Årsbudget Verksamhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige

Transkript

1 Årsbudget 2017 Verksamhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige

2

3 Innehållsförteckning Kommunövergripande planer Inledning 1 Budgetprocess 5 Organisation 6 Vision och mål 8 God ekonomisk hushållning 11 Ekonomiska förutsättningar 13 Budgetförändringar 18 Finansiell analys 21 sid Kommunövergripande räkenskapsplaner Resultatbudget 26 Finansiella mål 28 Driftbudget 29 Balansbudget 30 Kassaflödesbudget 31 Investeringsbudget 32 Exploateringsbudget 38 Styrelse- och nämndsplaner Kommunstyrelsen Strategi- och Näringslivsenheten 39 Kommunkontoret 43 Räddningstjänsten 47 Tekniska nämnden 50 Samhällsbyggnadsnämnden 54 Socialnämnden 57 Bildningsnämnden 61 Valnämnden 66 Revisionen 66

4 Majoriteten har ordet Ett välfärdskontrakt för Oskarshamns kommun För ett år sedan meddelade vi att vi vill skriva ett kontrakt med dig som medborgare, ett kontrakt om att vi ska upprätthålla välfärden både idag och imorgon. Ett kontrakt som innebär att du ska känna dig trygg med att Oskarshamns kommun även i framtiden har en bra förskola och skola, att äldreomsorgen håller hög kvalitet och att det finns service i hela kommunen. Under det gångna året har vi succesivt byggt ut delar av den kommunala verksamheten för att vi ska upprätthålla vårt kontrakt gentemot dig som medborgare. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i årets budget att det arbete som påbörjades förra året ska fortsätta. Därutöver så föreslår vi också att en rad nya satsningar ska genomföras. Vår budget innehåller fortsatta satsningar för att du ska känna dig trygg i framtiden. Under de kommande åren kommer Oskarshamns kommun arbeta med att människor som lever på försörjningsstöd ska få ett jobb. Att människor har ett arbete att gå till är värdefullt för både individen och samhället. Vi satsar därför på att fler människor i Oskarshamns kommun ska få ett jobb att gå till. Det rika föreningslivet i vår kommun kommer under 2017 få mer pengar att dela på. De föreningar som engagerar sig i att människor ska komma in i vårt samhälle och etablera sig i Oskarshamns kommun kommer att under 2017 få dela på 500 tusen kronor extra. Därutöver så höjer vi skötselbidrag för de föreningar som äger sina anläggningar och på så sätt bidrar till att människor kan vara aktiva. Oskarshamn är en kommun som växer. Visionen är att Oskarshamns kommun år 2030 ska ha invånare. För att nå visionen krävs det att kommunen växer mer de närmaste åren. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet tror att Oskarshamns kommun kan fortsätta växa de närmaste åren. Vi har redan börjat arbetet med att bygga nya förskoleplatser, bygga till våra skolor och bygga nya bostäder. I vår budget kan du läsa om de satsningar vi vill göra i Oskarshamns kommun under de kommande åren. Att växa upp i Oskarshamns kommun Morgondagens utmaningar ställer nya och högre krav på förskola, fritidshem och skolan. För att möta dessa krav, fortsätter vi bygga ut antalet förskoleplatser i kommunen. Satsningen att bygga ut med ny teknik i våra skolor fortsätter. Satsningen är viktigt för att dagens barn ska ha möjlighet att möta morgondagens utmaningar i samhället och i arbetslivet. Elevförändringarna inom skolan ställer stora krav på framtiden, och på flexibilitet. För att möta utmaningarna väljer vi att satsa på att öka gymnasiets attraktivitet. Vår förhoppning är att flera av kommunens ungdomar ska välja att läsa på gymnasiet samtidigt som vi hoppas kunna attrahera ungdomar från andra kommuner. Vi satsar också för att förbättra samverkan mellan gymnasiet och regionens företag, detta med förhoppning om att dagens utbildning ska motsvara morgondagens förväntningar. Vi har också valt att satsa på fler fritidsaktiviteter för unga, det märks bland annat genom en fortsatt satsning på ungdomscafé och på en ny satsning för att arbeta med frågor unga tycker är viktiga. I budgeten satsar vi extra resurser för att skapa offentligt arrangerade musik- och kulturaktiviteter. Aktiviteterna ska vara kostnadsfria och sträva efter att låta barn och unga vara delaktiga i utövandet. I år inleder vi en satsning för att arbeta aktivt med genus och jämställdhet inför ungdomars studie och yrkesval. Alla unga ska känna sig fria att välja de utbildningar och yrken som lockar utifrån intresse och inte stereotypa uppfattningar. Att åldras i kommunen Utvecklingen är tydlig, allt fler människor lever allt längre. Kommunens utmaning är att låta alla människor åldras med värdighet. För att klara den utmaningen krävs flera boenden inom äldreomsorgen, därför påbörjas nu utbyggnationen av Solbacka. Ett första steg för utbyggnaden tas genom att det byggs nya förskoleplatser på Kikebo, vilket möjliggör en flytt av Mäster Palms förskola som idag finns i Solbacka. Pensionärerna i Oskarshamns kommun har under flera år talat om vikten av trygghetsboenden i kommunen. En boendeform som ger trygghet för den som vill sälja sitt hus, eller vill ha en trygghet runt hörnet. Vår ambition är tydlig Oskarshamn ska senast 2019 ha ett nytt trygghetsboende. Oskarshamns kommun ska vara en tillgänglig kommun och människor ska känna sig trygga att åldras här. Vi satsar de närmaste åren därför mer resurser på att möta de ökade behov av stöd och hjälp som människor i vår kommun behöver. Verksamheten inom omsorg för personer mer 1

5 funktionsnedsättning får stora resurser de kommande åren. En landsbygd i förändring Tillsammans kan människor, föreningar, företag och kommunen skapa bättre förutsättningar för människor att bo och leva i hela kommunen. Därför måste kommunen ställa upp med resurser för att olika aktörer ska kunna utveckla sin livsmiljö. Vi har därför anställt en landsbygdsutvecklare med uppgift att samordna våra resurser för att på bästa sätt stödja utveckling i hela kommunen. Vi har skapat en buffert för att medfinansiera projekt som sker med syfte att utveckla mindre tätorter, landsbygd eller skärgård. Under kommande år satsar vi resurser på att arrangera Landsbygdsdagarna för att skapa en mötesplats för att lyfta goda exempel. Tekniska nämnden har fått i uppdrag att under året utreda om och hur vi kan skapa mer belysning runt om i kommunen. I utredningen ska man ta hänsyn till hur ny teknik kan användas. Klimat- och miljöutmaningen En av morgondagens viktigaste frågor är hur vi ska klara klimatomställningen. I Oskarshamns kommun har vi gjort stora framsteg genom att systematiskt byta ut till fossilfria värmekällor i våra fastigheter, och jobbat med energieffektiviseringar. Nästa steg är bl.a. att arbeta systematiskt med giftfria miljöer, och ekologisk mat. För att möta framtiden krävs det att vi gör flera miljöförbättrande åtgärder idag. För att systematisera hållbarhetsarbetet fortsätter arbetet med att implementera Ekokommun. För att följa kommunens utveckling införs gröna nyckeltal. Det senaste årets arbete med hållbarhetsarbetet har redan gjort resultat. Kommunen klättrade i årets Miljöbarometer 120 placeringar och placerade sig på plats 70. kombiterminal för att utveckla kommunens befintliga näringsliv. Vi satsar därför mer resurser för att skapa industrimark till företag som vill expandera eller etablera sig här. Under 2017 kommer vi att införa avgiftsfri parkering i centrum, det möjliggörs av att vi under året flyttar resecentrum från stadskärnan till järnvägsstationen. En attraktiv arbetsgivare En förutsättning för att klara av välfärden är tillgången till utbildad personal. Personalen är vår viktigaste resurs varför vi ständigt måste arbeta med att öka kommunens attraktivitet som arbetsgivare. Det betyder att vi måste se över den lön, de arbetsvillkor samt den arbetsmiljön som våra anställda erbjuds. Vi kommer under året arbeta med att ta fram ett personalpolitiskt program där vi kommer att samverka med fackförbunden för att diskutera hur vi kan öka kommunens attraktivitet som arbetsgivare, detta för att stå starka i framtiden. Viktiga frågor att diskutera är då heltid och delade turer. Arbetet kommer från politiken att ledas av den nya personalpolitiska beredningsgruppen. Personal inom ett antal verksamheter kommer under 2017 få arbetskläder som är anpassade utifrån det arbete man utför. Den verksamhet som berörs är förskolor, förskoleklass, fritidshem, äldreomsorgen, omsorgen för personer med funktionsnedsättning, hemtjänsten samt hälso- och sjukvården. Peter Wretlund (Socialdemokraterna), Kommunstyrelsens ordförande Lena Granath (Vänsterpartiet) Tommy Skoog (Centerpartiet) Ingmarie Söderblom (Miljöpartiet) Det finns flera föreningar och organisationer som bidrar till att vi lokalt ska klara av miljöutmaningen. Under det senaste året har två nya organisationer som arbetar med vatten startat. Vi vill stödja dessa föreningar i arbetet med att arbeta med vattenfrågan och kommer därför ge ett bidrag om 50 tusen kronor vardera till vattenråden. Oskarshamns kommun tar också ett stort ansvar gentemot framtida generationer genom hamnsaneringen som har börjat under hösten. En stad i förändring Staden står inför en av sina största förändringar, och flera byggnationer planeras. I centrala Oskarshamn planeras för byggnation av bostäder på Mejeriplanen, Gölkärret och Inre hamnen. Därtill står vi inför utmaningen att skapa ny industrimark för att klara av framtida etableringar, men också byggnation av 2

6 Inledning FÖRUTSÄTTNINGAR Som alla vet så lever vi i en föränderlig värld som gör att det blir svårt att förutse exakt hur den ekonomiska utvecklingen blir framåt. Både regeringens budgetproposition och SKL ( Sveriges kommuner och landsting) prognoser sträcker sig till 2017, sedan har de beräknat sina underlag med kalkyler och antaganden på hur de ekonomiska utvecklingen förväntas bli. VÅR OMVÄRLD Kommunernas ekonomi påverkas av omvärldsfaktorer. Sverige befinner sig i en högkonjunktur som kommer att trappas av enligt Sveriges kommuner och landsting. Det är tack vare utvecklingen av inhemsk efterfrågan som svensk ekonomi har tagit sig upp ur lågkonjunkturen som följd av finanskrisen. Inflationen har varit låg under en längre tid men beräknas öka från och med Skatteunderlaget beräknas minska 2017 och framåt detta är främst en konsekvens av nedjusterad löneutveckling. Med utgångspunkt att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomi är i balans i slutet av 2017 bedöms skatteunderlaget inte längre öka i samma takt som tidigare. Befolkningen i Sverige blir allt äldre och dessutom förväntas en babyboom liknande den vi hade Folkmängden beräknas också växa snabbare än vanligt som en följd av flyktingsituationen. Migrationsverket har i och för sig nedreviderat sin prognos för inkommande flyktingar sedan februari 2016, men det är fortfarande oroligt i mellanöstern som vi inte vet hur det kommer att påverka Sverige. Kostnaderna och investeringarna bedöms öka vilket gör att kommunsektorn i Sverige kommer i ett mycket svårt läge framöver. Regeringen lämnade i september 2016 sin budgetproposition för 2017 och framåt. Tyngdpunkten i regeringens framställning ligger på perioden medan utvecklingen redovisas mer översiktligt. Det som är den stora förändringen är tillskottet till kommuner och landsting på 10 miljarder från och med 2017 för mer resurser i välfärden. Beräkningen av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag baseras på prognoser från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). De generella statsbidragen består i princip av inkomstutjämning och kostnadsutjämning där kommunerna i Sverige får ett bidrag eller betalar en avgift. Oskarshamns kommun erhåller ett bidrag i inkomstutjämningen och betalar en avgift till kostnadsutjämningen. Utjämningssystemets syfte är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunerna oberoende av skattekraft och opåverkbara kostnader. NÅGRA AV PLANPERIODENS HÄNDELSER Bokslutet för 2016 förväntas visa ett mycket bra resultat. Även budgeten för 2017 ger utrymme för en del satsningar. Däremot visar prognoserna för 2018 och 2019 på betydligt tuffare förutsättningar. Tendensen förstärks ytterligare för planperioden därefter. Därför finns det all anledning att vara vaksam på kommande intäkts- och kostnadsutveckling. Oskarshamn är just nu inne i ett expansivt skede. Vårt näringsliv har en mycket bra utveckling. Befolkningen ökar. Omfattande investeringar har gjorts, och kommer att göras, såväl inom näringslivet, som inom den offentliga sektorn. Det finns dock en del orosmoln på himlen. E.ON:s beslut att avveckla reaktorerna O1 och O2 innebär att ett antal arbetstillfällen försvinner. Redan nu har underleverantörer drabbats av neddragningarna. Vi startar därför upp ett projekt som syftar till att ge dessa företag stöd i att hitta nya marknader och utveckla sina produkter. Flera kontakter har också tagits på regeringsnivå för att få stöd i det omställningsarbete som behöver göras. Oskarshamn står också inför en ny situation som ingen kunde förutse för bara några år sedan. Vi har en akut bostadsbrist. Även om många bostadsprojekt är på gång så tar det tid att slutföra dessa. Vi kommer därför med all sannolikhet att behöva hitta former för hur vi kan få tillgång till, och producera, nya bostäder på betydligt kortare sikt. Den omfattande stadsutveckling som nu påbörjats kommer att fortsätta under planperioden. Byggnationen av bostäder och hälsocentral samt folktandvård på Mejeriplan kommer att vara klar Coop kommer att påbörja sin utbyggnad i centrum. Vårt nya torg, Döderhultarns plats, kommer att färdigställas. Den nya parkeringsytan vid nuvarande resecentrum påbörjas efter årsskiftet. Vårt nya resecentrum vid järnvägsstationen kommer att stå färdigt under Utvecklingen av vårt nya externhandelscentrum fortsätter. Som kronan på verket påbörjas arbetet med att skapa vår nya stadsdel i Inre hamnen. Som ett led i att stärka vår centrumhandel kommer parkeringen i centrum vara avgiftsfri från och med halvårsskiftet Den sanering av hamnbassängen som nu påbörjats kommer att slutföras under planperioden. Likaså kan vi förvänta oss ett avgörande i frågan om SKB får tillåtlighet att bygga ett slutförvar i Östhammar och en inkapslingsanläggning i Oskarshamn. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunfullmäktige har beslutat om finansiella mål, verksamhetsmål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Målet för verksamheternas netto- 3

7 kostnader i förhållande till summan av skatteintäkter och statsbidrag har sänkts och ska uppgå till max 100 % senast För 2017 får detta nyckeltal uppgå till max 100.6% som motsvarar nettokostnader på ca mkr. Måltalet för de skattefinansierade investeringarna föreslås vara 9,1% av skatteintäkter och statsbidrag vilket motsvarar ca 136 mkr för Kommunen har tidigare haft väldigt höga nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag jämfört med andra liknande kommuner. Detta har varit möjligt då kommunen haft stor finansiell avkastning på sina tillgångar och som till stora delar har använts till verksamheterna. Då de finansiella intäkter och kostnader löper stor risk att variera kraftigt, vilket inträffade vid den senaste finanskrisen, har kommunfullmäktige beslutat att minska beroendet av detta finansnetto. Dessutom har de höga verksamhetskostnaderna medfört ett stort negativt balanskravsresultat. Kommunfullmäktige har därför beslutat om en åtgärdsplan för att återställa detta underskott. Åtgärdsplanen beslutades 2013 och omfattar följande: Att socialnämndens utvecklingsarbete ska sänka de höga verksamhetskostnaderna med ca mkr Att det finansiella målet sänks till 100 % Att det ska råda en allmän återhållsamhet i alla nämnder för att hålla kostnaderna nere Att frigöra finansnettot så det kan bidra till att återställandet. Det negativa ackumulerade balanskravsresultatet uppgick till -243 mkr vid årsbokslutet 2015 och inför årsbokslutet 2016 är prognosen -173 mkr. Enligt åtgärdsplanen bedöms balanskravsunderskottet vara återställt senast 2023, dvs om finansnettot är 27 mkr per år. Det budgeterade finansnettot framöver kommer inte uppnå 27 mkr, vilket gör att det kan komma att ta längre tid att återställa underskottet. Detta beror på att kommunen kommer behöva finansiera kommande års stora investeringsvolym med extern upplåning, vilket påverkar finansnettot. Vid summeringen av 2015 års nettokostnader för våra verksamheter så har i stort sett alla nämnder sänkt sina kostnader i förhållanden till jämförbara kommuner. 4

8 Budgetprocess Enligt kommunallagen ska alla kommuner upprätta en verksamhetsplan för de kommande tre åren varav det första året utgör budgetåret preliminär tidplan för kommande budgetprocess nov (budget 2017) Syftet är att ange och beskriva de övergripande målen för kommunens verksamhetsområden och hur dessa mål ska uppnås och finansieras. Planen ska i första hand ses som vägledande och styrande i fråga om formulerade mål såväl som verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Det förutsätts att verksamheten bedrivs inom de i planen angivna ekonomiska ramarna. I november, ett år före budgetåret, upprättas en preliminär tidplan för den kommande budgetprocessen. I december utvärderas det gångna årets budgetprocess och en kort information ges kring det aktuella årets bokslut och de kommande årens budgetförutsättningar. I mars, året före budgetåret, hålls planeringsdagar där budgetberedning, nämndspresidier, ordförande och VD i majoritetsägda bolag samt företrädare för de större fackliga organisationerna deltar för att diskutera den kommunala verksamheten i ett helhetsperspektiv. På planeringsdagarna presenteras budgetrapporten som innehåller benchmarking, tidserieanalyser, befolkningsprognos och demografieffekter. Förvaltningarna presenterar sina verksamheter med fokus på förutbestämda områden. I mars beslutar kommunstyrelsen om vilka budgetramar som nämnderna ska arbeta med inför kommande planperiod. Efter att budgetanvisningar har skickats ut arbetar nämnderna, under april till augusti, med sina budgetramar, konsekvensbeskrivningar samt förslag till utveckling och effektivisering av sina verksamheter. Arbetet med investeringsbudgeten för kommande planperiod genomförs parallellt med det förberedande arbetet med driftbudgeten under våren. Investeringsbudgeten beslutas av kommunfullmäktige i juni. Detta innebär att verksamheterna i god tid kan planera för de investeringsprojekt som startar upp tidigt i budgetåret. I augusti lämnar nämnder och förvaltningar in sina budgetpaket. I september arbetar budgetberedningen med nämndernas budgetpaket. Budgetberedningen beslutar om ett budgetförslag till kommunstyrelsen. I oktober beslutar kommunstyrelsen om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige avseende driftbudget, taxor och avgifter samt kommunal skattesats. I november fastställer kommunfullmäktige budget och verksamhetsplan för kommande planperiod, taxor och avgifter samt den kommunala skattesatsen mars mars april april maj juni aug sep okt nov dec 2017 jan planeringsdagarna kommunstyrelsens driftbudgetramar nämndernas driftbudgetarbete budgetberedningens arbete med investeringsbudget och exploateringsbudget kommunstyrelsens förslag till investeringsbudget och exploateringsbudget kommunfullmäktige beslut till investeringsbudget och exploateringsbudget inlämning av nämndernas budgetpaket budgetberedningens arbete och beslut om driftbudget, taxor och avgifter samt kommunal skattesats Kommunstyrelsen beslutar om driftbudget, taxor och avgifter samt kommunal skattesats kommunfullmäktige fastställer budget, taxor och avgifter samt kommunal skattesats utvärdering av årets budgetprocess budgetåret börjar 5

9 Organisation KOMMUNALA ORGANISATIONEN Kommunfullmäktige 49 ledamöter samordnar kommunens verksamheter, bereder ärenden till kommunfullmäktige och föreslår beslut. Nämnder Nämnderna består av politiker som utses av kommunfullmäktige. Nämnden är den politiska ledningen för ett speciellt kommunalt ansvarsområde. En viktig uppgift för nämnden är att, till det egna ansvarsområdet, anpassa de övergripande mål, beslut och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt. Strategi- och Näringslivsenhet Socialförvaltning Tekniska kontoret Kommunkontor Revision 5 ledamöter Socialnämnd 11 ledamöter Teknisk nämnd 9 ledamöter Kommunstyrelse 13 ledamöter POLITISK ORGANISATION Valnämnd 5 ledamöter Bildningsnämnd 11 ledamöter Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter Räddningstjänst Bildningsförvaltning Samhällsbyggnadskontor Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av folkvalda politiker. Kommunfullmäktige fattar alla viktigare principbeslut, t ex beslut om riktlinjer för kommunens verksamhet, kommunalskatt, budget och andra större övergripande frågor. Mandatfördelning i kommunfullmäktige : Parti S V M Kd C Fp Mp Sd Totalt Utskott Varje nämnd har ett arbetsutskott som bereder nämndens ärenden. Även kommunstyrelsen har ett arbetsutskott som bereder kommunstyrelsens ärenden. FÖRVALTNINGSORGANISATION Kommundirektören Kommundirektören är kommunens högste tjänsteman och har en aktiv roll i kommunens utvecklingsarbete och ansvarar för att organisationens verksamheter bedrivs med ett helhetsperspektiv. Kommundirektören är förvaltningschefernas chef. Förvaltningschefer Till varje nämnd finns en förvaltning som arbetar inom det specifika verksamhetsområdet och verkställer de politiska besluten. Varje förvaltning har en förvaltningschef som ansvarar för arbetet inom förvaltningen. Förvaltningar Strategi- och näringslivsenheten, Kommunkontoret och Räddningstjänsten är tjänstemannaförvaltningar som lyder direkt under kommunstyrelsen. Socialförvaltningen är knuten till socialnämnden och tekniska kontoret till tekniska nämnden, bildningsförvaltningen till bildningsnämnden och samhällsbyggnadskontoret till samhällsbyggnadsnämnden. Ledamöter Revisionen Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och granskar den kommunala verksamheten med kommunallagen och god revisionssed som grund. Valnämnd Valnämnden ansvarar för genomförandet av allmänna val, EU-val och vid förekommande folkomröstningar. Kommunstyrelse Kommunstyrelsens ledamöter utses av kommunfullmäktige och har det övergripande ansvaret för kommunens förvaltning. Kommunstyrelsen leder och 6

10 KOMMUNKONCERNEN Oskarshamns kommun har fyra helägda dotterbolag och är delägare i tre bolag. Oskarshamns kommun Byggebo i Oskarshamn AB 100% Oskarshamns Utvecklings AB (100 %) Oskarshamns Utvecklings AB bedriver flygverksamhet vid Virkvarn norr om Oskarshamn. Linjetrafiken upphörde i april I februari 2015 beslutades att flygplatsen ska vara en fungerande flygplats utan instrumentflyg under två års tid och därefter utvärderas Omsättning 0 mkr 2,0 mkr Resultat efter finansnetto -1,5 mkr -20,1 mkr Soliditet 97,2% 95,5 % Oskarshamn Energi AB 50% Oskarshamns Hamn AB 96% Oskarshamns Utvecklings AB 100% Stiftelsen Forum 100% Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50% Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100% Byggebo i Oskarshamn AB (100 %) Byggebo är ett bostadsföretag som har till sin verksamhet att förvärva, äga, bebygga, förvalta och sälja fastigheter eller tomrätter med bostäder, lokaler eller andra anläggningar. Stiftelsen Forum (100 %) Stiftelsen Forum hyr ut lokaler och kontor samt bedriver ett konferenscenter med teatersalong, kontorshotell, vandrarhem och hotell Omsättning 15,2 mkr 14,9 mkr Resultat efter finansnetto 0,4 mkr 0,0 mkr Soliditet 5,0% 3,0 % Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell (50 %) Verksamheten består av hotellrörelse och tillhör hotellkedjan Best Western Hotels. Enligt stadgarna subventionerar hotellet boende för nordiska sjömän Omsättning 6,7 mkr 7,0 mkr Resultat efter finansnetto 0,2 mkr 1,9 mkr Soliditet 33,0% 79,0 % Oskarshamns Hamngods & Terminal AB (100 %) Bolaget bedriver ingen verksamhet utan är vilande Omsättning 195,7 mkr 187,7 mkr Resultat efter finansnetto 23,6 mkr 7,6 mkr Soliditet 12,7% 10,3 % Oskarshamns Energi AB (50 %) Oskarshamns Energi AB levererar el, värme, biogas samt tjänster och entreprenader Omsättning 224,8 mkr 220,2 mkr Resultat efter finansnetto 34,8 mkr 39,9 mkr Soliditet 46,0% 51,0% Oskarshamns Hamn AB (96 %) Oskarshamns Hamn AB bedriver hamnoperativ verksamhet såsom lossning och lastning av fartyg, bogsering, maskinuthyrning, transporter och terminalverksamhet Omsättning 74,3 mkr 72,8 mkr Resultat efter finansnetto 8,9 mkr 3,3 mkr Soliditet 46,0% 43,0 % 7

11 Vision och mål Visionen beskriver ett önskat framtida tillstånd i ett tidsperspektiv på 30 år. Den ska vägleda och styra kommunens organisation mot en gemensam bild i framtiden. Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. De kommunövergripande målen och nämndernas verksamhetsmål redovisas i den balanserade styrkortsmodellen och omfattar fyra olika perspektiv. Dessa är ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling som är alla lika viktiga för att få balans i verksamheterna. Varje perspektiv har ett styrkort med följande innehåll: Mål anger vad som ska uppnås Framgångsfaktor anger hur man ska uppnå målet Nyckeltal anger hur framgångsfaktorn mäts Mättid anger när nyckeltalet ska mäts Måltal anger vad nyckeltalet ska uppgå till Uppfyllelsetid anger när målet ska vara uppfyllt Målen och de balanserade styrkorten ska användas på alla nivåer i organisationen och vara i fokus både i budget och bokslut. Den röda tråden mellan kommunfullmäktiges styrkort och nämndernas styrkort är att kommunfullmäktiges framgångsfaktorer är nämndernas mål. Nämnderna formulerar egna framgångsfaktorer som är specifika för sina verksamheter och dessa ska bidra till att de övergripande målen uppnås. EKONOMI Mål: God ekonomisk hushållning Framgångsfaktor: Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Kommunfullmäktige har beslutat om riktlinjer för en god ekonomisk hushållning. En förutsättning för att uppfylla detta är att löpande intäkter ska täcka löpande kostnader. Det innebär i praktiken att de totala nettokostnaderna för verksamheterna inte ska vara större än kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska 100 % vara uppfyllt i slutet av Delmålet för 2016 är 100,6 % men år 2017 och framåt nås målet om 100,0 %. I delårsbokslutet per gjordes en helårsprognos för 2015 som visar att målet om nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag uppnås med ett utfall om 98,3 % med en positiv avvikelse mot målet om 90 mkr. Framgångsfaktor: Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar För att uppnå god ekonomisk hushållning så har kommunfullmäktige även beslutat om att begränsa nivån på de skattefinansierade investeringarna, dels för att inte binda upp rörelsekapitalet i fasta tillgångar, dels för att hålla en rimlig nivå på avskrivningarna som ingår som en del i verksamhetskostnaderna. Målet från och med 2017 är att de skattefinansierade investeringarna inte ska överstiga 4,5 % av skatteintäkter och statsbidrag. Detta mål kommer att revideras på kommunfullmäktige i november 2016 med anledning av de omfattande investeringarna som planeras under planperioden. I samband härmed kommer också beslutas om en omklassificering av ett antal exploateringsprojekt till skattefinansierade investeringsprojekt. Det nya målet för skattefinansierade investeringar kommer att uppgå till 9,1 %. av skatteintäkter och statsbidrag. Över tid är det inte möjligt att ligga på den investeringsvolymen. Men i det utvecklingsskede som kommunen befinner sig i med stadsutvecklingen och Inre hamnen så kommer måltalet tillfälligt vara 9,1 % under åren Därefter är det dock nödvändigt att återigen komma ner på investeringsnivåer på 4,5 %. MEDBORGARE Mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Framgångsfaktor: Delaktiga medborgare För att uppnå målet med delaktiga medborgare pågår sedan några år ett arbete som kallas för Ett Oskarshamn, utvecklingen av inre hamnen, hamnsaneringen, framtidsdagar, arbetet med översiktsplanen, förbättrad kommunikation om kommunens verksamheter som ska bidrag till att målet uppnås. Vid senaste SCB-mätningen 2015 var utfallet av Nöjd- Inflytande-Index 38. Målet är ett index på 40 som även betraktas som en godkänd nivå av SCB. Målet uppnåddes inte vid senaste mätningen. Framgångsfaktor: God kommunal service Kommunen arbetar systematiskt för att stärka medborgarperspektivet i sitt dagliga arbete. I det värdegrundsarbetet som bedrivits har medborgarperspektivet en central plats. Drivkraften är att förstå olika medborgares behov och att sträva efter att kommunens medborgare ska vara nöjda med den kommunala servicen. Inom ramen för servicecenters uppdrag och företagslotsen pågår ett arbete för att ge en snabb och god service. För att öka kunskapen om hur kommunens medborgare uppfattar de tjänster som levereras deltar kommunen i olika undersökningar som fokuserar på kundnytta och kundtillfredsställelse. Några mätmetoder är SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) undersökning Insikt som fokuserar på hur företagen uppfattar kommunens service. SCB:s Nöjd- Medborgar-Index mäter upplevd kommunal service för de flesta kommunala verksamheterna. 8

12 Målet är ett index på 54, som även enligt SCB är en godkänd nivå. Vid den senaste SCB-mätningen 2015 var utfallet av Nöjd-Medborgar-Index 49 vilket innebar att målet inte uppnåddes vid mätningen. Framgångsfaktorerna Attraktiva boendeformer och Goda förutsättningar till försörjning föreslås utgå ur de övergripande balanserade styrkorten med hänvisning till att kommunen inte förfogar över möjligheten att påverka dessa framgångsfaktorer MEDARBETARE Mål: Attraktiv arbetsgivare Framgångsfaktor: Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Kommunen har kommit in i ett skede som innebär många pensionsavgångar framöver. Vid nyrekrytering kommer kommunen att konkurrera med andra arbetsgivare och dessutom möta en ny generation på arbetsmarknaden med delvis andra krav och förväntningar. För att kunna nyrekrytera personal samt behålla och utveckla befintlig personal är det viktigt att våra arbetsplatser är attraktiva. Personalens samlade kompetens är kommunens viktigaste resurs. Kompetensförsörjning är processen som fortlöpande ska säkerställa att kommunen har medarbetare med rätt kompetens på rätt plats och i rätt tid. Medarbetarna ska ges möjlighet att utvecklas genom intressanta arbetsuppgifter i en lärande organisation. Kompetensutveckling ska stimulera till kreativitet och utveckling av både medarbetare och verksamhet. Kommuninvånarna ska se kommunens medarbetare som kompetenta, serviceinriktade och handlingskraftiga. Målet är att andelen anställda som har en individuell utvecklingsplan ska uppgå till minst 50 %. Utfallet ska mätas i december Implementering av metod och system har påbörjats. Framgångsfaktor: Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Ett tydligt ledarskap och aktivt medarbetarskap är en förutsättning för att skapa attraktiva arbetsplatser. Våra ledare är goda representanter för kommunen. De har en hög kompetens inom sitt verksamhetsområde och tar ett helhetsansvar för sitt uppdrag. Tillsammans med sina medarbetare arbetar de för att nå uppställda mål. Arbetet präglas av ansvarstagande, påverkan, lojalitet, tillit och förtroende. Undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang (HME) mäter medarbetarnas motivation, ledarskapet och styrning och genomförs vartannat år. Ny mätning görs i slutet av Framgångsfaktor: Goda arbetsvillkor Utgångspunkten är att goda arbetsvillkor leder till trivsel och effektivitet som dessutom ökar möjligheterna att attrahera nya medarbetare. Arbetsvillkorindexet (AVI) beskriver arbetsvillkoren ur medarbetarnas perspektiv och är sammanvägd av olika indikatorer: anställningstrygghet (andel tillsvidareanställda) arbetsersättning (kostnad per timme) chefskap (möjlighet att bli chef) kompetensutveckling (utbildning) arbetsbelastning (övertid) arbetsmiljö (korttidssjukfrånvaro) personalansvar (antal anställda per chef) rehabiliteringsbehov (långtidssjukfrånvaro) turbulens (avgångar) Målet är ett AVI-index på 120. Mätningen 2016 visar ett AVI-index på 99 vilket innebär målet inte uppnåtts och trenden visar att den negativa målavvikelsen har ökat. Framgångsfaktor: Ökad närvaro Kommunen ska ha en så hög grad av närvaro på arbetet som möjligt. Arbetet ska organiseras så att våra resurser kan utnyttjas på ett effektivt sätt. Faktisk arbetad tid i förhållande till den totala arbetstiden mäter hur resurseffektiva kommunen är. I handlingsplanen för att nå målet kring ökad närvaro finns underliggande nyckeltal och mål, t ex att minska långtidssjukfrånvaron, korttidssjukfrånvaron och övrig frånvaro. Måltalet för den faktiskt arbetade tiden i förhållande till den totala arbetstiden är 80 %. Utfallet per uppgår till 79,2 vilket är en positiv avvikelse mot målet.. UTVECKLING Mål: Ökad tillväxt Samtliga framgångsfaktor under utvecklingsperspektivet Utveckling av god infrastruktur och kommunikation, Breddat näringsliv och Attraktiv kommun föreslås utgå ur de balanserade styrkorten. Detta med hänvisning till att kommunen inte förfogar över möjligheten att påverka målen. Det är dock viktigt att betona att kommunen inte kommer att sluta arbeta för att dessa mål ska realiseras. 9

13 ÖVERGRIPANDE BALANSERADE STYRKORT EKONOMI Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid God ekonomisk hushållning Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Verksamheternas nettokostnader dividerat med skatteintäkter och statsbidrag augusti och december 100 % 2018 Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar dividerat med skatteintäkter och statsbidrag augusti och december 4 % 4,5 % 2016 Varje år fr.o.m MEDBORGARE Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Attraktiv kommun med hög livskvalitet Delaktiga medborgare Nöjd-inflytande-index (NII) med ett index baserat på kommunstorlek. Vartannat år NII God kommunal service Nöjd-medborgar-index (NMI) Vartannat år NMI MEDARBETARE Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Attraktiv arbetsgivare Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Andel anställda som har en individuell utvecklingsplan Årligen Minst 50 % 2017 Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap HME-enkäten Vart tredje år med start vår 2011 Ökning med 5 % 2017 Goda arbetsvillkor Arbetsvillkorsindex (AVI) Varje år AVI-index Ökad närvaro Faktisk arbetad tid i förhållande till total arbetstid augusti och december 80 %

14 God ekonomisk hushållning KOMMUNALLAGENS KRAV Att kommuner har en god ekonomisk hushållning och sköter sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt kan tyckas självklart. Kommunerna får inte förbruka mer resurser än de har och därigenom äventyra kommande generationers möjligheter att finansiera sin välfärd. Det självklara är inte alltid det enkla när angelägna behov, politiska ambitioner och osäkra planeringsförutsättningar ska inordnas i de ekonomiska ramarna. Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, både på kort och på lång sikt, och kommunerna ska besluta om egna riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserv. RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I OSKARSHAMNS KOMMUN Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om kommunövergripande ekonomiska mål kopplade till god ekonomisk hushållning och har sedan 2013 även beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för Oskarshamns kommun. Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva konsumerar. Kommunen ska vara väl förberedd på att kunna möta kraven på kommunal verksamhet genom att både verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning både på kort och på lång sikt. Kommunens resurser behöver användas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt, verksamhetsmålen och de finansiella målen ska vara i fokus och arbetas med så att de uppfylls. Dessutom ska balanskravsresultatet enligt kommunallagen uppnås. För att uppnå en god ekonomisk hushållning behöver flera faktorer samverka och det behöver finnas ett samband mellan målen (finansiella mål, verksamhetsmål) resursåtgången, (kostnader/ resurser som krävs) prestationerna (vad som utförs) resultaten (utfallet av det som utförs) och kvaliteten (hur det utförs) samt effekterna av detta En annan förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att löpande intäkter täcker löpande kostnader, dvs att verksamheternas nettokostnader inte är högre än skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att nettokostnaderna inte bör öka i snabbare takt än vad skatteintäkter och statsbidrag gör. Om kostnaderna under ett år överstiger intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion. För att uppnå kravet på god ekonomisk hushållning behövs: en ekonomi i balans en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomin verksamheterna de mål som finns Vid eventuella avvikelser är det viktigt att åtgärder vidtas. RESULTATUTJÄMNINGSRESERV (RUR) Enligt kommunallagen är det möjligt att reservera delar av ett positivt balanskravsresultat till en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Syftet är att kunna bygga upp en reserv under goda tider som kan användas under år med svag skatteunderlagsutveckling vilket bör skapa större stabilitet för de kommunala verksamheterna. Att reservera medel till en resultatutjämningsreserv kräver att balanskravsresultatet är positivt. En avsättning till en resultatutjämningsreserv innebär att årets balanskravsresultat minskar och det medför i sin tur att ett ackumulerat negativt balanskravsresultat blir ännu mer negativt. Oskarshamns kommun har ett stort ackumulerat negativt balanskravsresultat att återställa. Då det inte kan anses som god ekonomisk hushållning att i dagsläget avsätta medel till resultatutjämningsreserv har kommunfullmäktige beslutat att avvakta med att fastställa riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserv. BALANSKRAVSRESULTATET Ett balanskravsresultat är det resultat som kommunen redovisar efter att reavinster och reaförluster samt uppskrivning och nedskrivning av finansiella tillgångar har återförts. När balanskravsresultatet är negativt ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att återställa detta inom tre år. I vissa fall går det att åberopa synnerliga skäl för hela eller delar av ett negativt balanskravsresultat. Sedan balanskravet infördes i kommunallagen år 2000 har Oskarshamns kommun flera gånger redovisat negativa resultat som främst orsakats av höga verksamhetskostnader. Kommunen har på olika sätt försökt att återställa de negativa balanskravsresultaten. Fram till 2007 bedömdes att det dåvarande finansiella målet, om att inflationsskydda det egna kapitalet, skulle bidra till att återställa balanskravsresultatet. Målet visade sig vara mycket svårt att uppnå är numera upphävt. Under 2011 beslutade kommunfullmäktige att retroaktivt åberopa synnerliga skäl för delar av underskotten. 11

15 Kommunfullmäktige beslutade 2013 om en åtgärdsplan för att återställa kommunens negativa balanskravsresultat: socialnämndens utvecklingsarbete som ska leda till att de minskar sina överkostnader med mkr det finansiella målet sänks till 100 % allmän återhållsamhet och kostnadseffektivitet i kommunens alla verksamheter finansnettot ska användas till att bidra till återställandet av det negativa balanskravsresultatet Åtgärdsplanen ska bidra till en sänkning av verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag så att det finansiella målet når 100 % senast 2018, dvs vid utgången av innevarande mandatperiod. Finansnettot ska kunna bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet. Detta underskott bedöms enligt tidigare prognoser vara återställt senast år Denna tidsplan är beräknad på ett finansnettoöverskott på 27 mkr per år. Det ackumulerade negativa balanskravsresultatet uppgick till: Årsbokslut : -278,2 mkr Årsbokslut : -242,8 mkr Årsprognos : -173,4 mkr BALANSKRAVSUTREDNING (mkr) Bokslut 2015 Prognos 2016 Budget 2017 VP 2018 VP 2019 Ingående ackumulerat balanskravsresultat att reglera -278,4-242,8-173,4-158,3-136,1 Årets resultat 29,1 92,4 15,1 22,2 20,8 samtliga realisationsvinster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet -50,5-27,2 0,0 0,0 0,0 vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 3,2 5,1 0,0 0,0 0,0 orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -18,2 70,3 15,1 22,2 20,8 medel till resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 medel från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 synnerliga skäl 53,7-0,9 0,0 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat 35,5 69,4 15,1 22,2 20,8 Utgående ackumulerat balanskravsresultat att reglera -242,8-173,4-158,3-136,1-115,3 BERÄKNING AV RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Beräkning årets resultatutjämningsreserv Bokslut 2015 Prognos 2016 Budget 2017 VP 2018 VP 2019 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 1324,6 967,9 1497,9 1531,7 1571,8 1% av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 13,2 9,7 15,0 15,3 15,7 Årets resultat enligt resultaträkningen, se ovan 29,1 92,4 15,1 22,2 20,8 1) Årets resultat som överstiger 1% av skattintäkter, statsbidrag och utjämning 15,9 82,7 0,1 6,9 5,1 Årets resultat efter balanskravsjusteringar, se ovan -18,2 70,3 15,1 22,2 20,8 2) Årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1% av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning -31,4 60,6 0,1 6,9 5,1 Möjlighet att sätta av till resultatutjämningsreserv (det lägsta av 1 och 2) 0 60,6 0,1 6,9 5,1 12

16 Ekonomiska förutsättningar OMVÄRLDSFAKTORER Omvärldsfaktorer, dvs händelser i världsekonomin och i den svenska ekonomin, påverkar kommunernas ekonomi. Nedan beskrivs mycket kort bedömningen av några av omvärldsfaktorerna såsom BNP-tillväxten, konjunkturen, inflationen och skatteunderlaget. Tillväxten Den relativta starka tillväxten har varit möjlig trots en svag utveckling i omvärlden. Detta beror främst på en stark inhemsk efterfrågan. Jämfört 2014 med 2,9% med 2016 med 4,1%. Höga bostadsinvesteringar inom kommunsektorn ökar från 2016, 9,2 % till 2017 med 13,5 %. De låga räntorna bidrar till att tillväxten i Sverige utvecklas stabilt och att arbetslösheten sjunker. Tillväxten i svensk ekonomi har trots den svaga efterfrågan från omvärlden varit relativt god de senaste åren. Arbetslösheten kommer att ligga på 6.3% och förväntas sjunka. Men det som händer i omvärlden kommer att påverkar oss. Brexit (Storbritanniens önskan att utträda ur EU) och USAs nye president talar för handelsbegränsningar. Hur detta kommer att påverka svensk export vet vi inte i dagsläget. Konjunkturen Konjunkturåterhämtningen i världen fortsatte under inledningen av 2016, även om den globala BNPtillväxten var måttlig. Svensk ekonomi har nått konjunkturell balans för första gången på åtta år. Detta innebär att det varken är hög- eller lågkonjunktur förstärks konjunkturen men på längre sikt kommer den att avmattas antas utvecklingen vara i linje med trendmässigt tillväxt vilket innebär en väsentligt svagare utveckling i ekonomin framöver. Men det finns en stor osäkerhet i prognosmaterialet från SKL, eftersom detta baserar sig på rena beräkningar av ekonomiska regler. Inflationen Inflationen har varit låg under en längre tid och är låg i hela Europa. När konjunkturen i omvärlden växer sig starkare stiger efterfrågan på svenska varor och tjänster. Tillsammans med en starkare efterfrågan i Sverige bidrar det till att priserna höjs i takt med att kostnaderna stiger. Inflationstakten bedöms tillta från och med i år. Det finns en tydlig trend uppåt och inflationen väntas vara enligt KPI nära tre procent Skatteunderlaget För inkomståret 2016 bedöms skatteunderlagstillväxten bli drygt tre procent. Under den konjunkturella återhämtningen 2015 och 2016 ökar sysselsättningen och därmed ökar skatteunderlaget. Ökningen beror även på ökning av löner och pensioner samt ändrade avdragsregler för bl a pensionssparande och framåt kommer de demografiska (kommunens befolkningssammansättning) kostnaderna öka snabbare än skatteunderlaget. Enligt SKL:s beräkning för kommer skatteunderlager ligga -1,0 till -1,5 % under de demografiskt betingade kostnaderna. Kommunsektorns ekonomi Trots en god BNP-tillväxt på drygt tre procent samt god utveckling av sysselsättning och skatteunderlag 2016 bedöms att resultaten i kommuner och landsting kommer att försämras. Detta förklaras av att det blir allt fler äldre, en snabb befolkningstillväxt som en följd av flyktingkrisen samt ökade kostnader för verksamheterna. Den framtida kraftiga ökningen av det demografiska trycket har tidigare förväntas komma efter 2020, men har tidigarelagts. Kommunsektorns ekonomi är därmed i ett mycket svårt läge framöver. Effektiviseringar i form av tekniska lösningar och mer samverkan kommuner, landsting och staten emellan krävs för att kunna hantera kostnadstrycket. SKLs bedömning är att många kommuner kan komma att behöva höja skatten. BUDGETPROPOSITIONEN Regeringen lämnade över höstbudgetpropositionen för 2017 i september. Regeringens mål är: Sverige ska öka antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin så mycket att vi har lägst arbetslöshet i EU till De har också anvisat 10 miljarder till kommuner och landsting från 2017 för mer resurser i välfärden. Riktade satsningar I budgetpropositionen så har regeringen minskat antalet riktade satsningar, och vill göra utredningar kring hur dessa ska hanteras. Detta välkomnas ifrån SKLs sida som starkt poängterat hur dessa kortsiktiga satsningar gör det svårt för kommunerna att få en långsiktighet i sin satsning på olika verksamheter i och med dess osäkerhet. Kommunernas styrning och mål för verksamheterna blir svår. Nedan sammanfattas några av de större riktade satsningarna, dvs bidrag som förvaltningarna aktivt måste söka. Beloppen avser hela riket. Mer information finns bland annat på SKL:s hemsida i cirkulär nr 16:45,50 och 51), på skolverkets hemsida, och på socialstyrelsens hemsida. Många av dessa är från förra året men gäller fortfarande. Från höstterminen 2016 avsätts 1,5 miljard i ett riktat statsbidrag för höjda lärarlöner och 3 miljarder årligen från miljarder avsätts för ett riktat statsbidrag till äldreomsorgen årligen Höjd schablonersättning för nyanlända föreslås samtidigt som den prestationsbaserade ersättn- 13

17 ingen avskaffas och höjd ersättning för asylsökande barns skolgång med 50 procent. Socialtjänsten får ett riktat statsbidrag om 250 miljoner årligen för förstärkning i barnärenden. För fritidshemmen införs ett riktat statsbidrag om 250 miljoner 2016 och 500 miljoner Förbättrad utemiljö, förskolor, grundskolor och fritidshem. 150 mkr 2017, 350 mkr 2018 En kommunbonus om 1,9 miljarder införs som stöd till ökat bostadsbyggande. Generella statsbidrag Beloppen nedan avser hela riket men kommer att påverka utjämningssystemet/generella statsbidragen för Oskarshamns kommun. Gäller Mycket av det som avser förra årets budgetproposition kvarstår, t ex sparbeting på gymnasieskolan 470 mkr. Ökade resurser till välfärden (del av 10 miljarderna) 2,1 miljarder 2017 och 2018, 3,5 miljarder 2019 Rätt till Komvux 534 mkr/år 2017, 530 mkr , 532 mkr 2020 En läsa skriva räkna-garanti genomförs mkr/år. Höjt takbelopp högkostnadsskydd inom äldreomsorgen 148 mkr Nedsättning av fastighetsavgiften 64 mkr 2017, 128 mkr 2018 och 192 mkr 2019 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Budgetrapporten På planeringsdagarna i mars varje år presenterar ekonomiavdelningen en budgetrapport. Rapporten är en förberedande analys som upprättas inför kommunstyrelsens beslut om de budgetramar som nämnderna ska arbeta utifrån. Budgetrapporten består bl a av: Ekonomisk omvärldsanalys för Oskarshamns kommun. Innehåller jämförelser med andra jämförbara kommuner och rikssnittet gällande kostnader på verksamhetsnivå och kontonivå. Tidserieanalys över intäkts- och kostnadsutvecklingen på verksamhetsnivå per nämnd. Befolkningsförändringar och demografi samt dess effekter på den kommunala verksamheten. Resultatbudget, driftbudget, investeringsbudget. Skatteintäkter Beräkningen av kommunernas skatteintäkter baseras på prognoser från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), kommunalskatt och kommunernas egna befolkningsprognoser. Skatteintäkter (mkr) Bokslut 2015 Prognos 2016 Budget 2017 VP 2018 VP 2019 Skatteintäkter Summa Utdebiteringen i Oskarshamns kommun är 22:26 För 2016 är den genomsnittliga utdebiteringen i riket 20:75 Om landstinget i Kalmar län behåller sin utdebitering oförändrad kommer den totala skattesatsen i Oskarshamns kommun uppgå till 33:63. Bidrag välfärdsmiljarderna Regeringen har i budgetpropositionen anvisat 7,7 miljarder till kommunerna för mer resurser i välfärden. Pengarna till kommunsektorn kommer dels att fördelas via det kommunalekonomiska utjämningssystemet dvs, i kronor per invånare, dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och nyanlända. Beräkningen är preliminär och kommer att fastställas i december Från år 2021 är tanken att hela tillskottet ska ligga i anslaget för den kommunalekonomiska utjämningen som generellt statsbidrag. Den del av pengarna som fördelas efter invånarantal, ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och är därmed med i regleringsposten i generella statsbidrag. Bidrag välfärdspengar Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 VP 2018 VP 2019 Särskilt statsbidrag Generellt särskilt stats bidrag beräk. på antalet asylsökande o nyanlända Generellt statsbidrag (ingår i det generella statsbidraget nedan) Summa Generella statsbidrag Kommunernas generella statsbidrag bygger bland annat på beräkningar som baseras på regeringens fastställda uppräkningsfaktorer och andra variabler, statistik från SCB, prognoser från SKL och kommunernas egna befolkningsprognoser. Med generella statsbidrag avses ett utjämningssystem som framförallt består av inkomstutjämning och kostnadsutjämning där 14

18 kommunerna i Sverige får ett bidrag eller betalar en avgift. Utjämningssystemets syfte är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting i landet för att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig offentlig service oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på strukturella skillnader såsom skattekraft och opåverkbara kostnader. Generella statsbidrag (mkr) Bokslut 2015 Prognos 2016 Budget 2017 VP 2018 VP 2019 Inkomstutjämning Generellt bidrag från staten 2 37 Kostnadsutjämning Regleringsbidrag Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Generellt särskilt stats bidrag beräkn. på antalet asylsökande och nyanlända Summa Inkomstutjämning Inkomstutjämningen är finansierad till 95 % av staten och resten av kommunerna. Kommunernas bidrag eller avgift beror på hur mycket det egna skatteunderlaget skiljer sig från det garanterade skatteunderlaget på 115 %. Oskarshamns kommun har ett skatteunderlag på ca 104 % av rikets medelskattekraft och erhåller därmed ett bidrag i inkomstutjämningen. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen finansieras av kommunerna genom avgifter eller bidrag till systemet som baseras på strukturella behov där varje kommun jämförs med det vägda riksgenomsnittet. Systemet utjämnar inte för de kostnadsskillnader som beror på ambitionsnivå, effektivitet eller avgifter. Oskarshamns kommun betalar en avgift till kostnadsutjämningen. Strukturbidrag Strukturbidraget är statligt finansierat och utgör ett permanent bidrag efter 2005 års utjämningsreform. Strukturbidraget kommer att försvinna från Regleringsposten Med regleringspost avses skillnaden mellan statens anslag i utjämningssystemet och kommunernas anspråk utifrån de olika delarna i utjämningssystemet. Kommunerna får därför ett bidrag eller betalar en avgift till regeringsposten. När staten sänker sitt anslag så höjs regleringsposten. Oskarshamns kommun betalar en regleringsavgift. LSS-utjämning Nuvarande system för LSS-utjämning infördes och tillämpades för första gången 2004 och baseras på att en standardkostnad beräknas för varje kommun som relateras till den genomsnittliga standardkostnaden för landet. Systemet syftar till att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn att bedriva LSS-verksamhet. Trots det införda systemet är kostnaderna för LSS-verksamheten ojämnt fördelade mellan kommunerna. Den preliminära beräkningen för 2017 baseras på: uppgifter om antalet LSS 1 -insatser och LASS 2 - beslut den 1 oktober 2015 personalkostnadsindex 2015 riksgenomsnittliga kostnader enligt räkenskapssammandraget RS 2015 kommunvisa uppgifter om folkmängd per den 30 juni 2016 (uppdateras senare till folkmängd den 1 november 2016). Oskarshamns kommun beräknas betala en avgift till LSS-utjämningen på ca 8 mkr för Beloppen för 2018 och framåt är framskrivning av 2017 års prognos. Fastighetsavgift Den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften utbetalades till kommunerna utifrån kronor per invånare år Införandet var neutralt för både kommunerna och staten eftersom ramanslaget för kommunalekonomisk utjämning minskade i motsvarande grad. Fastighetsavgiften har därefter indexerats genom att den knutits till inkomstbasbeloppets förändring där den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillförts respektive kommun och adderats till det ursprungliga beloppet Fastighetsavgiften skiljer sig åt mellan småhus (max 0,75 % av taxeringsvärdet) och flerbostadshus (max 0,3 % av taxeringsvärdet). Sedan 2010 omfattas även fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde. Från 2013 är nybyggda hus 2012 och framåt avgiftsbefriade i 15 år. Oskarshamns kommun erhåller ca 47 mkr i kommunal fastighetsavgift. Befolkning och demografi Oskarshamns kommuns befolkningsprognos och demografiförändringar grundas på siffror framtagna av SCB. De kommande åren prognostiseras en något större befolkningsökning jämfört med åren innan. Prognosen är invånare för 2017, invånare 2018 och 1 LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 2 LASS = Lag om assistansersättning 15

19 invånare Vi har valt att ha en mer återhållsam uppskattning av den framtida befolkningen. För 2017 är vårt beräkningsunderlag personer med en uppräkning på 50 personer de kommande åren. Befolkningsprognosen används för att räkna fram skatteintäkter och statsbidrag samt för att beräkna resursfördelningsjusteringar mellan skolverksamheten och äldreomsorgen. Vår kommun, i likhet med alla andra kommuner, står inför stora demografiska förändringar. Detta göra att ramarna justeras varje år för bildningsnämnden och för socialnämnden. Förändringarna inom de olika åldersklasserna är justerade utifrån den andel som nyttjar verksamheterna och hur stor andel av kostnaderna som är rörliga kontra fasta. Strukturindex Kommunernas verksamhetskostnader per invånare varierar bland annat beroende på strukturella kostnadsskillnader som gör att behovet av eller kostnaderna för kommunala verksamheter är högre eller lägre än riksgenomsnittet. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka. Exempel på detta är åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen. Att jämföra en kommuns kostnader med en annans utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella faktorer ger en begränsad indikation på om en kommun har höga eller låga kostnader. Ett bättre mått är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens standardkostnad enligt skatteutjämningssystemet. Med hjälp av detta kan man räkna fram ett strukturindex. Om kommunen har ett index större än 100 innebär det att kommunen har högre kostnader än vad som motiveras av kommunens strukturella förutsättningar och tvärtom. Om kommunens index skiljer sig från 100 kan det bero på att kommunen bedriver verksamheten till annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. Det kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. Strukturindextalet inom äldreomsorgen har sjunkit till +4,3 % för 2015 från +7,0 % för Socialnämndens pågående utvecklingsarbete har hittills bidragit till att kostnaderna sänkts väsentligt mellan åren. Utvecklingsarbetet pågår för att komma ner till den kostnadsnivå som kan jämföras med äldreomsorgen i liknande kommuner. För bildningsnämnden är utfallet för 2015 att verksamhetetens kostnader inom förskola och är lägre än jämförbara kommuner med -4,3 %. Grundskolan ligger också lägre med -0,2 % medan gymnasieskolan ligger högre med 2,9 %. Inom bildningsnämndens totala utbildningsområde är kostnaderna lägre med -0,4 % jämfört med jämförbara kommuner. Uppräkning av ramar För åren har nämnderna inte fått någon priskompensation för övriga kostnader. Internhyressystemet Hyreskostnaderna regleras i särskilda avtal mellan tekniska kontoret och berörd förvaltning. Grundprincipen är att tekniska kontoret ska ha full kostnadstäckning för uthyrda lokaler. Beräkningar av hyresnivåer 2017 visar sänkt hyra främst beroende på att kommunens internränta sänks och att fastighetsavdelningen har lägre kostnader efter energieffektiviserande åtgärder. Nämndernas budgetramar har sänkts med den del som kan relateras till internräntesänkningen (ca 3 mkr). Löneöversyn och omställningsåtgärder Oskarshamns kommuns lönepolitik grundar sig på lagar och på centrala avtal som gäller mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och de centrala fackliga organisationerna. I kommunens budget finns en central pott som avser medel för löneöversyn, lönekartläggning och omställningsåtgärder. För finns totalt 122 mkr avsatta, dvs ca 40 mkr i genomsnitt per år varav 0,4 mkr avser medel för lönekartläggning. Den avsatta summan bedöms räcka till för att genomföra de planerade åtgärderna de första åren i planperioden. Pensionsförpliktelser och pensionskostnader Kommunen betalar varje år ut kompletteringspension till kommunanställda som har gått i pension. Kommunen har även pensionsförpliktelser till anställda intjänade till och med 1997, den så kallade ansvarsförbindelsen. Denna kommer på sikt att försvinna då de anställda som intjänade pension fram till 1997 går i pension och kommunen börjar betala ut densamma. Den pensionsskuld som intjänats från 1998 kostnadsförs och bokas upp som en skuld i balansräkningen. För 2017 budgeteras pensionskostnader på 53 mkr, för 2018 är budgeten 56 mkr och för 2019 är den 62 mkr. Finansiella intäkter och finansiella kostnader Det bokförda värdet på finansiella tillgångar uppgår per september 2016 till 911 mkr. Tillgångarna genererar finansiella intäkter som årligen bidrar till finansieringen av kommunens investeringar och till viss del den dagliga driften av de kommunala verksamheterna. Kommunens finansiella kostnader har fram tills nu varit obetydliga på grund av att kommunen inte har haft några egna långfristiga skulder. Från och med 2017 kommer dock kommunen behöva delvis finansiera investeringarna med extern upplåning. Kommunen agerar internbank åt sina koncernbolag 16

20 vilket innebär att kommunen lånar av extern finansiär och koncernbolagen lånar av kommunen. Detta innebär att de finansiella intäkterna och kostnaderna samt långfristiga fordringar och långfristiga skulder blåser upp volymerna i resultat- och balansräkningen. Finansnettot budgeteras med ett överskott på ca 24, 22 och 21 mkr per år för I beräkningarna har hänsyn tagits till att likvida medel sjunker framöver på grund av stora investeringar och lågt ränteläge. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna består av internränta och avskrivning. Internräntan ska motsvara den intäktsränta kommunen går miste om genom att investera medel i materiella anläggningstillgångar istället för finansiella tillgångar. Investerings- och exploateringsvolymer (mkr) Budget 2016 Budget 2017 VP 2018 VP 2019 VP 2020 Avgiftsfinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar Exploateringar Summa Målavvikelse finansiella målet Kommunens internränta sänks från 2,4 % till 1,75 % från och med Detta kan jämföras med SKL:s förslag för 2016 som är 1,78 %. SKL:s förslag är dock inte en bindande rekommendation, men vi har valt att följa deras rekommendationer och med våra egna bedömningar. Avskrivningar görs enligt den livslängd som bedöms för varje investering. Beräkning av kapitalkostnader baseras på befintliga investeringar till och med årsbokslutet med tillägg av års investeringsbudget Internränta 2,9% 2,4% 1,75% 1,75% 1,75% Investeringar Investeringsbudgeten är fyrårig. För att en utgift ska redovisas som en investering ska följande tre kriterier vara uppfyllda; avsedd för stadigvarande bruk eller innehav, överstiga 1 prisbasbelopp (2014=44 tkr) och ha en ekonomisk livslängd på minst tre år. Den skattefinansierade investeringsbudget för uppgår till 136 mkr för 2017, 131 mkr för 2018, 151 mkr för 2019 och 153 mkr för Det finansiella målet för den skattefinansierade investeringsvolymen (9,1 % av skatteintäkter och statsbidrag) uppnås 2017 och 2018 men efter mandatperioden uppnås det inte. Den ackumulerade målavvikelsen för är ca -90 mkr. 17

21 Budgetförändringar Driftbudgetförändringar beslutade av kommunfullmäktiges i november OBS: minus= kostnad = utökad ram Budget VP VP (tkr) AVGIFTSFINANSIERAT Kommunkontoret Uppdaterade intäkter pga förändrade kapitalkostnader Räddningstjänsten Uppdaterade intäkter pga förändrade kapitalkostnader Tekniska nämnden Uppdaterade intäkter pga förändrade kapitalkostnader SKATTEFINANSIERAT Kommunkontoret Hyressänkning pga komponentavskrivning Sänkning sociala avgifter Priskompensation/avdrag 2017 o Minskning av driftram Hyressänkning pga sänkt internränta Löneöversyn Feriearbete för unga Kvalificerad ekonom Medlemsavgift till förbund Personalfrämjande insatser Kommunkontoret IT-avdelningen Hyressänkning pga komponentavskrivning Sänkning sociala avgifter Minskning av driftram Bredbandsutbyggnad Löneöversyn Sydarkivera Dataskyddsombud Borttag arkivlokal Strategi- och Näringslivsenheten Hyressänkning pga komponentavskrivning Sänkning sociala avgifter Överflytt MEX-strateg från samhällsbyggnadskontoret Priskompensation/avdrag 2017 o Minskning av driftram Arbetsmarknadsenheten Hyressänkning pga sänkt internränta Löneöversyn Flytt LP från socialförvaltningen Flytt arbetsmarknadskostnader från socialförvaltningen Flytt arbetsmarknadskostnader från bildningsförvaltningen Driftkompensation Medlemsavgift i nfrastrukturkansliet Förstärkning externa tjänster Tillfälliga resurser till föreningar Oskarshamns kommun växlar försörjningsstöd till jobb transport:

22 transport: Nova Hyressänkning pga komponentavskrivning Priskompensation förändring Löneöversyn Räddningstjänsten Hyressänkning pga komponentavskrivning Sänkning sociala avgifter Priskompensation/avdrag Minskning av driftram Löneöversyn Hyressänkning pga internräntan Leasingbilar Brottsförebyggande rådet Tekniska nämnden (övrigt) Skötsel naturreservat Sjöboviken Skötsel naturreservat Fagereke Driftkostnader exploateringar Snickeriet, Pärnuv, resecentrum Ökade driftkostnader pga exploateringar Hyressänkning pga komponentavskrivning Sänkning sociala avgifter Priskompensation/avdrag Minskning av driftram Löneöversyn Driftkostnader exploateringar Driftkostnader övrigt Kommunala återvinningsstationer Avgiftsfri parkering Utredning av belysningspolicy Tekniska nämnden (kost- och serviceavdelningen) Flytt måltidsverksamhet från bildningsförvaltningen Sänkning sociala avgifter Minskning av driftram Justering priskompensation Löneöversyn Förstärkning av ram Tekniska nämnden (fastighetsavdelningen) Förändrade intäkter pga förändrade kapitalkostnader Samhällsbyggnadsnämnden Hyressänkning pga komponentavskrivning Sänkning sociala avgifter Överflytt MEX-strateg till strategi- och näringslivsenheten Förändring priskompensation Minskning av driftram Löneöversyn Hyressänkning pga internräntan Driftkostnader Administrativ chef Detaljplan Havslätt Cykelplan Stöd till Marströmmens och Viråns vattenråd transport:

23 Budget VP VP (tkr) transport: Bildningsnämnden Demografi Hyressänkning pga komponentavskrivning Sänkning sociala avgifter Flytt av måltidsverksamhet till tekniska kontoret Priskompensation/avdrag Minskning driftram Flytt av verksamhet Havslätt från socialförvaltningen Löneöversyn Hyressänkning pga internräntan Flytt kostnader arbetsmarknad till STEN Driftkostnader Förstärkning av ram Åtgärder för LUPP LUPP Arbetskläder Utökat skötselbidrag till föreningar och bidrag till lokalhyror Offentliga musik- och kulturarrangemang Socialnämnd Demografi Hyressänkning pga komponentavskrivning Sänkning sociala avgifter Priskompensation/avdrag Minskning driftram Flytt av verksamhet Havslätt till bildningsförvaltningen Löneöversyn Hyressänkning pga sänkt internränta Flytt LP till strategi- och näringslivsenheten Flytt kostnader arbetsmarknad till STEN Utökning av personalbemanning Klippan OF Utökning av Personlig Assistans OF Utökning av daglig verksamhet/sysselsättning OF Priskompensation, Familjehem IFO Priskompensation, Köp av plats, OF Hjälpmedelskostnader Arbetskläder Valnämnd Förberedelse inför valåren 2018 och Revisionen Centralt/ofördelat Förändring avskrivningar Förändring sanerings och omstruktureringskostnader Förändring pensionskostnader Löneökningspott Besparingar och effektiviseringar Förändring avsättning kommunfullmäktiges oförutsedda kostnader Förändring avsättning kommunfullmäktiges resultatenheter Summa förändring av verksamheternas nettokostnader Förändring av skatteintäkter och statsbidrag Förändring av finansnetto Summa förändring av årets resultat

24 Finansiell analys En god ekonomi är ett grundläggande villkor för att kunna uppnå de sociala och välfärdspolitiska mål som är det primära syftet med kommunens verksamhet. På samma sätt är en svag ekonomi ett hinder eller en begränsning för kommunen, när det gäller att tillgodose angelägna behov inom olika verksamhetsområden. En balanserad finansiell utveckling är därför en förutsättning för att kommunens service kan behållas och utvecklas. RK-MODELLEN Oskarshamns kommun använder den så kallade RKmodellen för att göra en ekonomisk analys av kommunens finanser. Modellen bygger på fyra delar som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv, när kommunens ekonomi skall bedömas. Syftet med modellen är att genom analys av de fyra delarna på ett sammanhållande sätt, kunna beskriva och identifiera kommunens finansiella styrkor och svagheter. Grundfrågan som skall besvaras är huruvida Oskarshamns kommun har en god ekonomisk hushållning eller inte. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. De fyra delarna är: Resultat - vilken balans har kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet - vilken kapacitet och långsiktig betalningsberedskap har kommunen haft för att möta långsiktiga finansiella svårigheter? Risk - föreligger några risker eller riskförhållanden som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll - vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Nedanstående tabeller och diagram visar utvecklingen under en femårsperiod. För 2015 visas bokslutssiffror. För 2016 visas en helårsprognos baserat på delårsbokslutet För åren visas kommande årets budget och verksamhetsplan. RESULTAT Årets resultat Oskarshamns kommuns resultat har varierat kraftigt under en femtonårsperiod föranlett av de stora svängningarna på aktiemarknaden samt kommunens höga nettokostnadsnivå i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. I bokslutet 2013 bidrog nedskrivningen av aktiekapitalet i Byggebo AB på 343,6 mkr till det negativa resultatet för kommunen totalt. Orsaken var bolagets nedskrivning på sina fastigheters värde. (mkr) Resultat före finansnetto Finansnetto Årets resultat bokslut -850,8 328,6-522, bokslut -44,0 80,0 36, bokslut -43,9-31,6-47, bokslut -25,5 44,6 19, bokslut -341,0 41,6-299, bokslut -53,5 68,8 15, bokslut -38,6 67,8 29, prognos 25,0 65,0 90,0 Totalt ,2 788,3-605, budget 14,8 25,0 39, budget 0,0 22,2 22, budget 0,0 21,3 21,3 Totalt ,4 856,8-521,8 Av ovanstående tabell framgår att verksamheterna, från bokslutet 2000 till helårsprognosen för 2016, har kostat 1 421,2 mkr mer än vad kommunens skatteintäkter och statsbidrag har genererat. Det finansiella kapitalet har under samma period genererat intäkter på 788,3 mkr. Kommunens finansiella kapital har med andra ord inte kunnat generera en avkastning som fullt ut har finansierat den höga ambitionsnivå som har funnits i de kommunala verksamheterna. Den största anledningen till att avkastningen inte varit större är framförallt den negativa utveckling av aktiemarknaden som skedde under åren 2000 till 2003 samt under 2008 och Resultatutveckling I tabellen nedan är resultatutvecklingen för perioden inte tillräckligt stabil och lämnar inte utrymme för negativa överraskningar varken på kostnads- eller intäktssidan. Detta då det krävs positiva årsresultat framöver för att kunna återställa det negativa balanskravsresultatet i enlighet med den beslutade åtgärdsplanen. För att bibehålla och stärka ett positivt resultat framöver fordras det en bra budgetföljsamhet och en allmän återhållsamhet inom kommunens alla verksamhetsområden. En viktig förutsättning för en långsiktig ekonomi i balans är att verksamheternas nettokostnader inte ökar mer än skatteintäkterna och statsbidragen. Årets resultat (mkr) Bokslut Prognos Budget VP VP Före extraordinära poster 29,1 90,0 39,8 22,2 21,3 Efter extraordinära poster 29,1 90,0 39,8 22,2 21,3 % av skatteintäkter och statsbidrag 2,2% 6,2% 2,7% 1,5% 1,4% % av eget kapital 1,6% 2,0% 2,0% 1,1% 1,1% Verksamhetskostnader Under perioden kommer verksamhetens nettokostnader att öka i genomsnitt med 3,2 % per år medan skatteintäkter och statsbidrag ökar med 3,6 % per år. I september 2016 uppgick inflationen till 0,9 % (augusti 2015: -0,1 %). Under perioden

25 2019 förväntas inflationen öka i genomsnitt med 2,5 %. Intäkter och kostnader (%) Bokslut Prognos Budget VP VP Verksamhetens bruttointäkter 1,9 16,0 27,2 2,0 2,0 Verksamhetens bruttokostnader 4,1 3,3 10,0 1,8 2,5 Avskrivningar 3,6-3,4 13,3 11,2-0,9 Skatteintäkter och statsbidrag 3,3 2,6 5,8 2,3 2,6 Verks nettokostnader 2,0-0,3 5,3 1,6 2,6 KPI (inflation) 0,1 0,9 1,8 3,0 2,6 För att få en bild av hur mycket resurser som förbrukas i kommunens verksamheter kan man använda sig av ett nyckeltal som visar förhållandet mellan verksamheternas nettokostnader och skatteintäkter/statsbidrag. Nyckeltalet utgör ett av kommunens finansiella mål. Oskarshamns kommuns nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag har skiljt sig avsevärt mot riksgenomsnittet. Detta på grund av att kommunen genererat finansiella tillgångar som kunnat generera positiva finansnetton Verksamhetens nettokostnader exkl. nedskrivningar /Skatteintäkter och generella statsbidrag 99,9 101,3 100, Diskussioner kring kommunens höga nettokostnader har pågått under flera år i rad och har särskilt intensifierats under de två senaste åren. Anledningen är bland annat ändringarna i kommunallagen där det numera krävs att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige beslutade i början av 2014 om egna riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Oskarshamn kommun och det innebär att verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 100 % senast Avskrivningskostnader Kommunens investeringar har överskridit avskrivningsnivåerna under många år. Kommunen är just nu inne i ett expansivt skede med omfattande investeringar för exempelvis stadsomvandlingen som kommer att fortsätta under planperioden. Nedanstående diagram visar att Oskarhamns kommun kommer även under den kommande budgetperioden att ha en investeringsnivå som fortsätter att överstiga avskrivningsnivåerna Den höga investeringsvolymen kommer leda till att investeringarna behöver finansieras genom extern upplåning. KAPACITET Soliditet Kommunens långsiktiga betalningsberedskap har alltid varit god och avviker i positiv bemärkelse jämfört med riksgenomsnittet. För 2015 var skillnaden 16 procentenheter bättre soliditet än riksgenomsnittet. Kommunens starka soliditet har sin grund i de stora finansiella tillgångarna i balansräkningen. Soliditeten för 2016 budgeterades att uppgå till 77 %. Under de kommande åren förväntas soliditeten minska. Till följd av beslutat investeringsprogram som delvis kommer att lånefinansieras. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nettoinvesteringar och avskrivningar (skattefinansierade) % 77% Investeringar 68% Avskrivningar Soliditet (eget kapital/totalt kapital) Skuldsättningsgrad Kommunens skuldsättningsgrad, dvs skuldernas andel av det totala kapitalet, har sedan 1998 utvecklats i positiv riktning jämfört med rikssnitt. Anledningen är de stora realisationsvinster som gjordes vid försäljning 65% 63% Soliditet (exkl. internbank) i % Soliditet, rikssnitt 22

26 av Sydkraftsaktier under 1999 och Kommunens skuldsättningsgrad kommer att öka under de kommande åren.. Skuldsättningsgrad (%) Bokslut Prognos Budget VP VP Kommunen 27,0 24,2 31,5 34,8 37,2 Kommunal utdebitering Kommunens utdebitering (kommunalskatt) är oförändrad Kommunens utdebitering 2016 höjdes med 75 öre. Den senaste skattehöjningen innan 2016 gjordes 2004 och ökade även då med 75 öre. Dessförinnan har utdebiteringen förändrats vid två tillfällen då en skatteväxling mellan kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län skett: Den 1 januari 2008 överfördes hemsjukvården från Landstinget i Kalmar län till kommunerna i länet. Landstingsskatten sänktes med 26 öre och för respektive kommun höjdes med 26 öre. Inför 2012 skedde en skatteväxling mellan kommunerna och landstinget gällande kollektivtrafiken. Detta innebar en sänkning av Oskarshamns kommuns utdebitering med 41 öre samtidigt som landstingets utdebitering höjdes med 66 öre. Den primärkommunala skatten för Oskarshamns kommun 2016 är 22,26 kr. Riksgenomsnittet uppgår 2016 till 20,75 kr och länssnittet i Kalmar län uppgår till 21,78 kr. Oskarshamns kommun totala kommunalskatten för 2016 är 33,63 kr. Riksgenomsnittet för 2016 är 32,10 kr och länssnittet i Kalmar län uppgår till länssnittet 33,15 kr. Kommunens utdebitering (%) Primärkommunalskatt 21,51 21,51 21,51 22,26 22,26 Primärkommunalskatt, rikssnitt 20,62 20,65 20,70 20,75 Total kommunalskatt exkl. kyrkoskatt 32,38 32,38 32,88 33,63 RISK Likviditet Kommunens betalningsberedskap på både kort och lång sikt har varit god under många år och kommer att vara god även under nästa planperiod. Dock kommer kassalikviditeten minskar under åren Den goda betalningsförmågan grundas på kommunens stora finansiella omsättningstillgångar. Stora delar av denna volym går under förhållandevis kort sikt att omsätta till likvida medel. Den negativa förändringen i kassalikviditeten mellan beror på att likvida medel. Likviditet (%) Bokslut Budget Budget VP VP Kassalikviditet i % Balanslikviditet i % Rörelsekapital i mkr Betalningsberedskap Kommunens betalningsberedskap på lång sikt är god. De finansiella riskerna är relativt stora i och med att kommunen har tillgångar placerade på de finansiella marknaderna och att kommunens bostadsbolag fortfarande har stora finansiella skulder trots tidigare gjorda kapitaltillskott på 510 mkr. Finansiella nettotillgångar (mkr) Bokslut Prognos Budget VP VP Kommunen Omsättn. tillgångar + finans.anl.tillgångar Kortfristiga- och långfristiga skulder Netto Avkastning Kommunens avkastning på finansiella tillgångar är beroende av framförallt ränteutvecklingen men även av utvecklingen på aktiemarknaden. En avkastningsökning på 1 procent-enhet innebär ökade intäkter på ca 9 mkr för kommunen, medan en räntehöjning på 1 procent-enhet överlag på Byggebos lånestock innebär 12,0 mkr i ökade kostnader för bolaget. Finansiella risker och åtaganden (mkr) Bokslut Prognos Budget VP VP Ränteförändring +1%- enhet (mkr) Kommun 8,1 8,6 8,9 9,1 9,4 Borgensåtagande Kommunen, extern upplåning Summa Oskarshamns kommun har fram till 2016 inte haft egna långfristiga skulder. I budget 2017 planeras upplåning 23

27 avseende VA-investeringar. Koncernen har sedan tidigare långfristiga skulder där kommunen fungerar som internbank samt lämnar kommunal borgen för framförallt bostadsbolagets upplåning. På internbankslånen kommer det att utgår en internbanksavgift på 40 räntepunkter och för borgensåtagandena en borgensavgift på 35 räntepunkter under Borgensåtaganden Prognosen för kommunens samlade borgensåtaganden 2016 är 1 077,1 mkr. Av de totala borgensåtagandena avser 1 056,9 mkr kommunens bostadsbolag Byggebo AB, 19,0 mkr Oskarshamn Hamn AB och 1,2 mkr föreningar i Oskarshamn. Pensionsåtaganden Från och med 1998 ska större delen av kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen under ansvarsförbindelser utanför balansräkningen. Kommunens prognos för 2016 års pensionsåtagande uppgår till 861 mkr varav 135 mkr redovisas i balansräkningen och resterande 725 mkr som ansvarsförbindelser. Enligt RIPS 2007 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida pensionsutfästelser. Eftersom pensionsutbetalningarna kommer att ske långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre beroende på räntan. Pensionsåtagande (mkr) Bokslut Prognos Budget VP VP (mkr) Avsättning för pensioner Ansvarsförbindelse Totala förpliktels Fondering - Finansiella placeringar Bokfört värde Marknadsvärde Orealiserat resultat Avkastning Återlånade medel Kommunens tidigare höga ambition gällande hur stor del av portföljen som ska kopplas till pensionsskulden har övergivits eftersom målet om en konsolideringsgrad om 90 % bedömdes svår att uppnå. Kommunfullmäktige beslutade i januari 2010 att pensionsportföljen istället skall täcka minst 40 % av kommunens ansvarsförbindelser för pensionsåtaganden. Med nuvarande ansvarsförbindelse på 710 mkr innebär detta ett belopp på minst 284 mkr. Samtidigt beslutades att pensionsportföljen i fortsättningen ska förvaltas av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Under har pensionsmedel om nominellt 420 mkr successivt förts över till bolaget. Pensionsportföljens bokförda värde i KLP uppgick per till 612 mkr medan marknadsvärdet uppgick till 632 mkr. För 2017 budgeteras ett marknadsvärde på 710 mkr och en konsolideringsgrad på 83 %, dvs 141 mkr kommer att återlånas i verksamheten. Känslighetsanalys Känslighetsanalys Skatteintäkter och statsbidrag mkr Befolkningsökning/minskning +/- 100 pers 5,5 +/- 200 pers 11,1 Utdebitering +/- 10 öre 6,1 +/- 25 öre 15,2 +/- 50 öre 30,4 Avskrivningar Investeringsvolymer/Avskrivningsvolymer +/- 20 mkr 1,6 +/- 30 mkr 2,4 Verksamhetens nettokostnader Intäkter +/- 0,5% 2,5 Övriga kostnader +/- 0,5% 2,1 Lokalkostnader +/- 0,5% 0,2 Personalkostnader +/- 0,5% 7,2 Personalkostnader +/- 1,0% 14,3 En känslighetsanalys visar hur olika händelser påverkar kommunens ekonomi. Vissa händelser kan påverkas av den enskilda kommunen såsom skattesats och avgifter, andra inte som t ex rikets skattekraft. I ovanstående tabell redovisas hur den kommunala ekonomin påverkas av olika faktorer. Som exempel innebär en förändrad utdebitering med 25 öre förändrade skatteintäkter med 15,2 mkr. Minskar/ökar befolkningen med 100 personer ökar/ minskar skatteintäkterna med ca 5,5 mkr. Investerar kommunen ca 30 mkr mer eller mindre än vad som skrivs av så ökar/minskar kapitalkostnaderna med 2,4 mkr. Ökar/minskar verksamhetens personalkostnader med 1 % så ökar/minskar kostnaderna med 14,3 mkr. KONTROLL Finansiella målet Den målbeskrivning kommunfullmäktige antog under början av 2014 innebär att kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag skall ner till 100 % vid bokslutet Kommunens finansiella mål gäller per mandatperiod vilket innebär att om de finansiella målen inte uppnås ett enskilt år ska detta justeras under mandatperioden. 24

28 Målsättning Bokslut Prognos Budget VP VP Målsättning (%) 102,0 101,2 100,6 100,0 100,0 Utfall (%) 102,9 98,3 100,6 100,0 100,0 Avvikelse i mkr -11,6 79,3 0,0 0,0 0,0 Avvikelse i mkr ack -392,0-301,1-301,1-301,1-301,1 Budgetuppföljningar I kommunens uppföljningar gällande verksamheternas nettokostnader har prognossäkerheten under de senaste två-tre åren varit otillfredsställande. Prognoserna av årets resultat har avvikit väsentligt mot det verkliga utfallet. Anledningen är främst svårigheterna att prognostisera finansnettot med tanke på svängningarna på aktiemarknaden. Budgetuppföljning, prognossäkerhet (mkr) Budgetavvikelse årets resultat exkl extraordinära SAMMANFATTNING Den sammanfattande bild som ovanstående finansiella analys ger är att kommunen ännu inte lyckats skapa en långsiktig och stabil ekonomisk grund att stå på inför framtiden. Åtgärdsprogrammen som hittills genomförts följer upprättad plan. Under de kommande åren ökar investeringarna kraftigt vilket ställer ytterligare krav på att begränsa verksamheternas nettokostnader för att uppnå målsättningen. Oskarshamns kommun är fortfarande i hög grad beroende av finansnettot och dess utveckling. Det finansiella målet om att verksamheternas nettokostnader ska uppgå till max 100 % av skatteintäkter och statsbidrag är en förutsättning för att bevara/öka kommunens nuvarande höga finansiella styrka och en nödvändighet på vägen mot en långsiktig ekonomisk balans. Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Prognos Budget 1,0 0,0 0,1 1,4 10,7 Bokslut 19,1-299,4 15,3 29,1 Prognos augusti 17,2 5,3 8,9 38,5 90,0 Prognos april -0,8-26,8 23,5 27,0 57,8 Budgetuppföljning, prognossäkerhet Budgetavvikelse, verksamheternas nettokostnader Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Prognos (mkr) Bokslut 18,5-308,3-12,0-4,4 Prognosavvikelse augusti 11,5-1,5 2,4 22,0 4,3 Prognosavvikelse april -4,8-30,6-3,5 8,5 11,9 En god prognossäkerhet är viktig för att kunna ha en bra kontroll över kommunens intäkter och kostnader under året. Budgeten är det lagstadgade styrinstrument som ska användas för att fördela kommunens resurser. Uppstår stora eller återkommande budgetavvikelser kan detta innebära att kommunen bedriver verksamheter som inte är demokratiskt beslutade. Denna kontroll av budgetdisciplinen sker löpande under året vid respektive månadsuppföljning. Balanskravet Balanskravet, som infördes i kommunallagen år 2000, innebär att en kommun måste ha balans mellan intäkter och kostnader. riksdagen beslutade därefter om en revidering av balanskravet som gäller fr o m Vidare resonemang kring detta går att finna under avsnittet god ekonomisk hushållning. Oskarshamns kommun har vid bokslutet 2015 ett negativt balanskravsresultat som uppgår till -242,8 mkr. Helårsprognosen för 2016, som upprättades vid delårsbokslutet per augusti, så bedöms balanskravsresultatet att minska med 92,4 mkr till -173,4 mkr. 25

29 Resultatbudget (mkr) Not Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 (aug-boksl) Budget 2017 VP 2018 VP 2019 Verksamhetens intäkter 1 428,2 389,0 485,0 495,0 504,9 515,0 Verksamhetens kostnader , , , , , ,9 Avskrivningar och nedskrivningar 3-92,4-84,7-81,8-96,0-106,8-105,8 Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,781 Skatteintäkter , , , , , ,6 Generellt statsbidrag 5 127,4 120,7 165,5 152,1 133,1 130,2 Resultat före finansnetto -38,6-16,5 25,0-9,4 0,0 0,0 Finansiella intäkter 6 93,9 40,5 77,0 39,7 39,3 39,3 Finansiella kostnader 7-26,1-13,3-12,0-15,2-17,1-18,5 Resultat före extraordinära poster 29,1 10,7 90,0 15,1 22,2 20,8 Årets resultat 29,1 10,7 90,0 15,1 22,2 20,8 26

30 NOTER Bokslut Budget Budget VP VP Prognos 2016 (mkr) (aug-boksl) Not 1 Verksamheternas intäkter* Taxor och avgifter 143,3 145,8 143,0 145,9 148,9 151,9 Statsbidrag och övriga bidrag 180,5 150,0 248,4 253,6 258,6 263,9 Hyror och arrenden 38,8 38,9 39,5 40,3 41,1 41,9 Övriga intäkter 65,6 54,3 54,1 55,2 56,3 57,4 428,2 389,0 485,0 495,0 504,9 515,0 Not 2 Verksamheternas kostnader* Personalkostnader , , , , , ,4 Bidrag och transfereringar -50,7-51,2-51,8-53,9-54,6-56,1 Lokalkostnader -46,2-46,4-45,3-47,2-47,8-49,0 Entreprenad, köp av verksamhet, konsulttjänster -209,4-217,9-236,3-246,1-249,1-255,7 Övriga kostnader -212,1-207,3-122,7-127,8-129,3-132, , , , , , ,9 Not 3 Avskrivningar Maskiner och inventarier -17,4-16,9-18,2-21,4-23,8-23,5 Byggnader och anläggningar -61,1-67,8-63,6-74,6-83,0-82,3 Nedskrivningar -13,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-92,4-84,7-81,8-96,0-106,8-105,8 Not 4 Skatteintäkter Skatteintäkter 1 198, , , , , ,6 Slutavräkning innevarande år 1,1-2,2-7,8-8,0 0,0 0,0 Slutavräkning tidigare år -1,8 0,0-1,0 0,0 0,0 0, , , , , , ,6 Not 5 Statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 123,3 119,3 133,1 126,3 115,0 123,1 Kostnadsutjämningsavgift -35,4-36,8-37,5-44,0-47,2-46,8 Regleringsavgift/bidrag -1,0-0,8-0,9 0,0-4,3-7,1 LSS-utjämningsavgift -8,1-8,1-7,9-7,8-7,8-7,8 Strukturbidrag 2,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunal fastighetsavgift 45,9 47,1 47,4 47,3 47,3 47,3 Särskilt generellt statsbidrag 0,0 0,0 31,3 29,9 29,9 21,4 127,4 120,7 165,5 152,1 133,1 130,2 Not 6 Finansiella intäkter Aktieutdelning, kommunala bolag 11,0 6,0 12,5 6,0 5,0 5,0 Ränteintäkter, externa internbankslån 6,6 5,2 6,5 5,5 6,2 6,2 Räntepåslag internbankslån 1,0 1,2 0,9 1,1 1,1 1,1 Borgensavgifter 5,0 4,3 4,0 3,3 3,9 3,9 Utdelning aktier, egen portfölj 3,7 4,0 2,8 4,0 3,7 3,7 Ränteintäkter, egen portfölj 1,4 1,8 1,4 1,9 1,8 1,8 Övriga finansiella intäkter 2,1 0,3 0,5 0,2 0,4 0,4 Realiserade vinster, egen portfölj 4,0 0,0 5,2 0,0 0,0 0,0 Utdelning aktier, KLP 11,1 10,0 11,6 10,0 9,0 9,0 Ränteintäkter, KLP 8,8 6,5 7,0 6,5 7,0 7,0 Realiserade vinster KLP 35,1 0,0 23,0 0,0 0,0 0,0 Utdelning aktier, Hedström-portfölj 0,7 0,7 0,5 0,7 0,7 0,7 Ränteintäkter, Hedström-portfölj 0,6 0,5 0,3 0,5 0,5 0,5 Realiserade vinster, Hedström-portfölj 2,8 0,0 0,8 0,0 0,0 0,0 93,9 40,5 77,0 39,7 39,3 39,3 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader, internbankslån -6,6-5,2-6,5-5,5-6,2-6,2 Räntekostnader, externa lån 0,0 0,0 0,0-1,0-2,1-3,4 Realiserade förluster, egen portfölj 0,0 0,0-0,3 0,0 0,0 0,0 Övriga finansiella kostnader -1,6-3,2-1,6-2,9-3,0-3,1 Räntekostnader, pensionsskuld -0,7-3,8-1,1-4,7-4,7-4,7 Nedskrivning värdepapper, egen portfölj -13,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Realiserade förluster, KLP -2,8 0,0-1,4 0,0 0,0 0,0 Förvaltningskostnad KLP -0,9-1,0-0,7-1,0-1,0-1,0 Realiserade förluster, Hedström-portfölj -0,1 0,0-0,3 0,0 0,0 0,0 Övriga finansiella kostnader, Hedström-portfölj 0,0-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-26,1-13,3-12,0-15,2-17,1-18,5 27

31 Finansiella mål Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 (aug-boksl) Budget 2017 VP 2018 VP 2019 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag 102,9% 101,1% 96,7% 100,6% 100,0% 100,0% Kommunfullmäktiges mål 102,5% 101,3% 101,2% 100,6% 100,0% 100,0% Måldifferens per år (mkr) -26,7 1,7 43,6 0,0 0,0 0,0 Måldifferens ackumulerad (mkr) -385,7-384,0-340,4-340,4-340,4-340,4 Skattefinansierad investeringsvolym Mål: de skattefinansierade investeringarna ska uppgå till 4,5 % av skatteintäkter och statsbidrag, mkr 53,0 56,6 58,1 136,3 130,5 151,0 Från och med 2017 ska de skattefinansierade investeringarna uppgå till 9,1 % av skatteintäkter och statsbidrag. Enligt investeringsbudget 80,4 62,0 74,1 136,2 139,4 143,0 Måldifferens per år (mkr) -27,4-5,4-16,0 0,1-8,9 8,1 Måldifferens ackumulerad (mkr) -189,3-194,7-210,7-210,6-219,4-211,3 28

32 Driftbudget (mkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 (aug-boksl) Budget 2017 VP 2018 VP 2019 Avgiftsfinansierade Kommunstyrelsen Kommunkontoret 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänsten 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Tekniska nämnden 6,0 0,0 4,0 0,0 0,0 0,0 S:a avgiftsfinansierade (inkl interna poster) 6,2 0,0 4,0 0,0 0,0 0,0 Skattefinansierade Kommunstyrelsen Strategi- och näringslivsenheten -23,2-29,4-28,9-35,7-35,2-35,3 NOVA -6,0-5,9-6,9-6,1-6,1-6,1 Kommunkontoret, övrigt -29,9-31,0-33,0-33,2-33,1-32,9 Kommunkontoret, IT-avdelningen -6,8-11,5-11,7-22,0-24,3-22,3 Räddningstjänsten -28,6-29,7-30,5-31,4-31,1-31,0 Pensionskostnader inklusive löneskatt 0,0-50,2-51,1-53,2-56,1-61,6 Löneöversyn och omställningsåtgärder -30,3-36,9 0,0-36,0-77,8-121,7 Lönekartläggning 0,0-0,4 0,0-0,4-0,4-0,4 KF-oförutsedda kostnader 0,0-2,2 0,0-7,9 0,0 0,0 KF-resultatenheternas regleringspost 0,0-8,8 0,0-8,8-2,5-0,3 Besparingar och effektiviseringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Sanerings- och omstruktureringskostn. 0,0 0,0 13,2-2,5-2,5-2,5 Tekniska nämnden, övrigt -36,0-36,7-38,4-42,3-49,6-50,3 Tekniska nämnden, kost och service -39,0-40,1-40,6-41,5-41,1-40,8 Tekniska nämnden, fastighetsavdelningen -4,0-1,8-1,8-1,8-1,8-1,8 Samhällsbyggnadnämnden -24,5-25,0-25,0-25,9-24,5-24,4 Bildningsnämnden -593,5-606,0-621,5-620,6-620,5-619,1 Socialnämnden -527,5-544,3-540,1-558,3-549,2-546,3 Valnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0-0,4-0,4 Revision -1,0-1,1-1,1-1,1-1,1-1,1 Övrig finansiell verksamhet -49,8 0,0-42,9 0,0 0,0 0,0 S:a skattefinansierade (inkl interna poster) , , , , , ,2 Avgår: Internränta 30,6 29,4 28,9 21,4 25,7 26,5 Verksamhetens nettokostnader (exkl interna poster) , , , , , ,8 *Löneöversyn och omställningsåtgärder 2016 års nivå -10,0-10,0-10, års nivå -25,9-26,5-26, års nivå -41,2-41, års nivå -43,3 29

33 Balansbudget (mkr) Bokslut Budget Prognos Budget VP VP TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggn och tekniska anläggn 1 115, , , , , ,7 Maskiner och inventarier 97,2 91,9 82,4 88,9 87,4 85, , , , , , ,4 Finansiella anläggningstillgångar Internbank 265,9 264,0 252,2 238,5 224,9 211,2 Långfristiga fordringar 3,3 12,2 3,1 3,1 3,1 3,1 Aktier och andelar 140,1 140,1 139,8 139,8 139,8 139,8 409,3 416,3 395,2 381,4 367,8 354,1 S:a anläggningstillgångar 1 621, , , , , ,5 Omsättningstillgångar Förråd, exloatering m.m. 58,2 50,0 60,8 58,1 48,0 32,5 Kortfristiga fordringar 97,8 120,0 138,2 138,0 138,0 138,0 Kortfristiga placeringar 817,1 631,8 862,1 887,1 912,1 937,1 Kassa och bank 287,3 54,1 36,8 38,4 33,4 36,4 S:a omsättningstillgångar 1 260,3 855, , , , ,0 S:A TILLGÅNGAR 2 882, , , , , ,5 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Ingående eget kapital 1 826, , , , , ,5 Årets resultat 29,1 10,7 92,4 15,1 22,2 20,8 S:a eget kapital 1 855, , , , ,5 2006,3 Avsättningar Avsättning till pensioner 135,0 131,5 135,4 141,5 148,5 160,7 Avsättning återställande av deponi 37,9 29,7 28,9 31,0 31,0 31,0 Övriga avsättningar 27,2 0,0 27,2 0,0 0,0 0,0 S:a avsättningar 200,1 161,2 191,6 172,5 179,5 191,7 Skulder Långfristiga skulder Långfristiga skulder 60,1 50,1 92,6 369,3 519,2 634,5 Internbank 265,9 264,0 252,2 238,5 224,9 211,2 326,0 314,1 344,8 607,9 744,1 845,7 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder 500,0 310,3 361,8 361,8 361,8 361,8 500,0 310,3 361,8 361,8 361,8 361,8 S:a skulder 826,1 624,4 706,6 969, , ,5 S:A SKULDER OCH EGET KAPITAL 2 882, , , , , ,5 Pensionsförpliktelser 740,0 722,9 725,1 710,3 703,4 702,1 Övriga ansvarsförbindelser 1 171, , , , , ,0 Operationella leasingavtal 128,1 160,3 128,1 128,1 128,1 128,1 30

34 Kassaflödesbudget (mkr) Bokslut Budget Prognos Budget VP VP I Verksamhetsnetto Löpande verksamhet Årets resultat 29,1 10,7 92,4 15,1 22,2 20,8 Justering för av- och nedskrivningar 92,4 84,7 56,4 96,0 106,8 105,8 Ökning(+)/Minskning(-) av avsättningar 34,3 0,7-8,5 11,3 7,0 12,2 Medel från verksamheten 155,8 96,1 140,2 122,4 136,0 138,8 Förändring av rörelsekapitalet Ökning (-)/Minskning(+) kortfristiga fordringar -97,9 151,2-133,9-273,3-25,0-25,0 Ökning (-)/Minskning(+) förråd och varulager -24,2 2,3-2,6 8,1-10,1-15,5 Ökning(+)/Minskning(-) kortfristiga skulder 93,6-37,2-138,2 51,5 0,0 0,0 Förändrad redovisningsprincip -19,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 I. Löpande verksamhet 107,9 212,4-134,5-91,3 100,9 98,3 Investeringar Förvärv av materiella tillgångar -133,4-231,5-121,9-331,4-265,9-204,4 Försäljning av materiella tillgångar 13,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inköp av finansiella tillgångar -5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 II Investeringsnetto -124,7-231,5-121,9-331,4-265,9-204,4 Finansiering Ökning(-)/minskning(+) långfristiga fordringar -64,3 7,6 8,6-37,6 13,6 13,7 Ökning(+)/minskning(-) långfristiga skulder 104,4-7,0 0,1 293,8 136,2 101,6 III Finansieringsnetto 40,1 0,6 8,7 256,2 149,8 115,3 Förändring av likvida medel (I+II+III) 23,3-18,8-247,7-166,5-15,2 9,2 Likvida medel vid årets början 263,9 72,9 287,3 39,6-126,9-142,2 Förändring av likvida medel enl ovan 23,3-18,8-247,7-166,5-15,2 9,2 Likvida medel vid årets/periodens slut 287,3 54,1 39,6-126,9-142,2-132,9 31

35 Investeringsbudget 32

36 Investeringsbudget, forts. 33

37 Specificering vissa investeringar: 34

38 Specificering vissa investeringar, forts: 35

39 Utvecklingsområden UTVECKLING BOSTADSOMRÅDEN Gripen 20, Mejeriplan Byggebo kommer att uppföra flerbostadshus med verksamheter knutna till vård/handel/kontor. Marken har sanerats under året. Bovieran Kristineberg Bovieran har påbörjat försäljning av lägenheter. Senast under april 2017 kommer Bovieran att besluta om byggnation. Vid positivt svar skall kommunen direkt marksanera och anlägga våtmark samt infartsväg. Vid negativt svar är marken tillgänglig för annan bostadsintressent. Bästemansbacken, Saltvik Enligt gällande detaljplan är ca tjugo bostäder planerade inom planområdet i form av parhus samt en mindre lekplats. En exploatör har varit mycket intresserad av området men avstår eftersom det visat sig svårt att få ekonomi i projektet. Exploatören föreslår istället friliggande villor men det kräver planändring. Detaljplanarbete pågår och byggstart blir tidigast våren Del av Figeholm 3:1, Högskulla gård För att öka områdets attraktivitet inför framtida tomtförsäljning har en sammanhållande strandpromenad mellan Rävudden och Circle Resort i Figeholm anordnats. En lokal intressent undersöker möjligheterna nu att utveckla området med hyresbostäder. Del av Figeholm 3:1 Högskulla fritidsområde Det finns sex stycken avstyckade tomter på området. För tre av dessa tomter finns möjlighet att koppla in kommunalt vatten och avlopp. Politiskt beslut saknas om tomtpriset. Tomtförsäljning kan tidigast påbörjas När hela området får kommunalt vatten och avlopp 2023enligt VA planen kan de tre återstående tomterna avyttras. Circle Resort, Figeholm Förslag till markanvisningsavtal ska revideras när de nya förutsättningarna blir kända. Vånevik 7:1, gammal byggnadsplan Möjlighet finns att skapa mellan stycken nya fastigheter. Vatten och avlopp samt vägar behöver byggas ut. Värdering av tomterna är utförd och byggstart tidigast Inre hamnen Brädholmen Tomtpris bestämt beroende på läge och typ av bostad/lokal. Markanvisningstävling avslutad. Detaljplanarbete startar 2016 tillsammans med vald respektive aktör. Byggstart tidigast Inre hamnen Bomans Ett privatägt område har förvärvats om ca kvm. Avsikten är att skapa ett grönområde/aktivitetsyta genom fastigheten Laxen 10. Detaljplanarbete pågår. Marksaneringsarbeten startar våren Glabo 1:45, Jansson Mark AB En privat markägare har för avsikt att stycka av ca 40 stycken tomter i norra Saltvik. Kommunen skall enligt VA planen bygga ut vatten och avlopp i området. Exploateringsavtal samt arrendeavtal är upprättat vilka kommer att behandlas av kommunstyrelsen i år. Östra Rotvik Sju stycken nya tomter är avstyckade. Tomterna försäljs via mäklare och budgivning. Fem av tomterna är sålda under året. UTVECKLING HANDELSOMRÅDEN Snickeriet 5 och Snickeriet 12 etapp I Marksaneringsarbeten är avslutade. Två butiker byggs förnärvarande vilka beräknas öppna våren Snickeriet 12 etapp II Intresse finns att bygga ytterligare butiker på området. Förhandlingar pågår. Snickeriet 3 och 4 Privata fastigheter. Förhandlingar pågår om att förvärva fastigheterna. Kommunens åtagande enligt markanvisningsavtal är att marksanera området om fastighetsägarna önskar sälja marken till exploatören av Snickeriet 5 och

40 Oskarshamn 3:1 Coop Konsumentföreningen ska bygga ut sin fastighet Lejonet 17. Detaljplan finns. Markanvisningsavtal är tecknat. Vattenomläggning är utförd. Den nya affärsbyggnaden beräknas stå klar UTVECKLING NYTT RESECENTRUM Oskarshamn 2:7, 2:8 Nytt resecentrum vid järnvägsstationen, Ombyggnadsarbeten av trafikmiljön för att skapa ett nytt resecentrum. Arbetet beräknas vara klart under Ett genomförandeavtal med Trafikverket är träffat. Tre separata avtal som arrendeavtal, köpeavtal samt ett hyresavtal ingår. Oskarshamn 3:1 Storbusshållplatser och Oskarshamn 3:3 Ny torgyta Forum Längs båda sidor om Södra Långgatan invid Forum planeras storbusshållplaster när resecentrum flyttar till järnvägsstationen. Arbetet beräknas vara klart Hantverksgatan närmast Forum skall flyttas ut för att kunna skapa en attraktiv torgyta. Byggnaden där taxi och pizzerian är riven. Befintliga parkeringsytor byggas om. Ombyggnaden planeras vara klar våren UTVECKLING INDUSTRIOMRÅDEN Kvastmossen, ny väg Scaniafabriken Ny väg mellan Scania Logistics Center och Scaniafabriken via befintlig tunnel E22. Arbetet beräknas påbörja under 2017 och slutföras Kostnaden för kommunen är beräknad till fem Mkr. Arbete med detaljplan pågår. Kombiterminal och industriområde Föreslagen plats är Djurhult 1:5 söder om järnvägen. Svenska kyrkan äger marken. Förhandlingar pågår om att förvärva ca 160 ha mark. Värdering av området är klar. Området iordningställs etappvis efter behov. Etapp I om kvm för kombiterminal planeras till

41 Exploateringsbudget Exploateringsbudget Tillgången på mark för bostads- och verksamhetsändamål är en av de väsentliga förutsättningarna för kommunens fortsatta utveckling. EXPLOATERING BOSTADSOMRÅDEN Ekebo etapp II Efter kommunens förvärv av fastigheterna Alhällan 1 och Stötbotten 1 möjliggörs 13 stycken nya tomter till försäljning. Alhällan 1 och de intilliggande osålda fastigheterna Alhällan 2 och Alhällan 3 består av berg. Genom att spränga bort berget och fylla upp delvis Stötbotten 1 kan det skapas 15 stycken grovterraserade tomter. Beslut om tomtpris kommer att föreslås kommunstyrelsen under våren EXPLOATERING INDUSTRIOMRÅDEN Del av Oskarshamn 3:4 Nytt industriområde om ca 9 ha inklusive väg och va öster om Bandmossen. Detaljplan förväntas klar Byggstart tidigast

42 Kommunstyrelsen Strategi- och Näringslivsenheten UPPDRAG Strategi- och Näringslivsenheten (STEN) är en samlad strategisk resurs och har en aktiv roll i kommunens utvecklingsarbete under ledning av kommundirektören. Kommundirektören har dessutom ansvar för hela kommunorganisationens ledning och för att verksamheterna bedrivs med ett helhetsperspektiv som ger en god medborgarnytta och ett effektivt resursutnyttjande. Kommundirektören ska arbeta för att öka förståelsen och respekten för och kunskapen om rollen som politiker respektive tjänsteman i Oskarshamns kommun. STEN ska driva ett strategiskt utvecklingsarbete, möjliggöra framförhållning och långsiktighet i kommunstyrelsens arbete samt ansvara för genomförandet av politiska beslut om kommunövergripande utvecklingsarbete. I STEN ingår Kommundirektören, Kommunsekretariatet, Servicecenter, LKO-projektet (lokal kompetensuppbyggnad i Oskarshamn), mervärdesarbetet, hamnprojekt (hamnsanering) och Nova. På STEN ligger även ansvaret för det strategiska arbetet kring kommunövergripande näringslivs- och utvecklingsfrågor, turism, infrastruktur, kommunikation, internationellt arbete, arbetsmarknadsfrågor och lokala säkerhetsnämnden. Från och med halvårsskiftet 2016 finns också en tjänst som landsbygdsutvecklare inrättad. Rekryteringsarbetet är påbörjat. PLANPERIODENS KOMMANDE HÄNDELSER I kommande period utvecklas kommunen på många sätt. Hamnsaneringen börjar efter sommaren 2016 och arbete pågår för att möjliggöra bebyggelse i den nya delen av staden, Inre hamnen. Även det interna utvecklingsarbetet fortsätter. Läs mer under rubriken verksamhetmål. EKONOMISK BUDGET Skattefinansierade verksamheter Drift Budget VP VP (tkr) Ansvar 700 Strategienheten Servicecenter LSN LKO, mervärden Hamnprojekten NOVA S:a inkl kap.kostn varav avskrivningar internränta s:a kapitalkostnader S:a exkl kap.kostn Investering Budget VP VP (tkr) Investeringspåse Investeringspåse Övriga investeringar Ny inredning Fnyket Inredning sammanträdesrum Utv mindre tätort/landsbygd Södra infarten, kombitermina Summa övriga invest Särskilda satsningar Bostadsområden Handelsområde Nytt resecentrum Industriområde Inre hamnen Summa särskilda satsn Summa VERKSAMHETSMÅL Ekonomi STEN ska hålla sin budget. Det är också viktigt att olika projektpengar används på ett planerat och strategisk sätt. Medborgare Fokus ska vara delaktiga medborgare genom en god kommunikation, en god kommunal service genom att bland annat erbjuda en god efterfrågad utbildning, en god introduktion till nya kommuninvånare och ett väl fungerande servicecenter. Inom ramen för bland annat Servicecenters uppdrag och Företagslotsen arbetas för att ge en snabb och god service. För att öka kunskapen om hur kommunens medborgare uppfattar de tjänster som levereras deltar kommunen i olika undersökningar som fokuserar på kundnytta och kundtillfredsställelse. Sedan mars

43 finns numera också en tjänst som näringslivschef inrättad. Några mätmetoder är SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) undersökning Insikt som fokuserar på hur företagen uppfattar kommunens service och SCB:s Nöjd-Medborgar-Index som mäter upplevd kommunal service för de flesta kommunala verksamheterna. Vid SCB-mätningen 2015 var utfallet av Nöjd- Medborgar-Index 49 jämfört med 54 som enligt SCB är en godkänd nivå och även utgör kommunens mål som ska uppnås senast Undersökningen Insikt 2015 visade ett index på 68, samma resultat som vid mätningen Medelvärdet för samtliga deltagande kommuner är också 68. Från och med 2016 mäter vi kontinuerligt resultaten. Medarbetare Enheten ska ha rätt strategisk kompetens för aktuella frågor. Ett gott ledarskap och medarbetarskap ska känneteckna STEN och detta ska främja en god närvaro. I det interna utvecklingsarbetet så är utvecklingen av användandet av det nya ärende- och dokumenthanteringssystemet ett prioriterat arbete. Arbetet med att samordna och utveckla processer, för diarieföring, posthantering och hantering av allmänna handlingar i nämndsprocessen, handlar om att kvalitetssäkra och effektivisera processer som ska ha stöd av ett nytt upphandlat dokument- och ärendehanteringssystem. Detta arbete ska bland annat leda till enhetlig och tillgänglig information såväl internt för anställda som för politiker och medborgare. Detta är ett arbete som kommer att sträcka sig över flera år. Det är en gemensam kraftsamling med målet att alla i länet ska ha tillgång till 100 Mbit/s bredband senast Arbetet inom ansvarsområdena infrastruktur, arbetsmarknad, turism och attraktivitet kommer också att vara viktiga utvecklingsområden. Utvecklingen kring Scanias nya logistikcentrum, en eventuell framtida kombiterminal kommer även 2017 att vara viktiga frågor. Samverkansprojekt kopplat till högskolan och ett ökat utnyttjande av Äspötunneln som en nationell forskarinfrastruktur, restvärme från OKG och flera andra frågor kopplade till OKG:s och SKB:s verksamhet är också ett fortsatt utvecklingsarbete på enheten. Under 2017 kommer arbetet med etableringsfrågor och övriga arbetsmarknadsfrågor ha fortsatt hög prioritet. Det kommer även exploateringsfrågorna att ha. För detta arbete finns nu en extra extern resurs. Ett ökat bostadsbyggande i kommunen är nödvändigt. Under hösten 2015 fick Sverige ta emot ett stort antal flyktingar från framförallt Syrien. Utvecklingen under 2016 är mycket svår att förutse. Det vi däremot med säkerhet vet är att vi kommer behöva lägga mycket energi och resurser på att etablera de nyanlända i samhället. Utveckling Enheten ska ha stort fokus på infrastrukturfrågor, ett breddat näringsliv och arbetet för ett attraktivt Oskarshamn där näringsliv och medborgare får en god service. Utvecklingsperspektivet är ett viktigt långsiktigt perspektiv där resultatet ofta är beroende av många aktörers insatser. Kommunen äger inte alltid frågan fullt ut. Trots det är det viktigt att följa arbetet när det gäller tunga frågor kopplade till infrastruktur, näringsliv och attraktivitet. Arbetet styrs bland annat av mål och insatser angivna i kommunens utvecklingsprogram. Under 2016 påbörjas arbetet med det uppdrag som kommunfullmäktige gav i april, nämligen att göra en översyn av målen för verksamheten kommer i stor utsträckning att präglas av det omfattande stadsutvecklingsprojekt som nu påbörjats. Utveckling av bredband/fibernät i kommunen kommer att vara en prioriterad fråga under de närmaste åren. 40

44 BALANSERADE STYRKORT EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Bedriva verksamheten inom budgetramen Nettokostnader i förhållande till budgetram april, augusti, december Max 100 % Årligen MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Delaktiga medborgare Vi ska medverka till en god kommunikation med kommuninvånarna genom olika aktiviteter Invånarnas möjlighet att påverka kommunala beslut. Område infomation (NII-index) I samband med medborgarenkät vartannat år Index God kommunal service Erbjuda en god och av arbetsmarknaden efterfrågad gymnasial utbildning. Studentnöjdhet Efter avslutad kurs/utbildn Minst medelvärde 3 på 4-grad skala Varje kurs/utbildning Varje år Goda förutsättningar till försörjning Genom Nova erbjuda en god eftergymnasial utbildning anpassad till arbetsmarknadens behov Programutbildningar Kortare utbildningar Varje år 4 st 10 st Varje år MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Rätt strategisk kompetens för de aktuella frågor som kommer att ligga inom ramen för Strategi- och näringslivsenhetens ansvar. Diskutera behov av kompletterande strategisk kompetens i gruppen. Den kan finnas på annat håll i organisationen. Redovisa aktiviteten. Varje år inför budget Genomförs Varje år Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Att frågan om chefs- och medarbetarkompetenser / Oskarshamnsmodellen diskuteras på enheten. Medarbetarenkäten Varje år Bibehåll status Varje år Goda arbetsvillkor Se ovan samt gott genomfört systematiskt arbetsmiljöarbete. Bra genomförd verksamhetsplanering AVI Varje år AVI 120 Varje år 41

45 Ökad närvaro Sätta ett mål med utgångspunkt från sjukfrånvaro Varje år Max 2,5 % Varje år UTVECKLING Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Utveckling av god infrastruktur och kommunikation* Pendlingstid Kalmar Snabb-buss Årligen < 1 tim 2017 Breddat näringsliv* Nyföretagande och breddat näringsliv 20 genomförda affärs-/företagsinsatser per år Årligen 20 st per år 2017 Etablering av ett FUDcentra Status NGL-ansökan Årligen Inskickad Beviljad Attraktiv kommun* Fokus ranking total FOKUS ranking Årligen Topp 100 Årligen Kommunal service till företag* Insikt Varje år 25 % bästa

46 Kommunstyrelsen Kommunkontoret UPPDRAG Kommunkontoret har en aktiv roll i kommunens utvecklingsarbete och biträder kommunstyrelsen i dess ledningsuppgifter samt lämnar service och stöd såväl externt som internt. Kommunkontoret omfattar personalavdelning, ekonomiavdelning och ITavdelning. Verksamheten styrs delvis av lagar, förordningar och centrala och lokala avtal. Därutöver ger kontoret support och stöd till kommunens medarbetare, chefer och förtroendevalda i frågor som rör IT, personal-kommunikation och ekonomifrågor. I kommunkontoret ingår även en avgiftsfinansierad verksamhet som avser kommunens hamnanläggningar. PLANPERIODENS KOMMANDE HÄNDELSER Det råder en hård konkurrens om medarbetare och kommunen måste öka sin attraktivitet som arbetsgivare för att klara personal- och kompetensförsörjningen inom verksamheterna på såväl kort som lång sikt. Kommunen som arbetsgivare behöver fokusera på att tillvarata och premiera befintlig personal och samtidigt arbeta för att attrahera nya medarbetare. Nyanlända med erfarenheter från skola och omsorg är en viktig resurs, också för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen. För att säkerställa tillgången till utbildad personal och att utbildningens inriktning och utformning lever upp till dagens och framtidens behov behöver samarbetet med utbildningsanordnarna utvecklas. Kommunen har ökande problem med sjukfrånvaro inom olika yrkeskategorier och verksamheter. Under 2017 behöver kraftfulla och effektiva insatser göras inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering eftersom kommunens totala sjukfrånvaro ökade med 16 procent jämfört med Nya regler om arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling ställer högre krav på verksamheternas arbetsmiljöarbete. Lagförslaget om Hälsoväxling innebär kostnadsökningar på ca 5 miljoner utöver de tidigare 10 miljonerna som betalas i sjuklön. Faktorer som arbetsgruppens storlek och ledarens förmåga att hantera arbetsmiljöfrågor är avgörande för att skapa bra förutsättningar för verksamheterna. En ny plan arbetas fram för jämställdhets- och diskrimineringsområdet. Till det kommer utbildningsinsatser för kommunens anställda när det gäller programmet för personer med funktionsnedsättning. Den centrala överenskommelsen mellan SKL och Kommunal som gäller från 1 maj 2016 innebär att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta heltid. Alla arbetsgivare ska därför, med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser, ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Planen ska finnas på plats senast och utgöra en utgångspunkt för det fortsatta arbetet med årlig avstämning fram till Beslut har fattats att revidera och vidareutveckla kommunens verksamhetsmål. Arbetet har startats och sker tillsammans med verksamhetsledning, kommunfullmäktiges och nämndernas presidier. Ekonomiavdelningen kommer att fortsätta arbeta med kommunövergripande styrdokument, bokslutshandlingar och budgethandlingar, internutbildning, kvalitetssäkring och effektivisering av ekonomiadministrativa processer. I detta arbete ingår bland annat att utveckla ekonomisystemet, budget- och bokslutsarbetet, uppföljningsrapporter, internbudgetsystemet och fortsätta att arbeta för en minskad kontanthantering. Från och med den 1 januari 2017 kommer kommunen att införa komponentavskrivning på anläggningstillgångar. Komponentavskrivning är en avskrivningsmetod för materiella anläggningstillgångar som grundar sig på att de olika komponenterna i t.ex. en fastighet särskiljs och skrivs av var för sig. Det utgår ifrån att varje separat del anses ha olika lång livslängd och att den tid de kan användas därför skiljer sig åt. I samband med detta arbete kommer även kommunens anläggningsregister uppdateras. Arbetet med att utveckla den interna kontrollen har varit en prioriterad fråga för kommunkontoret under de senaste åren där en ny modell för internkontrollarbetet har införts. Kommunövergripande riktlinjer för den interna kontrollen har framtagits och nämnderna ska senast i december månad varje år besluta om återrapportering av sina internkontrollplaner till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen får därefter en sammanställd återrapportering av nämndernas internkontroller i början av nästkommande år. Intern kontroll kommer att ligga i fokus även under Oskarshamns och Västerviks kommun har startat ett projekt för att upphandla och införa ett inköpssystem (e-handel) som planeras tas i drift under Målet med att införa e-handel är bl.a. att förenkla hantering av inköp, effektivisera 43

47 inköps- och fakturaprocessen samt öka ramavtalstroheten. Den utökade samverkan med Högsby och Hultsfreds kommuner (kallad H2O) med fokus på verksamhetsutveckling med stöd av IT har nu pågått ett år och börjar ge resultat. Inom de initialt beslutade satsningsområdena har bland annat ett projekt genomförts för att utvärdera digitalt stöd inom hemsjukvården, vilket gett en ökad kompetens och förståelse för de utmaningar som finns inom området inför kommande satsningar. Ett annat område som initierats via H2O rör behovet av e-tjänster. E-tjänster handlar primärt om att kunna göra olika typer av ansökningar till kommunen digitalt via Internet ibland i kombination med e-legitimation. Satsningen har utökats till att omfatta 10 kommuner i Kalmar län, där en av våra verksamhetsutvecklare genomfört en förstudie. Förstudien har resulterat i ett förslag kring en länsgemensam samverkansorganisation och till en gemensam e-tjänsteplattform. Förutom ovan beskrivna satsningsområden har de gemensamma verksamhetsutvecklarna inom H2O arbetat med att ta fram metoder och modeller för bland annat processkartläggning, behovsanalys, förstudie, projektstyrning m.m. Ett utkast till en systemförvaltningsmodell har också utarbetats som framöver förväntas stödja och höja kvalitén i kommunens systemförvaltning för de olika verksamheterna. Den länsgemensamma förstudien som genomförts rörande e-arkiv har resulterat i rekommendationen att ansluta till det nybildade kommunalförbundet Sydarkivera. En avsiktsförklaring har tecknats i syfte att utreda förutsättningarna för att ansluta till Sydarkivera, även för hantering av kommunens analoga centralarkiv. En eventuell anslutning kan ske tidigast 1 januari 2017 och under 2017 räknar Sydarkivera med att ha en bevarandemiljö för långsiktigt bevarande av digital information etablerad. Det enskilt största projektet som IT-avdelningen varit involverad i är den IKT-satsning som pågår utifrån fastställd Strategi för skolutveckling. Inför 2017 går kommunen in i den fjärde etappen som bland annat omfattar utökat antal elevdatorer, fortsatt förnyelse av de trådlösa näten samt övriga digitala behov i klassrummen. Etappen omfattar också att erbjuda pedagogerna bättre åtkomst till de administrativa systemen. EU har nyligen fattat beslut om en ny dataskyddsförordning som kommer att bli svensk lag våren 2018 och därmed ersätta den befintliga Personuppgiftslagen. I den nya Dataskyddsförordningen skärps kraven avseende hantering av personuppgifter i många avseenden med vitesbelopp upp till 20 miljoner euro eller 4% av bruttoomsättningen, vid brister i hanteringen. Lagen ställer också krav på en ny yrkesroll som ersätter tidigare PuL-ombud. Under 2017 krävs ett omfattande arbete med alla förberedelser som ska vara genomförda innan lagen träder i kraft. Under 2015 genomförde kommunens revisorer en granskning av kommunens informationssäkerhet. Detta har lett till en prioritering av arbetet med informationssäkerhet bland annat genom framtagande av en informationssäkerhetspolicy och tillsättande av en informationssäkerhetsansvarig. Arbetet med riktlinjer och rutiner kommer att fortgå med högprioritet under Arbetet med bredbandsutbyggnaden i kommunen har under 2016 gett resultat, framför allt i tätorterna där utbyggnaden pågår för fullt. I de delmål för 2017 som beskrivs i övergripande Strategi för bredband finns också ett antal glesbygdsområden upptagna. Av dessa har området Kristdala (utanför tätort) och Björnhult nyligen beviljats bidrag från Länsstyrelsen om cirka 30 MSEK. EKONOMISK BUDGET Skattefinansierade verksamheter Drift Budget VP VP (tkr) Ansvar 402 Personalavdelnin Ekonomiavdelnin IT-avdelning S:a inkl kap.kostn varav avskrivningar internränta s:a kapitalkostnader S:a exkl kap.kostn Investering Budget VP VP (tkr) Investeringspåse Investeringspåse Övriga investeringar IKT E-hälsa E-förvaltning Summa

48 Avgiftsfinansierade verksamheter Drift Budget VP VP (tkr) Verksamhet 70 Nyttjanderättsavgift hamnen Intäkter Kostnader S:a inkl kap.kostn varav avskrivningar internränta s:a kapitalkostnader S:a exkl kap.kostn Investering Budget VP VP (tkr) Hamninvesteringar Summa VERKSAMHETSMÅL Ekonomi Att bedriva verksamheten inom budgetramen bidrar till att kommunen uppnår det övergripande målet. Måltalet är att max 100 % av budgetramen nyttjas. För kommunkontoret beräknas nyckeltalet exklusive överförmyndarverksamheten. Medborgare Förutom det fortsatta arbetet med bredbandsutbyggnaden är det framför att resultatet av kommande satsning på e-tjänster till medborgare och företag som kommer att öka extern tillgänglighet och service. Rätt implementerade e- tjänster innebär också en högre kvalitet och säkerhet samt en mer effektiv handläggning. Arbetet med långsiktig kompetensförsörjning är en prioriterad fråga som förutsätter ett starkt arbetsgivarmärke och en verksamhet som upplevs meningsfull. Kommunen ser hälsa som en strategisk viktig framgångsfaktor och låter arbetsmiljöansvaret innefatta förutom förebyggande och rehabiliterande insatser också ett främjande perspektiv. Arbetet med att öka hälsan och minska sjukfrånvaron måste fortgå. 306 anställda hade under 2015 haft 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen, det är en ökning med 35 jämfört med Den 31 december 2015 var 238 personer frånvarande på grund av sjukdom (motsvarande siffra 2014 var 207 personer). Kommunen kommer att få betydande kostnadsökningar inom sjuklöneområdet om förslaget om en särskild sjuklöneavgift införs. Vid senaste AVI-mätningen framkommer att kommunen har i genomsnitt 23,3 tillsvidareanställda per chef. Det är fler anställda per chef än medianvärdet i AVI, som är 12,4. Nivån på långtidssjukfrånvaron är 6,2 %, vilket är högre än medianen på 3,4 %. Det finns en stark samvariation mellan storlek på arbetsgrupp och långtidssjukfrånvaro, ju färre anställda per chef desto lägre långtidssjukfrånvaro. Målet är att minska storleken på arbetsgrupperna för att skapa bättre förutsättningar att sänka nivån på långtidssjukfrånvaron. Utveckling En ny extern webbplats har produktionssatts under 2016, inte minst för att öka tillgängligheter för medborgare med funktionshinder. Som en förlängning på detta kommer satsningen på e- tjänster öka kommunens service till medborgaren. IKT-projekt inom skolan innebär också utökade möjligheter till tillgäng och uppdaterad information. Medarbetare För att kommunen ska kunna ge invånarna en god service krävs kunniga, trygga och motiverade medarbetare. För att säkerställa detta behövs också ett kompetent och insiktsfullt ledarskap på alla nivåer. Under budgetperioden kommer satsningar göras på utbildningar som syftar till att öka medarbetarnas delaktighet och därigenom stödja verksamheternas utveckling. En viktig del i utbildningarna handlar om jämställdhet, funktionsnedsättning, arbetsmiljö-, hälso- medbestämmande- och verksamhetsfrågor. Att utveckla medarbetarskapet och ledarskapet är en ständigt pågående process på varje arbetsplats som kommer att fortsätta även under

49 BALANSERADE STYRKORT EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Bedriva verksamheten inom budgetramen Nettokostnader i förhållande till budgetramen april, aug, dec Max 100 % Varje år MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid God kommunal service God återkoppling och handläggning Intern enkät okt 80 % nöjda Varje år Goda förutsättningar till försörjning Erbjuda praktik- och ferieplatser Antalet praktik- och ferieplatser dec 6 platser Varje år MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Göra individuella utvecklingsplaner Andel tillsvidareanställda på KNK som har en individuell utvecklingsplan dec 100 % Varje år Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Tydlig och utvecklande kommunikation Medarbetarenkäten/SAM dec 80 % nöjda Varje år Goda arbetsvillkor God trivsel, arbetsglädje och gemenskap Medarbetarenkäten/SAM dec 80 % nöjda Varje år Ökad närvaro Sätta ett mål med utgångspunkt från sjukfrånvaron Varje år Max 5 % Varje år UTVECKLING Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Attraktiv kommun Tillgänglig och uppdaterad information Enkät okt 80 % nöjda Varje år 46

50 Kommunstyrelsen Räddningstjänsten UPPDRAG Räddningstjänstens förvaltning ligger under kommunstyrelsen. Förvaltningen ansvarsområden är brottsförebyggande arbete, räddningstjänst, intern säkerhet i kommunen, säkerhetssamordning och säkerhetsskyddsarbete. Förvaltningens uppdrag regleras bland annat i lagen om skydd mot olyckor och lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Grundläggande för verksamheten är ett snabbt ingripande för att rädda liv, egendom och miljö. Verksamheten omfattar räddningsinsatser, övning, planläggning, utbildning, brand- och olycksutredning samt tillsyns-, tillstånds- och sotningsverksamhet. Räddningstjänstens ansvar omfattar även att analysera egna räddningsinsatser. Förvaltningen leder också kommunens interna säkerhetsarbete och samordnar arbetet för planering av kommunens verksamhet vid oönskade händelser. Oskarshamns kommun har under många år haft samverkansavtal med kärnkraftsindustrin (OKG och SKB) om att kommunen ansvarar för räddningsstyrkan placerad vid brandstationen i Simpevarp. Styrkan bedriver utryckande verksamhet för kärnkraftsindustrin och utför kommunala räddningstjänstuppdrag i nordöstra kommundelen. Senaste avtalsperioden löpte ut vid årsskiftet 2015/2016 och förhandlingar om nytt avtal är i slutskedet. Via avtal med landstinget utförs SAMS larm som innebär att kommunens räddningstjänst också larmas till hjärtstopp som inträffar i kommunen. Ett speciellt avtal finns också gällande sjukdomsfall och olyckor som inträffar på Simpevarpshalvön (I Väntan På Ambulans). Detta innebär att räddningsstyrkan utför kvalificerad förstahjälp vid akuta olycksfall och sjukdomstillstånd. Under planperioden kommer kommunens krishanteringsplan kontinuerligt att uppdateras. Förtroendevalda och personal övas i krisledning och stabsarbete för att vidareutveckla förmågan att hantera störningar på ett konstruktivt och effektivt sätt. Under 2017 kommer också två större övningar att genomföras med inriktning på kärnkraftsindustrin. Under 2017 fortsätter den fördjupade samverkan (Oskarshamn, Mönsterås, Högsby, Hultsfred och Vimmerby kommuner). Fokusområde blir den gemensamma operativa ledningsfunktion som startats mellan Oskarshamn, Mönsterås och Högsby kommuner. Personalens arbetsmiljö fortsätter att förbättras genom den miljöanpassade tvättstuga som färdigställs under Nästa steg i förbättringsarbetet är att uppföra ett klimathus för arbetsmiljöanpassade rökdykningar där personalen inte utsätts för cancerogena ämnen. EKONOMISK BUDGET Skattefinansierade verksamheter Drift Budget VP VP (tkr) Verksamhet 27 Räddningstjänst S:a inkl kap.kostn varav avskrivningar internränta s:a kapitalkostnader S:a exkl kap.kostn Investering Budget VP VP (tkr) Investeringspåse Investeringspåse Övriga investeringar Ledningsfordon Lastväxlarfordon RCB/TIB fordon Summa PLANPERIODENS KOMMANDE HÄNDELSER Brottsförebyggande rådets arbete utgår från nationella målområden. Verksamheten kommer att fortsätta utvecklas för att möta samhällets behov. Polismyndigheten kommer också att utarbeta medborgarlöften. För att styra förvaltningens processer finns en verksamhetsplan för varje år. Här beskrivs målen mer på detaljnivå och även de mätpunkter som är beslutade. En ny plan utarbetas för varje verksamhetsår. 47

51 Avgiftsfinansierade verksamheter Drift Budget VP VP (tkr) Verksamhet 78 Räddnings-vks OKG S:a inkl kap.kostn varav avskrivningar internränta s:a kapitalkostnader S:a exkl kap.kostn Investering Budget VP VP (tkr) Räddningsverks OKG Summa VERKSAMHETSMÅL Ekonomi Arbetet med de interna målen utvecklas årligen i förvaltningens olika styrdokument. Förutom att nå verksamhetsmålen är en ekonomi i balans det stora fokusområdet. Under perioden kommer ett nytt avtal med kärnkraftsindustrin att arbetas fram där fokus är att utveckla verksamheten, uppfylla avtalet och att målstyra verksamheten. Ekonomiskt innebär det att justeringar kan komma att ske utifrån avtalets omfattning och förhandling. Medborgare Fortsatt arbete med att utbilda medborgare, företag och föreningar i anpassade brand och olycksutbildningar. Fler tillfällen för allmänheten att möta räddningstjänsten skall skapas där förvaltningen skall informera och stötta medborgarna i brand och säkerhetsfrågor. Färre ska skadas eller omkomma i trafikolyckor. Färre olyckor ska inträffa. Det ska finnas utbildning, kompetens och utrustning för att verka vid samhällsstörningar och kriser, t ex el- och telestörningar. Räddningstjänstens samlade resurser ska nyttjas optimalt. Kommunens samlade risk- och sårbarhetsanalys skall årligen uppdateras med de förändringar som sker i kommunens riskbild. Den omfattar samtliga kommunala verksamheter inklusive de kommunala bolagen. Under 2017 ska kommunens handlingsprogram revideras utifrån analysens förändringar med syfte att ytterligare förbättra kommunens förmåga att hantera störningar och kriser. Medarbetare Samtliga medarbetare kommer att genomgå kompetensutveckling och utbildning riktade till sin tjänst inom verksamheten med syfte att stärka medarbetarna i sina roller och inför framtidens behov. Förvaltningen kommer under perioden att sätta extra fokus på mjuka och hårda arbetsmiljöfrågorna. Förutom redan nämnda arbetsmiljösatsningar byter förvaltningen också ut stora delar fordon och material som anpassats till en bättre och säkrare arbetsmiljö. Utveckling Räddningstjänsten ökar sin delaktighet inom tillstånd, remiss och projektarbeten inom kommunens utvecklingsarbete, med tanke på kommande bygg/ utvecklingsprojekt. Genom att skapa en gemensam operativ ledningsförmåga för fem kommuner (Oskarshamn, Mönsterås, Högsby, Hultsfred och Vimmerby kommuner) stärks ledningsförmågan och möjligheterna att klara större oönskade händelser. Kommunen arbetar med krisberedskap för att minska risken för störningar, olyckor och kriser, på ett sätt som bidrar till förbättrad samhällsekonomi och ökar kommunens attraktivitet. Kommunen ska också upprätthålla en god beredskap för att hantera allvarliga störningar, olyckor, kriser och krig. Kommunens handlingsprogram som antas av kommunfullmäktige för varje mandatperiod beskriver hur kommunen skall arbeta med skydd mot olyckor samt beskriver hur nedanstående mål ska uppnås. Färre ska skadas och omkomma i bränder. Färre bränder ska uppkomma. 48

52 BALANSERADE STYRKORT EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Bedriva verksamheten inom budgetramen Nettokostnader i förhållande till budgetramen apr, aug, dec Max 100 % Årligen MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid God kommunal service Många erbjuds en god utbildning Antal utbildade personer Nöjda utbildningsdeltagare (bedömningsskala 1-5) 1 ggr/år 1 ggr/år >1.000st Snitt 3,5 Varje år Varje år MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Utbildad personal i nivå med uppdrag samt förmåga att möta kommande krav. Antal anställda med relevant kompetens för sitt uppdrag 1 ggr/år öka 1 % Varje år Bokslut dec Goda arbetsvillkor Ökad närvaro Sätta ett mål med utgångspunkt från sjukfrånvaro Varje år Max 2,5 % Varje år UTVECKLING Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Medverkan i samtliga planprocesser Deltagande i antal tillfällen i relation till totalt genomförda planmöten 1 ggr/år 90 %

53 Tekniska nämnden 2017 Ordförande: Yvonne Bergvall Antal ledamöter: 9 Förvaltningschef: Torsten Nilsson Antal tillsvidareanställda (t v): 211 ( ) Antal årsarbetare t v: 203 ( ) UPPDRAGET Enligt reglementet ska tekniska nämnden svara för fastighetsförvaltning, väghållning, allmän vatten- och avloppsförsörjning, park- och skogsskötsel samt städoch kostverksamhet. Nämnden fullgör också trafikfrågor (trafiknämnd) och svarar dessutom för det lokala trafiksäkerhetsarbetet inom kommunen. PLANPERIODENS KOMMANDE HÄNDELSER För den skattefinansierade verksamheten har tekniska nämnden fått en budget med i princip frysta ramar Tekniska kontoret bedömer att man klarar nuvarande verksamhet med tilldelade ramar med nedanstående förändringar: Gatuavdelningen Budgeten förutsätter att utökade skötselområden vid investeringar och exploateringar kompenseras gatuavdelningen fullt ut enligt tidigare beslut. Tekniska kontoret föreslår att avgiften för den s k Gotlandsparkeringen höjs med 15 kr till 65 kr/dygn inkl moms och att parkeringen vid nya Resecentrum få en avgift om 3 kr/timma. På dessa båda parkeringar är parkeringstiden obegränsad. Fastighetsavdelningen Fastighetsavdelningen är en form av resultatenhet där alla kostnader utom ca 1,8 mnkr ska täckas med intäkter. De 1,8 mnkr är kommunbidrag för skötsel av allmänna toaletter, kapitalkostnader för exploateringsfastigheter osv. Övriga kostnader, ca 120 mnkr, täcks med hyror, intern och externa. Fastighetsavdelningen sänker internhyrorna 2017 pga. att 5 mnkr övergår till investeringsbudgeten enligt komponentmetoden för avskrivningar. Komponentmetoden införs 2017 för fastigheter. Fastighetsavdelningen gör ett antagande att de externa hyrorna höjs med 1 % Kost- och städavdelningen Kost- och städavdelningen (KoS) har övertagit budgeten för hela kostverksamheten. KoS föreslår en höjning om 2 kr/portion (till 70 kr inkl moms) för personalluncher. Pensionärsluncher och övriga luncher inom vården/omsorgerna höjs med ca 1 kr på grund av ökade livsmedels-, kemikalie- och övriga kostnader. Tekniska nämnden föreslår att det snarast görs en utredning, tillsammans med bildningsförvaltningen och ekonomikontoret, om hur nämnden ska få del av skolpeng, barnomsorgspeng och/eller statsbidrag till måltider för barn och elever. Bakgrunden är att kommunen ökar med ca invånare per år och en stor del beräknas vara barn och ungdomar i kommunens verksamheter. Kostnaden för måltider bedöms öka med flera hundra tusen kr varje år. Ersättningen ingår i statsbidrag motsvarande som bildningsförvaltningen får. VA-avdelningen Budgeten för vatten- och avloppsverksamheten (VA) innehåller en taxehöjning avseende anläggningsavgiften med 15 % 2017 och 2 % årligen Vidare föreslår tekniska kontoret att dagvattenreduktionen i anläggningstaxan minskas till 10 %. Anledningen till denna höjning är de höga kostnaderna för att ordna anslutning i de s k omvandlingsområdena. Kommunen har ett antal kustnära områden som kan bli tvungna att skaffa kommunalt VA av miljö- och/eller hälsoskäl. Kommunen har gjort en plan för att införliva dessa i den kommunala verksamheten. Länsstyrelsen har befogenheter att förelägga kommunen att se till att dessa områden får kommunalt VA. Den nuvarande anläggningsavgiften täcker kostnaderna för att t ex en villa i ett exploateringsområde med hus på båda sidor vägen i ett tätortsnära läge. Den täcker inte kostnaderna för ett glesbebyggt f d fritidshusområde utanför tätorten med mycket berg. Tekniska kontoret föreslår vidare att brukningsavgiftens fasta del höjs med 200 kr (exkl moms) 2017 och att hela brukningstaxan höjs med 4 % årligen 2018 och Brukningsavgifterna har höjts under några år och det finns ett kapital. De senaste årens höjning av brukningsavgifterna inom VA beror på de stora investeringsbehoven t ex i ny vattentäkt (Hummelnprojektet) och reinvesteringsbehoven i Ernemar och Figeholms avloppsreningsverk. Branschorganisationen Svenskt Vatten har analyserat taxestatistiken i Sverige och har följande kommentarer i sammanfattning: Mot bakgrund av de stora investeringar som krävs för att förnya infrastruktur och klara klimatanpassning och ökande miljökrav är de fortsatt låga taxeökningarna oroande. Vatten och avloppstjänster måste tillhandahållas i varje enskild kommun oavsett vilka förutsättningar som finns för att göra detta till en låg kostnad. Det finns flera faktorer som pekar på att kostnaden för att tillhandahålla vatten- och avloppstjänster kommer att öka i framtiden: 50

54 Idag är en stor del av kommunernas anläggstillgångar för vatten och avlopp (ledningsnät, avloppsreningsverk och dricksvattenverk) avskrivna. När nödvändiga investeringar görs för förnya denna infrastruktur kommer därför taxan att behöva höjas markant. Förnyelsetakten av ledningsnät är lågt, i genomsnitt ca 0,5 %. Den behöver öka till 0,8 % sett endast till förnyelsebehovet. Om man även tar hänsyn till ökande funktionskrav på ledningsnäten kommer förnyelsebehovet att behöva stiga ytterligare. Det kommer att innebära en kraftig kostnadsökning. Anpassningen till ett förändrat klimat kommer att innebära investeringar i både vattenverk, avloppsreningsverk och ledningsnät. Miljökraven ökar genom till exempel ramdirektivet, Baltic Sea Action Plan, ökande krav på avskiljning av kemiska substanser i avloppsreningsverk samt ökande krav på hygienisering av slam. Analyser visar att vattentjänstsektorn måste genomföra kraftiga investeringsökningar under de kommande 20 åren för att klara dessa utmaningar. Sett över riksgenomsnittet kommer de försiktiga ökningar vi noterat under hela 2000-talet inte kunna finansiera de åtgärder som krävs. EKONOMISK BUDGET Avgiftsfinansierade verksamheter Drift Budget VP VP (tkr) Ansvar/Verksamhet 104/76 VA-verksamhet S:a inkl kap.kostn varav avskrivningar internränta s:a kapitalkostnader S:a exkl kap.kostn Investering Budget VP VP (tkr) Vatten och avlopp Drift, underhåll och förnyelse (DUF) Avloppsreningsverk (ARV) Vattenverk (VV) Övriga VA-investeringar VA omvandlingsområden Summa Skattefinansierade verksamheter Drift Budget VP VP (tkr) Avdelning 10 Övr verksamhet Fastighetsavdelningen Kost- och serviceavdelnin S:a inkl kap.kostn varav avskrivningar internränta s:a kapitalkostnader S:a exkl kap.kostn Investering Budget VP VP (tkr) Gator och vägar Gatuombyggnader Gång- och cykelvägar Övriga investeringar Strandpromenad Stadsmiljö Fastigheter Skolor och förskolor Vård och omsorg Övriga fastigheter Investeringspåse Investeringspåse Lönsamma investeringar ingår ej i finansiella målet Summa VERKSAMHETSMÅL Tekniska nämndens balanserade styrkort började gälla Ekonomi Tekniska nämnden har analyserat framgångsfaktorer för att hållbart över tid medverka till en god ekonomisk hushållning för kommunen: Bra rekryteringar, täta budgetuppföljningar och tidplaner för investeringarna bidrar till att ha kontroll på ekonomin och hålla budget. Medborgare Förutom ett gott bemötande genom god service och bra information om verksamheten är tekniska kontorets uppdrag att erbjuda en god och säker infrastruktur i form av vägar, gc-vägar samt vatten och avlopp. 51

55 Medarbetare För att kunna erbjuda medborgarna en god service anser tekniska kontoret att kommunen måste vara en attraktiv arbetsgivare. Tekniska kontoret vill utveckla redan anställda medarbetare och även attrahera nya. För att ständigt förbättra verksamheten arbetar tekniska kontoret med att undersöka de anställdas arbetsförhållanden och arbetsmiljö genom enkäter. Kompetenta chefer och medarbetare bidrar även till en god ekonomi och god kvalitet mot medborgare och företag. Utveckling Oskarshamns kommun är en tillväxtmotor för Kalmar län. Det förutsätter ett gott samarbete mellan alla parter i länet och i kommunen. BALANSERADE STYRKORT EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Hålla budget Noggrannhet vid rekrytering Budgetuppföljningar Följa Oskarshamnsmodellen Månad: feb-maj, aug-dec Vid resp. anställning 100 % 100 % Kalenderår Utvärdering 5 mån efter anställning Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Investeringsplan som beskriver totalkostnaden Projektets driftkalkyl, Tids- och resursplaner på alla projekt Budgetarb. resp. år 100 % Kalenderår MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Delaktiga medborgare Öppenhet, information Enkät SCB:s Medborgarundersökning, våren 2015: Vartannat år NII Nöjd-inflytande-index NII * ( , ) God kommunal service Korta handläggnings- och svarstider Fastlagda rutiner Årligen 100 % Attraktiva boendeformer God infrastruktur med säkra trafikmiljöer Underhålls- och investeringsbudget Årligen 100 % Årligen Goda förutsättningar till försörjning Erbjuda feriejobb och praktikplatser 30 st Årligen 100 % Årligen 52

56 MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Utvecklingsplan Utbildning Andel av totalt antal anställda med utvecklingsplan Tillräcklig kompetens för arbetet En gång per år En gång per år 100 % 100 % Utvärdering vid årligt medarbetarsamtal Utvärdering vid årligt medarbetarsamtal Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Nära till chefen/tydlig chef Tydliga roller/struktur Medarbetar enkät TK Medarbetarenkät TK En gång per år. En gång per år 100 % 100 % Årlig enkät Årlig enkät Goda arbetsvillkor Bra och säker arbetsmiljö Medarbetarenkät TK En gång per år 100 % Årlig enkät Ökad närvaro Frisk- och personalvård Sjuktal, korttidsfrånvaro, långtidsfrånvaro En gång per år 95 % Årligen UTVECKLING Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Breddat näringsliv Samverkan mellan kommun och näringsliv Enkät Insikt 2017 Nöjd-kund-index (NKI), ( , , ) Vartannat år NKI Attraktiv kommun God kommunal service Enkät SCB:s Medborgarundersökning, våren 2015: Bemötande o tillgänglighet * ( , ) Vartannat år NMI Vatten o avlopp ( , ) Vartannat år NMI Gator o vägar ( , ) Vartannat år NMI Gc-vägar ( , ) Vartannat år NMI Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Biogasfordon Andel av totalt antal nya köpta/leasade fordon Årligen 90 % under mandatperioden *Avser hela kommunen 53

57 Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Mathias Karlsson Antal ledamöter: 9 Förvaltningschef: Lena Saksi Antal anställda: 43 Antal årsarbetare: 42,5 UPPDRAG Samhällsbyggnadsnämnden ska verka för en hållbar utveckling som innebär att medborgarna tillförsäkras en hälsosam och god miljö, samt bidra till en samhällsutveckling med jämlika och sociala levnadsförhållanden. Nämndens politiska verksamhet sker i huvudsak vid och inför möten för nämnden, arbetsutskottet och presidiet. Den dagliga handläggningen av ärenden, servicen till allmänheten och beredning inför politiska sammanträden hanteras av samhällsbyggnadskontoret. Samhällsbyggnadschefen har det övergripande ansvaret för verksamheten. Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret består av kansli, miljöoch byggavdelningen, planavdelningen och kartavdelningen. Kansliet utgör verksamhetsstöd för övriga avdelningar samt utreder övergripande strategiska frågor. Miljö- och byggavdelningen hanterar huvudsakligen myndighetsutövning inom miljöbalkens område, livsmedelslagstiftningen och plan- och bygglagen (PBL). Planavdelningen ansvarar för samhällsutveckling och detaljplaner. Översiktsplanering utförs på uppdrag av kommunstyrelsen. Kartavdelningen samlar in geografisk information och framställer och underhåller kommunens kartdatabaser, lägenhetsregister och GIS-verktyg. Avdelningens GIS-verksamhet utgör verksamhetsstöd till samtliga förvaltningar. satsningarna i Inre Hamnen. En översyn av redovisningsformen av avdelningens ekonomi kommer att göras. Högt prioriterat är att få fram detaljplaner för bostadsbyggande i centrala lägen. Ekokommunarbetet, miljömålen och energi- och klimatfrågorna, hanteras inom ramen för kommunens övergripande hållbarhetsarbete. Miljö- och byggavdelningen kommer att arbeta med effektivisering av rutiner, rådgivning och information till allmänheten för att klara det stora trycket på verksamheten. Livsmedelskontrollen ska arbeta med att utveckla redovisningen på hemsidan av gjorda inspektioner. På miljösidan kommer arbetet med dricksvatten och vattenvård, som är en primär fråga för hela länet att ta resurser i anspråk. Kartavdelningen kommer studera efterfrågan och behov av 3D redovisning av GIS material till alla förvaltningar. Samarbetet med plan ska utvecklas, bland annat genom att underlagsmaterial ska aktualiseras och uppdateras. EKONOMISK BUDGET Drift Budget VP VP (tkr) Ansvar 21 SBK S:a inkl kap.kostn varav avskrivningar internränta s:a kapitalkostnader S:a exkl kap.kostn Investering Budget VP VP (tkr) Investeringspåse Summa PLANPERIODENS KOMMANDE HÄNDELSER Samhällsbyggnadsnämnden prioriterar att förbättra bemötande, att effektivisera verksamheten och att förvaltningen håller hög kompetens inom sina områden. Planavdelningen ska arbeta med att förenkla och snabba upp detaljplanehanteringen. Stadsutvecklingsutredningarna går in i en verkställandefas samt detaljplaner tas fram för de stora VERKSAMHETSMÅL Ekonomi Rätt kostnadstäckningsgrad i myndighetsutövningen Samhällsbyggnadsnämnden arbetar för att hålla en kostnadstäckningsgrad på 70 % i den faktiska myndighetsutövningen. Förvaltningen kommer att se över taxorna under planperioden. 54

58 Medborgare Attityd, bemötande Samhällsbyggnadsnämnden prioriterar arbetet med att förbättra servicen till allmänhet och näringsliv. Nämnden arbetar även för att medborgarna ska få möjlighet till ökad delaktighet genom ökad dialog om viktiga planerings- och utvecklingsfrågor. Planberedskap som klarar visionen invånare 2030 i olika miljöer, boende för alla och valfrihet på bostadsmarknaden både i stad och yttertätort Nämnden strävar efter att medborgarna ska kunna erbjudas ett flertal attraktiva boendeformer Oskarshamns kommun. God planberedskap för verksamheter Det ska finnas hög planberedskap med exploateringsklara områden i olika miljöer. Detta skapar valfrihet på bostadsmarknaden. Det viktiga arbetet för att skapa god planberedskap för verksamhetsområden fortsätter under planperioden. Medarbetare Positivt arbetsklimat Samhällsbyggnadsnämnden strävar efter att samhällsbyggnadskontoret ska uppfattas som en attraktiv arbetsplats med god arbetsmiljö och konkurrenskraftiga löner. Medarbetarnas inställning till arbetsmiljön ska följas upp i en enkät vartannat år. Målet är att enkätens resultat ska ha minst samma resultat som senaste mätning. Utveckling Aktuell översiktsplan Nämnden arbetar för utveckling av god infrastruktur och goda kommunikationer. Målet uppnås genom att samhällsbyggnadskontoret, på uppdrag av kommunstyrelsen, arbetar fram förslag till ny översiktsplan som kan antas våren Nämnden ska även arbeta fram nya detaljplaner för både bostäder och verksamheter. Inre hamnen, kombiterminalen och Södra infarten är exempel på områden som ska planläggas under perioden. I utvecklingsarbetet är hållbarhetsaspekterna viktiga. BALANSERADE STYRKORT EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Rätt kostnadstäckningsgrad i myndighetsutövningen Andel av kostnad som finansieras via taxa Plan, Miljö, Bygg, Livsmedel, Alkohol, Tobak Årlig Minst 70 % av den faktiska myndighetsutövningen Löpande MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Delaktiga medborgare God kommunal service Attraktiva boendeformer Goda förutsättningar till försörjning Attityd, bemötande Planberedskap som klarar visionen invånare 2030 i olika miljöer, boende för alla och valfrihet på bostadsmarknaden både i stad och yttertätort God planberedskap för verksamheter Positiva svar i SKLs Löpande Insikt Detaljplaner för bostäder Detaljplanelagd area Årlig löpande Mandatperiod Mandatperiod NKI bostäder m 2 55

59 MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Goda arbetsvillkor Positivt arbetsklimat NMI i enkät Vartannat år Minst samma nivå som föregående mätning 2018 UTVECKLING Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Breddat näringsliv Attraktiv kommun Aktuell översiktsplan Färdig för antagande av Kf Mandatperiod Ny ÖP

60 Socialnämnden Ordförande: Andreas Erlandsson Antal ledamöter: 11 Förvaltningschef: Anna Lindquist Antal anställda: Antal årsarbetare: 955 UPPDRAG Socialnämnden har ansvar för kommunens samlade socialtjänst som omfattar äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta, hälso- och sjukvård, etablering och individ- och familjeomsorg. Förvaltningen har i uppdrag att omsätta de politiska målen till verksamhet och är indelad i fem områden som leds av förvaltningschef och fem områdeschefer. På förvaltningens centrala administration finns expertfunktioner för ärendehantering, ekonomi, personalfrågor, verksamhetsutveckling samt MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) för säkring av hälso- och sjukvårdens kvalitet. Socialförvaltningen är en personaltät förvaltning och en av de större arbetsplatserna i kommunen. En stor del av verksamheten pågår dygnet runt, alla årets dagar. Verksamheten riktar sig till personer som av olika anledningar inte klarar sin vardag utan extra insatser och bygger till största delen på enskilda möten med människor. Detta ställer stora krav på förmågan att möta människor på ett respektfullt sätt. Förvaltningen samarbetar med flera olika intressenter som landstinget, intresseorganisationer och anhörigföreningar, arbetet regleras av lagar och förordningar. Socialförvaltningen har sedan våren 2013 i uppdrag att minska förvaltningens kostnader enligt en plan som sträcker sig till Arbetet är i slutskedet av förändrings- och utvecklingsarbetet inom områdena Äldreomsorg och Omsorg för personer med funktionsnedsättning för att verkställa uppdraget. Det övergripande målet för verksamheten anges i socialtjänstlagens första kapitel: Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhället. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet. När åtgärder rör barn ska det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. PLANPERIODENS KOMMANDE HÄNDELSER I uppdraget att minska förvaltningens kostnader med ramminskning som följd återstår två steg, 5 miljoner 2017 och 8 miljoner I organisationen pågår ett intensivt arbete för att nå och behålla det uppnådda ekonomiska målet. Internkontroll och uppföljningsmodeller för ekonomi är viktiga faktorer i förvaltningens arbete nu och under kommande period. I en så stor verksamhet är samarbete på alla nivåer en nödvändighet för att nå resultat. Kommunens samverkansavtal och modeller för samverkan inom förvaltningen stödjer arbetet för förändring och utveckling av verksamheten. Att öka hälsotalet är ett av förvaltningens viktigaste fokusområden under kommande period. Sjuktalen ökar inte bara i Oskarshamns kommun utan även nationellt och det krävs flera åtgärder för att vända trenden. Som en del i arbetet måste inflödet av nya sjukskrivningar stoppas. Arbetet med fokus på långtidssjukskrivna fortsätter kommande period och förvaltningen kommer stärka upp med ytterligare HR specialist som ska verka som ett stöd till cheferna för att minska korttidsfrånvaron och förebygga ohälsa. Samarbetet med primärvård, försäkringskassa och företagshälsovården blir viktigt under kommande period. Forskning visar på samband mellan högt sjuktal och många underställda medarbetare per chef vilket finns anledning att se över, främst inom äldreomsorgen. Målet under perioden är att skapa ett hållbart arbetsliv för förvaltningens medarbetare och minska sjukfrånvaron, bland annat genom starkt fokus på tidig rehabilitering. Ett annat viktigt fokusområde är personalförsörjningen. Förvaltningen har stort behov av att rekrytera kompetent personal samt kompetens höja redan anställda medarbetare. Det är nödvändigt för att kunna tillgodose en god kvalitet i våra verksamheter. Ett kommunövergripande förbättringsarbete med verksamhetens mål och de balanserade styrkorten har inletts och kommer fortgå under kommande period. Samhället förändras snabbt och kraven på kommunernas socialtjänst ökar nationellt. Samarbetet med landstinget i Länsgemensam ledning i samverkan har utvecklats och förväntas leda till ett utökat samarbete inom flera gemensamma områden. Samarbetet mellan kommunerna ökar och flera gemensamma områden har identifierats där ett samarbete kan ge ökad kvalitet och effektivitet. Information till medborgare via olika media är ett utvecklingsområde som måste prioriteras. OF, Omsorg för personer med funktionsnedsättning Förändringsarbetet som påbörjades under 2015 för att minska verksamhetens kostnader är genomfört. Det kommer krävas ett starkt ledarskap för att hålla i förändringarna och samtidigt arbeta med verksamhetsutveckling. Ett högprioriterat utvecklingsområde är psykiskt funktionsnedsättning med fokus på boende och sysselsättning. Ett avtal med landstinget gällande Nymålen är på gång, där det kommer att ges möjlighet för en meningsfull sysselsättning för denna målgrupp. Det finns också ett behov av utökning när det gäller lämpliga boendeformer. Antalet externa placeringar har ökat och det finns ett behov av att se över om hemmaplanslösningar kan vara ett alternativ och i så fall vad som krävs gällande boende och kompetensförstärkning hos personalen. En utökning av antalet lägenheter i LSS-boenden är nödvändig framöver, främst för personer med mycket stora funktionsnedsättningar. 57

61 ÄO, Äldreomsorg Ett omfattande förändringsarbete har genomförts inom ÄO sedan halvårsskiftet Det har resulterat i minskade kostnader för verksamheten, arbetet med kvalitet i äldreomsorg behöver lyftas fram och förstärkas för att de förändringar som gjorts ska bli bestående. Under kommande period måste verksamhetsutveckling och verksamhetsnära ledarskap prioriteras och antalet medarbetare per enhetschef minskas. Teamsamverkan mellan olika yrkesgrupper inom kommunen finns inom hemtjänst och är på väg att utvecklas inom korttidsboende och särskilt boende. Ett nytt dokumentationsinstrument med fokus på individens behov, IBiC (Individens Behov i Centrum) ska implementeras. Instrumentet sträcker sig från utredning och beslut till verkställighet. Implementeringen är ett stort arbete och beräknas ta 2-4 år. Arbetet med certifiering inom Vård- och omsorgscollege för regionen Kalmar län pågår. Det är ett samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och utbildare som ska öka intresset för utbildningar och yrken inom vård och omsorg. Teknikutvecklingen fortsätter främst inom hemtjänst där utveckling av nattillsyn, digitala larm och mobil dokumentation är aktuella områden. Äldreomsorgen har inrättat sex nya specialistunderskötersketjänster för att öka kvaliteten inom äldreomsorgen genom förbättrings- och utvecklingsarbete samt kvalitetsuppföljningar. IFO, Individ- och Familjeomsorg Individ och familjeomsorgens organisation är i förändring. Vid årsskiftet flyttades Integrationsenheten ut från IFO och bildade ett eget område; området för etablering, OE. Förändringar är också på gång inom arbetsmarknadsområdet. En ny central kommunal arbetsmarknadsenhet har bildats och den del av vuxensektionen som arbetat med arbetsmarknadsfrågor flyttas till den nya enheten i september Arbetet med rehabilitering/arbetsträning gällande personer med missbruksproblem finns kvar på vuxenenheten. Förutom de med missbruk eller beroende kommer IFO även ansvara för individer som står långt från arbetsmarknaden. IFO har i sitt förbättringsarbete sett över organisationen, resursanvändning och kärnverksamhet. Omvärldens ökade krav på socialtjänstens insatser i kombination med svårigheter att rekrytera erfaren personal har krävt en översyn av IFO:s ledningsstruktur. Den leds nu av områdeschef och två sektionschefer, en för vuxensektionen och en för barn och familjesektionen. På varje sektion finns enhetschefer som kan verka i ett mer nära ledarskap. Den sociala barnavården har varit föremål för en nationell genomlysning och en plan har tagits fram. Bristen på socionomer och ökade krav kräver åtgärder. Ett arbete med att kunna stärka missbruksvården pågår också på Gården som är ett förändringsboende för missbrukare. I ett projekt under två år ska verksamheten utvecklas för att kunna ge mer kvalitativa insatser för att ytterligare minska behovet av externa placeringar. Det pågår diskussioner i länet om att samverka mer inom flera av IFO:s verksamheter. Då kraven ökar och kommunerna inte alltid klarar av detta på egen hand finns behov av samverkan. De områden som för närvarande är under diskussion är familjehemsvården, familjerätten, social jour och barnahus. Det finns också behov av att utveckla mer samverkan med landstinget. HSE, Hälso- och sjukvård Strukturförändringar inom landstingen med minskade vårdtider och ökade krav på primärvårdens hälso- och sjukvård medför ökade krav på den kommunala hälsooch sjukvården. Parallellt med att vårdbehov överförs till kommunerna uppstår behov av ökade resurser inom den kommunala hälso- och sjukvården. Det krävs en fortsatt utvecklad samverkan med landstingets öppna verksamheter, men också internt med ÄO och OF. Ett förtydligande av hemsjukvårdsavtalet mellan länets kommuner och landstinget har klargjort gränsdragningen mellan specialist- och bashabilitering. Bashabiliteringen är kommunens ansvar och överflytt av ett 40-tal patienter pågår. Detta kräver mer personella insatser framförallt av rehabenheten och kommer med stor sannolikhet innebära ökade kostnader för hjälpmedel. I början av 2017 ska landsting och kommun göra en uppföljning och utvärdering gällande ansvaret för kommunikationshjälpmedel. Faller ansvaret på kommunen förväntas även det medföra ökade kostnader. Det ökade antalet personer som beviljas bostad för särskild service och beslut om daglig verksamhet inom OF innebär ökat behov av legitimerad personal till den kommunala habiliteringen. Etablering Området etablering inrättades i januari Det består av 4 boenden för ensamkommande barn och en myndighetsutövande del. Totalt är det ca 65 personer som arbetar i organisationen. Området jobbar med riktlinjer för att rekrytera personal samt en struktur för att leda verksamheten. Ledningsstrukturen bygger på fyra delar, planera, genomföra, utvärdera och förbättra. Det pågår ett strategiskt arbete för att skapa permanenta boenden för att ersätta de tillfälliga som startats i ett akut skede efter de förutsättningar som rådde när behovet var som störst. Under året är målsättningen att anmäla en socionom till socialstyrelsens påbyggnadsutbildning för socionomer. Föreståndarna på boendena kommer erbjudas utbildning i det kommunala ansvaret för HVBplacerade. 58

62 EKONOMISK BUDGET Skattefinansierade verksamheter Drift Budget VP VP (tkr) Avdelning 451 Etableringen IFO ÄO OF HSE CA EK bistånd Rambesparingar att fördela S:a exkl kap.kostn varav avskrivningar internränta s:a kapitalkostnader S:a inkl kap.kostn Investering Budget VP VP (tkr) Investeringspåse Investeringspåse VERKSAMHETSMÅL Ekonomi Förvaltningens verksamhetsmål är en ekonomi i balans med kvalitet i verksamheterna. Verksamheterna har jobbat aktivt med tidigare års besparingar och från och med 2016 har förvaltningen lyckats med merparten av de beslutade besparingarna. För verksamhetsåret 2016 förväntas förvaltningen lämna ifrån sig ett överskott främst ifrån äldreomsorgen. Inom området för personer med funktionsnedsättning har besparingarna på respektive enhet gjorts. Området växer både nationellt och i Oskarshamn. Besluten ökar och budgetförstärkning enligt konsekvensbeskrivning är nödvändiga för att kunna verkställa alla beslut. Socialförvaltningen jobbar fortsatt med en stark ekonomisstyrning och uppföljning för att säkerställa att förvaltningens besparingar består ute i verksamheten. Ekonomin och verksamheterna påverkas dock av ett fortsatt högt sjuktal och brist på vikarier. Detta leder till höga övertidsuttag och hög arbetsbelastning. För att stödja verksamhetsstyrning och ekonomisk medvetenhet kommer fortsatt fokus vara på ekonomisk uppföljning och de faktorer som påverkar. Varje enhetschef analyserar ekonomi, sjuktal och bemanningsavvikelse mot given budgetram. Avvikelser analyseras, åtgärdsplaner skapas och prognoser tas fram. Förvaltningen kommer under 2017 att behöva utveckla sina resursfördelningsmodeller vidare. Qlikview är det ekonomi- och analyssystem som används inom förvaltningen. Qlikview kommer att vidareutvecklas och integreras med andra datasystem för en mer kvalitativ uppföljning. Medborgare Förvaltningen ska ge en god kommunal service som är Brukar/klientorienterad och inte styrd av befintlig organisation. Medborgarna ska få den hjälp och det stöd de har rätt till utifrån gällande lagar och beslut. För att öka kvalitén arbetar förvaltningen med utveckling av uppföljningar riktat mot olika målgrupper. Brukarmedverkan har starkt fokus även nationellt. Ett kommungemensamt system för synpunkts - och klagomålshantering har utvecklats och är ett viktigt inslag i kvalitetsarbetet. En ny hemsida har lanserats för Oskarshamns kommun för att ge medborgarna god social service och information om verksamheterna. Utvecklingen av hemsidan kommer fortsätta under kommande period och antalet e-tjänster ska öka. Medarbetare I jämförelse med andra organisationer har socialförvaltningen få chefer i förhållande till antal medarbetare. Antalet medarbetare per chef bör begränsas för att skapa möjlighet till ett nära ledarskap och delaktighet. Förvaltningen ska ha anställda med kompetens och medarbetare ska på olika sätt ges möjlighet till utveckling/karriär. Arbetet med att öka hälsotalet är av stor betydelse. Kompetens och utvecklingsmöjligheter för medarbetare, hållbara arbetsplatser med hög närvaro och arbetsglädje är det mål förvaltningen strävar efter. Utveckling För en hållbar utveckling inom socialtjänsten har arbetet med Hållbart arbetsliv implementerats. I arbetet ingår värdegrund, tydligt uppdrag, kommunikation, arbetsmiljö, kompetens och jämställdhet. Det ställs höga krav på verksamheternas kvalité och effektivitet. En ständigt pågående utveckling krävs för att möta nya krav och behov. En utveckling av e-tjänster kommer vara viktigt i detta arbete. Boende för äldre är en annan aktuell utvecklingsfråga, planeringen för ombyggnationen av äldreboendet Solbacka fortsätter. Vi ser ett ökat behov av platser för personer med funktionshinder och personer med demenssymtom. 59

63 BALANSERADE STYRKORT EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Budget i balans Verksamhetens nettokostnader dividerat med budgetram Varje månad Max 100 % Årligen MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid God kommunal service Ett varierat utbud som möter aktuella behov bland SF:s målgrupp Egen utvecklad uppföljning mot målgrupper Årligen >=80 % 2017 MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Kompetensutveckla personalen för framtida behov och krav. Fortbildningsplan för varje verksamhetsområde Vartannat år 100 % 2017 Goda arbetsvillkor Tillgång till chefer, dvs antalet medarbetare till en chef skall begränsas. Nöjd medarbetarindex Vart 3:e år >75% 2017 Anställda med kompetens och möjlighet till utveckling/karriär. Höja status på arbetet genom att prata om det goda bra på jobbet. UTVECKLING Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Attraktiv kommun Planera för framtidens behov inom alla socialnämndens ansvarsområde Ta fram en utvecklingsplan med en tidshorisont på 15 år Vartannat år 100 %

64 Bildningsnämnden UPPDRAG Bildningsnämndens ansvarsområde omfattar hela utbildningsområdet från förskola till vuxenutbildning samt kultur- och fritidskontorens verksamheter. Nämnden ansvarar även för tillståndsgivning till och tillsyn av enskilt bedrivna förskolor och fritidshem. I kultur- och fritidskontorens verksamhet ingår till exempel museer, bibliotek, Xperiment, kulturminnesvård, Arena Oskarshamn, idrottsplatser, badplatser, gästhamnar, campingplatser, motionsspår, fritidsgårdar och föreningsbidrag. PLANPERIODENS KOMMANDE HÄNDELSER Under hösten 2016 genomfördes den nya renodlade verksamhetsorganisationen förankras nya rutiner och former så att administration och ledning kan vara ett optimalt stöd till kärnverksamheterna. Det systematiska kvalitetsarbetet vidareutvecklas och kopplas tydligare till linjens chefer. För att hitta förebyggande och verkansfulla åtgärder mot de ökande sjukskrivningstalen ska sambanden mellan stöd från administration, bemötande från ledning och de sjukskrivningsorsaker som finns användas till konkreta åtgärder. Under 2017 förtydligas kopplingen mellan resultat och arbetet kring Ett Gott Liv. Samtliga verksamheter vill under året arbeta med grupper av nyanlända på ett nära och inkluderande sätt. Chefer tar ett allt tydligare ansvar för det verksamhetsnära ledarskapet och resultaten. För att underlätta detta följs stödet till chefer och chefers arbetssätt fortlöpande så att det nära ledarskapet kan förverkligas. Enheter och arbetslag är i olika förändringsprocesser och behöver vara det för att kunna utveckla den nära verksamheten. Chefer på alla nivåer tar ansvar för att utvecklingen utgår från respektive enhets eller arbetslags situation. Den nya renodlade verksamhetsorganisationen förväntas underlätta detta. Inom alla skolformer riskeras ökande svårigheter i rekryteringsarbetet och lyckas man inte anställa chefer och behöriga lärare innebär det problem att nå de resultat man vill. Under kommande period fortsätter arbetet med att bemanna utbildningsverksamheterna utifrån kravet på behörighet för att uppnå högsta möjliga kompetens. Alternativa arbetssätt behöver undersökas, för att använda kompetenser på bästa möjliga sätt. För att effektivisera vikarieanskaffningen startades under hösten 2016 en bemanningsenhet, under 2017 ska det arbetet utvecklas så att verksamheter avlastas från vikarieanskaffningsarbete och så att tillgången på vikarier förbättras. I inledningsskedet riktar sig enheten till förskolor och fritidshem. Förskolans arbete med pedagogisk dokumentation för att synliggöra barnens lärande och forma verksamheten utifrån barnens erfarenheter och intressen fortsätter att utvecklas. Utveckling av förskolan måste ske långsiktigt och systematiskt vilket kräver skickliga ledare och pedagoger. Arbetet bygger på det forskning visat är framgångsfaktorer. I förskolans nya organisation lyfts det pedagogiska ledarskapet fram som en förutsättning i detta arbete. Den inarbetade modellen för kollegialt lärande är en viktig förutsättning. Antalet barn ökar samtidigt som antalet utbildade pedagoger minskar. Barngrupperna är stora och lokalerna är trånga. Många nyanlända kräver nya kunskaper. Att behålla förskollärarna, lyckas nyrekrytera och skapa en god miljö för alla, personal och barn, är en stor och viktig utmaning. I förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola fokuserar pedagoger och ledare på resultat och mående. Sambandet mellan resultat och mående blir allt tydligare och beläggs allt oftare i forskningen. En god elevhälsa börjar med en god personalhälsa. Skolans stora utmaning förutom ökad måluppfyllelse och rekrytering är att skapa goda arbetsförhållanden så att våra medarbetare väljer att stanna. En annan stor utmaning är att ta emot alla nyanlända elever. Eftersom brist på lokaler är tydlig, klasserna i våra ordinarie skolor fulla och skolskjutsplaneringen är svår att hantera vid snabba förändringar startades under hösten 2016 en Introduktionsskola. Syftet med skolan är att integrera fler genom att påbörja undervisningen i svenska fort som möjligt. Satsningen på utveckling av digitala lärmiljöer och lärverktyg fortsätter utvecklades det trådlösa nätverket ytterligare fler elever fick tillgång till digitala verktyg genomförs den sista etappen som innebär att alla barn och elever har fått en ökad tillgång av digitala verktyg. Rektorer och förskolechefer tar, med hjälp av utvecklingsledare ansvar för att de nya verktygen används för att utveckla undervisningen och förbättra resultaten. Kompetensutveckling, bland annat, med hjälp av kollegialt lärande ser till att genomförandet av Strategin blir mer än förtätning av teknik och verktyg. För grundskolan fokuserar pedagoger och ledare på de arbetssätt som förbättrar resultaten. Fler elever ska lämna grundskolan med behörighet för gymnasiet. Gymnasieskolans elevunderlag på de nationella programmen stabiliseras på grund av demografi och skolval, efter flera års nedgång Däremot kommer den totala mängden elever på gymnasiet att öka markant eftersom mängden nyanlända elever i kommunen ökar. Vår stora utmaning de närmsta åren ligger i att få den satsning på digitala verktyg att också slå igenom så att undervisningen nyttjar alla de fördelar en digital miljö skapar. 61

65 Inom vuxenutbildningen är efterfrågan på SFI fortsatt hög och förväntas tillsammans med Grundutbildning för Vuxna att öka under 2017, när de många nyanlända under 2015 och 2106 får uppehållstillstånd. SFIverksamheten är en viktig del i hela kommunens fortsatta utveckling för etableringen av nyanlända. Förvaltningen gör en riktad satsning på modersmål och studiestöd och deltar samtidigt aktivt i etableringsarbetet på övergripande nivå. Chefen för modersmål och etablering fick sina arbetsuppgifter helt förändrade på grund av ett stort antal nyanlända under 2015 och Under 2017 finns förhoppningar om att kunna fokusera på grunduppdraget. Modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål är viktiga delar för de resultat vi vill uppnå. Kulturkontoret fortsätter att satsa på besöksaktiviteterna i Kulturhuset, både de fasta som Xperiment och bibliotek och de tillfälliga arrangemangen. Under 2017 läggs fokus på Fredriksberg som destination med fler aktiviteter, tydligare samarbeten med tekniska kontoret och externa aktörer samt den fysiska miljön. Museerna kommer att bli mer dynamiska i sina utställningar genom att delar av dem kommer att få ett nytt innehåll minst två gånger per år. Detta för att ge många återkommande besökare något nytt kommer musikskolan vara en del av kulturens organisation. Kulturhuset i sin helhet har som mål att bli en tydligare mötesplats. Den fysiska miljön förändras sista kvartalet 2016 såväl inne i huset som torgytan utanför. Detta ska implementeras och nyttjas till fullo. Fritidskontorets verksamhet 2017 domineras av många projekt som ska startas upp eller slutföras. Under våren 2017 väntas den första delen av ombyggnationen av Arena Oskarshamn att slutföras. Första delen innehåller bad, gym, cafeteria, lekattraktioner och mauritiusstrand. Driften av Havslätts Camping går in på sitt andra år av tre. Parallellt med detta kommer ett utredningsarbete och detaljplanearbete att påbörjas. Under året påbörjas en stor satsning på att rusta upp de kommunala och föreningsägda motionsspåren i kommunen. Konstgräsmattan på Arena Oskarshamn kommer att bytas inför säsongen Under vintern 2016 öppnar en ny kommunal fritidsgård i Kristdala, under 2017 ska verksamheten vara i full gång. EKONOMISK BUDGET Skattefinansierade verksamheter Drift Budget VP VP (tkr) Verksamhet Kultur Fritid Förskola, ped omsorg Grundskola, fritidshem Gymnasieskola, musik Vuxenutbildning, SFI Förvaltningsgemensamt S:a inkl kap.kostn varav avskrivningar internränta s:a kapitalkostnader S:a exkl kap.kostn

66 Investering Budget VP VP (tkr) Investeringspåse Investeringspåse Övriga investeringar Oscarsgymn. övningsbuss FT/transport GS Oscarsgymn. styrsystem till verkstadsutr. på IN Oscarsgymn. lastbil för övningskörning Oscarsgymn. buss för övningskörning Ny sarg i ishall Byte av konstgräsmatta Toalett badplatser Tillgänglighet och hopptorn Inköp klippdäck till maskinp Ny löparbanor för friidrott Byte traktor Motionsspår Inventarier till stadsbibliotek Bokbuss Barnverksamhet kulturhuse Utrustning filialer Konstinköp Konstförråd Summa VERKSAMHETSMÅL Ekonomi Ekonomi i balans Nämnden håller sig inom budgetramarna som baseras på det kommunövergripande målet. Mätning görs årligen av närmast föregående tvåårsperiod i samband med årsbokslut. Under 2017 utvecklas arbetet med bland annat uppföljning på enhetsnivå, den ekonomiska uppföljningen kopplas närmare uppföljning av andra verksamhetsresultat. Medborgare Bemötande av och kommunikation med besökare och föräldrar Kvalitet är en personlig upplevelse och därför är bemötande och kommunikation en avgörande faktor när kvalitet bedöms av besökare, elever och föräldrar. Detta gäller oavsett verksamhet, bemötandet och kommunikationen i förskola eller på simhallen har samma effekt på upplevelsen av kvalitet. Ett gott bemötande hos oss sprids till de medborgare som ännu inte besökt oss och vi får möjlighet att bidra till Ett Gott Liv för allt fler. Erbjuda förskoleplats inom 4 månader för 1:a eller 2:a handsalternativet Utökningarna under 2016 och 2017 innebär att målet är lättare att uppnå. Det är av stor vikt att medborgaren känner trygghet i tillgången på goda förskoleplatser. Brist på attraktiva förskoleplatser får inte vara ett hinder för den medborgare som vill studera eller arbeta. Att erbjuda förskoleplats enligt föräldrars första- eller andrahandsval är en något högre ambition än den nationella lagstiftningens. Barn/elevers delaktighet Att få uppleva meningsfull delaktighet är en viktig del i lärandet om vårt demokratiska samhälle. Lärandet om delaktighet är effektivt om delaktigheten är konkret i den situation barnet eller eleven befinner sig i. När vår verksamhet förhåller sig till det som barnet/eleven upplever som mitt lärande, mina resultat, mina arbetssätt, mina relationer, mina handlingar och mina val skapas upplevelse av verklig delaktighet. Medarbetare Medarbetare upplever att de har möjlighet att påverka på sin arbetsplats En förutsättning för trivsel och utveckling i förvaltningens verksamheter är att medarbetare upplever att de har möjlighet att påverka på arbetsplatserna. Detta i sin tur leder till goda arbetsinsatser och goda resultat. Under 2017 blir utvecklingen av det nära ledarskapet ett viktigt område för delaktighet. Delaktighet på alla nivåer, från den individuella till den kollektiva är också en viktig faktor för att skapa mening och minska de arbetsrelaterade ökande sjukskrivningstalen. Återkoppling Det finns fortfarande ett behov av att öka kommunikationen och återkopplingen mellan medarbetare och chef på alla nivåer. Avsikten med utvecklingsarbetet är att möjliggöra kontinuerlig och återkommande återkoppling mellan chef och medarbetare. Det kräver att medarbetare och chefer själva skapar arbetssätt som möjliggör detta, och vid behov får stöd för förändringar och genomförande. En attraktiv arbetsplats En arbetsplats blir attraktiv när medarbetaren talar väl om den och rekommenderar den till andra. Detta bidrar till en gynnsam rekryteringssituation. Inom flera av våra verksamheter finns kompetenser som vi konkurrerar med andra om. Genom goda villkor och effektiv kommunikation om oss själva ökar vi attraktiviteten och bidrar till en tryggare kompetensförsörjning. Utveckling En stimulerande verksamhet Resultat och förändringar uppnås säkrast med någon form av motivation. Det är därför av betydelse att alla verksamheter är stimulerande och motiverar till handlingar och resultat som individ och verksamhet vill nå. Individen kan vara besökaren, motionären, låntagaren, gästen, barnet, eleven eller medarbetaren. Verksamheten kan vara den egna enheten eller verksamheter som består av gäster, föreningar eller grupper. 63

67 Alla motiveras och stimuleras av vår verksamhet och utvecklar därmed sig själva och vår verksamhet. Detta förbättrar och motiverar till förändring så att vi tillsammans når Ett Gott Liv. En likvärdig förskola/skola där alla har lika tillgång till utbildning, till lika kvalitet på utbildning och till kompensation för olika förutsättningar och behov En likvärdig förskola och skola är en viktig del i bilden av en attraktiv kommun. Kännetecknet för kvalitet är att alla barn och elever når resultat. Nämnden väljer ett antal nyckeltal som, dels kan vara viktiga indikatorer på en likvärdig förskola och skola, dels kan vara avgörande för resultaten som helhet. Att alla lär sig läsa under sitt första skolår är ett exempel på det senare. I de flesta fall väljer vi måltalet 100 %, då lägre måltal är svåra att motivera. Vi kan till exempel inte vara nöjda så länge ett enda barn inte lär sig läsa. Satsning på gymnasieutbildning med teknik- och vårdcollege Elevers möjligheter till arbete eller studier efter gymnasietiden är en viktig kvalitetsfaktor. Elever med intresse för teknik eller vård ska uppleva så god kvalitet på utbildningarna att de studerar vidare eller söker sysselsättning inom dessa områden. Vi strävar efter en situation med dubbla vinnare, elever hittar en framtid som de finner god och arbetsmarknaden i Oskarshamn hittar välutbildade medarbetare. BALANSERADE STYRKORT EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Ekonomi i balans Verksamhetens nettokostnader dividerat med budgetramen under en tvåårsperiod Årligen i samband med årsbokslut Max 100 % MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid God kommunal service Bemötande av och kommunikation med besökare och föräldrar Andelen besökare och föräldrar som rekommenderar verksamheterna till andra Vartannat år i kvalitetsenkät 100 % Erbjuda förskoleplats inom 4 månader för 1:a eller 2:a handsalternativet Andelen barn som under det senaste året fått plats på 1:a eller 2:a-handsvalet, inom 4 månader Årligen i enlighet med det systematiska kvalitetsarbetet 100 % Delaktiga medborgare Barn/elevers delaktighet Andel elever som upplever att personal och skolledning tar till vara på deras synpunkter utifrån målen i de nationella och lokala styrdokumenten Vartannat år i kvalitetsenkät 100 %

68 MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Medarbetare upplever att de har möjlighet att påverka på sin arbetsplats Andel medarbetare som upplever att de har möjlighet att påverka på sin arbetsplats Årligen i medarbetarenkät 100 % Återkoppling Andel medarbetare som upplever kontinuerlig återkoppling på genomfört arbete från närmsta chef Årligen i medarbetarenkät 100 % Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling En attraktiv arbetsplats Andelen medarbetare som rekommenderar sin arbetsplats till andra Årligen i medarbetarenkät 100 % UTVECKLING Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Attraktiv kommun En stimulerande verksamhet Andelen som tycker att det är roligt eller meningsfullt att delta i och besöka verksamheterna, förskola, skola, kultur och fritid Vartannat år i kvalitetsenkäten 100 % En likvärdig förskola/skola lika tillgång till utbildning lika kvalitet på utbildning Alla elever läser efter sitt första skolår Årligen i enlighet med det systematiska kvalitetsarbetet 100 % kompensera för elevers olika förutsättningar och behov Skolornas totala meritvärde enligt Skolverkets beräkning av meritpoäng Årligen i enlighet med det systematiska kvalitetsarbetet Årlig ökning Alla barn och elever använder modern teknik för kommunikation och lärande. Vartannat år i kvalitetsenkäten 100 % Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet för gymnasiet Årligen i enlighet med det systematiska kvalitetsarbetet 100 % Andelen elever som uppnår yrkesexamen eller gymnasieexamen Årligen i enlighet med det systematiska kvalitetsarbetet 100 % Satsning på gymnasieutbildning med Teknik- och Vårdcollege Andelen elever i årskurs 2 inom Teknik- och Vårdcollege som har för avsikt att studera vidare eller söka arbete inom teknik eller vård Vartannat år i kvalitetsenkät 100 %

69 Valnämnden Ordförande: Eva-Lena Karlsson (S) Antal ledamöter: 5 Revisionen Ordförande: Klaus Leidecker Antal ledamöter: 5 UPPDRAG Valnämnden ansvarar för genomförandet av allmänna val och EU-val. Allmänna val sker vart fjärde år och EU-val vart femte år. Valnämnden får även träda i funktion vid förekommande folkomröstningar. Sedan valet 2006 utökades kommunernas ansvar med förtidsröstningen som Posten AB tidigare hade. Förtidsröstningen startar arton dagar före valdagen. Vid senaste allmänna valet 2014, anordnade valnämnden förtidsröstning i 8 olika röstningslokaler inom kommunens geografiska område. Kommunen är indelad i 17 olika valdistrikt/vallokaler och i varje distrikt tjänstgör 6 valförrättare under valdagen. PLANPERIODENS HÄNDELSER Nästa allmänna val i Sverige äger rum i september 2018 och val till Europaparlamentet sker nästa gång Inför valet 2018 behöver en del planeringsarbete påbörjas redan under Mot denna bakgrund behöver medel avsättas för att valen ska kunna genomföras under planperioden. EKONOMISK BUDGET Skattefinansierad verksamhet Drift Budget VP VP (tkr) Avd 470 Intäkter Kostnader S:a inkl kap.kostn varav avskrivningar internränta s:a kapitalkostnader S:a exkl kap.kostn UPPDRAG Den kommunala revisionen är en viktig del av kommunfullmäktiges och allmänhetens insyn i de kommunala verksamheterna. För detta ändamål har kommunfullmäktige utsett fem revisorer. Enligt kommunallagens 9 kap 9 prövar revisorerna om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Denna övergripande indelning av revisionsarbetet består av två huvudområden, verksamhetsrevision och finansiell revision. Revisionen ska bedrivas på ett sådant sätt att tillgängliga resurser för revisionsarbetet utnyttjas så att bästa effektivitet nås under beaktande av risk och väsentlighet. Revisorerna ska bedriva sitt arbete i nära samverkan med nämnder och styrelser. Kommunen ska uppfatta revisionen som en resurs. Arbetssätt styrs av reglementet för revision, strategi för revisionen i Oskarshamns kommun, god revisionssed i kommunal verksamhet och lekmannarevision i de kommunala bolagen enligt kommunallagens intentioner Revisionen beslutar om sina granskningsinsatser efter en bedömning av risk och väsentlighet. Årligen granskas delårsrapport och årsredovisning. Rapporter skickas till berörd nämnd eller styrelsen för beaktande och eventuella åtgärder. Revisorerna önskar svar på vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av rapporten. Revisionen har också hearings med samtliga nämnder för att samla in information om hur nämnder bedriver sitt arbete. Revisionen granskar även de kommunala bolagen och stiftelserna. Enligt kommunallagen ska de förtroendevalda revisorerna biträdas av sakkunniga som de själva väljer att anlita i den omfattning som behövs. De sakkunniga ska ha den insikt och erfarenhet som fordras för att kunna fullgöra uppdraget. Oskarshamns kommuns revisorers sakkunniga biträde är PwC. EKONOMISK BUDGET Skattefinansierad verksamhet Drift Budget VP VP (tkr) Intäkter Kostnader S:a inkl kap.kostn s:a kapitalkostnader S:a exkl kap.kostn