Ett grönt projekt på Gunnesboskolan 2012

Transkript

1 Ett grönt projekt på Gunnesboskolan 2012 Birgitta Nilsson och Lisa Gustafson fick pengar från Gröna skolgårdar för ett grönt projekt på Gunnesboskolan. Projektet har pendlat från stort till smått; en första vision var att odla på stora ytor så att t ex måltidsservice skulle ha nytta av det men vi började i det lilla. En upprensning kring vår lilla damm, ett bygge med nya planteringslådor och ett bevattningssystem för växter i fönstret med en förhoppning om fortsatta idéer och kolleger som vill delta. Birgitta och Lisa var på en inspirationsresa till Berlin med den mycket kunniga guiden Manfred Diezten. En landskapsarkitekt som arbetat hårt för en grönare miljö inne i Berlin och framförallt på stadens skolgårdar. Detta blev förändringen ht-12 på Gunnesboskolan På Gunnesboskolan har vi haft en slumrande skolgård med risiga bärbuskar, fruktträd och en damm med vildvuxna buskage runt omkring. Vi kände att vi ville röja upp och använda odling och utemiljö som ett sätt att lära och ett att det ska bli ett område att koppla av i. Vi startade med att röja upp vissa delar runt dammen för att få in ljus och göra det mer lättillgängligt för eleverna, att kunna gå ut och sätta sig för att snacka och göra skolarbete. Dessutom planterade eleverna olika sorters lökar mellan träden och buskarna som kommer att lysa upp i början av våren innan bladen kommer och skuggar marken. Några nya bärbuskar är fyra stycken björnbärsplantor(utan taggar) som planterades mot ena huskroppen och tre stycken havtornsbuskar och de fick stå tillsammans mellan några äppleträd. Havtornsbuskar kan bli ganska stora och därför ville vi inte ha dem nära fönsterna så att de tar ljuset in i klassrummen.

2 Årskurs 7 planterar havtornsbuskar med hjälp av Nils. En hane "Svenne" och två honor "Julior". År 7 planterar björnbärsbuskar-när blir det bär? Fönsterodling Vår slöjdlärare Jens tyckte att luften kändes torr och dammig i salen och då tänkte han att ett bevattningssystem med växter vore bra. Han startade detta projektet genom att köpa in ett system som innefattade en luftpump, slangar och kedjor. Luftpumpen hjälper till att trycka upp vattnet till de översta växterna och sedan rinner vattnet ner längs kedjor till underliggande krukor. Ett mycket enkelt men smart system. Efter ett tags trixande fick han det hela att fungera, det som även behövs är plastdunkar och flaskor att plantera i och som vattenbehållare. När han hade fått detta att fungera, köpte han in fler, då kommer hela huslängan att få ljusbelysta bevattningssystem.

3 Planteringslådor Åk 7 fick som teknikuppgift att konstruera planteringslådor som till sist skulle muras upp med hjälp av lecablock. De startade med att titta och mäta upp området där lådorna skulle stå, nästa steg var att rita en skiss som de färglade. Två ritningar, en framifrån och en ovanifrån i skala 1:10 för att få en känsla av hur många block som behövdes och hur stor den skulle bli, sen gjorde alla en modell av sockerbitar. Utifrån byggena valde Åsa och Lisa ut två stycken från varje klass som vi sedan murade upp med lecablock.på skolgården. Men innan dess behövdes kreativa idéer som skulle skissas upp och färgläggas. Det enda som är kvar nu är att putsa och dekorera byggena. Dessa ska det planteras i till våren.

4 Ritningar i skala 1:10, en framifrån och en ovanifrån. Tillsist gjorde alla en modell av sockerbitar. Åsa och Lisa valde ut fyra stycken, två från 7a och två från 7a, som skulle vara hyfsat enkla att bygga och av olika utseende. Lecablock, murbruk, puts, sågar och spadar köptes in efter att eleverna gjort beräkningar på hur mycket som skulle gå åt.

5 Efter mycket grävande och sågande, speciellt på åttahörningen, var det dags att foga samman alla bitarna.

6 Så i nästa vecka putsar vi våra skapelser och dekorerar dem med kakelbitar som eleverna får ta med sig. Ett antal kubikmeter jord och voila färdiga att plantera i. Birgitta, vår hem- och konsumentkunskapslärare, har haft en timme i veckan med en blandad grupp åk 6. På den timmen har de inventerat hur skolgården såg ut i form av ätliga växter. Eleverna fick sedan fundera över vilka sorts växter som kunde vara användbart att odla både i växthus och utomhus. De har också fått plocka plommon och äpplen från våra fruktträd som de sen gjorde äpplepaj och plommonkompott på med hemlagad vaniljglass. En av gångerna gick åt till att undersöka nypon och koka nyponsoppa och en annan gång fick de göra en undersökning av rotfrukter genom att provsmaka dem, efter att de ugnsrostats med dip. De har även haft äppelprovsmakning mellan importerade och ekologiska inhemska äpplen, vilket var mycket uppskattat. I samband med detta var det naturligt att prata och testa våra olika sinnen och vilken betydelse de har för hur vi uppfattar smaken på maten. Vi har plockat plommon och äpplen i skolträdgården med mat och hälsa gruppen. Det var svårt att plocka äpplena för att de satt högt upp. så vi använde pallar och stegar för att klättra och plocka plommonen och äpplena. Vi fick två påsar äpplen och fyra påsar plommon. Vi gjorde paj av äpplena och plommonkompott av plommonen. Det var roligt och gott.

7 Äppelmoj á la Niclas Ingredienser till två portioner: 2 äpplen 2 msk syltsocker 1/2-1 krm mals kardemumma Gör så här: 1. Sätt ugnen på 200 grader. 2. Skala och tärna äpplena. 3. Lägg ner äppeltärningarna i en kastrull, häll på syltsockret och låt det värmas med frukten under ett par minuter. 4. Blanda i lite malen kardemumma i äpplekompotten. 50 g smör 2 msk strösocker 1 dl vetemjöl 1. Blanda smör, socker och mjöl med händerna till en smulig deg. 2. Strö ut smuldegen över ett smörpapper i en långpanna och sätt in i ugnen. 3. Ta ut ur ugnen när degen fått en gyllenbrun färg. 4. Hacka upp smuldegen lite grann. 5. Servera i glas med smuldegscrunch i botten, sedan kompott och därefter lite mer crunch ovanpå. 6. Avsluta med en klick vaniljsås på toppen. Om du vill ha god plommonkompott så ta lite socker och plommon och koka ihop. Jag tyckte att äppelpajen var god, men plommonkompotten var inte min smak riktigt. Annars var det gott. Nils ställde fram tio olika sorters äpple och skar upp äpplena i små bitar. Vi fick varsin lapp att skriva numret av det äpplet man tyckte var godast och jag tyckte att nummer tio var godast, Nils tyckte att det var bra om man skrev att nummer tio var godast eftersom att den

8 var ekologisk. Ekologiskt betyder att maten inte är besprutad och då är maten mycket nyttigare. Vi planterade olika löksorter som t.ex krokus, snödroppar, Scilla. Vi planterade dom runt dammen på vår skola och vid det lilla vattenfallet (som inte funkar) Reflektioner över projektet En del elever som inte annars lyser i klassrummet kommer nu till sin rätt och trivs utmärkt med lite mer utearbete. Härligt med den lilla gruppen i åk 6 som haft möjlighet att göra lite mer i odlingsprojektet. Eleverna tycker det har varit roligt att göra ett riktigt projekt utomhus, att det verkligen blev odlingslådor som vi ska använda på riktigt. Många har reagerat på bevattningssystem och blivit nyfikna på hur det fungerar och att det ser fint ut. Ibland har det varit svårt att sysselsätta hela klassen med vettiga uppgifter och att de har svårt för att sitta själva i klassrummet och arbeta med uppgifter. Vid inköp av saker har det varit besvärligt att hinna med och tungt vid inköp av lecablock, murbruk och putsbruk. Tanken är att till våren plantera både blomprakt för ögat och ätliga goda växter för matlagningen och dessutom kan de ge inblick i växters livsprocess och samarbete med omgivningen. Detta ska få utvecklas mer och mer under ett antal år. Eleverna har blivit medvetna om hur de från en idé har arbetat sig fram till en färdig produkt. Ekonomi Pengarna har vi framförallt använt till material, både trädgårdsredskap, byggmaterial, vårlökar och bevattningssystem. Framtidsplaner Vi kommer att fortsätta med ett samarbete med Malmö lärarhögskola som gör ett forskningsprojekt med elevernas inställning och motivation när vi arbetar med vårt odlingsprojekt. Det som ligger närmast i tiden är att vi ska odla i våra nybyggda planteringslådor till våren och då ska vi också göra i ordning våra växthus och bl a dra upp plantor att sätta ut. Jens kommer också att fortsätta med sina fönsterplanteringar. Längre i framtiden har vi en önskan om att snygga till vår damm som just nu läcker vatten. Vi har också tänkt tillverka ett insektshotell som är bra både för pollineringen av våra växter men också intressanta objekt att undersöka i biologin.