Ett Grönt lärande Gunnesboskolan Nedre 2014 Rapport med redovisning och utvärdering

Transkript

1 Ett Grönt lärande Gunnesboskolan Nedre 2014 Rapport med redovisning och utvärdering Bakgrund: På Gunnesboskolan har vi haft en slumrande skolgård med risiga bärbuskar, fruktträd och en damm med ett vildvuxet buskage runtomkring. Vi kände att vi ville röja upp och använda odling och utemiljö som ett sätt att lära och göra skolgården till en plats att vila, leka och hämta energi och inspiration ifrån. Projektet påbörjades 2012 av engagerade pedagoger som i februari 2014 förstärktes med en extra resursperson som blev anställd som skolträdgårdsmästare på 30 % (12h/v) under ett år. 1.Skolgårdens utveckling under 2014 Köksträdgården: Under vårterminen började vi med att årskurs 6 att mäta upp olika geometriska former på gräsmattan under en mattelektion och gjorde sedan skisser på dessa. Därefter räknade elever på träslöjden ut hur mycket material som skulle behövas för att bygga upp odlingsbäddarna med brädor. Sedan oljade eleverna in bäddarna med linolja innan de lyftes ut på plats där de förankrades ordentligt i marken så att de inte skulle få fötter och försvinna. De tidigare uppmurade odlingsbäddarna som vandaliserats fick vara kvar och kompletterades med brädor där det saknades kanter. Vi hämtade jord från kommunens kompost, vilket de bjöd på, och fyllde våra sex nya lådor och de två gamla bäddarna. Träslöjdens elever har förutom tillverkningen av odlingslådor också gjort en frölåda och bidragit med extra arbetskraft ute när så behövts. Odlingsbäddarna odlades i olika skiften som nästa år ska rotera för att undvika sjukdomsspridning och utarmning av olika näringsämnen i jorden. I kålbäddarna sattes bl a blomkål, broccoli, palmkål, rödkål, kålrabbi, savoykål och physalisen råkade också hamna här. I triangelbädden blev det bönor och ärtor. I 1

2 åttahörningen planterades det kryddor och där fanns även blommor sedan tidigare. En bädd innehöll olika rotfrukter som rödbetor, morötter, gulbetor och polkabetor samt lök som var vackert inramad av tagetes. I en annan av bäddarna placerades vallörtsplantor som kan användas till att göra näringsvatten (liksom med nässlor). Dessa drar upp näring från djupet och kan med fördel placeras under fruktträd. En av de gamla murade bäddarna blev plats för surjordsväxter t ex blåbär och vaktelbär. I den sista odlingsbädden sattes rädisor, squash, gurka, tomater och ett försök med gamla palsternacksfrön. Squashen i denna bädd blev mycket finare och större än samma sort i växthuset. Jordärtskocksormen: Ett stort arbete som krävde insats från både barn och vuxna var att få bort allt ogräs från odlingsbäddarna och stengången. Ogräset blev grunden till en lång odlingsorm som sedan täcktes med kartong och jord. Vi planerade jordärtskockor som blommade vackert gult när vi kom tillbaka efter sommarlovet. Bredvid denna ligger en öppen komposthög där man kan följa ekosystemets gång. Städning och tvättning: Stengången mellan hus 4 och 5 anlades när skolan byggdes 1994 och då målade elevarna färgglada bilder på betongplattorna som under åren döljts av ogräs, lavar och jord. Dessa tvättades rena med högtryckstvätt och blev ett snyggt inslag igen. Vi gjorde också några samlade insatser där skräpplockning stod på programmet. 2

3 Dammen: I början av våren gick en del tid till att plantera vaktelbär och vinterbär runt träden och dammen på skolgården. Bärbuskarna räddades från kommunens vinterurnor och till barnens och de vuxnas förtjusning smakade vaktelbären Jenka, en tuggummisort från förr. I samband med detta påbörjades också rensning av och runt dammen där det var väldigt igenvuxet och skräpigt. En extra rensning fick göras efter det att bron en natt eldats upp. Som tur var verkade djurlivet i vattnet klara detta bra. Guldfiskar, trollsländelarver, grodyngel, blodiglar och skräddare är några av de djur som lever i dammen. Bärbuskarna: Sedan tidigare stod det ett antal svarta vinbärsbuskar på området, som nu angripits av vinbärsgallkvalster, vilket syntes på blomknopparna som svällde upp men aldrig slog ut. Eleverna tog det som en utmaning att gräva upp dessa som sedan slängdes till förbränning. Vi planterade nya bärbuskar i form av en rad med hallonbuskar, en krusbärsbuske, allåkerbär och en björnbärsplanta. Krukor och sådd: Eleverna hjälpte till i förberedelser av sådd genom att tillverka små krukor av tidningspapper, toarullar och mjölkkartonger. De sådde fröer och skrev på glasspinnar vad de olika sorterna heter. Dessa planterades ut i bäddarna efter en tid i växthusen för tillväxt. Växthusen: Ett av växthusen blev barnkammare med en speciell odlingstunnel med extra ljus och värme. Denna styrs med hjälp av en timer. Sedan tidigare fanns det ett elevbyggt träbord som eleverna häftade på en vaxduk som både skyddar och ser snygg ut. Vi köpte in planteringskassar där tomatplantor, aubergine, paprika, squash och chili planterades och 3

4 placerades i växthusen. I tre av sju växthus finns också olika hyllor som elever designat och byggt. (Se tidigare rapport eller bloggen.) Dessa har nu tagits i bruk och där har det växt bland annat sallad, kryddor och blommor som tagetes och blomsterkrasse. Nu (5 nov -14) odlas det bara aktivt i barnkammaren. Grödor som t ex asiatiska blad, spenat och kryddor som också finns i hemkunskapssalen. Inomhus maskkompost: Årskurs 6 hjälpte till att göra en maskkompost av plastbackar med borrade hål i lock och botten. Den är uppbyggd enligt bild. Efter sommarlovet blev den förflyttad till årskurs 5 som nu sköter den. Det som är bra är att om man sköter den rätt så är den luktfri och kan därför stå i klassrummet och skötas där. Spånadslin: På en övergiven jordplätt såddes ett litet linfält med spånadslin som var tänkt till slöjden. Tyvärr blev det inte så, då det först sattes en container på platsen och sedan kom kommunen och klippte med gräsklipparen. Potatisodling: Förutom de nämnda odlingsbäddarna har vi anlagt en minipotatisåker med 11 olika potatissorter och tanken är att de ska kunna användas i hemkunskapen. Vid potatissättandet hade vi hjälp av Lars-Erik Nilsson, koloniägare och närboende, som varit med i det praktiska arbetet ungefär en gång i veckan under vårterminen. Krydd- och örtlandet: Mellan husen står några äkta kastanjer där det ska bli ett litet kryddland som kommit så långt att kompostjord har lagts dit och har såtts med gröngödslingsväxter: honungsfacelia, bovete och klöver. Där fick även rabarbern bo efter ett antal uppryckningar från sin tidigare placering. Nu blev den mer undanskymd och lämnad ifred. Aktivera flera: För att engagera grannar till skolan skrevs ett informationsbrev som eleverna delade ut för att försöka få lite hjälp med bevattningen under sommaren. Resultatet blev ett äldre par som vattnade främst i växthusen under fyra veckor. För att engagera föräldrar anordnades en grillkväll för föräldrar, lärare och elever där vi började med att arbeta lite tillsammans för att sedan grilla korv och grönsaker och umgås. Det var relativt få, ca 15 st, som kom och deltog under kvällen, vilket kan bero på att inbjudan skickades ut ganska sent och i vissa fall inte nådde ända ut till rätt mottagare. Även träffpunkter för äldre kontaktades men därifrån var det ingen som nappade denna säsong. Koloniförbundet kontaktades också och där blev resultatet en kolonist som kom till skolan och deltog i det praktiska arbetet ungefär en gång i veckan. Snyggare entré: Årskurs 6 hjälpte till att försköna området framför matsalen ut mot vägen genom att så i våra fyra stora betongkrukor med frön skänkta från Nordiska Genbanken. ( Här kan man gratis beställa små fröpåsar med nordiska växter i undervisningssyfte.) Det valdes olika sädesslag samt blommor och gröngödslingsväxter. En stor fördel med att så är att det inte är lika roligt att dra upp fröplantor och kasta på varandra som 4

5 plantor med rotklump. Vi planterade även sommarblommor runt träden och vildvin vid matsalens husvägg. Murodlingen: Vid en mur mot gatan planterades överblivna växthusplantor som slanggurkor och tomater samt gurkört. Detta föregicks av att eleverna i sann laganda kämpat med att gräva upp stora rötter efter gamla träd som fällts. Det var ett experiment för att se om växthusväxterna kunde klara sig mot en soluppvärmd mur utomhus och det kunde de. Skördefest: Odlingsåret avslutades med en skördefest onsdagen den 8:e oktober. För att begränsa storleken på denna tillställning bestämdes att 5:or, 6:or och 7:or skulle få delta eftersom det är de som är mest aktiva i skolträdgården detta läsår. Festen började med att femmorna sjöng grönsaksrelaterade sånger ackompanjerade av musiklärarinnan Maria. Femmorna hade också gjort en tipsrunda som övriga klasser fick gå. Ett gottebord dukades fram med diverse godsaker såsom, grön tomatmarmelad, rostade kastanjer, squash- och morotskaka, nachos och grönsaker med olika dippsåser som t ex pestoyoghurt, auberginekräm och salsa. Besökarna fick också smaka på olika grönsaker som tomatillo, kålrabbi, asiatiska salladsblad, spenat och physalis. En stor del i detta arbete hade hemkunskapslärarinnan Mariam. Syslöjden hade sytt vimplar som vi dekorerade med och det blev en lyckad tillställning. Informationsspridning: Under sensommaren har vi haft flera grupper på studiebesök nyfikna på odlingarna. Det har bland annat varit andra skolor, en kurs i odling för pedagoger samt folkhögskolekursen i stadsodling. Mer information och fler bilder finns på vår blogg: 2. Reflektera och analysera Det har fungerat över förväntan med tanke på den skadegörelse som skett tidigare. Vi har upptäckt att det blir mindre förstörelse vid sådd istället för plantering av färdiga stora plantor som lockar mer till att dra upp och kasta iväg. Majsen fick inte stå ifred tills den var mogen men annars har endast ett fåtal grönsaker dragits upp. Enstaka större grönsaker har försvunnit. Bevattningen har fungerat tack vare hjälp av grannar under sommaren och det är inte hållbart i längden så vi bör installera någon forma av automatisk bevattning som behöver kontrolleras 5

6 mer sällan. De plantor där vi haft samma sort både ute och i växthusen har det som stått ute klarat sig bättre än det i växthusen. När det gäller att engagera andra att vara med i arbetet med skolgården har det varit svårare än förväntat. Vi kommer i början av nästa år skicka ut en förfrågan till föräldrar, elever och grannar om det är någon som vill hjälpa till på skolgården under kommande säsong. Mer om detta längre ner i dokumentet under punkten om framtiden. 3. Vad har pengarna använts till? Inköp av redskap, arbetskläder, vattenkannor och odlingssäckar ca 2850 kr. Fröer och plantor beställdes en del fröer gratis från Nordiska genbanken och några plantor fick vi bland annat av kommunen, men det som köptes in kostade ca kr Odlingstunneln kostade inkl. elektronik och tillbehör 2780 kr. Maskkompostens lådor 555 kr Ekologisk Algomingödning 300 kr Virke 3323 kr Vadarbyxor 650 kr Inköp till grillfesten 392 kr Totalt: kr Om man räknar in lön och körersättning till skolträdgårdsmästaren så har det bidrag vi fått tillsammans med motfinanseringen inte räckt till så budgeten har överskridits. 4. Vilka tankar har ni om framtiden? Vår skolträdgårdsmästare kommer få vara kvar ytterligare ett år och kommer då även börja utveckla Gunnesbo Övres skolgård där de yngre eleverna vistas. Totala anställningstid kommer då vara 50 %, dvs 20h/veckan. Sjuorna har detta läsår dammen och dess omgivning som huvudtema och vi har börjat röja i de vildvuxna buskagen. Vi kommer hyra eller köpa in en grenflis så att vi kan använda fliset på marken som mjukt underlag. I en glänta kan det bli ett fint uteklassrum nära skolan som ändå är lite avskärmat från övriga skolgården. Bänkarna runt dammen kommer rustas upp av någon klass i träslöjden. Vi har fått perenna växter från Nils Nyberg som kommer planteras runt dammen. Vi jobbar på att ta in offerter för att göra vid dammen så att den blir fin igen och säker att vistas vid enligt de regler som finns gällande öppet vatten på skolgårdar. Vi kommer till detta försöka få extra bidrag från till exempel Region Skåne eller Naturvårdsverket. Vi har också tänkt tillverka ett insektshotell som är bra både för pollineringen av våra växter men också intressanta objekt att undersöka i biologin. 6

7 Grusfotbollsplanen som idag inte används nämnvärt har vi ett förslag att göra om den till beachvolley och beachhandboll/fotbollsplaner likt de som gjorts vid byggleken i Borgareparken. Fönsterodlingarna kommer fortsätta där vi testar pimpsten som fyllnadsmaterial. Vi vill utöka odlingarna till de olika klassrummen. Vertikal odling i mjölkkartonger eller sydda fickor är något vi också vill testa under våren. Inför nästa säsong kommer vi att undersöka vilka bevattningssystem som finns att köpa eller som man kan bygga själv för att använda i växthusen. Vi kommer försöka att få fler engagerade i vår skolträdgård för att skapa långsiktighet. Kanske får vi, förutom brev till de som kan tänkas vara extra intresserade av det gröna, försöka boka in en dag per termin som är återkommande vid ungefär samma tid varje år. T ex slutet av mars och slutet av september då alla hjälps åt att fixa på skolgården med olika stationer att välja mellan. Inbjudan går ut i god tid till alla elever, lärare och föräldrar som får anmäla sitt deltagande och blir bjudna på grillad korv och grönsaker med dippsås. Vi kommer att fortsätta med ett samarbete med Malmö lärarhögskola som gör ett forskningsprojekt om elevernas inställning och motivation när vi arbetar med vårt odlingsprojekt. Skolträdgårdsmästare Eva Kellgren MaNO-lärare Lisa Gustafson 7