Lärarhandledning Sebastian Idh Frida Jedvert Sara Juul Daniel Larsson Ilaria Marchetti Lisa Pålsson
|
|
- Kristina Pettersson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lärarhandledning Sebastian Idh Frida Jedvert Sara Juul Daniel Larsson Ilaria Marchetti Lisa Pålsson
2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Innehåll och syfte 3 Koppling till Lgr 11 i ämnet teknik 4 Lektionsförslag och aktiviteter 4 Bakgrund till lektionsuppdelningen 4 Förberedelsestadie 5 Förberedande lektion: Konstruera en bro efter ritning eller modell 5 Idéstadie 6 Lektion 1: Från idé till konstruktion 6 Lektion 2: Tekniska hjälpmedel vid landning och fall 7 Lektion 3: Varför knäcks ägget? 7 Lektion 4: Bromsa, dämpa eller fördela? 8 Skiss- och modellstadie 9 Lektion 5: Materialegenskaper 9 Lektion 6: Skisser och modellbygge 9 Lektion 7: Återkoppling skisser 10 Konstruktion- och teststadie 11 Lektion 8: Skapa äggkonstruktionen 11 Lektion 9: Test 11 Lektion 10: Återvinning av konstruktionen 12 Lektion 11: Presentation av konstruktionen 12 Lektion 12: Muntlig presentation 13 Hur väljer man vilken konstruktion som får tävla? 13 Övriga aktiviteter 13 Centralt innehåll för teknik 15 Centralt innehåll för övriga ämnen 16 2
3 Bakgrund Chalmers har sedan 2003 arrangerat tävlingen Rädda Ägget där elever i årskurs 5 får i uppgift att bygga en konstruktion som ska klara av att skydda ett ägg från att spricka då det släpps från 15 meters höjd samt landa inom ett markerat område på 4x4 meter. Tävlingen går av stapeln varje år under två dagar i november då ca 2000 elever och dess lärare får besöka Chalmers och testa sina konstruktioner som bedöms enligt tre kategorier: teknisk lösning, kreativ lösning samt presentation av konstruktionen. Klasserna med de tre vinnande bidragen får komma tillbaka till Chalmers och ta emot priserna av en av årets Nobelpristagare vid ett senare tillfälle. Under dagen på Chalmers får eleverna även besöka experimentverkstaden Upplev Teknik. Experimentverkstaden är ett komplement till Rädda Ägget där barnen får se och testa på olika tekniska klurigheter och underverk på nära håll i flera olika stationer. Syftet med Rädda Ägget är att bidra till ett ökat teknikintresse hos elever i årskurs 5, att ge dem ett tillfälle att besöka Chalmers och för att ge inblick i hur det kan vara att studera teknik och naturvetenskap på högskola samt för att minska fördomar om vilka personer som studerar på en skola som exempelvis Chalmers. Innehåll och syfte Denna lärarhandledning har tagits fram för att ge stöd till dig som lärare att både koppla momentet inför tävlingen till kursplanerna men även för att få inspiration och struktur till potentiella lektioner innan tävlingen. Lärarhandledningen är uppbyggd först utifrån vilka förmågor som behandlas i läroplanen för grundskola, förskola och fritidshem 2011 (Lgr11) gällande ämnet teknik. Det redogörs för vilka förmågor som finns beskrivna i Lgr11 och hur Rädda ägget skapar lärandemiljöer för dessa. Därefter finns förslag till lektioner som syftar till att både skapa en röd tråd i lärandet, utforska så många olika moment kopplade till Rädda Ägget som möjligt samt även koppla lektionerna till förmågor och det centrala innehållet i Lgr11. I beskrivningen av varje lektionsupplägg finns en koppling till förmågor och i bilaga 1 är det centrala innehållet kopplat till varje lektion. Denna lärarhandledning har utgått från kursplanen i teknik men då vissa moment har en tydlig koppling till det centrala innehållet i andra ämnen så har även dessa inkluderats där de är av relevans. 3
4 Koppling till Lgr 11 i ämnet teknik I kursplanen för ämnet teknik fastslås att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Under Rädda Ägget får eleverna möjlighet att utveckla dessa förmågor genom att: Designa och bygga en egen konstruktion för att lösa ett tekniskt problem i form av att skydda ett ägg från ett fall på 15 meter. Skapa en presentation för konstruktionen. Testa konstruktionen under riktiga förhållanden. Lektionsförslag och aktiviteter Lektionerna är indelade i olika teman som beskrivs nedan. Utöver dessa lektioner finns även förslag på övriga aktiviteter och tips. Bakgrund till lektionsuppdelningen Följande lektionsförslag har ordnats utefter rubrikerna idé, skiss och konstruktion/test. Tanken är att en eller flera lektioner från varje tema väljs ut för att skapa en röd tråd i lektionerna samt att täcka in så många punkter från det centrala innehållet och förmågorna från Lgr11 som möjligt. Indelningen idé, skiss och konstruktion/test är baserat på lärandemodellen CDIO, som står för Conceive, Design, Implement and Operate och är en lärandemodell som baseras på teknikutvecklingsprocessen. Den är framtagen i ett samarbete mellan Massachusetts Institute of Technology (MIT) och tre svenska lärosäten; Chalmers Tekniska Högskola (CTH), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) samt Linköpings Universitet (LIU). Modellen är framtagen för ingenjörsutbildningar men fungerar även att tillämpa på en produktutvecklingsprocess, i detta fall Rädda Ägget. Läs mer om CDIO på: Modellen har konkretiserats i tre stadier: Idé- (conceive), Skiss- och modell- (design) samt Konstruktion- och teststadie (implement). Det sista stadiet, operate, utförs under själva tävlingsdagen på Chalmers och hanteras där. Utöver dessa stadier finns en förberedande lektion i syfte att låta eleverna bekanta sig med att bygga en konstruktion utifrån givna verktyg och material. Lektionerna är utformade som inspiration och kräver inte att endast en typ av lektion utförs under bara ett tillfälle utan det uppmuntras att kombinera lektionerna om det leder till ett bättre lärande. Under rubriken, Övriga aktiviteter finns moment som kan utföras 4
5 kontinuerligt eller som intresseväckande aktiviteter under många av de olika lektionerna, till exempel loggbok. Tanken är att du som lärare själv bestämmer när själva tävlingen introduceras, om det är första lektionen eller om det är efter några lektioner när eleverna fått ett vidare grepp om hur material och olika mekanismer fungerar. Lektionerna nedan är förslag. Utifrån dina behov som lärare kan en eller alla lektioner utföras, detta beror på vad som bäst passar din klass och lärandemål. Lektionerna förutsätts vara 60 min men kan justeras att passa både längre och kortare lektionspass. Förberedelsestadie Förberedelsestadiet syftar till att ge eleverna goda förkunskaper att bygga en konstruktion för att de sedan ska kunna fokusera på det som kommande lektioner avser att behandla. Förberedande lektion: Konstruera en bro efter ritning eller modell Syfte: Att ge eleverna möjlighet att bekanta sig med hur en i grupp bygger en konstruktion efter given ritning och de material som finns att tillgå. Detta för att de ska vara bekanta med byggprocessen går till och få med sig erfarenheter till Rädda Ägget-konstruktionen då de kan lägga större fokus på att lösa problemet. Material: De material som sedan ska användas vid äggkonstruktionen. Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Övriga ämnen som kan inkluderas: - 1. Gruppindelning och presentation av uppgift. a. Utdelning av ritning t ex trädgårdsbro som eleverna ska bygga efter. b. Visa tillgängliga material, som även kommer finnas vid äggkonstruktionen c. Visa tillgängliga verktyg. 2. Eleverna får bygga sin bro efter ritningen. 3. Presentation av konstruktion. a. Eleverna beskriver kort om hur deras konstruktion stämmer överens med ritningen eller modellen. 4. Testar de olika konstruktionerna och se vilka som håller. Varför håller vissa konstruktioner bättre än andra? 5
6 Idéstadie Idéstadiet syftar till att ge eleverna möjlighet att testa och utforska olika idéer vilket kan vara lämpligt innan de påbörjar arbetet med sina egna konstruktioner. Lektion 1: Från idé till konstruktion Syfte: Att visa eleverna hur en produkt/konstruktion/innovation skapas utifrån behov, målgruppsundersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövningar. Visa hur en produkten/konstruktionen/innovationen förändras över tiden. Material: - Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Övriga ämnen som kan inkluderas: Matematik Temat på lektionen är att visa eleverna hur man tar fram en ny produkt/konstruktion/uppfinning med exempel från deras vardag till exempel en ny glass. 1. Diskussion i helklass med följande frågor: Hur går det till egentligen när man skapar en ny glass? Hur börjar man när man tar fram en ny produkt? Visa att först identifierar man behovet mha t ex en undersökning. Kommer på idéer. Konstruera. Provar. Hur ser glasshistorien ut? Titta på glass över tiden och se om det alltid har funnits pinnglass och glasstrutar. 2. Efter diskussionen gå vidare och dela upp klassen i mindre grupper om 4-5 elever. Låt eleverna fundera hur en glass kan se ut i framtiden. Kommer man ha en portabel glasskopp som är återanvändbar? Kommer vi ha nyttig glass med t ex broccolismak? Låt eleverna skissa fritt på en ny glassort. Göra en målgruppsundersökning bland klasskompisarna? 3. Återkoppla diskussionen till även andra områden. Att detta sättet utnyttjas även för andra produkter och konstruktioner. T ex Rädda Ägget-konstruktioner. Titta på filmer på andra äggkonstruktioner (se avsnittet Övriga aktiviteter Inspirationsklipp ) för att se Rädda Ägget-historien. Hur kan eleverna utnyttja detta? 6
7 Lektion 2: Tekniska hjälpmedel vid landning och fall Syfte: Att reflektera över hur olika tekniska lösningar används för att minska skaderisken vid landning/fall för människor och föremål. Material: - Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Övriga ämnen som kan inkluderas: Fysik 1. Dela in klassen i grupper och 3-4 elever. 2. Låt eleverna i grupper diskutera hur olika saker i vardagen faller/flyger/landar och hur vi använder tekniska lösningar för att detta ska vara möjligt utan skador. Använd gärna följande frågor: a. Hur klarar människor ett större fall? Hur kan man minska skaderisken? Skyddsutrustning och något att landa på (dämpa), våra armar/ben fungerar som fjädrar (dämpa), fallskärm (bromsa). b. Hur minskar man skaderisken om en människa krockar med en bil. Vad händer med bilen (trycks ihop, energiomvandling, dämpning)? Airbag, säkerhetsbälte. c. Hur kan olika luftfarkoster landa? Fallskärmar, motorer (jetpacks), med fart (tex flygplan) d. Raketer som landar. 3. Summera i helklass vilka olika delar eleverna har kommit fram till hjälper för att klara ett fall. Vilka tekniska konstruktioner kan man använda? Hur kan detta appliceras på deras äggkonstruktion? 4. Låt eleverna välja 1-3 lösningar som de skulle vilja ha med i sin konstruktion. Lektion 3: Varför knäcks ägget? Syfte: Att förstå påverkan av att bromsa, dämpa och fördela krafter vid fall. Material: 2-3 ägg, en plastpåse Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Övriga ämnen som kan inkluderas: Fysik 1. Håll ett ägg (i en påse) i huvudhöjd och fråga eleverna om ägget kommer gå sönder om du släpper det. Släpp ägget. 2. Fortsätt att fråga eleverna varför ägget gick sönder. Kommer det gå sönder om det släpps från en mycket liten höjd? Varför är det skillnad om ägget går sönder mellan en stor och en liten höjd? Ledning: Ägget går sönder om det har för hög hastigheten när det träffar golvet. Jämför t ex med att hoppa fallskärm eller en bil som kör in i en vägg. Förslag 1: Sänka hastigheten på ägget (bromsa). 7
8 3. När den första viktiga parametern är bestämd fortsätt att fråga om ägget alltid kommer att knäckas om det träffar t ex någons hand från hög höjd. Vad händer om personen flyttar med sin hand och fångar ägget försiktigt i rörelsen? Demonstrera gärna. Varför påverkar det om man flyttar med sin hand i rörelsen? Ledning: Förlänger tiden för kollision. Förslag 2: Förlänga kollisionstiden (dämpa). 4. Fråga vidare om det spelar roll om ägget träffar en platt yta eller en kant. Behöver man trycka hårdast på ägget med en penna eller med handflatan? Förslag 3: Distribuera ut kraften med hjälp av en konstruktion runt (fördelning). Lektion 4: Bromsa, dämpa eller fördela? Syfte: Koppla hur materialens egenskaper ter sig i praktiken och hur vi kan utnyttja dem i projektet i form av bromsa, dämpa och fördela kraften. Testa att bygga något annat för att testa olika material och deras attribut. Material: Plastpåse, sugrör, bomull, etc. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Övriga ämnen som kan inkluderas: - 1. Dela upp eleverna i tre grupper med varsitt fokusområde (bromsa, dämpa, fördela) och låt dem i dessa grupper fundera på hur de kan lyckas uppnå detta och vad de i så fall kan behöva. Finns inte materialen de önskar att tillgå får de även fundera över vad de skulle kunna byta ut dem mot. 2. Låt grupperna skissa på sina konstruktioner och skriva ner vilka material de skulle vilja ha och varför just det hade varit bra i detta fall. 3. Blanda om grupperna så att nya grupper formas med en blandning av elever från grupperna dämpa, bromsa och fördela. De får nu fundera över hur de kan lägga ihop sina ideer och skapa en konstruktion med alla detta. 8
9 Skiss- och modellstadie Skiss- och modellstadiet av undervisningen är till för att ge eleverna möjlighet att definiera funktionen hos sin konstruktion på ett strukturerat och genomtänkt sätt. Lektion 5: Materialegenskaper Syfte: Att eleverna ska lära sig om och reflektera över olika material och dess egenskaper samt inse vikten av materialval vid konstruktionsbygge och belysa miljöpåverkan av olika material. Material: Övriga tillgängliga material. Aktivitet: Jämföra hur olika material beter sig då de släpps från höga höjder. Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Övriga ämnen som kan inkluderas: - Aktivitet för att undersöka de olika materialen, vilka egenskaper de har samt hur dessa kan utnyttjas för att skapa hållbara konstruktioner. En ytterligare aspekt som man kan inkludera är att kunna involvera möjligheter att återvinna olika material. 1. Samla de olika materialen som finns att tillgå. 2. Låt varje elev/grupp välja ett eller flera material. 3. Låt eleverna utforska de olika materialen. a. Är det hårt eller mjukt? b. Kan man dra i det? c. Är det lätt att knäcka eller är det böjigt? d. Kan man återvinna det? 4. Vad tror eleverna är passande material för att bromsa, dämpa eller fördela kraften? 5. Diskutera hur man kan återvinna materialen och vilka möjliga effekter det får för samhället. 6. Låt eleverna välja några material de skulle vilja ha i sin konstruktion. Lektion 6: Skisser och modellbygge Syfte: Att eleverna lär sig att skapa skisser och/eller modeller under planeringsfasen som ger underlag vid konstruktionsfasen samt definiera valda funktioner hos konstruktionen. Introducera måttenheter. Material: Papper, pennor. Aktivitet: Eleverna får skapa ritninga och/eller modeller för sin äggkonstruktion. Övriga ämnen som kan inkluderas: Bild 9
10 Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. 1. Varje elev får enskilt definiera vad sin äggkonstruktion ska uppfylla (bromsa, dämpa, utseende etc). Skissa en ritning för att presentera för sina gruppmedlemmar. 2. Presentera. 3. Bestäm i gruppen vilken konstruktion de ska gå vidare med. 4. Utföra en utförligare skiss alternativt förbättra den befintliga skissen. 5. Skapa en prototyp utifrån skissen (valbart). 6. Presentera gärna gruppernas idéer i helklass för att skapa sammanhållning. Lektion 7: Återkoppling skisser Inför den här lektionen behöver ni i klassen ha ett par stycken skisser eller idéer till konstruktioner. Syfte: Att utveckla och utvärdera skisser/idéer till konstruktioner. Material: Tidigare utförda skisser. Aktivitet: Elevåterkoppling. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, Övriga ämnen som kan inkluderas: - 1. Dela in eleverna i grupper om 3-4 personer och dela ut en eller ett par skisser per grupp som de själva inte har ritat. 2. Ge eleverna i uppgift att i ord beskriva skissen, t ex i punktform. 3. Byt beskrivningar mellan grupperna. 4. Låt eleverna utifrån beskrivningarna rita en ny skiss av den beskrivna idén. 5. Diskussionsövning: Låt eleverna diskutera om vad som är en bra skiss och inte. Vad behöver man beskriva för att andra personer ska förstå vad man menar? Ni kan även diskutera vad skillnaden mellan de två versionerna av skisserna är, och hur eleverna tror att det kommer att påverka hur bra de kan rädda ägget. 6. Avsluta med att ge eleverna möjlighet att revidera sina skisser/idéer, lägga till eller ta bort information samt gör ändringar i den tekniska lösningen om andra förslag kommit fram. 10
11 Konstruktion- och teststadie Konstruktion- och teststadiet är där eleverna får möjlighet att omvandla ritningen/modellen till en verklig produkt/konstruktion och testa och validera dess egenskaper. Lektion 8: Skapa äggkonstruktionen Syfte: Eleverna ska bygga sin konstruktion och reflektera om de har uppnått dess önskade funktion. Där det är möjligt testar eleverna separata delar för att validera funktionen t ex fallskärm. Material: Material att skapa konstruktioner av. Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, Övriga ämnen som kan inkluderas: Fysik Denna typ av lektioner beror mycket på vad eleverna har gjort tidigare. Låt eleverna bygga sina konstruktioner utifrån eventuella ritningar och låt de gärna testa de olika funktionerna av konstruktionen t ex fallskärmen eller stödbenen. Det viktiga under denna lektion är att låta eleverna testa varje enskild konstruktionsdel så gott det går och iterera fram en fulländad konstruktion. Lektion 9: Test Syfte: Att testa de slutgiltliga konstruktionerna och utvärdera hur väl de fungerar. Material: En eller ett antal näst intill färdiga konstruktioner. Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Övriga ämnen som kan inkluderas: Fysik 1. Testa att släppa konstruktionerna under så lika förhållanden som under tävlingsdagen som möjligt. 2. Diskussionsövning i klassrummet. a. Fungerade konstruktionen som önskat? b. Om inte, vad var det som inte blev som ni tänkt er? c. Hur blev det istället? Varför blev det så istället för som ni tänkte er? d. Hur kan ni ändra er konstruktion för att det ska bli som ni vill? Förslagsvis efterföljs denna lektion av minst ett ytterligare byggtillfälle då eleverna får möjlighet att implementera de ändringar de kommit fram till under diskussionsövningen och utföra testen igen. 11
12 Lektion 10: Återvinning av konstruktionen Syfte: Att eleverna ska förstå system för återvinning av material. Material: Material eleverna byggt konstruktionerna av eller konstruktionerna i sig. Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Övriga ämnen som kan inkluderas: - 1. Be eleverna sammanfatta vilka material deras konstruktioner är uppbyggda av alternativt de materialen som klassen har använt för att bygga sina konstruktioner. 2. Be eleverna ta reda på hur dessa material ska sorteras t ex med hjälp av Sorteringsguiden eller genom att spela Sopspelet. 3. Undersök vad konstruktionernas material kan bli när det återvunnits. 4. Finns det material som är lättare att återvinna än andra? 5. Ett möjligt ämne att diskutera skulle kunna vara engångsartiklar av plast. Sugrör är speciellt farliga pga deras form och storlek och de som man får på kaféer och restauranger hamnar ofta på fel ställe. Eleven kan hitta exempel av onödiga plastgrejer de använder i vardagen; vad händer med dessa efter man slänger dem? Behöver vi verkligen dem? Finns alternativ? Vidare material finns på t ex Håll Sverige Rent. Lektion 11: Presentation av konstruktionen Syfte: Eleverna skapar en presentation över sin konstruktion inför tävlingen. Material: Papper, pennor, pysselmaterial eller dator för digital version 1. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Övriga ämnen som kan inkluderas: Bild Låt eleverna fundera över vad som utgör en bra presentation. Vad ska finnas med? Vad vill ni lyfta fram? Tips: Loggbok. Bilder/ritningar över konstruktionen. Beskrivning av konstruktionen. Vad utmärker den? Skapa konstruktionerna digitalt med ett gratis CAD-program som Google Sketchup 2. 1 OBS: i dagsläget presenteras alla presentationer analogt även om de har utformats digitalt. 2 Detta kräver att skolan är registrerad på G suite for education som är gratis. 12
13 Lektion 12: Muntlig presentation Syfte: Eleverna presenterar muntligt sina projekt i sina grupper. Material: Dator för digital version 1 om möjligt. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö Övriga ämnen som kan inkluderas: Svenska 1. Varje grupp ska presentera sitt arbete. a. Berätta vilka roller har varje person i gruppen b. Berätta hur de har tänkt under idésstadie: vilka hypoteser de har gjort, hur de har valt sina material.. c. Visa sina skisser och förklara dem d. Berätta om tester de har gjort och om de har modifierat sina konstruktioner efter tester 2. Resten av klassen får ställa frågor och kommentarer. Ge återkoppling på andras konstruktioner. En möjlighet är att man använder denna lektion för att välja konstruktionen som ska tävla (se nedan). Hur väljer man vilken konstruktion som får tävla? Förslag på olika sätt att välja tävlingskonstruktioner: A. Eleverna får rösta på det alternativet de vill skicka vidare (måste dock klara testet) B. De lärare som är involverade i projektet röstar på det bidrag de tycker är det bästa. C. Viktad omröstning (lärare står för 50 % av poängen och eleverna 50 % av poängen) Övriga aktiviteter Aktiviteter som inte passar in under de tre stadierna utan kan utföras kontinuerligt under alla lektioner eller t ex som uppstart för varje lektion. Loggbok - Eleverna skapar och använder en loggbok (analog eller digital) och under varje lektion för att beskriva och reflektera över sina framsteg. Inspirationsklipp - Eleverna får möjlighet att titta på: Hur ägg går sönder i ultrarapid Hur ägg går sönder 2 Bidrag från internationella tävlingar Pinterest (Egg drop) Fem beprövade konstruktioner, bland annat en popcornkonstruktion! Raket som landar Fågelunge som faller Brainstorming - Låt eleverna fundera över vad som gör så att saker faller långsammare. Vad påverkar fallhastigheten? Ordlista - Skapa en ordlista med nya ord i t ex loggboken. 13
14 Dela ut roller - I projektgruppen delas ut roller där varje elev får en specifik sak att fokusera på t ex: projektledare (håller tidplanen) sekreterare (sköter loggbok) designer (står för ritningar, skiss och utformning) spion (spionerar på de andra grupperna) konstruktör (ansvarar för byggnationen) Begränsa materialen - Begränsa tänkbara material för att frigöra kreativitet. Byteshandel av material - Dela ut specifika material till elevgrupperna och låt de förhandla sinsemellan. Kostnadskalkyl - Låt eleverna utföra en kostnadskalkyl för att kunna jämföra olika konstruktioner ur ett kostnads- eller materialanvändningsperspektiv. 14
15 Centralt innehåll för teknik 15
16 Centralt innehåll för övriga ämnen 16
Pedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Läs merTeknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E
Teknik Uppfinningar - utvecklingsprocessen Arbetshäfte Namn på gruppmedlemmarna:......... Klass 7E 1 Tidsplanering 7E Vad gör vi idag? Färdig? Må 4/5 (140 min) Ti 5/5 (190 min) On 6/5 (250 min) To 7/5
Läs merPedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019
Pedagogisk planering till klassuppgifterna åttan 2019 åttans intentioner med årets klassuppgifter är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna tror vi att eleverna
Läs merUTMANING 8 Landningen
UTMANING 8 Landningen Utmaningen är en del av Mot nya höjder - en rymdresa. Mot nya höjders mål är att öka intresset för naturvetenskap, teknik och matematik bland skolelever i Kronobergs län. Utmaningen
Läs merPedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018
Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018 Teknikåttans intentioner med årets klassuppgifter är att de ska vara väl förankrade i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna
Läs merMoa Wikner Teknik åk 6 Teknikhistoria, hållfasthet och elektricitet HT15
Moa Wikner Teknik åk 6 Teknikhistoria, hållfasthet och elektricitet HT15 Vad är teknik? Detta moment kommer handla om teknikhistoria, hållfasthet samt om elektricitet. Vi kommer börja arbeta med teknikhistoria,
Läs merÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3
ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3 Inledning I den här övning kommer du få möjlighet att skapa en uppfinning som kan stödja en person med en funktionsnedsättning.
Läs merSnilleblixtarna och LGR11 HALLSTA
Kunskap Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskapens kanske viktigaste funktion är att ge människor kompetens och självförtroende nog att med förändringar se möjligheter i stället för hot. Budgetpropositionen
Läs merTummen upp! Teknik åk 3
Tummen upp! Teknik åk 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Genomföra mycket enkla teknikutvecklingsoch konstruktionsarbeten
Läs merRymdutmaningen koppling till Lgr11
en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av
Läs merGöteborg 5 december Teknik
Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya
Läs merUTMANING 8 Landningen
UTMANING 8 Landningen 8 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning BAKGRUND Nu är det dags att ta ner landaren från den raket vi sköt upp i oktober 2014! Det här uppdraget handlar om att
Läs merTeknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.
Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik
Läs merSnilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK
Att verka i läroplanens anda och uppfylla dess krav/sid104 Allmänt syfte Göra tekniken omkring oss synlig och begriplig Grund: Pilla, Upptäcka. Sagor: Kapitel 2, Kapitel 3, Kapitel 11, Kapitel 12 År efter
Läs merTeknik Granbergsskolan 7-
Teknik Granbergsskolan 7- Teknikämnets Syfte 9 Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar
Läs merPedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna
Läs merFörankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013
Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla förmågorna
Läs merProjekt uppgift åk: 9 vt 2012
Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Teknik. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Teknik 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Tekniska lösningar...4 Tema 2. Teknik, människa, samhälle och miljö...6 Tema 3. Arbetssätt för utveckling av
Läs merExtramaterial till Spektrum Teknik
LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Spektrum Teknik NIVÅ medel Bygga digitala broar LÄRARHANDLEDNING Datorer är utmärkta verktyg när vi vill beräkna hållfasthet. I det här uppdraget
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LLTK90 Teknik för lärare i gymnasieskolan, 90 hp (1-90), Ingår i Lärarlyftet II, 90 högskolepoäng Teacher education: Technology for Upper Secondary School, 90 higher education credits
Läs merTeknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Teknik Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska
Läs merPedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2015 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna
Läs merLÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?
LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck
Läs merVetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11
Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar
Läs merLEKTION 3: PROJEKTARBETE I ETT TEKNIKFÖRETAG
LEKTION 3: PROJEKTARBETE I ETT TEKNIKFÖRETAG 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 3: PROJEKTARBETE I ETT TEKNIKFÖRETAG Tid: 60 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera och
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Teknik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem
Läs merBedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3
Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen
Läs merKATARINA L GIDLUND, CAROLINE WALLMARK, LISA SÄLLVIN MITTUNIVERSITETET Forum för Digitalisering
KATARINA L GIDLUND, CAROLINE WALLMARK, LISA SÄLLVIN MITTUNIVERSITETET Forum för Digitalisering Lärarhandledning Varsågod! Dina mellanstadieelever kan genom din vägledning och detta material bli DIGITALISERINGSAGENTER.
Läs merLÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud
LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
Läs merEV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11
EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar
Läs merMarie Svensson och Camilla Sjöberg
VÄLKOMNA! Marie Svensson och Camilla Sjöberg Björkhagaskolan, Söderköping Teknikuppdrag för elever på mellanstadiet Genom teknikuppdrag får vi eleverna att pröva och ompröva sina idéer utifrån givna yttre
Läs merProgrammera ett övergångsställe
Programmera ett övergångsställe I lektionen programmeras en algoritm för att styra trafikljus i en korsning. Eleverna får skapa en praktisk applikation och lära sig att skapa och modifiera algoritmer.
Läs merLÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King
LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den
Läs merBygga fordon 4-6. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11
Bygga fordon 4-6 Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merLokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan
Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal skrift i teknik - Skapande arbete ger eleverna
Läs merVARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?
VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? Ekonomiargument Nyttoargument VARFÖR? Demokratiargument Kulturargument Dagens samhälle är ett teknikintensivt samhälle och vi klarar oss inte utan kunskaper
Läs merUndersökningar av tekniska lösningar
Undersökningar av tekniska lösningar Tekniken i vardagen Nästan all daglig verksamhet innehåller någon form av teknik. Från den tvål vi tvättar oss med till vår köksutrustning, husen vi vistas i, transporterna
Läs merKursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik
Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik Gäller fr.o.m. 170701 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2017, s 283-289 Det här styrdokumentet är reviderat med skrivningar
Läs merVÄLKOMNA TILL CHALMERS
VÄLKOMNA TILL CHALMERS EN GAJD FÖR FINURLIGA FEMMOR Den 8-9 november 2018 är ni varmt välkomna till Chalmers och den klassiska tävlingen för finurliga femmor. Det gäller att ha kommit på den mest hållbara
Läs merMariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun
Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun (mariann.kuusivuori@huddinge.se) Linda Sjöblom NT-utvecklare i Huddinge kommun (linda.sjoblom@huddinge.se) Händer under workshopen LGR11 Konstruktionsarbete
Läs merJörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8
PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 Intro Ritteknik 2 Rita i vyer 3 Forts. Rita i vyer 4 Bygga modeller 5 Repetition 6 Förhör Ritteknik 7 Intro Internetuppgift 8 Intro
Läs merTEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Läs merProgrammera och hitta buggarna. Se video
Se video Programmera och hitta buggarna Lektionen ger en grundläggande introduktion till begreppen buggar och programmering. Ni utgår från UR:s serie "Programmera mera" och arbetar sedan med att hitta
Läs merKort om kursplanen i teknik
Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.
Läs merLPP i teknik. Varför läser vi teknik Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen?
LPP i teknik Varför läser vi teknik Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi teknik? identifiera och analysera
Läs merLEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?
LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? 01 LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? Tid: 80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik
Läs merProgrammera ett kärnkraftverk
I lektionen programmeras en algoritm för att styra processen i en reaktor i ett kärnkraftverk. Eleverna får skapa en praktisk applikation och lära sig att skapa och modifiera algoritmer. En digital lektion
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs meranvända ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
TEKNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla
Läs merATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK
ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK Yvonne Hyltse-Eckert HLK, Högskolan i Jönköping KomTekboken Teknik? Kerstin Haglund, Teknikboken Teknik har alltid funnits Kerstin Haglund, Teknikboken Teknik löser ett behov
Läs merLokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan
Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal och skrift i teknik - Skapande arbete ger
Läs merLÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan
Förslag på uppgifter och arbetsupplägg utifrån novellerna Pälsen och Kyssen. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40 LÄRARHANDLEDNING Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Introduktion
Läs merLärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar
Tre lärare som undervisar i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om glasögonbågar i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga
Läs merMakeriet Lärarhandledning 3. Dimensioner
Makeriet Lärarhandledning 3. Dimensioner Makeriet Om programserien Makeriet är en programserie med åtta program där respektive avsnitt är femton minuter långt. I serien besöker barn programledarna Arantxa
Läs merLivet i Mattelandet. ProVLEKTioN: Problemlösning Dela kulor
Livet i Mattelandet I Arbetsboken till Livet i Mattelandet F-klass får eleverna bland annat arbeta med öppna problemlösningsuppgifter. Problemen har alltså flera olika lösningar som uppmuntrar eleverna
Läs merEn produkts livscykel
En produkts livscykel Du ska arbeta med en produkt eller förpackning. Den ska vara gjord av ett eller flera olika material. Du ska beskriva produkten från det att produkten är råvara och fram till färdig
Läs merTeknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.
Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag
Läs merVad gömmer sig det bestämmer du!
1 (5) Vad gömmer sig det bestämmer du! Utifrån en rektangulär låda får eleverna konstruera något som rör sig med hjälp av pneumatik. Kanske blir det ett monster som gömmer sig i en grotta eller en figur
Läs merProgressionen i teknikämnets centrala innehåll
Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och
Läs merProvmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1
Matematik med didaktisk inriktning för grundlärare i förskoleklass och grundskolans a rskurs 1-3, III, VT18 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1 Ladokkod:
Läs merTEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Läs merFörnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11
Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merFakta om robotar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR. Lärarmaterial EVA MOSEGAARD AMDISEN
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken får vi en presentation av robotar. Det finns många olika sorters robotar med olika funktioner och utseende. Det som alla robotar har gemensamt är att
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merNaturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö
Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen
Läs merVarför behöver vi förstå programmering? Se video
Se video Varför behöver vi förstå programmering? Lektionen är en introduktion till ett arbete med programmering. Genom filmen i lektionen får eleverna konkreta exempel på varför kunskaper i programmering
Läs merKursplanen i ämnet teknik
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teknik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merFörslag på kunskapskrav och förmågor
Leksaker av skräp Av kartong Förslag på kunskapskrav och förmågor Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar konstruktion och utprövning. Hur faserna
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merCentralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6
KNIK 3.20 KNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och
Läs merProgrammera en mänsklig robot
Programmera en mänsklig robot Eleverna får i lektionen skapa ett program för en klasskompis som ska vara robot och följa instruktionerna. Ett enkelt sätt att inleda ett arbete med programmering i skolan.
Läs merTeknik Tekniska lösningar v.17-v.18
Teknik Tekniska lösningar v.17-v.18 Syfte/Förmågor identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser
Läs merTema: Energi & återvinning Teknikspanarna
Tema: Energi & återvinning Teknikspanarna Tema: Energi & återvinning Övergripande om temat Olja och fossila bränslen har länge varit våra stora energikällor, liksom kärnkraft och vattenkraft. I och med
Läs merPedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i
Läs merDet är tekniskt, ganska svårt och avancerat elevers uppfattningar om tekniska system och framtidens teknik i interaktion med artefakter.
Det är tekniskt, ganska svårt och avancerat elevers uppfattningar om tekniska system och framtidens teknik i interaktion med artefakter. I ett pratglatt klassrum lär elever tillsammans Johan Lind en forskarstuderande
Läs merLokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan
Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal och skrift i teknik - Skapande arbete ger eleverna
Läs merSlump och statistik med Scratch. Se video
Se video I lektionen simuleras hundratals tärningskast på kort tid. Eleverna får skapa en statistikapplikation och lära sig att skapa och modifiera algoritmer. Måns Jonasson, Internetstiftelsen, har arbetat
Läs merKretsar kring el årskurs 4-6
Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur
Läs merLärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem
t Tre lärare som undervisar i årskurs 9 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om trafiksignalsystem i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merPolhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3
Polhem 350 Lärarhandledning för årskurs 1-3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping
Läs merStoryline för Naturorienterande ämnen och teknik. Ylva Lundin ylva.lundin@storyline.se
Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik Ylva Lundin ylva.lundin@storyline.se Övergripande mål En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet,
Läs merLEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket
LEGO MINDSTORMS Education EV3 Förmågorna i ämnet Teknik Arbetet med EV3 ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet
Läs merSidor att läsa inför provet vecka 49
Teknik åk 7 Produktion / konstruktion / historia, nu och framtid Varför teknik Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom
Läs merSlump och statistik med Scratch
Lektionen handlar om att simulera tärningskast och skapa en statistikapplikation genom att arbeta med modifiera algoritmer. Lektionsförfattare: Måns Jonasson En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merMaria Svensson Linköpings universitet, FontD. Cetis
Teknikens innehåll Maria Svensson Linköpings universitet, FontD Göteborgs universitet Cetis Maria.svensson@ped.gu.se Vd Vad är dt det här? hä? Centralt innehåll! Tekniska lösningar Teknik, människa, samhälle
Läs merProgrammera en mänsklig robot. Lektionen handlar om att skapa och följa instruktioner. Programmera en mänsklig robot
Programmera en mänsklig robot Lektionen handlar om att skapa och följa instruktioner. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Hur fungerar en robot? En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merStatistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg
Grundläggande matematik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg TentamensKod:
Läs merTummen upp! Matte ÅK 6
Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är
Läs merBilbygget i 8A och 8C, VT17
Bilbygget i 8A och 8C, VT17 Du ska ensam eller i par bygga en snabb, snygg och stark bil. När bilarna är klara möts de i spännande tävlingar. Efter tävlingarna ska du skriva en rapport om bygget och tävlingen.
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merNothing in life is to be feared, it is only to be understood. Now is the time to understand more, so that we may fear less.
Nothing in life is to be feared, it is only to be understood. Now is the time to understand more, so that we may fear less. Demokrati Marie Curie 90 Demokrati 91 Tove Andersson Tove Andersson är blockkedje-expert
Läs merIALOG. Lärarhandledning. Dialog. Tala Reflektera. till BuildToExpress. Dialog. NAReflektera. Lyssna. Lyssna Reflektera
ra Reflektera a Reflektera ALOG Tala Reflektera Lyssna Reflektera Lyssna IALOG SNAReflektera Tala Reflektera DIA NAReflektera Tala Reflektera Dialog Dialog DIAL Lärarhandledning till BuildToExpress LEGOeducation.com
Läs merProgrammera ett dörrlarm. Se video
Se video Lektionen handlar om att låta eleverna programmera algoritmer för att de ska lära sig styra tekniska system och öva på programmering i teknik. Måns Jonasson, Internetstiftelsen, har arbetat fram
Läs mer