Årsbudget Verksamhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige ( 232)

Transkript

1 Årsbudget 2015 Verksamhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige ( 232)

2 Foto: Vy från Stångehamn Fotograf: Maria Gunnarsson

3 Innehållsförteckning Kommunövergripande planer Inledning 1 Budgetprocess 2 Organisation 3 Vision och mål 5 God ekonomisk hushållning 9 Ekonomiska förutsättningar 11 Budgetförändringar 15 Finansiell analys 17 Kommunövergripande räkenskapsplaner Resultatbudget 22 Finansiella mål 24 Driftbudget 25 Balansbudget 26 Kassaflödesbudget 27 Investeringsbudget 28 Exploateringsbudget 29 Styrelse- och nämndsplaner Kommunstyrelsen 31 Strategi- och Näringslivsenheten 36 Kommunkontoret 38 Räddningstjänsten 41 Tekniska nämnden 43 Samhällsbyggnadsnämnden 47 Socialnämnden 50 Bildningsnämnden 54 Valnämnden 57 Revisionen 57 sid

4 Inledning VÅR OMVÄRLD Händelser inom den svenska ekonomin påverkar även kommunernas ekonomi. Några viktiga delar är BNPtillväxt, export, arbetsmarknad, skatteunderlag, konsumtion och investering. Utvecklingen av den svenska ekonomin har under 2014 varit svagare än beräknat. Under 2015 beräknas BNP-tillväxten blir bättre bedöms växa med 3,3 %. Den svenska exportens utveckling har hittills varit ganska svag. Den allt starkare tillväxten i omvärlden och den försvagning som skett av den svenska kronan bedöms leda till att exporten kommer att växa betydligt snabbare under Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots den relativt svaga tillväxten har sysselsättningen utvecklats bra och antalet personer i arbetskraften har fortsatt att växa. Arbetslösheten bedöms sjunka något under 2015, dock beräknas löneutvecklingen bli svag. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs efter avdrag för pris- och löneökningar, är skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark och bedöms till ca 2 % för Under bedöms skatteunderlaget växa med ca 2 % i reala termer. Tillväxten kan bl a hänvisas till den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Antalet arbetade timmar beräknas växa med drygt 1 % per år mellan Tillväxten i svensk ekonomi baseras till stora delar på en ökad inhemsk efterfrågan, både konsumtion och investeringar växer snabbt. NÅGRA AV PLANPERIODENS HÄNDELSER Oskarshamn är inne i en period då kommunen utvecklas på många sätt. Företagsklimatet blir allt bättre. Under 2014 blev kommunen utsedd till årets klättrare i Kalmar län i svenskt näringslivs ranking över kommunernas företagsklimat. För att skapa fler arbetstillfällen och en hållbar livsmiljö är det viktigt med regional utveckling. Ett arbete pågår för att medverka och bidra till etablering och drift av utvalda forskningsresultat som ska etableras på marknaden. Senaste tiden har fem nya projekt godkänts inom Nova FoU. pågår som ska resultera i en ny stadsdel i inre hamnen. En satsning på pedagogisk utveckling med stöd av digitala verktyg har beslutats och förändringsarbetet har startats upp. Socialförvaltningen forsätter sitt utvecklings- och förändringsarbete. Nya arbetssätt har tagits fram och resursfördelningssystem har utvecklats. Från 1 januari 2015 blir Oskarshamns kommun medlem i kommunalförbundet KSRR (KalmarSunds-Regionens Renhållare) som då övertar ansvaret för renhållningen i Oskarshamn. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I enlighet med kommunallagens krav har kommunfullmäktige beslutat om finansiella mål, verksamhetsmål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det finansiella målet som beskriver verksamheternas nettokostnaders andel av skatteintäkter och statsbidrag har reviderats. Det nya måltalet sänks från 102,5 % till 100 % och ska vara uppfyllt senast Kommunen har tidigare haft nettokostnader för sina verksamheter som har överstigit skatteintäkter och statsbidrag. Detta har tidigare varit möjligt då kommunen haft stor finansiell avkastning på sina tillgångar och som till stora delar har använts till verksamheterna. De höga nettokostnaderna har diskuterats i de senaste årens budgetprocesser eftersom finansiella intäkter och kostnader löper stor risk att variera kraftigt vilket inträffade vid den senaste finanskrisen. Dessutom har de höga verksamhetskostnaderna medfört ett stort negativt balanskravsresultat. Kommunfullmäktige har beslutat om en åtgärdsplan för att återställa balanskravsresultatet. Åtgärdsplanen omfattar: socialnämndens utvecklingsarbete med att få ner de höga verksamhetskostnaderna med ca mkr att det finansiella målet sänks till 100 % att det ska råda en allmän återhållsamhet i alla nämnder för att hålla kostnaderna nere att frigöra finansnettot så det kan bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet som uppgick till -297 mkr vid årsbokslutet Med dessa åtgärder bedöms balanskravsresultatet vara återställt senast Förberedelserna för hamnsaneringen har påbörjats. Anläggning av nya ytor på storskogens avfallsanläggning pågår där den totala ytan av deponibotten kommer bli 6 hektar vilket motsvarar ca 10 fotbollsplaner. Även arbetet med att skapa en attraktiv stadskärna har påbörjats. Projekteringen av ombyggnaden av Sagabiografen har påbörjats. Ett stort projekt 1

5 Kommunövergripande planer Budgetprocess Enligt kommunallagen ska alla kommuner upprätta en verksamhetsplan för de kommande tre åren varav det första året utgör budgetåret. Syftet är att ange och beskriva de övergripande målen för kommunens verksamhetsområden och hur dessa mål ska uppnås och finansieras. Planen ska i första hand ses som vägledande och styrande i fråga om formulerade mål såväl som verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Det förutsätts att verksamheten bedrivs inom de i planen angivna ekonomiska ramarna. I november, ett år före budgetåret, upprättas en preliminär tidplan för den kommande budgetprocessen. I december utvärderas det gångna årets budgetprocess och en kort information ges kring det aktuella årets bokslut och de kommande årens budgetförutsättningar. I mars hålls ett budgetforum där budgetberedning, nämndspresidier, ordförande och VD i majoritetsägda bolag samt företrädare för de större fackliga organisationerna deltar för att diskutera den kommunala verksamheten i ett helhetsperspektiv. På budgetforum presenteras budgetrapporten som innehåller benchmarking, tidserieanalyser, befolkningsprognos och demografieffekter. Förvaltningarna presenterar sina verksamheter med fokus på förutbestämda områden. I mars beslutar kommunstyrelsen om preliminära resultat- och driftsbudgetramar. Under april till augusti arbetar nämnderna med sina budgetramar och konsekvensbeskrivningar utifrån de anvisningar som skickas ut. I november beslutade kommunfullmäktige om den kommunala skattesatsen för Oskarshamns kommun. I december fastställde kommunfullmäktige budget 2015 och verksamhetsplan samt taxor och avgifter nov 2014 mars mars april april maj juni aug sep okt okt nov dec 2015 jan preliminär tidplan för budgetprocess 2014 (budget 2015) budgetforum kommunstyrelsens preliminära budgetramar nämndernas budgetarbete budgetberedningsarbete med investeringsbudget och exploateringsbudget kommunstyrelsens förslag till investeringsbudget och exploateringsbudget kommunfullmäktige beslut till investeringsbudget och exploateringsbudget inlämning av nämndernas budgetpaket budgetberedningens arbete med budget budgetberedningens förslag till kommunal skattesats, driftbudget samt taxor och avgifter kommunstyrelsen beslut om kommunal skattesats kommunfullmäktige fastställer kommunal skattesats kommunstyrelsens beslutar om förslag till budget samt taxor och avgifter kommunfullmäktige fastställer budget samt taxor och avgifter utvärdering av 2014 års budgetprocess (budget 2015) budgetåret börjar Arbetet med investeringsbudgeten för kommande planperiod genomförs parallellt med det förberedande arbetet med driftbudgeten under våren. Investeringsbudgeten beslutas av kommunfullmäktige i juni. Detta gör att verksamheterna i god kan planera för de investeringsprojekt som startar upp tidigt i budgetåret. I augusti lämnar nämnder och förvaltningar in sina driftbudgetar och konsekvensbeskrivningar. I september arbetar budgetberedningen med nämndernas budgetpaket och lämnar därefter ett budgetförslag till kommunstyrelsen. Vanligtvis tar kommunstyrelsen beslut i oktober om förslag till budget, taxor och avgifter samt kommunal skattesats. I budgetprocessen 2014 beslutade kommunstyrelsen att flytta fram sitt beslut om budget 2015 och verksamhetsplan till november. Anledningen var främst riksdagsvalet som innebar ett regeringsskifte som i sin tur medförde att regeringens budgetproposition kom senare än vanligt. 2

6 Kommunövergripande planer Organisation Kommunfullmäktige 49 ledamöter NÄMNDER I nämnderna sitter politiker som utses av kommunfullmäktige. Nämnden är den politiska ledningen för ett speciellt kommunalt ansvarsområde. En viktig uppgift för nämnden är att, till det egna ansvarsområdet, anpassa de övergripande mål, beslut och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt. Strategi- och Näringslivsenhet Revision 5 ledamöter Kommunstyrelse 13 ledamöter Valnämnd 5 ledamöter UTSKOTT Varje nämnd har ett arbetsutskott som bereder nämndens ärenden. Även kommunstyrelsen har ett arbetsutskott som bereder kommunstyrelsens ärenden. Utskottet för folkhälsa och samhällsskydd upphörde 31 december Kommunkontor Räddningstjänst Socialförvaltning Tekniska kontoret Socialnämnd 11 ledamöter Teknisk nämnd 9 ledamöter Bildningsnämnd 11 ledamöter Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter Bildningsförvaltning Samhällsbyggnadskontor KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av folkvalda politiker. Kommunfullmäktige fattar alla viktigare principbeslut, t ex beslut om riktlinjer för kommunens verksamhet, kommunalskatt, budget och andra större övergripande frågor. KOMMUNDIREKTÖR Kommundirektören är kommunens högste tjänsteman och har en aktiv roll i kommunens utvecklingsarbete och ansvarar för att organisationens verksamheter bedrivs med ett helhetsperspektiv. FÖRVALTNINGAR Till varje nämnd finns en förvaltning som arbetar inom det specifika verksamhetsområdet och verkställer de politiska besluten. Varje förvaltning har en förvaltningschef som ansvarar för arbetet inom förvaltningen. Strategienheten, kommunkontoret och räddningstjänsten är tjänstemannaförvaltningar som lyder direkt under kommunstyrelsen. Mandatfördelning i kommunfullmäktige : Parti S V M Kd C Fp Mp Sd Totalt Ledamöter REVISION Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och granskar den kommunala verksamheten med kommunallagen och god revisionssed som grund. VALNÄMND Valnämnden ansvarar för genomförandet av allmänna val, EU-val och vid förekommande folkomröstningar. KOMMUNSTYRELSE Kommunstyrelsens ledamöter utses av kommunfullmäktige och har det övergripande ansvaret för kommunens förvaltning. Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens verksamheter, bereder ärenden till kommunfullmäktige och föreslår beslut. 3

7 Kommunövergripande planer KOMMUNKONCERNEN Oskarshamns kommun har fyra helägda dotterbolag och är delägare i tre bolag: Byggebo i Oskarshamn AB (100 %) Byggebo är ett bostadsföretag som har till sin verksamhet att förvärva, äga, bebygga, förvalta och sälja fastigheter eller tomrätter med bostäder, lokaler eller andra anläggningar. För 2013 uppgick omsättningen till 184,9 mkr, resultat efter finansiella poster 0,2 mkr och soliditeten uppgick till 9,9 %. Oskarshamns Energi AB (50 %) Oskarshamns Energi AB levererar el, värme, biogas samt tjänster och entreprenader. För 2013 uppgick omsättningen till 245,8 mkr, resultat efter finansiella poster 45,2 mkr och soliditeten uppgick till 63 %. Oskarshamns Hamn AB (96 %) Oskarshamns Hamn AB bedriver hamnoperativ verksamhet såsom lossning och lastning av fartyg, bogsering, maskinuthyrning, transporter och terminalverksamhet. Omsättningen 2013 var 61,6 mkr, resultat efter finansiella poster -2,8 mkr och soliditeten uppgick till 42 %. Oskarshamns kommun Byggebo i Oskarshamn AB 100% Oskarshamn Energi AB 50% Oskarshamns Hamn AB 96% Oskarshamns Utvecklings AB 100% Stiftelsen Forum 100% Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50% Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100% Oskarshamns Utvecklings AB (100 %) Oskarshamns Utvecklings AB har till uppgift att äga och driva flygplatsen i Oskarshamn. Verksamheten är lokaliserad till Virkvarn norr om Oskarshamn. För 2013 var omsättningen 5,0 mkr och resultat efter finansiella poster -3,3 mkr. Soliditeten uppgick till 23,8 %. Stiftelsen Forum (100 %) Stiftelsen Forum hyr ut lokaler och kontor samt bedriver ett konferenscenter med teatersalong, kontorshotell, vandrarhem och hotell. För 2013 uppgick omsättningen till 15,4 mkr, resultat efter finansiella poster till 0,4 mkr och soliditeten uppgick till 3 %. Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell (50 %) Verksamheten består av hotellrörelse och tillhör hotellkedjan Best Western Hotels. Enligt stadgarna subventionerar hotellet boende för nordiska sjömän. För 2013 var omsättningen 6,3 mkr, resultat efter finansiella poster 1,2 mkr och soliditeten 67 %. Oskarshamns Hamngods & Terminal AB (100 %) Bolaget bedriver ingen verksamhet utan är vilande. 4

8 Kommunövergripande planer Vision och mål Visionen beskriver ett önskat framtida tillstånd i ett tidsperspektiv på 30 år. Den ska vägleda och styra kommunens organisation mot en gemensam bild i framtiden. Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. De kommunövergripande målen och nämndernas verksamhetsmål redovisas i den balanserade styrkortsmodellen och omfattar fyra olika perspektiv. Dessa är ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling som är alla lika viktiga för att få balans i verksamheterna. Varje perspektiv har ett styrkort med följande innehåll: Mål anger vad som ska uppnås Framgångsfaktor anger hur man ska uppnå målet Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid anger hur framgångsfaktorn mäts anger när nyckeltalet ska mäts anger vad nyckeltalet ska uppgå till anger när målet ska vara uppfyllt Målen och de balanserade styrkorten ska användas på alla nivåer i organisationen och vara i fokus både i budget och bokslut. Den röda tråden mellan kommunfullmäktiges styrkort och nämndernas styrkort är att kommunfullmäktiges framgångsfaktorer nämndernas mål. Nämnderna formulerar egna framgångsfaktorer som är specifika för sina verksamheter och dessa ska bidra till att de övergripande målen uppnås. EKONOMI Mål: God ekonomisk hushållning Framgångsfaktor: Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Kommunfullmäktige har beslutat om riktlinjer för en god ekonomisk hushållning. En förutsättning för att uppfylla detta är att löpande intäkter ska täcka löpande kostnader. Det innebär i praktiken att de totala nettokostnaderna för verksamheterna inte ska vara större än kommunens skatteintäkter och statsbidrag som uppgår till ca miljoner kronor. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska 100 % vara uppfyllt i slutet av För att successivt komma ner till detta mål ska nyckeltalet uppgå till max 102,5 % vid bokslutet I helårsprognosen för 2014, som gjordes vid delårsbokslutet i augusti, bedöms nyckeltalet att uppgå till 102,6 %. Avvikelsen på -0,1 % motsvarar -1,3 miljoner kronor. Delmålen för är att komma ner till 101,9 % 2015 och 101,3 % 2016 samt 100,6 % 2017 för att nå det slutliga målet 2018 på 100,0 %. Framgångsfaktor: Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar För att uppnå god ekonomisk hushållning så har kommunfullmäktige även beslutat om att begränsa nivån på de skattefinansierade investeringarna, dels för att inte binda upp rörelsekapitalet i fasta tillgångar, dels för att hålla en rimlig nivå på avskrivningarna som ingår som en del i verksamhetskostnaderna. Målet är att de skattefinansierade investeringarna (exklusive färjeterminal och hamnsanering) inte ska överstiga 4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Det innebär att de skattefinansierade investeringarna maximalt får uppgå till ca 51 miljoner kronor. I helårsprognosen vid delårsbokslutet i augusti bedöms nyckeltalet att uppgå till 4,7 %. Avvikelsen på -0,7 % motsvarar ca -9 miljoner kronor. MEDBORGARE Mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Framgångsfaktor: Delaktiga medborgare För att uppnå målet med delaktiga medborgare pågår sedan några år ett arbete som kallas för Ett Oskarshamn. Det pågår även arbeten bl a kring utvecklingen av inre hamnen, hamnsaneringen, framtidsdagar, arbetet med översiktsplanen, förbättrad kommunikation om kommunens verksamheter som ska bidrag till att målet uppnås. Vid senaste SCB-mätningen 2012 var utfallet av Nöjd- Inflytande-Index 37 jämfört med 40 som betraktas av SCB som en godkänd nivå. Målet är att kommunen uppnår index 40 vid nästa mätning som kommer att genomföras Framgångsfaktor: God kommunal service Kommunen arbetar systematiskt för att stärka medborgarperspektivet i sitt dagliga arbete. I det värdegrundsarbetet som bedrivits har medborgarperspektivet en central plats. I arbetet för MAST (Metod för Arbete med Systematisk Förbättring) är budskapet tydligt. Drivkraften är att förstå olika medborgares behov och att sträva efter att kommunens medborgare ska vara nöjda med den kommunala servicen. Inom ramen för bl a servicecenters uppdrag och företagslotsen arbetas för att ge en snabb och god service. För att öka kunskapen om hur kommunens medborgare uppfattar de tjänster som levereras deltar kommunen i olika undersökningar som fokuserar på kundnytta och kundtillfredsställelse. Några mätmetoder är SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) undersökning Insikt som fokuserar på hur företagen uppfattar kommunens service och SCB:s Nöjd-Medborgar-Index som mäter upplevd kommunal service för de flesta kommunala verksamheterna. 5

9 Kommunövergripande planer Vid SCB-mätningen 2012 var utfallet av Nöjd- Medborgar-Index 50 jämfört med 54 som enligt SCB är en godkänd nivå och även utgör kommunens mål som ska uppnås senast Undersökningen Insikt 2013 visade en förbättring jämfört med tidigare års mätning. Nya undersökningar kommer att utföras under 2015, för Insikt gäller det kommunens tjänster under Framgångsfaktor: Attraktiva boendeformer Att erbjuda attraktiva boendeformer ska mätas genom antalet nyproducerade bostäder och har sin bakgrund i nya detaljplaner och befolkningsutveckling. Målet är att skapa 40 nyproducerade bostäder per år. Utfallet för 2014 är enligt prognos 12 bostäder (t o m okt). Under de senaste åren har kommunen haft stort fokus på arbetet med nya planer som möjliggör byggande i attraktiva miljöer. Detta arbete fortsätter och kommunen fokuserar nu på att få lämpliga exploatörer intresserade av att påbörja byggandet av nya bostäder. Arbetet för att möjliggöra en bebyggelse i inre hamnen pågår och är en process som tar tid. När den är färdig ger den möjlighet till attraktiva bostäder i centralorten. Utvecklingen av ett nytt resecentrum och en ny infrastruktur för Gotlandstrafiken är de första pusselbitarna som läggs för den nya stadsdelen. Framgångsfaktor: Goda förutsättningar till försörjning Särskilda satsningar har gjorts de senaste åren genom att särskilda arbetsmarknadsmedel har avsatts för att förstärka arbetet med sysselsättningsfrågor. Fokus har varit att stödja unga som står utanför arbetsmarknaden. Mätningen görs genom arbetsförmedlingens uppgift om sysselsättningsgrad där måltalet är att vår kommuns sysselsättningsgrad ska vara högst i länet. Enligt mätningen i oktober ligger Oskarshamns kommun på tredje bästa lats i länet vad gäller andel öppet arbetslösa plus arbetssökande i åtgärd. Under 2014 påbörjades en översyn av kommunens arbetsmarknadsinsatser. Denna översyn ska redovisas under MEDARBETARE Mål: Attraktiv arbetsgivare Framgångsfaktor: Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Kommunen har kommit in i ett skede som innebär många pensionsavgångar framöver. Vid nyrekrytering kommer kommunen att konkurrera med andra arbetsgivare och dessutom möta en ny generation på arbetsmarknaden med delvis andra krav och förväntningar. För att kunna nyrekrytera personal samt behålla och utveckla befintlig personal är det viktigt att våra arbetsplatser är attraktiva. Personalens samlade kompetens är kommunens viktigaste resurs. Kompetensförsörjning är processen som fortlöpande ska säkerställa att kommunen har medarbetare med rätt kompetens på rätt plats och i rätt tid. Medarbetarna ska ges möjlighet att utvecklas genom intressanta arbetsuppgifter i en lärande organisation. Kompetensutveckling ska stimulera till kreativitet och utveckling av både medarbetare och verksamhet. Kommuninvånarna ska se kommunens medarbetare som kompetenta, serviceinriktade och handlingskraftiga. Målet är att andelen anställda som har en individuell utvecklingsplan ska uppgå till minst 50 %. Utfallet är ännu inte mätt men implementering av metod och system har påbörjats. Framgångsfaktor: Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Ett tydligt ledarskap och aktivt medarbetarskap är en förutsättning för att skapa attraktiva arbetsplatser. Våra ledare är goda representanter för kommunen. De har en hög kompetens inom sitt verksamhetsområde och tar ett helhetsansvar för sitt uppdrag. Tillsammans med sina medarbetare arbetar de för att nå uppställda mål. Arbetet präglas av ansvarstagande, påverkan, lojalitet, tillit och förtroende. Undersökningen Hållbart-Medarbetar-Engagemang (HME) mäter medarbetarnas motivation, ledarskapet och styrning och genomförs vartannat år. Vid 2012 års mätning var HME-värdet på kommunens totalnivå 75. Mätningen för 2014 är nyligen genomförd och värdet blev 78. Målet för 2014 var att värdet skulle öka med 5 % vilket också uppnåddes. Framgångsfaktor: Goda arbetsvillkor Utgångspunkten är att goda arbetsvillkor leder till trivsel och effektivitet som dessutom ökar möjligheterna att attrahera nya medarbetare. Arbetsvillkorindexet (AVI) beskriver arbetsvillkoren ur medarbetarnas perspektiv och är sammanvägd av olika indikatorer: anställningstrygghet (andel tillsvidareanställda) arbetsersättning (kostnad per timme) chefskap (möjlighet att bli chef) kompetensutveckling (utbildning) arbetsbelastning (övertid) arbetsmiljö (korttidssjukfrånvaro) personalansvar (antal anställda per chef) rehabiliteringsbehov (långtidssjukfrånvaro) turbulens (avgångar) I undersökningen 2014 låg Oskarshamns kommun på index 106 vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Högsta värdet på deltagande kommuner var 157, lägsta 84 och medianen 107. Måltalet för 2015 är ett index på 111, dvs en ökning med 5 %. 6

10 Kommunövergripande planer Framgångsfaktor: Ökad närvaro Kommunen ska ha en så hög grad av närvaro på arbetet som möjligt. Arbetet ska organiseras så att våra resurser kan utnyttjas på ett effektivt sätt. Faktisk arbetad tid i förhållande till den totala arbetstiden mäter hur resurseffektiva kommunen är. I handlingsplanen för att nå målet kring ökad närvaro finns underliggande nyckeltal och mål, t ex att minska långtidssjukfrånvaron, korttidssjukfrånvaron och övrig frånvaro. Den faktiskt arbetade tiden per var 79,8 % av den totala arbetstiden. Målet om ökad närvaro uppnåddes inte då sjukfrånvaron ökat med närmare en procentenhet. Trenden med ökad sjukfrånvaro gör att målet för den arbetade tiden ligger kvar på 80 %. UTVECKLING Mål: Ökad tillväxt Framgångsfaktor: Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Möjlighet till regional/nationell/internationell dagspendling via väg, järnväg och flyg samt goda förutsättningar för person- och godstransporter inklusive färjetrafik till Gotland och Baltikum. Ambitionerna innebär ett fortsatt arbete för att åstadkomma internationell färjetrafik till Baltikum, detta arbete måste ses på några års sikt. Kort pendlingstid för kollektivtrafiken mellan Oskarshamn- Kalmar och Oskarshamn-Växjö är en viktig fråga. Sedan 2013 går expressbussar mellan Oskarshamn och Kalmar vilket möjliggör en arbetspendling med restid som närmar sig en timme. Målen är långsiktiga och ska vara uppfyllda 2015 respektive Framgångsfaktor: Breddat näringsliv Kommunen arbetar för skapa fler nya jobb i tjänstesektorn genom en breddad arbetsmarknad med högre andel kvalificerade arbetstillfällen. Kommunen tillsammans med SKB och i samverkan med bl a Stockholms universitet och KTH, länsstyrelsen och regionförbundet arbetar nu för att göra det möjligt att etablera en internationell forskarmiljö i anslutning till SKB:s anläggningar. Kommunen arbetar samtidigt aktivt tillsammans med bl a det lokala näringslivet för att stötta nya företags utveckling i kommunen. Arbetet för att stödja upplevelsenäring och turism i kommunen är ytterligare ett utvecklingsområde. Insatsområdet har som långsiktigt mål att minska beroendet av några få stora arbetsgivare, att utveckla diversifieringen av näringslivet mot främst tjänste- och servicesektorn men även skapa fler nya företag baserade på tjänster/produkter med hög teknikhöjd. Målet till 2015 är att det skapas st nya jobb samt 120 nya företag bildas. Målen är svåra att mäta och det är svårt att se vad de kommunala insatserna har bidragit med. Framgångsfaktor: Attraktiv kommun Projekt Attraktiva Oskarshamn börjar lyfta bilden och självbilden av Oskarshamn. Attraktiva Oskarshamn AB verkar för utveckling och tillväxt i kommunen genom att arbeta med attraktiviteten. Bolaget har även tagit över kommunens turistverksamhet. I samverkan mellan det offentliga och näringslivet ska bolaget bidra i arbetet för att skapa och förmedla en attraktiv bild som överstämmer med verkligheten. Attraktiva Oskarshamn har arbetat framgångsrikt och på många sätt bidragit till att höja kommunens attraktivitet. Huruvida kommunen lyckas mäts i Fokus-rankingen Här är det bäst att bo. I den senaste mätningen ligger Oskarshamn på 108:e plats och målet är vara bland de 100 bästa kommunerna vid kommande mätningar. ÖVERGRIPANDE BALANSERADE STYRKORT EKONOMI Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid God ekonomisk hushållning Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Verksamheternas nettokostnader dividerat med skatteintäkter och statsbidrag augusti och december 100 % 2018 Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar dividerat med skatteintäkter och statsbidrag augusti och december 4 % Varje år fram till

11 Kommunövergripande planer MEDBORGARE Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Attraktiv kommun med hög livskvalitet Delaktiga medborgare Nöjd-inflytande-index (NII) med ett index baserat på kommunstorlek. Vartannat år NII God kommunal service Nöjd-medborgar-index (NMI) Vartannat år NMI Attraktiva boendeformer Antal nyproducerade bostäder Varje år 40 nya bostäder per år Varje år Goda förutsättningar till försörjning Arbetsförmedlingens sysselsättningsgrad augusti och december Högst i länet Varje år MEDARBETARE Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Attraktiv arbetsgivare Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Andel anställda som har en individuell utvecklingsplan Årligen Minst 50 % 2015 Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap HME-enkäten Vart tredje år med start vår 2011 Ökning med 5 % 2015 Goda arbetsvillkor Arbetsvillkorsindex (AVI) Varje år AVI-index Ökad närvaro Faktisk arbetad tid i förhållande till total arbetstid augusti och december 80 % 2015 UTVECKLING Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Ökad tillväxt Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Upprättad färjetrafik till Baltikum Varje år Reguljär godstrafik minst 1g/v 2015 Korta pendlingstiden med kollektivtrafiken till: Kalmar Växjö Varje år Restid: Max 1 tim Max 1 tim, 45 min 2020 Breddat näringsliv Nya jobb inom tjänstesektorn. Varje år nya jobb 2015 Nyföretagande Varje år 120 nya företag/år 2015 Attraktiv kommun FOKUS-ranking Här-är-detbäst-att-bo Varje år Topp

12 Kommunövergripande planer God ekonomisk hushållning KOMMUNALLAGENS KRAV Att kommuner har en god ekonomisk hushållning och sköter sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt kan tyckas självklart. Kommunerna får inte förbruka mer resurser än de har och därigenom äventyra kommande generationers möjligheter att finansiera sin välfärd. Det självklara är inte alltid det enkla när angelägna behov, politiska ambitioner och osäkra planeringsförutsättningar ska inordnas i de ekonomiska ramarna. Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, både på kort och på lång sikt, och kommunerna ska besluta om egna riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserv. RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Förutom att kommunfullmäktige har fastställt ekonomiska mål kopplat till god ekonomisk hushållning (se balanserade styrkortens ekonomiperspektiv) har kommunfullmäktige har beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för Oskarshamns kommun. Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva konsumerar. Kommunen ska vara väl förberedd på att kunna möta kraven på kommunal verksamhet genom att både verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning både på kort och på lång sikt. Kommunens resurser behöver användas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt, verksamhetsmålen och de finansiella målen ska vara i fokus och arbetas med så att de uppfylls. Dessutom ska balanskravsresultatet enligt kommunallagen uppnås. För att uppnå en god ekonomisk hushållning behöver flera faktorer samverka och det behöver finnas ett samband mellan målen (finansiella mål, verksamhetsmål), resursåtgången, (kostnaderna/ resurserna som krävs), prestationerna (vad som utförs), resultaten (utfallet av det som utförs) och kvaliteten (hur det utförs) samt effekterna av detta. En annan förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att löpande intäkter täcker löpande kostnader, dvs att verksamheternas nettokostnader inte är högre än skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att nettokostnaderna inte bör öka i snabbare takt än vad skatteintäkter och statsbidrag gör. Om kostnaderna under ett år överstiger intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion. För att uppnå kravet på god ekonomisk hushållning behövs en ekonomi i balans samt en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomin, verksamheterna samt de mål som finns. Vid eventuella avvikelser ska åtgärder vidtas. RESULTATUTJÄMNINGSRESERV (RUR) Enligt kommunallagen är det möjligt att reservera delar av ett positivt balanskravsresultat till en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Syftet är att kunna bygga upp en reserv under goda tider som kan användas under år med svag skatteunderlagsutveckling vilket bör skapa större stabilitet för de kommunala verksamheterna. Att reservera medel till en resultatutjämningsreserv kräver att balanskravsresultatet är positivt. En avsättning till en resultatutjämningsreserv innebär att årets balanskravsresultat minskar och det medför i sin tur att ett ackumulerat negativt balanskravsresultat blir ännu mer negativt. Oskarshamns kommun har ett stort ackumulerat negativt balanskravsresultat att återställa. Då det inte kan anses som god ekonomisk hushållning att i detta läge avsätta medel till resultatutjämningsreserv har kommunfullmäktige beslutat att avvakta med att fastställa riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserv. BALANSKRAVSRESULTATET Ett balanskravsresultat är det resultat som kommunen redovisar efter att reavinster och reaförluster samt uppskrivning och nedskrivning av finansiella tillgångar har återförts. När balanskravsresultatet är negativt ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att återställa detta inom tre år. I vissa fall går det att åberopa synnerliga skäl för hela eller delar av ett negativt balanskravsresultat. Oskarshamns kommun har vid bokslutet 2013 ett negativt balanskravsresultat som uppgår till -297 mkr och vid delårsbokslutet per augusti 2014 minskade det till -264,7 mkr. Sedan balanskravet infördes i kommunallagen år 2000 har Oskarshamns kommun flera gånger redovisat negativa resultat som främst orsakats av höga verksamhetskostnader. Kommunen har på olika sätt försökt att återställa de negativa balanskravsresultaten. Fram till 2007 bedömdes att det dåvarande finansiella målet, om att inflationsskydda det egna kapitalet, skulle bidra till att återställa balanskravsresultatet. Målet visade sig vara mycket svårt att uppnå är numera upphävt. Under 2011 beslutade kommunfullmäktige att retroaktivt åberopa synnerliga skäl för delar av underskotten. I december 2013 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan för att återställa det negativa balanskravsresultatet. I åtgärdsplanen ingår 9

13 Kommunövergripande planer socialnämndens utvecklingsarbete som ska leda till att de minskar sina överkostnader med mkr fram till en allmän återhållsamhet i kommunens alla verksamheter, bl a genom att nämnderna inte kompenseras i budgeten med prisuppräkning att alla nämnder överlag behöver vara återhållsamma och kostnadseffektiva. Då åtgärdsplanen ska bidra till en sänkning av verksamheternas nettokostnader i förhållande till vad som kommunen får in i skatteintäkter och statsbidrag, så beslutade kommunfullmäktige även att sänka det finansiella målet från 102,5 % till 100 %. Målet ska vara uppfyllt senast vid utgången av innevarande mandatperiod, dvs senast Som ett led i denna måluppfyllelse frigörs finansnettot och detta ska därefter bidra till att reglera det negativa balanskravsresultatet som därmed bedöms vara återställt senast år BALANSKRAVSUTREDNING (mkr) 2013 prognos Ingående ackumulerat balanskravsresultat att reglera -320,9-297,0-297,8-297,8-291,4 Årets resultat -299,4 23,5 3,0 6,4 3,3 samtliga realisationsvinster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet -27,9-26,7 0,0 0,0 0,0 vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 5,6 2,5 0,0 0,0 0,0 orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 återföring av orealiserade förluster i värdepapper 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -319,6-0,8 3,0 6,4 3,3 medel till resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 medel från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 synnerliga skäl 343,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat 23,9-0,8 3,0 6,4 3,3 Utgående ackumulerat balanskravsresultat att reglera -297,0-297,8-294,8-291,4-288,1 BERÄKNING AV RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Beräkning årets resultatutjämningsreserv 2013 prognos Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 1262,0 1288,4 1331,8 1377,8 1420,6 1% av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 12,6 12,9 13,3 13,8 14,2 Årets resultat enligt resultaträkningen, se ovan -299,4 23,5 3,0 6,4 3,3 1) Årets resultat som överstiger 1% av skattintäkter, statsbidrag och utjämning -312,0 10,6-10,3-7,4-10,9 Årets resultat efter balanskravsjusteringar, se ovan -319,6-0,8 3,0 6,4 3,3 2) Årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1% av skattintäkter, statsbidag och utjämning -332,2-13,7-10,3-7,4-10,9 Möjlighet att sätta av till resultatutjämningsreserv (det lägsta av 1 och 2)

14 Kommunövergripande planer Ekonomiska förutsättningar OMVÄRLDEN SKL gör bedömningen att tillväxten i världen blir starkare under 2014 jämfört med de två tidigare åren och det är framförallt inom euroområdet som läget ser bättre ut. BNP för världen som helhet beräknas 2014 växa 3,6 % och 4,0 % under I Euroområdet väntas BNP växa 2014 med 1,4 % och med 1,9 % under För Sveriges viktigaste exportmarknader beräknas BNP växa med 1,9 % under 2014 och 2,3 % Det kan jämföras med den genomsnittliga årliga tillväxten på 2,5 % de två senaste decennierna. För beräknar SKL att den internationella tillväxten blir ungefär lika stor som 2015, dvs ca 2 % per år. Den svenska exporten bedöms växa med ca 6 % per år under samma period. Oskarshamns kommun är beroende av en god avkastning på sina finansiella tillgångar eftersom avkastningen delfinansierar de verksamheter som bedrivs. En del av kommunens finansiella innehav är placerade i ränte- och aktierelaterade värdepapper med koppling till både den amerikanska och europeiska marknaden. Kommunens finansiella innehav kommer att ytterligare öka i värde om den pågående återhämtningen i ekonomin fortsätter även under de kommande åren. Den låga räntenivån som råder och som bedöms framöver innebär en lägre avkastning på kommunens räntebärande placeringar. Däremot gynnas kommunens helägda bostadsbolag Byggebo AB av det låga ränteläget. Byggebos långfristiga skulder uppgick per augusti 2014 till mkr. Oskarshamns kommun har lämnat kommunal borgen med motsvarande belopp. DEN SVENSKA EKONOMIN Även om tillväxten i omvärlden har förbättrats har den svenska exporten utvecklats relativt svagt i början av Den lägre tillväxten i exporten har inneburit att SKL gjort en nedjustering i Sveriges BNP-prognos. BNP 2014 beräknas bli 2,1 % jämfört med 3,0 % i föregående bedömning. Det som i stora delar bidrar till tillväxten i den svenska ekonomin det första halvåret 2014 är en ökning i den inhemska efterfrågan. Både hushållens konsumtionsutgifter och investeringar har vuxit i relativt snabb takt. För 2014 förväntas inhemsk efterfrågan att växa med 3 % vilket är en fördubbling jämfört med Orsakerna till detta är framförallt den omsvängning som skett när det gäller bostadsbyggandet samt att stigande sysselsättning och reallöner har bidragit till att hushållens inkomster utvecklats förhållandevis bra de senaste åren. SKL gör bedömningen att tillväxten i den inhemska efterfrågan kommer att mattas av under 2016 och Avmattningen kan i huvudsak förklaras med en svagare tillväxt i investeringarna. Den privata konsumtionen väntas dock fortsätta växa med 3 % per år. Prisutvecklingen har under en längre tid varit svag och konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 i stort sett varit oförändrat. En av orsaken till stagnationen är lägre räntor. Den låga räntan har medfört en väsentlig försvagning av den svenska kronan. Detta tillsammans med en förbättrad inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationen som bedöms ligga mellan 1,5-2 % I takt med att återhämtningen i den svenska ekonomin fortskrider och arbetslösheten sjunker förväntas Riksbanken höja styrräntan. Under slutet av 2017 beräknas styrräntan ligga på 3 %. SKL anser att sysselsättningen kommer att öka något i takt med att tillväxten blir bättre och reviderar upp prognosen över arbetade timmar 2014 från 0,8 % till 1,2 %. Däremot bedöms att det dröjer en bit in på 2015 innan arbetslösheten sjunker mer markant. Efterfrågan i svensk ekonomi beräknas vara tillräckligt stark för att arbetsmarknaden ska kunna vara i konjunkturell balans under SKL räknar med att arbetslösheten är nere i 6,6 % och att löneökningarna närmar sig 4 %. SKL gör bedömningen att den reala skatteunderlagstillväxten för den kommande treårsperioden kommer att ligga på ca 2 % årligen. Delvis är det en effekt av att sysselsättningen har utvecklats relativt starkt men även att den förväntas återhämta sig i ytterligare ett par år när konjunkturåterhämtningen tar fart. En annan orsak är att priserna på det kommuner och landsting förbrukar stiger långsammare än lönerna vilket ger en positiv real effekt. BUDGETPROPOSITIONEN Riksdagens beslutade den 3 december 2014 om att alliansens budgetmotion ska gälla istället för regeringens budgetproposition. Detta har medfört att regeringen aviserat om att utlysa extra val 29 december 2014 och som ska genomföras den 23 mars Alliansens budget medför flera ändringar i de ekonomiska förutsättningarna. Effekterna av detta har inte hunnit beaktas i vår kommuns budget för Den största inkomstkällan för kommunen, dvs skatteintäkter och statsbidrag, bedöms dock inte påverkas i någon större omfattning för Ekonomiavdelningen bevakar löpande de prognoser som kommer från SKL och beaktar de förändringar som bedöms påverka vår kommun. Riksdagens beslut innebär förändringar mot vad som tidigare aviserats i regeringens budgetproposition. Nedan sammanfattas några av de större skillnaderna mellan regeringens förslag till budget för 2015 och Alliansens förslag. Det som nu händer är att utskotten

15 Kommunövergripande planer behandlar budgeten och kan innebära att förslag på generella och riktade statsbidrag kan förändras. Det generella statsbidraget minskas då arbetsgivaravgiften för unga är fortsatt lägre 2015 med miljoner och från 2016 med miljoner. Ingen skattesänkning för pensionärer vilket innebär att denna reglering på miljoner tas bort. Inom barn- och utbildningsområdet är de riktade satsningarna i stort sett jämförbara men med olika inriktning. Nationella slutprov och obligatoriskt bedömningsstöd införs i grundskolan och finansieras med 20 miljoner enligt finansieringsprincipen. Läxhjälp införs med 389 miljoner och regleras via finansieringsprincipen. Riktad satsning görs på barn och ungas psykiska ohälsa från år Under 2016 avsätts 250 miljoner, 2017 avsätts 350 miljoner och 2018 avsätts 400 miljoner. Den höjda riksnormen dras tillbaka och det är oklart om fritidspengen fortsätter vara riktad. Stärkt personalbemanning på 2 miljarder inom äldreomsorgen tas bort och ersätts med andra riktade insatser. Ingen höjd avgift inom äldreomsorgen men höjd avgift för maxtaxan i barnomsorgen. Inom klimat/energi och medfinansierade investeringar försvinner för perioden cirka 7 miljarder under fyraårsperioden eller drygt 1,7 miljarder per år. Resultatbudget, budgetramar och kommunfullmäktiges beslutade investeringsbudget. Skatteintäkter och statsbidrag Utdebiteringen till Oskarshamns kommun 2015 är oförändrad jämfört med föregående år och uppgår till 21:51. För 2014 är genomsnittlig utdebitering i riket 20:65. Beräkningen av skatteintäkter och statsbidrag bygger dels på prognoser från SKL, dels på en egen befolkningsprognos. Oskarshamns kommun har för närvarande en konstant befolkningsutveckling där folkmängden beräknas öka något under den närmaste treårsperioden. Skatteintäkter och statsbidrag i mkr Skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Summa Generella statsbidrag Kommunalekonomisk utjämning Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig offentlig service oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på strukturella skillnader. Kommunala utjämningssystemet består bl a av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och regleringsbidrag/avgift. KOMMUNENS BUDGET Budgetrapporten I början av året, ett år innan budgetåret, gör ekonomiavdelningen en budgetrapport som är en förberedande analys som särskilt upprättas inför ramsättningen. Budgetrapporten består bl a av följande: Ekonomisk omvärldsanalys för Oskarshamns kommun. Innehåller jämförelser med andra jämförbara kommuner samt rikssnittet gällande kostnader på verksamhetsnivå och kontonivå. Tidserieanalys över intäkts- och kostnadsutvecklingen på verksamhetsnivå per nämnd. Befolkningsförändringar och demografi samt dess effekter på den kommunala verksamheten. LSS-utjämning Nuvarande system för LSS-utjämning infördes och tillämpades för första gången bidrags- och avgiftsåret Utjämningssystemet baseras på att en standardkostnad beräknas för varje kommun som relateras till den genomsnittliga standardkostnaden för landet. Beräkningen baseras på: uppgifter om antalet LSS-insatser med den 1 oktober 2013 som mättidpunkt, uppgifter om antalet LASS-beslut i oktober 2013 enligt uppgifter från Försäkringskassan, personalkostnadsindex uppdaterat till 2013 års nivå, riksgenomsnittliga kostnader enligt 2013 års räkenskapssammandrag (RS), kommunvisa uppgifter om folkmängd per den 1 november

16 Kommunövergripande planer Oskarshamns kommun betalar en LSS-avgift som har varierat kraftigt sedan 2008, se tabell nedan. Beloppen för 2015 och framåt är budgeterade enligt den prognos som SKL redovisat i augusti Kommunal fastighetsavgift Den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften utbetalades till kommunerna utifrån kronor per invånare år Själva införandet var neutralt såväl för varje enskild kommun som för staten eftersom ramanslaget för kommunalekonomisk utjämning minskade i motsvarande grad. Därefter har fastighetsavgiften indexerats genom att den knutits till inkomstbasbeloppets förändring där den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillförts respektive kommun och adderats till det ursprungliga beloppet Befolkning och demografi Oskarshamns kommuns befolkningsprognos och demografiförändringar grundas på siffror framtagna av SCB. Befolkningsprognosen omfattar perioden och baseras på invånarantal den 31 oktober De kommande åren prognostiseras inte någon större befolkningsökning jämfört med åren innan. Invånarantal 2015 prognostiseras uppgå till invånare, invånare och invånare. Befolkningsprognosen är till för att dels räkna fram skatteintäkter och statsbidrag, dels för att räkna fram resursfördelningsjusteringar mellan skolverksamheten och äldreomsorgen. Vår kommun, i likhet med alla andra kommuner, står inför stora demografiska förändringar varför ramarna justeras varje år för bildningsnämnden samt socialnämnden. Förändringarna inom de olika åldersklasserna är justerade utifrån den andel som nyttjar verksamheterna och hur stor andel av kostnaderna som är rörliga kontra fasta. Strukturindex Kommunernas kostnader per invånare varierar bland annat beroende på strukturella kostnadsskillnader som gör att behovet av eller kostnaderna för kommunala verksamheter är högre eller lägre än riksgenomsnittet. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka t ex åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen m.m. 1 Att rakt av jämföra en kommuns kostnader med en annans utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella faktorer ger en begränsad indikation på om en kommun är dyr eller inte. Ett bättre mått på om en kommun är dyr eller inte är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens standardkostnad enligt skatteutjämningssystemet. Med hjälp av ovanstående kan man räkna fram ett strukturindex. Om kommunen har ett index större än 100 innebär det att kommunen har högre kostnader än vad som motiveras av kommunens strukturella förutsättningar och tvärtom. Om kommunens index skiljer sig från 100 kan det bero på att kommunen bedriver verksamheten till annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. Det kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. Strukturindextalet inom äldreomsorgen uppgick till 13,6 % 2013 vilket är högre jämfört med föregående år. Individ- och familjeomsorgens strukturindextal 2013 är lägre än riksgenomsnittet (-9,8 %). För bildningsnämnden är utfallet att resursförbrukningen inom barnomsorgen är lägre än riksgenomsnittet (-1,1 %), att inom gymnasieskolan ligger man lägre än riksgenomsnittet (-1,3 %) och grundskolans strukturindextal 2013 uppgår till 5,0 % Uppräkning av ramar För åren har nämnderna inte fått någon priskompensation och det beräknas motsvara ca 5,3 mkr. För 2017 har nämnderna dock fått priskompensation vilket beräknas motsvara ca 5,3 mkr. Budgeten för löneöversyn och omställningsåtgärder uppgår igenomsnitt till 37 mkr. Internhyressystemet Hyreskostnaderna regleras i särskilda avtal mellan tekniska kontoret och berörd förvaltning. Grundprincipen är att tekniska kontoret ska ha full kostnadstäckning för uthyrda lokaler. Beräkningar av hyresnivåer 2015 erhålls av fastighetsavdelningen på tekniska kontoret. Löneöversyn och omställningsåtgärder Oskarshamns kommuns lönepolitik grundar sig på lagar och på centrala avtal som gäller mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och de centrala fackliga organisationerna. Inför 2015 har alla fackliga organisationer löpande avtal förutom vårdförbundet LSR, deras avtal löper ut Avtalen löper utan angivna löneökningsnivåer förutom kommunal som har 600 kr per individ. Oskarshamns kommuns medel för löneöversyn, lönekartläggning och omställningsåtgärder finns avsatta i en central pott. För finns totalt 113 mkr avsatta, dvs 37,6 mkr i genomsnitt per år varav 0,4 mkr avser medel för lönekartläggning. Arbetsgivarens bedömning är att den avsatta summan kommer att räcka till för att genomföra de planerade åtgärderna. Pensionsförpliktelser och pensionskostnader Kommunen betalar varje år ut kompletteringspension till kommunanställda som har gått i pension.

17 Kommunövergripande planer Kommunen har även pensionsförpliktelser till anställda intjänade t o m 1997, den så kallade ansvarsförbindelsen. Denna kommer på sikt att försvinna då de anställda som intjänade pension fram till 1997 går i pension och kommunen börjar betala ut densamma. Den nya pensionsskulden som intjänats från 1998 kostnadsförs och bokas upp som en skuld i balansräkningen. För 2015 budgeteras pensionskostnader på 48,6 mkr, för ,2 mkr och för ,2 mkr. Finansiella intäkter och finansiella kostnader Oskarshamns kommuns finansiella tillgångar uppgår per oktober månad 2014 till 776 mkr. Tillgångarna genererar stora finansiella intäkter som årligen bidrar till finansieringen av kommunens investeringar och till viss del den dagliga driften av de kommunala verksamheterna. Kommunens finansiella kostnader är däremot obetydliga på grund av att kommunen inte har några egna långfristiga skulder. Oskarshamns kommun agerar dock internbank åt sina koncernbolag vilket innebär att kommunen lånar av extern finansiär och koncernbolagen lånar av kommunen. Detta innebär att de finansiella intäkterna och kostnaderna samt långfristiga fordringar och långfristiga skulder blåser upp resultat- och balansräkningen. mkr för Det finansiella målet för investeringsvolymen för skattefinansierade investeringar (4 % av skatteintäkter och statsbidrag) uppnås inte under mandatperioden då den ackumulerade måldifferensen beräknas uppgå till ca -221 mkr. Sedan 2005 tilldelas nämnderna en särskild budget för maskiner och inventarier, så kallade löpande investeringar/reinvesteringar. Denna investeringspåse uppgick ursprungligen till 30 % av de totala skattefinansierade investeringar som i sin tur styrs av det finansiella målet. Lönsamma investeringar ska specificeras bland de skattefinansierade investeringarna. Innebörden av en lönsam investering är att nämnden själv finansierar hyreskostnaderna inom befintlig ram. Definition och hantering av en lönsam investering finns i kommunfullmäktiges investeringspolicy tillsammans med övriga regler för kommunens investeringar. Finansnettot budgeteras med ett överskott om 28,0 mkr för 2015, 25,5 mkr 2016 och 25,4 mkr Detta bygger på ett finansiellt kapital om ca 700 mkr och med en genomsnittlig real avkastning på 4,0 % årligen. I finansnettots beräkningar har hänsyn tagits till att likvida medel sjunker framöver pga stora investeringar, svag resultatutveckling och lågt ränteläge. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna består av internränta och avskrivningar. Internräntan ska motsvara den intäktsränta kommunen går miste om genom att investera medel i materiella anläggningstillgångar istället för finansiella tillgångar. I budget 2015 har ekonomiavdelningen gjort en egen bedömning av internränta och beslutat att den får ligga kvar oförändrad på 2,9 %. Beräkning av kapitalkostnader görs av ekonomiavdelningen efter inrapportering av investeringar Internränta 2,9% 2,9% 2,9% 2,9% 2,9% Investeringar Investeringsbudgeten är fyrårig och omfattar åren Beloppsgränsen för att skilja mellan driftkostnader och investeringsutgifter på fastigheter och anläggningar är ett prisbasbelopp. För 2015 uppgår prisbasbeloppet till kr. Skattefinansierad investeringsbudget för år exklusive ny färjeterminal och hamnsanering uppgår till 56,0 mkr för 2015, 89,2 mkr för 2016 samt 67,3 1