Studiehandledning Höstterminen 2017 och schema 2KC000 Genusvetenskap: Makt och kön A 30 hp

Transkript

1 Studiehandledning Höstterminen 2017 och schema 2KC000 Genusvetenskap: Makt och kön A 30 hp UMEÅ UNIVERSITET Umeå centrum för genusstudier

2 Adresser och telefonnummer Lokaler: Umeå centrum för genusstudier (UCGS) finns i Samhällsvetarhuset, plan 4. Undervisningssalar anges i schemat. HC=Humanisthuset S = Samhällsvetarhuset Ub = Samhällsvetarhuset UB = Universitetsbiblioteket N = Naturvetarhuset Bt = Beteendevetarhuset MA och MC= MIT-huset UCGS:s hemsida: Via finner du mer information om denna kurs, t.ex. kursplan och schema. Vi använder lärplattformen Cambro för information och kommunikation rörande kursen. Mer information om Cambro finner du här: Uppgifter för CAS-inloggning får du i samband med att du antas till kursen. Har du frågor, vänd dig till: Kursansvarig Linda Sandberg för övergripande frågor som rör kursen, såsom schemafrågor, omtentamen, etc. Tel: , e-post: linda.sandberg@.umu.se Momentansvariga lärare på kursen: Moment 1 Linda Sandberg, UCGS, e-post linda.sandberg@ucgs.umu.se Moment 2: Johanna Overud, UCGS, e-post johanna.overud@ucgs.umu.se Moment 3: Linda Sandberg, UCGS, e-post linda.sandberg@ucgs.umu.se Moment 4: Hanna Bäckström, UCGS, e-post: hanna.backström@umu.se Till momentansvariga lärare kan du vända dig med frågor som rör respektive kursmoment. Övriga undervisande lärare: Du finner deras kontaktuppgifter i respektive schema för de olika momenten. Annan allmän information om olika funktioner för dig som student finner du på Välkommen till kursen Genusvetenskap: Makt och Kön A ht 2017

3 Kursens olika moment Moment 1 Röster och sociala rörelser (7,5 hp) Moment 2 Arbete och emotioner (7,5 hp) Moment 3 Kroppar och normer (7,5 hp) Moment 4 Feministisk vetenskapskritik, reflexivitet och kunskapsproduktion (7,5hp) Kursplan med förväntade studieresultat och kurslitteratur finns i slutet av denna tryckta version av studiehandledningen. Kursplanen och denna studiehandledning med schema finns även på webben Förväntade studieresultat övergripande för hela A-kursen Efter genomförd kurs ska studenten utöver målen för de fyra momenten: kunna tillämpa grundläggande genusteoretiska perspektiv på kulturella uttryck som film och skönlitteratur, kunna delta aktivt i seminariediskussioner och genomföra kortare presentationer av vetenskapliga texter och egna arbeten, ha utvecklat sin förmåga till skriftlig framställning. Kunskapsprocess, examination och närvarokrav Kursen som helhet bygger på grundtanken att kunskap tillägnar man sig och utvecklar i en process över tid. Under kursen ges stort utrymme för diskussioner i mindre grupper. Den syn vi har på kunskapsprocessen och dess förutsättningar, innebär att: Alla seminarier på hela kursen är obligatoriska och du förväntas delta aktivt i de diskussioner som förs. Vi rekommenderar även närvaro vid alla lektionstillfällen, inte bara de obligatoriska seminarierna. Om du av olika skäl absolut inte kan vara med vid något av de obligatoriska inslagen på kursen måste du göra en skriftlig kompletteringsuppgift. Sådana kompletteringsuppgifter läggs ut i Cambro inför seminariet. OBS! Det mycket viktigt att du alltid fyller i närvarolistan vid seminarierna (ej ifylld lista ger kompletteringsuppgift). Uteblivna kompletteringar gör att du inte får dina poäng på momentet registrerade. För att få kompletteringsuppgifter bedömda så snabbt som möjligt gäller: Senast en vecka efter avslutat moment ska eventuella kompletteringsuppgifter vara inlämnade. Senare inlämnade uppgifter bedöms först i slutet av kursen (januari) alternativt nästa gång kursen går Varje moment innefattar en hemtentamen. I det avslutande momentet på kursen står det egna skrivandet i fokus, dels i form av reflekterande kring det akademiska skrivandets former och villkor, dels i form av konkreta övningar som syftar till att stärka den egna skrivförmågan.

4 All litteratur som anges i schemat är obligatorisk om det inte uttryckligen anges att den tillhör frivillig fördjupningslitteratur. Inför seminarier ska all angiven obligatorisk litteratur vara inläst. Det tillkommer även en uppgift i anslutning till litteraturen. Sådana uppgifter framgår av schemat. En del uppgifter görs i så kallade basgrupper. Gruppindelningar görs vid terminsstart. Vi rekommenderar även några skönlitterära titlar som ansluter till vissa momentteman. Dessa texter är inte obligatoriska, men vi hoppas att ni ändå får möjlighet att läsa åtminstone någon av böckerna. Skönlitteraturen ger en fördjupning av momentens teman på ett sätt som facklitteraturen inte förmår och den kan också fungera som ett stimulerande avbrott i läsningen av de teoretiska texterna. Du finner våra förslag i litteraturlistan under frivillig fördjupningslitteratur. Referensformalia Under kursens andra moment kommer en bibliotekarie från UB att visa hur man använder referenser i akademisk text. Nedan finns även användbara länkar: UB:s generella information om referenssystem finner du här: Harward (parentes) Oxford (fotnot) Söker du referensuppgifter till viss bok etc. rekommenderar vi att du slå på bokens titel i databasen Libris, för korrekt referens, både för Harward och Oxford-systemet. Viktigt - använd Studentportalen! Gå in på studentportalen - via - med jämna mellanrum för att kontrollera att dina studieresultat är inrapporterade för alla moment på kursen. OBS! Studentportalen är en säkrare informationskälla än studera.nu i det här avseendet. Om du saknar inrapporterade poäng, kontakta vår studieadministratör. Om du ändrar adress under kursens gång är det viktigt att du ändrar dina uppgifter i studentportalen annars kan ditt kursintyg (när du avslutat kursen) komma på villovägar. Genom studentportalen kan du själv trycka ut studieintyg m.m.

5 Moment 1, Röster och sociala rörelser (7,5 hp) Momentet är indelat i tre teman som vart och ett avspeglar centrala riktningar inom dagens genusvetenskap och inom feministisk teori och praktik. Tema 1: Kvinnorörelse i teori och praktik Tema 2: HBTQ-rörelse i teori och praktik Tema 3: Anti-kolonial feminism i teori och praktik Alla teman består av föreläsningar, basgruppsarbete och obligatoriska seminarier. Examination Examinationen sker fortlöpande under hela momentet. Det innebär att du ska delta i alla schemalagda seminarier. Ett aktivt deltagande förutsätter att du i förväg har läst den litteratur som anges. Momentet avslutas med en hemtentamen bestående av ett antal frågor som ska besvaras med hjälp av kurslitteraturen. Förväntade studieresultat moment 1 Efter genomfört moment ska studenten kunna beskriva och diskutera kulturella föreställningar om manligt och kvinnligt, ur historiskt och samtida perspektiv, översiktligt kunna beskriva utvecklingen av västerländsk kvinnorörelse, hbtqrörelse och anti-kolonial feminism, översiktligt kunna beskriva samband mellan sociala rörelser och genusvetenskap, ha grundläggande kännedom om huvuddrag i genusvetenskaplig och feministisk teoriutveckling i Sverige från 1900-talet och framåt.

6 Moment 1. Röster och sociala rörelser (7,5 hp) Momentansvarig lärare: Linda Sandberg Övriga lärare: Hanna Bäckström Petra Green Ida Linander Observera att alla seminarier är obligatoriska Datum Lokal Innehåll INTRODUKTION Måndag 28/ HB203 HB203 Introduktion: Välkomna till Genusvetenskap! Linda Sandberg Presentation av och introduktion till kursen, m.m. Föreläsning: Genus, feminism och genusvetenskap en introduktion Linda Sandberg de Beauvoir, Simone, Det andra könet [1949], i Larsson, Lisbeth & Esseveld, Johanna, Kvinnopolitiska nyckeltexter, Lund: Studentlitteratur, 1996, s Gemzöe, Lena, Feminism, Bilda förlag, 2002, s Föreläsning/seminarium: Introduktion till Läsprotokoll samt fortsatt diskussion Genus, feminism och genusvetenskap Linda Sandberg Tisdag 29/ BT103 Föreläsning: Att läsa feministisk skönlitteratur Annelie Bränström-Öhman

7 TEMA 1: KVINNORÖRELSE I TEORI OCH PRAKTIK Onsdag 30/8 Föreläsning: Manligt, kvinnligt. Föreställningar om kön i ett S311 historiskt perspektiv Petra Green Fredag 1/9 Bergenheim, Åsa, Den aktive mannen och den passiva kvinnan, SOU 1997:113, s Bergenheim, Åsa, Drömmen om frihet i Lennerhed, Lena (red.) Från Sapfo till Cyborg, Gidlunds 2006, s Seminarium(halvklass): Feministiska huvudinriktningar Petra Green Gemzöe, Lena, Feminism. Bilda förlag, 2002, s Måndag 4/ BT101 Grupp 1 Grupp 2 Föreläsning: Debatten om kön/genus Petra Green Gemzöe, Lena, Feminism, Bilda förlag, 2002, s Gothlin, Eva (1999). Kön eller genus? Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning [16 s.] TEMA 2: QUEERRÖRELSEN I TEORI OCH PRAKTIK Måndag 4/9 HC205 Föreläsning: Queerpolitik och samtida forskning Ida Linander Ambjörnsson, Fanny, Vad är queer. Stockholm: Natur och kultur, 2006, s Rydström, Jens, Att queera historien. Framväxten av ett nordiskt forskningsfält, i Scandia vol. 73 nr 2, Länk: /1386 Pia Lundahl Den blockerande sexualiteten: Kvinnors inkorrekta begär , Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur 2005, s Siverskog, Anna (2016). Queera livslopp: att leva och åldras som lhbtq-person i en heteronormativ värld. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2016, s (kapitel 5). Länk: Basgruppsuppgift till nästa seminarium: Anvisningar från läraren Tisdag 5/9 Seminarium: Samtida queerforskning och film

8 S311 Ida Linander/studentlett Litteratur Hänvisas senare Torsdag den 7/9 UMEÅ UNIVERSITETS VÄLKOMSTMÄSSA FÖR NYA STUDENTER Se program på Torsdag 7/9 Seminarium: Queerpolitik och samtida forskning Ida Linander Bremer, Signe (2011). Kroppslinjer: kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2011, s Rydström, Jens, Tvåsamhetens brunn: Registrerat partnerskap i Norden, i Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur 2005, s Svensson, Ingeborg, Släkten följa släktens gång: sexualitet och begravningar, Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur 2005, s Hallgren, Hanna, När lesbiska blev kvinnor/när kvinnor blev lesbiska. Göteborg: Kabusa Böcker: 2008,: s , , Grupp 2 Grupp 1 TEMA 3: ANTI-KOLONIAL FEMINISM I TEORI OCH PRAKTIK Fredag 8/9 Föreläsning: Anti-koloniala rörelser och postkoloniala Ub337 perspektiv Hanna Bäckström Gemzöe, Lena, Feminism, Bilda förlag, 2002, s de los Reyes, Paulina, Molina, Irene & Mulinari, Diana, Introduktion: Maktens (o)lika förklädnader i Maktens olika förklädnader: Kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige, red. de los Reyes, Molina & Mulinari, Bokförlaget Atlas, 2002 (valfri utgåva) de los Reyes, Paulina, Det problematiska systerskapet. Om svenskhet och invandrarskap inom svensk genushistorisk forskning, i Maktens olika förklädnader: Kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige, red. de los Reyes, Molina & Mulinari, Bokförlaget Atlas, 2002 (valfri utgåva)

9 Basgruppsuppgift till nästa seminarium: Anvisningar ges av läraren Samling vid info-disken, UB Onsdag 13/9 Torsdag 14/9 Visning av Universitetsbiblioteket (UB): Hur hittar jag böcker och artiklar? Studentsportardagen Seminarium(halvklass): Postkolonial feminism Hanna Bäckström Carbin, Maria. Det problematiska systerskapet; Purpurfärgen och postkolonial feminism, i: Feministisk teori i rörliga bilder, Tollin, Katharina & Törnqvist, Maria (red.), Stockholm: Liber, 2008, s Ej obligatorisk referenslitteratur: Eriksson, Catharina, Eriksson Baax, Maria, Thörn, Håkan, Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället': En introduktion till postkolonial teori, i Thörn, Eriksson & Eriksson Baaz, Maria (red.), Globaliseringens kulturer: den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället, Nya Doxa, Nora, S201 S201 Grupp 1 Grupp 2 Fredag 15/9 Hela dagen Arbete i grupp, förberedelse inför workshop Måndag 18- Tisdag 19/ Nordisk jämställdhet Två dagars workshop med lärare och studenter från Tromsö. Separat schema delas ut i samband med kursstart Onsdag 20/ S206 Att referera (UB) Riitta Kairakari Att skriva hemtenta Linda Sandberg Onsdag 27/9 Senast kl Utlämning av hemtentamen samt skrivinstruktioner på Cambro Inlämning av hemtentamen via Cambro

10 Omtentamen mom.1. Utlämning av omtentamen samt skrivinstruktioner på Cambro 1/11, kl Inlämning av omtentamen 8/11 kl på Cambro. OBS: Lämna in ev. restuppgifter senast 1 vecka efter avslutat moment. Inlämningsmappen för kompletteringsuppgifter är öppen veckan efter momentet avslutas. Nästa inlämningstillfälle är januari, veckan efter kursen avslutats.

11 Moment 2, Arbete och emotioner (7,5 hp) Momentet inleds med en introducerande föreläsning till det övergripande temat Arbete och emotioner. Därefter följer fyra delteman som på olika sätt behandlar: Tema 1: Lönearbetet och hemarbetet Tema 2: Familjen Tema 3: Omsorgsarbetet Tema 4: Rättigheter och välfärd i tiden Alla teman består av föreläsningar, basgruppsarbete och obligatoriska seminarier. Examination Examinationen sker fortlöpande under hela momentet. Det innebär att du ska delta i alla schemalagde seminarier samt lämna in PM i samband med vissa seminarier. Ett aktivt deltagande förutsätter att du i förväg har läst den litteratur som anges. Momentet består av en hemtenta som består av ett antal frågeställningar, som ska besvaras med hjälp av kurslitteraturen. Tentan delas ut redan vid momentets inledning och lämnas in i slutet av momentet. Förväntade studieresultat moment 2 Efter genomfört moment ska studenten ha grundläggande kunskap om genusrelationers betydelse för betalt-, obetalt-, omsorgs- och emotionellt arbete, såväl historiskt som i nutid, kunna kritiskt granska kulturella, emotionella, politiska och historiska betydelser av arbete och familj med utgångspunkt i flera identitetsskapande kategorier, visa förmåga att identifiera, beskriva och diskutera mekanismer bakom samt betydelser av arbetsdelning och segregering på grundval av flera identitetsskapande kategorier.

12 Datum Lokal Innehåll TEMA 1: LÖNEARBETET OCH HEMARBETET Torsdag 28/ BT105 Introduktion: Lönearbetet och omsorgen den feministiska utmaningen Johanna Overud Walden Louise, När det osynliga blir synligt förändras världen: om kvinnokulturens materiella bas i Vi mänskor, 1977:4. (finns även i filsamlingen på kursens Cambrosida) Föreläsning: Arbetsdelning, aktivering och arbetslivets intersektioner: Johanna Overud Acker, Joan, Ojämlikhetssystem: kön, klass och ras i organisationer, Arbete: intersektionella perspektiv, Gleerup, (Malmö, 2011), s (21 s.) Torsdag 28/ BT105 Carbin, M, Overud J, Kvist E (2017) Feminism som lönearbete Kap 1 3 Mulinari, Paula (2007). Maktens fantasier & servicearbetets praktik: arbetsvillkor inom hotelloch restaurangbranschen i Malmö. Diss., Linköping: Linköpings universitet, 2007, s (9 s.) Tillgänglig på Internet: Stanfors, Maria (2007) Mellan arbete och familj. Ett dilemma för kvinnor i 1900-talets Sverige, SNS förlag, (Stockholm 2007), kapitel 3, s (61 s.) Torsdag 28/ Fredag 29/9 Hsal /MA166 Filmseminarium Studentlett Basgruppsarbete Anvisningar ges av läraren

13 Onsdag 4/10 Seminarium (halvklass): Arbetsdelning, aktivering och arbetslivets intersektioner Johanna Overud Samvetet Samvetet Inlämning av seminarieuppgift Grupp 1 Grupp 2 TEMA 2: FAMILJEN Föreläsning: Familj, arbete och organisering av vardagslivet Xxxxxx xxxxxxxxxxx Torsdag 5/ UB338 Almqvist A.-L., Sandberg A. and Dahlgren L. (2010) Papporna och motiven. Den svenska föräldraledigheten i ett geografiskt perspektiv. Working Papers in Social Insurance 2010:1. Försäkringskassan. s. 6 24, Tillgänglig via nect/3aad45d5-6bbd-45f2-91b3- c99675c6e747/wp1001_papporna_och_motiven. pdf?mod=ajperes Magnusson Eva (2006) Han, hon och hemmet. Stockholm Natur och kultur. s. 1-59, Onsdag 11/10 Dahl, Ulrika, Scener ur ett äktenskap i Kulick, Don (red.), Queersverige, Stockholm: Natur och kultur, 2005, s Seminarium: Familj, arbete och organisering av vardagslivet Xxxxxx Xxxxxxxxxx Samvetet Samvetet Bekkengen L. (2006) Men ś Parental Leave: A Manifestation of Gender Equality or Childorientation? in Lena Gonäs och Jan Karlsson (red) Gender segregation: divisions of work in post- industrial welfare states. Aldershot: Ashgate. p Malmquist, A. (2014) "Women in Lesbian Relations Construing Equal or Unequal Parental Roles?." Psychology of Women Quarterly: p Grupp 1 Grupp 2

14 TEMA 3: OMSORGSARBETET Föreläsning: Omsorgsarbete, emotioner och global migration Elin Kvist Torsdag 12/10 UB338 Lönsamt arbete - familjeansvarets fördelning och konsekvenser (SOU 2014:28) Anhörigomsorg, förvärvsarbete och försörjning, Kapitel 5, sid Rena hem på smutsiga villkor? Hushållstjänster, migration och globalisering, (red.) Gavanas, Anna & Calleman, Catharina Makadam, Göteborg, 2013 sid Onsdag 18/ Seminarium: Omsorgsarbete, emotioner och global migration Elin Kvist Inlämning av seminarieuppgift Grupp 1 Grupp 2 TEMA 4: VÄLFÄRD OCH RÄTTIGHETER I TIDEN Torsdag 19/ BT102 Tisdag 24/10 Föreläsning: Rättigheter, välfärd och arbete Liselotte Eriksson Backlund, Berith & Sjödahl Hayman, Anna (red.), Kvinnohistoria i Sverige, [KvinnSam], Göteborg, Boken finns att ladda ner: Seminarium (halvklass): Rättigheter, välfärd och arbete Liselotte Eriksson Inlämning av seminarieuppgift S307 S307 Grupp 1 Grupp 2

15 Måndag 30/10 Kl Cambro Inlämning av hemtentamen Anvisningar ges av momentansvarig lärare Kursvärdering görs i början av mom. 3 Omtentamen mom.2. Utlämning av omtentamen samt skrivinstruktioner på Cambro fredag, kl den 1/ Inlämning av omtentamen fredag den 7/12-17 kl på Cambro. OBS: Lämna in ev. restuppgifter senast 1 vecka efter avslutat moment. Inlämningsmappen för kompletteringsuppgifter är öppen veckan efter momentet avslutas. Nästa inlämningstillfälle är januari, veckan efter kursen avslutats.

16 Om moment 3, Kroppar och normer (7,5 hp) Momentet är indelat i fyra teman: Tema 1: Kroppen i tiden Tema 2: Kroppen i rummet Tema 3: Genus, kropp och kultur Tema 4: Kroppens värde Examination Examinationen sker fortlöpande under hela momentet. Det innebär att du ska delta i alla schemalagde seminarier. Ett aktivt deltagande förutsätter även att du i förväg har läst den litteratur som anges. En viss del av examinationen på detta moment utgörs av en fotouppgift som görs i grupp. Den mest omfattande delen utgörs av en hemtentamen med tre olika delfrågor. Förväntade studieresultat Efter genomfört moment ska studenten kunna översiktligt beskriva och diskutera konstruktionerna av kropp, kön och sexualitet utifrån olika perspektiv, kunna problematisera kroppsideal i termer av normalitet, reproduktion och funktion, kunna reflektera kring föreställningar om sexualitet utifrån makt- och motståndsperspektiv, kunna diskutera betydelsen av kroppen som ett tema inom feministisk teoribildning.

17 Moment 3. Kroppar och normer (7,5 hp) Momentansvarig lärare: Linda Sandberg, UCGS Tel Övriga lärare: Liselotte Eriksson, UCGS Petra Green, UCGS Gästföreläsare: Lisa Harryson, Sociologiska Institutionen Greta Bladh, UCGS Hanna Bertilsdotter, Socialt arbete Observera att alla seminarier är obligatoriska Datum Lokal Innehåll TEMA 1: KROPPEN I TIDEN Tisdag 31/ S311 Introduktion av moment 3 Linda Sandberg Föreläsning: Kroppen i tiden Petra Green Laqueur, Thomas. Om könens uppkomst: Hur kroppen blev kvinnlig och manlig. B. Östlings bokförl. Symposion, Torsdag 2/ S311 Föreläsning: Genus, kropp och hälsa. Lisa Harryson Annandale, Ellen. Women's health and social change. Routledge, Kapitel S311 Högberg Ann, Linaner Ida (2013) Neuro plasticitet, epigenetik och nya perspektiv för genusvetenskapen. Läkartidningen 8 (110) s Tillgänglig via Föreläsning: Citius, Altius, Fortius? En genusvetenskaplig läsning av den atletiska/fysiska kroppen.

18 Greta Bladh Butler, J. (1998). Athletic genders: Hyperbolic instance and/or the overcoming of sexual binarism. Stanford Humanities Review, 6(2), Onsdag 8/11 Seminarium 1: (halvklass) Kroppen i tiden Petra Green Laqueur, Thomas. Om könens uppkomst: Hur kroppen blev kvinnlig och manlig. B. Östlings bokförl. Symposion, Grupp 2 Grupp 1 TEMA 2: KROPPEN I RUMMET Torsdag 9/11 S311 Föreläsning: Kroppen i rummet Linda Sandberg Introduktion av gruppuppgift till seminarium 2: Fotouppgift Listerborn, C. (2007). Kroppen som situation. Om kön, makt och rum. Del I: Begreppsutveckling. Kwan Samantha, "Navigating Public Space: Gender, Race and Body Privilege in Everyday Life", Feminist formations, Volume 22, Issue 2, pp Listerborn Carina Den våldsamma integreringen. Muslimska kvinnor i offentliga rum, i Listerborn, Carina; Molina, Irene; Mulinari, Diana (eds.) Våldets topografier. Betraktelser över makt och motstånd, Bokförlaget Atlas, S Young, Iris Marion, Att kasta tjejkast. Texter om feminism och rättvisa. Stockholm: Atlas, s Referenslitteratur: Koskela, Hille, Bold Walk and Breakings : Women s Spatial confidence versus fear of violence. Gender, Place and Culture, 1997, Vol. 4, Issue 3: Tisdag den 14/11 Seminarium 2: Redovisning av fotouppgift (Halvklass) Linda Sandberg Se ovan. Grupp 1 Grupp 2

19 TEMA 3 GENUS, KROPP OCH KULTUR Onsdag 15/ S311 Föreläsning; Kultur och kropp Petra Green Skeggs, Beverly, The Making of Class and Gender through Visualizing Moral Subject Formation, Sociology, Cambridge University Press, 1990: 39:5, pp Onsdag 15/11 S311 Individuell uppgift inför nästa seminarium: Se dokusåpa. Anvisningar ges av läraren. Gästföreläsning; Kroppsnormalitet och Crip terori Hanna Bertilsdotter Berg, Susanne, Grönvik, Lars, Crip Theory en preliminär positionering. Måndag 20/11 Seminarium 3; (halvklass) Kultur och kropp Linda Sandberg Skeggs, B. (2009). The moral economy of person production: the class relations of self performance on reality television. The Sociological Review, 57(4), Skeggs, Beverly, The Making of Class and Gender through Visualizing Moral Subject Formation, Sociology, Cambridge University Press, 1990: 39:5, pp Inlämning av seminarieuppgift på Cambro Grupp 2 Grupp 1 TEMA 4: KROPPENS VÄRDE Tisdag 21/ S311 Föreläsning: Rasbiologin i samhället Liselotte Eriksson Broberg, Gunnar, & Tydén, Mattias (2005). Oönskade i folkhemmet : Rashygien och sterilisering i Sverige(2., [utök.] uppl. ed.). Stockholm: Dialogos. 218 s. (läsanvisning kommer senare) Broman, Ivan,(1921) Om befruktningen samt fruktsamhet ochsterilitet från rassynpunkt. Svenska Sällskapet för Rashygien Skriftserie V-VI, s Lundborg, Herman (1922) Rashygieniska grundtankar: front mot den sig spridda folkurartningen. Morgonbris 1922:12, s

20 Dahlgren, Eva (2013). Fallna kvinnor : När samhällets bottensats skulle lära sig veta hut. Stockholm: Forum. 323 s. (läsanvisning kommer senare) Uppgift inför seminariet. Anvisningar ges av läraren Fredag 24/11 Seminarium 4: Liselotte Eriksson Broberg, Gunnar, & Tydén, Mattias (2005). Oönskade i folkhemmet : Rashygien och sterilisering i Sverige(2., [utök.] uppl. ed.). Stockholm: Dialogos. 218 s. (läsanvisning kommer senare) Broman, Ivan,(1921) Om befruktningen samt fruktsamhet ochsterilitet från rassynpunkt. Svenska Sällskapet för Rashygien Skriftserie V-VI, s Lundborg, Herman (1922) Rashygieniska grundtankar: front mot den sig spridda folkurartningen. Morgonbris 1922:12, s Dahlgren, Eva (2013). Fallna kvinnor : När samhällets bottensats skulle lära sig veta hut. Stockholm: Forum. 323 s. (läsanvisning kommer senare) Grupp 1 Grupp 2 Torsdag 24/11 Utdelning av hemtentan, kl. 16, Cambro Fredag 1/12 Senast Inlämning av hemtenta Kursvärdering görs i början av mom. 4 Omtentamen mom.3. Utlämning av omtentamen samt skrivinstruktioner på Cambro måndag, kl den 15/1-18. Inlämning av omtentamen måndag den 22/1-18 kl på Cambro. OBS: Lämna in ev. restuppgifter senast 1 vecka efter avslutat moment. Inlämningsmappen för kompletteringsuppgifter är öppen veckan efter momentet avslutas. Nästa inlämningstillfälle är januari, veckan efter kursen avslutats.

21 Moment 4. Feministisk vetenskapskritik, reflexivitet och kunskapsproduktion (7,5 hp) Momentansvarig lärare: Hanna Bäckström, UCGS Övriga lärare: Petra Green, UCGS/Institutionen för idé- och samhällsstudier Observera att alla seminarier, inkl. workshop 18/12, är obligatoriska Datum Lokal Innehåll Tema 1: Vetenskap, kunskap och kön Föreläsning: Feministisk vetenskapskritik, Petra Green Fredag 1/ S311 Observera tiden! Gemzöe, Lena, Feminism, Stockholm, Bilda förlag, 2002, kapitel 5 Kunskap: att vidga det mänskliga, s Kalman, Hildur, Kön, filosofi, feminism, etc, i Britt-Marie Thurén (red.), Genusvägar, Malmö, Liber, 2002, s Föreläsning: Objektivitet och reflexivitet, Petra Green Tisdag 5/12 S311 Harding, Sandra, After the neutrality ideal: science, politics and "strong objectivity, Social Research, Fall, 1992, Vol.59(3), s Bordo, Susan, The Cartesian Masculinization of Thought, Signs Vol. 11, No. 3, Spring, 1986, s

22 Seminarium: Paradigm och kunskapsproduktion, Petra Green Fredag 8/ (Gr 1) (Gr 2) Hubbard, Ruth, Have only men evolved? I Hubbard, Ruth (red) Women look at biology looking at women, Boston, G.K Hall, 1979, s Kuhn, Thomas S., [1962], De vetenskapliga revolutionernas struktur, Stockholm, Thales, 1992, andra utökade upplagan, valda delar enl. lärarens anvisningar (tillhandahålls av UCGS) Tema 2: Feministiskt akademiskt skrivande Måndag 11/12 HC205 Föreläsning: Kunskap och akademiskt skrivande, Hanna Bäckström Ask, Sofia, Vägar till ett akademiskt skriftspråk, Växjö: Växjö University Press, 2007, s Onsdag 13/ (Gr2) (Gr1) Seminarium: Subjekt-objekt och uppbyggnad av text, Hanna Bäckström Ask, Sofia, Vägar till ett akademiskt skriftspråk, Växjö: Växjö University Press, 2007, s Gustavson, Malena, Hen, en, man och jag politiska pronomen i feministiskt skrivande, i Lundberg & Werner (red.), Kreativt skrivande och kritiskt tänkande i genusvetenskap. En skriftserie om genusvetenskap, Nationella sekretariatet för genusforskning, 2014, s Måndag 18/ (helgrupp) S311 Workshop: Genusvetenskapliga texter, Hanna Bäckström Väljs av studenten i samråd med lärare Del av hemtentamen delas ut.

23 Tema 3: Feministisk kunskapsproduktion Seminarium: Utmanande kunskap, Hanna Bäckström Ehn, Billy, Klein, Barbro, Från erfarenhet till text: om kulturvetenskaplig reflexivitet, Stockholm: Carlsson, 1994 Måndag 9/ (Gr 1) (Gr 2) HC108 HC108 Frankenberg, Ruth, White Women, Race Matters. The Social Construction of Race, University of Minnesota Press, 1993 (urval enl. lärarens instruktioner) Widerberg, Karin, Kunskapens kön, Stockholm: Norstedt, 1995 (hela boken) Utdelning av fullständig hemtentamen Fredag 12/1 Inlämning av hemtentamen kl Omtentamen mom.4. Utlämning av omtentamen samt skrivinstruktioner på Cambro torsdag, kl den 15/2-18. Inlämning av omtentamen den 22/2-18 kl på Cambro. OBS: Lämna in ev. restuppgifter senast 1 vecka efter avslutat moment. Inlämningsmappen för kompletteringsuppgifter är öppen veckan efter momentet avslutas.