SCHEMA. Schema Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, ht 2010

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "SCHEMA. Schema Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, ht 2010"

Emma Hansson
för 7 år sedan
Visningar:

1 SCHEMA Schema Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, ht 2010 Tis 28/9 Litteratur: Latour, Kompendium: Bloor, Kuhn, Collins Sal: D : Kursintroduktion (HT) Föreläsning 1: Introduktion till vetenskapsteori Föreläsare: Göran Sundqvist, sociologiska inst., avdelningen för teknik- och vetenskapsstudier Seminarium 1 Ons 6/10 Litteratur: Widerberg, kompendium: Scott, Haraway, Hardings Sal: K : Föreläsning 3: Kunskapens kön feministiska perspektiv Föreläsare: Cathrin Wasshede, sociologiska institutionen Seminarium 2 Ons 20/10 Litteratur: Bourdieau Sal: D Föreläsning 2: Kunskapens klass: Homo Academicus Föreläsare: Marita Flisbäck, sociologiska institutionen Seminarium 3 Ons 3/11 Litteratur: Loomba, Kompendium: Kompendium: Horst, De los Reyes, Molina & Mulinari Sal: D Föreläsning 4: Kunskapens etnicitet: postkolonial teori Föreläsare: Håkan Thörn, sociologiska institutionen Seminarium 4

2 Ons 17/11 Litteratur: Fransson & Lundgren Sal: D Föreläsning 5: Utbildningsvetenskapliga forskningstraditioner Föreläsare: Dennis Beach, Högskolan i Borås Seminarium 5 Ons 1/12 Litteratur: Birch et. al. Sal: D Föreläsning 6: Forskningsetik Föreläsare Marie Carlson, institutionen för kulturvetenskaper Seminarium 6 Ons 8/12: Inlämning av hemtentamen Ons 15/12 Sal: D Seminariebehandling av uppsatser (tentamensessäerna) Muntlig utvärdering Lokal: D137 OBS!, Lilla Hagarummet OBS! Kursens föreläsningar och seminarier hålls på sociologiska institutionen, ingång på Sprängkullsgatan 25 Kursansvarig: Håkan Thörn, sociologiska institutionen, Göteborgs universitet (hakan.thorn@sociology.gu.se) Seminarieledare: Cathrin Wasshede, sociologiska institutionen (cathrin.wasshede@ sociology.gu.se ) Övriga föreläsare: Dennis Beach (Dennis.Beach@hb.se) Marie Carlson (marie.carlson@kultur.gu.se) Marita Flisbäck (marita.flisback@sociology.gu.se) Göran Sundqvist (Goran.Sundqvist@sts.gu.se)

3 LITTERATUR Böcker: Birch, M., Miller, T Mauthner, M. and J. Jessop (2002) Ethics in qualitative research London: SAGE, 166 s. Bourdieu, Pierre (1996) Homo Academicus. Stockholm: Brutus Östlig Symposion, 266 s. Latour, Bruno (1987) Science in Action: How to Follow Scientists and Engineers Through Society. Cambridge, Ma.: Harvard University Press, 259 s. Loomba, A. (2005) Kolonialism/Postkolonialism, Stockholm: Tankekraft, 266 s. Widerberg, Karin (1995), Kunskapens kön: Minnen, reflektioner och teori, Stockholm: Norstedts, 177 s. Nedladdningsbara artiklar/tidskrifter/rapporter (samtliga avgiftsfria): Fransson, Karin & Lundgren, Ulf P. (2003). Utbildningsvetenskap ett begrepp och dess sammanhang. Vetenskapsrådets rapportserie: 2003:01, 115 s. Kompendium: Bloor, David (1976/91) Knowledge and Social Imagery. Chicago, Ill.: The University of Chicago Press, kap 1. Collins, H.M. (1981) "What is TRASP? The Radical Programme as a Methodological Imperative". Philosophy of the Social Sciences 11, s Kuhn, Thomas S. (1962) (sv. övers. 1981) De vetenskapliga revolutionernas struktur. Stockholm: Bokförlaget Thales. (kap. 1-4, s ) Scott W, Joan (1992) Experience, i Butler, J & Scott W, J (eds) Feminists Theorize the Political. New York, London: Routledge Haraway, Donna (1991/2008) Apor, cyborger och kvinnor: att återuppfinna naturen. Eslöv: Brutus Östlings Förlag Hardings, Sandra (1996/2001) Rethinking Standpoint Epistemology: What is Strong Objectivity? Fox Keller, Evelyn & Longino, Helen E. Feminism & Science. Oxford, New York: Oxford University Press De los Reyes, Paulina, Molina, Mulinari, Diana (red.) (2002) Introduktion i Maktens (o)lika förklädnader, s

4 Horst, Christian (2006) Legitimering av etnisk diskriminering i skolan i Räthzel, Nora & Mulinari, Diana Bortom etnicitet, s Bengtsson, J. (2006). The many identities of pedagogics as a challenge, Educational Philosophy and Theory 38/2, s

5 Fördjupningslitteratur: C:a 250 s. Valet görs i anslutning till ett av de sex första seminarierna. Valet görs utifrån följande alternativ. OBS! Varje par väljer alltså en bok att redovisa. Moment 1: Introduktion till vetenskapsteori Collins, H.M. (1992) Changing Order: Replication and Induction in Scientific Practice, 2nd ed. Chicago: The University of Chicago Press. Latour, Bruno (2005) Reassembling the Social: An Introduction to Actor-Network Theory. Oxford: Oxford University Press. Moment 2: Kunskapens klass: Bourdieu, P. (2000) Pascalian Meditations, Stanford, Stanford U.P. Bourdieu, P. & Passeron, J-C. (1990) Reproduction in Education, Society and Culture, London: Sage. Moment 3: Kunskapens kön Lykke, Nina (2009) Genusforskning. En guide till feministisk teori, metodologi och skrift. Stockholm: Liber Young, I. M. (2000) Att kasta tjejkast: Texter om feminism och rättvisa, Stockholm: Atlas förlag (finns endast att köpa som e-bok Moment 4: Kunskapens etnicitet: Harding, S. (2006) Science and Social Inequality: Feminist and Postcolonial Issues (2006) Part 1 "The Social World of Scientific Research", Urbana & Chicago: University of Illinois. Said, E.(1995) Orientalism, Stockholm: Ordfront förlag. Moment 5: Utbildningsvetenskapliga forskningstraditioner Askling, B. (2006). Utbildningsvetenskap - ett vetenskapsområde tar form Vetenskapsrådets rapportserie 2006:16. Kroksmark, T. (1991). Pedagogikens vägar till dess första svenska professur. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 78. (285 s.). Moment 6: Forskningsetik 1. Meeuwise, A. och H. Swärd. (2003) Den ocensurerade verkligheten. Stockholm: Carlssons 2. Gustafsson, B., Hermerén, G. & B. Petersson. (2005) Vad är god forskningssed? : synpunkter, riktlinjer och exempel. Vetenskapsrådets rapportserie 2005:1 Stockholm (88 s.) Han hämtas direkt från webben:

6 Tentamensform, seminarieintroduktioner, fördjupningslitteratur och närvaro. Kursen tenteras genom aktiv närvaro på samtliga seminarier, genomförande av seminarieinledning, samt inlämning av essä (se nedan) samt opposition på det avslutande seminariet Ni bör göra era presentationer parvis. Ni väljer ett av tillfällena och en av de två böcker som utgör fördjupningslitteratur vid varje tillfälle. Vi kan ha max en presentation per tillfälle, vilket innebär att ni gärna får ange ert första, andra och tredjehandsalternativ. Skicka era alternativ på mail så snart som möjligt till Klas Eriksson. Seminarieintroduktionen Seminarieintroduktionen av teman ska a) framför allt bygga på den fritt valda fördjupningslitteraturen, men också b) knyta an till de texter på det aktuella temat som samtliga kursdeltagare läser. Introduktionen bör vara ca 20 min och ska innehålla en kort översikt över texterna, en betoning på några aspekter ni anser vara särskilt relevanta, samt mynna ut i några diskussionsfrågor för seminariet. En sammanfattning av introduktionen i punktform ska lämnas in efter introduktionen.

7 Tentamensuppgift Ni har två alternativ för hemtentamen. För båda alternativ gäller följande: Ni besvarar i essäform, vilket innebär att ni självständigt, men med utgångspunkt i, och tydliga referenser till, kurslitteraturen diskuterar er fram till svar på de frågeställningar ni behandlar. Referenser till kurslitteraturen görs med en parantes (t ex Loomba 2005). Citera gärna, men inte för långt och inte för ofta, och undvik referat som ligger nära originaltexten. Ni skriver med 1,5 raders avstånd och 12 punkter, minst 7,5 max 10 sidor. Datum för inlämning: Tentamen lämnas in på sociologiska expeditionen senast 8 december. Resultat meddelas senast 22 december. I tentamensuppgiften ingår också att kommentera på en essä i samband med det avslutande seminariet den 15 december. Alternativ 1: Skriv en mini-essä (c:a 8 sidor) på temat Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori. Ni kan t ex välja att diskutera vad som utmärker utbildningsvetenskap som en vetenskap och hur den förhåller sig till andra vetenskaper. Ni kan också välja att diskutera kursens frågeställningar (så som de kommit till uttryck i kurslitteraturen och på föreläsningar) i förhållande till något specifikt empiriskt studieområde, t ex ert eget avhandlingsämne. Formulera inledningsvis några frågeställningar som texten sedan försöker besvara. Ni måste på något sätt förhålla er till, och referera till, ett urval av texterna på kursen. Om ni vill diskutera en idé med mig eller Fredrika är det bara att höra av sig. Alternativ 2: Skriv tre mini-essäer (c:a 2,5-3 sidor) som svar på följande tre frågor (i samtliga fall gäller att ni ska redogöra för några olika synsätt i kurslitteraturen och formulera en egen ståndpunkt): 1. Vad är vetenskap? Vilka skillnader/likheter finns mellan å ena sidan naturvetenskap och å andra sidan samhällsvetenskap och humaniora. Om det finns skillnader, är de av ontologisk eller epistemologisk karaktär? 2. Vad är utbildningsvetenskap? Är begreppet relevant? Vad inbegriper begreppet idag och bör det utvidgas och/eller avgränsas tydligare? 3. Vad innebär forskarrollen? Diskutera framför allt med avseende på a) på vad som skiljer denna yrkesroll i förhållande till läraryrket och vad de eventuellt har gemensamt; b) vilka etiska problemställningar som denna roll kan vara förknippad med. Lycka till/håkan och Cathrin

Relevanta dokument

Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, utbildningsvetenskaplig

KURSPLAN Fastställd datum Reviderad datum Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, utbildningsvetenskaplig forskarkurs, 7,5 poäng Research Traditions, Research Ethichs and Theory of Science,