Styrelsens arbete med fo reningens strategi

Transkript

1 Bilaga 6, Svenska Stadsnätsföreningens årsmöte i Västerås den 24/ Styrelsens arbete med fo reningens strategi Förslag till beslut Svenska Stadsnätsföreningens styrelse föreslår att: Årsmötet uppdrar åt den nyvalda styrelsen, med eventuella adjungerade i en strategigrupp, att fortsätta utreda och revidera målbild 2020 och dess strategiområden utifrån de omvärldsförändringar som nu sker. Årsmötet ger styrelsen i uppdrag att göra en översyn av stadgarna och föreslå förändringar till nästa årsmöte Bakgrund Årsmötet 2014 beslutade att utreda och till årets årsmöte återkomma med ett tydligt strategiförslag inklusive förslag till ändrade stadgar. Styrelsen har sedan årsmötet 2014 arbetat med att utveckla föreningens strategi och konstaterat att förändringsarbetet är mer komplext än vad som bedömdes initialt. Som grund för strategiarbetet har de omvärldsförändringar som föreningen och dess medlemmar står inför försökt identifieras. Förändringarna sammanfattas nedan. För att bredda kunskapen om omvärldsförändringarna har djupintervjuer med Svenska Stadsnät och IP Only genomförts. Dessutom har en arbetsgrupp bildats som utöver deltagare från styrelsen även inkluderat representanter från Bredband2, IP Only, Svenska Stadsnät och Rala Infratech. Föreningens utveckling På årsmötet 2007 antogs Strategiresan, vilken medförde ett behov av att anpassa och förändra föreningen. Under 2007 och inledningen av 2008 genomfördes ett större internt arbete, vilket utmynnade i en rad förändringar för föreningen som syftade till att skapa en mer professionell förening, både juridiskt och verksamhetsmässigt.

2 Inför årsmötet 2012 presenterade en tillsatt strategigrupp en uppdaterad strategisk agenda för Stadsnätsföreningen. Vid årsmötet 2012 beslutades om en målbild för år 2020 som matchar regeringens bredbandsmål för I föreningens strategi identifierades tre viktiga satsningsområden: Kunskapslyftet som syftar till att politiker, ägare och beslutsfattare lokalt, regionalt, nationellt och internationellt blir välinformerade om stadsnätens roll. Nät i världsklass som ska hjälpa till att skapa en framgångsrik affärsmässig och teknisk utveckling för att stadsnäten ska nå den önskade positionen på marknaden. Det innebär också att stadsnäten i allt större utsträckning ska fokusera på gemensamhet både vad gäller affärer och teknik. Stadsnät, ett gemensamt varumärke för att sprida kunskapen om vad ett stadsnät är. Att stadsnäten uppfattas som trovärdiga med en öppen fiberinfrastruktur och tjänstekonkurrens samt att marknaden väljer stadsnäten som sitt förstahandsval. Föreningen har utvecklat sin verksamhet och inom områdena kunskapslyftet och nät i världsklass har föreningen lyckats bra. Olika omständigheter har däremot gjort att förutsättningarna för ett gemensamt varumärke inte riktigt funnits på plats. Beslutet som årsmöte 2012 antog innehöll en viktig avslutande mening, Detta dokument måste ses som ett levande sådant. Slutsatser och förslag är en ögonblicksbild. Vi kan utgå från att det kommer behöva göras revideringar längs vägen utifrån nya förutsättningar. Det är styrelsens uppfattning att det kommer att krävas ytterligare förändringar, t.ex. av föreningens organisation, kompletteringar eller förändringar av verksamhetsplanen, för att kunna arbeta vidare med strategiområdena och nå målbilden. Förändring i omvärlden Styrelsen har arbetat med att identifiera förändringar i omvärlden som påverkar medlemmarna och föreningen. De förändringar som förväntas få störst påverkan sammanfattas nedan. Efterfrågan på att alltid kunna nå allt varsomhelst och närsomhelst Det finns en stor efterfrågan på trådlös access, oavsett om det är via mobilnät eller WiFi anslutning till fast bredband. Allt fler terminaler ansluts trådlöst och det finns en förväntan hos användarna att de ska fungera sömlöst i olika miljöer, hemma, på bussen, på arbetet, på tågstationen o.s.v. Enligt Post och telestyrelsen (PTS) har idag 40 procent både fast och mobilt bredband vilket 2010 endast var 16 procent. Utvecklingen av maskiner (Internet of Things) som är uppkopplade ställer allt större krav på täckning.

3 För att tillgodose efterfrågan står marknaden inför stora investeringar i mobilnät och trådlös teknik. Förändringarna kan påverka både affärsmodellerna och marknadsstrukturen. Samtidigt ökar efterfrågan på bandbredd och det finns inget som tyder på att den kommer att avstanna. Exempelvis har xdsl via kopparnätet och mobilnät begränsningar som gör att de har svårt att leva upp till efterfrågan. För allt färre är xdsl ett fullgott alternativ och mobil access är i allt större utsträckning ett viktigt komplement till fast bredband. Konsekvenserna av den här utvecklingen är att det behövs ett allt mer finmaskigt fibernät för att utöver anslutning av hushåll och företag även förse mobilnät med kapacitet. Den ökade betydelsen av fiberaccessnät innebär också att stadsnätens infrastruktur blir allt viktigare för att tillfredsställa efterfrågan. För stadsnäten innebär detta förväntningar på fortsatta investeringar och utbyggnad. Risk för minskad konkurrens Många konsumenter har haft en bra valfrihet och konkurrens på bredbandsaccess via olika tekniska lösningar. Många har utöver fiber LAN haft tillgång till xdsl, kabel TV och mobilnät. De parallella bredbandsalternativen till fiber har byggt på uppgradering av infrastruktur som ursprungligen byggts för andra tjänster. Alternativa tekniker till fiber har begränsningar som gör det allt svårare att leva upp till slutkundernas efterfrågan. I takt med allt högre efterfrågan på bandbredd blir därför alternativen till fiber allt färre. Eftersom det är slutkundernas betalningsvilja som finansierar utbyggnaden är det samtidigt inte mycket som talar för parallelletablering av fiber i accessnätet. Mer än en fiberanslutning till en kund kommer att vara ovanligt. I takt med att slutkunderna möjlighet att välja alternativa tekniker minskas ökar därför betydelsen av att kunna välja tjänsteleverantör via öppna stadsnät. Även icke diskriminerande villkor för tillgång till fiber ökar i betydelse. Bristande konkurrens kan leda till reglering av stadsnäten. Bredband samhällskritisk infrastruktur, krav på robusthet och tillgänglighet Bredband har utvecklats till en allt viktigare infrastruktur för att verksamheten i företag och offentlig verksamhet ska fungera. Många större verksamheter ställer idag stora krav på tillgänglighet. Även för privatpersoner blir tillgången till bredband allt viktigare för att vardagen ska fungera. Avbrott i tillgången på bredband leder inte bara till störningar och besvär utan får även stora samhällsekonomiska konsekvenser. I takt med att exempelvis välfärdstjänster introduceras kommer avbrott inte bara få ekonomiska konsekvenser utan riskerar även att äventyra liv och hälsa. För stadsnäten innebär det ökade förväntningar på tillgänglighet och robusthet. Vid sidan av stadsnäten innebär den här utvecklingen en stor utmaning för byanät och fastighetsägare. Även ökade formella krav från samhället kan förväntas.

4 Traditionella tjänster internationell marknad Det finns allt färre vertikalt integrerade leverantörer. Tjänster blir en allt mer skild affär från accessnät. För att konkurrenskraftigt kunna tillhandahålla standard tjänster som internetaccess, telefoni och TV kommer det att krävas allt större kundbaser för att upprätthålla lönsamhet. Även Sverige är på sikt en liten marknad för dessa standardtjänster. Alternativet till standardtjänster är nischade tjänster för specifika kundbehov. Även om nischade leverantörer ofta inte behöver så stort antal kunder för att nå lönsamhet finns kunderna ofta geografiskt utspridda. För stadsnäten innebär det en allt större efterfrågan på standardiserade transmissionstjänster, standardiserade gränssnitt och likformig hantering av tjänsteleverantörer. Färre och större accessnätsägare Om allt större kundbaser och skala är en förutsättning för tjänsteleverantörerna är densitet viktigt för stadsnäten. Att inom en geografiskt begränsad yta kunna få tillräckligt många kunder som kan dela på anläggningskostnaderna. Även om densitet är viktigt finns det delar av stadsnätens verksamhet där skala och volym är viktigt. Inte minst inom drift och underhåll. Tjänsteleverantörernas krav på automatisering och standardisering driver också de gemensamma kostnaderna. För att effektivisera och bibehålla lönsamhet kommer samgående eller ökat samarbete mellan stadsnät vara en nödvändighet. Offentlig finansiering via landsbygdsprogrammet och vissa kommuner Regeringen har föreslagit att 3,25 miljarder kronor i landsbygdsprogrammet under åren avsätts för bredbandsutbyggnad. Till skillnad från tidigare får bidrag inte medfinansieras med andra offentliga medel. Utöver finansiering via landsbygdsprogrammet kommer även vissa kommuner att avsätta medel för bredbandsutbyggnad. För stadsnät innebär det att stor del av den utbyggnad som efterfrågas utöver intäkter från slutkunderna behöver finansieras inom den egna verksamheten. Framgångsfaktorer Utifrån de marknadsförändringar föreningen och dess medlemmar står inför har ett antal framgångsfaktorer identifierats: Att föreningen är prestigelös och snabbfotad.

5 Trovärdig, kan sätta in frågor i ett sammanhang. Kan diskutera allt från teknik till samhällsutveckling. Lyckas nå ut till politiker och andra företrädare. Bra på påverkansarbete. Har legitimitet. Att föreningen lyckas samla branschen. Tydlighet i vad föreningen står för. Att förankra och få med sig medlemmar på förändringar. Balans mellan frivilliga insatser och budgeterade medel i föreningen. Att inte förtydliga strategin är inte ett alternativ. Omvärldsförändringarna innebär att föreningen och medlemmarna står inför stora utmaningar under de kommande åren. En av de viktigaste frågorna i den framtida strategin är vilka föreningen ska företräda. Föreningens nuvarande inriktning är att företräda alla stadsnät, men under arbetets gång har det framkommit att privatägda stadsnät idag inte upplever sig företrädda av föreningen. Det är även otydligt hur medlemmar som exempelvis leverantörer och tjänsteleverantörer företräds av föreningen. Ett av huvudområdena i föreningens verksamhet är lobbying och påverkansarbete för att skapa bra förutsättningar för föreningens medlemmar att bedriva sina verksamheter. Att det är otydligt vilka föreningen företräder är inte hållbart för att lyckas i påverkansarbetet. Därför måste föreningen tydliggöra sin strategiska inriktning. De huvudalternativ som diskuterats är att föreningen i framtiden ska välkomna enbart kommunala stadsnät alternativt alla stadsnät på marknaden. Styrelsens inriktning för det fortsatta arbetet med strategin är att föreningen bör ha ett inkluderade förhållningssätt. Eventuella krav på styrelsens sammansättning bör övervägas och om rösträtt på årsmötet ska vara förenat med vissa krav på medlemmars agerande och förhållningssätt. Oavsett vilken inriktning som föreningen väljer får det konsekvenser för föreningens verksamhet och hur föreningen på bästa sätt kan stötta medlemmarna att möta förändringar i omvärlden. Styrelsen bedömer därför att det är viktigt med en bred dialog och väl underbyggt beslutsunderlag inför ett beslut om strategisk inriktning. Sammanfattning Årsmötet 2014 beslutade att utreda och till årets årsmöte återkomma med ett tydligt strategiförslag inklusive stadgeändringar. Styrelsens bedömning är att det krävs mer tid både för egna utredningar och strategiska diskussioner samt ett djupt och heltäckande samtal med medlemmarna runt om i hela landet. Styrelsen anser att frågan inte är tillräckligt belyst och att det inte finns koncensus i frågan.

6 Det påbörjade regionala arbete som föreningen initierat skapar förutsättningar att under kommande år ytterligare fördjupa samtalen och få samsyn i den kommande strategiförändringen. Svenska Stadsnätsföreningens styrelse föreslår därför att: Årsmötet uppdrar åt den nyvalda styrelsen, med eventuella adjungerade i en strategigrupp, att fortsätta utreda och revidera målbild 2020 och dess strategiområden utifrån de omvärldsförändringar som nu sker. Årsmötet ger styrelsen i uppdrag att göra en översyn av stadgarna och föreslå förändringar till nästa årsmöte Nedtecknat vid Svenska Stadsnätsföreningens styrelsemöte 23:e februari 2015.