Årsbudget Verksamhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige

Transkript

1 Årsbudget 2016 Verksamhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige

2 Foto: Hamnen Fotograf: Anna Kinch

3 Innehållsförteckning Kommunövergripande planer Inledning 1 Budgetprocess 4 Organisation 5 Vision och mål 7 God ekonomisk hushållning 11 Ekonomiska förutsättningar 13 Budgetförändringar 17 Finansiell analys 20 Kommunövergripande räkenskapsplaner Resultatbudget 25 Finansiella mål 27 Driftbudget 28 Balansbudget 29 Kassaflödesbudget 30 Investeringsbudget 31 Exploateringsbudget 34 Styrelse- och nämndsplaner Kommunstyrelsen Strategi- och Näringslivsenheten 37 Kommunkontoret 40 Räddningstjänsten 44 Tekniska nämnden 47 Samhällsbyggnadsnämnden 51 Socialnämnden 54 Bildningsnämnden 58 Valnämnden 62 Revisionen 62 sid

4 Vi har också valt att satsa på fler fritidsaktiviteter för unga, det märks bland annat genom en fortsatt satsning på ungdomscafé och på en ny satsning för att arbeta med frågor unga tycker är viktiga. Majoriteten har ordet Ett välfärdskontrakt för hela Oskarshamns kommun Vi vill skriva ett kontrakt med dig som medborgare, ett kontrakt om att vi ska upprätthålla välfärden både idag och imorgon. Du ska känna dig trygg med att Oskarshamns kommun även i framtiden har en bra förskola och skola, att äldreomsorgen håller hög kvalitet och att service finns i hela kommunen. Morgondagens utmaningar ställer högre krav på förskolan och skolan. Under mandatperioden kommer vi bygga ut för att skapa flera nya förskoleplatser runt om i kommunen. Vi investerar i höst 6 miljoner för att skapa nya förskoleplatser i Kristineberg, och fortsätter sedan med att bygga ut fler förskoleplatser i Kikebo. Satsningen motsvarar 120 förskoleplatser. Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde tidigare i höst analysen att kommunerna för att klara av framtidens utmaningar måste höja skatten med 2 kronor fram till Kostnaderna beräknas öka mer än intäkterna varför SKL menar att det krävs nya åtgärder från både staten och kommunernas sidor. Vi vill därför med några enkla rader beskriva varför det idag krävs en skattehöjning för att klara morgondagens utmaningar. Att växa upp i Oskarshamns kommun Morgondagens utmaningar ställer nya och högre krav på förskola, fritidshem och skolan. För att möta dessa krav, bygger vi som tidigare nämnts ut antalet förskoleplatser i kommunen. Vi inleder också en ny satsning på IKT vilket innebär en utbyggnad av teknik i verksamheten. Satsningen är viktigt för att dagens barn ska ha möjlighet att möta morgondagens utmaningar i samhället och i arbetslivet. Satsningen innebär att vi satsar 20 miljoner kronor på IKT. Elevförändringarna inom skolan ställer stora krav på framtiden och på flexibilitet. För att möta utmaningarna har vi därför valt att satsa på att öka gymnasiets attraktivitet. Vår förhoppning är att flera av kommunens ungdomar ska välja att läsa på gymnasiet samtidigt som vi hoppas kunna attrahera ungdomar från andra kommuner. Vi satsar också för att förbättra samverkan mellan gymnasiet och regionens företag, detta med förhoppning om att dagens utbildning ska motsvara morgondagens förväntningar. Att åldras i kommunen Utvecklingen är tydlig, allt fler människor lever allt längre. Kommunens utmaning är att låta alla människor åldras med värdighet. För att klara den utmaningen krävs flera boenden inom äldreomsorgen varför vi planerar för en utbyggnad av Solbacka. Ett första steg för utbyggnaden tas genom att det byggs nya förskoleplatser på Kikebo vilket möjliggör en flytt av Mäster Palms förskola som idag finns i Solbacka. Pensionärerna i Oskarshamns kommun har under flera år talat om vikten av trygghetsboenden i kommunen. En boendeform som ger trygghet för den som vill sälja sitt hus eller vill ha en trygghet runt hörnet. Vår ambition för framtiden är tydlig, vi vill att byggnationen av ett nytt trygghetsboende på Kikebo påbörjas under mandatperioden. Vi vill att det förutsättningarna för att införa ett aktivitetskort för pensionärer och äldre utreds. Ett aktivitetskort som har till syfte att öka tillgängligheten till kultur- och fritidsaktiviteter för pensionärer och äldre. I utredningen kan med fördel också frågan om avgiftsfri kollektivtrafik under vissa tider på dygnet ingå. En landsbygd i förändring Tillsammans kan människor, föreningar, företag och kommunen skapa bättre förutsättningar för människor att bo och leva i hela kommunen. Därför måste kommunen ställa upp med resurser för att olika aktörer ska kunna utveckla sin livsmiljö. Vi anställer därför en landsbygdsutvecklare med uppgift att samordna våra resurser för att på bästa sätt stödja utveckling i hela kommunen. Vi avsätter ytterligare 2 miljoner kronor för att medfinansiera projekt som sker med syfte att utveckla de mindre tätorter, landsbygden eller skärgården. Vi satsar också på näringslivsutveckling utanför centralorten. Utbyggnaden av bredband ska fortsätta i enlighet med bredbandsstrategin. Därtill fortsätter vi satsningen på skärgårdstrafik och ger också bidrag till upprustningen av Bråbo skola och Stiftelsen Strandagården. Klimat- och miljöutmaningen En av morgondagens viktigaste frågor är hur vi ska klara klimatomställningen. I Oskarshamns kommun har vi gjort stora framsteg genom att systematiskt byta ut fossilfria värmekällor i våra fastigheter och jobbat med energieffektiviseringar. Nästa steg är bl a att arbeta systematiskt med giftfria miljöer och 1

5 ekologisk mat. För att möta framtiden krävs det att vi gör flera miljöförbättrande åtgärder idag. För att systematisera hållbarhetsarbetet fortsätter arbetet med att implementera Ekokommun och deltagandet i forskningsprojektet Hållbar kommun. För att följa kommunens utveckling införs gröna nyckeltal. Vi vill också se över möjligheterna att installera solceller på kommunala fastigheter och öka antalet laddstolpar. Vi ser också över avkastningskrav på kommunens skog och gör en översyn för att se hur en långsiktig samhällstutveckling kan ske genom kommunens skötsel av skogen. Ambitionen med den nya livsmedelsupphandlingen är också tydlig, vi vill ha mer ekologisk och närproducerad mat. Oskarshamns kommun tar också ett stort ansvar gentemot framtida generationer genom den stundande hamnsaneringen som förväntas starta En stad i förändring Staden står inför en av sina största förändringar och flera byggnationer planeras. I centrala Oskarshamn planeras för byggnation av bostäder på Mejeriplanen, i Kikebo och Inre hamnen. Därtill står vi inför utmaningen att skapa ny industrimark för att klara av framtida etableringar men också byggnation av kombiterminal för att utveckla kommunens befintliga näringsliv. En attraktiv arbetsgivare En förutsättning för att klara av välfärden är tillgången till utbildad personal. Personalen är vår viktigaste resurs varför vi ständigt måste arbeta med att öka kommunens attraktivitet som arbetsgivare. Det betyder att vi måste se över den lön, de arbetsvillkor samt den arbetsmiljön som våra anställda erbjuds. Vi kommer under året arbeta med att ta fram ett personalprogram där vi kommer bjuda in fackförbunden för att diskutera hur vi kan öka kommunens attraktivitet som arbetsgivare, detta för att stå starka i framtiden. Viktiga frågor att diskutera är då heltid och delade turer. Peter Wretlund (S), kommunstyrelsens ordförande Lena Granath (V) Tommy Skoog (C) Elisabeth Wanneby (Mp) 2

6 Inledning VÅR OMVÄRLD Kommunernas ekonomi påverkas av omvärldsfaktorer. Det pågår en gradvis återhämtning av tillväxten i Sverige då landet befinner sig i en konjunkturåterhämtning. Inflationen har varit låg under en längre tid men beräknas öka från och med Även skatteunderlaget beräknas öka, delvis på ökning av löner och pensioner men även av ändrade avdragsregler för t ex pensionssparande. Med utgångspunkt att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomi är i balans i slutet av 2016 bedöms skatteunderlaget inte längre öka i samma takt som tidigare. Befolkningen i Sverige blir allt äldre och folkmängden beräknas växa snabbare än vanligt som en följd av flyktingsituationen. Kostnaderna och investeringarna bedöms öka vilket gör att kommunsektorn i Sverige kommer i ett mycket svårt läge framöver. Regeringen lämnade i september 2015 sin budgetproposition för 2016 och framåt. Budgetpropositionen innehåller i huvudsak riktade satsningar vilket innebär att varje berörd nämnd behöver bevaka och ansöka om tillämpliga medel. Beräkningen av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag baseras på prognoser från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). De generella statsbidragen består i princip av inkomstutjämning och kostnadsutjämning där kommunerna i Sverige får ett bidrag eller betalar en avgift. Oskarshamns kommun erhåller ett bidrag i inkomstutjämningen och betalar en avgift till kostnadsutjämningen. Utjämningssystemets syfte är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunerna oberoende av skattekraft och opåverkbara kostnader. NÅGRA AV PLANPERIODENS HÄNDELSER Oskarshamn är inne i en period då kommunen utvecklas på många sätt. Kundkreditupplysningsföretaget Syna konstaterade att företagen i Oskarshamns kommuns hade den bästa tillväxten i Kalmar län i 2015 års tillväxtindex. Vi vet också att Oskarshamns kommuns invånare har högst beskattningsbar inkomst i länet. Kommunen är stark och det gör att vi är hoppfulla när det gäller bostadsbyggande i kommunen de närmaste åren. Mejeriplan kommer att bebyggas med Byggebo som byggherre. Det finns ett stort intresse från Bovieran konceptet att bygga i Oskarshamn. Hamnsaneringen förväntas börja Och arbetet för att möjliggöra bebyggelse i den nya delen av staden inre hamnen pågår. Det finns förhoppningar att privata initiativ i norra hamnen ska kunna börja med bostadsbyggande. Snickeriet, ett nytt handelsområde, kommer att påbörjas Kommunen planerar för en omvandling av Solbacka till att bara fungera som gruppboende. Det innebär att kommunen samtidigt planerar för nya förskoleplatser och trygghetsboende i närområdet. Inom planperioden kommer nya villatomter att kunna byggas på Ekebo och på området Pärnuvägen. En satsning på pedagogisk utveckling med stöd av digitala verktyg har beslutats och förändringsarbetet har påbörjats inom skolan. Socialförvaltningen forsätter sitt utvecklings- och förändringsarbete. Nya arbetssätt har tagits fram och resursfördelningssystem har utvecklats. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunfullmäktige har beslutat om finansiella mål, verksamhetsmål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Målet för verksamheternas nettokostnader i förhållande till summan av skatteintäkter och statsbidrag har sänkts och ska uppgå till max 100 % senast För 2016 får detta nyckeltal uppgå till max 101,3 % som motsvarar nettokostnader på ca mkr. Volymen för de skattefinansierade investeringarna får max vara 4 % av skatteintäkter och statsbidrag vilket motsvarar ca 56 mkr för Kommunen har tidigare haft väldigt höga nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag jämfört med andra liknande kommuner. Detta har varit möjligt då kommunen haft stor finansiell avkastning på sina tillgångar och som till stora delar har använts till verksamheterna. Då de finansiella intäkter och kostnader löper stor risk att variera kraftigt, vilket inträffade vid den senaste finanskrisen, har kommunfullmäktige beslutat att minska beroendet av detta finansnetto. Dessutom har de höga verksamhetskostnaderna medfört ett stort negativt balanskravsresultat. Kommunfullmäktige har därför beslutat om en åtgärdsplan för att återställa detta underskott. Åtgärdsplanen beslutades 2013 och omfattar följande: Att socialnämndens utvecklingsarbete ska sänka de höga verksamhetskostnaderna med ca mkr Att det finansiella målet sänks till 100 % Att det ska råda en allmän återhållsamhet i alla nämnder för att hålla kostnaderna nere Att frigöra finansnettot så det kan bidra till att återställandet. Det negativa ackumulerade balanskravsresultatet uppgick till -278 mkr vid årsbokslutet 2014 och inför årsbokslutet 2015 är prognos -252 mkr. Enligt åtgärdsplanen bedöms balanskravsunderskottet vara återställt senast

7 Kommunövergripande planer Budgetprocess Enligt kommunallagen ska alla kommuner upprätta en verksamhetsplan för de kommande tre åren varav det första året utgör budgetåret preliminär tidplan för kommande budgetprocess nov (budget 2016) Syftet är att ange och beskriva de övergripande målen för kommunens verksamhetsområden och hur dessa mål ska uppnås och finansieras. Planen ska i första hand ses som vägledande och styrande i fråga om formulerade mål såväl som verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Det förutsätts att verksamheten bedrivs inom de i planen angivna ekonomiska ramarna. I november, ett år före budgetåret, upprättas en preliminär tidplan för den kommande budgetprocessen. I december utvärderas det gångna årets budgetprocess och en kort information ges kring det aktuella årets bokslut och de kommande årens budgetförutsättningar. I mars, året före budgetåret, hålls planeringsdagar där budgetberedning, nämndspresidier, ordförande och VD i majoritetsägda bolag samt företrädare för de större fackliga organisationerna deltar för att diskutera den kommunala verksamheten i ett helhetsperspektiv. På planeringsdagarna presenteras budgetrapporten som innehåller benchmarking, tidserieanalyser, befolkningsprognos och demografieffekter. Förvaltningarna presenterar sina verksamheter med fokus på förutbestämda områden. I mars beslutar kommunstyrelsen om vilka budgetramar som nämnderna ska arbeta med inför kommande planperiod. Efter att budgetanvisningar har skickats ut arbetar nämnderna, under april till augusti, med sina budgetramar, konsekvensbeskrivningar samt förslag till utveckling och effektivisering av sina verksamheter. Arbetet med investeringsbudgeten för kommande planperiod genomförs parallellt med det förberedande arbetet med driftbudgeten under våren. Investeringsbudgeten beslutas av kommunfullmäktige i juni. Detta innebär att verksamheterna i god kan planera för de investeringsprojekt som startar upp tidigt i budgetåret. I augusti lämnar nämnder och förvaltningar in sina budgetpaket. I september arbetar budgetberedningen med nämndernas budgetpaket. Budgetberedningen beslutar om ett budgetförslag till kommunstyrelsen. I oktober beslutar kommunstyrelsen om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige avseende driftbudget, taxor och avgifter samt kommunal skattesats. I november fastställer kommunfullmäktige budget och verksamhetsplan för kommande planperiod, taxor och avgifter samt den kommunala skattesatsen mars mars april april maj juni aug sep okt nov dec 2016 jan budgetforum kommunstyrelsens driftbudgetramar nämndernas driftbudgetarbete budgetberedningens arbete med investeringsbudget och exploateringsbudget kommunstyrelsens förslag till investeringsbudget och exploateringsbudget kommunfullmäktige beslut till investeringsbudget och exploateringsbudget inlämning av nämndernas budgetpaket budgetberedningens arbete och beslut om driftbudget, taxor och avgifter samt kommunal skattesats Kommunstyrelsen beslutar om driftbudget, taxor och avgifter samt kommunal skattesats kommunfullmäktige fastställer budget, taxor och avgifter samt kommunal skattesats utvärdering av årets budgetprocess budgetåret börjar 4

8 Kommunövergripande planer Organisation KOMMUNALA ORGANISATIONEN Kommunfullmäktige 49 ledamöter samordnar kommunens verksamheter, bereder ärenden till kommunfullmäktige och föreslår beslut. Nämnder Nämnderna består av politiker som utses av kommunfullmäktige. Nämnden är den politiska ledningen för ett speciellt kommunalt ansvarsområde. En viktig uppgift för nämnden är att, till det egna ansvarsområdet, anpassa de övergripande mål, beslut och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt. Strategi- och Näringslivsenhet Socialförvaltning Tekniska kontoret Kommunkontor Revision 5 ledamöter Socialnämnd 11 ledamöter Teknisk nämnd 9 ledamöter Kommunstyrelse 13 ledamöter POLITISK ORGANISATION Valnämnd 5 ledamöter Bildningsnämnd 11 ledamöter Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter Räddningstjänst Bildningsförvaltning Samhällsbyggnadskontor Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av folkvalda politiker. Kommunfullmäktige fattar alla viktigare principbeslut, t ex beslut om riktlinjer för kommunens verksamhet, kommunalskatt, budget och andra större övergripande frågor. Mandatfördelning i kommunfullmäktige : Parti S V M Kd C Fp Mp Sd Totalt Utskott Varje nämnd har ett arbetsutskott som bereder nämndens ärenden. Även kommunstyrelsen har ett arbetsutskott som bereder kommunstyrelsens ärenden. FÖRVALTNINGSORGANISATION Kommundirektören Kommundirektören är kommunens högste tjänsteman och har en aktiv roll i kommunens utvecklingsarbete och ansvarar för att organisationens verksamheter bedrivs med ett helhetsperspektiv. Kommundirektören är förvaltningschefernas chef. Förvaltningschefer Till varje nämnd finns en förvaltning som arbetar inom det specifika verksamhetsområdet och verkställer de politiska besluten. Varje förvaltning har en förvaltningschef som ansvarar för arbetet inom förvaltningen. Förvaltningar Strategi- och näringslivsenheten, Kommunkontoret och Räddningstjänsten är tjänstemannaförvaltningar som lyder direkt under kommunstyrelsen. Socialförvaltningen är knuten till socialnämnden och tekniska kontoret till tekniska nämnden, bildningsförvaltningen till bildningsnämnden och samhällsbyggnadskontoret till samhällsbyggnadsnämnden. Ledamöter Revisionen Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och granskar den kommunala verksamheten med kommunallagen och god revisionssed som grund. Valnämnd Valnämnden ansvarar för genomförandet av allmänna val, EU-val och vid förekommande folkomröstningar. Kommunstyrelse Kommunstyrelsens ledamöter utses av kommunfullmäktige och har det övergripande ansvaret för kommunens förvaltning. Kommunstyrelsen leder och 5

9 Kommunövergripande planer KOMMUNKONCERNEN Oskarshamns kommun har fyra helägda dotterbolag och är delägare i tre bolag. Oskarshamns kommun Byggebo i Oskarshamn AB 100% Oskarshamns Utvecklings AB (100 %) Oskarshamns Utvecklings AB bedriver flygverksamhet vid Virkvarn norr om Oskarshamn. Linjetrafiken upphörde i april I februari 2015 beslutades att flygplatsen ska vara en fungerande flygplats utan instrumentflyg under två års tid och därefter utvärderas Omsättning 2,0 mkr 5,0 mkr Resultat efter finansnetto -20,1 mkr -3,3 mkr Soliditet 95,5 % 23,8 % Oskarshamn Energi AB 50% Oskarshamns Hamn AB 96% Oskarshamns Utvecklings AB 100% Stiftelsen Forum 100% Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50% Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100% Byggebo i Oskarshamn AB (100 %) Byggebo är ett bostadsföretag som har till sin verksamhet att förvärva, äga, bebygga, förvalta och sälja fastigheter eller tomrätter med bostäder, lokaler eller andra anläggningar. Stiftelsen Forum (100 %) Stiftelsen Forum hyr ut lokaler och kontor samt bedriver ett konferenscenter med teatersalong, kontorshotell, vandrarhem och hotell Omsättning 14,9 mkr 15,4 mkr Resultat efter finansnetto 0,0 mkr 0,5 mkr Soliditet 3,0 % 3,0 % Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell (50 %) Verksamheten består av hotellrörelse och tillhör hotellkedjan Best Western Hotels. Enligt stadgarna subventionerar hotellet boende för nordiska sjömän Omsättning 7,0 mkr 6,3 mkr Resultat efter finansnetto 1,9 mkr 1,2 mkr Soliditet 79,0 % 67,0 % Oskarshamns Hamngods & Terminal AB (100 %) Bolaget bedriver ingen verksamhet utan är vilande Omsättning 187,7 mkr 184,9 mkr Resultat efter finansnetto 7,6 mkr -9,8 mkr Soliditet 10,3 % 9,9 % Oskarshamns Energi AB (50 %) Oskarshamns Energi AB levererar el, värme, biogas samt tjänster och entreprenader Omsättning 220,2 mkr 245,8 mkr Resultat efter finansnetto 39,9 mkr 45,2 mkr Soliditet 51 % 63 % Oskarshamns Hamn AB (96 %) Oskarshamns Hamn AB bedriver hamnoperativ verksamhet såsom lossning och lastning av fartyg, bogsering, maskinuthyrning, transporter och terminalverksamhet Omsättning 72,8 mkr 61,6 mkr Resultat efter finansnetto 3,3 mkr -2,8 mkr Soliditet 43,0 % 42,0 % 6

10 Kommunövergripande planer Vision och mål Visionen beskriver ett önskat framtida tillstånd i ett tidsperspektiv på 30 år. Den ska vägleda och styra kommunens organisation mot en gemensam bild i framtiden. Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. De kommunövergripande målen och nämndernas verksamhetsmål redovisas i den balanserade styrkortsmodellen och omfattar fyra olika perspektiv. Dessa är ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling som är alla lika viktiga för att få balans i verksamheterna. Varje perspektiv har ett styrkort med följande innehåll: Mål anger vad som ska uppnås Framgångsfaktor anger hur man ska uppnå målet Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid anger hur framgångsfaktorn mäts anger när nyckeltalet ska mäts anger vad nyckeltalet ska uppgå till anger när målet ska vara uppfyllt Målen och de balanserade styrkorten ska användas på alla nivåer i organisationen och vara i fokus både i budget och bokslut. Den röda tråden mellan kommunfullmäktiges styrkort och nämndernas styrkort är att kommunfullmäktiges framgångsfaktorer är nämndernas mål. Nämnderna formulerar egna framgångsfaktorer som är specifika för sina verksamheter och dessa ska bidra till att de övergripande målen uppnås. Enligt budget 2016 uppfylls målet men för 2017 respektive 2018 finns ett ospecificerat sparbeting på 12,6 mkr respektive 33,9 mkr för att målet ska uppnås. Framgångsfaktor: Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar För att uppnå god ekonomisk hushållning så har kommunfullmäktige även beslutat om att begränsa nivån på de skattefinansierade investeringarna, dels för att inte binda upp rörelsekapitalet i fasta tillgångar, dels för att hålla en rimlig nivå på avskrivningarna som ingår som en del i verksamhetskostnaderna. Målet är att de skattefinansierade investeringarna (exklusive hamnsanering och räddningsstation) inte ska överstiga 4 % av skatteintäkter och statsbidrag för 2016 och 4,5 % från och med Höjningen är i sin helhet kopplad till ändrade regler för komponentavskrivning vilket innebär att vissa underhållskostnader istället ska klassas som investeringar. I delårsbokslutet gjordes en helårsprognos för Baserat på prognosen för skatteintäkter och statsbidrag får de skattefinansierade investeringarna uppgå till max 52,8 mkr för I prognosen blir utfallet 108,8 mkr. Målavvikelsen 2015 är därmed till -56,0 mkr, dvs målet uppnås inte I budget 2016 får skattefinansierade investeringarna max uppgå till 56,6 mkr. För 2017 gäller 65,2 mkr, för 2018 max 66,8 mkr och för 2019 max 68,6 mkr. Enligt investeringsbudgeten uppgår målavvikelsen 2016 till -5,4 mkr, för ,5 mkr, för ,7 mkr och för ,0 mkr, dvs målet uppnås inte för EKONOMI Mål: God ekonomisk hushållning Framgångsfaktor: Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Kommunfullmäktige har beslutat om riktlinjer för en god ekonomisk hushållning. En förutsättning för att uppfylla detta är att löpande intäkter ska täcka löpande kostnader. Det innebär i praktiken att de totala nettokostnaderna för verksamheterna inte ska vara större än kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska 100 % vara uppfyllt i slutet av Delmålen för att uppnå målet är att verksamhetskostnaderna för 2015 komma ner till 101,9 % och 101,3 % för 2016 samt 100,6 % 2017 för att nå målet 2018 på 100,0 %. I delårsbokslutet per gjordes en helårsprognos för Baserat på prognosen för skatteintäkter och statsbidrag och måltalet på 101,9 % får verksamheternas nettokostnader max uppgå till 1 346,1 mkr. Helårsprognosen för kostnaderna är 1 336,4 mkr vilket innebär ett utfall för nyckeltalet på 101,2 % vilket motsvarar en målavvikelse på +9,7 mkr. Målet uppnås. MEDBORGARE Mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Framgångsfaktor: Delaktiga medborgare För att uppnå målet med delaktiga medborgare pågår sedan några år ett arbete som kallas för Ett Oskarshamn, utvecklingen av inre hamnen, hamnsaneringen, framtidsdagar, arbetet med översiktsplanen, förbättrad kommunikation om kommunens verksamheter som ska bidrag till att målet uppnås. Vid senaste SCB-mätningen 2015 var utfallet av Nöjd- Inflytande-Index 38 (2012=37). Målet är ett index på 40 som även betraktas som en godkänd nivå av SCB. Målet uppnåddes inte vid senaste mätningen. Framgångsfaktor: God kommunal service Kommunen arbetar systematiskt för att stärka medborgarperspektivet i sitt dagliga arbete. I det värdegrundsarbetet som bedrivits har medborgarperspektivet en central plats. I arbetet för MAST (Metod för Arbete med Systematisk Förbättring) är budskapet tydligt. Drivkraften är att förstå olika medborgares behov och att sträva efter att kommunens 7

11 Kommunövergripande planer medborgare ska vara nöjda med den kommunala servicen. Inom ramen för servicecenters uppdrag och företagslotsen pågår ett arbete för att ge en snabb och god service. För att öka kunskapen om hur kommunens medborgare uppfattar de tjänster som levereras deltar kommunen i olika undersökningar som fokuserar på kundnytta och kundtillfredsställelse. Några mätmetoder är SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) undersökning Insikt som fokuserar på hur företagen uppfattar kommunens service. SCB:s Nöjd- Medborgar-Index mäter upplevd kommunal service för de flesta kommunala verksamheterna. Vid SCB-mätningen 2015 var utfallet av Nöjd- Medborgar-Index 49 (2012=50). Målet är ett index på 54 som även enligt SCB är en godkänd nivå. Målet uppnåddes inte vid senaste mätningen. Framgångsfaktor: Attraktiva boendeformer Att erbjuda attraktiva boendeformer ska mätas genom antalet nyproducerade bostäder och har sin bakgrund i nya detaljplaner och befolkningsutveckling. Målet är att skapa 40 nyproducerade bostäder per år. Utfallet enligt delårsbokslutet är 18 bostäder. Målet uppnåddes inte vid senaste mätningen. Under de senaste åren har kommunen haft stort fokus på arbetet med nya planer som möjliggör byggande i attraktiva miljöer. Detta arbete fortsätter och kommunen fokuserar nu på att få lämpliga exploatörer intresserade av att påbörja byggandet av nya bostäder. Arbetet för att möjliggöra en bebyggelse i inre hamnen pågår och är en process som tar tid. När den är färdig ger den möjlighet till attraktiva bostäder i centralorten. Utvecklingen av ett nytt resecentrum och en ny infrastruktur för Gotlandstrafiken är de första pusselbitarna som läggs för den nya stadsdelen. Framgångsfaktor: Goda förutsättningar till försörjning Särskilda satsningar har gjorts de senaste åren genom att särskilda arbetsmarknadsmedel har avsatts för att förstärka arbetet med sysselsättningsfrågor. Fokus har varit att stödja unga som står utanför arbetsmarknaden. Mätningen görs genom arbetsförmedlingens uppgift om sysselsättningsgrad där måltalet är att vår kommuns sysselsättningsgrad ska vara högst i länet. Enligt delårsbokslutet var arbetslösheten 5,1 % jämfört med länets 6,0 %. Under 2014 påbörjades en översyn av kommunens arbetsmarknadsinsatser. Denna fortsätter under 2015 och MEDARBETARE Mål: Attraktiv arbetsgivare Framgångsfaktor: Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Kommunen har kommit in i ett skede som innebär många pensionsavgångar framöver. Vid nyrekrytering kommer kommunen att konkurrera med andra arbetsgivare och dessutom möta en ny generation på arbetsmarknaden med delvis andra krav och förväntningar. För att kunna nyrekrytera personal samt behålla och utveckla befintlig personal är det viktigt att våra arbetsplatser är attraktiva. Personalens samlade kompetens är kommunens viktigaste resurs. Kompetensförsörjning är processen som fortlöpande ska säkerställa att kommunen har medarbetare med rätt kompetens på rätt plats och i rätt tid. Medarbetarna ska ges möjlighet att utvecklas genom intressanta arbetsuppgifter i en lärande organisation. Kompetensutveckling ska stimulera till kreativitet och utveckling av både medarbetare och verksamhet. Kommuninvånarna ska se kommunens medarbetare som kompetenta, serviceinriktade och handlingskraftiga. Målet är att andelen anställda som har en individuell utvecklingsplan ska uppgå till minst 50 %. Utfallet ska mätas i december Implementering av metod och system har påbörjats. Framgångsfaktor: Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Ett tydligt ledarskap och aktivt medarbetarskap är en förutsättning för att skapa attraktiva arbetsplatser. Våra ledare är goda representanter för kommunen. De har en hög kompetens inom sitt verksamhetsområde och tar ett helhetsansvar för sitt uppdrag. Tillsammans med sina medarbetare arbetar de för att nå uppställda mål. Arbetet präglas av ansvarstagande, påverkan, lojalitet, tillit och förtroende. Undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang (HME) mäter medarbetarnas motivation, ledarskapet och styrning och genomförs vartannat år. Vid 2014 års mätning var HME-värdet på kommunens totalnivå 78. Vid tidigare mätning var värdet 75. Målet för 2014 var att värdet skulle öka med 5 % vilket uppnåddes. Ny mätning görs i oktober Framgångsfaktor: Goda arbetsvillkor Utgångspunkten är att goda arbetsvillkor leder till trivsel och effektivitet som dessutom ökar möjligheterna att attrahera nya medarbetare. Arbetsvillkorindexet (AVI) beskriver arbetsvillkoren ur medarbetarnas perspektiv och är sammanvägd av olika indikatorer: anställningstrygghet (andel tillsvidareanställda) arbetsersättning (kostnad per timme) 8

12 Kommunövergripande planer chefskap (möjlighet att bli chef) kompetensutveckling (utbildning) arbetsbelastning (övertid) arbetsmiljö (korttidssjukfrånvaro) personalansvar (antal anställda per chef) rehabiliteringsbehov (långtidssjukfrånvaro) turbulens (avgångar) Målet är ett AVI-index på 120. Vid mätningen 2015 var AVI-index 104 (2014=106), dvs målet ej uppnått och målavvikelsen har ökat. Framgångsfaktor: Ökad närvaro Kommunen ska ha en så hög grad av närvaro på arbetet som möjligt. Arbetet ska organiseras så att våra resurser kan utnyttjas på ett effektivt sätt. Faktisk arbetad tid i förhållande till den totala arbetstiden mäter hur resurseffektiva kommunen är. I handlingsplanen för att nå målet kring ökad närvaro finns underliggande nyckeltal och mål, t ex att minska långtidssjukfrånvaron, korttidssjukfrånvaron och övrig frånvaro. Den faktiskt arbetade tiden i förhållande till den totala arbetstiden var 78,1 % per (79,7 % per ). Måltalet är 80 %. UTVECKLING Mål: Ökad tillväxt Framgångsfaktor: Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Ambitionerna innebär ett fortsatt arbete för att åstadkomma internationell färjetrafik till Baltikum. Detta arbete måste ses på några års sikt. Kort pendlingstid för kollektivtrafiken mellan Oskarshamn- Kalmar och Oskarshamn-Växjö är en viktig fråga. Sedan 2013 går expressbussar mellan Oskarshamn och Kalmar vilket möjliggör en arbetspendling med restid på 1:05 timme (målet är 1:00 timme). Restiden mellan Oskarshamn och Växjö är 2:05 tim och målet är 1:45 timme. I dagsläget är det svårt att korta pendlingstiden ytterligare, men målen är långsiktiga och ska vara uppfyllda Framgångsfaktor: Breddat näringsliv Kommunen arbetar för skapa fler nya jobb i tjänstesektorn genom en breddad arbetsmarknad med högre andel kvalificerade arbetstillfällen. Tillsammans med SKB och i samverkan med bland annat Stockholms universitet och KTH, länsstyrelsen och regionförbundet arbetar nu kommunen för att göra det möjligt att etablera en internationell forskarmiljö i anslutning till SKB:s anläggningar. Kommunen arbetar samtidigt aktivt tillsammans med bland annat det lokala näringslivet för att stötta nya företags utveckling. Arbetet för att stödja upplevelsenäring och turism i kommunen är ytterligare ett utvecklingsområde. Insatsområdet har som långsiktigt mål att minska beroendet av några få stora arbetsgivare, att utveckla diversifieringen av näringslivet mot främst tjänste- och servicesektorn men även skapa fler nya företag baserade på tjänster/produkter med hög teknikhöjd. Målet är att skapa st nya jobb och att 120 nya företag bildas. Målen är svåra att mäta och svårt att se vad de kommunala insatserna har bidragit med. Utfallet enligt delårsbokslutet är 62 st nya företag. Framgångsfaktor: Attraktiv kommun Projekt Attraktiva Oskarshamn börjar lyfta bilden och självbilden av Oskarshamn. Attraktiva Oskarshamn AB verkar för utveckling och tillväxt i kommunen genom att arbeta med attraktiviteten. Bolaget har även tagit över kommunens turistverksamhet. I samverkan mellan det offentliga och näringslivet ska bolaget bidra i arbetet för att skapa och förmedla en attraktiv bild som överstämmer med verkligheten. Attraktiva Oskarshamn har arbetat framgångsrikt och på många sätt bidragit till att höja kommunens attraktivitet. Målet är att Oskarshamns kommun ska ligga Topp100 i Fokus-rankingen Här är det bäst att bo. I den senaste mätningen 2015 ligger Oskarshamn på 94:e plats (tidigare 108:e plats). Målet var därmed uppfyllt ÖVERGRIPANDE BALANSERADE STYRKORT EKONOMI Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid God ekonomisk hushållning Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Verksamheternas nettokostnader dividerat med skatteintäkter och statsbidrag augusti och december 100 % 2018 Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar dividerat med skatteintäkter och statsbidrag augusti och december 4 % 4,5 % 2016 Varje år fr.o.m

13 Kommunövergripande planer MEDBORGARE Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Attraktiv kommun med hög livskvalitet Delaktiga medborgare Nöjd-inflytande-index (NII) med ett index baserat på kommunstorlek. Vartannat år NII God kommunal service Nöjd-medborgar-index (NMI) Vartannat år NMI Attraktiva boendeformer Antal nyproducerade bostäder Varje år 40 nya bostäder per år Varje år Goda förutsättningar till försörjning Arbetsförmedlingens sysselsättningsgrad augusti och december Högst syss.sättn i länet Varje år MEDARBETARE Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Attraktiv arbetsgivare Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Andel anställda som har en individuell utvecklingsplan Årligen Minst 50 % 2016 Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap HME-enkäten Vart tredje år med start vår 2011 Ökning med 5 % 2017 Goda arbetsvillkor Arbetsvillkorsindex (AVI) Varje år AVI-index Ökad närvaro Faktisk arbetad tid i förhållande till total arbetstid augusti och december 80 % 2016 UTVECKLING Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Ökad tillväxt Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Upprättad färjetrafik till Baltikum Varje år Reguljär godstrafik minst 1g/v 2016 Korta pendlingstiden med kollektivtrafiken till: Kalmar Växjö Varje år Restid: Max 1 tim Max 1 tim, 45 min 2020 Breddat näringsliv Nya jobb inom tjänstesektorn. Varje år nya jobb 2016 Nyföretagande Varje år 120 nya företag/år 2016 Attraktiv kommun FOKUS-ranking Här-är-detbäst-att-bo Varje år Topp

14 Kommunövergripande planer God ekonomisk hushållning KOMMUNALLAGENS KRAV Att kommuner har en god ekonomisk hushållning och sköter sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt kan tyckas självklart. Kommunerna får inte förbruka mer resurser än de har och därigenom äventyra kommande generationers möjligheter att finansiera sin välfärd. Det självklara är inte alltid det enkla när angelägna behov, politiska ambitioner och osäkra planeringsförutsättningar ska inordnas i de ekonomiska ramarna. Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, både på kort och på lång sikt, och kommunerna ska besluta om egna riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserv. RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I OSKARSHAMNS KOMMUN Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om kommunövergripande ekonomiska mål kopplade till god ekonomisk hushållning och har sedan 2013 även beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för Oskarshamns kommun. Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva konsumerar. Kommunen ska vara väl förberedd på att kunna möta kraven på kommunal verksamhet genom att både verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning både på kort och på lång sikt. Kommunens resurser behöver användas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt, verksamhetsmålen och de finansiella målen ska vara i fokus och arbetas med så att de uppfylls. Dessutom ska balanskravsresultatet enligt kommunallagen uppnås. För att uppnå en god ekonomisk hushållning behöver flera faktorer samverka och det behöver finnas ett samband mellan målen (finansiella mål, verksamhetsmål) resursåtgången, (kostnader/ resurser som krävs) prestationerna (vad som utförs) resultaten (utfallet av det som utförs) och kvaliteten (hur det utförs) samt effekterna av detta En annan förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att löpande intäkter täcker löpande kostnader, dvs att verksamheternas nettokostnader inte är högre än skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att nettokostnaderna inte bör öka i snabbare takt än vad skatteintäkter och statsbidrag gör. Om kostnaderna under ett år överstiger intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion. För att uppnå kravet på god ekonomisk hushållning behövs: en ekonomi i balans en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomin verksamheterna de mål som finns Vid eventuella avvikelser är det viktigt att åtgärder vidtas. RESULTATUTJÄMNINGSRESERV (RUR) Enligt kommunallagen är det möjligt att reservera delar av ett positivt balanskravsresultat till en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Syftet är att kunna bygga upp en reserv under goda tider som kan användas under år med svag skatteunderlagsutveckling vilket bör skapa större stabilitet för de kommunala verksamheterna. Att reservera medel till en resultatutjämningsreserv kräver att balanskravsresultatet är positivt. En avsättning till en resultatutjämningsreserv innebär att årets balanskravsresultat minskar och det medför i sin tur att ett ackumulerat negativt balanskravsresultat blir ännu mer negativt. Oskarshamns kommun har ett stort ackumulerat negativt balanskravsresultat att återställa. Då det inte kan anses som god ekonomisk hushållning att i dagsläget avsätta medel till resultatutjämningsreserv har kommunfullmäktige beslutat att avvakta med att fastställa riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserv. BALANSKRAVSRESULTATET Ett balanskravsresultat är det resultat som kommunen redovisar efter att reavinster och reaförluster samt uppskrivning och nedskrivning av finansiella tillgångar har återförts. När balanskravsresultatet är negativt ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att återställa detta inom tre år. I vissa fall går det att åberopa synnerliga skäl för hela eller delar av ett negativt balanskravsresultat. Sedan balanskravet infördes i kommunallagen år 2000 har Oskarshamns kommun flera gånger redovisat negativa resultat som främst orsakats av höga verksamhetskostnader. Kommunen har på olika sätt försökt att återställa de negativa balanskravsresultaten. Fram till 2007 bedömdes att det dåvarande finansiella målet, om att inflationsskydda det egna kapitalet, skulle bidra till att återställa balanskravsresultatet. Målet visade sig vara mycket svårt att uppnå är numera upphävt. Under 2011 beslutade kommunfullmäktige att retroaktivt åberopa synnerliga skäl för delar av underskotten. 11

15 Kommunövergripande planer Kommunfullmäktige beslutade 2013 om en åtgärdsplan för att återställa kommunens negativa balanskravsresultat: socialnämndens utvecklingsarbete som ska leda till att de minskar sina överkostnader med mkr det finansiella målet sänks till 100 % Åtgärdsplanen ska bidra till en sänkning av verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag så att det finansiella målet når 100 % senast 2018, dvs vid utgången av innevarande mandatperiod. Finansnettot ska kunna bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet. Detta underskott bedöms enligt tidigare prognoser vara återställt senast år allmän återhållsamhet och kostnadseffektivitet i kommunens alla verksamheter finansnettot ska användas till att bidra till återställandet av det negativa balanskravsresultatet Det ackumulerade negativa balanskravsresultatet uppgick till: Årsbokslut : -297,0 mkr Årsbokslut : -278,2 mkr Årsprognos : -252,6 mkr BALANSKRAVSUTREDNING (mkr) Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 VP 2017 VP 2018 Ingående ackumulerat balanskravsresultat att reglera -297,0-278,2-252,6-241,9-224,3 Årets resultat 15,3 38,5 10,7 17,6 26,9 samtliga realisationsvinster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet -43,7-27,7 0,0 0,0 0,0 vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 4,0 1,4 0,0 0,0 0,0 orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0,1-2,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -24,2 10,2 10,7 17,6 26,9 medel till resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 medel från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 synnerliga skäl 43,2 15,4 0,0 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat 18,9 25,6 10,7 17,6 26,9 Utgående ackumulerat balanskravsresultat att reglera -278,2-252,6-241,9-224,3-197,4 BERÄKNING AV RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Beräkning årets resultatutjämningsreserv Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 VP 2017 VP 2018 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 1282,9 1321,0 1415,2 1449,6 1485,4 1% av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 12,8 13,2 14,2 14,5 14,9 Årets resultat enligt resultaträkningen, se ovan 15,3 38,5 10,7 17,6 26,9 1) Årets resultat som överstiger 1% av skattintäkter, statsbidrag och utjämning 2,5 25,3-3,5 3,1 12,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar, se ovan -24,2 10,2 10,7 17,6 26,9 2) Årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1% av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning -37,0-3,1-3,5 3,1 12,0 Möjlighet att sätta av till resultatutjämningsreserv (det lägsta av 1 och 2) ,1 12,0 12

16 Kommunövergripande planer Ekonomiska förutsättningar OMVÄRLDSFAKTORER Omvärldsfaktorer, dvs händelser i världsekonomin och i den svenska ekonomin, påverkar kommunernas ekonomi. Nedan beskrivs mycket kort bedömningen av några av omvärldsfaktorerna såsom BNP-tillväxten, konjunkturen, inflationen och skatteunderlaget. Tillväxten Det pågår en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Tillväxten i världsekonomin bedöms öka men de regionala skillnaderna är alltjämt stora. Återhämningen i USA tog fart Euroområdet har länge varit tillbakapressat men en viss förbättring kan skönjas. I Kina bedöms BNP-ökningen bli lägre än vad den varit de senaste decennierna. De låga räntorna bidrar till att tillväxten i Sverige utvecklas stabilt och att arbetslösheten sjunker. Tillväxten i svensk ekonomi har trots den svaga efterfrågan från omvärlden varit relativt god de senaste åren. Den har till stor del drivits av inhemsk efterfrågan, med hög konsumtion och höga bostadsinvesteringar. Framöver väntas efterfrågan breddas. När tillväxten i omvärlden ökar leder det till att den svenska exporten växer snabbare. Tillväxten gör att sysselsättningen växer och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av 2016 beräknas arbetslösheten har gått ner till 6,5 %. Konjunkturen Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. En stabilare omvärld och en bättre tillväxt i svensk export gör att den svenska ekonomin har möjlighet att nå konjunkturell balans Detta innebär att det varken är hög- eller lågkonjunktur. För antas utvecklingen vara i linje med trendmässigt tillväxt vilket innebär en väsentligt svagare utveckling i ekonomin framöver. Inflationen Inflationen har varit låg under en längre tid och är låg i hela Europa. När konjunkturen i omvärlden växer sig starkare stiger efterfrågan på svenska varor och tjänster. Tillsammans med en starkare efterfrågan i Sverige bidrar det till att priserna höjs i takt med att kostnaderna stiger. Inflationstakten bedöms tillta från och med i år. Det finns en tydlig trend uppåt och inflationen väntas vara nära två procent under Skatteunderlaget För inkomståret 2014 bedöms skatteunderlagstillväxten bli drygt tre procent. Under den konjunkturella återhämtningen 2015 och 2016 ökar sysselsättningen och därmed ökar skatteunderlaget. Ökningen beror även på ökning av löner och pensioner samt ändrade avdragsregler för bl a pensionssparande. När den pågående konjunkturuppgången leder till att konjunkturell balans 2016 bedöms skatteunderlaget växa i långsammare takt från 2017 och några år framöver. Kommunsektorns ekonomi Trots en god BNP-tillväxt på drygt tre procent samt god utveckling av sysselsättning och skatteunderlag 2015 och 2016 bedöms att resultaten i kommuner och landsting kommer att försämras. Detta förklaras av att det blir allt fler äldre, en snabb befolkningstillväxt som en följd av flyktingkrisen samt ökade kostnader för verksamheterna. Kommunsektorns ekonomi är därmed i ett mycket svårt läge framöver. För att kunna möta detta bedöms många kommuner behöva höja skatten. BUDGETPROPOSITIONEN Regeringen lämnade över höstbudgetpropositionen för 2016 i september. Budgetpropositionen innehåller i huvudsak riktade satsningar vilket innebär att varje berörd nämnd/förvaltning i kommunen behöver bevaka och ansöka om tillämpliga medel. Riktade satsningar Nedan sammanfattas några av de större riktade satsningarna och beloppen avser hela riket. Mer information finns bland annat på SKL:s hemsida i cirkulär nr 15:24, på skolverkets hemsida, och på socialstyrelsens hemsida. Från höstterminen 2016 avsätts 1,5 miljard i ett riktat statsbidrag för höjda lärarlöner och 3 miljarder årligen från miljarder avsätts för ett riktat statsbidrag till äldreomsorgen årligen Höjd schablonersättning för nyanlända föreslås samtidigt som den prestationsbaserade ersättningen avskaffas och höjd ersättning för asylsökande barns skolgång med 50 procent. Socialtjänsten får ett riktat statsbidrag om 250 miljoner årligen för förstärkning i barnärenden. För fritidshemmen införs ett riktat statsbidrag om 250 miljoner 2016 och 500 miljoner Rätt till Komvux införs och ett riktat statsbidrag införs från 2017 om 537 miljoner. Förbättrad utemiljö föreslås som ett engångsbidrag om 500 miljoner år En kommunbonus om 1,9 miljarder införs som stöd till ökat bostadsbyggande. Generella statsbidrag Beloppen nedan avser hela riket men kommer att påverka kommunernas utjämningssystem/generella statsbidrag. Det generella statsbidraget minskar med 850 miljoner för förändring i utjämningssystemet. Höjt tak för högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen föreslås införas 1 juli 2016 och finansieras genom en minskning av det generella stats- 13

17 Kommunövergripande planer bidraget med 74 miljoner 2016 och 148 miljoner Barndelen i riksnormen föreslås öka med 181 miljoner från 2016 och fritidspengen avskaffas. Regeringen verkställer från år 2016 sparbetinget på gymnasieskolan och 470 miljoner dras från det generella statsbidraget. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Budgetrapporten På planeringsdagarna i mars varje år presenterar ekonomiavdelningen en budgetrapport. Rapporten är en förberedande analys som upprättas inför kommunstyrelsens beslut om de budgetramar som nämnderna ska arbeta utifrån. Budgetrapporten består bl a av: Ekonomisk omvärldsanalys för Oskarshamns kommun. Innehåller jämförelser med andra jämförbara kommuner och rikssnittet gällande kostnader på verksamhetsnivå och kontonivå. Tidserieanalys över intäkts- och kostnadsutvecklingen på verksamhetsnivå per nämnd. Befolkningsförändringar och demografi samt dess effekter på den kommunala verksamheten. Resultatbudget, driftbudget, investeringsbudget. Skatteintäkter Beräkningen av kommunernas skatteintäkter baseras på prognoser från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), kommunalskatt och kommunernas egna befolkningsprognoser. Skatteintäkter (mkr) Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 VP 2017 VP 2018 Skatteintäkter Summa Utdebiteringen i Oskarshamns kommun kommer från och med 2016 att höjas med 75 öre. Det innebär att kommunalskatten höjs från 21:51 till 22:26 och att kommunens skatteintäkter ökar med ca 43 miljoner. För 2015 är genomsnittlig utdebitering i riket 20:70. Om landstinget i Kalmar län behåller sin utdebitering oförändrad kommer den totala skattesatsen i Oskarshamns kommun uppgå till 33:63. Generella statsbidrag Kommunernas generella statsbidrag bygger bland annat på beräkningar som baseras på regeringens fastställda uppräkningsfaktorer och andra variabler, statistik från SCB, prognoser från SKL och kommunernas egna befolkningsprognoser. Med generella statsbidrag avses ett utjämningssystem som framförallt består av inkomstutjämning och kostnadsutjämning där kommunerna i Sverige får ett bidrag eller betalar en avgift. Utjämningssystemets syfte är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting i landet för att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig offentlig service oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på strukturella skillnader såsom skattekraft och opåverkbara kostnader. Generella statsbidrag (mkr) Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 VP 2017 VP 2018 Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Summa Inkomstutjämning Inkomstutjämningen är finansierad till 95 % av staten och resten av kommunerna. Kommunernas bidrag eller avgift beror på hur mycket det egna skatteunderlaget skiljer sig från det garanterade skatteunderlaget på 115 %. Oskarshamns kommun har ett skatteunderlag på ca 104 % av rikets medelskattekraft och erhåller därmed ett bidrag i inkomstutjämningen. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen finansieras av kommunerna genom avgifter eller bidrag till systemet som baseras på strukturella behov där varje kommun jämförs med det vägda riksgenomsnittet. Systemet utjämnar inte för de kostnadsskillnader som beror på ambitionsnivå, effektivitet eller avgifter. Oskarshamns kommun betalar en avgift till kostnadsutjämningen. Strukturbidrag Strukturbidraget är statligt finansierat och utgör ett permanent bidrag efter 2005 års utjämningsreform. Strukturbidraget kommer att försvinna från Regleringsposten Med regleringspost avses skillnaden mellan statens anslag i utjämningssystemet och kommunernas anspråk utifrån de olika delarna i utjämningssystemet. Kommunerna får därför ett bidrag eller betalar en avgift till regeringsposten. När staten sänker sitt anslag så höjs regleringsposten. Oskarshamns kommun betalar en regleringsavgift. LSS-utjämning Nuvarande system för LSS-utjämning infördes och tillämpades för första gången 2004 och baseras på att 14

18 Kommunövergripande planer en standardkostnad beräknas för varje kommun som relateras till den genomsnittliga standardkostnaden för landet. Systemet syftar till att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn att bedriva LSS-verksamhet. Trots det införda systemet är kostnaderna för LSS-verksamheten ojämnt fördelade mellan kommunerna. Den preliminära beräkningen för 2016 baseras på: uppgifter om antalet LSS 1 -insatser och LASS 2 - beslut den 1 oktober 2014 personalkostnadsindex 2014 riksgenomsnittliga kostnader enligt räkenskapssammandraget RS 2014 kommunvisa uppgifter om folkmängd per den 30 juni 2015 (uppdateras senare till folkmängd den 1 november 2015). Oskarshamns kommun beräknas betala en avgift till LSS-utjämningen på ca 8 mkr för Beloppen för 2017 och framåt är framskrivning av 2016 års prognos. Fastighetsavgift Den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften utbetalades till kommunerna utifrån kronor per invånare år Införandet var neutralt för både kommunerna och staten eftersom ramanslaget för kommunalekonomisk utjämning minskade i motsvarande grad. Fastighetsavgiften har därefter indexerats genom att den knutits till inkomstbasbeloppets förändring där den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillförts respektive kommun och adderats till det ursprungliga beloppet Fastighetsavgiften skiljer sig åt mellan småhus (max 0,75 % av taxeringsvärdet) och flerbostadshus (max 0,3 % av taxeringsvärdet). Sedan 2010 omfattas även fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde. Från 2013 är nybyggda hus 2012 och framåt avgiftsbefriade i 15 år. Oskarshamns kommun erhåller ca 47 mkr i kommunal fastighetsavgift. Befolkning och demografi Oskarshamns kommuns befolkningsprognos och demografiförändringar grundas på siffror framtagna av SCB. De kommande åren prognostiseras inte någon större befolkningsökning jämfört med åren innan. Prognosen är invånare för 2016, invånare 2017 och invånare Befolkningsprognosen används för att räkna fram skatteintäkter och statsbidrag samt för att beräkna resursfördelningsjusteringar mellan skolverksamheten och äldreomsorgen. Vår kommun, i likhet med alla 1 LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 2 LASS = Lag om assistansersättning andra kommuner, står inför stora demografiska förändringar. Detta göra att ramarna justeras varje år för bildningsnämnden och för socialnämnden. Förändringarna inom de olika åldersklasserna är justerade utifrån den andel som nyttjar verksamheterna och hur stor andel av kostnaderna som är rörliga kontra fasta. Strukturindex Kommunernas verksamhetskostnader per invånare varierar bland annat beroende på strukturella kostnadsskillnader som gör att behovet av eller kostnaderna för kommunala verksamheter är högre eller lägre än riksgenomsnittet. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka. Exempel på detta är åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen. Att jämföra en kommuns kostnader med en annans utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella faktorer ger en begränsad indikation på om en kommun har höga eller låga kostnader. Ett bättre mått är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens standardkostnad enligt skatteutjämningssystemet. Med hjälp av detta kan man räkna fram ett strukturindex. Om kommunen har ett index större än 100 innebär det att kommunen har högre kostnader än vad som motiveras av kommunens strukturella förutsättningar och tvärtom. Om kommunens index skiljer sig från 100 kan det bero på att kommunen bedriver verksamheten till annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. Det kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. Strukturindextalet inom äldreomsorgen har preliminärt sjunkit till +4,9% för 2014 från +13,6 % för Socialnämndens pågående utvecklingsarbete har hittills bidragit till att kostnaderna sänkts väsentligt mellan åren. Utvecklingsarbetet pågår för att komma ner till den kostnadsnivå som kan jämföras med äldreomsorgen i liknande kommuner. För bildningsnämnden är det preliminära utfallet för 2014 att resursförbrukningen inom förskola och skolbarnomsorgen är högre än riksgenomsnittet med +1,3 % och +1,1 % för Grundskolan ligger preliminärt lägre än riksgenomsnittet med -0,4 % och +5,0 % för Gymnasieskolan ligger preliminärt högre med 3,4 % och -1,3 % för Uppräkning av ramar För åren har nämnderna inte fått någon priskompensation. Från och med 2017 har nämnderna fått priskompensation med 2 % vilket motsvarar 5,3 mkr. Internhyressystemet Hyreskostnaderna regleras i särskilda avtal mellan tekniska kontoret och berörd förvaltning. Grund- 15

19 Kommunövergripande planer principen är att tekniska kontoret ska ha full kostnadstäckning för uthyrda lokaler. Beräkningar av hyresnivåer 2016 visar sänkt hyra främst beroende på att kommunens internränta sänks och att fastighetsavdelningen har lägre kostnader efter energieffektiviserande åtgärder. Nämndernas budgetramar har sänkts med den del som kan relateras till internräntesänkningen (2,2 mkr) och resten har de fått behålla i sina ramar (3,6 mkr). Löneöversyn och omställningsåtgärder Oskarshamns kommuns lönepolitik grundar sig på lagar och på centrala avtal som gäller mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och de centrala fackliga organisationerna. I kommunens budget finns en central pott som avser medel för löneöversyn, lönekartläggning och omställningsåtgärder. För finns totalt 115 mkr avsatta, dvs ca 38 mkr i genomsnitt per år varav 0,4 mkr avser medel för lönekartläggning. Den avsatta summan bedöms räcka till för att genomföra de planerade åtgärderna de första åren i planperioden. Pensionsförpliktelser och pensionskostnader Kommunen betalar varje år ut kompletteringspension till kommunanställda som har gått i pension. Kommunen har även pensionsförpliktelser till anställda intjänade till och med 1997, den så kallade ansvarsförbindelsen. Denna kommer på sikt att försvinna då de anställda som intjänade pension fram till 1997 går i pension och kommunen börjar betala ut densamma. Den pensionsskuld som intjänats från 1998 kostnadsförs och bokas upp som en skuld i balansräkningen. För 2016 budgeteras pensionskostnader på 50 mkr, för 2017 är budgeten 53 mkr och för 2017 är den 56 mkr. Finansiella intäkter och finansiella kostnader Det bokförda värdet på finansiella tillgångar uppgår per september 2015 till 835 mkr. Tillgångarna genererar finansiella intäkter som årligen bidrar till finansieringen av kommunens investeringar och till viss del den dagliga driften av de kommunala verksamheterna. De finansiella kostnaderna är däremot obetydliga på grund av att kommunen inte har några egna långfristiga skulder. Kommunen agerar dock internbank åt sina koncernbolag vilket innebär att kommunen lånar av extern finansiär och koncernbolagen lånar av kommunen. Detta innebär att de finansiella intäkterna och kostnaderna samt långfristiga fordringar och långfristiga skulder blåser upp volymerna i resultatoch balansräkningen. hänsyn tagits till att likvida medel sjunker framöver på grund av stora investeringar och lågt ränteläge. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna består av internränta och avskrivning. Internräntan ska motsvara den intäktsränta kommunen går miste om genom att investera medel i materiella anläggningstillgångar istället för finansiella tillgångar. Kommunens internränta sänks från 2,9 % till 2,4 % från och med Detta kan jämföras med SKL:s förslag för 2015 som är 2,5 %. Deras förslag inför 2016 har ännu inte publicerats. SKL:s förslag är dock inte en bindande rekommendation. Avskrivningar görs enligt den livslängd som bedöms för varje investering. Beräkning av kapitalkostnader baseras på befintliga investeringar till och med årsbokslutet med tillägg av års investeringsbudget Internränta 2,9% 2,9% 2,4% 2,4% 2,4% Investeringar Investeringsbudgeten är fyrårig. För att en utgift ska redovisas som en investering ska följande tre kriterier vara uppfyllda; avsedd för stadigvarande bruk eller innehav, överstiga 1 prisbasbelopp (2014=44 tkr) och ha en ekonomisk livslängd på minst tre år. Den skattefinansierade investeringsbudget för exklusive hamnsanering och ny räddningsstation uppgår till 62 mkr för 2016, 80 mkr för 2017, 74 mkr för 2018 och 50 mkr för Det finansiella målet för den skattefinansierade investeringsvolymen (4 % av skatteintäkter och statsbidrag) uppnås varken under de enskilda åren eller under mandatperioden Den ackumulerade målavvikelsen för mandatperioden är ca -66 mkr. Investerings- och exploateringsvolymer (mkr) Budget 2015 Budget 2016 VP 2017 VP 2018 VP 2019 Avgiftsfinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar Exploateringar Summa Målavvikelse finansiella målet Finansnettot budgeteras med ett överskott på ca 27 mkr per år för Detta baseras på ett finansiellt kapital på ca 750 mkr och med en genomsnittlig real avkastning på 4,0 % årligen. I beräkningarna har 16

20 Kommunövergripande planer Budgetförändringar Driftbudgetförändringar beslutade av kommunfullmäktiges i december OBS: minus= kostnad = utökad ram Budget VP VP (tkr) AVGIFTSFINANSIERAT Kommunkontoret Uppdaterade intäkter pga förändrade kapitalkostnader Räddningstjänsten Uppdaterade intäkter pga förändrade kapitalkostnader Tekniska nämnden Uppdaterade intäkter pga förändrade kapitalkostnader SKATTEFINANSIERAT Kommunkontoret Löneöversyn överförmyndarverksamhet Löneöversyn specialutbildning undersköterska Lönekompensation för facklig verksamhet Löneöversyn Priskompensation/avdrag Hyressänkning pga sänkt internränta Löneöversyn Resesubventioner studerande Överförmyndarverksamhet Kommunkontoret IT-avdelningen OB-ersättning Löneöversyn Löneöversyn Priskompensation/avdrag Nätverksavgift Ny arkivlokal Bredbandsutbyggnad E-arkiv Strategi- och Näringslivsenheten Höjning politiska arvoden Löneöversyn 2014 Sten Löneöversyn 2014 SC Hyressänkning pga sänkt internränta Löneöversyn 2015 Sten Löneöversyn 2015 SC Priskompensation/avdrag Skärgårdstrafik Mobilsamåkning/Bilpool i Kristdala Politisk samordnare Ölandstrafik Kalmar län (IUC) erbjuder regional samverkan Bidrag till Bråbo skola Arbetsmarknadspengar Marknadsstöd till IK Oskarshamn Utvecklingspåse av mindre tätorter, landsbygd, skärgård Näringsutvecklare utanför centralorten Landsbygdsutvecklare Påse för miljöförbättringar Bidrag till stiftelsen Strandagården transport:

21 Kommunövergripande planer Budget VP VP (tkr) transport: Nova Löneöversyn Löneöversyn Priskompensation/avdrag Räddningstjänsten OB-ersättning Löneöversyn Priskompensation/avdrag Hyressänkning pga sänkt internränta Ökade driftskostnader pga investeringar Löneöversyn Säker brandvattenförsörjning Tekniska nämnden (övrigt) Ramminskning pga omklassificering till investering Fordonsavdelning Höjning politiska arvoden Löneöversyn Priskompensation/avdrag Ökade driftskostnader pga investeringar Löneöversyn Gatuunderhåll Återvinningsstationer I love Oskarshamn Skötsel naturreservat Sjöboviken Skötsel naturreservat Fagereke Ökade driftkostnader pga exploateringar Tekniska nämnden (kost- och serviceavdelningen) OB-ersättning Löneöversyn Priskompensation/avdrag Löneöversyn Frukt till barn i förskoleklass, årskurs 1 och Tekniska nämnden (fastighetsavdelningen) Förändrade intäkter pga förändrade kapitalkostnader Samhällsbyggnadsnämnden Höjning politiska arvoden Löneöversyn Priskompensation/avdrag Hyressänkning pga sänkt internränta Ökade driftskostnader pga investeringar Löneöversyn Utredningar detaljplaner EKO-kommun Byggnadsinspektör och VVS Deltagande i BTH:s projekt Hållbar kommun Tillgänglighetskonsulent Uppgradering ECOS transport:

22 Kommunövergripande planer Budget VP VP (tkr) transport: Bildningsnämnden Demografi Utfördelning höjning politiska arvoden Löneöversyn Ramökning Hyressänkning pga sänkt internränta Ökade driftskostnader pga investeringar Löneöversyn Priskompensation/avdrag Ökad elevpeng IKT Idrottsprofil på fler program Ungdomscafé Teknik- och Vårdcollege Underhåll Arena Oskarshamn Utökat stöd till kulturföreningar Utökat stöd till vuxenföreningar Biostad Ungdomsfrågor såsom LUPP och regional samverkan Stöd hyra Ishallen Kompensation hyror Havslätts camping Kompensation arbetsgivaravgifter Finansiering av aktiviteter inom ramen för avgiftsfri skola Fritidsledare till Kristdala Socialnämnd Demografi Besparing enl beslut i Parlamentarisk grupp Höjning politiska arvoden OB-ersättning Löneöversyn specialutbildning av undersköterskor Löneöversyn Priskompensation/avdrag Hyressänkning pga sänkt internränta Ökade driftskostnader pga investeringar Löneöversyn Specialistutbildning för sjuksköterskor Havslätts camping Kompensation för arbetsgivaravgifter Valnämnd Priskompensation/avdrag Revisionen Höjning politiska arvoden Priskompensation/avdrag Utökning budget Centralt/ofördelat Förändring avskrivningar Förändring pensionskostnader Löneökningspott Besparingar och effektiviseringar Förändring avsättning kommunfullmäktiges oförutsedda kostnader Förändring avsättning kommunfullmäktiges resultatenheter Summa förändring av verksamheternas nettokostnader Förändring av skatteintäkter och statsbidrag Förändring av finansnetto Summa förändring av årets resultat

23 Kommunövergripande planer Finansiell analys En god ekonomi är ett grundläggande villkor för att kunna uppnå de sociala och välfärdspolitiska mål som är det primära syftet med kommunens verksamhet. På samma sätt är en svag ekonomi ett hinder eller en begränsning för kommunen, när det gäller att tillgodose angelägna behov inom olika verksamhetsområden. En balanserad finansiell utveckling är därför en förutsättning för att kommunens service kan behållas och utvecklas. RK-MODELLEN Oskarshamns kommun använder den så kallade RKmodellen för att göra en ekonomisk analys av kommunens finanser. Modellen bygger på fyra delar som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv, när kommunens ekonomi skall bedömas. Syftet med modellen är att genom analys av de fyra delarna på ett sammanhållande sätt, kunna beskriva och identifiera kommunens finansiella styrkor och svagheter. Grundfrågan som skall besvaras är huruvida Oskarshamns kommun har en god ekonomisk hushållning eller inte. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. De fyra delarna är: Resultat - vilken balans har kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet - vilken kapacitet och långsiktig betalningsberedskap har kommunen haft för att möta långsiktiga finansiella svårigheter? Risk - föreligger några risker eller riskförhållanden som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll - vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Nedanstående tabeller och diagram visar utvecklingen under en femårsperiod. För 2014 visas bokslutssiffror. För 2015 visas en helårsprognos baserat på delårsbokslutet För åren visas kommande årets budget och verksamhetsplan. RESULTAT Årets resultat Oskarshamns kommuns resultat har varierat kraftigt under en femtonårsperiod föranlett av de stora svängningarna på aktiemarknaden samt kommunens höga nettokostnadsnivå i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. I bokslutet 2013 bidrog nedskrivningen av aktiekapitalet i Byggebo AB på 343,6 mkr till det negativa resultatet för kommunen totalt. Orsaken var bolagets nedskrivning på sina fastigheters värde. (mkr) Resultat före finansnetto Finansnetto Årets resultat bokslut -850,8 328,6-522, bokslut -44,0 80,0 36, bokslut -43,9-31,6-47, bokslut -25,5 44,6 19, bokslut -341,0 41,6-299, bokslut -53,5 68,8 15, prognos -15,4 53,9 38,5 Totalt ,0 709,4-685, budget -16,0 27,2 11, budget -9,1 27,2 18, budget 0,0 27,5 27,5 Totalt ,0 791,3-628,8 Av ovanstående tabell framgår att verksamheterna, från bokslutet 2000 till helårsprognosen för 2015, har kostat 1 423,0 mkr mer än vad kommunens skatteintäkter och statsbidrag har genererat. Det finansiella kapitalet har under samma period genererat intäkter på 709,4 mkr. Kommunens finansiella kapital har med andra ord inte kunnat generera en avkastning som fullt ut har finansierat den höga ambitionsnivå som har funnits i de kommunala verksamheterna. Den största anledningen till att avkastningen inte varit större är framförallt den negativa utveckling av aktiemarknaden som skedde under åren 2000 till 2003 samt under 2008 och Resultatutveckling I tabellen nedan är resultatutvecklingen för perioden inte tillräckligt stabil och lämnar inte utrymme för negativa överraskningar varken på kostnads- eller intäktssidan. Detta då det i siffrorna ingår ett ospecificerat sparbeting för som ännu inte är hanterat och det krävs dessutom positiva årsresultat framöver för att kunna återställa det negativa balanskravsresultatet i enlighet med den beslutade åtgärdsplanen. För att bibehålla och stärka ett positivt resultat framöver fordras det en bra budgetföljsamhet och en allmän återhållsamhet inom kommunens alla verksamhetsområden. En viktig förutsättning för en långsiktig ekonomi i balans är att verksamheternas nettokostnader inte ökar mer än skatteintäkterna och statsbidragen. Årets resultat (mkr) Bokslut Prognos Budget VP VP Före extraordinära poster 15,3 38,5 11,2 18,2 27,5 Efter extraordinära poster 15,3 38,5 11,2 18,2 27,5 % av skatteintäkter och statsbidrag 1,2% 2,9% 0,8% 1,3% 1,8% % av eget kapital 0,8% 2,0% 0,6% 1,0% 1,4% Verksamhetskostnader Under perioden kommer verksamhetens nettokostnader att öka i genomsnitt med 2,5 % per år medan skatteintäkter och statsbidrag ökar med 2,9 % per år. Inklusive höjningen av kommunalskatten med 75 öre från 2016 uppgår motsvarande genomsnitt till 3,6 % resp 4,0 %. I september 2015 uppgick 20

24 Kommunövergripande planer inflationen till 0,1 % (augusti 2015: -0,2 %). Under senare delen av 2016 beräknas inflationen öka till 2 %. För den senaste tioårsperioden har kommunens utveckling av verksamheternas nettokostnader igenomsnitt ökat med 2,9 % per år medan skatteintäkterna och statsbidragen i genomsnitt under samma tidsperiod ökat med 3,5 % per år. Den genomsnittliga inflationsökningen har under samma period varit 1,2 % per år. Intäkter och kostnader (%) Bokslut Prognos Budget VP VP Verksamhetens bruttointäkter 2,2-20,7 16,7 2,0 2,0 Verksamhetens bruttokostnader 3,1-1,4 7,9 1,8 1,8 Avskrivningar -0,1 5,6-1,6 3,8 3,8 Skatteintäkter och statsbidrag 1,7 3,8 6,3 2,4 2,5 Verks nettokostnader 3,4 5,2 5,6 1,8 1,7 KPI (inflation) -0,1 0,1 1,4 2,9 3,1 För att få en bild av hur mycket resurser som förbrukas i kommunens verksamheter kan man använda sig av ett nyckeltal som visar förhållandet mellan verksamheternas nettokostnader och skatteintäkter/statsbidrag. Nyckeltalet utgör ett av kommunens finansiella mål. Oskarshamns kommuns nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag skiljer sig avsevärt mot riksgenomsnittet. Riksgenomsnittet är för 2014 preliminärt 98,5 %. För 2014 uppgick motsvarande siffra för Oskarshamns kommun till 104,2 %. Skillnaden på dessa 5,7 %-enheter är 72,7 mkr. För 2015 prognostiseras ett nyckeltal om 101,2 % som enligt kommunens finansiella målsättning ska vara 100,0 % i slutet av beslutade i början av 2014 om egna riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Oskarshamn kommun och det innebär bl a följande: Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 100 % senast Volymen för de skattefinansierade investeringarna får inte överstiga 4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Avskrivningskostnader Kommunens investeringar har överskridit avskrivningsnivåerna under många år. Detta beror framförallt på ett antal stora investeringsprojekt såsom ny sportanläggning samt ny- och ombyggnation av förskolor och grundskolor. Nedanstående diagram visar att Oskarhamns kommun kommer även under den kommande budgetperioden att ha en investeringsnivå som fortsätter att överstiga avskrivningsnivåerna Nettoinvesteringar och avskrivningar (skattefinansierade) Investeringar Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader exkl. nedskrivningar /Skatteintäkter och generella statsbidrag 100,8 102,1 101,3 100, Prognosen för kommunens skattefinansierade investeringar för 2015 bedöms uppgå till 108,8 mkr. För uppgår investeringsbudgeten till 383,3 mkr och kommer att finansieras främst genom avyttring av kommunens finansiella tillgångar. Detta i sin tur innebär att avkastningen på kommunens finansiella placeringar blir lägre än åren innan. KAPACITET Soliditet Kommunens långsiktiga betalningsberedskap har alltid varit god och avviker i positiv bemärkelse jämfört med riksgenomsnittet. För 2014 var skillnaden 22 procentenheter bättre soliditet än riksgenomsnittet. Diskussioner kring kommunens höga nettokostnader har pågått under flera år i rad och har särskilt intensifierats under de två senaste åren. Anledningen är bland annat ändringarna i kommunallagen där det numera krävs att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige Kommunens starka soliditet har sin grund i de stora finansiella tillgångarna i balansräkningen. Någon större förändring av kommunens soliditet kommer inte att ske åren framöver. Soliditeten för 2016 prognostiseras uppgå till 75 % och förväntas ligga på den nivån under de två följande åren. 21

25 Kommunövergripande planer 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Soliditet (eget kapital/totalt kapital) 75% 80% 77% 76% 76% Soliditet (exkl. internbank) i % Soliditet, rikssnitt Den totala kommunalskatten för 2015 är 32,88 kr jämfört med att riksgenomsnittet för 2015 är 31,99 kr och länssnittet 32,98 kr. Kommunens utdebitering (%) Primärkommunalskatt 21,51 21,51 21,51 21,51 22,26 Primärkommunalskatt, rikssnitt 20,59 20,62 20,65 20,70 Total kommunalskatt exkl. kyrkoskatt 32,38 32,38 32,88 32,88 Skuldsättningsgrad Kommunens skuldsättningsgrad, dvs skuldernas andel av det totala kapitalet, har sedan 1998 utvecklats i positiv riktning jämfört med rikssnitt. Anledningen är de stora realisationsvinster som gjordes vid försäljning av Sydkraftsaktier under 1999 och Kommunens låga skuldsättningsgrad kommer att bestå även under de kommande åren. Skuldsättningsgrad (%) Bokslut Prognos Budget VP VP Kommunen 24,6 19,6 21,6 22,2 22,4 Kommunal utdebitering Kommunens utdebitering (kommunalskatt) 2016 kommer att höjas med 75 öre. Den senaste skattehöjningen gjordes 2004 då utdebiteringen ökade med 75 öre. Därefter har utdebiteringen förändrats vid två tillfällen då en skatteväxling mellan kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län skett: Den 1 januari 2008 överfördes hemsjukvården från Landstinget i Kalmar län till kommunerna i länet. Landstingsskatten sänktes med 26 öre och för respektive kommun höjdes med 26 öre. Inför 2012 skedde en skatteväxling mellan kommunerna och landstinget gällande kollektivtrafiken. Detta innebar en sänkning av Oskarshamns kommuns utdebitering med 41 öre samtidigt som landstingets utdebitering höjdes med 66 öre. Oskarshamns kommuns utdebitering efter skatteväxlingen på 41 öre låg 89 öre över riksgenomsnittet Detta blir ca 48 mkr i mer skatteintäkter jämfört med om Oskarshamn hade haft samma utdebitering som riksgenomsnittet som 2014 var 20,62 kr. Den primärkommunala skatten för Oskarshamns kommun är 2015 på 21,51 kr. Riksgenomsnittet uppgår 2015 till 20,70 kr och länssnittet 21,61. RISK Likviditet Kommunens betalningsberedskap på både kort och lång sikt har varit god under många år och kommer att vara god även under nästa planperiod trots att kassaoch balanslikviditeten minskar under åren Den goda betalningsförmågan grundas på kommunens stora finansiella omsättningstillgångar. Stora delar av denna volym går under förhållandevis kort sikt att omsätta till likvida medel. Den negativa förändringen i kassalikviditeten mellan beror på att likvida medel och kortfristiga fordringar minskar samtidigt som de kortfristiga skulderna ökar. Likviditet (%) Bokslut Prognos Budget VP VP Kassalikviditet i % Balanslikviditet i % Rörelsekapital i mkr Betalningsberedskap Kommunens betalningsberedskap på lång sikt är god. De finansiella riskerna är relativt stora i och med att kommunen har tillgångar placerade på de finansiella marknaderna och att kommunens bostadsbolag fortfarande har stora finansiella skulder trots tidigare gjorda kapitaltillskott på 510 mkr. Finansiella nettotillgångar (mkr) Bokslut Prognos Budget VP VP Kommunen Omsättn. tillgångar + finans.anl.tillgångar Kortfristiga- och långfristiga skulder Netto

26 Kommunövergripande planer Avkastning Kommunens avkastning på finansiella tillgångar är beroende av framförallt ränteutvecklingen men även av utvecklingen på aktiemarknaden. En avkastningsökning på 1 procent-enhet innebär ökade intäkter på ca 9 mkr för kommunen, medan en räntehöjning på 1 procent-enhet överlag på Byggebos lånestock innebär 12,0 mkr i ökade kostnader för bolaget. Finansiella risker och åtaganden (mkr) Bokslut Prognos Budget VP VP Ränteförändring +1%- enhet (mkr) Kommun 3,2 3,3 3,5 3,7 3,9 Borgensåtagande Kommunen, extern upplåning Summa Oskarshamns kommun har inga egna långfristiga skulder. Koncernen har däremot långfristiga skulder där kommunen fungerar som internbank samt lämnar kommunal borgen för framförallt bostadsbolagets upplåning. Räntekostnaderna för de externa internbankslånen per kommer att uppgå till 6,3 mkr. Samma belopp kommer att erhållas från låntagarna jämte en internbanksavgift om 40 räntepunkter (35 räntepunkter från och med 2016). Borgensåtaganden Prognosen för kommunens samlade borgensåtaganden 2015 är 1 272,7 mkr. Av de totala borgensåtagandena avser 1 236,9 mkr kommunens bostadsbolag Byggebo AB, 34,0 mkr Oskarshamn Hamn AB och 1,8 mkr föreningar i Oskarshamn. Pensionsåtaganden Från och med 1998 ska större delen av kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen under ansvarsförbindelser utanför balansräkningen. Kommunens pensionsåtagande 2014 uppgick till 881 mkr varav 126 mkr redovisas i balansräkningen och resterande 755 mkr som ansvarsförbindelser års pensionsåtagande var 19 mkr lägre än året innan. Enligt RIPS 2007 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida pensionsutfästelser. Eftersom pensionsutbetalningarna kommer att ske långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Pensionsåtagande (mkr) Bokslut Prognos Budget VP VP (mkr) Avsättning för pensioner Ansvarsförbindelse Totala förpliktels Fondering - Finansiella placeringar Bokfört värde Marknadsvärde Orealiserat resultat Avkastning Återlånade medel Kommunens tidigare höga ambition gällande hur stor del av portföljen som ska kopplas till pensionsskulden har övergivits eftersom målet om en konsolideringsgrad om 90 % bedömdes svår att uppnå. Kommunfullmäktige beslutade i januari 2010 att pensionsportföljen istället skall täcka minst 40 % av kommunens ansvarsförbindelser för pensionsåtaganden. Med nuvarande ansvarsförbindelse på 723 mkr innebär detta ett belopp på minst 289 mkr. Samtidigt beslutades att pensionsportföljen i fortsättningen ska förvaltas av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Under har pensionsmedel om nominellt 420 mkr successivt förts över till bolaget. Pensionsportföljens bokförda värde i KLP uppgick per till 495 mkr medan marknadsvärdet uppgick till 538 mkr. För 2015 prognostiseras ett marknadsvärde på 640 mkr och en konsolideringsgrad på 79 %, dvs 170 mkr kommer att återlånas i verksamheten. Känslighetsanalys Känslighetsanalys Skatteintäkter och statsbidrag Befolkningsökning/minskning mkr +/- 100 pers 4,8 +/- 200 pers 9,6 Utdebitering +/- 10 öre 5,8 +/- 25 öre 14,6 +/- 50 öre 29,1 Avskrivningar Investeringsvolymer/Avskrivningsvolymer +/- 20 mkr 1,6 +/- 30 mkr 2,4 Verksamhetens nettokostnader Intäkter +/- 0,5% 2,0 Övriga kostnader +/- 0,5% 2,3 Lokalkostnader +/- 0,5% 0,2 Personalkostnader +/- 0,5% 5,7 Personalkostnader +/- 1,0% 11,4 En känslighetsanalys visar hur olika händelser påverkar kommunens ekonomi. Vissa händelser kan påverkas av 23

27 Kommunövergripande planer den enskilda kommunen såsom skattesats och avgifter, andra inte som t ex rikets skattekraft. I ovanstående tabell redovisas hur den kommunala ekonomin påverkas av olika faktorer. Som exempel innebär en förändrad utdebitering med 25 öre förändrade skatteintäkter med 14,6 mkr. Minskar/ökar befolkningen med 100 personer ökar/ minskar skatteintäkterna med ca 4,8 mkr. Investerar kommunen ca 30 mkr mer eller mindre än vad som skrivs av så ökar/minskar kapitalkostnaderna med 2,4 mkr. Ökar/minskar verksamhetens personalkostnader med 1 % så ökar/minskar kostnaderna med 11,4 mkr. KONTROLL Finansiella målet Den målbeskrivning kommunfullmäktige antog under början av 2014 innebär att kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag skall ner till 100 % vid bokslutet Kommunens finansiella mål gäller per mandatperiod vilket innebär att om de finansiella målen inte uppnås ett enskilt år ska detta justeras under mandatperioden Målsättning Bokslut Prognos Budget VP VP Målsättning (%) 102,5 101,9 101,3 100,6 100,0 Utfall (%) 104,2 101,2 101,3 100,6 100,0 Avvikelse i mkr -21,4 9,7 1,7 0,0 0,0 Avvikelse i mkr ack -380,4-370,7-369,0-369,0-369,0 Budgetuppföljning, prognossäkerhet Budgetavvikelse, verksamheternas nettokostnader Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Prognos (mkr) Bokslut 8,7 18,5-308,3-12,0 Prognosavvikelse augusti 1,1 11,5-1,5 2,4 22,0 Prognosavvikelse april -19,9-4,8-30,6-3,5 8,5 En god prognossäkerhet är viktig för att kunna ha en bra kontroll över kommunens intäkter och kostnader under året. Budgeten är det lagstadgade styrinstrument som ska användas för att fördela kommunens resurser. Uppstår stora eller återkommande budgetavvikelser kan detta innebära att kommunen bedriver verksamheter som inte är demokratiskt beslutade. Under 2015 fortsätter den löpande kontrollen av budgetdisciplinen att ske via månadsuppföljningar. Balanskravet Balanskravet, som infördes i kommunallagen år 2000, innebär att en kommun måste ha balans mellan intäkter och kostnader. riksdagen beslutade därefter om en revidering av balanskravet som gäller fr o m Vidare resonemang kring detta går att finna under avsnittet god ekonomisk hushållning. Oskarshamns kommun har vid bokslutet 2014 ett negativt balanskravsresultat som uppgår till -278,2 mkr. Helårsprognosen för 2015, som upprättades vid delårsbokslutet per augusti, så bedöms balanskravsresultatet att minska med 38,5 mkr till -239,7 mkr. Budgetuppföljningar I kommunens uppföljningar gällande verksamheternas nettokostnader har prognossäkerheten under de senaste två-tre åren varit otillfredsställande. Prognoserna av årets resultat har avvikit väsentligt mot det verkliga utfallet. Anledningen är främst svårigheterna att prognostisera finansnettot med tanke på svängningarna på aktiemarknaden, 2012 års återbetalning av premier i AFA Försäkring och nedskrivning av aktiekapitalet i bostadsbolaget Byggebo AB under Budgetuppföljning, prognossäkerhet (mkr) Budgetavvikelse årets resultat exkl extraordinära Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Prognos Budget 1,3 1,0 0,0 0,1 11,2 Bokslut -47,5 19,1-299,4 15,3 Prognos augusti -64,2 17,2 5,3 8,9 38,5 Prognos april -17,9-0,8-26,8 23,5 27,0 SAMMANFATTNING Den sammanfattande bild som ovanstående finansiella analys ger är att kommunen ännu inte lyckats skapa en långsiktig och stabil ekonomisk grund att stå på inför framtiden. Åtgärdsprogrammen som hittills genomförts räcker inte till. Oskarshamns kommun är fortfarande i hög grad beroende av finansnettot och dess utveckling under året. Det finansiella målet om att verksamheternas nettokostnader ska uppgå till max 100 % av skatteintäkter och statsbidrag är en förutsättning för att bevara/öka kommunens nuvarande höga finansiella styrka och en nödvändighet på vägen mot en långsiktig ekonomisk balans. 24

28 Räkenskapsplaner Resultatbudget (mkr) Not Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 (aug-boksl) Budget 2016 VP 2017 VP 2018 Verksamhetens intäkter 1 420,0 333,2 431,1 389,0 396,8 404,7 Verksamhetens kostnader , , , , , ,4 Avskrivningar och nedskrivningar 3-124,7-83,5-78,0-84,7-87,9-91,2 Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,9 Skatteintäkter , , , , , ,1 Generellt statsbidrag 5 162,7 127,4 123,0 120,7 110,6 103,3 Resultat före finansnetto -53,5-26,6-15,4-16,5-9,6-0,5 Finansiella intäkter 6 81,3 40,5 77,9 40,5 41,4 39,8 Finansiella kostnader 7-12,5-12,5-24,0-13,3-14,2-12,3 Resultat före extraordinära poster 15,3 1,4 38,5 10,7 17,7 27,0 Årets resultat 15,3 1,4 38,5 10,7 17,6 26,9 25

29 Räkenskapsplaner Noter NOTER Bokslut Budget Prognos Budget VP VP 2015 (mkr) (aug-boksl) Not 1 Verksamheternas intäkter* Taxor och avgifter 155,4 127,3 144,4 145,8 147,3 148,8 Statsbidrag och övriga bidrag 152,4 90,1 189,9 150,0 153,0 156,1 Hyror och arrenden 40,0 51,9 38,1 38,9 39,3 39,9 Övriga intäkter 72,2 63,9 58,7 54,3 57,2 60,0 420,0 333,2 431,1 389,0 396,8 404,7 Not 2 Verksamheternas kostnader* Personalkostnader , , , , , ,1 Bidrag och transfereringar -47,6-49,0-50,2-51,2-52,0-53,1 Lokalkostnader -41,9-49,1-45,5-46,4-46,8-47,8 Entreprenad, köp av verksamhet, konsulttjänster -215,5-142,9-213,6-217,9-218,0-215,4 Övriga kostnader -178,9-190,3-207,2-207,3-201,6-196, , , , , , ,5 Not 3 Avskrivningar Maskiner och inventarier -18,8-16,0-17,1-16,9-17,6-18,2 Byggnader och anläggningar -62,7-67,5-60,9-67,8-70,3-73,0 Nedskrivningar -43,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-124,7-83,5-78,0-84,7-87,9-91,2 Not 4 Skatteintäkter Skatteintäkter 1 122, , , , , ,1 Slutavräkning innevarande år 0,2 0,0 0,0-2,2 0,0 0,0 Slutavräkning tidigare år -2,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0, , , , , , ,1 Not 5 Statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 144,7 116,3 118,6 119,3 116,6 119,5 Kostnadsutjämningsavgift -30,5-34,6-35,4-36,8-39,9-43,1 Regleringsavgift/bidrag 6,1 4,8-1,0-0,8-5,1-12,1 LSS-utjämningsavgift -6,5-8,5-8,1-8,1-8,1-8,1 Strukturbidrag 2,7 2,7 2,7 0,0 0,0 0,0 Kommunal fastighetsavgift 46,1 46,7 46,3 47,1 47,1 47,1 162,7 127,4 123,0 120,7 110,6 103,3 Not 6 Finansiella intäkter Aktieutdelning, kommunala bolag 11,0 6,0 11,0 6,0 6,0 5,0 Ränteintäkter, externa internbankslån 4,6 6,5 5,0 5,2 5,5 6,2 Räntepåslag internbankslån 0,5 0,8 0,8 1,2 1,2 1,2 Borgensavgifter 5,0 5,1 5,1 4,3 4,3 4,3 Utdelning aktier, egen portfölj 1,8 3,4 3,0 4,0 4,0 3,7 Ränteintäkter, egen portfölj 1,5 1,3 1,2 1,8 1,9 1,8 Övriga finansiella intäkter 2,1 1,1 0,5 0,3 0,3 0,4 Realiserade vinster, egen portfölj 5,8 0,0 3,6 0,0 0,0 0,0 Utdelning aktier, KLP 9,4 8,0 10,7 10,0 10,0 9,0 Ränteintäkter, KLP 6,5 7,5 7,8 6,5 7,0 7,0 Realiserade vinster KLP 29,3 0,0 26,4 0,0 0,0 0,0 Utdelning aktier, Hedström-portfölj 0,7 1,3 0,7 0,7 0,7 0,7 Ränteintäkter, Hedström-portfölj 0,6 0,0 0,6 0,5 0,5 0,5 Realiserade vinster, Hedström-portfölj 2,5 0,0 1,6 0,0 0,0 0,0 81,3 40,5 77,9 40,5 41,4 39,8 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader, internbankslån -4,6-6,5-5,0-5,2-5,5-6,2 Realiserade förluster, egen portfölj -0,7 0,0-0,2 0,0 0,0 0,0 Övriga finansiella kostnader -1,4-2,0-0,1-3,2-3,0-0,3 Räntekostnader, pensionsskuld -1,7-3,1-1,1-3,8-4,6-4,7 Nedskrivning värdepapper, egen portfölj -0,1 0,0-15,4 0,0 0,0 0,0 Realiserade förluster, KLP -2,9 0,0-1,4 0,0 0,0 0,0 Förvaltningskostnad KLP -0,8-0,9-0,7-1,0-1,0-1,0 Realiserade förluster, Hedström-portfölj -0,3 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 Övriga finansiella kostnader, Hedström-portfölj -0,1 0,0 0,0-0,1-0,1-0,1-12,5-12,5-24,0-13,3-14,2-12,3 26

30 Räkenskapsplaner Finansiella mål Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 (aug-boksl) Budget 2016 VP 2017 VP 2018 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag 104,2% 101,9% 101,2% 101,2% 100,7% 100,0% Kommunfullmäktiges mål 102,5% 101,9% 101,9% 101,3% 100,6% 100,0% Måldifferens per år (mkr) -21,4 0,0 9,7 1,2-0,5-0,5 Måldifferens ackumulerad (mkr) -380,4-380,4-370,7-369,5-370,0-370,5 Skattefinansierad investeringsvolym Mål: de skattefinansierade investeringarna ska uppgå till 4,0 % av skatteintäkter och statsbidrag, mkr 51,3 52,8 35,2 56,6 65,2 66,8 Från och med 2017 ska de skattefinansierade investeringarna uppgå till 4,5 % av skatteintäkter och statsbidrag. Enligt investeringsbudget 47,6 91,3 46,0 62,0 79,7 73,5 Måldifferens per år (mkr) 3,7-38,5-10,8-5,4-14,5-6,6 Måldifferens ackumulerad (mkr) -158,2-196,7-207,5-212,9-227,4-233,9 27

31 Räkenskapsplaner Driftbudget (mkr) Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 (aug-boksl) Budget 2016 VP 2017 VP 2018 Avgiftsfinansierade Kommunstyrelsen Kommunkontoret 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänsten 3,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Tekniska nämnden 10,2 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 S:a avgiftsfinansierade (inkl interna poster) 13,4 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 Skattefinansierade Kommunstyrelsen Strategi- och näringslivsenheten -19,7-24,8-23,9-29,4-28,9-29,4 NOVA -5,6-6,9-6,0-5,9-5,9-5,9 Kommunkontoret, övrigt -34,7-31,8-31,1-31,0-31,1-31,2 Kommunkontoret, IT-avdelningen 0,0-13,1-8,2-11,5-13,4-14,7 Räddningstjänsten -31,8-29,5-29,6-29,7-30,9-30,9 Pensionskostnader inklusive löneskatt -45,0-48,6-51,1-50,2-53,2-56,1 Löneöversyn och omställningsåtgärder 0,0-7,9 0,0-36,9-73,8-115,6 Lönekartläggning -0,8-0,4 0,0-0,4-0,4-0,4 KF-oförutsedda kostnader 0,0-0,7 0,0-2,2-1,2-1,2 KF-resultatenheternas regleringspost 0,0 0,0 0,0-8,8-5,8-5,8 Besparingar och effektiviseringar 0,0 0,0 0,0 0,0 12,1 33,4 AFA-återbetalning 0,0 12,8 13,2 0,0 0,0 0,0 Tekniska nämnden, övrigt -34,2-37,6-37,2-36,7-38,4-40,1 Tekniska nämnden, kost och service -7,8-40,4-39,9-40,1-10,5-9,6 Tekniska nämnden, fastighetsavdelningen -2,9-1,8-1,8-1,8-1,8-1,8 Samhällsbyggnadnämnden -22,9-25,6-26,1-25,0-25,3-24,3 Bildningsnämnden -606,9-598,4-597,4-606,0-638,6-647,5 Socialnämnden -522,5-535,3-534,4-544,3-542,1-535,6 Valnämnden -0,3-0,3 0,0 0,0 0,0-0,4 Revision -1,0-1,0-1,0-1,1-1,1-1,1 Övrig finansiell verksamhet -45,6 0,0 4,2 0,0 0,0 0,0 S:a skattefinansierade (inkl interna poster) , , , , , ,4 Avgår: Internränta 31,9 33,0 28,9 29,4 31,1 32,5 Verksamhetens nettokostnader (exkl interna poster) , , , , , ,9 *Löneöversyn och omställningsåtgärder 2015 års nivå -7,3-7,3-7, års nivå -29,6-29,6-29, års nivå -36,9-36, års nivå -41,8 28

32 Räkenskapsplaner Balansbudget (mkr) Bokslut Budget Prognos Budget VP VP TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggn och tekniska anläggn 1 087, , , , , ,4 Maskiner och inventarier 94,2 109,3 95,1 91,9 88,0 85, , , , , , ,1 Finansiella anläggningstillgångar Internbank 192,0 243,0 271,0 264,0 258,0 251,0 Långfristiga fordringar 12,9 12,2 12,8 12,2 12,2 12,2 Aktier och andelar 134,9 136,8 140,1 140,1 140,1 140,1 339,8 392,0 423,9 416,3 410,3 403,3 S:a anläggningstillgångar 1 521, , , , , ,4 Omsättningstillgångar Förråd, exloatering m.m. 34,1 41,7 52,3 50,0 47,8 33,2 Kortfristiga fordringar 88,3 71,5 121,2 120,0 55,5 30,9 Kortfristiga placeringar 728,6 700,9 781,8 631,8 581,8 571,8 Kassa och bank 263,9 49,7 72,9 54,1 23,6 37,4 S:a omsättningstillgångar 1 115,0 863, ,2 855,9 708,7 673,3 S:A TILLGÅNGAR 2 636, , , , , ,7 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Ingående eget kapital 1 827, , , , , ,6 Årets resultat 15,3 1,4 38,5 10,7 17,6 26,9 S:a eget kapital 1 842, , , , ,0 1937,5 Avsättningar Avsättning till pensioner 125,8 120,2 130,7 131,5 138,5 150,7 Avsättning återställande av deponi 40,1 39,1 29,7 29,7 29,7 29,7 Övriga avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a avsättningar 165,9 159,3 160,4 161,2 168,2 180,4 Skulder Långfristiga skulder Långfristiga skulder 29,6 22,3 50,1 50,1 50,1 50,1 Internbank 192,0 243,0 271,0 264,0 258,0 251,0 221,6 265,3 321,1 314,1 308,1 301,1 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder 406,4 269,4 347,5 310,3 327,4 328,7 406,4 269,4 347,5 310,3 327,4 328,7 S:a skulder 628,1 534,7 668,6 624,4 635,5 629,8 S:A SKULDER OCH EGET KAPITAL 2 636, , , , , ,7 Pensionsförpliktelser 754,6 782,7 737,5 722,9 719,1 721,5 Övriga ansvarsförbindelser 1 282, , , , , ,0 Operationella leasingavtal 160,3 124,1 160,3 160,3 160,3 160,3 29

33 Räkenskapsplaner Kassaflödesbudget (mkr) Bokslut Budget Prognos Budget VP VP I Verksamhetsnetto Löpande verksamhet Årets resultat 15,3 1,4 38,5 10,7 17,6 26,9 Justering för av- och nedskrivningar 124,8 86,1 78,0 84,7 87,8 91,2 Ökning(+)/Minskning(-) av avsättningar 9,0 2,0-5,5 0,7 7,0 12,2 Medel från verksamheten 149,0 89,5 111,0 96,1 112,4 130,3 Förändring av rörelsekapitalet Ökning (-)/Minskning(+) kortfristiga fordringar -48,8 35,6-86,1 151,2 114,5 34,6 Ökning (-)/Minskning(+) förråd och varulager 7,2-17,8-18,2 2,3 2,2 14,6 Ökning(+)/Minskning(-) kortfristiga skulder 104,0 13,0-58,9-37,2 17,1 1,3 Förändrad redovisningsprincip 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 I. Löpande verksamhet 211,5 120,3-52,1 212,4 246,2 180,8 Investeringar Förvärv av materiella tillgångar -73,3-164,8-159,5-231,5-276,6-166,7 Försäljning av materiella tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inköp av finansiella tillgångar -20,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 II Investeringsnetto -93,3-164,8-159,5-231,5-276,6-166,7 Finansiering Ökning(-)/minskning(+) långfristiga fordringar -99,7-75,0-78,9 7,6 6,0 7,0 Ökning(+)/minskning(-) långfristiga skulder 117,1 75,0 99,5-7,0-6,0-7,0 III Finansieringsnetto 17,4 0,0 20,6 0,6 0,0 0,0 Förändring av likvida medel (I+II+III) 135,6-44,8-191,0-18,8-30,4 13,8 Likvida medel vid årets början 128,3 94,5 263,9 72,9 54,1 23,6 Förändring av likvida medel enl ovan 135,6-44,8-191,0-18,8-30,4 13,8 Likvida medel vid årets/periodens slut 263,9 49,7 72,9 54,1 23,6 37,4 30

34 Räkenskapsplaner Investeringsbudget 31

35 Räkenskapsplaner Investeringsbudget, forts. Specificering vissa investeringar: 32