Rehabiliteringsansvaret

Transkript

1 En introduktion till Rehabiliteringsansvaret Näringslivets Hus, Göteborg den 6:e sept Banar väg för tjänsteföretagen

2 Sjukdomsbegreppet Varje onormalt kropps- eller själstillstånd som inte sammanhänger med den normala livsprocessen. Fysiologiska förändringar som hör ihop med normalt åldrande, havandeskap m.m. utgör inte sjukdom. Socialvårdskommitténs betänkande 1944

3 Psykiska diagnoser ökar snabbast Antalet startade sjukfall under 12 månadsperioder Övriga Psykisk Rörelse Skador Försäkringskassan Peje Bengtsson

4 35,0 Historisk variation i sjukskrivningarna 30,0 25,0 Kvinnor Samtliga Män 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Fritt efter Peje Bengtsson - Försäkringskassan 2016

5 Folkhälsans utveckling Andel i befolkningen som anger god eller dålig hälsa enligt egen uppskattning Procent god hälsa Män Kvinnor dålig hälsa Kvinnor Män 2016 Försäkringskassan Peje Bengtsson Källa: ULF, SCB

6 Arbetsmiljön stabil under 2000-talet? Antal sysselsatta med hög anspänning respektive aktiva jobb. År Procent Källa: Arbetsmiljöundersökningen Arbetsmiljön 2013 Arbetsmiljöverket Försäkringskassan Peje Bengtsson

7 Sjukmålet nått i privat sektor Antal sjukskrivningsdagar per sysselsatt år 2015 Kommunal Landsting Privat Statlig 14,3 12,7 8,5 10,1 Källa: Försäkringskassans rapport över sjukfrånvaron november 2016

8 Procent av ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro i privat sektor efter längd 5,0 4,5 4,0 21 dagar el mer 7-20 dagar 6 dagar el färre 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv 2016

9 Regelverket Rehabilitering regleras i Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöverkets föreskrift afs1994:1 om Arbetsanpassning och rehabilitering Socialförsäkringsbalken (sjukpenning, rehabiliteringskedjen, arbetsskada mm)

10 Rehabilitering i arbetsmiljölagen 3:2a Omfattar inte den direkta, operativa, behandlingen av individärenden. AG ska se till att ha en lämplig organisation för arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av uppgifter enligt AML och 30 kap. socialförsäkringsbalken

11 Portalparagrafen ( 2:1 AML, första delen ) Krav efter omständigheterna Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen. Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt hänseende.

12 Regelverket Rehabilitering i afs1994:01 Preciserar AML-krav på en rehaborganisation Mål Kontinuerligt undersöka behov Att rehab påbörjas så tidigt som möjligt Uppgiftsfördelning (delegation) vid behov Att samverkan möjliggörs med berörda Rutiner för drogmissbruk påpekas särskilt.

13 Plan för återgång i arbete Rehabkedjan förändrades den 1 juli kap 6 SFB Arbetsgivarnas får åter ansvar för att ha upprättat en plan, för återgång i arbete, senast vid dag 30. Om det kan antagas att arbetsförmågan är nedsatt under minst 60 dagar.

14 Plan för återgång (forts;2) 30 kap 6 SFB 1 juli 2018 Om arbetsgivaren har antagit att medarbetaren kommer tillbaka före dag 60 och det senare framgår att oförmågan till arbete kvarstår längre än 60 dagar, ska en plan omgående upprättas!

15 Plan för återgång (forts;3) 30 kap 6 SFB - 1 juli 2018 Om det klart framgår av hälsotillståndet att medarbetaren inte kan återgå i arbete behöver dock ingen plan upprättas. Om hälsotillståndet senare förbättras, skall dock en sådan plan omgående upprättas.

16 De som redan var sjuka den 1 juli 2018? För dem som insjuknat före den 1:a juli skall en plan för återgång i arbete vara upprättad senast den 30 september 2018 Lag om ändring i Socialförsäkringsbalken 2017:1306

17 30 kap SFB FK s Rehabiliteringsplan Formellt finns begreppet rehabiliteringsplan kvar och ska inte blandas ihop med kravet på arbetsgivaren om en plan för återgång ( 6). Det tillhör Försäkringskassans skyldigheter; att upprätta en rehabiliteringsplan i det fall en försäkrad kommer ifråga för rehabiliteringsersättning i en rehabiliteringsåtgärd.

18 30 kap 8-11 SFB är oförändrade avseende nedanstående Försäkringskassan ska samordna och utöva tillsyn. I samråd med den försäkrade se till att behov av rehabilitering klargörs. Försäkringskassan ska, om den försäkrade medger det, samverka med arbetsgivaren (?!).

19 Ändringar i förordning 2014:67 (1 juli 2018) Ekonomiskt bidrag till arbetsgivaren Försäkringskassans ekonomiska bidrag till AG om Arbetsplatsnära stöd ändras till; Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Det utgår med max 50% av konsultutgifterna för AG, dock max kr per ärende och år (maxtak per arbetsgivare och år).

20 110 kap 55 SFB är oförändrad avseende nedanstående Försäkringskassan får dra in sjukpenning eller sätta ned den, om den sjukskrivne underlåter att styrka sin nedsättning genom läkarintyg inom föreskriven tid. Almega gör därför en analog tolkning att arbetsgivaren på motsvarande sätt har ett bemyndigande under arbetsgivarperioden, dag 1-14, att avgöra skäligheten för sjukfrånvaro och eventuellt hålla inne sjuklön.

21 SFB författningskommentarer Den enskildes ansvar Den försäkrade skall lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga dennes behov av rehabilitering och efter bästa förmåga aktivt medverka i sin rehabilitering. Om detta inte är möjligt, måste undantagsvis utredning och planering ändå genomföras utan den försäkrade. Om denne vägrar, trots att återgång i arbete kan ske om man medverkar i en rehabiliteringsåtgärd, kan ersättning dras in.

22 Vid sjukskrivning Uppmärksamhet på arbetsförmågan. Sjukskrivning gäller för det som ej kan utföras - i övrigt till arbetsgivarens förfogande. Heltidssjukskrivning måste motiveras. Granska läkarintyg kritiskt. Begär vid behov ett andra utlåtande av arbetsmedicinsk expertis, t.ex. företagshälsovården.

23 Fk s arbetsförmågebedömning DFA-kedjan i sjukintyget Diagnos (kan ej AG kräva) Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning (konsekvens) Observera även att; Socialstyrelsens försäkringsmedicinska riktlinjer inte godkänner långa sjukskrivningstider. I allmänhet ska de hållas kort under ett par tre veckor så att kontakt med läkare upprätthålls. Fk = Försäkringskassan

24 Försäkringskassan om läkarintygets legitimitet för sjuklön Läkarintyget är ett underlag och ger inte den anställde automatiskt rätt till sjuklön och är till för att arbetsgivaren ska kunna bedöma om den anställde har rätt till sjuklön. Läkaren beskriver hur det medicinska tillståndet påverkar förmågan att arbeta. Det ska tydligt framgå vilka uppgifter som den anställde inte klarar av att utföra på grund av sjukdom.

25 Försäkringskassan om ofullständiga läkarintyg Om läkarintyget inte innehåller tillräckliga uppgifter för att bedöma om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom behöver du som är arbetsgivare inte acceptera läkarintyget. Det är den anställde som ska styrka att arbetsförmågan är nedsatt. Om du inte kan bedöma detta med hjälp av läkarintyget får den anställde ta kontakt med sin läkare för att få läkarintyget kompletterat.

26 Socialstyrelsen om läkarintyg från första sjukdagen Landstingen och regionerna gör olika tolkningar av deras skyldighet att utfärda sjukintyg från första sjukdagen. Det finns inga oklarheter, intygen ska lämnas, det är patientdatalagen som gäller. Lisa van Duin, jurist på Socialstyrelsen, i en intervju med Lag&Avtal

27 Sjukskrivning över 14 dagar Ansökan om sjukpenning hos FK Ett läkarintyg eller sjukintyg är ingen frisedel att vara frånvarande, främst en ställd diagnos. Sällan en bedömning av arbetsförmåga. Om så, oftast utifrån patientens bedömning. Även för Försäkringskassan är det en bedömningsfråga som inte är självklar då det handlar om en ansökan om sjukpenning. Obs! 70% som en gång varit sjukskrivna >14 dagar kommer att bli ett ärende igen hos FK.

28 Försäkringskassans roll Utövar tillsyn, betonar mer myndighetsrollen, samverkar med AG, landsting, Soc, AF, fack Fk ansvarar för rehabplan för rehabåtgärd där rehabiliteringsersättning(peng) ska utgå. Arbetet utgår bl.a. från AGs plan, Fk begär ev försäkringsmedicinsk utredning av landstinget Landstingen tar över skyldigheten att utföra försäkringsmedicinska utredningar, ansvarar för hur och vem. Utförs på Fk s begäran.

29 Tidiga signaler på ohälsa Avvikelser från det normala: beteende, arbetsresultat, förmåga att fokusera, attityd, humör, sociala kontakter, mm. Arbetsgivaren har ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering oavsett bakgrund till skadan ( fritid / jobb? ). Agera endast på information som du fått på arbetsplatsen eller i jobbet!

30 Att upptäcka tidiga signaler Vardagskontakt dvs se medarbetaren Frånvarouppföljning: 3ggr / 6mån, (6/12) Medarbetarsamtal ( balans i livet ) Ta tjuren vid hornen vänta inte! är det något i arbetet som bidrar till, är det något jag kan göra för dig Lyssna, ställ frågor, inte diagnos!

31 Regelverket Förebyggande sjukpenning Förhöjd sjukdomsrisk som kan leda till nedsatt arbetsförmåga. Medicinsk behandling eller rehabilitering. Ordinerad av läkare och godkännas av Fk. Kan även initieras av Försäkringskassan. Ingen karensdag, Sjukpenning från första behandlingsdagen.

32 Rehabkedjan Sjukrollen utvecklas snabbt Se över frånvarorutiner och dokumentation. Omgående dialog om besvär inte är av Övergående natur. Undersök gemensamt alternativ till sjukskrivning. Proffsstöd, t.ex. från företagshälsovården för 1) orienterande rehabiliteringssamtal. 2) arbetsförmågebedömning.

33 Rehabilitering - två olika Medicinsk / terapeutisk - behandlande Till exempel allmänläkare, psykolog, fysioterapeut (tidigare benämnd sjukgymnast). Gör en: Funktionsbedömning. Arbetslivsinriktad Företagsläkare, beteendevetare, ergonom. Gör en: Arbetsförmågebedömning (matchning), d v s anpassning av arbete till individ till arbete.

34 Rehabilitering i AML Skyddsombud & fackligt ombud Skyddsombudet Har en roll med rätt att ställa krav enligt arbetsmiljölagen, dvs ha synpunkter på en fungerande verksamhet. Har ingen roll eller mandat att ställa krav utifrån socialförsäkringsbalken (individärenden). Kan (ska) vara ombud om enskild ber om det.

35 Rehabilitering i AML Skyddsombud & fackligt ombud Facket Har ingen rätt, tillskillnad från skyddsombud, att ställa krav enligt arbetsmiljölagen. Har ingen roll eller mandat i rehabiliteringen vad gäller anpassning av arbete/arbetsplats. Kan ha en roll vid omplacering när det är en betydande förändring som kräver t.ex. MBLförhandling enligt Medbestämmandelagen.

36 Anpassning/omplacering arbetsinnehåll /-organisation Kan kräva viss omorganisation. omfördelning av uppgifter. Ej skäligt tillskapa ej behövda arbetsuppgifter kräva omfördelning av arbetsuppgifter som innebär ökade risker för ohälsa för övriga.

37 Sjukdom är saklig grund när Rehabiliteringsansvaret fullgjorts. OBS! Aktuell rehabiliteringsutredning! Arbetsanpassning prövats. Omplacering prövats. Trots det är nedsättningen stadigvarande och så väsentlig att arbetstagaren inte kan utföra arbete av betydelse för arbetsgivaren. Sjukdom = personliga skäl.

38 Talar till At s nackdel Är en säkerhetsrisk Negativ sjukdomsprognos Vidtagits stödåtgärder utan framgång Utför dåligt, lite eller inget arbete Orsakar planerings- eller samarbetsproblem. Källa: Annamaria Westregård

39 Möjliga (klassiska) misstag Arbetsgivaren har inte gjort - Omplaceringsutredningen tillräckligt noga! - Arbetsförmågeutredningen tillräckligt noga! Har arbetsgivaren varit kontinuerligt aktiv? AT har inte deltagit i planerad rehabilitering AG s ansvar fullgjort uppsägning Källa: Annamaria Westregård

40 Rehabfilosofi Enbent man rider, enarmad går i vall, döv man duger till drabbning - blott lik är till intet gagn Ur Havamal

41 Bra web-adresser afa.se alna.se av.se (arbetsskadeförsäkring) (alkohol- och drogrehabilitering) (Arbetsmiljöverket) arbetsmiljoforskning.se (info på samlad forskningsportal) arbetsmiljoupplysningen.se forsakringskassan.se prevent.se (utbildnings- och stödmaterial, t.ex. checklistor) sverigesforetagshalsor.se (hitta Fhv, rehabtjänster mm)