Utmaningar för fortsatt bredbandsutbyggnad i Sverige

Transkript

1 Utmaningar för fortsatt bredbandsutbyggnad i Sverige Slutrapport från Bredbandsforums Nystartsgrupp Juni 2017

2 Utmaningar för fortsatt bredbandsutbyggnad i Sverige Slutrapport från Bredbandsforums Nystartsgrupp Juni 2017 Nystartsgruppen Catarina Wretman (ordförande) Stefan Williamson Per Augustsson Jacob Bolin Christian Elmehagen Kajsa Frisell Camilla Jönsson Dan Lems Robert Liljeström Jimmy Stigevall Sebastian Tolstoy Göran Wide PTS PTS Falköpings kommun Com Hem IBM IT&Telekomföretagen Svenska Stadsnätsföreningen Sveriges Kommuner och Landsting Telia Company IP-Only Ericsson Region Sörmland Konsultresurs och expertis Annika Järvebro A-focus Projektorganisation Patrik Sandgren Anna Wibom Bredbandsforums kansli Bredbandsforums kansli Bredbandsforum

3 Sammanfattning Syftet med Nystartsgruppen har varit att lägga grunden för Bredbandsforums fortsatta arbete till och med år Nystartsgruppen har haft som mål att identifiera utmaningsområden som förhindrar bredbandsutbyggnad samt komma med förslag på vägar framåt för att undanröja hinder. Gruppen har varit verksam under perioden juni 2016 till maj 2017 och varit sammansatt av representanter för operatörer, bransch- och intresseorganisationer, regioner, kommuner och systemleverantörer. Gruppens samlade resultat redovisas i denna rapport. De områden som gruppen identifierat som de främsta utmaningarna på vägen mot bredband till alla samt de mest prioriterade insatserna för varje område redovisas nedan: Utmaningsområde Beskrivning Prioriterad insats Landsbygd Bredbandtillgången hämmas på landsbygden genom långa avstånd och därigenom höga kostnader. Anpassa bredbandsstödet till dagens marknadssituation och regionala skillnader. Kommunala processer Bredbandstillgången hämmas av ineffektiva processer och avsaknad av transparens på lokal nivå. Genomför benchmarking av kommunernas hantering av bredband (kartläggning, jämförelse och information) och visa på framgångsfaktorer Kommunalt engagemang Bredbandstillgången hämmas av brist på engagemang hos kommuner och andra offentliga aktörer. Uppdatera Bredbandsguiden och genomför kompletterande riktade insatser till kommuner med särskilda utmaningar. 1 Direktivet finns att läsa på Bredbandsforums hemsida: 1

4 Samverkan Bredbandstillgången hämmas av att aktörer inte samverkar och koordinerar sina aktiviteter. Initiera långsiktig samverkan på fem strategiska områden. 1. Bättre täckning och kapacitet för mobilt bredband exempelvis genom samhällsmaster 2. Utbyggnad i kommersiellt svagare områden exempelvis efteranslutningar av enskilda fastigheter. 3. Rollfördelning i bredbandsarbetet mellan kommuner och regioner exempelvis mandat och ansvar 4. Likabehandling och konkurrensneutralitet på bredbandsmarknaden 5. Åtgärder för att stärka robustheten i näten på alla nivåer exempelvis hos slutanvändarna Information och kommunikation Bredbandstillgången hämmas av bristen på information och kommunikation. Genomför en utbildningsinsats riktad till lokala och regionala politiker och tjänstemän. Robusthet Bredbandstillgången hämmas av bristande robusthet och driftsäkerhet. Sprid konceptet Robust fiber samt information om krav i lagar och föreskrifter som omfattar alla nätägare. Digitalisering Bredbandstillgången hämmas av att digitalisering inte prioriteras. Stöd framtagning och uppdatering av handlingsinriktade lokala och regionala digitaliseringsstrategier 2

5 Innehåll Så skapar vi ett helt uppkopplat Sverige... 4 Arbetsgruppens uppdrag Syfte och utgångspunkt Genomförande Prioritering av hinder Utveckling av bredbandtillgången i Sverige Utmaningsområden Bredbandtillgången hämmas på landsbygden genom långa avstånd och höga kostnader Bredbandstillgången hämmas av brist på engagemang hos kommuner och andra offentliga aktörer Bredbandstillgången hämmas av ineffektiva processer och avsaknad av transparens på lokal nivå Bredbandstillgången hämmas av att aktörer inte samverkar och koordinerar sina aktiviteter Bredbandstillgången hämmas av bristen på information och kommunikation Bredbandstillgången hämmas av bristande robusthet och driftsäkerhet Bredbandstillgången hämmas av att digitaliseringen inte prioriteras Färdplan... 1 Tänkbara arbetsgrupper... 2 Tänkbara dialoggrupper... 5 Tänkbara enskilda insatser... 6 Plan för fortsatt arbete

6 Så skapar vi ett helt uppkopplat Sverige Slutrapport från Bredbandsforums Nystartsgrupp Sverige har höga ambitioner på bredbandsområdet. Regeringens nya bredbandsstrategi Sverige helt uppkopplat 2025 formulerar tydliga målsättningar för alla hushåll och företag. Hela samhället måste kunna ta del av digitaliseringens möjligheter, och för att säkerställa detta bör alla få tillgång till ett framtidssäkert bredband, oavsett var man bor eller verkar. För första gången har vi nu mål på bredbandsområdet som innebär snabbt bredband till alla. Bredbandsforums Nystartsgrupp välkomnar regeringens nya höga ambitioner. Vår önskan är att Sverige ska förstärka sin ledande position som bredbandsnation, och att en väl utbyggd bredbandsinfrastruktur ska fungera som en katalysator för samhällets digitalisering och ge fortsatt stark internationell konkurrenskraft. Samverkan behövs mellan såväl privata som offentliga aktörer För att uppnå målsättningarna i strategin behövs samverkan. I Sverige finns många aktörer som är involverade i och arbetar med utbyggnaden av snabbt bredband. För att nå de högt uppsatta bredbandsmålen finns ett stort behov av samverkan. Olika aktörer, privata som offentliga, behöver jobba tillsammans för att bredbandsutbyggnaden ska kunna nå längre. En gemensam målbild, en gemensam vilja samt kunskap om varandras verksamheter skapar tillsammans goda förutsättningar för samverkan. Fungerande samverkan bygger också på kontinuitet och att det finns förtroende mellan aktörerna. Utbyggnad av bredband till alla kräver aktiva insatser För att påskynda bredbandsutbyggnaden och säkerställa att de medel som investeras räcker så långt som möjligt krävs aktiva insatser. Marknadens aktörer investerar årligen cirka 10 miljarder kronor på utbyggnad av befintliga och nya nätsträckningar. Det sker också en kontinuerlig uppgradering och förstärkning av de mobila bredbandsnäten. Utifrån ett samhälleligt perspektiv är det väsentligt att de medel som investeras kan användas effektivt. Om hinder kan undanröjas för att underlätta bredbandsinvesteringar är detta nödvändigt. Eftersom den nya strategin innehåller ännu högre mål är det prioriterat att inblandade aktörer och regeringen gör allt för att undanröja de hinder som finns. För att samhället ska kunna digitaliseras behövs nät som är anpassade för framtidens tjänster. Här finns mycket kvar att göra. Gapet i tillgång mellan landsbygd och urbana områden är också påtagligt. Det finns även skillnader i lokala förutsättningar som måste hanteras. Sammantaget gör detta att utmaningarna ser olika ut i olika delar av landet. Lösningar måste återspegla dessa olikheter. Olika typer av bredbandsnät och tekniska lösningar måste komplettera varandra om vi ska kunna täcka hela landet. En viktig förändring i nuvarande strategi är att det nu finns ett mobilitetsmål hela Sverige ska ha tillgång till stabila mobila tjänster. Målet understryker att det inte är tillräckligt med enbart en fast bredbandsanslutning. Tvärtom växer behovet av att både kunna koppla samman människor och saker i vad som kallas sakernas internet (Internet of 4

7 Things, IoT). Sakernas internet innebär ett nytt steg i Sveriges digitalisering. Kombinationen av ett finmaskigt fiberbaserat bredbandsnät och nästa generations trådlösa accessnät kommer att utgöra fundamentet för en utveckling där allting är uppkopplat. Utöver detta krävs insikten att en bredbandsutbyggnad som omfattar alla inte kommer att ske av sig själv. Den kräver aktiva insatser och en tydlig strategi. Nystartsgruppen konkretiserar regeringens bredbandsstrategi Nystartsgruppens arbete har pågått både före och efter lanseringen av regeringens nya bredbandsstrategi. De områden som pekas ut i strategin överensstämmer i stort med de som Nystartsgruppen identifierat. Strategin har två tidsperspektiv: År 2020 ska 95 procent ha minst 100 Mbit/s och år 2025 ska hela Sverige vara uppkopplat. De kommande åren är dock avgörande för om målen kommer att nås och Nystartsgruppen har därför fokuserat på vilka åtgärder som behöver göras i närtid. I detta arbete har framför allt regeringen en viktig roll i att bidra till att undanröja de hinder som finns och skapa förutsättningar för fortsatt utbyggnad. Precis som regeringen har Nystartsgruppen konstaterat att arbetet på bredbandsområdet behöver inkludera hela Sverige städer såväl som landsbygd, områden i norr såväl som i söder, i bostäder såväl som på arbetsplatser. Regeringen betonar att alla ska omfattas. Utgångspunkten i strategin är en marknadsdriven utbyggnad som sker i relation till de offentligas ansvar. Både de privata marknadsaktörernas som de offentligas roller betonas i strategin. Regeringen uttrycker att det är viktigt att privata investeringar inte förhindras och trängs ut samtidigt som det offentligas ansvar när det gäller tillgång till och användning av digitala tjänster måste beaktas, vilket överensstämmer med Nystartsgruppens diskussioner. Det finns också en överenstämmelse mellan arbetsgruppen och strategin i att kommunerna har en nyckelroll för bredbandstillgången och att betydelsen av robusta och driftssäkra nät kommer att bli allt viktigare när bland annat samhällets välfärdstjänster ska levereras digitalt. Samsyn finns även om behovet av att klargöra roller samt utveckla samverkan mellan aktörerna. Bred förankring av Nystartsgruppens resultat borgar för effektivt genomförande Nystartsgruppen har utgjorts av ett begränsat antal aktörer med stora olikheter. Trots detta har det funnits en samsyn kring resultaten och slutsatserna. Detta kommer sig av att gruppen har haft en bred förankringsprocess för att fånga in perspektiv och åsikter. Förutom att inkludera experter från de aktörer som har ett avgörande inflytande på utbyggnaden så har nyckelaktörer från olika organisationer och personer inkluderats i arbetet. Genom dialog, workshops, och enkäter har beskrivningar, utmaningar och förslag på lösningar filtrerats fram. Diskussionerna har varit livliga och återspeglat den mångfald som finns på den svenska bredbandsmarknaden. Det har givetvis funnits skilda tolkningar kring var tonvikten bör läggas, vilka aktiviteter som är särskilt önskvärda och hur snabbt förändringar bör genomföras men den övergripande bilden delas av de deltagande organisationerna. Denna samsyn borgar för att prioritering och implementeringen av aktiviteter fram till 2020 kan ske med stort stöd från aktörerna på bredbandsområdet. 5

8 Sverige har kommit en god bit på väg vad gäller utbyggnaden av bredband för att nå regeringens bredbandsmål, men den utbyggnaden och utvecklingen måste fortsätta. Digitaliseringen kommer att kräva fortsatt stora investeringar och genomgripande förändringar av samhälleliga processer. I detta arbete är alla aktörers medverkan och bidrag väsentligt. Genom att jobba tillsammans är det fullt möjligt att nå hela vägen och att skapa de förutsättningar som krävs för ett helt uppkopplat Sverige Utmaningsområden Nystartsgruppen har valt att strukturera resultatet av sitt arbete i form av beskrivningar av sju viktiga områden. Till varje område har konkreta utmaningar och förslag på vägar framåt identifierats. Områdena skiljer sig åt, både i omfång och i de aspekter som tas upp. Samtidigt finns tydliga beröringspunkter och i viss mån överlapp. Det är ofrånkomligt att diskutera dem tillsammans eftersom de påverkar och förstärker varandra. De utmaningsområden som Nystartsgruppen identifierat är i prioriteringsordning följande: 1. Bredbandtillgången hämmas på landsbygden genom långa avstånd och därigenom höga kostnader. 2. Bredbandstillgången hämmas av brist på engagemang hos kommuner och andra offentliga aktörer. 3. Bredbandstillgången hämmas av ineffektiva processer och avsaknad av transparens på lokal nivå. 4. Bredbandstillgången hämmas av att aktörer inte samverkar och koordinerar sina aktiviteter. 5. Bredbandstillgången hämmas av bristen på information och kommunikation. 6. Bredbandstillgången hämmas av bristande robusthet och driftsäkerhet. 7. Bredbandstillgången hämmas av att digitalisering inte prioriteras. Aktiviteter för att hantera utmaningarna Nystartsgruppen har identifierat att arbetsgrupper, dialoggrupper och enskilda insatser bör genomföras för att hantera identifierade utmaningar. Tänkbara arbetsgrupper: 1. Landsbygdsgrupp, med fokus på en strategi för landsbygden 2. Kommungrupp med fokus på engagemang och processer, med syfte att hitta jämförelsedata och uppdatera en guide för hur kommunalt bredbandsarbete kan bedrivas 6

9 3. Robusthetsgrupp, med fokus på framtidens nät och tjänster 4. Digitaliseringsgrupp, med fokus på regionala och lokala strategier 5. Samverkansgrupp för att skapa långsiktig samverkan inom fem strategiska områden a. Bättre täckning och kapacitet för mobilt bredband exempelvis genom samhällsmaster b. Utbyggnad i kommersiellt svagare områden exempelvis efteranslutningar av enskilda fastigheter c. Rollfördelning i bredbandsarbetet mellan kommuner och regioner exempelvis mandat och ansvar d. Likabehandling och konkurrensneutralitet på bredbandsmarknaden e. Åtgärder för att stärka robustheten i näten på alla nivåer exempelvis hos slutanvändarna 2 Tänkbara dialoggrupper Kommunikatörsnätverk med fokus på att sprida information framtaget av Bredbandsforum och annan relevant information Dialoggrupp med fokus på omvärldsbevakning och teknisk framsyn Dialoggrupp med fokus på behovet av, och villkor för, ett nytt bredbandsstöd Dialoggrupp med fokus på information till kommuner Dialoggrupp med fokus på myndigheter som påverkar bredbandsutbyggnaden Dialoggrupp med fokus på offentliga aktörer som innehar bredbandsinfrastruktur Upphandlingsråd med fokus på robusta nät och digitala tjänster Exempel på enskilda insatser. Ändringar av regleringsbrev för myndigheter som påverkar bredbandsbyggnationen i syfte att myndigheternas deluppdrag tillsammans ska skapa ett tydligt och sammanhållet uppdrag som bidrar till bredbandsstrategins måluppfyllelse 2 På Gotland har strategiska insatser från regionen och länsstyrelsen bidragit till att en stor del av slutanvändarna har aggregat för reservkraft (UPS:er) i hemmen. Detta innebär att även om det skulle bli ett strömavbrott hos slutanvändarna så kommer bredbandet att fungera. 7

10 Ändringar av uppdrag för statliga aktörer som innehar fiber så att det tydliggörs att dessa ska bidra till bredbandsstrategins måluppfyllelse genom engagemang på svartfibernivå och kanalisationsnivå. Spridning av en standardiserad fiberföreningsdeklaration. Handledning om hur aktörer ska arbeta med Utbyggnadslagen. Inventering av informationsmaterial om bredband. Upplysning om behovet att uppdatera kommunala bredbandsstrategier och tydliggörande av de kommunala bredbandskoordinatorernas uppdrag. Synliggörande och intensifierat arbetet för att säkerställa elleveranser till bredbandsinfrastrukturen Informationsinsatser för att sprida konceptet Robust fiber, upplysa om krav på nätägare i lag och föreskrifter och vikten av kvalitet (även på landsbygden). Studie av hur bredbandskoordinatorernas mandat skulle kunna stärkas. Workshop om hur näten hänger ihop 3 och diskussion om vem som kan ta ansvar för helheten. Uppdatering och spridning av SKLs markavtal. Utredning av anmälningsplikt för byanät. Workshop för att lista kommuners och marknadsaktörers uppfattning om vad som påverkar investeringar av bredband. Inspel utifrån ett bredbandsperspektiv till regeringens pågående översyn av befintlig lagstiftning som motverkar digitalisering. I denna slutrapport lämnar Nystartsgruppen ifrån sig finns en fördjupad beskrivning av respektive utmaningsområde samt förslagen på aktiviteter för att hantera utmaningarna. Här har också gruppen gett förslag på aktörer som bör delta i det arbetet. Nystartsgruppen vill betona att de utmaningar som valts ut är de som ansetts mest prioriterade i arbetet mot bredbandsmålen. 3 För att tjänster ska fungera och det inte ska uppstå några avbrott är det väsentligt att varje del av nätet är byggt på ett sätt som medger störningsfri kommunikation. Delarna måstet fungera tillsammans och kedjan är inte starkare än den svagaste länken. 8

11 Stockholm i maj 2017 Catarina Wretman Post- och telestyrelsen Camilla Jönsson Svenska Stadsnätsföreningen Per Augustsson Falköpings kommun Dan Lems Sveriges kommuner och landsting Jacob Bolin Com Hem Jimmy Stigevall IP-Only Christian Elmehagen IBM Sebastian Tolstoy Ericsson Robert Liljeström Telia Company Göran Wide Region Sörmland Kajsa Frisell IT&Telekomföretagen Stefan Williamson Post- och telestyrelsen 9

12 Arbetsgruppens uppdrag Syfte och utgångspunkt Enligt det direktiv som varit styrande för arbetsgruppens verksamhet var syftet med Nystartsgruppen att bidra till att lägga grunden för Bredbandsforums fortsatta arbete till och med år Tanken är att resultatet ska kunna bidra till att forumets arbete även fortsättningsvis ligger i linje med regeringens inriktning i bredbandspolitiken. Primärt fokus för gruppen har varit utbyggnad av framtidssäkert bredband i hela landet, vilket inkluderat att identifiera viktiga områden som Bredbandsforum bör arbeta med under åren Arbetsgruppen har en rådgörande funktion. Beslut om inriktning, arbetsgrupper eller andra åtgärder tas av forumets styrgrupp. I direktivet föreskrevs också att arbetet, om möjligt, skulle utgå från befintligt material exempelvis: förslag som Bredbandsforums arbetsgrupper hittills lagt, nulägesbeskrivningar av bredbandstillgången i Sverige, prognoser för bredbandsutbyggnaden i Sverige, och uppföljningar och utvärderingar av genomförda offentliga och privata insatser för att nå regeringens uppsatta bredbandsmål. Genomförande Nystartsgruppens arbete har pågått under perioden juni 2016 till maj 2017 och bestått av representanter från olika organisationer 5 med expertkunskap på olika delar av bredbandsområdet. Arbetsgruppen formerades under ledning av PTS ställföreträdande generaldirektör Catarina Wretman. Initialt intervjuades samtliga deltagare för att få en bild av deras syn på bredbandsläget i Sverige och utmaningar på området. 6 Gruppens uppgift har ställt stora krav på systematik för att kunna fånga in, värdera och avgränsa de utmaningar som finns på bredbandsområdet. Arbetet har därför följt en 4 Direktivet finns att läsa på Bredbandsforums hemsida: 5 Deltagande organisationer har varit: Post- och telestyrelsen (PTS), Svenska Stadsnätsföreningen, Sveriges kommuner och landsting (SKL), IT&Telekomföretagen, Com Hem, Telia Company, IP-Only, IBM, Ericsson, Region Sörmland och Falköpings kommun. 6 Parallellt med intervjuerna har Bredbandsforums kansli genomfört en löpande omvärldsbevakning och därigenom skapat en möjlighet att kunna identifiera kompletterande utmaningsområden. 10

13 process i fem faser benämnda förberedelser, sondering, prioritering, fokusering och rapportering. 1. Förberedelser I denna inledande fas skedde insamling av information och orientering av tentativa utmaningsområden. 2. Sondering I denna fas skedde en verifiering och komplettering av de tentativa utmaningsområden som identifierats i den förberedande fasen. 3. Prioritering I denna fas gjordes en selektering av utmaningsområden där de också rangordnades med avseende på deras betydelse för bredbandsutbyggnaden. 4. Fokusering I denna fas tydliggjordes de olika utmaningsområdena samtidigt som förslag på vägar framåt utvecklades. 5. Rapportering I denna avslutande fas sammanfattades och paketerades resultaten från arbetet. Figur. Illustration av arbetsprocessen och urval av aktiviteter som Nystartsgruppen genomfört Deskresearch + intervjuer med nyckelaktörer Fas 1 Förberedelser Fas 2 Sondering Intervjuer med arbetsgruppen AG- AG- Möte1 Möte 2 : Workshop med referensgrupp Fas 3 Prioritering Workshop med regional bredbandskoordinatorer AG- Möte 3 Workshop Dialogmöte med med kommuner Jordbruksverket Fas 4 Fokusering AG- Möte 4 AG- Möte 5 Inventering av tidigare resultat inom Bredbandsforum Fas 5 Rapportering AG- Möte 6 AG- Möte 7 Maj Jun Intervjuer med Bredbandsforums styrgrupp, Myndigheten för delaktighet, SKL och Sv. Näringsliv Workshop med referensgrupp Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Diskussionerna och perspektiven har varit många under arbetet vilket lett till kompromisser. Genom att jämka samman olika synsätt och ha ett pragmatiskt förhållningssätt har gruppen, trots olika intressen och åsikter, kunnat leverera ett gemensamt resultat och en gemensam prioritering. De identifierade utmaningarna 11

14 representerar således de områden som anses mest angelägna att arbeta för att säkerställa fortsatt bredbandsutbyggnad. Ambitionen i arbetsgruppen har varit att inkludera olika perspektiv. I inledningen av arbetet identifierades därför aktörer som har direkt påverkan på möjligheten att bygga ut bredband eller som väsentligt påverkas av utbyggnaden. Detta kom att innebära att cirka 70 aktörer kontaktades vilka representerade kommersiella intressen, kommuner, myndigheter, intresseorganisationer och civilsamhället. Cirka 35 av dessa visade särskilt intresse av att medverka i en referensgrupp. Därutöver har de av regeringen utsedda regionala bredbandskoordinatorerna engagerats i referensgruppsarbetet tillsammans med region Sörmlands kommuner 7. Arbetsgruppens referensgrupp har nyttjats vid flera tillfällen. Under juni till augusti 2016 kontaktades deltagarna med en uppsättning frågor om bredbandsutvecklingen och digitalisering. På samma sätt som vid intervjuerna med arbetsgruppens medlemmar var målet att fånga in utvecklingen och identifiera upplevda hinder på bredbandsområdet. I många avseenden verifierade undersökningen det som framkommit genom intervjuer med arbetsgruppen. Därtill adderades ett antal aspekter, områden och perspektiv. Det samlade materialet grupperades i ett tiotal metaområden. Dessa områden diskuterades inom arbetsgruppen som enades om att använda dem som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. I syfte att nå bättre förståelse kring de identifierade utmaningsområdena anordnades två workshops i september På dessa workshops diskuterades särskilt samverkan och kunskapshöjande insatser samt investeringar och utbyggnad. Resultatet bidrog till fördjupning av nämnda områden. I februari 2017 anordnades även en workshop kring utmaningar till följd av regeringens nya bredbandsstrategi och de högre målsättningarna. Sistnämnda workshop verifierade arbetsgruppens bild av läget i Sverige och förestående bredbandsutmaningar. Utöver referensgruppen har workshops även hållits med de regionala bredbandskoordinatorerna samt ett urval av kommuner. Fokus för dessa övningar har varit lokala och regionala utmaningar. Dessutom har separata intervjuer gjorts med medlemmarna i Bredbandsforums styrgrupp, Myndigheten för delaktighet (MFD), Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt Svenskt Näringsliv där välfärdsteknologi och digitalisering stått på agendan. Sammantaget har dessa aktiviteter gett viktig input till de områden och underliggande utmaningar som identifierats. Nystartsgruppen har också: Haft ett dialogmöte med Jordbruksverket med fokus på framtida bredbandsstöd. 7 Bredbandskoordinatorn för region Sörmland ingick i arbetsgruppen vilket gjorde det praktiskt att dra nytta av regionens kommuner och det arbete dessa bedriver. 12

15 Diskuterat fortlöpande med Näringsdepartementet och sammanställt en skrivelse om vikten av en ny bredbandsstrategi Sverige behöver en konkret handlingsinriktad strategi för att säkra framtidssäkert bredband i hela landet, daterad Gått igenom Bredbandsforums tidigare arbetsgruppers beskrivning av utmaningar och förslag i syfte att säkerställa vad som redan omhändertagits, vad som finns kvar att åtgärda och vad som eventuellt behöver ytterligare åtgärder. Prioritering av hinder Det finns många utmaningar för att få framtidens bredbandsinfrastruktur på plats. Arbetsgruppens fokus har varit att identifiera hinder som bedöms vara av stor betydelse att uppmärksamma för fortsatt effektiv utbyggnad av bredband. Tonvikt har lagts på hinder som lämpligen hanteras inom ramen för Bredbandsforums arbetsgrupper eller inom forumets mandat (exempelvis ad-hoc-samarbeten). Det finns givetvis andra utmaningar och hinder, exempelvis regleringsfrågor eller frågor som i huvudsak rör en fråga eller tvist mellan två parter. Dessa hanteras lämpligen av andra aktörer och har följaktligen exkluderats från gruppens arbete. Under hela Nystartsgruppens arbetsprocess har det funnits en tydlig förväntan på gruppen att göra en kvalificerad prioritering av identifierade utmaningar. För att svara upp mot detta genomfördes en rangordning med hjälp av fem värderingskriterier för respektive område: 1. Höga kostnadsnivåer, dvs hindret har stor påverkan på kostnadsnivåerna och därmed att investeringar för framtidssäkert bredband skulle räcka till väsentligt fler om de undanröjs? 2. Antal hushåll och företag som berörs negativt av hindret och därmed skulle väsentligt fler gynnas om hindret undanröjs? 3. Lågt engagemang i bredbandsfrågan och om det undanröjs bidrar det till en mer gynnsam utveckling och mer handlingskraft? 4. Kritisk tidsaspekt, dvs hindret har stor påverkan på när utbyggnad av framtidssäkert bredband sker och det kommer att gå väsentligt snabbare om hindret undanröjs? 5. Bredband - ej är i världsklass, dvs hindrets påverkan på möjligheten att få en bredbandsinfrastruktur som möter behovet av framtidens tjänster och om det undanröjs väsentligt förbättrar dessa möjligheter? 13

16 De fem kriterierna poängsattes på en femgradig skala 8. Svaren från respektive aktör i arbetsgruppen summerades därefter till en gemensam prioriteringsordning vilket varit vägledande för det fortsatta arbetet. Utfallet av prioriteringen blev följande ordning och benämning av områdena: 1. Bredbandtillgången hämmas på landsbygden genom långa avstånd och därigenom höga kostnader. 2. Bredbandstillgången hämmas av brist på engagemang hos kommuner och andra offentliga aktörer 3. Bredbandstillgången hämmas av ineffektiva processer och avsaknad av transparens på lokal nivå. 4. Bredbandstillgången hämmas av att aktörer inte samverkar och koordinerar sina aktiviteter. 5. Bredbandstillgången hämmas av bristen på information och kommunikation. 6. Bredbandstillgången hämmas av bristande robusthet och driftsäkerhet. 7. Bredbandstillgången hämmas av att digitalisering inte prioriteras. För varje område har en fördjupande beskrivning gjorts som följer en gemensam struktur där området beskrivs, fakta för området presenteras och identifierade utmaningar listas. För varje område finns dessutom förslag på tänkbara vägar framåt. Flera av de områden som Nystartsgruppen prioriterat har tidigare diskuterats och arbetats med inom Bredbandsforum. Det är tydligt att flera områden kräver återkommande uppmärksamhet och att det är en framgångsfaktor att inte avsluta viktiga insatser för tidigt. Det gäller särskilt insatser som bidrar till ökat engagemang, effektivisering av arbetsprocesser, spridning av information, kunskapshöjande initiativ och grunder för bra samverkan. Det är också värt att påpeka att bredbandsutbyggnaden är långt ifrån klar. Den kommer att pågå under många år framåt och successivt ersättas av uppgradering. Driften av näten upphör emellertid aldrig vilket gör att mycket arbete kvarstår både idag och framåt. 8 På skalan var 1 synonymt med ringa påverkan följt stegvis upp till 5 som representerade mycket stark påverkan. 14

17 Utveckling av bredbandstillgången i Sverige Bredbandsmarknad i förändring Regeringen presenterade 2009 en bredbandsstrategi för Sverige. Som en åtgärd för att realisera innehållet tillskapades Bredbandsforum Under den tid som Bredbandsforum varit verksamt har bredbandstillgången ökat väsentligt. Enligt de senaste publicerade uppgifterna uppgick tillgången till bredband om minst 100 Mbit/s till cirka 70 procent år Detta är en markant ökning sedan 2010 då tillgången var cirka 40 procent. Lägg där till att fibernätens expansion även medfört att allt fler bor närmare en nod, vilket ökar sannolikheten att de kan kopplas upp med hög hastighet utan större kostnad. Parallellt med tillväxten av fiberanslutningar har också mobilnäten både förtätats och byggts ut. Sverige är idag ett av de länder som, totalt sett, har den bästa mobila bredbandstillgången i världen. Samtidigt har vi en utmanande utbyggnad kvar att göra. Den ökade tillgången av fast och mobilt bredband är i många avseenden en återspegling av att marknaden förändrats. Ett antal faktorer kan nämnas som illustrerar detta: Det har skett årliga investeringar i fast och trådlöst bredband på i genomsnitt 10 miljarder kr, vilket har expanderat fibernäten i Sverige och skapat bättre tillgång (primärt i Sveriges tätorter) Helt nya nät för mobilt bredband (4G) har byggts, vilket skapat en täckning som omfattar stora delar av Sverige och i princip hela befolkningen Utbyggnaden på landsbygden har accelererats genom fiberföreningar som fått stöd från landsbygdsprogrammet En tilltagande konkurrens mellan lokala stadsnät och nationella operatörer har uppstått vilket bidragit till en extensiv fibrering av villor De accessformer som kan leverera 100 Mbit/s är i detta sammanhang avgränsade till kabel-tv och fibernät. 10 PTS, Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2016, [ och PTS, Bredbandskartläggning 2015, [ PTS-ER /] 11 PTS, Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2016, [ 12 PTS, Bredbandskartläggning 2015, [ samt Mobiltäckning 2015, PTS-ER-2016:11, [ 13 SOU, Effektivare bredbandsstöd (SOU 2013:47), PTS, Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2016, [ 15

18 5. Ett växande engagemang från Sveriges kommuner har genererat ökat systematiskt arbete för att öka bredbandstillgången lokalt Inrättandet av regionala bredbandskoordinatorer har skapat bättre förutsättningar att samordna kontaktytorna mellan marknaden och övriga aktörer i län och regioner Tillkomsten av Utbyggnadslagen har skapat potential för att sänka anläggningskostnaderna för bredband En branschöverenskommelse genom konceptet Robust fiber har gett riktlinjer för att fibernät alltid ska byggas med hög kvalitet Tydliga ambitioner på bredbandsområdet från EU-kommissionen genom den digitala agendan har stärkt fokus på det nationella arbetet med bredband Förändrade användningsmönster av bredband har skapat en situation där allt fler personer kopplar upp allt fler saker och använder allt fler tjänster under en längre tid (vilket driver trafik i näten) En högre betalningsvilja för bredband hos konsumenter, både vad gäller att få en anslutning och att ha ett abonnemang, har skapat starkare efterfrågan Förändringar av kopparnätet har skapat en övergång till fiber och mobilt bredband PTS, Andelen kommuner med en bredbandsstrategi fortsätter att öka, [ 16 Regeringskansliet, Regeringen beslutar om inrättandet av regionala bredbandskoordinatorer, [ 17 PTS, Utbyggnadsportalen, [ 18 PTS, Robust fiberanläggning, [ 19 Europaparlamentet, En digital agenda för Europa och IDG, Gratis wifi för alla lockbetet i EU:s nya telekompaket, [ 20 ISS, Svenskarna och internet 2016, [ 21 Betalningsviljan är svår att mäta och omdiskuterad. Här baseras en ökad betalningsvilja på det faktum att riktpriset för att få fiber indraget i en villa för en privatperson uppgår till cirka kr, vilket är en ökning sedan 2014 då medianpriset var kr. Konsumenterna efterfrågar också, i ökad utsträckning, abonnemang med högre hastigheter - vilka har ett högre pris. Lägg därtill att andel av disponibel inkomst som idag går till kommunikation, vilket huvudsakligen utgörs av bredband och telefoni har ökat över tid. PTS, Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2016, [ PTS, Prisrapport och [ även SCB, Hushållens konsumtionsutgifter (ENS95), Ett exempel är Bräcke som har ambition att bli Sveriges första kopparfria kommun. Bräcke kommun, Bredband och fiber, 16

19 Ett helt uppkopplat Sverige Ny strategi för Sverige ger högre ambitioner I december 2016 presenterade regeringen en ny bredbandsstrategi för Sverige, Sverige helt uppkopplat Som titeln antyder innebär den nya strategin en ambitionshöjning. Detta preciseras också genom tre mätbara mål: År 2020 bör 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s År 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet o Där man normalt befinner sig o Situationsanpassat o Applikationstäckning. År 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband o 98 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/ o 1,9 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 100 Mbit/s o 0,1 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 30 Mbit/s För att nå målsättningen har regeringen identifierat tre strategiska områden som är särskilt prioriterade att arbeta med i närtid och som kan beskrivas enligt nedan: Roller och spelregler på bredbandsmarknaden: För att höja utbyggnadstakten ska roller och spelregler vara tydliga för bredbandsmarknadens aktörer Kostnadseffektiv utbyggnad av bredband: För att sänka inträdeshindren på bredbandsmarknaden ska planer, villkor och incitament vara tydliga. Nät och tjänster till alla: För att nå allt längre ut och allt fler ska hinder för att tekniker och aktiviteter ska kunna samverka undanröjas. I strategin betonas genomgående att hela Sverige ska omfattas. Som tidigare är utgångspunkten en marknadsdriven utbyggnad som sker i samklang med det ansvar som det offentliga har såsom tillgänglighet till samhällsservice och långsiktigt hållbar tillväxt. Såväl de privata marknadsaktörernas som de offentligas roll betonas i strategin. Regeringen uttrycker att det är viktigt att privata investeringar inte förhindras och trängs ut samtidigt som det offentligas ansvar när det gäller tillgång till och användning av digitala tjänster måste beaktas Näringsdepartementet, Sverige helt uppkopplat 2025 en bredbandsstrategi, Diarienummer: N2016/08008/D 24 Sverige helt uppkopplat 2025 en bredbandsstrategi, s 7 17

20 Tillgång till bredband är allt viktigare när samhället digitaliseras Digitaliseringens möjligheter Nystartsgruppens fokus har varit bredbandsinfrastruktur och digitalisering kan anses ligga vid sidan av gruppens uppgift då det primärt berör tjänster och användning. Det finns en tydlig koppling till infrastrukturen då en långsam digitalisering håller tillbaka och begränsar utbyggnaden på samma sätt som en långsam utbyggnad motverkar användningen av digitala tjänster. Digitaliseringsområdet har sammantaget ansetts ha en så stor inverkan på bredbandsutbyggnaden att Nystartsgruppen finner det motiverat att inkludera och uppmärksamma det. Sverige står inför en omfattande digitalisering av hela samhället. Allt som kan komma att digitaliseras kommer sannolikt att digitaliseras. Vår vardag kommer att bestå av uppkopplade saker. En del av samhället med störst potential att dra nytta av digitaliseringen är den offentliga sektorn. Behovet av att underlätta, effektivisera och öka tillgängligheten till samhällstjänster är enormt, inte minst för att klara demografiska utmaningar. För att det ska realiseras krävs insatser från flera aktörer såväl nationellt, regionalt som lokalt. Sverige har höga ambitioner och stark vilja att nyttja möjligheterna som digitaliseringen medför. Det är dock inte tillräckligt om en väl utbyggd och fungerande bredbandsinfrastruktur saknas. Bredband behövs i hela landet, och infrastrukturen måste vara byggd för att klara de krav som framtidens tjänster ställer. Det behövs även ett sömlöst överlapp mellan fasta och trådlösa nät så att det alltid går att vara uppkopplad. Bredband som samhällsbärande infrastruktur Sett ur ett rättsligt perspektiv har bredbandsinfrastrukturen i Sverige en tvetydig status. Följden blir att bredbandsfrågor ofta hanteras olika runt om i landet. Trots att bredbandsaccess är en avgörande komponent för i princip alla samhällssektorers funktion och utgör ett fundament för att skapa det framtida digitaliserade samhället, så framhålls sällan dess betydelse i ett mer formellt hänseende. Bredband är bärare av såväl banktjänster som myndighetskontakter och nyhetsförmedling. Många av de tjänster som idag används på ett mer traditionellt sätt kommer i framtiden inte att existera i annan form än som digitala tjänster. Bredbandsuppkopplingar finns överallt i samhället och har redan en så viktig samhällsbärande funktion att bredband till och med skulle kunna ska ses som en femte samhällelig infrastruktur utöver väg, järnväg, sjöfart och flyg. 25 Nystartsgruppen har genom sitt arbete kunnat konstatera att betydelsen av framtidssäkert bredband stundtals hamnar i skymundan. I lagstiftning och bestämmelser är bredband vagt beskrivet med stort tolkningsutrymme. Grundläggande tillgång till bredband betraktas visserligen som en samhällsomfattande tjänst, det vill säga en tjänst som måste 25 Detta har bland annat föreslagits av Landsbygdskommitteen. SOU, För Sveriges landsbygder, (2017:1), 18

21 finnas för att människor ska kunna fungera och agera som medborgare. 26 I det sammanhanget handlar det emellertid om att människor ska ha tillgång till en basnivå för att kunna ta del av samhällets mest grundläggande funktioner. Det räcker inte för att säkerställa att Sverige har en infrastruktur för bredband som möter upp mot de krav som kommande tjänster har. Bredband ses idag, i mångt och mycket, som något som är den egna individens ansvar att införskaffa och något som kan väljas bort. Det är inte framtidssäkert. Nystartsgruppen gör bedömningen att alla delar av landet behöver ett framtidsäkert bredband, det vill säga ett nät som fullt ut kan dra nytta av moderna tjänster inom exempelvis e-hälsoområdet. Samhället behöver ställa högre krav på den infrastruktur som anläggs oavsett om infrastrukturen ansluter privata hushåll, företag eller offentliga institutioner. Digitalt utanförskap Även om den officiella statusen för bredband går att diskutera så har digital tillgänglighet börjat tas för given av slutanvändarna. Sannolikt upplever många att det redan idag fordras en internetuppkoppling för att fungera som medborgare. Men i kontrast till att fler kopplar upp sig så finns det också grupper utan möjlighet att använda nätet och digitala tjänster. Minst personer i Sverige, men troligen många fler 27, kan idag vara i digitalt utanförskap 28, det vill säga deras tekniska förmåga, vilja, språk eller en funktionsnedsättning gör att de har en begränsad eller obefintlig användning av bredband. Medan tillgång till telefoni betraktas som en personlig rättighet är synen annorlunda för bredband. Hårdraget så vilar samhällets förmåga att digitaliseras på individens egen drivkraft och förmåga, vilket i praktiken bidrar till en digital klyfta. Det finns idag en skiljelinje mellan dem som nyttjar och tar till sig ny digital teknik och nya digitala tjänster och dem som inte har tillgång till, eller kunnande, att utnyttja den. Ett digitalt utanförskap håller med andra ord grupper av människor borta från möjligheten att ta del av samhällsviktiga tjänster som erbjuds digitalt. Sett utifrån målet att bidra till en ökad bredbandstillgång så skapar digitalt utanförskap två barriärer. För det första leder det till att efterfrågan på bredband minskar. För det andra innebär det att resurser som skulle kunna allokeras till bredband fortsatt används för att underhålla befintliga tjänstelösningar och plattformar eftersom dessa behövs för de grupper som befinner sig i utanförskap. Sammantaget försenar allt detta digitaliseringen av samhället. Utmaningar och insatser Bredbandsmarknaden i Sverige präglas generellt av bra konkurrens. Det finns exempelvis över 400 anmälningspliktiga nätägare av skiftande storlek och inriktning. Utöver marknadsaktörerna finns även en mängd aktörer som bidrar till och påverkar utbyggnaden (se figur). Alla aktörer har viktiga uppgifter, men samtidigt skapar den 27 Det finns en stor osäkerhet kring hur många personer som befinner sig i digitalt utanförskap, vilket bland annat beror på definitionsmässiga och mättekniska utmaningar. 28 Svenska stadsnätsföreningen, En studie om digitalt utanförskap, 2016, 19

22 totala mängden aktörer komplexitet. Precis som regeringen tydliggjort i bredbandsstrategin så har Nystartsgruppen i sitt arbete understrukit betydelsen av samordning och samverkan mellan alla aktörer. Samverkan behövs dels för att nå en ökad förståelse, dels för att driva på utbyggnaden, dels för att säkerställa att alla olika infrastrukturer ska kunna fungera tillsammans. Det ska noteras att samverkan inte står i motsättning till konkurrens. Det går att samverka på utvalda områden samtidigt som konkurrens sker på andra. Figur. Aktörer som bidrar till och påverkar bredbandsutbyggnaden i Sverige 2017 Staten med ett tiotal myndigheter 100+ entreprenadfirmor och tekniska konsulter 290 kommuner 5 intresseorganisationer och branschföreningar 21 län och ett antal regioner Universitet och forskningsinstitut 400 anmälningspliktiga nätägare lokala utvecklingsgrupper Privatpersoner och företag Regeringen har varit tydlig i sin strategi genom att säga att hela Sverige ska vara uppkopplat. Alla måste med andra ord inkluderas för att uppnå de önskvärda effekterna och maximera samhällsnyttan. Det slutliga målet är att tjänster, saker och användare ska nås och kunna nå varandra. Detta ställer krav på investeringar. Nystartsgruppen vill därför betona det viktiga i att se vinsterna av bredband ur ett större och längre perspektiv. På samma sätt behöver nya relevanta målsättningar, så som applikationstäckning 29 för mobilt bredband, operationaliseras och utvecklas för att bli användbara och bidra till att driva utvecklingen framåt. Förslag på vägar framåt I Nystartsgruppens uppgift har det ingått att ge förslag på vägar framåt. När Bredbandsforum startade var fokus på vad som borde göras, idag är det mer en fråga om hur det bör göras. För många aktörer är bredbandsutvecklingen fortfarande något nytt som kräver nya arbetssätt och processer. I gruppens förslag på tänkbara vägar framåt har 29 Med applikationstäckning avses att en slutanvändare har tillgång till den hastighet och kapacitet som krävs för att nyttja vanligt förekommande digitala tjänster. 20

23 hänsyn tagits till hur viktigt området är, men också vad som är rimligt och lämpligt att göra. Hur dessa förslag bör tas om hand varierar, i vissa fall genom tillsättning av arbetsgrupper inom Bredbandsforum, i andra fall genom exempelvis arbetsuppgifter för Bredbandsforums kansli eller ad-hoc samarbeten. Arbetsgruppens förslag har förts samman och presenterats i en arbetsplan. Nystartsgruppen konstaterar att bredbandsutbyggnaden har kommit långt, men att det samtidigt behövs fortsatt engagemang och fler insatser för att bredbandsstrategins mål ska nås. Arbetet med att undanröja hinder och underlätta utbyggnaden av framtidssäkert bredband är ett aldrig avslutat arbete. De sju hinderområden som identifierats ligger i linje med regeringens bredbandsstrategi och bör ha hög prioritet i närtid. Det är därför önskvärt att förslagen på vägar framåt så snart som möjligt tas om hand, antingen inom ramen för Bredbandsforum eller genom andra föreslagna initiativ. 21

24 Utmaningsområden Nystartsgruppen har identifierat och prioriterat vilka utmaningsområden som är viktiga att adressera i det fortsatta arbetet med att nå ett helt uppkopplat Sverige. Utmaningarna är: 1. Bredbandtillgången hämmas på landsbygden genom långa avstånd och därigenom höga kostnader. 2. Bredbandstillgången hämmas av brist på engagemang hos kommuner och andra offentliga aktörer. 3. Bredbandstillgången hämmas av ineffektiva processer och avsaknad av transparens på lokal nivå. 4. Bredbandstillgången hämmas av att aktörer inte samverkar och koordinerar sina aktiviteter. 5. Bredbandstillgången hämmas av bristen på information och kommunikation. 6. Bredbandstillgången hämmas av bristande robusthet och driftsäkerhet. 7. Bredbandstillgången hämmas av att digitalisering inte prioriteras. Nedan beskrivs respektive utmaningsområde mer utförligt. Varje område är strukturerat på likartat sätt, med en inledande beskrivning, faktaruta, nystartsgruppens motivering, utmaningar och förslag på vägar framåt. Varje område är skrivet som separata avsnitt och kan läsas fristående från varandra. Vissa förklarande texter återkommer därför i flera avsnitt. 22

25 Bredbandtillgången hämmas på landsbygden genom långa avstånd och höga kostnader Beskrivning Nystartsgruppen anser, precis som regeringen konstaterar i den nya bredbandsstrategin, att det är hög tid att hela Sverige ska ha tillgång till höghastighetsbredband. Att det så tydligt framgår i strategin är positivt. Nystartsgruppen understryker dock att krafttag behövs för att de nya målen i bredbansstrategin ska nås. Det är idag ett stort hinder att landsbygden inte hanterats ur ett helhetsperspektiv, vilket kommer att bestå om inte åtgärder vidtas omgående. Cirka15 procent av Sveriges befolkning bor på landsbygden och en tredjedel bor i landsbygdskommuner. Om 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s 2020 är det många på landsbygden som ska med. Vilka förutsättningar som landsbygden har för att få tillgång till bredband, varierar. Konkurrensverket har i en rapport nämnt att landsbygden består av flera olika landsbygder och varierar om det handlar om tätortsnära landsbygd, glesbygd, skärgårdar, mindre tätorter mm, vilket påverkar förutsättningarna för bredband. 30 Oavsett hur landsbygden benämns så är ett slående drag att stora områden utanför städerna präglas av vikande samhällsservice med allt längre avstånd till skolor, dagligvarubutiker, bensinstationer, sjukhus och banker. För att landsbygdsbor ska kunna bo, verka och vara en del av samhället krävs i allt större utsträckning tillgång till bredband. 31 Bredbandsinfrastrukturen på landsbygden är under förändring. Kopparnätet, som använts för bland annat xdsl, ersätts i allt större utsträckning med fiber eller mobila lösningar. Förändringen i sig är inte ett hinder för utbyggnad, men förståelsen för vad framförallt de mobila ersättningslösningarna erbjuder, skapar utmaningar. En förändring av infrastrukturen som nu sker kräver dialog och grundlig planering. Berörda aktörer (både offentliga och privata) måste vara en del av processen, om den ska bli lyckosam. I nuläget finns en farhåga om en för stor förhoppning om att framtida mobila bredbandsabonnemang på landsbygden skulle kunna substituera fasta uppkopplingar och därmed försvåra för en framtida fiberutbyggnad genom att antalet, som efterfrågar en fast uppkoppling, blir färre. En ökad användning av mobilt bredband med bättre uppkoppling än kopparnätet skulle, även kunna bidra till att stimulera efterfrågan på fiber. Genom att fler får möjlighet till en bättre internetupplevelse torde intresset för digitalt innehåll kunna öka och därmed, på sikt, synen på nyttan av att installera fiber. Förutom engagemanget kring fiberanslutningar, är mobiltäckningen en fråga som engagerar landsbygden alltmer. En stor utmaning på landsbygden är bristen på spektrum. Marknadsaktörerna planerade att öka täckningen och förbättra kapaciteten på ett kostnadseffektivt sätt genom det så kallade 700 MHz-bandet, en spektrumdel med god 30 Konkurrensverket, Bredbandsutbyggnad i landsbygd, Inte minst fordrar näringsverksamhet, däribland de gröna näringarna stabil och tillförlitlig nätåtkomst - överallt. 23

26 räckvidd som tidigare användes för linjär TV. I och med att auktionen för nämnda band skjutits upp på obestämd tid har tvivel uppstått kring möjligheterna att i närtid förbättra täckningen. Tillgång till spektrum är en förutsättning för vidare utbyggnad av mobilt bredband, något som även regeringen understryker. Tillgången till 700 MHz-bandet med sina gynnsamma egenskaper i kombination med den snabbt växande efterfrågan av mobil kommunikation och regeringens målsättning om att alla bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet är mycket viktig för marknadens aktörer och en försenad tilldelning av dessa frekvenser är därför något som oroar marknadsaktörer som tillhandahåller mobilt bredband. Det största hindret för att nå målen som rör mobilnätstäckning är om nödvändiga frekvenser inte tillgängliggörs i tid. En mobiltäckning med hög kapacitet och bra signal kräver dessutom fiberanslutningar. Anläggning av fiber är kostnadsdrivande och kostnaden blir högre desto längre avstånd som behöver grävas. Det är dessutom få personer som kan dela på kostnaden, vilket gör det svårare att få ihop en affärskalkyl på landsbygden även när det gäller mobilnät. Utöver låg befolkningsdensitet brottas landsbygden också med otydliga regelverk kring både stödformer, lagkrav och kompetensbehov. Det finns även utmaningar från myndigheter och affärsverk, som inte arbetar direkt med bredbandsutbyggnad, men som påverkar den i form av tillträde, handläggningstider och kostnader. För att reducera grävkostnader har landsbygdens befolkning tagit ett lokalt ledarskap och byggt sina egna nät. Detta har resulterat i att cirka fiberföreningar är i planering, byggnation eller redan har färdigställt egna byanät. En stor del av dessa nät har erhållit offentligt stöd. Fiberföreningarna har bidragit mycket starkt till fiberutbyggnaden på landsbygden. Ju längre avstånd och ju färre hushåll, desto större utmaningar blir det för framtida fiberföreningar. Fiberföreningarna har dock en mycket viktig roll även framgent, framför allt genom att identifiera och mobilisera intresset för fiberutbyggnaden. I dagsläget finns det 4,7 miljarder kronor 32 (för perioden ) avsatt för utbyggnad av höghastighetsbredband i landsbygden (Landsbygdsprogrammet och Regionala utvecklingsfonden), det är en viktig komponent för fortsatt utveckling och lokala initiativ. Efterfrågan är stor och överstiger vida de medel som tilldelats. Regeringen har därför avsatt ytterligare 1 miljard kronor. Trots stora lokala ansträngningar är det många kvar att ansluta. Flertalet av dessa är relativt sett mycket dyra. På många platser har nämligen de lokala initiativen skett som 32 Enligt Jordbruksverket är målsättningen med de medel som tidigare avsattes i Landsbygdsprogrammet, 3,25 miljarder kr, att dessa ska räcka till personer. Enligt myndighetens beräkningar bör cirka hushåll kvarstå efter denna stödperiod, men det är de dyrare och svårare som kvarstår. 24