Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, utbildningsvetenskaplig

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, utbildningsvetenskaplig"

Gunnar Bergqvist
för 7 år sedan
Visningar:

1 KURSPLAN Fastställd datum Reviderad datum Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, utbildningsvetenskaplig forskarkurs, 7,5 poäng Research Traditions, Research Ethichs and Theory of Science, Graduate PhD course in Educational Science, 7,5 credits 1. Kursens inplacering Kursen är obligatorisk för forskarstuderande inom forskarskolan i Utbildningsvetenskap, men kan även läsas som del av annan forskarutbildning med anknytning till det utbildningsvetenskapliga fältet. 2. Kursens syfte Kursen syftar till att ge en introduktion till grundläggande utbildningsvetenskapliga forskningstraditioner och vetenskapsteoretiska, metodologiska och forskningsetiska synsätt. Mot bakgrund av CUL:s särskilda inriktning mot professionsforskning, och mer specifikt det faktum att det rör sig om en form av självreflektion hos lärarprofessionen, läggs särskild vikt vid frågeställningar som dels berör det s k relevanskritieriet och som dels befinner sig i gränslandet mellan metodologi/forskningsetik. 3. Kursens innehåll Med utgångspunkt i de kunskaper som CUL-doktoranderna inhämtat på tidigare kurser kursen ges inledningsvis en översikt över samtida vetenskapsteoretiska perspektiv, med tonvikt dels på Thomas Kuhns paradigmbegrepp och Bruno Latour s undersökningar av vetenskap i praktik. Därefter behandlas forskarens position och positionering med tonvikt på dess vetenskapsteoretiska och forskningsetiska implikationer. I linje med ett kunskapssociologiskt angreppssätt introduceras teorier som betonar betydelsen av klass, kön och etnicitet för vetenskaps- /kunskapsproduktion. Därefter ges en översikt över olika utbildningsvetenskapliga traditioner i ett historiskt och internationellt perspektiv, med fokus på framväxten och konstituerandet av utbildningsvetenskap som vetenskaplig disciplin. Kursen avslutas med ett moment som fokuserar forskningsetik i förhållande till kursens övergripande tema. 1. Kursens mål Doktoranden skall ha kunskaper om specifika karakteristika hos: aktuella vetenskapsteoretiska angreppssätt (Kuhn och Latour) utbidningsvetenskapliga traditioner i historiskt och internationellt perspektiv kunskapssociologiska förhållningsätt till kunskapsproduktion (Bourdieau, feminism och postkolonialism) páç~å=n=~î=s=

2 ha kunskaper om centrala problemställningar i anslutning till forskningsetik, med särskilt fokus på frågor som befinner sig i skärningspunkten mellan metodologi och forskningsetik utveckla förmåga att analysera och kritiskt förhålla sig till relevansen hos olika vetenskapsteoretiska, metodologiska och forskningsetiska perspektiv för den specifika typ av forskning som äger rum inom ramarna för CUL:s forskarskola. 2. Undervisningsformer och arbetssätt Kursen genomförs under 7 heldagar och består av sex föreläsningar och sju seminarier. Förutom kursansvarig kommer externa föreläsare som specialiserat sig inom kursens olika områden att bjudas in. Föreläsningarna äger rum på förmiddagen och seminarierna på eftermiddagen. För seminarierna kommer deltagarna att delas in i två grupper och utöver kursansvarig kommer ytterligare en person att fungera som seminarieledare. Kursen avslutas med seminariebehandling av tentamensessäerna (se nedan). 3. Behörighet Behörig att söka är doktorander inom forskarutbildning vid Göteborgs universitet. Doktorander inom forskarskolan i Utbildningsvetenskap äger dock företräde till kursen. 4. Former för bedömning och examination Kursen tenteras i två moment: 1) genom aktiv närvaro på samtliga seminarier samt genom en inledning i samband med ett av seminarierna. Denna inledning har två syften: a) att redogöra för val av egen fördjupningslitteratur (c:a 250 s.) och dess relation till den gemensamma seminarielitteraturen; b) att formulera diskussionsfrågor i anslutning i anslutning till den litteratur som seminariedeltagarna gemensamt har läst. 2) Hemtentamen på 7,5-10 sidor som diskuterar kursens övergripande vetenskapsteoretiska, metodologiska och forskningsetiska teman i relation till CUL:s specifika forskningsuppdrag. I detta moment ingår också opposition på det avslutande seminariet. 5. Kursbevis betyg Kursbevis utfärdas för doktorand som genomgått kurs med godkänt betyg. 6. Kursutvärdering Kursen utvärderas muntligt och skriftligt tillsammans med deltagarna. páç~å=o=~î=s=

3 LITTERATUR Böcker: Birch, M., Miller, T Mauthner, M. and J. Jessop (2002) Ethics in qualitative research London: SAGE, 166 s. Bourdieu, Pierre (1996) Homo Academicus. Stockholm: Brutus Östlig Symposion, 266 s. Latour, Bruno (1987) Science in Action: How to Follow Scientists and Engineers Through Society. Cambridge, Ma.: Harvard University Press, 259 s. Loomba, A. (2005) Kolonialism/Postkolonialism, Stockholm: Tankekraft, 266 s. Widerberg, Karin (1995), Kunskapens kön: Minnen, reflektioner och teori, Stockholm: Norstedts, 177 s. Nedladdningsbara artiklar/tidskrifter/rapporter (samtliga avgiftsfria): Fransson, Karin & Lundgren, Ulf P. (2003). Utbildningsvetenskap ett begrepp och dess sammanhang. Vetenskapsrådets rapportserie: 2003:01, 115 s. Kompendium: Bloor, David (1976/91) Knowledge and Social Imagery. Chicago, Ill.: The University of Chicago Press, kap 1. Collins, H.M. (1981) "What is TRASP? The Radical Programme as a Methodological Imperative". Philosophy of the Social Sciences 11, s Kuhn, Thomas S. (1962) (sv. övers. 1981) De vetenskapliga revolutionernas struktur. Stockholm: Bokförlaget Thales. (kap. 1-4, s ) Scott W, Joan (1992) Experience, i Butler, J & Scott W, J (eds) Feminists Theorize the Political. New York, London: Routledge Haraway, Donna (1991/2008) Apor, cyborger och kvinnor: att återuppfinna naturen. Eslöv: Brutus Östlings Förlag Hardings, Sandra (1996/2001) Rethinking Standpoint Epistemology: What is Strong Objectivity? Fox Keller, Evelyn & Longino, Helen E. Feminism & Science. Oxford, New York: Oxford University Press De los Reyes, Paulina, Molina, Mulinari, Diana (red.) (2002) Introduktion i Maktens (o)lika förklädnader, s páç~å=p=~î=s=

4 Horst, Christian (2006) Legitimering av etnisk diskriminering i skolan i Räthzel, Nora & Mulinari, Diana Bortom etnicitet, s Bengtsson, J. (2006). The many identities of pedagogics as a challenge, Educational Philosophy and Theory 38/2, s páç~å=q=~î=s=

5 Fördjupningslitteratur: C:a 250 s. Valet görs i anslutning till ett av de sex första seminarierna. Valet görs utifrån följande alternativ. OBS! Varje par väljer alltså en bok att redovisa. Moment 1: Introduktion till vetenskapsteori Collins, H.M. (1992) Changing Order: Replication and Induction in Scientific Practice, 2nd ed. Chicago: The University of Chicago Press. Latour, Bruno (2005) Reassembling the Social: An Introduction to Actor-Network Theory. Oxford: Oxford University Press. Moment 2: Kunskapens klass: Bourdieu, P. (2000) Pascalian Meditations, Stanford, Stanford U.P. Bourdieu, P. & Passeron, J-C. (1990) Reproduction in Education, Society and Culture, London: Sage. Moment 3: Kunskapens kön Lykke, Nina (2009) Genusforskning. En guide till feministisk teori, metodologi och skrift. Stockholm: Liber Young, I. M. (2000) Att kasta tjejkast: Texter om feminism och rättvisa, Stockholm: Atlas förlag (finns endast att köpa som e-bok Moment 4: Kunskapens etnicitet: Harding, S. (2006) Science and Social Inequality: Feminist and Postcolonial Issues (2006) Part 1 "The Social World of Scientific Research", Urbana & Chicago: University of Illinois. Said, E.(1995) Orientalism, Stockholm: Ordfront förlag. Moment 5: Utbildningsvetenskapliga forskningstraditioner Askling, B. (2006). Utbildningsvetenskap - ett vetenskapsområde tar form Vetenskapsrådets rapportserie 2006:16. Kroksmark, T. (1991). Pedagogikens vägar till dess första svenska professur. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 78. (285 s.). Moment 6: Forskningsetik 1. Meeuwise, A. och H. Swärd. (2003) Den ocensurerade verkligheten. Stockholm: Carlssons 2. Gustafsson, B., Hermerén, G. & B. Petersson. (2005) Vad är god forskningssed? : synpunkter, riktlinjer och exempel. Vetenskapsrådets rapportserie 2005:1 Stockholm (88 s.) Han hämtas direkt från webben: páç~å=r=~î=s=

6 páç~å=s=~î=s=

Relevanta dokument

Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, utbildningsvetenskaplig

Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, utbildningsvetenskaplig forskarkurs, 5 poäng Research Traditions, Research Ethichs and Theory of Science, Graduate PhD course in Educational Science,