En handlingsplan för krisberedskap vid Rålambshov/Konradsbergsskolan 2017/2018

Transkript

1 2017/2018 Rålambshov/Konradsbergsskolans handlingsplan för kriser, katastrofer och akuta händelser Kriser Katastrofer - Akuta händelser

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 INLEDNING 3 TELEFONNUMMER VID AKUTÅTGÄRDER 4 RÅLAMBSHOVSSKOLANS KRISLEDNINGSGRUPP 5 ORGANISATIONSSTRUKTUR 6 AKUT KRISGRUPPSARBETE EN CHECKLISTA GÖRS 7 RELATIONER TILL MASSMEDIA Presskonferens och intervju 8 KRISHANTERING I SKOLAN 8 Emotionell första hjälpen till drabbade 9 KRISSITUATIONER 10 Bombhot i skolan 10 Brand i skolan 10 Gas 10 Våld och hot om våld 11 Våld mot personal 11 Obehöriga besök 11 SKOLANS ÅTGÄRDER VID: 11 DROGPÅVERKAN 11 SORG 12 Plötsligt dödsfall 12 Dödsfall vid sjukdom 12 OMHÄNDERTAGANDE VID OLYCKSFALL 13 Lättare olycksfall 13 Svårare olycksfall och akut sjukdom 13 L ABC FÖRSTA HJÄLPEN 14 L Lägesbedömning/Livsfarligt läge 14 A Andning 14 B Blödning 14 C Chock 14 SVÅRARE OLYCKSFALL OCH AKUT SJUKDOM 15 MEDVETSLÖSHET 15 Stabilt sidoläge 15 Fria luftvägar 16 Inblåsning mun-mot-mun 16 HRL 16 FRÄMMANDE FÖREMÅL I LUFTVÄGARNA 16 SVIMNING 16 KRAMPANFALL 17 ANAFYLAKTISK CHOCK 17 ASTMA 17 DIABETES 18 FÖRGIFTNING 18 HJÄRNSKAKNING 18 BLÖDNING 19 SKELETTSKADA 19 BRÄNNSKADA 19 KÖLDSKADA 20 SKELETTSKADA 20 EL-OLYCKSFALL 20 ÖGONSKADA 20 TANDSKADA 20 PRAKTISKA ÅTGÄRDER STRESSREAKTIONER (kopieringsunderlag) 22 KLASSRUMSSAMTAL AVLASTANDE SAMTAL 23 Information till samtalsledaren inför klassrumssamtal 23 Viktigt att tänka på för samtalsledaren (kopieringsunderlag) 24 Mall/planering för klassrumssamtal (kopieringsunderlag) 25 CHECKLISTA (kopieringsunderlag) 26 KARTA UTRYMNINGSPLAN Rålambshov 28 KARTA UTRYMNINGSPLAN Konradsberg 29 Kriser Katastrofer - Akuta händelser

3 INLEDNING Detta är en handlingsplan för kris-, katastrof- och akutsituationer på Rålambshov/Konradsbergsskolan Stockholm. Planen innehåller konkreta råd och anvisningar för hantering av de oväntade händelser som kan inträffa på en skola. Syftet med planen är att skapa en ram för hur skolan hanterar oväntade, plötsliga händelser. Den ska ge en trygghet både i akuta och lugna situationer. Det är viktigt att den läses av all personal med jämna mellanrum så att innehållet och handlingsalternativen är väl kända. Målet är att nöta in ett förhållningssätt om en oväntad händelse skulle inträffa. Det är brukligt att skilja på kris och katastrof. Med kris avses händelser som kan inträffa i vardagen på en skola såsom olyckor och motsättningar av olika slag. Katastrof anger att händelsen är omfattande och orsakar stort mänskligt lidande och där sedvanliga insatser inte räcker till. Vi har även valt att skriva om akuta sjukdomstillstånd i denna plan. Arbetet i akuta situationer och arbetet med revideringen av planen leds av Krisledningsgruppen. På sida 5 anges vilka som ingår i denna grupp. Se även Organisationsstruktur, sida 6. Det finns ett exemplar av krisberedskapsplanen hos rektor, skolkurator, skolsköterska, arbetslagsrummen, personalrummet och på skolans expedition. Dessutom finns handlingsplanen på skolans webbplats och under gemensamma dokument på datorn. Synpunkter på förbättringar av handlingsplanen lämnas till någon i Krisledningsgruppen. Rektor ansvarar för att handlingsplanen utvärderas och revideras varje läsår Gunilla Olsson Rektor Kriser Katastrofer - Akuta händelser

4 TELEFONNUMMER VID AKUTÅTGÄRDER SOS Alarm 112 Ambulans, Brandkår och Polis Polisens larmcentral Sjukvård Astrid Lindgrens barnsjukhus Solna Huddinge S:t Eriks Vårdcentral Fleminggatan 24 Kvartersakuten Serafen, Vårdcentral Hantverkargatan 2 D S:t Eriks ögonsjukhus Polhemsgatan 50 Folktandvården, akutmottagning Akuttandvården S:t Eriks sjukhus, Fleminggatan 48 Folktandvården, dagtid, Fridhemsplan Fleminggatan 47 Vårdguiden 1177 Giftinformationen akut 112, övrigt Övriga telefonnummer Socialtjänsten, Kungsholmen vxl Familjeenheten - mottagningen Socialjouren, ingripande utanför kontorstid Maria Ungdom, Missbruksrådgivning Finsensv. 1 BUP Kungsholmen, Akutmottagning S:t Göransgatan 106 BUP Akutmottagning helger, kvällar och nätter Sachsgatan 10, vid Södersjukhuset. Ungdomsmottagningen Norrtullsgatan 10 Västermalms församling Taxi Taxi Stockholm Taxi Kurir Arbetsmiljöverket Kriser Katastrofer - Akuta händelser

5 RÅLAMBSHOVSSKOLANS KRISLEDNINGSGRUPP Sammanträder i rektors rum. Sammankallande är rektor eller i ordning enligt nedan. Namn Tel. arbete Rektor Gunilla Olsson Bitr.rektor Jenny Johansson Bitr.rektor Eva Andersson Bitr.rektor Karin Cesar Skolintendent Ritva Olofsson Kurator Susanne Eklund Kurator Gulistan Kavak Vaktmästare Carl Palfelt Vaktmästare Robert Lindelöv Skolsekreterare Anna Hultberg Skolsköterska 7-9, CSIR Pirjo Luostarinen Skolsköterska 4-6, CSIK Åsa Bergström IT administratör Lennart Engstrand Vid eventuell kraftig brand eller bombhot träffas krisgruppen på skolgården eller i andra hand i Rålambshovsparken under Lilla Västerbron. Skolan meddelar stadsdelens växel och förvaltningsledning om så behövs. Tel resp Arbetslagsledare Tomas Lindmark CSIK Sara Nyström åk Marie Julin åk Sofia Book åk Kim Pettersson åk Kriser Katastrofer - Akuta händelser

6 ORGANISATIONSSTRUKTUR Ledning och operativ verksamhet: Rektor Gunilla Olsson och biträdande rektorer Jenny Johansson och Eva Andersson Kontakt med massmedia: Rektor Gunilla Olsson Rålambshov Vid brandlarm samlas följande ansvariga vid brandskåpet: Gunilla Olsson Rektor, Jenny Johansson Bitr.rektor, Eva Andersson Bitr.rektor, vaktmästare och korridoransvariga enligt nedan: Ida Paviljong Kurator B100 / C100 Jakob/Robert Matsalen Musik / Teknik Desirée B200 Ritva O Träslöjd / Idrott Lennart E B300 / B400 Ulf Aulan SYV C200 / C300 Anders CSIR D200 Återsamlas under Lilla Västerbron för att vänta på klartecken för att gå in. Anna Hultberg går till vaktmästeriet för utdelning av skyltar och klasslistor. Frånvaroregistreringen (om klar vid brandalarmet) på elever och lärare tas med till vaktmästeriet. Vaktmästare går till det ställe varifrån larmet gått. Vaktmästare ringer Bevakningstjänst, tel Vaktmästare ringer 112 för att kalla Brandkåren vid brand. Konradsberg och CSIK, S-huset Karin Cesar går till expeditionen för utdelning av skyltar och klasslistor. 1. Karin Cesar hämtar pärm som finns på expeditionen. 2. Maria Brandin går igenom plan 5 i A-huset 3. Ann-Marie Carlsson går igenom personalutrymmen och Ljushallen i A-huset 4. Pär Walldoff går igenom plan 300 och plan 400 i C-huset 5. Pilar Mainer Falcón och Richard Claughton går igenom slöjdsalar 6. Lina Baba Jan går igenom idrottssal och omklädningsrum 7. Fritidsklubben utrymmer Klubben vid aktivitet. 8. Personalen på CISIK utrymmer S-huset Återsamlas utanför matsalen för att vänta på klartecken för att gå in. Kriser Katastrofer - Akuta händelser

7 AKUT KRISGRUPPSARBETE REKTOR sammankallar krisledningsgruppen och leder krisarbetet. KRISGRUPPEN SAMLAS EN CHECKLISTA GÖRS En checklista finns som kopieringsunderlag på sidan VAD HAR HÄNT? SAKLIG INFORMATION FAKTA Krisledningsgruppen skapar sig en bild över vad som hänt, fakta. 2. VILKA ÄR DRABBADE? Krisledningsgruppen gör en lista över vilka som är drabbade, dvs på olika sätt berörda av det som hänt (elever, personal, föräldrar) Eventuella riskelever identifieras. 3. VAD SKA VI GÖRA? INSATSER Krisledningsgruppen planerar vilka insatser som ska göras. Personal information Personal avlastande samtal, debriefing Elever information Elever klassrumssamtal (avlastande samtal) Manifestation i skolan Bedömning av behov av extra resurser Personligt informationsbrev från rektor till skolans vårdnadshavare Planering av klassrumssamtal 4. VAD HAR VI GJORT? VAD KOMMER ATT SKE HÄRNÄST? Dessa frågor ställer sig krisledningsgruppen löpande, för att ha läget under kontroll, under hela tiden det akuta krisarbetet pågår. 5. MASSMEDIA Se nedan Relationer till massmedia. Kriser Katastrofer - Akuta händelser

8 RELATIONER MED MASSMEDIA 1. Om massmedia kontaktar skolan vid en krissituation hänvisas till rektor. 2. Vid rektors frånvaro skall biträdande rektor uttala sig eller den som fått delegation i dennes ställe. Intervju Intervju genomförs enbart av rektor eller biträdande rektor. Begär alltid besked om vad intervjun avser. Avböj att svara om inte helt klara fakta föreligger. Avstå från antaganden. Besvara aldrig frågor om upplevelser eller känslor utan återge enbart vad som faktiskt hänt. Det är viktigt att erkänna begångna fel. Behåll lugnet - undvik att bli provocerad. Var noga med att peka på vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av händelsen. Be att få kontrollera sakinnehållet innan intervjun publiceras. KRISHANTERING I SKOLAN Alla skolor drabbas någon gång av en plötslig och oväntad händelse när någon elev eller vuxen på skolan dör eller skadas allvarligt. Ibland berörs hela skolan av en krishändelse. Händelser kan inträffa på skoltid eller på elevernas fritid. Det kan vara stora olyckor med många inblandade. Vanligare är förstås att endast en eller ett par elever drabbas. En förälder kan bli svårt sjuk, ett syskon kan omkomma, en olycka kan inträffa eller en elev kan ta sitt liv. I en krissituation är det nödvändigt att snabbt skapa ordning. Därför ska skolorna ha en krisplan där det står hur personalen ska agera vid olika händelser. Krisgruppen ska också ha beredskap att möta de frågor och reaktioner som uppstår. VAD ÄR EN KRIS? En kris är en situation där våra tidigare erfarenheter och reaktionssätt inte är tillräckliga för att vi ska bemästra situationen. En krissituation Uppkommer plötsligt och oväntat Är en fara för liv och hälsa Riskerar materiella värden Riskerar ideologiska värden Utvecklar starka känslor hos de berörda Kriser Katastrofer - Akuta händelser

9 EMOTIONELL FÖRSTA HJÄLP TILL DRABBADE Ge och visa trygghet och säkerhet Acceptera de drabbades reaktioner Var lyhörd, lyssna och låt de drabbade prata utan att du själv kommenterar Ge saklig och äkta information Avsätt rejält med tid och välj noga ut plats för samtal Informera om vad som kommer att ske inom den närmsta framtiden Information Informationen ska vara korrekt och saklig Ge informationen tidigt Var taktfull Skydda mot ytterligare stress Skydda drabbade mot massmedia Skydda drabbade mot publik Skydda mot ytterligare starka intryck Håll om, håll tyst, håll ut. Kriser Katastrofer - Akuta händelser

10 KRISSITUATIONER BOMBHOT Vid telefonsamtal med bombhot försök att förlänga samtalet genom att ställa upprepade frågor. Försök avgöra åldern på rösten. Bedöm allvaret eller sannolikheten i hotet. Underrätta rektor. Utrym lokalerna om allvar bedöms föreligga, rektor gör bedömningen. Ring polisen, telefon 112 Mottagaren noterar skriftligt det hot som framförts samt dokumenterar handläggningen. Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag, inblandade personer). BRAND I SKOLAN När branden upptäcks: Varna övriga i närheten. Larma 112 Rädda de i omedelbar fara. Släck om möjligt elden, lämna annars lokalen. Följ utrymningsplanen som finns på varje våningsplan - bege dig omedelbart till uppsamlingsplatsen. Möt räddningstjänsten och visa vägen. Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag, inblandade personer). GAS Om gas upptäcks: Larma 112 Utrym utan att komma i kontakt med gasen. Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag, inblandade personer). Kriser Katastrofer - Akuta händelser

11 VÅLD OCH HOT OM VÅLD Elev: Våld, hot och slagsmål skall avvärjas. Försök tala personerna till rätta. Begär hjälp om det inte går att stoppa. Underrätta rektor. Kontakta skolsköterskan om skada uppstått. Mentorn underrättar vårdnadshavare. Kontakta de inblandades mentorer. Rektor bedömer om polisanmälan ska göras. Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag, inblandade personer). Personal: Våld, hot och slagsmål skall avvärjas. Försök tala personerna till rätta. Begär hjälp om det inte går att stoppa. Underrätta rektor. Våld och hot om våld ska polisanmälas. Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag, inblandade personer). OBEHÖRIGA BESÖK Obehöriga som saknar ärende på skolan ombeds lämna lokalerna. Gäller även massmedia. SKOLANS ÅTGÄRDER VID: DROGPÅVERKAN Elev: Kontakta rektor. Kontakta skolsköterska och/eller kurator. Kontakta mentor. Samtal med eleven (rektor och skolsköterska, kurator). Mentor kontaktar elevens vårdnadshavare. Besök på Maria Ungdom i samråd med elevens vårdnadshavare. Skolkurator gör anmälan till Socialtjänsten. Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag). Personal: Kontakta rektor. Kriser Katastrofer - Akuta händelser

12 SORG Plötsligt dödsfall Krisledningsgruppen sammankallas. Krisledningsgruppen/rektor: En checklista görs. Berörda på skolan samlas och informeras. Fördela arbetsuppgifterna. Kontakta anhöriga. Den sörjande familjens önskemål om vidare information respekteras. Minnesstund arrangeras. Kontakt med polisen vid behov. Massmediakontakt vid behov. Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag). Skolkurator: Akut psykosocial hjälp till drabbade. Stödsamtal. Skolsköterska: Akut medicinsk hjälp till drabbade. Medicinskt ledningsansvar tills ev läkare anländer. Stödsamtal. Dödsfall vid sjukdom Kontakta rektor. Rektor/mentor: Informera berörda på skolan. Kontakta anhöriga. Den sörjande familjens önskemål om vidare information respekteras. Skolkurator och skolsköterska: Finns tillgängliga som stöd. Insatser: Beroende på hur nära den avlidne stod eleverna, avsätts tid för att tala om dödsfallet i klassen. Rektor ansvarar för kondoleanser. Möjlighet för de elever och personal som önskar delta i begravningen i samråd med den sörjande familjen. Skolsköterska och skolkurator ansvarar för fortlöpande stöd och kontakt med berörda elever. Kriser Katastrofer - Akuta händelser

13 OMHÄNDERTAGANDE VID OLYCKSFALL Förbandsmaterial finns i skolsköterskans skåp samt i speciella förbandslådor och -väggar/tavlor. Lättare olycksfall Kontakta skolsköterskan på plats eller via telefon. Kontakta mentor. Ring vid behov närmaste vårdcentral eller vårdguiden för rådgivning För tel.nr se telefonlista sid 4 och 5 L-ABC - Första hjälpen se sid 18 Vid behov av sjukvård följer personal med. Överväg taxiresa om tillståndet kan försämras. Svårare olycksfall och akut sjukdom Kontakta skolsköterskan om hon finns på plats. Kontakta mentor Åk med taxi till närmaste akutsjukhus. Personal medföljer. Ta med namn och personuppgifter på den skadade. För rådgivning kan akutmottagning på närmaste akutsjukhus eller Vårdguiden kontaktas. Vid behov tillkallas ambulans och eventuell förstärkning. För tel.nr se telefonlista sid 4 och 5 Följ med till sjukhuset och stanna kvar tills anhörig anlänt. Se ytterligare instruktioner på sid L-ABC - Första hjälpen se sid 18 Informera Meddela rektor och/eller krisledningsgruppen vad som hänt. Kontakta Krisledningsgruppen kontaktar närmast anhörig. Larm av ambulans Slå 112 och tala om vad som hänt och vad du heter och varifrån du ringer. Lägg inte på luren direkt utan var beredd på frågor från larmoperatören. Taxi , Begär kvitto vid taxiresa. Svårare olycksfall ska anmälas till Arbetsmiljöverket (skyddsombud/skolledning). Kriser Katastrofer - Akuta händelser

14 L-ABC - FÖRSTA HJÄLPEN L - Lägesbedömning/Livsfarligt läge Ropa på hjälp ropa högt! Överblicka. Bedöm om risk finns för ytterligare skada (brand, gas, trafik eller annat). Varna andra. Hindra ytterligare skada genom att föra den eller de skadade ut ur riskzonen. Tillkalla hjälp. Ring 112. Ge första hjälpen. A - Andning Undersök först! Försök få kontakt genom att ropa högt och skaka försiktigt axlarna på den skadade. Se - Lyssna - Känn! En medvetslös reagerar inte och ser livlös ut - Följ hjärt- lungräddningsprogrammet (HLR)! B - Blödning Stanna en stor blödning genom högläge och fingertryck. Gör sedan ett tryckförband. Använd helst handskar! C - Chock Förebygg skadechock vid alla olycksfall genom vila, varsamhet och värme. Ge aldrig dryck! Kännetecken på skadechock: svag, snabb puls gråblek, kallsvett, fryser hastig, ytlig andning oro, matthet törst Kriser Katastrofer - Akuta händelser

15 SVÅRARE OLYCKSFALL OCH AKUT SJUKDOM INLEDNING Ibland inträffar svårare olycksfall och akut sjukdom bland elever och personal. När det händer är det viktigt att alla hjälps åt och tar ansvar för en sjuk eller skadad person innan annan hjälp har hunnit anlända. Följande råd är enkla och kortfattade. De bör ses som anvisningar om vad Du som medmänniska kan göra i en akut situation. Detta är alltså inte en uttömmande olycksfallsinstruktion. Vissa livräddande moment kan heller aldrig beskrivas i text utan måste övas. Sjukvårdsrådgivning, 1177 Vårdguiden, tel Vid mycket brådskande fall och akut svår sjukdom ring SOS-alarm 112, som bedömer behovet av ambulans. Här nedan beskrivs några olika skade- och sjukdomsfall som kan inträffa i skolan. MEDVETSLÖSHET Medvetandegraden kan sjunka successivt och utvecklas till medvetslöshet a) omtöckning, svarar med fördröjning på tilltal b) sover, kan väckas men somnar igen c) reagerar nätt och jämnt på nyp eller tilltal/rop d) medvetslöshet d.v.s är helt slapp och försvarslös och reagerar inte på ljud- och synintryck eller vid beröring. Medvetslöshet innebär att hjärnans funktioner är nedsatta. Detta kan bero på: a) direkt skada på hjärnan, t ex. hjärnskakning eller hjärnblödning b) syresatt blod når inte fram till hjärnan, t.ex. vid hjärtsvikt och andningshinder c) förgiftningstillstånd t.ex. alkohol, narkotika, lösningsmedel (sniffning) och mediciner d) medvetslöshet kan också bero på andra sjukdomstillstånd. 1. Stabilt sidoläge Om hjärtat slår och andningen verkar normal lägger man personen på sidan, något framåtlutad, lossar åtsittande kläder, lägger över en filt eller liknande för att hålla värmen och övervakar till ambulansen anländer. Försök aldrig att få en medvetslös eller omtöcknad person att dricka. Kriser Katastrofer - Akuta händelser

16 2. Fria luftvägar Om en person inte andas eller andas dåligt lägg honom/henne på rygg på ett fast underlag. Ta bort alla lösa föremål ur munnen, t.ex. tuggummi, uppkräkt mat o.s.v. Hos en person som ligger på rygg faller tungan lätt tillbaka och blockerar luftstrupen. Böj därför huvudet bakåt så mycket som möjligt, genom att lägga en hand på pannan och böja huvudet bakåt, 2 fingrar på benpartiet under hakan och lyft hakan uppåt. Tungan dras då framåt. Ibland kommer andningen i gång då andningshindret undanröjts på detta sätt. 3. Inblåsning mun-mot-mun Hjälper inte fria luftvägar måste man inleda mun-mot-mun-andning. Behåll fri luftväg. Håll för personens näsa, slut den egna munnen kring personens mun och blås lugnt in den egna utandningen. Kontrollera att bröstkorgen höjer sig. Andas in och upprepa proceduren i takt av andetag per minut tills hjälp anlänt. 4. HLR HLR-metoden (hjärt- och lungräddning) tillämpas av dem som med godkänt resultat genomgått Svenska HLR-rådets utbildning men i en akutsituation är det bättre att göra HLR för vuxna men med mindre kraft till ett barn än att inte göra något alls. Barn över 1 år, tryck ner bröstbenet till en tredjedel av bröstkorgens djup (4-5cm) Barn: 5 långsamma inandningar se efter livstecken, om inte fortsätt med 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar. Fortsätt 30+2 till hjälp kommer. Om du är ensam, gör 30+2, 3 gånger innan du ringer 112. FRÄMMANDE FÖREMÅL I LUFTVÄGARNA Matbit, tuggummi o.s.v. kan råka fastna i luftvägarna, vanligen vid stämbanden. Då uppstår en kramp kring det främmande föremålet. Krampen släpper efter någon minut, men under denna tid har personen blivit blå i ansiktet pga. andningshindret. Luta personen framåt och dunka kraftigt 5 ggr i ryggen mellan skulderbladen. Om föremålet inte lossnar görs buktryck. Lägg då dina armar bakifrån under personens armar, knyt ena handen och placera den strax ovanför personens navel. Fatta tag runt den knutna handen och tryck snabbt, 5 gånger, inåt-uppåt runt bröstkorgen. Antingen kommer det främmande föremålet ut igen eller också åker den ned i ena lungan, vilket ändå gör att personen börjar andas igen. Om andningsbesvären fortsätter skall personen snabbt föras till sjukhus. Om personen blir medvetslös - starta HLR! Om du är ensam, upprepa ryggslag och brösttryck 3 gånger innan du ringer 112. Åk alltid till sjukhus även om föremålet kommer upp. Om något hamnat i lungan kan det bli lunginflammation. SVIMNING Svimning beror vanligen på blodtrycksfall som uppkommer hos vissa personer när de stått upp en stund. Blodtillförseln till hjärnan minskar, personen blir blek, ibland kallsvettig och faller omkull. Oftast blir personen inte medvetslös men omtöcknad. När man intagit horisontalläge regleras blodtrycket snabbt och personen kvicknar till. Höj gärna fotändan något. Låt personen vila min. Om personen därefter känner sig bra behöver man inte göra något ytterligare. Om en viss omtöckning kvarstår bör personen skickas till sjukhus. Kriser Katastrofer - Akuta händelser

17 KRAMPANFALL Ett krampanfall medför vanligen medvetslöshet och ryckningar i kroppen. Oftast är anfallet självbegränsande och upphör inom några minuter. 1. Lägg personen på sidan och framåtlutad på plant underlag på sådant sätt att han inte skadas av sina ryckningar. 2. Lägg något mjukt under huvudet och lossa åtsittande kläder. Tag av glasögon 3. Placera aldrig något mellan tänderna. Det gör större skada än nytta. 4. Person som har sitt första anfall ska föras till sjukhus. Elev som redan tar medicin mot epilepsi förs till sjukhus först sedan man rådgjort med vårdnadshavare. Om anfallet pågår under längre tid än fem minuter, om anfallet upprepas eller om anfallet har skadat den drabbade, måste ambulans larmas ring 112. ANAFYLAKTISK CHOCK En anafylaktisk chock uppstår när vissa allergiker utsätts för en massiv exposition av det man är allergisk emot. Det kan t.ex. inträffa när en fiskallergiker äter fisk eller när en nötallergiker äter nötter. Det är sällan som en anafylaktisk chock inträffar i skolan men tillståndet är mycket allvarligt varför man måste känna till det. De första symtomen är klåda i handflator, fotsulor och svalg. Därefter kommer nässelfeber, ögonklåda, astma, illamående, kallsvett och i värsta fall medvetslöshet. Lägg personen med fötterna högt. Larma ambulans ring 112 Ge akt på andningen. Om andningen avtar som vid medvetslöshet, ge mun-mot-mun-andning. ASTMA Astma kan, men behöver inte vara allergiskt betingad. Vanliga allergen som kan framkalla ett astmaanfall är pollen, pälsdjur, damm, mögel, födoämnen. (Hos fiskallergiska personer kan det i vissa fall räcka med lukten av fisk för att ett astmaanfall skall framkallas). Förkylning och/eller ansträngning ökar alltid risken för astmaanfall. Det syns inte alltid att ett astmaanfall är på väg. Personen känner det mycket tidigare än någon annan ser det. Uppträd lugnt. Se till att eleven kan sitta i lugn och ro. Skydda henne/honom för nyfikna kamrater. Tänk på att det är mycket ångestladdat att inte få luft. Elever med känd astma har oftast läkemedel med sig i väskan eller i fickan hjälp eleven att ta sin medicin. Om anfallet inte släpper efter ett par inhalationer eller om det blir värre meddela föräldrarna och se till att eleven kommer till sjukhus. I svåra fall kan ambulans behövas - ring 112 Följ med eleven till sjukhus och invänta att någon anhörig kommer. Kriser Katastrofer - Akuta händelser

18 DIABETES En elev som behandlas för diabetes med insulin kan i vissa fall få en så kallad känning. Det beror på att blodsockret blivit för lågt. Eleven blir blek, kallsvettig, verkar okoncentrerad och orolig. Ge 1-2 tabletter druvsocker/20kg kroppsvikt eller något annat som snabbt höjer blodsockret t.ex. juice, söt saft min senare kan man ge en liten smörgås och ½ glas mjölk. Skicka aldrig hem en elev med känning utan tillsyn eftersom situationen kan förvärras och eleven kan bli medvetslös. Vid medvetslöshet får man inte försöka ge eleven mat eller vätska. Larma i stället ambulans - ring 112 FÖRGIFTNING Om eleven svalt lut, syra eller fotogen och andra petroleumprodukter måste man undvika kräkning. Om ett frätande ämne svalts är det viktigt att omedelbart skölja ur munnen och ge lite dryck. Ge om möjligt ett par matskedar grädde eller ett glas mjölk att dricka. Ring ambulans. Vid akuta förgiftningar kontakta larmcentralen- 112 och begär giftinformationen. Övriga frågor kontakta giftinformationen tel Om eleven är medvetslös handlar man enligt råden i avsnittet om medvetslöshet. Försök alltid få tag i det preparat eller ämne som eleven blivit förgiftad av och sänd med det till sjukhuset. HJÄRNSKAKNING Slag mot huvudet kan detta leda till hjärnskakning. Om personen blir medvetslös, kräks, får svår huvudvärk svår yrsel och dubbelseende skall personen föras till sjukhus. Om personen är medvetslös handlar man enligt råden i avsnittet om medvetslöshet. Om eleven endast klagar över lättare huvudvärk kan man avvakta och observera eleven någon timme. Man ska alltid informera vårdnadshavare om att eleven fått slag mot huvudet samt att informera vårdnadshavare/elev om att vid försämring t.ex. kräkningar uppsöka sjukhus samt att låta barnet vila. Hålla barnet under uppsikt det närmaste dygnet. Kriser Katastrofer - Akuta händelser

19 BLÖDNING Risk för blodsmitta finns alltid. Använd därför handskar vid all kontakt med blod. Den blödande kroppsdelen bör hållas högt, ovanför hjärtats nivå. Om blödningen är kraftig kan man trycka med ett finger mot det blödande kärlet eller lägga tryckförband om man har tillgång till det. Större sår bör om möjligt täckas med förband under transport till läkare Vid mycket stora blödningar minskar blodvolymen i kroppen så snabbt att chock kan uppstå. Personen blir blek, kallsvettig, pulsen blir snabb och andningen blir snabb och ytlig. Försök att stoppa blödningen på något sätt. Lägg personen ned på sidan något framåtlutad. Ge inte dryck. Larma ambulans - ring 112 Vid slag mot buken, t.ex. när man fått ett cykelstyre mot magen, kan ibland mjälten brista. Då uppstår en kraftig blödning i bukhålan och eleven kan snabbt bli medvetslös. Eleven måste då snarast komma till sjukhus. Larma ambulans - ring 112 Vid näsblod skall eleven sitta upp, andas genom munnen, klämma ihop näsans främre mjuka delar med tumme och pekfinger. Håll kvar detta yttre tryck under 5-10 min. Har näsblödningen inte upphört på denna tid kan man stoppa in en hårt rullad bomullstuss som doppats i matolja (så det blir lättare att få ut tussen) och trycka till om näsan i 10 minuter. Låt tussen sitta kvar ytterligare en halvtimme. Ta kontakt med sjukhus för vidare råd om blödningen inte slutar. SKELETTSKADA Vid benbrott ska man undvika att ändra läget av skadad kroppsdel. Misstänker man brott på ryggraden får man inte alls flytta på den skadade, då det finns risk för att ryggmärgsskada kan uppstå. Försök aldrig att lyfta en person som inte kan stå eller gå om det kan misstänkas att något ben är brutet. Om förflyttning är nödvändigt släpa personen med hjälp av en filt eller rock. Larma ambulans ring 112. Låt ambulanspersonalen ta ansvaret för hur förflyttning ska ske. BRÄNNSKADA Spola kallt vatten på skadan i 20 minuter. Vid mindre skador täck med förband. Vid större skador täck med förband och se till att personen kommer till sjukhus. Kriser Katastrofer - Akuta händelser

20 KÖLDSKADA Begränsade köldskador behandlar man bäst genom att värma den frusna kroppsdelen i kroppsvarmt vatten eller hålla om skadan med varma händer. Vid allmän förfrysning måste personen snabbt komma till sjukhus. Ge gärna varm dryck om personen är vid medvetande. Ring ev. ambulans. EL-OLYCKSFALL Försök få bort personen så snabbt som möjligt från strömkällan. I fuktiga utrymmen finns risk för att man själv kan bli elektriskt ledande. Om personen är medvetslös handlar man enligt råden i avsnittet om medvetslöshet. Om personen inte blivit medvetslös skall han ändå föras till sjukhus för undersökning. ÖGONSKADA Om eleven fått syra eller lut i ögat måste man skölja omedelbart med mycket vatten. Skölj ögat om möjligt med dusch eller spola rikligt med ögonflaska flera minuter! Ring larmcentralen under tiden ögat sköljs. Skicka eleven omedelbart till sjukhus, fortsätt skölja ögat under transporten till sjukhus. Om eleven fått slag mot ögat och klagar över dimsyn eller suddig syn, om ögat är ordentligt rött, eller om det skaver och värker och synen är avsevärt nedsatt ska eleven sändas till ögonjour. Om symtomen inte är så allvarliga ska man ändå informera vårdnadshavare om slaget mot ögat och uppmana dem att söka ögonjour vid försämring. Om eleven fått skräp i ögat som man på enkelt sätt inte kan få bort ska eleven sändas till ögonjour. Kontakta rådgivningen på S:t Eriks ögonsjukhus tel för att få medicinska råd och information om vart man ska vända sig. TANDSKADA Försök om det går att sätta tillbaka tanden på sin plats så fort som möjligt. Om tanden är nedsmutsad, kan man först suga bort smutsen eller spola av tanden några sekunder under rinnande vatten, innan man sätter tillbaka den. Håll tanden på sin plats med lätt fingertryck och kontakta därefter tandläkare. Observera att mjölktänder inte skall sättas tillbaka. Om det inte går att sätta tillbaka tanden kan man förvara den på något av följande sätt: i munnen, t.ex. mellan underkäksframtänderna och läppen, i fysiologisk koksaltlösning, i mjölk, som är ett bra förvaringsmedium om transporten till tandläkaren beräknas ta lång tid (mer än 1 timme). Observera att vanligt kranvatten är olämpligt som förvaringsmedel för tanden. Varje större våld mot munnen kan medföra tandskada och eleven ska undersökas av tandläkare. Kriser Katastrofer - Akuta händelser

21 PRAKTISKA ÅTGÄRDER A. Livshotande tillstånd 1. Handla omedelbart enligt ovanstående medicinska råd. 2. Tillkalla närmaste vuxna personer som hjälp. 3. Larma ambulans. Larmtelefon När ambulansen anlänt, överlåt omhändertagandet till ambulanspersonalen. Följ med transporten till sjukhus. 5. Meddela vårdnadshavare om situationen, om vart eleven förts och uppmana dem att genast bege sig dit. Stanna kvar på sjukhuset tills anhörig anlänt. 6. Meddela rektor. B. Inte livshotande tillstånd som bedöms behöva akut läkarvård, ambulanstransport bedöms nödvändig. 1. Handla enligt ovanstående medicinska råd. 2. Underrätta vårdnadshavare. 3. Beställ ambulans. 4. Meddela rektor. 5. Om anhörig inte hunnit anlända, följ med i ambulansen och stanna kvar på sjukhuset tills anhörig anlänt. C. Inte livshotande tillstånd, som bedöms behöva akut läkarvård, ambulanstransport bedöms inte nödvändig. 1. Handla enligt ovanstående medicinska råd. 2. Underrätta vårdnadshavare. 3. Om anhörig inte hunnit anlända skall vuxen följa med eleven till läkare. Begär taxikvitto, skololycksfallsförsäkringen täcker kostnaden. 4. Lämna inte eleven förrän anhörig tagit över ansvaret. 5. Meddela rektorsexpeditionen om någon från skolan följer med eleven. Kriser Katastrofer - Akuta händelser

22 STRESSREAKTIONER De vanligaste omedelbara reaktionerna: chock och misstro rädsla och protester apati och förlamning fortsättande av aktiviteter Kopieringsunderlag Dessa reaktioner innebär att eleven (liksom vuxna) håller sanningen en bit på avstånd det behövs lite tid för att riktigt orka ta in vad som hänt. De vanligaste efterreaktionerna: ångest och sårbarhet påträngande minnesbilder sömnsvårigheter sorg och saknad irritabilitet och vrede skuldkänslor, självförebråelser och skam svårigheter att koncentrera sig på skolarbetet kroppsliga symptom annorlunda reaktion i förhållande till kamrater (drar sig undan, aggressivt beteende) Ungdomar har vanligen många kortare perioder av sorg eller reaktioner på en krishändelse till skillnad från vuxna som har en längre sammanhängande period. Kriser Katastrofer - Akuta händelser

23 KLASSRUMSSAMTAL AVLASTANDE SAMTAL Erfarenheten visar att tidiga insatser i den naturliga miljön gör att de drabbade snabbare kan återgå till det normala, till att fungera som vanligt igen, efter en krisartad händelse. När man får möjlighet att prata igenom det som hänt i detalj och få tillgång till fakta om det inträffade, samt får berätta om sina egna tankar och känslor inför händelsen, påskyndas processen under krisens chock- och reaktionsfas och återgången till det normala blir snabbare. För att kunna genomföra ett sådant samtal så behöver samtalsledaren ha tillgång till följande information innan samtalet påbörjas: Information till samtalsledaren inför samtalet med klassen/ gruppen FAKTA Fakta om händelsen. Vad har hänt? Var? När? Hur? Fakta om drabbade. Vilka är drabbade? På vilket sätt? Vad har de fått för hjälp/omhändertagande? INFORMATION Praktisk information som kan lämnas till de aktuella eleverna (vad händer efter samtalet? nästa dag lektioner som vanligt?, m m) GENOMFÖRANDE Var, när, hur? lokal, datum, tid, vilka elever Uppföljande samtal? Kopieringsunderlag Kriser Katastrofer - Akuta händelser

24 Viktigt att tänka på för samtalsledaren Den eller de som samtalar med eleverna bör, om möjligt, vara kända för dem. Att ge ett lugnt och tryggt intryck är mycket viktigt. Om du känner att du inte klarar av det är det bättre att lämna över till någon annan vuxen. Normala reaktioner är; rädsla, ångest, ilska, vrede, skuldkänslor, sorg, koncentrations- och sömnsvårigheter Bekräfta de reaktioner som eleven visar (t ex, jag ser att du är ledsen, arg...) Tänk på att ungdomar reagerar mycket olika. Uppmuntra eleverna att lägga armen om någon som gråter. Uppmuntra eleverna att stötta varandra den närmaste tiden. Uppmuntra eleverna att prata hemma med sina föräldrar, kamrater. Uppmuntra till att skriva och rita de tankar och känslor som kommer upp. Uppmuntra eleverna att fortsätta med sina vardagliga bestyr och fritidssysselsättningar. De sörjer inte mindre för att de någon gång får tänka på annat! Försök att bedöma om det är någon elev som behöver mer hjälp. Ta i så fall kontakt med rektor, skolkurator eller skolsköterska som ser till att omyndig elevs vårdnadshavare kontaktas. Mall för avlastande samtal klassrumssamtal finns på nästa sida Kopieringsunderlag Kriser Katastrofer - Akuta händelser

25 MALL/ PLANERING KLASSRUMSSAMTAL AVLASTANDE SAMTAL Innan samtalet: Information om händelsen Anteckna fakta! I klassrummet: 1. Presentation av dig och varför du är där. 2. Informera om vad som hänt. Berätta för eleverna de fakta du känner till. Var mycket konkret, det sätter stopp för ryktesspridning. Om du inte kan svara på deras frågor, säg att du inte vet, spekulera inte. 3. Gå igenom de regler som gäller för samtalet och samvaron i gruppen. Ingen är tvingad att prata (men det är genom att prata som det så småningom kan kännas lättare). Det som sägs ska stanna inom gruppen. Betona rätten till egna känslor, åsikter och reaktioner. 4. Be eleverna berätta om hur de fick veta om händelsen: - När fick du höra om händelsen? - Var var du då? - Vad gjorde du då? - Vilken var din första tanke? - Hur tänkte du sedan? - Hur är det nu? 5. Manifestation/ symbolhandling beroende på händelsens art (t ex tända ett ljus, tyst minut) 6. Avsluta med att informera om vad som kommer att hända under resten av dagen: Program för resten av dagen Personal tillgängliga, var de finns Vad händer i morgon? Lektioner som vanligt? Gör upp planer för den närmsta tiden. Vad ska de göra när de kommer hem? På sin fritid? Uppmuntra till kreativa manifestationer för att uttrycka medkänsla med de drabbade. 7. Meddela tid för uppföljande samtal! (vid behov) Kopieringsunderlag (2 sidor) Kriser Katastrofer - Akuta händelser

26 CHECKLISTA Använd loggbok! VAD HAR HÄNT? SAKLIG INFORMATION FAKTA Skriv ner händelsen Plats Datum Klockslag Inblandade personer VILKA ÄR DRABBADE? Gör en förteckning över drabbade Elever Personal Vårdnadshavare Ev. riskelever Kriser Katastrofer - Akuta händelser

27 Överväg vad som behöver göras (se krisplanen) ange datum och ansvarig Kontakta polisen Polisanmälan Kontakta socialtjänsten Anmälan till socialtjänsten Anmälan arbetsmiljöverket VAD SKA VI GÖRA? INSATSER (ange var, när, hur, ansvarig) Personal information Personal avlastande samtal, debriefing Elever information Elever klassrumssamtal (avlastande samtal) Manifestation i skolan Personligt informationsbrev från rektor till skolans vårdnadshavare Planering av klassrumssamtal Bedömning av behov av extra resurser MASSMEDIA Skriftlig information om händelsen pressrelease VAD HAR VI GJORT? VAD KOMMER ATT SKE HÄRNÄST? Frågor som krisledningsgruppen ställer sig löpande Kriser Katastrofer - Akuta händelser

28 NÄR LARMET GÅR RÅLAMBSHOV Personal och elever 7-9, CSIR 1. Vuxna kontrollerar att alla elever följer med ut till uppsamlingsplatsen. Vid brand samlas alla i Rålambshovsparken under Lilla Västerbron. 2. Dörrar och fönster ska stängas där man befinner sig. Hissar används ej. 3. Varje mentor ansvarar för sin klass. Klasskylt med klasslista hämtas av mentor på vaktmästarexpeditionen. Övriga lärare går till vaktmästarexpeditionen för att få instruktioner från expeditionspersonalen för de klasser som saknar mentor. 4. Eleverna ställer sig under Lilla Västerbron klassvis i bokstavsordning enligt skissen nedan. 5. Lärare kontrollerar med hjälp av klasslistan att alla är med. Om elev saknas ringer mentorn vårdnadshavare. Avrapportera till krisgruppen vid Lilla Västerbron. Ansvarig personal håller skylten högt med gröna sidan vänd mot expeditionspersonalen / utrymningsledningen när du vet var alla elever är. Om inte röda sidan. Undervisande lärare för besökande skolor ansvarar för avprickning av sina elever 6. Skolmåltidspersonal hjälper till att utrymma matsalen. 7. Gäster och elever från andra skolor samlas enligt skissen nedan. 8. Eleverna går in årskursvis efter klarsignal från skolledningen. Kriser Katastrofer - Akuta händelser

29 NÄR LARMET GÅR PÅ KONRADSBERG Personal och elever 4-6, CSIK 1. Vuxna kontrollerar att alla elever följer med ut till uppsamlingsplatsen. Vid brand samlas alla framför matsalen. 2. Dörrar och fönster ska stängas där man befinner sig. Hissar används ej. 3. Varje mentor ansvarar för sin klass. Klasskylt med klasslista hämtas av mentor på expeditionen. Övriga lärare går till vaktmästarexpeditionen för att få instruktioner från expeditionspersonalen för de klasser som saknar mentor. 4. Eleverna ställer sig framför matsalen klassvis i bokstavsordning enligt skissen nedan. 5. Lärare kontrollerar med hjälp av klasslistan att alla är med. Om elev saknas ringer mentorn vårdnadshavare. Avrapportera till krisgruppen. Ansvarig personal håller skylten högt med gröna sidan vänd mot expeditionspersonalen / utrymningsledningen när du vet var alla elever är. Om inte röda sidan. Undervisande lärare för besökande skolor ansvarar för avprickning av sina elever 6. Gäster och elever från andra skolor samlas också på uppsamlingsplatsen. 7. Eleverna går in årskursvis efter klarsignal från skolledningen. Kriser Katastrofer - Akuta händelser