Benchmark av hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen. Kostnads- och effektiviseringsanalys Slutrapport

Transkript

1 Benchmark av hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen Kostnads- och effektiviseringsanalys Slutrapport

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund, syfte och metod 2 Benchmark och analys 3 Hypoteser och analys 4 Slutsatser och förslag till förbättringsinitiativ 5 Nästa steg 2

3 Innehållsförteckning med sidhänvisning (1/2) Kapitel 1. Bakgrund, projekt och metod Inledning och bakgrund Projektorganisation och projektplan Metod Benchmark och analys Övergripande benchmark: Sjukhusförvaltningar Benchmarking: Diagnos/ åtgärdsnivå Benchmarking: Höftledsplastik Benchmarking: Knäledsplastik Benchmarking: Gallstensoperation Benchmarking: Obesitas Benchmarking: Operation av livmoderframfall Benchmarking: Kataraktoperation Benchmarking: Ischemisk hjärtsjukdom Benchmarking: Stroke Benchmarking: Pneumoni Sammanfattande analys av Benchmarking Hypoteser och analys Bruttolista hypoteser Prioriterade hypoteser Hypotes Op Hypotes Me Hypotes Me Hypotes Af Hypotes Lä1 88 Sidhänvisning 3

4 Innehållsförteckning med sidhänvisning (2/2) Kapitel Sidhänvisning 4. Slutsatser och förslag till förbättringsinitiativ Slutsatser Förbättringsinitiativ, förslag Nästa steg 119 Bilagor A Genererade hypoteser B Involverade personer C Definitioner och databaskällor D Information om sjukhusen inom Västra Götalandsregionen 4

5 Innehållsförteckning 1 Bakgrund, projekt och metod 2 Benchmark och analys 3 Hypoteser och analys 4 Slutsatser och förslag till förbättringsinitiativ 5 Nästa steg 5

6 1.1 Med syfte att underlätta jämförelser mellan sjukhusförvaltningar har tidigare regionalt projekt tagit fram ett antal nyckeltal* Tidigare projekt: Bakgrund och syfte Regionstyrelsen gav i november 2011 Regiondirektören uppdraget att utöver de insatser för vård och ekonomi i balans som bedrivs lokalt ta initiativ till ett antal åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen sett ur ett koncernperspektiv Med långsiktigt syfte att skapa möjligheter att jämföra sjukhusförvaltningarnas kostnadseffektivitet internt och externt och därigenom identifiera och synliggöra var insatser för förbättringar/ kostnadssänkningar kan genomföras påbörjades ett projekt. Detta tidigare projekt inriktades på att ta fram regionala nyckeltal** som kan indikera kostnadseffektivitet och som är lämpliga att använda vid jämförelse mellan sjukhusförvaltningarna såväl internt som externt. Några av dessa nyckeltal skulle också kunna användas för nationella jämförelser. *) Texten är baserad på Redovisning uppdrag doc **) Dessa nyckeltal redovisas på efterföljande sida 6

7 1.1 Syftet med detta uppdrag har varit ta arbetet med nyckeltalen vidare genom att utveckla metoder och verktyg för jämförelser Syfte Syftet med detta uppdrag har varit att driva arbetet med de framtagna nyckeltalen vidare och ytterligare utveckla metoder och verktyg för att skapa förutsättningar för förbättringar med avseende på kostnadsreduceringar och bibehållen eller ökad kvalitet De metoder och verktyg som tagits fram syftar till att ge beslutsfattare en överskådlig bild av sjukhusförvaltningarnas verksamhet på en tillräcklig detaljerad nivå och som därmed gör jämförelser relevanta och kan tjäna som diskussionsunderlag. Underlaget ska syfta till att identifiera skillnader mellan sjukhusförvaltningarna och därigenom finna goda exempel såsom arbetssätt som skulle kunna spridas till andra sjukhusförvaltningar. Exempel på verktyg och metod som har utvecklas: Benchmarkingtabeller Hypotesgenerering Syftet har även varit att inhämta ytterligare synpunkter från nyckelpersoner om lämplig detaljnivå såsom organisatorisk nivå och verksamhetsnivå för att uppnå relevanta jämförelser Nyckeltal Uppdraget har tagit sin utgångspunkt i följande nyckeltal Antal operationer/ vecka/ dag Medelvårdtid Väntetider i vården Beläggningsgrad/ vårdavdelning Återinskrivningar inom 30 dagar Andel första besök/ Efterföljande besök Sjukhusens kostnadsutveckling Kostnadsutveckling för läkemedel Utförd tid/ Sammanvägda prestationer 7

8 1.1 Uppdraget har omfattat sjukhusförvaltningarna inom Västra Götalandsregionen och har fokuserat på nio diagnoser/ åtgärder Sjukhusförvaltningar Uppdraget har omfattat följande sjukhusförvaltningar Sahlgrenska Universitetssjukhus (SU) NU sjukvården (NU) Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) Skaraborgs sjukhus (SkaS) Kungälvs sjukhus (KS) Alingsås sjukhus (AL) Frölunda Specialistsjukhus (FSS) Angereds sjukhus (ANS) Diagnos/ Åtgärd Uppdraget har fokuserat på följande diagnoser/ åtgärder 1. Höftledsplastik 2. Knäledsplastik 3. Gallstensoperation 4. Obesitas 5. Operation av livmoderframfall 6. Katarakteroperationer 7. Ischemisk hjärtsjukdom 8. Stroke 9. Pneumoni Avgränsning Projektet har inte haft möjlighet att inkludera köpt vård i datainsamling och analys då tillgången till data för närvarande är begränsad. Projekt pågår inom regionen för att sammanställa denna data i en databas. Privata aktörer har inte inkluderats i detta projekt Diagnoser/ åtgärder utöver de nio utvalda har inte inkluderats i detta projekt 8

9 1.2 Projektorganisationen har omfattat ett stort antal personer Ann-Sofi Lodin, Regiondirektör, Ordförande Ann Söderström, HoS direktör Hans Ekman, Chefscontroller Karin Odhnoff, Personaldirektör Ralph Harlid, Beställardirektör Ann Stokland, Dir KS Birgitta Molin Mellander, Dir SkaS Styrgrupp (Koncernledning) Gunnar Eriksson, Dir TV Lars Grip/ Barbro Fridén, Dir SU Lars Helldin, Dir NU Thomas Wallén, Dir SÄS Marie-Louise Gefvert, Dir PV Mikael Forslund, Dir Habilitering & hälsa Huvuduppgifter i projektet Övergripande ansvar för projektet Arbetsutskott (AU) Ann-Sofi Lodin, Regiondirektör Ann Söderström, Hälso- och sjukvårdsdirektör Hans Ekman, Chefscontroller Peter Amundin, Stabschef HSA (projektledare) Huvuduppgifter i projektet Bistår med information och förslag Granskar och kommer med rekommendationer Projektgrupp Peter Amundin, Stabschef HSA (projektledare) Sara Ribacke, Analytiker HR Strategiska avdelningen Marie Röllgårdh, Chef Analysenheten HSA Mikael Kjerfve, Statistiker Analysenheten HSA Lennart Ryler, Controller Ekonomiavdelningen Lena Albinsson, Processansvarig Uppföljning, Ekonomiavdelningen Lars Levin, Produktionscontroller SÄS Stefan Håkansson, Processchef SkaS Ann-Marie Bodin, Tf Ekonomichef HSNK Sven Florström, Ekonomichef NU Petra Bernhardt, Ekonomichef Omr 3 SU Ann-Charlotte Mårdby, Projektledare Analysenheten SU Martin Cardell, Uppdragsansvarig Kristine Fröberg, Externt Projektledarstöd Sofia Jacobsson, Projektmedlem Viktor Heimer Berglund, Projektmedlem/ Analytiker Huvuduppgifter i projektet Projektkoordinering Leder intervjuer och workshops Förbereder material och dokumentation Konsulterar ämnesexperter vid behov Genomför analys Ansvarig för genomförande av projektet Övriga nyckelkompetenser Interna: Personer inom Västra Götalandsregionen med djup kompetens inom hälso- och sjukvård, se bilaga för förteckning Externa: Externa specialister som stöd i sakfrågor 9

10 1.2 Projektet har genomförts under åtta veckor uppdelat i tre faser Fas Aktiviteter Projektets tidplan: 8 nov jan 2013 (inkl. två veckors uppehåll för ledighet över jul) v Verifiera och utföra initial analys, samla in data och hypoteser (2,5 veckor) Utvärdera nyckeltalens validitet och kvalitet Insamling av data och dataanalys (nedbrytning, benchmarking, korrelations- och konsekvensanalys för att finna kostnadsdrivare) Workshops och intervjuer med ledning och verksamhetspersonal för validering och utveckling av hypoteser och upprättande av benchmarkingtabeller 2. Prioritera hypoteser (1 vecka) v v Genom workshops utvärdera och prioritera hypoteser utifrån genomförbarhet och bedömd effekt (inom kostnad, kvalitet och tillgänglighet) Datainsamling avseende utvalda diagnoser/ åtgärder till benchmarkingtabeller 3. Utföra fördjupad dataanalys och föreslå förbättringsmöjligheter (3,5 veckor) Fördjupad dataanalys av prioriterade hypoteser för att undersöka effekt på utvalda nyckeltal Sammanställning av data i benchmarkingtabeller Validering av data med nyckelpersoner Identifiering av möjliga förbättringsområden Leverabler Bruttolista med hypoteser om förbättringsmöjligheter 1. xxxx 2. xxxx 3. xxxx 4. xxxx 5. Xxxx 6. xxxx 7. xxxx 8. xxxx Nettolista med ett fåtal viktiga hypoteser om förbättringsmöjligheter 1. xxxx 2. xxxx 3. xxxx 4. xxxx Analyserade hypoteser, upprättade benchmarkingtabeller samt förbättringsområden 1. xxxx 2. xxxx 3. xxxx 4. xxxx 10

11 1.3 Projektets arbetssätt har baserats på en metod med hög grad av involvering från projektgrupp och nyckelpersoner Projektets arbete har baserats på en metod där projektgruppens involvering och bidrag med kunskap, synpunkter och kontakter med ytterligare nyckelpersoner liksom stöd i att ta fram data från olika databaser har varit av största vikt för projektets resultat Presentation av pågående arbete; sammanställning, analys och utestående frågor 2. Validering av pågående arbete och idégenerering för vidareutveckling av arbetet. Fokus har varit att relevanta jämförelser, fördjupad förståelse om verksamheten och för att ta arbetet vidare 3. Datainsamling baserat på insamlade synpunkter med stöd av personer med tillgång till databaser 4. Sammanställning, analys och verifiering av insamlad data Aktivitet Initial analys och identifiering av hypoteser Prioritering av hypoteser Fördjupad dataanalys och validering av förbättringsmöjligheter Projektmöten nov dec jan Julledighet Slutrapportering

12 1.3 Resultatet innefattar två övergripande förslag till verktyg och metod för att främja jämförelser och spridning av förbättrande initiativ mellan sjukhusförvaltningarna Nyckeltal Verktyg Benchmarkingtabeller Verktyg med fokus på jämförbarhet och överskådlighet Möjlighet att lyfta fram skillnader mellan sjukhus som ett diskussionsunderlag Metod Hypotesgenerering Metod med fokus på insamling av goda exempel och kreativ hypotesgenerering Möjlighet att undersöka goda exempel och idéers effekt på utvalda nyckeltal Genom att kombinera benchmarking för kvantitativ jämförelse med kreativ hypotesgenerering kan idéer och goda exempel identifieras. Vid indikation på att dessa ger önskvärt utfall skulle dessa kunna utvecklas vidare och spridas till fler sjukhus. 12

13 1.3 Jämförelser mellan sjukhusförvaltningarna påverkas bland annat av strukturella skillnader och registrering av indata Uppdrag Sjukhusförvaltningarna inom Västra Götalandsregionen har olika uppdrag och storlek, se bilaga Upptagningsområde Sjukhusförvaltningarnas olika upptagningsområden är olika stora och kan innebära skillnader i demografi vilket påverkar karaktären av vård som beställs Struktur Registrering av data/ Definitioner Sjukhusförvaltningarnas organisationsstruktur är olika vilket innebär att verksamhetsområden kan helt eller delvis tillhöra olika kostnadsställen vilket innebär att begreppen klinik och Medicinskt Verksamhetsområde (MVO) kan skilja sig åt Det finns skillnader i definition- och registreringspraxis Det finns skillnader i hur uppgifter sammanställs till databasen Kostnad Per Patient (KPP). Det finns även skillnader i tillämpade fördelningsnycklar och vilka kostnader som inkluderas i kostnadsposter vilket ger skillnader i upprättade Totalkostnadsbokslut (TKB). Hänsyn behöver tas till dessa skillnader i samband med analys och slutsatser. Nyckeltalen bör rapporteras på en lämplig detaljerad nivå där information och jämförbarhet balanseras för relevanta slutsatser. Jämförelser mellan sjukhus eller diagnos/ åtgärd kan bidra till att uppmärksamma indikationer till skillnader som inte bara beror på struktur och inregistrering och ge en riktning om var ytterligare insatser skulle kunna genomföras. 13

14 1.3 Sammanställning av tabeller för benchmarking har föregåtts av definiering av begrepp och validering Benchmarking 1. Definiering För de nio utvalda diagnoser/ åtgärder har ett antal faktorer valts ut för jämförelser mellan sjukhusförvaltningarna. Syftet är att upprätta ett verktyg med fokus på jämförbarhet och överskådlighet och som gör att skillnader mellan sjukhus lyfts fram som diskussionsunderlag för att främja att goda exempel sprids mellan sjukhus. Olika faktorer har olika relevans för respektive diagnos/ åtgärd. Projektgruppen har definierat vilka dessa faktorer är och angivit prioritering. Av denna anledning redovisas olika faktorer för olika diagnoser/ åtgärder och dessa faktorer kan även redovisas i olika ordning i tabellerna. För de olika faktorerna har det varit av största vikt att tydligt definiera innebörd då det kan finnas flertalet alternativa definitioner och tolkningar. Definitioner har stämts av med lämpliga nyckelpersoner. Se bilagor för en förteckning av definitioner och nyckelpersoner. 2. Datainsamling 3. Validering Definitioner har angett sökvägar för datainsamling. Datainsamling har genomförts genom utdrag från lämpliga regionala och nationella databaser, Västra Götalandsregionens egna verksamhetsanalys och Öppna Jämförelser Källor anges i anslutning till respektive tabell. Insamlad data har sammanställts i respektive tabell och presenterats för projektgruppen. Projektgruppen har lämnat synpunkter i form av tillförlitlighet och presentationsformat. Det är viktigt att poängtera att det kan finnas vissa kvalitetsbrister i den data som presenteras, men det är så den är registrerad och uttagen från databaserna. Genom att presentera och diskutera data kan dessa brister uppmärksammas och åtgärdas. 4. Analys Sammanställda data har analyserats med avseende på skillnader mellan sjukhusförvaltningarna för varje diagnos/ åtgärd 14

15 1.3 Hypotesgenerering och analys kring hur nyckeltal kan förbättras främjar kreativitet och spridning av goda exempel till fler sjukhus Hypotesgenerering 1. Intervjuer 2. Bruttolista 3. Prioritering 4. Nettolista/ Dataanalys Med syfte att finna idéer för hur de framtagna nyckeltalen skulle kunna förbättras har hypotesgenerering tillämpats som metod. Då syftet även varit att finna goda exempel på arbetssätt har ambitionen även varit att fånga upp dessa. Genom en prioriteringsmetod har ett antal hypoteser valts ut för att verifiera om dessa idéer och goda exempel kan ge indikationer på om en positiv påverkan på något/ några av nyckeltalen skulle kunna uppnås. Under intervjun har nyckelperson ombetts att resonera kring de utvalda nyckeltalen (om inte alla), uppföljande frågor har ställts för att utveckla resonemang vid behov Utifrån resonemang har hypoteser utvecklats och dokumenterats i en bruttolista. De hypoteser som syftar till liknande förbättringar har grupperats inom respektive nyckeltal och en övergripande/ sammanfattande hypotes har angetts. Hypoteserna har indexerats för att underlätta hantering. Bruttolistan inkluderar även insamlade beskrivande hypoteser. Övergripande hypoteser har bedömts utifrån Genomförbarhet och Effekt för att på ett strukturerat sätt skapa en grund för urval/ prioritering. Bedömningen har utförts baserat på projektgruppens erfarenheter, uppfattning och kännedom om verksamheten och har således subjektiva inslag. Både genomförbarhet och effekt graderades med hjälpa av en skala 1-10 och markerades i en fyrfältsmatris. Genomförbarhet: Hur lätt/svårt bedöms en förändring relaterad till hypotesen vara att genomföra, med avseende på ex. kultur, struktur, politik, legala och fackliga aspekter etc. Effekt : Hur stor bedöms den förmodade sammanvägda effekten bli av en förändring relaterad till hypotesen, med avseende på kriterierna Kvalitet, Kostnad och Tillgänglighet. De övergripande hypoteser som bedömts ha en hög genomförbarhet och en hög effekt utreddes vidare för att ytterligare detaljera och formulera en verifierbar hypotes. På grund av begränsad tid var det av betydelse att data fanns tillgänglig centralt. 15

16 Innehållsförteckning 1 Bakgrund, projekt och metod 2 Benchmark och analys 3 Hypoteser och analys 4 Slutsatser och förslag till förbättringsinitiativ 5 Nästa steg 16

17 2 För att öka möjligheten till relevant jämförelse föreslås nyckeltalen att jämföras på olika verksamhetsnivåer Av de nio nyckeltal som uppdraget utgått från har tre nyckeltal bedömts vara relevanta att följa på sjukhusförvaltningsnivå och tre nyckeltal har bedömts vara relevanta att bryta ner på diagnos/ åtgärdsnivå. De resterande tre: Beläggningsgrad/ vårdavdelning, Återinskrivning inom 30 dagar och Andel första besök/ Efterföljande besök hade varit intressanta att bryta ner på diagnos/ åtgärdsnivå. Det har dock inte varit möjligt att bryta ner dem på diagnos/ åtgärdsnivå. Nyckeltalen omfattas därför inte av benchmarkingen men har tillsammans med övriga nyckeltal varit underlag för hypotesgenerering, se kapitel tre. Sjukhusförvaltning Sjukhusens kostnadsutveckling (nyckeltalet har kompletterats med ett antal detaljerade nyckeltal avseende kostnader, se kommande sida) Kostnadsutveckling för läkemedel Utförd tid/ sammanvägda prestationer Diagnos/ åtgärd Antal operationer Medelvårdtid Väntetider i vården För att komplettera jämförelserna på diagnos/ åtgärdsnivå har uppgifter om andel öppen vård, kostnad per besök/vårdtillfälle och kvalitet inhämtats 17

18 2.1 Introduktion till benchmarkingtabell, kostnads- och tillgänglighetsjämförelse (1/2) En benchmarkingtabell har ställts samman för sjukhusförvaltningarna i Västra Götalandsregionen. Tabellen syftar till att jämföra sjukhusförvaltningarna inom områdena kostnader och tillgänglighet. Vid en jämförelse är det av vikt att beakta sjukhusens olika förutsättningar såsom storlek, uppdrag etc. För att illustrera skillnaderna i storlek mellan förvaltningarna har bland annat antal besök i öppen- och sluten vården redovisats. SU är ett universitetssjukhus och tillhandahåller högspecialiserad vård, vilket bör tas hänsyn till. All data avser Med kostnader avses bruttokostnader. Nedan beskrivs varje nyckeltal: Strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader (HoS)/ invånare: Anger strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader per invånare (primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader är exkluderade). Anges i kronor. Källa: Öppna Jämförelser 2012 Kostnad/ producerad DRG poäng: Anger kostnad per producerad DRG-poäng i somatisk slutenvård. Anges i kronor. Källa: Öppna Jämförelser 2012 Kostnad/ individ: Anger kostnad per unik individ som har behandlats på sjukhuset. Anges i kronor. Källa: Cognos Controller, Vega Kostnad/ sammanvägd prestation: Anger kostnad per sammanvägd prestation (från och med 2013 finns en ny definition för sammanvägda prestationer, vilken inte tillämpats här). Anges i kronor. Källa: Cognos Controller, Vega Nyckeltal SU NU SÄS SkaS KS AL FSS ANS VGR Riket Strukturjusterade HoS-kostnader/ invånare (kr) Kostnad/ producerad DRG poäng (kr) Kostnad/ individ (kr) Kostnad/ vårdkontakt (kr) Kostnad/ sammanvägd prestation (kr) Personalkostnad/ kostnad (%) Kostnad bemanningsftg/ kostnad (%) Läkemedelskostnad/ kostnad (%) 11,7 10,3 9,7 11,1 6,3 7,4 12,0 8,5 10,8 Läkemedelskostnad/ sammanvägda prestationer (kr) Hyreskostnad/ kostnad (%) Budgetavvikelse/ kostnad (%) -1,1-3,9-5,0-0,7-2,5-0,8 0,5 0,7-2 Väntat på besök > 60 dagar (%) Väntat på behandling > 60 dagar (%) Väntat på besök > 90 dagar (%) Väntat på behandling > 90 dagar (%) Antal vårdplatser (st) Antal vårdtillfällen (sluten vård) (st) Antal besök (öppen vård) (st) Antal läkarbesök/ antal besök (öppen vård) (%) Personalkostnad/ kostnad: Anger andel personalkostnader av sjukhusförvaltningens totala kostnad. Anges i procent. Källa: Cognos Controller Kostnad bemanningsföretag/ kostnad: Anger andel kostnader för bemanningsföretag av sjukhusförvaltningens totala kostnad. Anges i procent. Källa: Cognos Controller Läkemedelskostnad/ kostnad: Anger andel läkemedelskostnader av sjukhusförvaltningens totala kostnader. Anges i procent. Källa: Cognos Controller 18

19 2.1 Introduktion till benchmarkingtabell, kostnads- och tillgänglighetsjämförelse (2/2) Hyreskostnad/ kostnad: Anger andel hyreskostnader (interna och externa) av sjukhusförvaltningens totala kostnader. Anges i procent. Källa: Cognos Controller Budgetavvikelse/ kostnad: Anger andel sjukhusförvaltningens budgetavvikelse av den totala kostnaden. Anges i procent, en negativ budgetavvikelse anges med ett minustecken. Källa: Cognos Controller Väntat på besök > 60 dagar: Anger andel av sjukhusförvaltningens patienter som väntar på besök som väntat mer än 60 dagar per (uppföljning av kömiljarden). Anges i procent. Källa: Lägesrapport Väntetider och tillgänglighet november 2011 Väntat på behandling > 60 dagar: Anger andel av sjukhusförvaltningens patienter som väntar på behandling som väntat mer än 60 dagar per (uppföljning av kömiljarden). Anges i procent. Källa: Lägesrapport Väntetider och tillgänglighet november 2011 Väntat på besök > 90 dagar: Anger andel av sjukhusförvaltningens patienter som väntar på besök som väntat mer än 90 dagar per (uppföljning av vårdgarantin). Anges i procent. Källa: Lägesrapport Väntetider och tillgänglighet november 2011 Väntat på behandling > 90 dagar: Anger andel av sjukhusförvaltningens patienter som väntar på behandling som väntat mer än 90 dagar per (uppföljning av vårdgarantin). Anges i procent. Källa: Lägesrapport Väntetider och tillgänglighet november 2011 Antal vårdplatser: Anger det genomsnittliga antalet disponibla vårdplatser som sjukhusförvaltningen har. Anges i styck. Källa: Basala Uppgifter i Verksamhetsanalys 2011 Antal vårdtillfällen: Anger det totala antalet vårdtillfällen i somatisk, och i förekommande fall psykiatrisk, sluten vård. Anges i antal. Källa: Basala Uppgifter i Verksamhetsanalys 2011 Antal besök: Anger det totala antalet besök i somatisk, och i förekommande fall psykiatrisk, öppen vård. Anges i antal. Källa: Basala Uppgifter i Verksamhetsanalys 2011 Antal läkarbesök/ antal besök: Anger andel av totala antalet besök i somatisk, och i förekommande fall psykiatrisk, öppen vård som skett hos läkare. Anges i procent. Källa: Basala Uppgifter i Verksamhetsanalys

20 2.1 Kostnads- och tillgänglighetsjämförelse sjukhusförvaltningarna inom Västra Götalandsregionen, 2011 Nyckeltal SU NU SÄS SkaS KS AL FSS ANS VGR Riket Strukturjusterade HoS-kostnader/ invånare (kr) Kostnad/ producerad DRG poäng (kr) Kostnad/ individ (kr) Kostnad/ vårdkontakt (kr) Kostnad/ sammanvägd prestation (kr) Personalkostnad/ kostnad (%) Kostnad bemanningsftg/ kostnad (%) Läkemedelskostnad/ kostnad (%) 11,7 10,3 9,7 11,1 6,3 7,4 12,0 8,5 10,8 Läkemedelskostnad/ sammanvägda prestationer (kr) Hyreskostnad/ kostnad (%) Budgetavvikelse/ kostnad (%) -1,1-3,9-5,0-0,7-2,5-0,8 0,5 0,7-2 Väntat på besök > 60 dagar (%) Väntat på behandling > 60 dagar (%) Väntat på besök > 90 dagar (%) Väntat på behandling > 90 dagar (%) Antal vårdplatser (st) Antal vårdtillfällen (sluten vård) (st) Antal besök (öppen vård) (st) Antal läkarbesök/ antal besök (öppen vård) (%) Tomma fält indikerar att uppgift saknas

21 2.1 Kostnads- och tillgänglighet för sjukhusförvaltningar, kommentarer (1/2) Jämförelser Skillnader i storlek behöver tas i beaktning i samband med jämförelser mellan de olika sjukhusförvaltningarna inom Västra Götalandsregionen. Detta har illustrerats med avgränsade linjer i tabellen. SU är ett universitetssjukhus med både ett regionalt- och lokalt upptagningsområde och bedriver forskning och utveckling NU, SÄS och SkaS skulle kunna ses som likvärdiga och därmed jämförbara i högre grad. AL, ANS, KS och FSS är mindre sjukhusförvaltningar och även dessa skulle kunna ses som likvärdiga och därmed relativt jämförbara. Här bör dock FSS särskilda beställarmodell uppmärksammas. Kostnad per producerad DRG-poäng har visat sig vara densamma för både SU och Västra Götalandsregionen ANS är under uppbyggnad och deras siffror därför kan vara något missvisande Öppna Jämförelser redovisar en snittkostnad för universitetssjukhus per producerad DRG-poäng på kr vilket är högre än för SU 21

22 2.1 Kostnads- och tillgänglighet för sjukhusförvaltningar, kommentarer (2/2) Diskussion kring utvalda områden Strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader per invånare redovisas i Öppna Jämförelser och kan ses som ett kompletterande nyckeltal till Kostnad per producerad DRG-poäng. Anledningen är att hänsyn behöver tas till landstingens olika förutsättningar att bedriva sjukvård för att kunna göra rättvisande jämförelser av kostnadsskillnader mellan landets regioner och kostnadsnivån kan inte förväntas vara densamma i alla landsting. Det finns strukturella faktorer som landstingen inte har möjlighet att påverka som befolkningens ålderssammansättning, den socioekonomiska strukturen och sjukdomspanorama. I Öppna Jämförelser av sjukvårdskostnad per invånare och verksamhetsgren går det det att utläsa att kostnad per invånare för specialiserad somatisk vård är lägre i Västra Götalandsregionen än Riket medan regionens kostnad per producerad DRG-poäng i sluten somatisk vård är något högre än Riket. Under förutsättning att kostnaderna för öppen och sluten vård fördelas på ett likformigt sätt skulle detta kunna indikera en något lägre produktivitet i regionen jämfört med riket. Kostnader per individ och vårdkontakt, exempel NU och SÄS: Skillnaden mellan NU och SÄS beror på troligen på antal unika individer i förhållande till antal vårdkontakter. Beräkningar visar att det på NU sker 3,3 vårdkontakter per individ, det vill säga att varje unik individ besöker sjukhuset i genomsnitt 3,3 gånger. På SÄS sker 4,7 vårdkontakter per individ, det vill säga att varje unik individ besöker sjukhuset 4,7 gånger. Kostnaden per individ blir därmed lägre om besöken görs av många olika/ unika individer och kostnaden per vårdkontakt blir högre om dessa individer besöker sjukhuset relativt få gånger per person. 22

23 2.1 Bruttokostnadsutveckling* *) % Rullande 12 månader, sjukhusförvaltningarna exkl ANS Källa: Månadsfakta november

24 2.1 Läkemedelskostnader* *) % Rullande 12 månader, sjukhusförvaltningarna exkl ANS Källa: Månadsfakta november

25 2.1 Utförd tid/ sammanvägda prestationer (1/2)* *) 2010, 2011 samt ack per månad 2012 Källa: Månadsfakta november

26 2.1 Utförd tid/ sammanvägda prestationer (2/2) Källa: Månadsfakta november

27 2.2 Introduktion till benchmarkingtabeller Nedan redogörs för vilka faktorer som återfinns i benchmarkingtabellerna, vilka källor som nyttjats samt tillkommande information som underlättar tolkningen av data. För varje diagnos/ åtgärd anges de diagnos- och åtgärdskoder som använts vid utsökning av data. Om inget annat anges avser data år Projektgruppen har gemensamt beslutat vilken ordning faktorerna presenteras i respektive tabell. De faktorer som bedömts mest angelägna för respektive diagnos/ åtgärd presenteras först i tabellen. Följande faktorer används i benchmarkingtabellerna: Andel öppen vård: För diagnoser/ åtgärder som sker i både öppen och sluten vård redovisas andelen som skett i öppen vård Källa: Vega Medelvårdtid: För diagnoser/ åtgärder som sker i slutenvården redovisas medelvårdtiden i dagar Källor: Vega samt för Riket SKL:s KPP-databas Antal: För varje diagnos/ åtgärd redovisas antal besök och/ eller vårdtillfällen Källor: RR-tabellerna i Verksamhetsanlays 2011 samt Vega Tillgänglighet: För elektiva diagnoser/ åtgärder redovisas andelen patienter som väntar mer än 90 dagar samt antal i kö per Källor: RR-tabellerna i Verksamhetsanalys 2011 Kvalitet: Lämpliga kvalitetsindikatorer har utsetts i samråd med projektgruppen och sakkunniga. Kvalitetsdata redovisas i ett spann i de fall där det inte varit möjligt att räkna ut ett medel för den aktuella sjukhusförvaltningen på grund av avsaknad av tillgång till fullständiga data, i övriga fall redovisas ett medelvärde för sjukhusförvaltningen. Eftersom privat vård inte ingår i studien har kvalitetsdata för regionen rensats för privat vård och avser endast offentlig vård. Kvalitetsdata för riket omfattar offentlig och privat vård Källor: Öppna Jämförelser, Verksamhetsanalys 2011, lämpliga kvalitetsregister Kostnad: Kostnad per besök/ vårdtillfälle redovisas i kronor. För diagnoser/ åtgärder som behandlas/ utförs i både öppen- och slutenvård redovisas dels kostnaden per besök och vårdtillfälle dels den genomsnittliga kostnaden för både öppen- och slutenvård Källor: Regionens KPP-databas samt SKL:s KPP-databas 27

28 2.2 Introduktion till benchmarkingdiagram För varje diagnos/ åtgärd som benchmarkats har ett diagram sammanställts. Nedan redogörs för hur dessa ska tolkas. Data på x- och y-axel: Projektgruppen har gemensamt beslutat vilka faktorer som presenteras på x- och y-axeln. De faktorer som bedömts vara mest angelägna för den aktuella diagnosen/ åtgärden har valts ut Bubblornas storlek: Storleken på bubblorna speglar antalet besök/ vårdtillfällen Färgen på bubblorna: Bubblornas färg åskådliggör om sjukhusförvaltningen uppfyllt vårdgarantin om 90 dagar per eller inte Observera att diagrammen varierar med avseende på var önskvärt läge är beroende på vilka faktorer som redovisas på x- och y-axlarna. Önskvärt läge har markerats med en stjärna i diagrammen för att underlätta tolkningen. Stjärnan står dock inte för ett absolut målvärde utan ska mer ses som en önskad riktning. Vid tolkning av diagram där x- och y-axlarna utgörs av andel öppenvård och medelvårdtid är det värt att notera att det är rimligt att en hög andel besök i öppenvården genererar en längre medelvårdtid i slutenvården. 28

29 2.2.1 Benchmarking: Höftledsplastik (1/3) Primär höftledsplastik exkl. fraktur 12 Kommentarer 10 Uppfyller vårdgarantin Uppfyller inte vårdgarantin 8 NU SÄS SU Bubblans storlek speglar antal diagnoser/ åtgärder som utförts Medelvårdtid 6 SkaS KS AL 4 FSS 2 0 0,0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% 3,0% 3,5% Önskvärt läge har markerats med en stjärna i diagrammen för att underlätta tolkningen. Stjärnan står dock inte för ett absolut målvärde utan ska mer ses som en önskad riktning. Högre Kvalitet Omoperation efter total höftprotesoperation Lägre 29

30 2.2.1 Benchmarking: Höftledsplastik (2/3) Primär höftledsplastik exkl fraktur (KVÅ NFB29, 39, 99 exkl diagnos S72) Sjukhusförvaltning Medelvårdtid Tillgänglighet Kvalitet > 90 dagar Antal i kö Indikator 1 Indikator 2 Antal Kostnad (kr/st) SU 9,3 1% 76 88% 2,6% NU 7,5 3% 70 95% 1,2% SÄS 7, % 2,0% SkaS 6,0 12% % 0,4% KS 6, % 1,1% AL 6, % 2,1% FSS 3,1-17 IU* 1,9% VGR 7,1 5% % 2,0% Riket 5,4 95% 1,8% Kvalitetsindikatorer Indikator 1: Implantatöverlevnad vid total höftprotesoperation (estimerad andel totala höftproteser som inte omopereras inom 10 år, ) Indikator 2: Omoperation efter total höftprotesoperation (andelen omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation, ) Kommentar Sedan arbetet med de regionala vårdprocesserna inleddes har medelvårdtiden för höftledsplastik minskat inom regionen *) FSS har inte utfört höftledsplastik under hela den aktuella perioden Källor: Vega, RR-tabeller (Verksamhetsanalys 2011), Öppna Jämförelser 2012, KPP-databas 30

31 2.2.1 Benchmarking: Höftledsplastik (3/3) Primär höftledsplastik exkl fraktur, kommentarer Av benchmarkingtabellen för höftledsplastik framgår att det finns en variation mellan sjukhusförvaltningarna avseende medelvårdtid, kvalitet, tillgänglighet och kostnad. SU utmärker sig med en relativt lång medelvårdtid, kvalitet under snittet för regionen samt den högsta kostnaden per vårdtillfälle. Givetvis bör det i samtliga jämförelser beaktas att SU är ett universitetssjukhus, vilket påverkar förutsättningar såsom kostnadsstruktur och vårdtyngd. En förklaring till variationen i medelvårdtid, kostnad och kvalitet är sannolikt hur komplicerade fall sjukhusen hanterar. FSS som har den kortaste medelvårdtiden registrerar högst andel okomplicerade fall och har den lägsta kostnaden per vårdtillfälle. SU som har den längsta medelvårdtiden registrerar den lägsta andelen okomplicerade fall och har den högsta kostnaden per vårdtillfälle. SkaS visar ett sammantaget gott resultat avseende medelvårdtid, båda kvalitetsindikatorerna samt kostnaden per vårdtillfälle, men är den förvaltning som har mest problem att uppfylla vårdgarantin. Ytterligare en aspekt som bör beaktas är om sjukhuset tillhandahåller akut ortopedi, detta kan, beroende på kapacitetsplanering, påverka medelvårdtiden eftersom de akuta fallen skapar en undanträngningseffekt på den planerade vården. Höftledsplastik ingår i projektet Regionala vårdprocesser och best practice har estimerats till tre vårddygn. Av tabellen framgår tydligt ett samband mellan en längre medelvårdtid och en högre kostnad per vårdtillfälle. Det framgår vidare att kvaliteten inte påverkas negativt av en kort medelvårdtid, snarare tvärtom. Sammantaget stödjer detta att det är av vikt att arbeta med insatser som syftar till att uppnå en lägre medelvårdtid för att uppnå kostnadsbesparingar. 31

32 2.2.2 Benchmarking: Knäledsplastik (1/3) Primär knäledsplastik 9,0 Kommentarer 8,0 7,0 6,0 AL SÄS SU Uppfyller vårdgarantin Uppfyller inte vårdgarantin Bubblans storlek speglar antal diagnoser/ åtgärder som utförts Medelvårdtid 5,0 4,0 SkaS KS NU 3,0 FSS 2,0 1, Kostnad Önskvärt läge har markerats med en stjärna i diagrammen för att underlätta tolkningen. Stjärnan står dock inte för ett absolut målvärde utan ska mer ses som en önskad riktning. 32

33 2.2.2 Benchmarking: Knäledsplastik (2/3) Primär knäledsplastik (KKÅ, NGB) Sjukhusförvaltning Medelvårdtid Tillgänglighet > 90 dagar Antal i köl i Antal Kostnad (kr/st) SU 7, NU 4,9 5% SÄS 6, SkaS 4,9 4% KS 5, AL 5, FSS 3, VGR 5,6 2% Riket 5, Kvalitetsindikator Lämpliga kvalitetsindikatorer utarbetas av inom ramen för projektet Regionala vårdprocesser och redovisas därför inte här Kommentar Sedan arbetet med de regionala vårdprocesserna inleddes har medelvårdtiden för knäledsplastik minskat inom regionen Källor: Vega, RR-tabeller (Verksamhetsanalys 2011), KPP-databas 33

34 2.2.2 Benchmarking: Knäledsplastik (3/3) Primär knäledsplastik Av benchmarkingdiagrammet för knäledsplastik framgår att medelvårdtiden varierar relativt mycket inom regionen samt att det finns ett samband mellan kostnad och medelvårdtid. NU och SkaS har en relativt kort medelvårdtid och låg kostnad. Trots en kort medelvårdtid har båda emellertid problem med att uppfylla vårdgarantin. FSS har den kortaste medelvårdtiden och den lägsta kostnaden medan SU uppvisar den längsta medelvårdtiden och den högsta kostnaden. Givetvis måste de skilda förutsättningarna för dessa båda sjukhusförvaltningar beaktas. KS har en relativt kort medelvårdtid men trots det den näst högsta kostnaden per vårdtillfälle. Knäledsplastik ingår i projektet Regionala vårdprocesser. Sannolikt kommer ett måltal om 3 dagar sättas för knäledsplastik. Sammantaget visar benchmarkingtabellen att det är av vikt att arbeta med insatser som syftar till att uppnå en kortare medelvårdtid för att uppnå kostnadsbesparingar. I de fall en kort medelvårdtid inte motsvaras av en låg kostnad per vårdtillfälle är det vidare av intresse att utreda orsakerna till det. 34

35 2.2.3 Benchmarking: Gallstensoperation (1/3) Gallstensoperation NU Kommentarer Uppfyller vårdgarantin Uppfyller inte vårdgarantin Bubblans storlek speglar antal diagnoser/ åtgärder som utförts Medelvårdtid 3 KS SU SkaS 2 AL SÄS 1 FSS 0-20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Andel öppenvård Önskvärt läge har markerats med en stjärna i diagrammen för att underlätta tolkningen. Stjärnan står dock inte för ett absolut målvärde utan ska mer ses som en önskad riktning. 35

36 2.2.3 Benchmarking: Gallstensoperation (2/3) Gallstensoperation (JKA, JKB00, 11 samt diagnos K80.1, 2, 5 och K81.1) Sjukhusförvaltning Andel öppenvård Medelvårdtid Antal Tillgänglighet Kvalitet Kostnad (kr/st) > 90 dagar Antal i kö Indikator 1 Indikator 2 ÖV SV Snitt SU 0% 2, % % 7-9% NU 61% 4, % 4-6% SÄS 0% 1, % 1-5% SkaS 42% 3, % % 2-11% KS 1% 3, % 5% -** AL 0% 2, % 4% FSS 50% 1, % 2% VGR 24% 2, % %* 7%* Riket 2,8 86% 5% Kvalitetsindikatorer Indikator 1: Andel miniinvasiv kirurgi vid elektiv kolecystektomi Indikator 2: Andel av de elektivt opererade patienterna som drabbas av någon kirurgisk komplikation Kommentar Andelen gallstensoperationer i öppenvården har ökat i regionen sen 2011 som ett resultat av arbetet med de regionala vårdprocesserna *) Uppgifterna avser privat och offentlig vård **) Uppgifter om KS kostnad i ÖV redovisas inte då det enbart avser ett besök Källor: Vega, RR-tabeller (Verksamhetsanalys 2011), GallRiks årsrapport 2011, KPP-databas 36

37 2.2.3 Benchmarking: Gallstensoperation (3/3) Gallstensoperation Av tabellen framgår att andelen öppen vård, medelvårdtid, kvalitet och kostnad varierar mellan sjukhusförvaltningarna. En hög andel öppen vård bör rimligtvis generera en längre medelvårdtid i sluten vård, vilket stämmer för både NU och SkaS, men inte för FSS som trots en hög andel i öppen vård har en kort medelvårdtid. KS utför i stort sett alla operationer i sluten vård men har trots det en lång medelvårdtid. NU utför en stor andel operationer i öppen vården men har trots det en högre snittkostnad än SÄS, Skas, AL och FSS. KS har en relativt hög kostnad per vårdtillfälle. SkaS har, med undantag av FSS, den lägsta kostnaden. De har dock svårigheter i att uppfylla vårdgarantin. Gallstensoperation ingår i projektet Regionala vårdprocesser. Sammantaget indikerar den stora spridningen avseende andel öppenvård, medelvårdtid, kvalitet och kostnad en låg grad av standardisering mellan sjukhusen under Tabellen pekar inte på ett absolut samband mellan en låg kostnad och en hög andel öppenvård. För att uppnå kostnadsbesparingar är det därmed av vikt att utreda vad variationer i kostnader beror på. 37

38 2.2.4 Benchmarking: Obesitas (1/3) Obesitas Medelvårdtid 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 SU SÄS NU SkaS 0 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Lägre Kvalitet Andel patienter som följs upp efter obesitaskirurgi FSS Högre Kommentarer Bubblans storlek speglar antal diagnoser/ åtgärder som utförts Önskvärt läge har markerats med en stjärna i diagrammen för att underlätta tolkningen. Stjärnan står dock inte för ett absolut målvärde utan ska mer ses som en önskad riktning. 38

39 2.2.4 Benchmarking: Obesitas (2/3) Obesitas (JDF, JFD00 samt diagnos E66) Sjukhusförvaltning Medelvårdtid Kvalitet Antal Kostnad (kr/st) SU 3,3 56% NU 2,8 90% SÄS 3,6 89% SkaS 1,3 95% FSS 2,5 100% VGR 2,7 81% Riket 2,9 86% Kvalitetsindikator Patienter som följs upp efter obesitaskirurgi, andel Kommentarer Gemensam väntelista tillämpas för obesitasoperationer, per uppgick andelen som väntat > 90 dagar till 22% i regionen Under 2011 utfördes cirka 47% av de totala obesitasoperationerna på patienter folkbokförda i regionen av enheter utanför regionen Källor: Vega, Verksamhetsanalys 2011, KPP-databas 39

40 2.2.4 Benchmarking: Obesitas (3/3) Obesitas Av tabellen framgår en variation avseende medelvårdtid och kostnad per vårdtillfälle mellan sjukhusförvaltningarna. SU och FSS utmärker sig med en hög kostnad. Av tabellen framgår att SU:s kostnad beror på en medelvårdtid som är längre än övrigas. SU registrerade vidare en betydligt lägre andel okomplicerade fall än övriga under FSS:s kostnad per vårdtillfälle kan inte kopplas till en längre medelvårdtid; kostnaden överstiger snittet för regionen och medelvårdtiden är kortare än snittet för regionen. Den förefaller inte heller bero på vårdtyngd. FSS registrerade en andel okomplicerade fall om drygt 90%, vilket är i nivå med NU och Skas. SÄS har den längsta medelvårdtiden, vilket bör ställas i relation till att de, liksom SU, registrerade en relativt låg andel okomplicerade fall. SkaS utmärker sig med en kort medelvårdtid, hög kvalitet och låg kostnad. Sammanfattningsvis indikerar tabellen och uppgifter om andel okomplicerade fall att andelen komplicerade fall påverkar medelvårdtiden, vilken ger effekt på kostnaden. FSS utgör ett undantag från resonemanget. SkaS arbetssätt är av intresse att utreda för att möjliggöra spridning av arbetssätt som leder till kortare medelvårdtid och lägre kostnader. 40

41 2.2.5 Benchmarking: Operation av livmoderframfall (1/3) Operation av livmoderframfall 4 3,5 SkaS 3 2,5 Kommentarer Uppfyller vårdgarantin Uppfyller inte vårdgarantin Bubblans storlek speglar antal diagnoser/ åtgärder som utförts Medelvårdtid 2 1,5 SU NU 1 SÄS 0,5 0 FSS AL -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% -0,5 Andel öppen vård Önskvärt läge har markerats med en stjärna i diagrammen för att underlätta tolkningen. Stjärnan står dock inte för ett absolut målvärde utan ska mer ses som en önskad riktning. 41

42 2.2.5 Benchmarking: Operation av livmoderframfall (2/3) Operation av livmoderframfall (KKÅ LEF samt diagnos N81.1-6, N81.9, N88.4, N99.3) Sjukhusförvaltning Medelvårdtid Andel öppenvård Antal Tillgänglighet Kostnad (kr/st) Kvalitet >90 dagar Antal i kö ÖV SV Snitt SU 1,8 9% 403 1% % NU 2,1 50% % SÄS 1,1 38% % SkaS 3,3 1% % AL - 100% 12-0 IU FSS -* 97% % VGR 2,1 25% % % Riket 2,0 78% Kvalitetsindikator Patientrapporterade komplikationer efter framfallsoperation (andel kvinnor som uppger att de var komplikationsfria och utan besvär) Kommentar Under 2012 fastslogs ett måltal om 60% för andel öppen vård avseende operation av livmoderframfall inom ramen för arbetet med de regionala vårdprocesserna. I dagsläget har en marginell ökning av andel öppen vård noterats *) FSS redovisar endast ett slutenvårdstillfälle Källor: Vega, RR-tabeller (Verksamhetsanalys 2011), Öppna Jämförelser 2011, KPP-databasen 42

43 2.2.5 Benchmarking: Operation av livmoderframfall (3/3) Operation av livmoderframfall Av tabellen framgår en stor variation avseende medelvårdtid, andel i öppenvård, kvalitet och kostnad. SkaS har den längsta medelvårdtiden, utför i stort sett inga operationer i öppen vården och har en relativt hög kostnad och en kvalitet som understiger snittet för regionen. SÄS har en kort medelvårdtid, trots en relativt hög andel operationer i öppen vården, utför relativt många operationer med en god kvalitet och relativt låg kostnad. Operation av livmoderframfall ingår i projektet Regionala vårdprocesser där sektorsrådet i allmänkirurgi arbetar med att ta fram en best practice. Variationen indikerar att det inte fanns en standardiserat arbetssätt inom regionen under 2011 och att det finns potential att utveckla detta. Orsakerna till SÄS sammantaget goda resultat bör utredas för att möjliggöra spridning av arbetssätt och metoder som är att föredra. 43

44 2.2.6 Benchmarking: Kataraktoperation (1/3) Kataraktoperation kr kr SU* kr kr kr NU Kommentarer Uppfyller vårdgarantin Uppfyller inte vårdgarantin Bubblans storlek speglar antal diagnoser/ åtgärder som utförts *) Uppgift om kvalitet saknas för SU kr kr FSS SÄS SkaS 0 kr -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Lägre Kvalitet Självskattad nytta av kataraktoperation Högre Önskvärt läge har markerats med en stjärna i diagrammen för att underlätta tolkningen. Stjärnan står dock inte för ett absolut målvärde utan ska mer ses som en önskad riktning. 44

45 2.2.6 Benchmarking: Kataraktoperation (2/3) Kataraktoperation (KKÅ, CJC, CJD, CJE och diagnoskod H25, H26 exkl H264, H28) Sjukhusförvaltning Kostnad (kr/st) Tillgänglighet > 90 dagar Antal i kö Kvalitet SU ,6% 233 IU* NU ,4% % SÄS ,3% % SkaS ,4% % FSS 2 400** % 493 VGR ,4% % Riket % Antal Kvalitetsindikator Självskattad nytta av kataraktoperation Kommentar En kataraktoperation kan innebära båda unilateral och bilateral operation, oavsett detta registreras operationen antalsmässigt som en åtgärd *) Uppgift saknas för SU eftersom de under 2011 inte valt till en patientenkät till det nationella registret **) Uppgifterna från KPP-databasen har ändrats efter avstämning med sjukhuset eftersom de inte var korrekta Källor: KPP-databas, RR-tabeller (Verksamhetsanalys 2011), Öppna Jämförelser 2012, Vega 45

46 2.2.6 Benchmarking: Kataraktoperation (3/3) Kataraktoperation Av tabellen framgår en stor spridning avseende kostnaden för en kataraktoperation mellan sjukhusförvaltningarna samt svårigheter att klara vårdgarantin för samtliga (med undantag av FSS, vilket beror på att de genom sin vårdöverenskommelse har möjlighet att påverka sin kösituation). SkaS utmärker sig med en låga kostnader och hög kvalitet. Endast ett fåtal katarakoperationer utförs på FSS, vilka utför operationen till lägst kostnad. En kataraktoperation är ett relativt enkelt och standardiserat ingrepp, vilket tar cirka 15 minuter att utföra. Det är därför värt att utreda vad variationen i kostnader mellan sjukhusförvaltningarna beror på. Givetvis förklaras en del av variationen i kostnaden av olika förutsättningar och kostnadsstruktur. 46

47 2.2.7 Benchmarking: Ischemisk hjärtsjukdom (1/3) Ischemisk hjärtsjukdom 7,0 Kommentarer 6,0 5,0 NU SkaS SU AL SÄS Bubblans storlek speglar antal diagnoser/ åtgärder som utförts Medelvårdtid 4,0 3,0 KS 2,0 1,0-5,5 6 6,5 7 7,5 8 8,5 9 Lägre Kvalitet Swedehearts kvalitetsindex Högre Önskvärt läge har markerats med en stjärna i diagrammen för att underlätta tolkningen. Stjärnan står dock inte för ett absolut målvärde utan ska mer ses som en önskad riktning. 47

48 2.2.7 Benchmarking: Ischemisk hjärtsjukdom (2/3) Ischemisk hjärtsjukdom (I20-I25) Sjukhusförvaltning Kvalitet Medelvårdtid Antal Kostnad (kr/st) SU 7-8 5, NU 6,5 5, SÄS 8 4, SkaS 6,5-7,5 4, KS 6 4, AL 8 5, VGR 5, Riket 3, Kvalitetsindikator Swedehearts kvalitetsindex.. Källor: Swedehearts årsrapport, 2011,Vega, RR-tabeller (Verksamhetsanalys 2011), KPP-databas 48

49 2.2.7 Benchmarking: Ischemisk hjärtsjukdom (3/3) Ischemisk hjärtsjukdom Av tabellen framgår att det är en relativt liten spridning i medelvårdtiden mellan sjukhusförvaltningarna. Kostnaden per vårdtillfälle, liksom antal vårdtillfällen varierar dock mycket. De mer komplicerade fallen i Göteborgs närområde behandlas enligt uppgift på SU, vilket är en orsak till skillnaderna i kostnaderna för SU, KS och AL. En förklaring till den relativt stora skillnaden mellan riket och Västra Götalandsregionen avseende medelvårdtid och kostnad kan vara att i Västra Götalandsregionen ingår rehabilitering i vårdtillfället. För att säkerställa att detta är orsaken krävs ytterligare utredning. Eftersom utsökningen av data gjorts på diagnoskoder är kostnaden för åtgärden PCI med i förekommande fall. Sammanfattningsvis framgår av tabellen att det är andra faktorer än medelvårdtiden som driver kostnader avseende Ischemisk hjärtsjukdom. 49

50 2.2.8 Benchmarking: Stroke (1/3) Stroke 20 Kommentarer SÄS NU SU Bubblans storlek speglar antal diagnoser/ åtgärder som utförts 12 Medelvårdtid 10 8 AL KS SkaS % 20% 40% 60% 80% 100% 120% Önskvärt läge har markerats med en stjärna i diagrammen för att underlätta tolkningen. Stjärnan står dock inte för ett absolut målvärde utan ska mer ses som en önskad riktning. Lägre Kvalitet Vård vid strokeenehet Högre 50

51 2.2.8 Benchmarking: Stroke (2/3) Stroke (I61, I63, I64) Sjukhusförvaltning Kvalitet Indikator 1 Indikator 2 Medelvårdtid Antal Kostnad (kr/st) SU 93% 13,8% 14, NU 88% 8,9% 15, SÄS 80% 8,1% 15, SkaS 97% 10,0% 10, KS 83% 9,4% 9, AL 90% 10,3% 10, VGR 90% 8,9% 13, Riket 89% 10,3% 10, Kvalitetsindikatorer Indikator 1: Vård vid strokeenhet Indikator 2: Trombolysbehandling vid stroke Källor: Öppna Jämförelser 2012, Vega, RR-tabeller (Verksamhetsanalys 2011), KPP-databas 51

52 2.2.8 Benchmarking: Stroke (3/3) Stroke Av tabellen framgår en spridning avseende kvalitet, medelvårdtid, antal vårdtillfällen och kostnader per vårdtillfälle mellan sjukhusförvaltningarna. En förklaring till skillnaderna mellan riket och Västra Götalandsregionen avseende medelvårdtid och kostnad kan vara att i Västra Götalandsregionen ingår rehabilitering i strokevårdtillfället. På andra håll i Sverige skrivs patienten ut efter att den akuta stroken behandlats och den vidare rehabiliteringen sker vid annat sjukhus. För att säkerställa att detta är orsaken krävs ytterligare utredning. SÄS deltog inte i genombrottsprojektet. Trombolysbehandling vid stroke har ökat (ÖJ) men regionen ligger en bit under riksgenomsnittet. SU och SkaS visar höga värden för båda kvalitetsindikatorerna. SkaS utmärker sig med en hög kvalitet, relativt kort medelvårdtid och låg kostnad. 52