SALUTOGENES SOM GRUND FÖR HÄLSOFRÄMJANDE

Transkript

1 SALUTOGENES SOM GRUND FÖR HÄLSOFRÄMJANDE Föreläsning september 2017, Blekinge kompetenscentrum Monica Eriksson PhD, Docent i hälsofrämjande Föreståndare Centrum för Salutogenes Institutionen för hälsovetenskap Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se

2 DISPOSITION TEORI Hälsa som begrepp Positionera Salutogenes inom folkhälsa och hälsofrämjande Sambandet mellan Salutogenes och hälsofrämjande Salutogenes bakgrund, teori, nyckelbegrepp FORSKNING Glimtar från aktuell forskning PRAKTIK Tillämpning i praktiken några exempel Arbetsmiljöundersökningen ARK

3 (free access) Kontakta

4 HÄLSA SOM BEGREPP

5 ATT DEFINIERA HÄLSA är svårt ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och social välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning (WHO, 1946) Avsaknad av sjukdom eller välbefinnande Holistiskt eller atomistiskt perspektiv Individen eller kollektivet Lekmans eller professionellas perspektiv Subjektiv eller objektiv tolkning

6 EKOLOGISK LICERACY SOCIAL HÄLSA HEALTH LITERACY MILJÖ HÄLSA SEXUELL HÄLSA MENTAL HÄLSA HÄLSA FYSISK HÄLSA WELLBEING SPIRITUELL HÄLSA EMOTIONAL WELLBEING SPIRITUAL WELLBEING FITNESS WELLNESS

7 PERSPEKTIV PÅ HÄLSA Filosofiskt Medicinskt Socialt Kulturellt Existentiellt Hälsa Folkhälsa S A L U T O G E N E S Behandla sjukdom Upplysa om hälsa Skydda hälsa Förebygga ohälsa Främja hälsa Sociologiskt Källa: Eriksson M. (Red.) (2015) Salutogenes om hälsans ursprung. Från forskning till praktisk tillämpning. Stockholm: Liber.

8 Familj Individ Mikro Sammanhang Vänner Skola Bostad Arbete Samhälle Meso Sammanhang Grannskap Kultur Service/ välfärdstjänster Sammanhang Exo Lagstiftning Samhällsekonomi Historia Synergi Sammanhang Makro Hälsofrämjande arbete utifrån ett ekologiskt perspektiv. Bearbetad efter Tillgren, Ringsberg & Olander, 2014, sid. 31.

9 ATT FRÄMJA HÄLSA

10

11 Att främja hälsa är den process som gör det möjligt för människor att öka kontrollen över hälsans bestämningsfaktorer och förbättra sin hälsa genom att leva ett aktivt och produktivt liv. WHO, 1986

12 HÄLSOPROMOTION SOM MULTIDISCIPLINÄRT KUNSKAPSOMRÅDE Folkhälsovetenskap hälsa på befolkningsnivå Sociologi människan i ett sammanhang, sociala bestämningsfaktorer Arbetsvetenskap hälsa i arbetslivet Psykologi individuella egenskaper betonas Fysiologi arv, genetik, hälsobeteende Medicin rehabilitering och återhämtning från sjukdom Socialvetenskap sociala bestämningsfaktorer för hälsa Vårdvetenskap patient, miljö, hälsa och vårdande i fokus Hälsovetenskap hälsa i fokus Pedagogik kunskapsgenerering och lärande kring hälsa

13 VÄGLEDANDE PRINCIPER (ENL. ROOTMAN, 2001) Empowerment Möjliggöra för individer och lokalsamhället att få mer mak över personliga, socioekonomiska och miljörelaterade faktorer som påverkar hälsan Deltagande Den som är berörd involveras i alla steg i planering, implementering och utvärdering Holistisk syn Hälsa ska ses som en helhet och en utveckling av fysisk, mental, social och andlig hälsa ska eftersträvas Jämlikhet i hälsa Berör och vägleds av jämlikhet och social rättvisa Intersektoriell Hållbarhet Fler strategier Relevanta sektorer och verksamhetsområden ska involveras och samverkar Förändringar hos individer och i samhället ska vara varaktiga och kunna fungera även när inledande stödinsatser upphört Olika ansatser används i kombination, policyutveckling, organisatoriska förändringar, lagstiftning, utbildning, kommunikation m.m.

14 Ottawa Charter och Bangkok Charter (WHO 1986/2005) STRATEGIER HUR? MÅL VAD? Möjliggöra Förmedla Tala för/om hälsa Investera i hälsa Samarbeta kring hälsa Jämlikhet i hälsa Att främja hälsa är en process

15 30 år senare världen har förändrats Globalisering Urbanisering Individualisering Virtuell samhörighet Kommersialisering Demografin

16

17

18 Rätten till allmänt åtnjutande av mänskliga rättigheter 2. Rätten till likabehandling och icke-diskriminering 3. Rätten till erkännande inför lagen 4. Rätten till liv 5. Rätten till personlig säkerhet 6. Rätten till privatliv 7. Rätten att inte utsättas för godtyckligt frihetsberövande 8. Rätten till en rättvis rättegång 9. Rätten till human behandling i häkte 10. Rätten att inte utsättas för tortyr och grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning 11. Rätten att skyddas mot alla former av utnyttjande av, försäljning av och handel med människor 12. Rätten till arbete 13. Rätten till social trygghet och till andra sociala skyddsåtgärder 14. Rätten till en tillräcklig levnadsstandard 15. Rätten till en lämplig bostad 16. Rätten till utbildning 17. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa 18. Skydd mot medicinskt utnyttjande 19. Rätten till yttrandefrihet och åsiktsfrihet

19 Att främja livet... VAD är den process som gör det möjligt för individer, grupper och samhällen att öka kontrollen över och förbättra sin fysiska, mentala, sociala och andliga hälsa. HUR uppnås genom att skapa miljöer och samhällen som karaktäriseras av tydliga strukturer där människor känner delaktighet och där de kan identifiera sina interna och externa resurser. VARFÖR Miljöer, där de kan nyttja dessa resurser om och om igen med målsättningen att förverkliga sina ambitioner och tillfredsställa sina behov, uppleva och uppnå meningsfullhet i livet och slutligen förändra eller anpassa sig till sin miljö på ett hälsofrämjande sätt. Eriksson M, Lindström B. J Epidemiol Community Health 2007;61(11):

20 SALUTOGENES

21 Källa: Eriksson M. (Red.) (2015) Salutogenes om hälsans ursprung. Från forskning till praktisk tillämpning. Stockholm: Liber.

22 Aaron Antonovskys son Avishai utanför barndomshemmet i Jerusalem. Foto: Monica Eriksson, april 2013 Aaron Antonovsky

23 Källa: Eriksson M. (Red.) (2015) Salutogenes om hälsans ursprung. Från forskning till praktisk tillämpning. Stockholm: Liber.

24

25 Grund för utveckling av en stark Kasam Individens känslor Nära relationer / socialt stöd Meningsfull sysselsättning Existentiella temata God barndom/uppväxt, balans mellan under/överstimulering Delaktighet i gemensamma beslut (empowerment) Uppleva struktur och sammanhang Vård- och omsorg (nursing care)

26 Är KASAM någonting enbart hos individen? Nej! KASAM är inte en personlig egenskap man har eller inte har. Det är heller inte ett tillstånd man befinner sig i. KASAM är en livsorientering, ett sätt att se på livet, som utvecklas över hela livscykeln. Det går att stärka KASAM genom olika åtgärder och insatser. Kan tillämpas på olika nivåer individ, grupp (t.ex. familjer), organisation (t.ex. arbetsplatser) och samhället

27 Källa: Eriksson, M. (2015). Salutogenes från teori till praktisk tillämpning. Liber.

28 ONTOLOGI (Läran om hur verkligheten uppfattas och ser ut) Antonovsky, A. (1993). Complexity, conflict, chaos, coherence, coercion and civility. Social Science & Medicine, 37(8): Källa: Eriksson M. (Red.) (2015) Salutogenes Om hälsans ursprung. Från forskning till tillämpning. Stockholm: Liber.

29 KÄNSLA AV SAMMANHANG (SOC) BEGRIPLIGHET HANTERBARHET MENINGSFULLHET m.fl. Att kunna skapa strukturer av kaos gör att vi kan förstå, vi kan sätta in oss själva i ett sammanhang. Det vi förstår blir något lättare att hantera. Vi har förmåga att använda oss av resurser inom oss själva och utanför oss för att hantera stressen. Vi behöver också ha en uttalad vilja och ett engagemang att lösa de svårigheter som orsakar stressen. Det måste vara så betydelsefullt för oss att det är värt att satsa energi på. Källa: Antonovsky A. (2005) Hälsans Mysterium. Natur och Kultur, Stockholm.

30 Kap. 12. Eriksson & Mittelmark (2016). The Sense of Coherence and Its Measurement, sid. 97.

31 Per hösten 2016 har SOC/KASAM formuläret använts på 49 olika språk i 48 olika länder världen runt. Kap. 12. Eriksson & Mittelmark (2016). The Sense of Coherence and Its Measurement, sid. 97.

32 Att mäta SOC SOC-29 och SOC-13 (Antonovsky, 1987) - original SOC-3 (Lundberg, 1994, m.fl) SOC-28 (Kuuppelomäki, 2003) modifierade former Barnskalan av SOC (CSOC) (Margalit & Efrati, 1996; Idan & Margalit, 2014) Familjeskalan av SOC (FSOC) (Antonovsky & Sourani, 1988; Sagy & Antonovsky, 1992; Sagy, 2008) Anpassat för arbetsplatser The Work-SoC Questionnaire (Vogt, Jenny & Bauer, 2013). Anpassat för samhällsnivå, SOCC (Sense of Community Coherence) (Braun-Lewensohn & Sagy, 2011)

33 Obs! Notera att användning av SOC-formuläret är förenat med copyright. Copyright till Dr. Avishai Antonovsky. Formuläret får användas enbart för forskningsändamål, inte för kliniskt bruk eller för diagnostisering. Han har gett fullmakt att utfärda tillstånd till: Monica Eriksson, Högskolan Väst The SOC scales including translations from English to other languages are copyrighted and their use is generally free for academic, non-commercial purposes. The questionnaire is intended for research purposes only, and may not be used for diagnostic or clinical purposes. By "diagnostic or clinical" it is meant that the SOC score cannot be the basis of any kind of physical, mental, cognitive, social or emotional diagnosis, assessment or treatment of the respondent, and cannot direct therapeutic or medical decisions of any kind. The scales may not be distributed in printed electronic form without explicit permission from the copyright holder (Avishai Antnovosky). Permission to republish the scale is required, i.e. in various forms of theses.

34 The Sense of Coherence and its Measurement 1 2 year 0.2 points SOC-13 Virtanen and Koivisto (2001) 1 2 year 0.8 points SOC-13 Bergman, Årestedt, Fridlund, Karlsson, and Malm (2012) 1 3 year 14.2 points SOC-28 Kuuppelomäki and Utriainen (2003) 1 3 year 0.1 points SOC-13 Honkinen et al. (2008) 1 5 year 1.6 points SOC-13 Volanen, Suominen, Lahelma, Koskenvuo, and Silventoinen (2007) 1 5 year 1.8 points SOC-13 Bergman et al. (2012) 1 5 year 3.6 points SOC-13 Lövheim, Graneheim, Jonsén, Strandberg, and Lundman (2013) 1 9 year -0.1 points SOC-13 Luutonen et al. (2011) 1 10 year 2.7 points SOC-13 Kalimo, Pahkin, Mutanen, and Toppinen-Tanner (2013) 1 12 year 0.3 points SOC-29 Holmberg and Thelin (2010) 1 13 year 0.4 points SOC-13 Hakanen et al. (2007) Kap. 12. Eriksson & Mittelmark (2016). The Sense of Coherence and Its Measurement, sid. 97.

35 Barnskalan CSOC (Margalit & Efrati, 1996; Idan & Margalit, 2014) Barnformuläret, Children s Sense of Coherence Scale, består av 16 frågor plus 3 utfyllnadsfrågor (eng. distracters) Svarsalternativen följer en semantisk skala från 1 till 4, där 4 anger den högsta graden av känsla av sammanhang Utvecklat för barn från 7 års ålder. Använts mest i forskargruppen i Israel men också i Sverige Vissa svårigheter att förstå frågorna i olika kulturer, har modifierats (Nagy, 2004) Många studier använder istället SOC-13 formuläret som validerats på barn ner till 12-års ålder

36 Familjeskalan FSOC (Antonovsky & Sourani, 1988; Sagy & Antonovsky, 1992; Sagy, 2008) Det finns även två varianter av familjeformuläret, FSOC, det ursprungliga med 26 frågor och en kortare variant med 12 frågor (Antonovsky & Sourani, 1988; Sagy & Antonovsky, 1992; Sagy, 2008). Svarsalternativen för familjer följer en semantisk skala från 1-7, där 7 anger den högsta graden av känsla av sammanhang. Frågorna är desamma som i originalformuläret men anpassade till en familjekontext. Några olika sätt att beräkna familjens känsla av sammanhang.

37 Generella motståndsresurser mot stress Materiella pengar, boende Biologiska/mentala självkänsla, intelligens Emotionella kontakt med inre känslor, sociala relationer Fysiska arv, sund livsorientering, hälsobeteende Existentiella tro, religion, mening i livet Meningsfulla aktiviteter Specifika motståndsresurser - kontextbundna

38

39 SALUTOGENES OCH HÄLSOFRÄMJANDE Hälsans bestämningsfaktorer Arena, kontext, sammanhang Begriplighet MR Meningsfullhet Livslång process Livslångt lärande Aktivt & produktivt liv (Ett gott liv, livskvalitet Generella Motståndsresurser Hanterbarhet Livserfarenheter

40

41 AXPLOCK UR AKTUELL FORSKNING

42 En stark känsla av sammanhang Eriksson M är relaterat till upplevd god hälsa oberoende av ålder och kön reducerar stress och kan predicera god hälsa främjar i synnerhet mental hälsa tillika med individens livskvalitet och välbefinnande skyddar mot ångest, depression, utbrändhet och känslor av hopplöshet

43 En stark känsla av sammanhang Eriksson M påverkar åldrandet positivt gör att äldre personer kan återskapa sammanhang och reducera stress (Wiesmann & Hannich, 2008) har betydelse för vårdtidens längd (Larsson, Johansson & Hamrin, 1995) är en hälsoresurs för anhörigvårdare (Andrén & Elmståhl, 2008) samvarierar starkt med resursfaktorer som optimism, härdighet, kontroll, hopp och coping

44

45 Källa: Mjøsund et al. 2015

46

47

48 Under granskning i Health Promotion International, citera inte! REORIENTING NORWEGIAN HEALTHCARE SERVICES: LISTENING TO PATIENTS CRAVING FOR LEARNING Nina Helen Mjösund, Monica Eriksson, Geir Arild Espnes, Hege Forbech Vinje Understanding my history AN APPETITE FOR LEARNING Acquire and apply personalized knowledge and skills about health and disorder Knowledge for a better daily life and more wellbeing FINDINGS Putting knowledge into practice Learning together the group impact

49 RESULTAT Caregivinghood som består av flera domäner, bl.a. anhörigdomänen som innebär - Att vara någon som är betydelsefull sett ur mitt eget perspektiv - Vara välsignad med en anhörig som samarbetar

50 SOC & GENETIK Semantik Salutogen salutogenic INTE salutogenetiskt salutogenetic (Antonovsky, 1979 & 1987) MEN Finns det en salutogen gen? Forskning visar på samband mellan genetik och SOC (Hansson et al. 2008; Silventoinen et al. 2014)

51 SOC & Livsstil Ju starkare SOC desto hälsosammare beteende En person med stark SOC dricker mindre alkohol, röker mindre, använder i lägre grad droger En person med stark SOC motionerar oftare En person med stark SOC gör sundare kostval Swan et al. Global Health Promotion 2016; Tilles-Tirkkonen et al. Nutriens 2015; Ray, Suominen, Roos J Epidemiol Community Health 2009, Andersen S, Bergh H, Baigi A, Fridlund B, et al. Public Health 2006;120: ; von Ah D, Ebert S, Ngamvitroj A, et al. Tobacco Induced Diseases 2005;3(1):27-40; Hassmén P, Koivula N, Uutela A. Prev Med 2000;30:17-25; Lindmark U, Stegmayr B, Nilsson B, et al. Nutr J 2005;4(9):doi: / ; Myrin B, Lagerström M. Scand J Caring Sci 2006;20:

52 Den nya föreskriften AFS 2015:4 Innehåll och tolkning Organisatorisk och social arbetsmiljö Ökat fokus på organisatoriska frågor - Kopplingen mellan organisatoriska frågor, arbetsmiljö och hälsa helhetssyn - Exempelvis frågor kring ledning och styrning och balansen mellan krav och resurser Lyfter fram tre områden - Arbetsbelastning (primärt en organisatorisk och individrelaterad fråga) - Arbetstider (primärt en organisationsfråga) - Kränkande särbehandling (primärt en social fråga relationsfråga) Ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön - Målen skall syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa - Ge medarbetarna möjligheter att medverka i arbetet att ta fram dessa mål - delaktighet Källa: Jan Winroth, Högskolan Väst, 2017

53 Tankar kring AIL Arbets-Integrerat Lärande Kontext: Arbete / Verksamhet Integrerat: Nya erfarenheter och nya teoretiska kunskaper kopplas till / integreras i arbetet Lärande: En aktiv process som leder till förändring i mitt sätt att tänka, reagera och agera Teoribaserad - Reflektion - kunskap Lärande Integration KOMPETENS VERKSAMHET / ARBETE NY KOMPETENS Integration Erfarenhetsbaserad - Reflektion - Lärande kunskap Källa: Jan Winroth, Högskolan Väst, 2017.

54 Att förstå vad som menas med organisatorisk och social arbetsmiljö Att kunna omsätta detta till systematisk hälso- och arbetsmiljöarbete Reflektion TANKE Teoribaserad kunskap KOMPETENS HANDLING Erfarenhetsbaserad kunskap Reflektion Organisationsteori Gruppsykologi Hälsoteori Teori om förändring och lärande Källa: Jan Winroth, Högskolan Väst, 2017.

55 DEN SALUTOGENA DIALOGEN FRÄMJAR HÄLSA Omvårdnadspersonal God atmosfär är en förutsättning för en hälsofrämjande dialog Begriplighet Familjen Förstå och ha respekt för olika kunskap och livserfarenheter såsom lika värdefulla Allt man kan förstå går bättre att hantera Hanterbarhet Dialogen bör präglas av ömsesidig respekt för varandras kunskap och erfarenheter (Konventionen MR, Barnkonventionen, Etik och Humanism) Meningsfullhet Förstå och ha respekt för olika kunskap och livserfarenheter såsom lika värdefulla Salutogenes ett kunskapsområde, förhållningssätt, arbetssätt och lärande

56 ARK-HV BESTÅR AV FaktaARK I som beskriver organisationsstrukturen (3 nivåer föreslås) KIWEST (Knowledge Intensive Work Environment Survey Target) frågor om hälsa och ohälsa, deltagande, feedback, ledarskap, medarbetarskap m.m. (salutogen och patogen ansats) FaktaARK II som beskriver åtgärder för att förbättra arbetsmiljön inklusive uppföljning.

57 Förslag till reflektion och diskussion Det goda samhället - Etiska frågeställningar inom hälsopromotivt arbete: Hur skall jag arbeta? Hur kommer jag dit? Vad behövs? Hur skapar jag en egen grund för mitt förhållningssätt i hälsofrämjande arbete? Identifiera era egna hälsoresurser på individnivå, på gruppnivå, på organisationsnivå: Hur har vår utveckling sett ut? Bara avveckling? Hur har vi klarat tidigare förändringar? Vilka resurser nyttjade vi då? Vad är styrkan hos oss som arbetsplats? Vad vill vi upprätthålla och förbättra? Vad vill vi förändra? För vem? Salutogent förhållningssätt och arbetssätt: Vad är det? Kan man se det i praktiken? Hur skiljer det sig från annat hälsoarbete? Knappa resurser - kostar det mer att arbeta salutogent?

58 Tack och lycka till med ert fortsatta arbete!