Mötesanteckning från Användarrådet för statistik över miljö och miljöräkenskaper den 24 september, 2015

Transkript

1 Avd/Enhet/Ort Dokument Sida Mötesanteckningar 1(5) Datum RM/MN/S Utfärdare Kaisa Ben Daher Mötesanteckning från Användarrådet för statistik över miljö och miljöräkenskaper den 24 september, 2015 Deltagare: Stefan Nyström, Regeringskansliet (Ordförande) Magnus Bång, Jordbruksverket Holger Johnsson, SLU Linda Sahlén-Östman, Konjunkturinstitutet Jorid Hammersland, Miljö- och energidepartementet Elisabet Idar Angelov, Finansdepartementet Helen Ågren, Miljö- och Energidepartementet Hanna Brolinsson, Naturvårdsverket Johanna Andreasson, HaV (via Lync) Malin Willför, Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Jonas Bergström, SMED/SCB Henrik Engström, SCB Marie Haldorson, SCB Ylva Andrist Rangel, SCB Kaisa Ben Daher, SCB Anna-Karin Nyström, SCB Viveka Palm, SCB 1. Inledning Stefan Nyström användarrådets ordförande hälsade alla välkomna till rådet. Minnesanteckningarna från föregående möte antogs utan justering förutom en synpunkt från Linda Sahlén-Östman om Konjunkturinstitutets information om utvecklingsarbete inom EMEC, som behöver förtydligas. En kort presentation av alla deltagare gjordes. 2. Information om SCB:s verksamhetsplanering 2016 Marie Haldorson, SCB, informerade om SCB: verksamhetsplanering inför Den 6 november lämnar avdelningarna sina planeringsunderlag till myndighetsledningen och den 14 december fattar GD beslutet om nästa års verksamhetsplan. SCB har tagit fram en strategi 2020 med fyra konkreta mål som används som underlag för verksamhetsplanering. SCB ska under kommande år bl.a. arbeta för att dokumentationen uppnår EU standarden, se till att all officiell statistik finns i SSD (Sveriges statistiska databaser) och ta fram en strategi för SCB:s datainsamling. Den kanske viktigaste frågan för SCB under 2016 är arbetet för att minska svarsbortfallet. Postadress Besöksadress Telefon Fax Box , STOCKHOLM Karlavägen ÖREBRO Klostergatan E-post: scb@scb.se Organisationsnummer: Momsregnummer: SE

2 2(5) 3. Miljöräkenskaperna Kaisa Ben Daher, SCB, presenterade pågående aktiviteter inom miljöräkenskaperna hos SCB bl.a. kommande publiceringar och EUrapporteringar av statistik. Det pågår arbete med att utveckla ny statistik för regionala utsläpp av koldioxid per bransch och län samt kvartalsvis statistik för utsläpp per bransch. Med bidrag från EU grants för förbättringar av statistik om miljöskatter och miljösubventioner samt energiräkenskaper. Viveka Palm, SCB, informerade om pågående internationella aktiveter inom miljöräkenskaperna bl.a. PRINCE-projektet, NMR samarbetet och UNEP uppdraget inom FN:s nya hållbarhetsindiktorer. 4. Hur används miljöräkenskaperna Kaisa Ben Daher, presenterade rapporten Hur används miljöräkenskaperna. Den visar innehållet och formerna för publiceringen av den officiella statistiken samt några konkreta exempel på genomförda uppdrag inom olika användningsområden. Rapporten tar även upp planerade och efterfrågade utvecklingsområden både nationellt och internationellt; regional- och kvartalsstatistik för utsläpp, konsumtionens miljöpåverkan, markanvändning och biodiversitet, ekosystemtjänster etc. Rådet fick ett antal frågor att diskutera: Ser rådet några nya användningsområden hos er? Vilka statistikområden inom miljöräkenskaperna ser ni prioriteras? Vilka presentationsformer ser ni gärna mer? Vilka utsläpp efterfrågas per kvartal? Rådet efterfrågar statistik om hållbar konsumtion och klimatpåverkan samt kompletterande välfärdsmått. Man vill ha mer detaljerad regional statistik på kommunnivå. Markanvändning och biodiversitet lyftes också fram som viktiga områden att belysa. Naturvårdsverket önskar fortsatt samarbete med SCB när det gäller att ta fram konsumtionsbaserade utsläpp. NV anser även att SCB bör publicera dessa uppgifter tillsammans med en metodbeskrivning. När det gäller kvartalsvis statistik för utsläpp är det viktigt att den publiceringen inte krockar med NV:s. På rådets undran om med vilken eftersläpning den kvartalsvisa statistiken kommer att publiceras svarade SCB att ambitionen är att publiceringen ska kunna ske samtidigt med publiceringen av kvartalsvis BNP. Konjunkturinstitutet frågade angående NMR-projektet om nordiska miljöräkenskaper om något liknande arbete pågick även mer internationellt med flera länder inblandade. Konjunkturinstitutet anser att utvecklingsarbete kring konsumtionsbaserade utsläpp är viktigt för att öka tillförlitligheten i statistiken. Miljödepartementet (Helen Ågren) är intresserad statistik över av nationella klimatåtgärder branschvis. Hon vill även ha analys av effekterna av miljöskatter och subventioner samt hur olika styrmedel kompletterar varandra. Ett annat intressant område att utveckla är miljöteknik. Jorid Hammersland återkommer med kommentarer. Havs- och vattenmyndighetens idéer om utveckling av Miljöräkenskaperna

3 3(5) Idag finns rapportering av kostnader miljöskydd i miljöräkenskaperna. Det hade varit intressant att komplettera detta med ytterligare åtgärdskostnader tex för övergödningsåtgärder etc. Det är angeläget med en statistisk definition av vad vi inkluderar i marin turism. Detta är något som även andra EU-länder tittar på. Utveckling av havsmiljörelaterade miljöräkenskaper är av intresse för HaV. Inom ramen för arbetet med inledande bedömning inom havsmiljöförordningen, ska HaV göra en uppdatering av den statistik över havets ekonomi som togs fram i inledande bedömning Uppdatering ska göras vart 6:e år. För arbetet med havsmiljöförordningen och havsplaneringen är det också av intresse att dela upp den ekonomiska statistiken på Västerhavet, Egentliga östersjön och Bottniska viken. Om det går att göra till mindre kostnad kan det vara intressant. SCB uppmuntrade rådsmedlemmar att återkomma med skriftliga kommentarer om efterfrågade statistikområden. 5. Växtnäringsstatistiken Ylva Andrist Rangel, SCB, berättade om vad som är på gång inom ordinarie produktion och även inom övrig verksamhet för växtnäringsstatistik: Försäljning av mineralgödsel till jord- och trädgårdsbruk 2013/14, publicerad 23 april Odlingsåtgärder i jordbruket 2014, publicerad 25 juni Kväve- och fosforbalanser för svensk jordbruksmark och jordbrukssektor 2013, publicering 19 november Arbetsgruppen för växtnäringsstatistik kom i maj 2015 överens om att p g a kraftigt ökade kostnader för telefonintervjuer kommer periodiciteten i Gödselmedelsundersökningen (GU), Odlingsåtgärder och växtnäringsbalanser ändras till vart 3:e år (hittills vartannat år). SCB/SMED arbetar med ett utvecklingsprojekt där man undersöker möjligheten att samla in statistikuppgifter direkt från Jordbruksverkets administrativa register (Blockdatabasen) samt via filöverföring från lantbrukarnas växtodlingsprogram. Detta skulle innebära minskad uppgiftslämnarbörda för lantbrukarna samt minskade kostnader för SCB:s datainsamling och frigör därmed resurser till större urval i GU. Implementering av resultatet görs 2016 och även en konstruktion av webblösning för GU. Användarrådet undrade om SCB kan använda enbart lantbrukarnas administrativa uppgifter. Det krävs dock ett samtycke från lantbrukarna. En del gårdar kommer att lämna uppgifter via en kommande webblösning och en del smågårdar kommer man även i fortsättningen behöva kontakta via telefonintervjuer. 6. Arbete inom vattenförvaltningen Malin Willför, Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns Vattendistrikt, presenterade arbetet med samråd om vattenförvaltningen. Samrådet pågick mellan november 2014 och april Det fanns ett stort engagemang, ett 50-tal möten hölls med ca 2000 deltagare samt ca 900 inkomna yttranden. Några exempel på inkomna yttranden var: finansiering av åtgärder, omfattning på åtgärder, åtgärdstakt och önskemål om mer samverkan. Det fortsatta arbetet kommer bl.a. att omfatta justering av åtgärdslistan, omräkningar av åtgärder inom övergödning, omarbetade konsekvensanalys och större tillämpning av undantag. Beslut tas 22 december 2015.

4 4(5) Nästa omgång av samråd kommer att göras 2018 men arbetet påbörjas redan Bättre underlag behövs, en del data från SCB kan användas i arbetet. På Konjunkturinstitutets undran om vilka de största identifierade frågorna var, svarade Malin övergödning, enskilda avlopp, vattenkraft i norra Sverige och miljögifter. Om man inte klarar att följa direktiven kan man tvingas att betala EU-böter. 7. Runda runt bordet SMED Luftutsläpp som görs tillsammans med Naturvårdsverket rapporteras i november. Rapportering är mer komplett än tidigare, projekt har arbetat med att fylla luckor. Jordbruksverket Rapportering enligt nitratdirektivet är gjord, GU på SCB:s lantbruksenhet har använts som underlag. Rapport om karterad åkermark (vad innehåller den) är publicerad. Eventuellt ska kartan med i Geodatasamverkan. Naturvårdsverket Ny GD från Hav, Björn Risinger, tillträder 1 oktober. Ett seminarium om konsumtionens miljöpåverkan hålls 30 september. På seminariet medverkar förutom NV, även SCB och olika forskare. Förberedelser inför klimatförhandling i Paris i december. Hur hantera sekretessbelagt material från SCB på NV diskuteras. Konjunkturinstitutet Transportområdet kommer att vara i fokus i årets Miljörapport som publiceras 10 december. Det pågår modellutvecklingsarbete med ett försök att länka EMECmodellen till en energisystemmodell (Times Sweden). Dessutom ska flera på KI försöka lära sig EMEC-modellen Miljö- och energidepartementet Arbete med budgetfrågor pågår, satsningar på klimatsidan t.ex. förnybar energi, kollektivtrafik i landsbygd, cykelstrategier Investeringar i miljösektorn, vad får det för konsekvenser för finansiell stabilitet Gröna områden, friluftsliv, tätortsnära natur Finansdepartementet Utredningen om mått på livskvalitet kommer inom kort att skickas ut på remiss. HaV (via mail) GD Björn Risinger har blivit utsedd till GD för Naturvårdsverket från och med 1 oktober. Stf GD Ingemar Berglund går in som tf GD. HaV arbetar med vägledning till Vattenmyndigheterna om orimliga kostnader enligt vattendirektivet. Tanken är att myndigheterna ska väga kostnaden mot den nytta åtgärder ger.

5 5(5) SLU HaV finansierar nu en utvärdering som bl.a. ska analysera kostnadseffektiviteten i utvalda delar av 5 stora övergödningsprojekt med jordbrukskoppling HaV håller på att upprätta en projektkatalog över bidragsfinansierat arbete inom ramen för havs- och vattenmiljöanslaget(från år 2007) HaV finansierar tillsammans med Naturvårdsverket forskningsprojektet Values. Projektets mål är att utveckla en metod för att kartlägga och värdera ekosystemtjänster från livsmiljöer i havet, och kunna kvantifiera hur dessa ekosystemtjänster påverkas av mänskliga aktiviteter. Ett annat forskningsprojekt som HaV finansierar tillsammans med NV är Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på bidrag till livskvalitet HaV ser över den officiella statistiken över tillförsel av fosfor och kväve till kusten och planerar att redovisa statistiken uppdelat på de 5 vattendistrikten samt om möjligt att komplettera statistiken med statistik över flödesnormaliserade data. Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket har tagit fram en strategi, som ett första steg i arbetet med att prioritera vattenåtgärder för att minska jordbrukets fysiska påverkan. Arbete med Pollution Load Compilation 6 (PLC6) Justeras Stefan Nyström Kaisa Ben Daher