Studiehandledning Höstterminen 2014 och schema 2KC000 Genusvetenskap: Makt och kön A 30 hp

Transkript

1 Studiehandledning Höstterminen 2014 och schema 2KC000 Genusvetenskap: Makt och kön A 30 hp UMEÅ UNIVERSITET Umeå centrum för genusstudier

2 Adresser och telefonnummer Lokaler: Umeå centrum för genusstudier (UCGS) finns i Samhällsvetarhuset, plan 4. Undervisningssalar anges i schemat. HC=Humanisthuset S = Samhällsvetarhuset Ub = Samhällsvetarhuset UB = Universitetsbiblioteket N = Naturvetarhuset Bt = Beteendevetarhuset MA och MC= MIT-huset UCGS:s hemsida: Via finner du mer information om denna kurs, t.ex. kursplan och schema. Vi använder lärplattformen Cambro för information och kommunikation rörande kursen. Mer information om Cambro finner du här: Uppgifter för CAS-inloggning får du i samband med att du antas till kursen. Har du frågor, vänd dig till: Kursansvarig Linda Sandberg för övergripande frågor som rör kursen, såsom schemafrågor, omtentamen, etc. Tel: , e-post: linda.sandberg@ucgs.umu.se Momentansvariga lärare på kursen: Moment 1: Sara Edenheim, UCGS, tel: , e-post sara.edenheim@ucgs.umu.se Moment 2: Linda Sandberg, UCGS, tel: 786, 6940, e-post linda.sandberg@ucgs.umu.se Moment 3: Linda Sandberg, UCGS, tel: , e-post linda.sandberg@ucgs.umu.se Moment 4: Petra Green, UCGS, e-post: petra.green@philos.umu.se Till momentansvariga lärare kan du vända dig med frågor som rör respektive kursmoment. Övriga undervisande lärare: Du finner deras kontaktuppgifter i respektive schema för de olika momenten. Annan allmän information om olika funktioner för dig som student finner du på Välkommen till kursen Genusvetenskap: Makt och Kön A ht

3 Kursens olika moment Moment 1 Röster och sociala rörelser (7,5 hp) Moment 2 Arbete och emotioner (7,5 hp) Moment 3 Kroppar och normer (7,5 hp) Moment 4 Feministisk vetenskapskritik, reflexivitet och kunskapsproduktion (7,5hp) Kursplan med förväntade studieresultat och kurslitteratur finns i slutet av denna tryckta version av studiehandledningen. Kursplanen och denna studiehandledning med schema finns även på webben Kunskapsprocess, examination och närvarokrav Kursen som helhet bygger på grundtanken att kunskap tillägnar man sig och utvecklar i en process över tid. Under kursen ges stort utrymme för diskussioner i mindre grupper. Den syn vi har på kunskapsprocessen och dess förutsättningar, innebär att: Alla seminarier på hela kursen är obligatoriska och du förväntas delta aktivt i de diskussioner som förs. Vi rekommenderar även närvaro vid alla lektionstillfällen, inte bara de obligatoriska seminarierna. Om du av olika skäl absolut inte kan vara med vid något av de obligatoriska inslagen på kursen måste du göra en skriftlig kompletteringsuppgift. Sådana kompletteringsuppgifter läggs ut i Cambro efter seminariet. OBS! Det mycket viktigt att du alltid fyller i närvarolistan vid seminarierna (ej ifylld lista ger kompletteringsuppgift). Uteblivna kompletteringar gör att du inte får dina poäng på momentet registrerade. För att få kompletteringsuppgifter bedömda så snabbt som möjligt gäller: Senast tre veckor efter avslutat moment vill vi ha in eventuella kompletteringsuppgifter. Senare inlämnade uppgifter bedöms först i slutet av kursen (januari). Varje moment innefattar en eller två skriftliga hemtentor. I det avslutande momentet på kursen står det egna skrivandet i fokus, dels i form av reflekterande kring det akademiska skrivandets former och villkor, dels i form av konkreta övningar som syftar till att stärka den egna skrivförmågan. All litteratur som anges i schemat är obligatorisk om det inte uttryckligen anges att den tillhör frivillig fördjupningslitteratur. Inför seminarier ska all angiven obligatorisk litteratur vara inläst. Ibland tillkommer även en uppgift i anslutning till litteraturen. Sådana uppgifter framgår av schemat. En del uppgifter görs i så kallade basgrupper respektive tvärgrupper. Gruppindelningar görs vid terminsstart. Vi rekommenderar även några skönlitterära titlar som ansluter till olika momentteman. Dessa texter är inte obligatoriska, men vi hoppas att ni ändå får möjlighet att läsa åtminstone någon av böckerna. Skönlitteraturen ger en fördjupning av momentens teman på ett sätt som facklitteraturen inte förmår och den kan också fungera som ett stimulerande avbrott i läsningen av de teoretiska texterna. Du finner våra förslag i litteraturlistan under frivillig fördjupningslitteratur. 3

4 Förväntade studieresultat övergripande för hela A-kursen Efter genomförd kurs ska studenten utöver målen för för de fyra momenten: kunna tillämpa grundläggande genusteoretiska perspektiv på kulturella uttryck som film och skönlitteratur, kunna delta aktivt i seminariediskussioner och genomföra kortare presentationer av vetenskapliga texter och egna arbeten, ha utvecklat sin förmåga till skriftlig framställning. Referensformalia Under kursens andra moment kommer en bibliotekarie från UB att visa hur man använder referenser i akademisk text. Nedan finns även användbara länkar: UB:s generella information om referenssystem finner du här: Harward (parentes) Oxford (fotnot) Söker du referensuppgifter till viss bok etc. rekommenderar vi att du slå på bokens titel i databasen Libris, för korrekt referens, både för Harward och Oxford-systemet. Viktigt - använd Studentportalen! Gå in på studentportalen - via - med jämna mellanrum för att kontrollera att dina studieresultat är inrapporterade för alla moment på kursen. OBS! Studentportalen är en säkrare informationskälla än studera.nu i det här avseendet. Om du saknar inrapporterade poäng, kontakta vår studieadministratör. Om du ändrar adress under kursens gång är det viktigt att du ändrar dina uppgifter i studentportalen annars kan ditt kursintyg (när du avslutat kursen) komma på villovägar. Genom studentportalen kan du själv trycka ut studieintyg m.m. 4

5 Moment 1, Röster och sociala rörelser (7,5 hp) Momentet är indelat i tre teman som vart och ett avspeglar centrala riktningar inom dagens genusvetenskap och inom feministisk teori och praktik. Tema 1: Kvinnorörelse i teori och praktik Tema 2: HBTQ-rörelse i teori och praktik Tema 3: Anti-kolonial feminism i teori och praktik Alla teman består av föreläsningar, basgruppsarbete och obligatoriska seminarier. Examination Examinationen sker fortlöpande under hela momentet. Det innebär att du ska delta i alla schemalagda seminarier. Ett aktivt deltagande förutsätter att du i förväg har läst den litteratur som anges. Momentet avslutas med en hemtentamen bestående av ett antal frågor som ska besvaras med hjälp av kurslitteraturen. Förväntade studieresultat moment 1 Efter genomfört moment ska studenten kunna beskriva och diskutera kulturella föreställningar om manligt och kvinnligt, ur historiskt och samtida perspektiv, översiktligt kunna beskriva utvecklingen av västerländsk kvinnorörelse, hbtqrörelse och anti-kolonial feminism, översiktligt kunna beskriva samband mellan sociala rörelser och genusvetenskap, ha grundläggande kännedom om huvuddrag i genusvetenskaplig och feministisk teoriutveckling i Sverige från 1900-talet och framåt. 5

6 Moment 1. Röster och sociala rörelser (7,5 hp) Momentansvarig lärare: Sara Edenheim Övriga lärare: Maria Carbin Zita Farkas Petra Green Linda Sandberg Observera att alla seminarier är obligatoriska Datum Lokal Innehåll INTRODUKTION Måndag 1/ N210 Introduktion: Välkomna till Genusvetenskap! Linda Sandberg Presentation av och introduktion till kursen, m.m. Gemensamt fika efter kl. 15. Tisdag 2/ N210 Föreläsning/seminarium: Genus, feminism och genusvetenskap en introduktion Linda Sandberg de Beauvoir, Simone, Det andra könet [1949], i Larsson, Lisbeth & Esseveld, Johanna, Kvinnopolitiska nyckeltexter, Lund: Studentlitteratur, 1996, s Gemzöe, Lena, Feminism, Bilda förlag, 2002, s N210 Föreläsning/seminarium: Introduktion till Läsprotokoll samt fortsatt diskussion Genus, feminism och genusvetenskap Linda Sandberg TEMA 1: KVINNORÖRELSE I TEORI OCH PRAKTIK Onsdag 3/9 MA176 Föreläsning: Manligt, kvinnligt. Föreställningar om kön i ett historiskt perspektiv Petra Green Bergenheim, Åsa, Den aktive mannen och den passiva kvinnan, SOU 1997:113, s Bergenheim, Åsa, Drömmen om frihet i Lennerhed, Lena (red.) Från Sapfo till Cyborg, Gidlunds 2006, s TORSDAG 4/9 UMEÅ UNIVERSITETS VÄLKOMSTARRANGEMANG FÖR NYA STUDENTER OCH Se program på 6

7 Fredag 5/9 Seminarium(halvklass): Feministiska huvudinriktningar Petra Green MC323 S210 Gemzöe, Lena, Feminism. Bilda förlag, 2002, s Grupp 1 Grupp ca16.30 Måndag 8/9 Bt101 Samling vid info-disken, UB Visning av Universitetsbiblioteket (UB): Hur hittar jag böcker och artiklar? Föreläsning: Debatten om kön/genus Petra Green Tisdag 9/9 Onsdag 10/9 Torsdag 11/9 Fredag 12/9 MA166 Samvetet Gemzöe, Lena, Feminism, Bilda förlag, 2002, s Gothlin, Eva, Kön eller genus?, Nationella sekretariatet för genusforskning, Föreläsning: : To be or not to be a woman writer: the issue of gender in literary reception Gästföreläsare Zita Farkas Moi, Toril (2008). I am not a woman writer : About women, literature and feminist theory today. Feminist Theory 9.3 (2008): STUDENTSPORTARDAG Se program på Kvinnorörelse i praktiken: exemplet Kvinnohusockupationen i Umeå 1983 Kerstin Norlander Seminarium(halvklass): Gender in literary reception Zita Farkas Sandra M. Gilbert and Susan Gubar (2000, 2nd edition). Infection in the sentence: the woman writer and the anxiety of authorship in The madwoman in the attic: the woman writer and the nineteeth century literary imagination. pp: Felski, Rita (2003). Authors in Literature after feminism. London: The University of Chicago Press. pp: Winterson, Jeanette (1995). The semiotics of sex in Art objects: essays on ecstasy and effrontery. London: Vintage. pp: (finns i svensk översättning i Konst : essäer om extas och skamlöshet Göteborg : Kabusa böcker. 2014) Ub335 S 208 Grupp 1 Grupp 2 7

8 TEMA 2: QUEERRÖRELSEN I TEORI OCH PRAKTIK Måndag 15/9 HC206 Föreläsning: Queerpolitik och samtida forskning Sara Edenheim Dahl, Ulrika, Scener ur ett äktenskap: Jämställdhet och heteronormativitet, i Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur 2005, s Rydström, Jens, Att queera historien. Framväxten av ett nordiskt forskningsfält, i Scandia vol. 73 nr 2, Länk: Svensson, Ingeborg, Släkten följa släktens gång: sexualitet och begravningar, Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur 2005, s Basgruppsuppgift till nästa seminarium: Anvisningar från läraren Tisdag 16/9 Hsal C Seminarium: Samtida queerforskning och film Sara Edenheim Litteratur Hänvisas senare Torsdag 18/9 (grupp 1) (grupp 2) Ub340 S207 Seminarium: Queerpolitik och samtida forskning Sara Edenheim Rydström, Jens, Tvåsamhetens brunn: Registrerat partnerskap i Norden, i Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur 2005, s Svensson, Ingeborg, Släkten följa släktens gång: sexualitet och begravningar, Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur 2005, s Hallgren, Hanna, När lesbiska blev kvinnor/när kvinnor blev lesbiska. Göteborg: Kabusa Böcker: 2008,: s , , TEMA 3: ANTI-KOLONIAL FEMINISM I TEORI OCH PRAKTIK Fredag 19/9 MA 156 Föreläsning: Anti-koloniala rörelser och postkoloniala perspektiv Maria Carbin Gemzöe, Lena, Feminism, Bilda förlag, 2002, s De los Reyes, Paulina (red.) Inledningskapitlet. Postkolonial feminism: En introduktion. Del I, TankeKraft förlag, Referens litteratur ej obligatorisk Eriksson Baaz, Maria, Thörn, Catharina och Thörn, Håkan (red.) Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. En introduktion till postkolonial teori Mohanty, Chandra, Ur västerländska ögon, i: Globaliseringens kulturer. Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nya Doxa förlag, 1999, s resp Basgruppsuppgift till nästa seminarium: Anvisningar ges av läraren. 8

9 Tisdag 23/9 Seminarium(halvklass): Postkolonial feminism Maria Carbin Tisdag 23/ Tisdag 30/9 Senast kl MA 406 Ub340 Carbin, Maria. Det problematiska systerskapet; Purpurfärgen och postkolonial feminism, i:feministisk teori i rörliga bilder, Tollin, Katharina & Törnqvist, Maria (red.), Stockholm: Liber, 2008, s Truth, Sojourner, Är inte jag en kvinna [1850]. (Hämtad från bell hooks, Ain t I A Woman. Black Women and Feminism), i Kvinnopolitiska nyckeltexter Esseveld, Johanna och Larsson, Lisbeth (red.). Lund: Studentlitteratur, s.270. Grupp 1 Grupp 2 Utlämning av hemtentamen samt skrivinstruktioner på Cambro Inlämning av hemtentamen via Cambro Kom ihåg: Lämna in ev. restuppgifter senast 3 veckor efter avslutat moment. Nästa inlämningstillfälle i januari. 9

10 Om moment 2, Arbete och emotioner (7,5 hp) Momentet inleds med en introducerande föreläsning till det övergripande temat Arbete och emotioner. Därefter följer tre delteman som på olika sätt behandlar: Tema 1: Arbetsmarknad och arbetsliv Tema 2: Omsorgsarbete Tema 2: Familjen Alla teman består av föreläsningar, basgruppsarbete och obligatoriska seminarier. Examination Examinationen sker fortlöpande under hela momentet. Det innebär att du ska delta i alla schemalagde seminarier samt lämna in PM i samband med vissa seminarier. Ett aktivt deltagande förutsätter att du i förväg har läst den litteratur som anges. Momentet består av en hemtenta, uppdelad i två delar, och består av ett antal frågeställningar som ska besvaras med hjälp av kurslitteraturen. Tentan delas ut redan vid momentets inledning, del 1 lämnas in under momentet och del 2 i slutet av momentet. Förväntade studieresultat moment 2 Efter genomfört moment ska studenten ha grundläggande kunskap om genusrelationers betydelse för betalt-, obetalt-, omsorgs- och emotionellt arbete, såväl historiskt som i nutid, kunna kritiskt granska kulturella, emotionella, politiska och historiska betydelser av arbete och familj med utgångspunkt i flera identitetsskapande kategorier, visa förmåga att identifiera, beskriva och diskutera mekanismer bakom samt betydelser av arbetsdelning på grundval av flera identitetsskapande kategorier. 10

11 Moment 2. Arbete och Emotioner (7,5 hp) Momentansvarig lärare: Linda Sandberg, UCGS Tel Övriga lärare: Liselotte Eriksson, UCGS Johanna Overud, UCGS Lisa Harryson, Sociologiska Institutionen Observera att alla seminarier är obligatoriska Datum Lokal Innehåll TEMA 1: ARBETSMARKNAD OCH ARBETSLIV Onsdag 1/ Bt 101 Introduktion: Arbete och emotioner Linda Sandberg Walden Louise, När det osynliga blir synligt förändras världen: om kvinnokulturens materiella bas i Vi mänskor, 1977:4. Bt 101 Föreläsning: Rättigheter, välfärd och arbete Liselotte Eriksson Igra, Ann (2006) Marriage as Welfare. Women's History Review. Volume 15, Issue 4. S MacDonald, Martha (1998) Gender and social security policy: pitfalls and possibilities, Feminist Economics 4(1) pp Vapnek, Lara (2014) The 1919 International Congress of Working Women: Transnational Debates on the Woman Worker. Journal of Women's History, Volume 26, Number 1, pp Fredag 3/10 Bt 101 Föreläsning: Så skriver jag referenser Riitta Kairakari Basgruppsarbete Anvisningar ges av läraren. Tisdag 7/10 S206 S212 Seminarium: Rättigheter, välfärd och arbete Liselotte Eriksson Grupp 1 Grupp 2 11

12 Onsdag 8/10 MA176 Föreläsning: Arbetsmarknad och arbetsliv Johanna Overud Acker, Joan, Ojämlikhetssystem: kön, klass och ras i organisationer, Arbete : intersektionella perspektiv, Gleerup, (Malmö, 2011), s Mulinari, Paula, Stanfors, Maria (2007)Mellan arbete och familj. Ett dilemma för kvinnor i 1900-talets Sverige, SNS förlag, (Stockholm 2007), kapitel 3, s Torsdag 9/ Hsal C Fredag 10/10 Måndag 13/10 Filmseminarium Studentlett Basgruppsarbete Anvisningar ges av läraren. Seminarium (halvklass): Arbete, arbetsdelning och arbetslivets intersektioner Johanna Overud S211 S211 Grupp 2 Grupp 1 TEMA 2: OMSORGSARBETE Torsdag 16/10 MA166 Föreläsning: Omsorgsarbete, emotioner och global migration Linda Sandberg Gavanas Anna, Privatisering av äldreomsorgen och äldre kunder som aktörer på (in) formella, etnifierade marknader I: Mulinari, Paula, Selberg, Rebecca (red.), Arbete : intersektionella perspektiv, s , Gleerup, (Malmö, 2011). Makten att forma samhället och sitt egna liv; SOU 2005:66, Omsorgsarbetet, s Selberg, Rebecca, Service låter som en piga vårdarbetsplatsens formerande distinktioner I: Mulinari, Paula, Selberg, Rebicca (red.), Arbete : intersektionella perspektiv, Gleerup, (Malmö, 2011), s Widding Isaksen Lise (ed) Global care work- gender and migration in Nordic Societies. Nordic academic press (2010), s. 9-21, Måndag 20/10 Kl.10 Inlämning av hemtentamen, del 1. Cambro Måndag 20/10 Basgruppsarbete Anvisningar ges av läraren. Onsdag 22/10 S209 S209 Seminarium (halvklass): Omsorgsarbete och emotioner Inlämning av seminarieuppgift Linda Sandberg Grupp 1 Grupp 2 12

13 TEMA 3: FAMILJEN Torsdag 23/ MA176 Föreläsning: Familjen Lisa Harryson Almqvist A.-L., Sandberg A. and Dahlgren L.(2010) Papporna och motiven. Den svenska föräldraledigheten i ett geografiskt perspektiv. Working Papers in Social Insurance 2010:1. Försäkringskassan. s. 6-24, Tillgänglig via 465c-4552-a0ee ea82/wp1001_Papporna_och_motiven.pdf?MOD=AJPE RES Magnusson Eva (2006) Han, hon och hemmet. Stockholm Natur och kultur. s. 1-59, Fredag 24/10 Måndag 27/10 Dahl, Ulrika, Scener ur ett äktenskap i Kulick, Don (red.), Queersverige, Stockholm: Natur och kultur, 2005, s Basgruppsarbete Anvisningar ges av läraren Seminarium (halvklass): Familjen Lisa Harryson S211 S211 Bekkengen L. (2006) Men s Parental Leave: A Manifestation of Gender Equality or Child-orientation? in Lena Gonäs och Jan Karlsson (red) Gender segregation : divisions of work in postindustrial welfare states. Aldershot : Ashgate. p Elvin-Novak Ylva, Thomsson Heléne (2001) Motherhood as idea and practice. A discursive understanding of employed mothers in Sweden. Gender and Society 15 (3) p Grupp 2 Grupp 1 Torsdag 30/10 Kl Cambro Inlämning av hemtentamen, del 2 Anvisningar ges av momentansvarig lärare Kursvärdering görs i början av mom. 3 Kom ihåg: Lämna in ev. restuppgifter senast 3 veckor efter avslutat moment. Nästa inlämningstillfälle i januari. 13

14 Om moment 3, Kroppar och normer (7,5 hp) Momentet är indelat i fyra teman: Tema 1: Kroppen i tiden Tema 2: Genus, kropp och kultur Tema 3: Kroppen i rummet Tema 4: Reproduktion Examination Examinationen sker fortlöpande under hela momentet. Det innebär att du ska delta i alla schemalagde seminarier. Ett aktivt deltagande förutsätter även att du i förväg har läst den litteratur som anges. En viss del av examinationen på detta moment utgörs av en fotouppgift som görs i grupp. Den mest omfattande delen utgörs av en hemtentamen med tre olika delfrågor. Förväntade studieresultat Efter genomfört moment ska studenten kunna översiktligt beskriva och diskutera konstruktionerna av kropp, kön och sexualitet utifrån olika perspektiv, kunna problematisera kroppsideal i termer av normalitet, reproduktion och funktion, kunna reflektera kring föreställningar om sexualitet utifrån makt- och motståndsperspektiv, kunna diskutera betydelsen av kroppen som ett tema inom feministisk teoribildning. 14

15 Moment 3. Kroppar och normer (7,5 hp) Momentansvarig lärare: Linda Sandberg, UCGS Tel Övriga lärare: Liselotte Eriksson, UCGS Petra Green, UCGS Lisa Harryson, Sociologiska Institutionen Gästföreläsare: Hanna Bertilsdotter, Socialt arbete Observera att alla seminarier är obligatoriska Datum Lokal Innehåll TEMA 1: KROPPEN I TIDEN Fredag 31/ Bt101 Introduktion av moment 3 Linda Sandberg Bt101 Föreläsning: Kroppen i tiden Petra Green Laqueur, Thomas. Om könens uppkomst: Hur kroppen blev kvinnlig och manlig. B. Östlings bokförl. Symposion, Torsdag 6/11 Bt101 Föreläsning: Genus, kropp och hälsa. Lisa Harryson Annandale, Ellen. Women's health and social change. Routledge, Kapitel 3. Högberg Ann, Linaner Ida (2013) Neuro plasticitet, epigenetik och nya perspektiv för genusvetenskapen. Läkartidningen 8 (110) s Tillgänglig via 15

16 Fredag 7/11 Seminarium 1: (halvklass) Kroppen i tiden Petra Green S211 S211 Laqueur, Thomas. Om könens uppkomst: Hur kroppen blev kvinnlig och manlig. B. Östlings bokförl. Symposion, Grupp 1 Grupp 2 TEMA 2 GENUS, KROPP OCH KULTUR Måndag 10/11 Bt101 Föreläsning; Kultur och kropp Petra Green Skeggs, Beverly, The Making of Class and Gender through Visualizing Moral Subject Formation, Sociology, Cambridge University Press, 1990: 39:5, pp Frivillig fördjupning: Shildrick, Margrit, The Critical Turn in Feminist Bioetics: The Case of Heart Transplantation. International journal of feminist approaches to Bioethics, Vol. 1:1, s Schiebinger, Londa, The Anatomy of Difference: Race And Sex in Eighteenth-Century Science, Eighteenth-Century studies: an interdisciplinary journal. University of California Press, 1990:23:4, pp Tisdag 11/11 Onsdag 12/11 Fredag 14/11 MC 313 S209 S209 Individuell uppgift inför nästa seminarium: Se dokusåpa. Anvisningar ges av läraren. Gästföreläsning; Kroppsnormalitet och Crip terori Hanna Bertilsdotter Berg, Susanne, Grönvik, Lars, Crip Theory en preliminär positionering. Arbete i grupp Seminarium 2; (halvklass) Kultur och kropp Linda Sandberg Grupp 2 Grupp 1 16

17 TEMA 3: KROPPEN I RUMMET Måndag 17/11 Ub338 Föreläsning: Kroppen i rummet Linda Sandberg Introduktion av gruppuppgift till seminarium 3: Fotouppgift Johnston, Lynda och Longhurst, Robyn, Space, Place and Sex, Geographies of Sexualities. Lahnham: Rowman & Littlefield, 2010, pp Kwan Samantha, "Navigating Public Space: Gender, Race and Body Privilege in Everyday Life", Feminist formations, Volume 22, Issue 2, pp Koskela, Hille, Bold Walk and Breakings : Women s Spatial confidence versus fear of violence. Gender, Place and Culture, 1997, Vol. 4, Issue 3: Young, Iris Marion, Att kasta tjejkast. Texter om feminism och rättvisa. Stockholm: Atlas, s Torsdag 20/11 S209 S209 Seminarium 3: Redovisning av fotouppgift Linda Sandberg Grupp 1 Grupp 2 TEMA 4: REPRODUKTION Fredag 21/11 UB337 Föreläsning: Reproduktion Liselotte Eriksson Annandale, Ellen. Women's health and social change. Routledge, kap. 4 Lindholm, Margareta, En modern samhällsmoderlighet? Om Elin Wägners och Alva Myrdals idéer under talet, i Baude, Annika & Runnström, Cecilia (red.), Kvinnans plats i det tidiga välfärdssamhället: en antologi. Stockholm: Carlsson i samarbete med Arbetslivscentrum1994: 143, [1], s Steriliseringsfrågan, politik och praktik, Forum för levande historia. Frivillig fördjupning: Lekander, Nina, Barn till vilket pris? Om reproduktiva tekniker och ideologier, i Feministisk bruksanvisning, red. Claudia Lindén & Ulrika Milles. Stockholm: Norstedts, 1995, s Att vara mor att vara barn i Sverige idag, Vi mänskor. Stockholm: Svenska kvinnors vänsterförbund, Nr. 2,

18 Individuell förberedelseuppgift inför seminariet. Anvisningar ges av läraren. Tisdag 25/11 S209 S209 Seminarium 4: (Halvklass) Reproduktion. Liselotte Eriksson Se ovan. Grupp 2 Grupp 1 Tisdag 25/11 Utdelning av hemtentan, kl. 16, Cambro Tisdag 2/12 Senast Inlämning av hemtenta Kursvärdering görs i början av mom. 4 Kom ihåg: Lämna in ev. restuppgifter senast 3 veckor efter avslutat moment. Nästa inlämningstillfälle i januari. 18

19 Om moment 4, Feministisk vetenskapskritik, reflexivitet och kunskapsproduktion (7,5 hp) Den beräknade sammanlagda arbetsinsatsen är densamma som för övriga moment, skillnaden är att det förutom föreläsningar och seminarier innehåller något mer av självstudier i form av litteratur och skriftliga uppgifter via Cambro. Momentet är indelat i följande teman: Tema 1: Feministiskt akademiskt skrivande Tema 2: Feministisk vetenskapskritik Tema 3: Skrivandeprocess och reflexivitet Tema 4: Feministisk kunskapsproduktion Examination Momentet examineras dels genom obligatorisk närvaro vid seminarier, dels genom en hemtenta som är uppdelad i två delar. Förväntade studieresultat moment 4 Efter genomfört moment ska studenten - kunna sammanfatta och återge centrala aspekter i vetenskapliga texter, - ur ett genusperspektiv kunna granska vetenskapliga texter med avseende på såväl innehåll som uppbyggnad och argumentation, - i egna texter kunna driva en saklig argumentation, - ha tillägnat sig reflexivitet när det gäller det egna akademiska skrivandet. 19

20 Moment 4. Feministisk vetenskapskritik, reflexivitet och kunskapsproduktion (7,5 hp) Momentansvarig lärare: Petra Green, UCGS Övriga lärare: Kristina Johansson, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle/arbetsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet Observera att alla seminarier är obligatoriska Datum Lokal Innehåll Tema 1: Feministiskt akademiskt skrivande Onsdag 3/12 Bt101 Föreläsning: Kunskap och akademiskt skrivande Kristina Johansson Ask, Sofia, Vägar till ett akademiskt skriftspråk, Växjö: Växjö University Press, 2007, s Fredag 5/12 S208 S208 Seminarium: Subjekt-objekt och uppbyggnad av text Kristina Johansson Ask, Sofia, Vägar till ett akademiskt skriftspråk, Växjö: Växjö University Press, 2007, s Haraway Donna, Situated Knowledges: the science question in feminism and the privilege of partial perspective, Feminist studies, vol. 14, No 3, 1988, pp Tema 2: Feministisk vetenskapskritik Tisdag 9/12 MA146 Föreläsning: Vetenskap och kön Petra Green Gemzöe, Lena, Feminism, Stockholm, Bilda förlag, 2002, kapitel 5 Kunskap: att vidga det mänskliga, s Kalman, Hildur, Kön, filosofi, feminism, etc, i Britt- Marie Thurén (red.), Genusvägar, Malmö, Liber, 2002, s

21 Fredag 12/12 S207 S207 Seminarium: Vetenskapliga paradigm och feministisk kritik Petra Green Hubbard, Ruth, Have Only Men Evolved?, I Hubbard, Ruth (ed.), Women look at biology looking at women, Boston, G.K. Hall, 1979, s Kuhn, Thomas S., [1962], De vetenskapliga revolutionernas struktur, valda delar enl. lärarens anvisningar, (tillhandahålls av UCGS). Ev. tillkommer kortare text Tema 3: Skrivandeprocess och reflexivitet Onsdag 17/12 Bt101 Föreläsning: Skrivandeprocess, författarposition och reflexivitet Kristina Johansson Bränström Öhman, Annelie & Livholts, Mona, Genus och det akademiska skrivandets former, Lund: Studentlitteratur, 2007, s. 9-13, 19-61, Bränström Öhman, Annelie, Jönsson, Maria & Svensson, Ingeborg (red.), Att känna sig fram, Umeå, h:ström Text och kultur, 2011, s Ehn, Billy & Klein, Barbro, Från erfarenhet till text. Om kulturvetenskaplig reflexivitet, Stockholm: Carlssons, Måndag 22/12 Cambro, webbplattform för kursen Seminarium: Utmanande kunskap Kristina Johansson Widerberg, Karin, Kunskapens kön, Stockholm: Norstedt, Del av hemtentamen lämnas ut Tema 4: Feministisk kunskapsproduktion Onsdag 7/1 Ub337 Föreläsning: Kunskapssyn och vetenskapskultur Petra Green Haraway Donna, Situated Knowledges: the science question in feminism and the privilege of partial perspective, Feminist studies, vol. 14, No 3, 1988, pp Fausto-Sterling Anne, Science Matters, Culture Matters i Perspectives in Biology and Medicine 46:1 (2003), s

22 Fredag 9/1 S208 S208 Seminarium: Kön och trovärdig kunskap Petra Green Schiebinger Londa, Creating Sustainable Science, i Lederman, Muriel & Bartsch, Ingrid (eds.) The Gender and Science Reader, New York: Routledge, 2001, s Utdelning av fullständig hemtentamen Fredag 16/1 Cambro Inlämning av hemtentamen 22

23 Viktig allmän information till dig som student finner du på Här finns bland annat länkar med information om Cambro: kursplattformen som vi använder som administrativt system för kontakt mellan lärare och studenter på kursen Portalen; personliga tjänster som, inrapporterade poäng, studieintyg, adressändring, m.m. IT- och datorstöd; t.ex. om du får problem med Cambro. Här finns också länk med särskild information till dig som ny student Och här finns länkar till information som rör studietiden, t.ex. Service på campus Studenthälsan; som ger råd och stöd vid olika former av psykiska, fysiska och psykosociala hälsoproblem. Studieverkstad; som ger både kurser och personliga råd för effektivare studier. Studievägledning; som ger allmänna råd om studier (ämnesstudievägledning ges av UCGS) Funktionshinder; om stöd som kan ges till studenter med olika former av funktionsnedsättning. Utlandsstudier; om möjligheter att söka utbytesplatser m.m. Regelsamlingen; som bl.a. tar upp studenters rättigheter och skyldigheter. 23

24 24