnfamiljer. Vi skall vara jornära, innovativa och skall ge gästen berikane naturupplevelser och möten året runt. Ekonomi Resultatet är en återspegling av en tyvärr mycket korta vintersäsongen. Skianläggningen var öppen mellan 19 januari till 28 februari me ca besökare. Den fina sommaren 2014 har vägt upp lite grann och vi reovisar ett positivt resultat för sommarmånaerna. Satsningen i utbyggna av Höghöjsbanan, MTBcykling, konferensrenoveringar och parkering har givit anläggningen mer intäkter genom framförallt mer gäster och attraktivitet. Beläggningen i stugbyn mellan maj-augusti har ökat me 11 % jämfört me förra året som ansågs vara en fin sommar. Ca 60 % av gästerna kommer från utlanet, främst anskar, tyskar, hollänare och fransmän. 55

87 Uner året görs investering på utöka pumpkapacitet och nytt ställverk till skianläggning. Renoveringar sker utvänigt av centralbyggna, restaurangel och personalutrymmen. Personal Personalkostnaer, tkr Tillsviareanställa Omräknat till heltistjänster Visstisanställa Omräknat till heltistjänster Sjukfrånvaro % 0,49 0,51 Framti Uner 2015 kommer vi att slutföra en nya nefarten och bygget av sportcentret. Detta skall påbörjas så snart vi vet att vi har vintern me oss. Vi fortsätter renovera stugorna vår förhoppning är att vi vi årsskiftet har hunnit renoverat ytterligare ett 20-tal stugor. 88

88 Stiftelsen Torghuset Orförane: Helen Sveningsson Stiftare: Gislaves kommun 75% Antal leamöter: 7 Föreningar/privatpersoner 25% Verkställane irektör: Anette Josefsson RESULTATRÄKNING Utfall Prognos Bokslut BALANSRÄKNING Utfall Bokslut Belopp i tkr Belopp i tkr Rörelsens intäkter Anläggningstillgångar Rörelsens kostnaer Omsättningstillgångar Rörelseresultat Summa tillgångar Finansiella intäkter Finansiella kostnaer Eget kapital Resultat före skatt Obeskattae reserver 0 0 Bokslutsispositioner Avsättningar 0 0 Skatt Långfristiga skuler Årets resultat Kortfristiga skuler Summa eget kapital och skuler Investeringar, tkr 0 0 Nettoomsättning, tkr Ställa säkerheter Inga Inga Soliitet, % neg neg Ansvarsförbinelser Inga Inga Likviitet, % 152 Verksamhet Stiftelsen Torghuset äger och förvaltar fastighet me lokaler i Smålansstenar. Uthyrning sker till fasta hyresgäster och tillfälliga arrangemang. Uner året har lokalerna fyllts av stuiecirklar, konferenser, föreningsmöten, föreläsningar, konserter, barn- och ungomsaktiviteter, loppis, mässor, filmvisning m.m. Biografen har visat film, opera, teater, balett, konsert och show. Vi har också hyrt ut lokalen och besökare har kunnat titta på DVD-film. Ekonomi Som helhet hålls bugeten. Minskae intäkter för fasta hyror å två kontor är outhyra. Konferensbiten ligger enligt buget försäljning mat har ock gått ner något. Bion går fortsatt bra. Inga större investeringar har gjorts. Dock fick vi en vattenskaa i Stora Salen samt serverkrasch vi sommarens skyfall. Skaan är anmäl till försäkringsbolag. Servern är utbytt men golvet är fortfarane inte tillrättat. Ev. kommer vi inte att behöva byta hela golvet utan vi kan blåsa et torrt. Vår kostna som et är sagt blir ett basbelopp. I agsläget inte vet är hur lång ti vi måste ha stora salen stäng. Har rean bokat av gäster. Detta kommer ev. att påverka intäkterna i höst. Personal Personalkostnaer, tkr Tillsviareanställa Omräknat till heltistjänster 4 4 Är en stor utmaning att få verksamheten att fungera me lite fast personal. Tror att vi i framtien måste hitta nya lösningar på etta om vi ska hänga me i vår snabbt föränerliga värl. Framti Vi fortsätter satsningen på biografen. Börjar kännas naturligt att et visas film, konserter, opera och teater på biografen. Utvecklingen av hemsian så man även kan betala och skriva ut sina biljetter till föreställningar och evenemang har inte påbörjats. Tien har inte räckt till. 89

89 En fast isk i entrén är vi samlat biljettförsäljning och kioskförsäljning är på plats, om än provisoriskt. Disken har uner sommaren även använts av turistvärinnorna. Det har fungerat bra. Fortsatt gott samarbete me alla våra föreningar är mycket viktigt. Vi försöker att ge em bra förutsättningar att genomföra sina aktiviteter och möten. Vi kan t.ex. sammanföra vissa organisationer som vi hör pratar om att göra samma saker och på et viset unerlätta. Jobbet me att göra Torghuset till en samlingsplats även för våra företagare i bygen fortsätter. I agens värl är ti är pengar bore huset vara attraktivt för möten och utbilningar. Man slipper åka iväg och man sparar ti och ev. också en el pengar. Här kommer marknasföringen in i bilen och en är som vi sagt tiigare väligt viktig. I agens meiebrus är et inte enkelt att synas. Personliga samtal och möten är utan tvekan et som ger bäst effekt men et tar ti som vi inte har, tyvärr. Fortfarane gillar vi på Torghuset e två oren samarbete och service. Det kommer vi att fortsätta jobba me och vi tror fortfarane att äri ligger vår framti. 90

90 Gislave Näringsliv AB Orförane: Morgan Ryhman Ägare: Gislaves kommun 50% Antal leamöter: 7 Gislaves Näringslivsrå 50% Verkställane irektör: Aners Ahlström RESULTATRÄKNING Utfall Prognos Bokslut BALANSRÄKNING Utfall Bokslut Belopp i tkr Belopp i tkr Rörelsens intäkter Anläggningstillgångar 9 9 Rörelsens kostnaer Omsättningstillgångar Rörelseresultat Summa tillgångar Finansiella intäkter Finansiella kostnaer Eget kapital Resultat före skatt Obeskattae reserver Bokslutsispositioner Avsättningar 0 0 Skatt Långfristiga skuler Årets resultat Kortfristiga skuler Summa eget kapital och skuler Nettoomsättning, tkr Ställa säkerheter Inga Inga Soliitet, % 16,3 Ansvarsförbinelser Inga Inga Likviitet, % 119,9 Verksamhet Syftet me bolagets verksamhet är att på en av ägarna gemensamt formulera grunsyn verka för näringslivets utveckling inom Gislaves kommun och för kommunens arbete me näringslivs-befrämjane åtgärer. Bolaget skall ärvi verka för kompetensutveckling samt genomföra projekt vars syfte är att utveckla infrastruktur, tillgänglighet och attraktivitet för befintliga och tillkommane företag. Ekonomi Omsättningsmässigt kommer verksamheten att minska me 4 miljoner mot föregåene år. Orsaken till minskningen är att flera EU finansierae projekt avvecklas uner Totalt beräknas bolaget omsätta 8 miljoner kr. Kostnasmässigt har året präglats av återhållsamhet etta å bolaget är unerfinansierat me kr. Inga större investeringar har gjorts utöver normal verksamhet. Årets resultat beräknas till kr. Personal Personalkostnaer, tkr Tillsviareanställa Omräknat till heltistjänster 7,5 7 Visstisanställa 1 Omräknat till heltistjänster 0,375 Sjukfrånvaro % 0 0 Framti Varje år räneras kommunen på arbetstillfällen och invånare vilket långsiktigt får föröane konsekvenser på skatteunerlag, etableringar och behovet av nya kompetenser. Vi tappar utvecklingskraft! Vi måste väna en negativ tren genom att skapa nya arbetstillfällen och nya etableringar. För att klara etta krävs resurser inom flera områen samtiigt. Områen inom attraktivitet som infrastruktur, boene, skolor måste samverka me näringslivets behov av nya marknaer, kompetenser, proukter och omvärlsbevakning. Nämna områen kräver stora resurser, båe personella och ekonomiska vilket gör et näst intill omöjligt för enskila kommuner att hantera. Me anlening av ovanståene slutsatser är et av största vikt att et uner 2012 uppstartae projektet Framti Gnosjöregionen och Innovationsfabrik Smålan fullföljs. Det fortsatta arbetet för 2014 och framåt bör ha följane fokus: 91

91 Lokalt Science Park arbete me nyföretane och innovationer Projekt transport/logistik Projekt Framtiscentrum - integration av invanrare Projekt Kompetenslyftet påbyggna av kunskap hos befintligt anställa Kompetensutveckling Styrelsecafé Samarbete Linköpings universitet CAM Rå Utveckling av nya utbilningsprogram Tillgoose näringslivet kompetens behov Utveckla behovet av nya marknaer Utveckla koncept för omvärlanalys Innovationsfabrik Smålan Automationsprojekt För kommuner: Utveckling av attraktivitet i form av skolor, boene, infrastrukturer samt kollektivtrafik Tillgoose näringslivet kompetens behov Kommunöverskriane 92

92 Stiftelsen Gisleparken Orförane: Staffan Sjöblom Stiftare: Gislaves kommun Antal leamöter: 7 Föreningen Folkets Park Folkets hus Verkställane irektör: Lars Villefrance Damgaar RESULTATRÄKNING Utfall Prognos Bokslut BALANSRÄKNING Utfall Bokslut Belopp i tkr Belopp i tkr Rörelsens intäkter Anläggningstillgångar Rörelsens kostnaer Omsättningstillgångar Rörelseresultat Summa tillgångar Finansiella intäkter Finansiella kostnaer Eget kapital 8 8 Resultat före skatt Obeskattae reserver 0 0 Bokslutsispositioner Avsättningar 0 0 Skatt Långfristiga skuler Årets resultat Kortfristiga skuler Summa eget kapital och skuler Ställa säkerheter Inga Inga Ansvarsförbinelser Inga Inga Verksamhet Stiftelsens verksamhet har uner året i stort sett legat nere på grun av ombyggnation av fastigheten. Nöjeskvällar har uteblivit och restaurangen har inte varit i bruk. Bowlingen har legat nere. Stuguthyrningen har elvis berivits i en byggarbetsplats. Besökare vi nöjesarrangemang: 0 Konferenser: 0 Stugnätter: 936 nätter Ekonomi Gisleparken har haft ett möosamt arbete att komma igång på grun av byggnationen som pågått uner rygt ett och ett halvt år. Det har kostat på me intensiva personella resurser och ekonomiskt har et varit betungane. Planerna var från början att bowlingen skulle kunna berivas parallellt me byggnationen, vilket visat sig vara omöjligt å även en lokalen varit en byggarbetsplats. Den stora showlokalen har också varit byggarbetsplats och bingoalliansen har inte kunnat beriva en verksamheten som e hae planerat, vilket inneburit förlorae intäkter för Gisleparken. Gisleparken har ragit på sig stora extra kostnaer för att få igång all verksamhet. Styrelsen har en bra inblick i ekonomin, et sker reovisning varje måna. Personal Personalkostnaer, tkr Tillsviareanställa 2 Vi arbetar för att arbetstien som ofta är kvällsti och helger kompenseras me mer leighet på varagar. Framti Från och me nu är et full fart framåt som gäller för verksamheten. Det satsas på nattklubbsverksamhet, pubkvällar me trubaurer, artkvällar, iskobowling, seriespel i bowling, korpbowling, seniorkvällar, gospelafton, matkvällar me tema och mycket mer. Mearbetarna i Gisleparken väresätter att få tyligare irektiv från ägarna Gislaves kommun hur verksamheten ska berivas. 93

93 A-ringen AB Orförane: Niclas Palmgren Ägare: Gislaves kommun 100 % Antal leamöter: 5 Verkställane irektör: Aners Simfors RESULTATRÄKNING Utfall Prognos Bokslut BALANSRÄKNING Utfall Bokslut Belopp i tkr Belopp i tkr Rörelsens intäkter Anläggningstillgångar Rörelsens kostnaer Omsättningstillgångar Rörelseresultat Summa tillgångar Finansiella intäkter Finansiella kostnaer Eget kapital Resultat före skatt Obeskattae reserver 0 0 Bokslutsispositioner Avsättningar 0 0 Skatt Långfristiga skuler 0 0 Årets resultat Kortfristiga skuler Summa eget kapital och skuler Ställa säkerheter Inga Inga Ansvarsförbinelser Inga Inga Verksamhet Nu gällane arreneavtal för motorbanan upphör per Uner första elen av 2014 har arbetet me att hitta en ny hyrestagare påbörjats samtiigt som iskussioner förts om köp av en epåbyggna och e småstugor som ägs av nuvarane arrenator. Om fullmäktige ger sitt gokännane kommer byggnaerna förvärvas av kommunens fastighetsbolag (Gislave Inustrifastigheter AB) per en 1 januari 2015 och förhoppningsvis kan ny arrenator också tillträa å eftersom nuvarane arrenator kan tänka sig att frånträa anläggningen i förti. Eftersom nuvarane arrenator inte kommer att beriva någon omfattane tävlingsverksamhet un-er resterane avtalsti beslutae A-Ringens styrelse i juni att bolaget ska svara för kostnaerna för en internationella besiktning som måste genomföras för att banan ska behålla sin status som Grae2-bana. Besiktningen genomföres i augusti me enast smärre anmärkningar och banan kommer efter tillrättane av essa vara gokän för Graen. Uner våren har et visionsarbete för översikts- och etaljplanering, som påbörjaes uner 2013, avslutats genom att tre olika arkitektföretag reovisat sina iéer kring en framtia använningen av motorbaneområet och områet norr och väster om enna. Styrelsen har ärefter beslutat att avbryta etaljplanearbetet för områet väster om banan och inrikta etaljplaneringen mot et nuvarane motorbaneområet, som också ska möjliggöras för inustriverksamheter samtiigt som ett planprogram ska utarbetas över et från planarbetet unantagna områet. Ekonomi Merparten av kostnaerna för visionsarbetet belastae 2013 men kostnaer för slutreovisning m m har belastat 2014 me knappt 100 tkr. Totalkostnaen för visionsarbetet uppgår ärme till ca 300 tkr. Upplupna kostnaer som ännu inte reovisats av-ser ovannämna besiktning, ca 85 tkr, lönekostnaer för ny v, ca 30 tkr samt avskrivningar me ca 50 tkr. Detaljplanearbetet har beställts av Bygg- och miljönämnen till en uppskattat kostna av ca 94

94 375 tkr, varav ca 320 tkr kan komma att betalas av bolaget uner hösten Eftersom utgifterna ses som en investering i mark kommer enna inte att bli föremål för avskrivning. Avskrivningar är ej reovisae för perioen men beräknas belasta årsresultatet me motsvarane belopp som föregåene år, vs ca 60 tkr. Personal Personalkostnaer, tkr -27,2-129,9 Tillsviareanställa 1 1 Framti Me kommunens fastighetsbolag som ny ägare till epåbyggnaen fastighetsbolaget att överta et hyresavtal som nu gäller mellan nuvarane ägaren, AMAB, och motorsportgymnasiet. Motorsportgymnasiet isponerar ca 1850 kvm av byggnaen mean resten, ca 1300 kvm, isponerats av nuvarane ägaren, AMAB, och kommer att bli tomt när enne frånträer anläggningen. I framtien kommer troligen A- Ringen att hyra resten av lokalerna och hyra ut essa till en framtia verksamhetsutövare som i sin tur får hyra ut ytorna för kortare ti, t ex i samban me tävlingar, eller för längre perioer. Hyra till A-Ringen skulle å ingå i avtalet för hela områet. Alternativt skulle A- Ringen kunna hyra hela epåbyggnaen och hyra ut elar till gymnasiet respektive en framtia verksamhetsutövare. 95

95 Gislaves Inustrilokaler AB Orförane: Markus Lewintus Ägare: Gislaves kommun 100 % Antal leamöter: 5 Verkställane irektör: Mikael Fröler RESULTATRÄKNING Utfall Prognos Bokslut BALANSRÄKNING Utfall Bokslut Belopp i tkr Belopp i tkr Rörelsens intäkter Anläggningstillgångar Rörelsens kostnaer Omsättningstillgångar Rörelseresultat Summa tillgångar Finansiella intäkter Finansiella kostnaer Eget kapital Resultat före skatt Obeskattae reserver Bokslutsispositioner Avsättningar 0 Skatt Långfristiga skuler 0 Årets resultat Kortfristiga skuler Summa eget kapital och skuler Investeringar, tkr 0 Nettoomsättning, tkr Ställa säkerheter Inga Inga Soliitet, % 87,0 Ansvarsförbinelser Inga Inga Verksamhet Bolagets syfte är att främja lokalförsörjningen för inustrier och hantverk, servicenäringar och offentliga behov inom Gislaves kommun. Gislaves Inustrilokaler äger fastigheten Munin 19 som är bebygg me kvm BRA(bruksarea) och innehåller 17 olika lokaler. Ekonomi Bolaget reovisar ett resultat på 900 tkr per sista augusti. Prognosen för helåret är 780 tkr. Framti Styrelsen fortsätter att iskutera olika alternativ för att öka utbuet av lokaler och å inte enbart inustrilokaler. 96

96 16 Reovisningsprinciper Externa reovisningsprinciper Delårsbokslutet är upprättat i enlighet me lagen om kommunal reovisning och rekommenationer från Rået för kommunal reovisning (RKR) vilket innebär att: Intäkter reovisas i en omfattning et är sannolikt att e ekonomiska tillgångarna kommer att tillgoogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Forringar har upptagits till e belopp varme e beräknas inflyta. Tillgångar och skuler har upptagits till anskaffningsväre är inget annat anges. Perioisering av inkomster och utgifter har skett enligt go reovisningsse. Värering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till et lägsta av verkligt väre och anskaffningsväre. Föränrae reovisningsprinciper Från och me 2013 tillämpas elvis RKR 18 Reovisning av intäkter. Rekommenationen innebär att statsbirag till anläggningstillgångar och anslutningsavgifter perioiseras över respektive anläggningstillgångens nyttjaneperio. Omklassificeringen av statsbirag innebär att anskaffningsväret för anläggningstillgångar samt ackumulerae avskrivningar ökat och att en motsvarane skul reovisas blan långfristiga skuler. Jämförelsestörane poster Jämförelsestörane poster särreovisas när essa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen. Som jämförelsestörane betraktas poster som är sällan förekommane och överstiger 5 mnkr. Dessutom reovisas allti kommunens realisationsvinster. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkterna baseras på SKL:s augustiprognos. SKL har publicerat en prognos som pekar på ett utfall som avviker från boksluts 2013 års prognos. Slutavräkningen för 2013 har föränrats från -244 kr per invånare till -282 kronor, vilket motsvarar - 1,1 miljoner kr. Prognosen för slutavräkningen för 2014 är 158 kr per invånare en Övriga intäkter Investeringsbirag tas fr. o.m 2013 upp som en förutbetal intäkt och reovisas blan långfristiga skuler och perioisera över anläggningens nyttjaneperio. Tiigare reovisaes essa så att e reucerae et bokföra väret. Anslutningsavgifter för vatten och avlopp reovisas som intäkt, utan perioisering. Kostnaer Löner mm Kostnaer för timanställa och kostnasersättningar avseene augusti men som utbetalas i september har inte perioiserats. Ej uttagen semester tillsammans me överti har perioiserats. 97

97 Tillgångar och skuler Investeringar Exploateringstillgångar är bokför som materiella anläggningstillgångar. Detta beroene på svårigheten at beöma tipunkten för avyttring, enligt rekommenation ska exploatering hanteras som omsättningstillgång. Anläggningstillgångar upptas till bokfört väre. Avskrivningstier: Konst 0 år Mark och saneringsfastigheter 0 år Inventarier 3-10 år Transportmeel 5-10 år Fastighetsinventarier år Byggnaer år Affärsfastigheter år Vattenleningar 33 år Avskrivningsmeto Linjär avskrivning tillämpas på samtliga tillgångar. Fro m 2012 sker avskrivningen från en tipunkt tillgången tas i bruk tiigare påbörjaes avskrivningarna första januari oavsett ianspråktagane. Vi elårsbokslutet 2014 har inte årets investeringar som avslutats aktiverats pga av en större översyn av anläggningsregistret. Gränsragning mellan kostna och investering Tillgångar avsea för staigvarane bruk eller innehav me en nyttjaneperio om minst 3 år klassificeras som en anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för minre väre. Gränsen för minre väre har satts till ett halvt basbelopp, kr år Förrå Varor i förrå har tagits upp till verkligt väre. Kortfristig skul Överskottet för Va-verksamheten reovisas som kortfristig skul. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtagane för anställa i kommunen är beräknae enligt RIPS07. Avsättningar Avsättningen för eponi, Mossarptippen, följer inte rekommenationen om att nuväresberäknas. Kostnaen för att återställa eponi är så osäker i sig att ärtill att nuväresberäkna en me en osäker ränta. Leasingavtal Samtliga leasingavtal har klassificerats om operationell leasing. Avtalen avser främst leasing av bilar och maskiner. Avtalstierna är mellan 3-5 år. 98

98 Interna reovisningsprinciper Personalkostnaer Arbetsgivaravgifter mm har internebiterats förvaltningarna i samban lönereovisningen. Den överensstämmer me Sveriges Kommuner och Lanstings rekommenation. Det tas även ut ett påslag på lönesumman från förvaltningarna för att täcka gemensamma kostnaer som tex Kommunhälsan, Facklig verksamhet. Kapitalkostnaer Räntan beräknas me nominell meto 2,9 % på bokfört väre vi årets början. På årets investeringar har ränta tillgooräknats fr om anskaffningsmånaen. 99

99 17 Orlista Anläggningskapital Anläggningstillgångar minus långfristiga skuler och avsättningar. Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsea för staigvarane bruk kan var materiella (mark, byggnaer, maskiner mm) eller finansiella (aktier, anelar mm) Avskrivningar Årlig kostna för väreminskning av anläggningstillgångar beräkna utifrån förvänta ekonomisk livsläng. Eget kapital Visar hur stor el av tillgångarna som ej finansierats me skuler Kortfristiga skuler/forringar såant som förfaller inom ett år Likviitet Ett mått på en kortsiktiga betalningsbereskapen. Visar omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skuler. Nettoinvesteringar Årets investeringsutgifter efter avrag för investeringsbirag. Omsättningstillgångar Tillgångar som är anläggningstillgångar. Tex förrå, forringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank. Rörelsekapital Den el av eget kapital som me kort varsel kan använas. Omsättningstillgångar minus kortfristiga skuler Soliitet Ett mått på en långsiktiga betalningsförmågan. Anelen eget kapital av totala tillgångarna. Kapitalkostnaer Består av två elar, avskrivningar och intern ränta Finansiella intäkter Intäkter som kommer från placerae meel, tex. ränta på bankkonto. Finansiella kostnaer Består främst av kostnaer som kommer från upplåning och kostnaer för pensionsförvaltningen. Avsättningar Avsättning är en förpliktelse som på balansagen är säker eller sannolik till sin förekomst men, till skillna från en skul, är oviss till belopp eller till en tipunkt en skall infrias. 100

100 18 Läsanvisningar av tabellerna me mål i elårsbokslutsokumentet Förklaringar: e mål= De konkretiserae målen (inriktningen) är förväntningar eller krav på hur nämnernas tillelae resurser ska riktas. De är framtagna utifrån planeringsförutsättningarna, visionen, kommunstyrelsens leningsié och e finansiella och personalpolitiska målen. Styrmått: Mättal som är till för att se i vilken riktning vi är på väg. Mål= Vilken målsättning har nämnen för styrmåttet Utfall= Vilket utfall har man per 31/ Måluppfyllna= % uppyllna = trenpil, bättre, sämre eller lika me föregåene mätning = målet me måttet är inte uppfyllt målet me måttet är elvis uppfyllt målet me måttet är uppfyllt e mål Utveckla och samorna mötesplats GISLE. Nämnmål Styrmått Mål Utfall Måluppfyllna Utveckla och samorna mötesplats GISLE. Biblioteken ska stöja och främja utveckling av inlevelseförmå ga, kreativitet och eget skapane. Biblioteken ska stöja och främja intresse för litteratur, teater, film, konst, musik, ans och anra konstnärliga uttrycksformer Delta i utvecklingen och samorningen Antalet eltagare i bibliotekens programverks amhet ska vara oföränrat eller öka. Antalet utlån/invånare ska öka Antalet besökare på biblioteken och bokbussen ska vara oföränrat eller öka. Utlånen vi biblioteken ska vara oföränrae eller öka. Antalet biblioteksbesö k per invånare ska vara oföränrat eller öka. Uppnås Uppnås elvis 50% ,51% 4,3 4,4 102,33% ,52% ,02% 3,5 3,3 94,29% 101

101 Foto: Smålansbiler gislave.se