Utvärdering och uppföljning av hjälpmedelsförskrivning

Transkript

1 Utvärdering och uppföljning av hjälpmedelsförskrivning i vårdkedjan

2 2(10) Sammanfattning Projektet har resulterat i en likvärdiga och väl kända uppföljningsrutiner hos vårdgivarna inom Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad. Beslut att införa modellen togs av ReKo chefsgrupp i februari Ökad kvalitet, nytta och säkerhet för brukaren vid hjälpmedelsanvändning kommer att bli effekten då modellen är implementerad och används i hela området. ReKo Sjuhärads Samverkansråd för arbetsterapi och sjukgymnastik ledde projektet som har finansierats med statliga stimulansmedel. Målgruppen för projektet har varit brukare varav flertalet är multisjuka äldre med komplexa behov av hjälpmedel. Modellen är framtagen för den hjälpmedelsförskrivning som arbetsterapeuter och sjukgymnaster utför, men kan med fördel användas för all hjälpmedelsförskrivning oavsett profession Modellen präglas av en helhetssyn och tydliggör ansvarsfördelning och roller vid uppföljning i förskrivningsprocessen. Fokus ligger på förskrivningen där uppföljning är en del av förskrivningsprocessen som inte kan isoleras. Modell, manual och checklista har tagits fram för att stödja vårdgivare och förskrivare att skapa likvärdig struktur för uppföljningar. I arbetet med att ta fram modellen gjordes en riskanalys av förskrivningsrutinerna i vårdkedjan. Den gav fördjupad kunskap om bakomliggande orsaker till risker i förskrivningsprocessen. Resultatet av riskanalysen ger starkt stöd för behovet av gemensamma uppföljningsrutiner i vårdkedjan. Den omvärldsanalys som gjordes av projektgruppen visade på att det fanns få utarbetade rutiner för uppföljning av personliga hjälpmedel i Sverige. De uppföljningsrutiner som fanns omfattade inte heller uppföljning av förskrivningen som helhet utan har fokuserat på delar av hjälpmedelsförskrivningen. Som ett led i implementeringen har informationstillfällen genomförts där en stor andel av förskrivare och rehabchefer har deltagit.

3 3(10) Innehållsförteckning Inledning...4 Bakgrund...4 Syfte...5 Mål...5 Målgrupp...5 Omfattning...5 Projektorganisation...6 Tillvägagångssätt...6 Resultat...7 Riskanalys...7 Omvärldsanalys...7 Modell...7 Beslutsvägar och implementering...8 Diskussion...8 Tack...9 Referenser Tips Bilagor... 10

4 4(10) Inledning Att förskriva hjälpmedel är en vanlig åtgärd som en del i en vård- behandlings- och rehabiliteringsinsats. Förskrivningen görs i olika delar av vårdkedjan och hjälpmedelsanvändningen för brukaren är ofta långvarig. Hjälpmedelsanvändningen blir en del av vardagen för patienten och pågår långt efter att den aktiva vård- och rehabiliteringsinsatsen avslutats. Funktionsförmåga och behov ändras över tid. Då är utvärdering och uppföljning av hjälpmedelsanvändningen av stor betydelse för att hjälpmedlen ska fungera tillfredsställande och säkert i brukarens vardag. I rapporten används Svenska Akademiens Ordlistas definition på utvärdera (fastställa eller bedöma värdet av eller resultatet av försök m.m.) och uppfölja (följa den fortsatta utvecklingen av eller fortsätta eller vidareutveckla). Bakgrund Ansvaret för medicintekniska produkter inom hälso- och sjukvård beskrivs i Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1). I denna föreskrift skärper Socialstyrelsen kraven på vårdgivarnas och förskrivarnas ansvar jämfört med tidigare föreskrifter. Vårdgivaren skall svara för att lagen om medicintekniska produkter efterlevs och är skyldig att skriftligt dokumentera uppgifter om ansvarig person (ansvariga personer) och gällande rutiner. Det är hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att följa upp och utvärdera förskrivningen, utlämnandet eller tillförandet till patienten fram till dess behovet upphört eller ansvaret för patienten har tagits över av någon annan (SOSFS 2008:1). Denna föreskrift har varit en viktig utgångspunkt för arbetet. Andra styrdokument som finns att följa vid hjälpmedelsförskrivning och uppföljning är Hälsooch sjukvårdslagen (SFS 1982:763), Lagen om medicintekniska produkter (SFS 1993:584) och Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel för Västra Götaland. I Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel klargörs ansvarsfördelningen kring hjälpmedel och hjälpmedelsförskrivning. Vårdgivaren ansvarar för att verksamheten följer övergripande inriktning/policy och mål för hjälpmedelsfrågor och kompletterar vid behov med lokala anvisningar. Det är vårdgivarens ansvar att säkerställa att förskrivaren har rätt kompetens och att förskrivarkompetensen uppehålls. Förskrivaren ansvarar för att följa upp och utvärdera effekten och nyttan av förskrivningen mot uppsatta mål. Patientens/brukarens ansvar är att följa instruktioner och bruksanvisning samt ta kontakt med förskrivare vid problem med hjälpmedlet, förändrat behov eller tillbud. Tillverkarens ansvar gäller bara då produkten används och underhålls på det sätt som anges i informationen som medföljer produkten. Med CEmärkning visar tillverkaren att produkten uppfyller kraven, är säker och att man tar ansvar för produkten. Att uppföljning av hjälpmedel är angeläget visar Hansen, Tresse och Gunnarsson (2004) i en studie hos 216 rullstolsbrukare. 99 % av dessa manuella rullstolar behövde åtgärdas. Jämfört med en kontrollgrupp minskade tillbud och skador som orsakades av rullstol. Deras slutsats är att om alla manuella rullstolsförskrivningar följs upp så kan många tillbud och skador undvikas. Alfredsson och Stridh (2002) menar att de hjälpmedel som kan anses ha viss eller betydande risk för skada eller tillbud är de hjälpmedel som har hjul, har avancerade anpassningsmöjligheter och belastas med kroppsvikt. Som exempel nämns manuell rullstol, rollator, elrullstol

5 5(10) och personlyft. I flera stadsdelar i Göteborgs stad tillämpas en modell med individuell riskanalys och uppföljning av dessa hjälpmedel (Göteborgs hjälpmedelsgrupp 2003). Förskrivare och vårdgivare har många frågor och signalerar osäkerhet när det gäller vilket ansvar de har för uppföljning och vad som är rimliga uppföljningsrutiner. Det finns många ord och begrepp i sammanhanget som används på olika sätt vilket kan leda till begreppsförvirring. Befintliga uppföljningsrutiner, där sådana finns, har fokus på hjälpmedlet och inte tillräcklig tyngd på förskrivningen. Det finns brister i överrapporteringar mellan vårdgivare när det gäller hjälpmedelsförskrivning. Samsyn och likartade rutiner inom ReKo Sjuhäradsområdet vad gäller dessa frågor är av stort intresse för att öka patientsäkerheten. Mot bakgrund av detta fick uppdraget av ReKo Sjuhärad att leda processer inom flera förbättringsområden varav ett var hjälpmedelsförsörjning. Detta resulterade i hjälpmedelsuppföljningsprojektet med arbetsnamnet HUPP. Projektet har bekostats av statliga stimulansmedel. Detta dokument är projektets slutrapport. Syfte Syftet med projektet har varit ökad kvalitet, nytta och säkerhet för brukaren vid hjälpmedelsanvändning. Projektets syfte var också att få en effektivare hjälpmedelsanvändning. Mål Projektet har haft som mål att: Likvärdiga och väl kända utvärderings- och uppföljningsrutiner ska finnas hos vårdgivare inom ReKo Sjuhärad. Ansvarsfördelning och roller blir tydliga vid utvärdering och uppföljning i förskrivningsprocessen Förskrivningsprocessen ska fungera som en obruten vårdkedja vid byte av vårdgivare. Skapa tydliga informationsöverföringsrutiner vid hjälpmedelsförskrivning i vårdkedjan. Målgrupp Målgruppen för projektet har varit brukare varav flertalet är multisjuka äldre med komplexa behov av hjälpmedel. Omfattning De hjälpmedel som omfattats av projektet förskrivs av arbetsterapeut eller sjukgymnast och bör följas upp med avseende på viktbärande, rörelse, risker, funktion och nytta. Lyftar och lyftselar Rollatorer/gåbord Mobila hygienstolar

6 6(10) Manuella rullstolar inkl. dyna Elrullstolar inkl. dyna Drivaggregat Arbetsstolar Sängar och sängryggstöd Det finns ca 250 arbetsterapeuter och sjukgymnaster med förskrivningsrätt på ovanstående hjälpmedel inom ReKo Sjuhärad. Det finns inom samma område ca förskrivna hjälpmedel, som omfattas av projektet. Projektorganisation Styrgrupp Lotta Jonzén, MAR, Borås stad Helen Nordling, Rehabchef, Primärvården Borås Bollebygd Projektgrupp Johannes Ekrelius, arbetsterapeut, Borås stad Anna Jarhult, sjukgymnast, Samrehab Mark Svenljunga Gudrun Larsson, distriktsarbetsterapeut, Primärvården Borås Bollebygd Karina Sundberg, arbetsterapeut, Rehabiliteringskliniken SÄS Referensgrupp Tomas Andersson, hjälpmedelssamordnare, Primärvården Södra Älvsborg Erika Hafner, distriktssjukgymnast och enhetschef, Primärvården Tranemo Rozita Hansen, distriktsarbetsterapeut, Primärvården Borås Bollebygd Maj-Lis Holmén, arbetsterapeut, Herrljunga kommun Malin Häggblad, arbetsterapeut, Vuxenhabiliteringen Anette Stridh, hjälpmedelssamordnare, SÄS Magnus Tell, tekniker, Hjälpmedelscentralen Borås Projekttid Projektet har pågått januari 2008 t.o.m. maj Projektgruppen har arbetat 10 timmar/person/vecka. Tillvägagångssätt Projektgruppen har haft möte varje vecka under projekttiden. Återkommande avstämningsmöte med styrgrupp och referensgrupp har hållits. En riskanalys av rutinerna för hjälpmedelsförskrivning som sker i vårdkedjan idag gjordes med syfte att få en fördjupad kunskap om bakomliggande orsaker till risker i förskrivningsprocessen. Forskning inom området söktes via databaser. En omvärldsanalys gjordes beträffande hur uppföljning av hjälpmedel har gjorts i Västra Götaland och övriga Sverige genom telefonkontakt

7 7(10) med rehabenheterna inom Reko Sjuhäradsområdet och också på andra rehabenheter i Västra Götaland. Strategiska personer har kontaktats angående hjälpmedelsuppföljning i stort samt hur det fungerar på andra håll i Sverige. Därefter följde en granskning av befintliga uppföljningsrutiner med analys och värdering av dessa. Vid kontakt med rehabenheterna i ReKo Sjuhäradsområdet gjordes också en skattning av antal förskrivare (arbetsterapeuter och sjukgymnaster) inom området. Vidare togs uppgift om antal hjälpmedel, inom samma område, fram via statistik. Förskrivningsprocessen ligger till grund för modell och manual. Viktiga inspirationskällor har varit uppföljningsrutiner och checklistor från bl.a. Borås-Bollebygd, Göteborg samt egna erfarenheter. Projektgruppen har samrått med informationsöverföringsprojektet inom arbetsterapi och sjukgymnastik om rutiner för överrapportering av hjälpmedel. Resultat Riskanalys I den riskanalys som genomförts identifierades 26 patientrelaterade risker varav 21 med hög risk. De huvudsakliga riskområdena är: oklara ansvarsförhållanden, bristande kommunikation mellan aktörer i vårdkedjan, bristande uppföljning, avsaknad av gemensamma rutiner, bristande följsamhet till gällande rutiner och riktlinjer (se bilaga 1). Det som framkom vid riskanalysen ger starkt stöd för behovet av gemensamma uppföljningsrutiner i vårdkedjan. Att åtgärda övriga risker ligger utanför projektets uppdrag. Omvärldsanalys Den efterforskning som gjorts bland olika rehabenheter och strategiska personer visade att det finns få utarbetade rutiner för uppföljning av personliga hjälpmedel i Sverige. Primärvården och ett flertal kommuner inom ReKo Sjuhärad har rutiner för uppföljning av vissa hjälpmedelsgrupper. De uppföljningsrutiner som finns täcker inte heller uppföljning av förskrivningen som helhet utan har fokuserat på delar av hjälpmedelsförskrivningen, några t ex på funktionskontroll, sittkomfort, köregenskaper och säkerhet medan andra på måluppfyllnad och användningsfrekvens. Därutöver är det många vårdgivare som är i startgroparna med att utarbeta rutiner. Modell En modell: Modell för utvärdering och uppföljning av hjälpmedelsförskrivning i vårdkedjan (bilaga 2) har utarbetats för de hjälpmedel som omfattas av projektet men kan användas på all förskrivning på personliga hjälpmedel. Den ligger till grund för en uppföljningsrutin som innefattar manual (bilaga 3) och checklista (bilaga 4). Modellen är ett förtydligande av förskrivningsprocessens avslutande steg Följa upp, utvärdera. Den är tänkt att stödja vårdgivare att skapa struktur och system för uppföljningar och visar hur utvärdering och uppföljning skall gå till. Modellen är tydlig i att det är förskrivningen i sin helhet man följer upp och den ger stöd för återkommande uppföljning. Modellen presenteras som ett flödesschema. Som stöd till förskrivare finns manual för uppföljning som också finns i en kortversion. Den innehåller målsättning, måluppfyllelse, riskbedömning, uppföljningsintervaller och överrapportering. Manualen kan kompletteras med checklistor om behov finns av utförligare stöd. En checklista för hjälpmedel med sittfunktion har tagits fram i projektet. Skälet till detta är att dessa hjälpmedel är komplexa vad gäller funktion och anpassning vilket påverkar patientsäkerheten. Överrapporte-

8 8(10) ring, vid byte av vårdgivare, är viktig för fortsatt uppföljning. Modellen lyfter fram att överrapporteringen kan ske när som helst under förskrivningsprocessen. Beslutsvägar och implementering Rehabchefer eller motsvarande inom ReKo Sjuhärad har fått en presentation av Modell för utvärdering och uppföljning av hjälpmedelsförskrivning i vårdkedjan Modellen har sedan antagits av ReKo chefsgrupp Förskrivare och andra berörda inom ReKo Sjuhärad fick information under en halvdag. Informationen gavs vid fyra tillfällen till totalt 262 personer. Det är respektive verksamhet som beslutar om lokala rutiner och handlingsplan för införande av modellen. Som ett stöd i den inledande implementeringen har projektgruppen besökt flera verksamheter. Diskussion Projektet har resulterat i en beslutad modell för likvärdiga och väl kända uppföljningsrutiner hos vårdgivarna inom Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad. Modellen tydliggör ansvarsfördelning och roller vid uppföljning i förskrivningsprocessen. Resultatet blir ökad kvalitet, nytta och säkerhet för brukaren vid hjälpmedelsanvändning och att författningskraven uppfylls. Den framtagna modellen kan användas för all hjälpmedelsförskrivning oavsett profession men projektet omfattar endast den förskrivning som görs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Förutsättningarna ökar för att förskrivningsprocessen ska fungera som en obruten vårdkedja vid byte av vårdgivare och ge en kostnadseffektivare hjälpmedelsanvändning. För att stärka vårdkedjetanken har projektet samverkat med informationsöverföringsprojektet inom arbetsterapi och sjukgymnastik. Information och utbildning till chefer och förskrivare har skett över vårdgivargränserna för att öka medvetenheten om de olika vårdgivarnas ansvar i förskrivningsprocessen. För att vårdkedjan ska fungera bra behövs kunskap i alla led om varandras roller och förutsättningar. Om alla har denna grund finns bättre förutsättning för optimal hjälpmedelsuppföljning. Modellen för utvärdering och uppföljning av hjälpmedelsförskrivning i vårdkedjan ger tydligt stöd för att skapa rutiner på verksamhetsnivå. Modellens fördel är att den präglas av en helhetssyn. Fokus ligger på förskrivningen där uppföljning är en del av förskrivningsprocessen som inte kan isoleras. Tidigare uppföljningsrutiner är ofta inriktade på funktionskontroll. Tyngdpunkten i denna modell ligger alltså på uppföljning av förskrivningen och inte uppföljning av hjälpmedelsprodukten. Löpande tekniska kontroller av hjälpmedlet under brukstiden är en stödprocess som i högre grad än hittills kommer att utföras av hjälpmedelsleverantör. Det finns dock en osäkerhet om hur det nya avtalet med hjälpmedelsleverantör kommer att utformas (beräknas träda i kraft under 2010). Dokumentationen av uppföljningar integreras enligt modellen i den vanliga dokumentationen som förskrivaren gör. För de verksamheter som tidigare gjort uppföljning med checklistor kan dokumentationens omfattning nu komma att förändras. Det kan upplevas som en nackdel att inte ha en separat checklista att fylla i vid uppföljningstillfället. I den manual som tagits fram för utvärdering och uppföljning (bilaga 3) poängteras att man bör ta reda på bakomliggande orsaker till eventuella risker. Syftet är att eliminera risk och få ökad patientsäkerhet. Viktiga utgångspunkter har varit Göteborgsmodellen och befintliga uppfölj-

9 9(10) ningsrutiner i ReKo Sjuhärad. Socialstyrelsens föreskrift om egenvård som träder i kraft 2009 ger stöd åt modell och manual. Utmaningen för vårdgivarna är att implementera modellen fullt ut då den är mer resurskrävande än befintliga sätt att följa upp. Modellen hjälper dem att ta sitt ansvar för återkommande och systematiska uppföljningar enligt SOSFS 2008:1. Implementering av modellen kommer att skapa förutsättningar för ökad kvalitet, nytta och säkerhet för brukaren vid hjälpmedelsanvändning enligt föreskriftens krav eftersom likvärdiga och väl kända uppföljningsrutiner då finns hos samtliga vårdgivare inom ReKo Sjuhärad. Den ger också effektivare hjälpmedelsanvändning eftersom återkommande uppföljning ger säkra och välfungerande hjälpmedel som passar för brukaren. Modellen tydliggör också ansvarsfördelning och roller i förskrivningsprocessen. Förskrivningsprocessen kommer också att fungera som en obruten vårdkedja vid byte av vårdgivare. Det är viktigt med rutiner för informationsöverföring mellan samtliga vårdgivare. Kontakten med informationsöverföringsprojektet var ett led i detta. Adekvat representation har varit en styrka i arbetet. Många olikheter finns i verksamheterna t.ex. journalprogram, lokala rutiner, administrativa rutiner att ta hänsyn till. Några kommer sannolikt att finnas kvar men det har varit nödvändigt att utgå ifrån för att få en samsyn och kanske också färre olikheter. Förhoppningen är att brukaren kommer att få samma information om hjälpmedelsuppföljning samt att uppföljning kommer att ske på likvärdigt sätt oavsett vårdgivare. Under projektet har framkommit behov av utförligare stöd till förskrivare i samband med hjälpmedelsförskrivning. Förslagsvis skulle förskrivarutbildningen innehålla mer konkret information kring olika hjälpmedelsgrupper, målsättning med hjälpmedlet och stöd av t.ex. checklistor. God kompetens redan vid förskrivning leder till minskade risker för brukare och färre brister vid uppföljningar. De risker som framkom i riskanalysen och som inte innefattas av modellen kan vara till nytta i andra sammanhang. Resultatet av riskanalysen återförs till uppdragsgivaren. För att modellen skall förbli aktuell, användarvänlig vore det bra med ett webbaserat forum där förskrivare/chefer/mar/mas kan utbyta erfarenheter i någon typ av idébank. Det efterfrågas också någon form av återkoppling framförallt av förskrivare som inte gör uppföljningar. Förslagsvis skulle uppföljning av modellens tillämpning kunna göras av studenter. En intressant fråga är också: hur påverkas avvikelser(antal/typ) som gäller medicintekniska produkter av förändrade rutiner? Tack Tack till referensgruppen som har varit ett värdefullt bollplank, Susanne Tresse för bearbetning av dokumentationen och Fredrik Larsson som hjälpt oss med riskanalysen samt till andra som engagerat sig.

10 10(10) Referenser. SOSFS 2008:1, Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) Lagen om medicintekniska produkter (SFS 1993:584) Alfredsson A, Strid M (2002), Information, utvärdering och uppföljning vid förskrivning av hjälpmedel till funktionshindrade. Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs Universitet Vårdvetenskapliga fakulteten, Institutionen för vårdpedagogik Hansen R, Tresse S & Gunnarsson R K (2004), Fewer accidents and better maintenance with active wheelchair check-ups: a randomized controlled clinical trial, Clinical Rehabilitation, Jun 2004; vol. 18 Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Hämtat från aspx Svenska Akademiens ordlista - SAOL, 13. uppl., (2007) Norstedts Akademiska Förlag Tips Borås stads rutin vid användning av personlyft. varigforrehabilitering/forpersonalinomaldreochhandikappomsorgen/medicintekniskaprodukter/anvandningavpersonlyft e1103cccb html Utvärdering och uppföljning av personligt förskrivna hjälpmedel (2003). Göteborgs hjälpmedelsgrupp (Länken är tillfälligt borttagen, dokumentet revideras). Handbokens idébank Uppföljningsprogram för manuella rullstolar. Bilagor Bilaga 1 a Riskanalysrapport och Bilaga 1 b Riskanalysformulär Hjälpmedelsförskrivningsprocessen Bilaga 2 Modell för utvärdering och uppföljning av hjälpmedelsförskrivning i vårdkedjan Bilaga 3 Manual för utvärdering och uppföljning av hjälpmedelsförskrivning i vårdkedjan Bilaga 4 Checklista för hjälpmedel med sittfunktion, inklusive kortversion