Möte med användarrådet för statistik över mark och bebyggelse 19 april 2013

Transkript

1 Mötesanteckningar (9) RM/MN, RM/BF, BV/EV Vivianne Olofsson, Karin Hedeklint Möte med användarrådet för statistik över mark och bebyggelse 19 april 2013 Närvarande: Ines Uusmann, ordförande Roger Gustavsson, Boverket Johan Deremar, Sveriges Byggindustrier Peter Sundqvist, SABO Martin Lindvall, Fastighetsägarna i Sverige Bernt Röndell, Naturvårdsverket Pernilla Nordström, Länsstyrelsen i Stockholms län Anders Larsson, SLU Alnarp Marie Haldorson, SCB Helena Sjödin, SCB Viveka Palm, SCB Karin Hedeklint, SCB Vivianne Olofsson SCB Magnus Sjöström, SCB Förhinder: Mats Halling, Lantmäteriet Berndt Lundgren, KTH Fredrik Isaksson, Sveriges Byggindustrier Eva Hägglund, Sveriges kommuner och landsting Karin Larsson, Hyresgästföreningen Ola Inghe, Naturvårdsverket K.A. Stefan Svensson, Socialdepartementet 1. Inledning Dagordningen fastställdes. Kommentar på minnesanteckningar från föregående möte: Byggkravsutredningen är nu färdig. Remissrundan avslutas idag. Utredningens syfte är att förenkla och påskynda nybyggen. Det kan göra det svårare för kommuner att ställa särkrav vid byggen. 2. Nya ledamöter i rådet Tre av de fyra nya ledamöter var närvarande. De fick presentera sig själva och sina arbetsuppgifter. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box , STOCKHOLM Karlavägen ÖREBRO Klostergatan Webbplats: E-post: scb@scb.se Organisationsnummer: Momsregnummer: SE

2 2(9) Pernilla Nordström, Länsstyrelsen i Stockholms län Jobbar på Enheten för analys med uppföljningar, utredningar och strategier inom temat landskap och mark. Har bland annat jobbat med nationalstadsparken. Är kulturhistoriker i grunden och har tidigare jobbat på bland annat Riksantikvarieämbetet. Var då med i SCB:s användarråd för mark- och vattenstatistik. Pernilla använder statistik i sitt arbete för att följa utvecklingen i länet, t ex utbildningsstatistik, bostadsstatistik och jordbruksstatistik. Eftersom Pernilla representerar länsstyrelser generellt i rådet kommer hon att ha kontakt med två olika nätverk inom områdena mark och bebyggelse. Det är ett handläggarnätverk inom området bostäder, samt nätverket Forum för hållbart byggande, vilket tidigare hette Länsarkitektföreningen. Anders Larsson, SLU Alnarp Arbetar som forskare och lärare inom områdena landskapsarkitektur, planering och förvaltning. Är i grunden landskapsarkitekt. Han är med i fakultetsnämnden på SLU Alnarp. Ämnen som intresserar Anders är interaktion mellan stad och land och hur åkermark tas i anspråk för bebyggelse. Han använder statistik för att göra jämförelser på europeisk nivå. Deltar i framtidsplattformen FUSE, som står för Future Urban Sustainable Environment. Magnus Sjöström, SCB, enheten för ekonomisk välfärdsstatistik (BV/EV) Tillträdde som enhetschef på SCB den 2 januari. Har tidigare arbetat på Finansdepartementet med skatte- och budgetfrågor, med inriktning på energi och miljö. Har även arbetat på Konjunkturinstitutet med miljöekonomi. Är nationalekonom i grunden. Enheten för ekonomisk välfärd tittar bland annat på hushållens ekonomi och utgifter genom urvalsundersökningar. Undersökningen hushållens ekonomi (HEK) ska ersättas med totalräknad inkomst- och boendestatistik och kompletteras med en separat årlig undersökning av boendeutgifterna. Enheten analyserar just nu hur boendeutgiftsundersökningen ska genomföras på ett lämpligt sätt. 3. Bordet runt Marie Haldorson, SCB, chef för avdelningen Regioner och miljö (RM) Har tillträtt som avdelningschef i år, efter att ha varit tillförordnad avdelningschef under hösten Marie var innan dess biträdande avdelningschef på RM. Roger Gustafsson, Boverket Jobbar med boende och stadsutveckling. Ska snart börja på en ny analysfunktion på Boverket, med inriktning på bostadsmarknaden. Boverket är en stor användare av SCB:s statistik, inom området byggande, boende och andra ämnen.

3 3(9) Johan Deremar, Sveriges Byggindustrier Arbetar med konjunkturprognoser. Använder framförallt statistik om påbörjade byggen och bygglov, men även annan statistik, som han gör prognoser på. Martin Lindvall, Fastighetsägarna: Arbetar som näringspolitisk chef, där han bland annat tittar på bostadsmarknaden och förutsättningar för nyinvesteringar. Statistik över hushållens ekonomi och flera undersökningar inom byggstatistiken är viktiga. Viveka Palm, SCB, enheten för miljöekonomi och naturresurser (RM/MN) Enheten tar fram statistik över mark- och vattenanvändning. Viveka har nyligen tillträtt en tjänst som biträdande avdelningschef på RM, parallellt med enhetschefskapet. Ny chef på RM/MN från 1 maj blir Kaisa Ben Daher. Helena Sjödin, SCB, enheten för bostäder och fastigheter (RM/BF) Enheten tar fram statistik inom områdena byggande, bostäder och fastigheter. Man fokuserar nu på kvaliteten i bygglovsstatistiken och på löpande uppdateringar av hushålls- och bostadsstatistiken (HoB). Helena ska inom några månader börja en ny tjänst som projektledare för det socialstatistiska systemet. Peter Sundqvist, SABO Jobbar med kommunikation och affärsutveckling på SABO. Använder statistik inom områdena bostäder och bostadsbestånd. Skapar även egen statistik, bland annat med hjälp av enkäter. Levererar ekonomisk statistik till SCB. SABO likställs ofta med allmännyttan, trots att det inte är sant. Problemet är att begreppet allmännyttan har olika definition i olika sammanhang. En aktuell fråga för SABO är K3-reglerna, vilka innebär att en fastighets avskrivningstid delas upp utifrån de komponenter fastigheten består av. Tak, fasad etc får då olika avskrivningstid. Systemet kan ge ekonomiska vinster, med kräver mer administration. Bernt Röndell, Naturvårdsverket Jobbar på analys- och forskningsavdelningen som informations- och ITsamordnare. Naturvårdsverket är samordnare av information inom miljöområdet. Bernt är även med i Geodatarådet. Vivianne Olofsson, SCB RM/BF, sekreterare Vivianne är produktansvarig för ombyggnads- och rivningsstatistiken. Har varit sekreterare i rådet sedan hösten Karin Hedeklint, SCB RM/MN, sekreterare Karin jobbar med markanvändningsstatistik, i en arbetsgrupp på fem personer. Vid all statistikframställning använder de sig av geografisk analys och GIS. Statistik tas fram inom områdena tätorter, småorter,

4 4(9) bebyggelse i strandskyddszon, kustlängd, grönytor i tätorter, vattenanvändning, skyddad natur etc. Ines Uusman, ordförande: Har tidigare jobbat politisk samt varit generaldirektör på Boverket. Är nu engagerad i styrelseuppdrag. Har sedan länge varit ordförande i användarrådet. 1. Nästa möte Nästa möte blir fredagen den 4 oktober. Förslag på ämnen: Ny ram för undersökningen Hyror i bostäder (HiB). Nu bygger urvalet på Folk- och bostadsräkningen från Statistiken stämmer därför inte överens med annan statistik. En ny urvalsram ska skapas utifrån nuvarande lägenhetsregister. Det kan dock påverka tidsserier i statistiken. SCB vill gärna ha synpunkter och förslag vid nästa möte. Redovisning av Censusstatistik. Det kommer inte att publiceras censusstatistik på SCB:s webbplats, eftersom de stora kuber som Eurostat kräver inte passar SCB:s databaser. Statistiken publiceras endast på Eurostats hemsida, men med guidning från Ett annat skäl till att vi inte publicerar censusstatistik enligt Eurostats mall, är skillnader i definitioner mellan Sverige och Eurostat. Vi publicerar därför egna nationellt anpassade tabeller, inom området HoB (Hushålls- och bostadsstatistik). Publiceringen sker successivt och startar med hushållstabeller i höst. Vid nästa möte vill SCB ha rådets kommentarer på det. SCB skickar ut material innan mötet. Idéer på ny statistik inom områdena förtätning i tätorter och markanvändning inom och omkring tätorter. Tätortsbegreppet och hur SCB definierar tätorter jämfört med andra europeiska länder. Statistik över hårdgjord yta per invånare, i hela riket. Idag finns statistik över hårdgjord yta inom tätorter med fler än invånare. Bullerstatistik. Eventuellt kan Ola Inghe på Naturvårdsverket eller någon på Trafikverket prata om det. Det är nu en aktuell fråga på dessa myndigheter. 2. Frågor om lägesrapporter Artikelnamnet Enslighetens geografi fick beröm. SCB tipsar om de artiklar som finns på första sidan. Det är ett publiceringsformat med lättillgängliga analyser, som introducerades förra året.

5 5(9) 3. Föranmälda inlägg Inga föranmälda inlägg. Programpunkten tas bort till nästa möte. 4. Information från SCB Enkät om användarråden Den enkät som har gått ut till användarrådens ledamöter samt chefer på SCB har nu sammanställts. Det är endast SCB:s användarråd som har tillfrågats, inte de som finns på andra statistikansvariga myndigheter. Enligt enkäten är nöjdheten med användarråden god. Det blir eventuellt fler användarråd för socialstatistiken. Men detta råd behåller nuvarande form och funktion. Marie skickar sammanställningen till användarrådet, samt till ersättare Bernt Röndell, Naturvårdsverket. Statistiskutredningen Utredning har varit ute på remiss. Huvuddragen i utredningen är följande: Systemet för den officiella statistiken fungerar bra, avseende decentraliseringen till flera myndigheter. Systemet kommer därför att fortsätta som förut. SCB ska fortsätta att jobba med att säkerställa god kvalitet och undvika fel i statistiken. SCB ska i första hand ta fram officiell statistik för egen del och åt andra statistikansvariga myndigheter. Samarbetet med de andra myndigheterna bör stärkas. Det kommer därför bli fler permanenta ledamöter i rådet för den officiella statistiken. SCB har lämnat remissvar på utredningen, samt tagit del av andra remissvar. I andras remissvar finns kritik mot att en stor del av SCB är uppdragsfinansierat. Ungefär hälften av SCB:s inkomster kommer från uppdrag. De flesta görs åt andra myndigheter. Enligt remissvaren leder vår uppdragsverksamhet till att vi snedvrider konkurrensen. Vi anses samtidigt ta för mycket betalt för våra uppdrag. SCB tolkar kritiken som att vi måste kommunicera bättre vad vi tar betalt för. 5. Position Sverige. Strategisk forskningsagenda för Big Data Analytics (VINNOVA-ansökan) Big Data är ett samlingsnamn för metoder som syftar till att strukturera stora mängder digital information. Exempel på sådan information är registrering av Google-sökningar och information som fordon genererar. SCB har tillsammans med Lantmäteriet och andra myndigheter, under paraplynamnet Position Sverige, haft i uppdrag att skriva en strategisk forskningsagenda till VINNOVA. Det har gjorts tillsammans med en grupp som fått ett liknande uppdrag på området Big data och som samlade företag och högskolor. Forskningsagendan lämnas in i april. I nästa steg kommer VINNOVA att välja att gå vidare med ett urval av agendorna. Exempel på geodata som kan kopplas till projekt i en sådan forskningsagenda är de geografiska positioner som genereras av moderna

6 6(9) mobiltelefoner. Med hjälp av dem går det att analysera rörelsemönster och skapa statistik över bland annat dagbefolkning på platser. Det kan bli ett viktigt komplement till den statistik som idag skapas och som bygger på enkäter och register. Uppgifterna kan t ex användas i beredskapsläge vid översvämningar eller andra katastrofer, där man behöver veta befolkningstalet på en viss plats vid en viss tidpunkt. Vi hoppas att detta kan leda till att vi kan undersöka hur vi kan utnyttja våra stora register bättre, med hjälp av korsreferenser och analyser som inte har kunnat göras tidigare. Det kan användas till att förbättra exempelvis pendlingsstatistik. När agendan har skapats går det att ta fram ett konkret program med projektförslag. Då behöver SCB hitta partners och söka forskningspengar. Vid uppdateringen av förordningen om geografisk information bör Big Data tas i åtanke. Kontaktperson på SCB för Big Data, med koppling till geografisk information, är Jerker Moström, RM/MN. 6. Vem äger marken? Förslag på och diskussion kring statistik över markägande. Jerker Moström, RM/MN, har tittat på möjligheten att ta fram statistik över markägande. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har efterfrågat statistiken, eftersom kommuner har antagits ha stora markinnehav. SKL vill se om det fanns någon grund för dessa antaganden. Även om kommunerna vet hur mycket mark de äger och vilka andra som äger marken i kommunen så kan nationell statistik underlätta analyser och jämförelser, genom att den visar helheten. Statistiken behövs både på lokal och regional nivå, i prognoser och planer. Jerker har undersökt förekomst av olika markägare och deras innehav under de senaste 10 åren. Han har även tittat på om marken är bebyggd eller obebyggd, samt om den finns inom eller utanför tätort. Det är möjligt att lägga in mer information i bearbetningen, såsom typ av mark (hårdgjord yta eller grönyta), typ av bebyggelse, lagfaren ägare och naturskyddsområden. Det är även möjligt att begränsa sig geografiskt i landet. En möjlig frågeställning kan då vara Vem äger kusten?. Det är geodatasamverkan som gör det möjligt för SCB att ta fram statistiken, eftersom vi nu har tillgång till mer data än tidigare. Tidigare fanns endast fastighetstaxeringsregistret. Men nu när vi även har fastigheternas indelningar/gränser ökar möjligheterna till ny statistik. Grunddata behöver dock förbättras kvalitetsmässigt, för att statistiken ska bli bra. Idag krävs det mycket manuella kontroller. SCB tror att ökad dialog och samarbete med Lantmäteriet kan leda till önskade kvalitetsförbättringar.

7 7(9) Geodatasamverkan och den ökade tillgången på data har gett SCB bättre kvalitet på den statistik som görs med hjälp av geodata. Samtidigt tar bearbetningarna längre tid, eftersom det är mer data och ofta nya metoder som används. 7. Bygglovsstatistiken Johannes Johansson, RM/BF, redovisade hur SCB arbetar med statistiken över bygglov och nybyggnader samt vilka problem undersökningarna har nu. Bygglovs- och nybyggnadsstatistiken är beroende av varandra eftersom nybyggnadsstatistiken har bygglovsundersökningen som urvalsram. Problemen utgörs av sena eller uteblivna inrapporteringar och svårigheter att verifiera uppgifter. Eftersläpningen har ökat under de senaste åren, särskilt för småhus. Det leder till en skillnad mellan antalet bygglov och nybyggda hus, då andelen nybyggda i förhållande till antalet bygglov har sjunkit sedan SCB tror att minskningen beror på sämre inrapportering av uppgifter. Men att säkert veta det kräver mer undersökning och jämförelser med alternativa källor. Exempel på alternativa källor är nybyggnadsår enligt fastighetstaxeringsregistret samt post- och inrikes tidningar. Om skillnaden beror på sämre rapportering, stämmer statistiken dåligt överens med verkligheten. Det blir då en underskattning av antalet nybyggen och småhuskrisen överdrivs. Felet påverkar bland annat nationalräkenskaperna (NR). Sveriges byggindustrier påpekar att de behöver bra statistik för sina prognoser. SCB hoppas att en förbättrad blankett kan öka inrapporteringen. Det kommer att bli en webblankett som är möjlig att ändra i. Där kommer även att finnas automatiska felkontroller. I maj ska den testas. Så småningom kommer kommuner även kunna skicka in excelfiler med uppgifter om sina byggen. Magnus Walestad, RM/BF, gjorde en analys av kommunens perspektiv på inrapporteringen. Utifrån det diskuterade rådet vad den försämrade rapporteringen kan bero på och möjliga sätt att åtgärda det: Är det ett problem att nuvarande PBL inte ställer krav på inrapportering till SCB? I övrigt är PBL väldigt tydlig med vad kommunen ska göra i händelsekedjan fram till bygglov och vidare till byggstart och färdigställande. Kommunen är skyldig att rapportera ofta samma information till många olika myndigheter. En uppgiftslämnarutredning pågår nu, vilket kan leda till förbättringar avseende detta. T ex att samordningen mellan myndigheter ökar. Uppgiftslämnarbördan har dock inte ökat under den period som inrapporteringen av påbörjade har försämrats.

8 8(9) Kan en samlingsportal för all information som ska till myndigheter vara en lösning? Liknande den modell som används i Norge, kallad Allt in. Alternativt att kommunerna bygger egna system, där myndigheterna får hämta den information de behöver. Synpunkten framfördes att kommuners egna system, som är uppbyggda på olika sätt, kan vara ett hinder när centrala myndigheter ska hämta information. Det bör dock kunna lösas genom utveckling av tjänster (API:er), där informationshämtandet blir systemoberoende. Det pågår projekt som tittar på hur kommunernas rapportering kan förenklas, genom att den manuella hanteringen minimeras. SIS driver ett projekt (där bl.a. SCB, SKL och Lantmäteriet ingår), SKL driver ett annat projekt, för all information avseende bygglov. Även Lantmäteriet tittar på den typen av lösning. Försämringen kan bero på att nya PBL innebär fler uppgifter för kommunen, i form av fler kontroller. Det är då möjligt att kommunen prioriterar sin egen verksamhet först. Behövs det tydligare krav på inrapportering till SCB? Rapportering till post och inrikes tidningar krävs för att beslut om bygglov ska få laga kraft. Behövs ett liknande krav för rapporteringen till SCB? Kommunen behöver en morot för att lämna information. Vår statistik levereras i våra vanliga system, som inte alltid är lättillgängliga. Något mer riktat mot den enskilda kommunen kan göras. SCB:s kontroller ska koncentreras till de största kommunerna, eftersom de kan påverka statistiken mest. Det är också i första hand till dessa kommuner som bra systemlösningar behövs. Det behövs en bättre dialog inom kommunerna, så att det sker en samordning av information redan där. Vid hög personalomsättning i kommuner kan en manual från SCB underlätta arbetet. Den kan innehålla definitioner av viktiga begrepp, t ex småhus, samt ett processchema som visar när rapportering till SCB ska ske. Ett nytt processhema kräver dock en dialog med Boverket, som har tagit fram det ursprungliga schemat i PBL. Beror skillnaden mellan bygglov och nybyggda verkligen på sämre rapportering? Kan det vara en verklig skillnad som beror på en försämrad konjunktur? Sämre konjunktur har dock inte skjutit upp byggen tidigare. Eftersom bygglov är dyra, förväntas den som söker bygglov ha god täckning för att kunna bygga sitt hus. SCB vill gärna att rådets medlemmar funderar vidare över möjligheter att förbättra statistiken. Vidarebefordra idéerna till Johannes Johansson eller Magnus Walestad (e-post: förnamn.efternamn@scb.se).

9 9(9) 8. Övriga frågor Lägesrapport från censusarbetet: Täckningsgraden är nu 97 procent, vilket anses vara bra. Det görs nu evalveringsstudier på hushållsstatistiken. För variabeln bebodd/obebodd lägenhet är kvaliteten mycket dålig avseende studentbostäder, där cirka 50 procent saknas, eftersom statistiken endast visar var man är folkbokförd. 9. Avslutning Ordförande tackade alla och avslutade mötet. Vid protokollet Karin Hedeklint Justeras Ines Uusmann