Dans och Yoga för psykisk hälsa och minskad smärta
|
|
|
- Barbro Pernilla Jansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anna Duberg Dans och Yoga för psykisk hälsa och minskad smärta Två exempel på interventionsforskning för barn och unga
2 Anna Duberg Anna Duberg Dansprojektet Dans för flickor år med stressrelaterad psykisk ohälsa Just in TIME Dans & yoga för flickor 9-13 år med magsmärta
3 Anna Duberg Stärka skyddsfaktorer för hälsa och minska stressrelaterade besvär Genom regelbunden rörelseglädje konkurrera ut negativa tankar Fokusskifte!
4 Anna Duberg Universitetssjukvårdens Forskningscentrum, Region Örebro Län Institutionen för Hälsovetenskaper, Örebro Universitet Psykiatri Barn och Unga vuxna, Region Örebro Län Social Impact Lab, Örebro Universitet Enterprise AB
5
6 The way you feel you move The way you move you feel Anna Duberg Bild: Alfvén, Gösta, Barn & psykosoma9k: i teori och klinik, 1. uppl., Norstedts akademiska förlag, Stockholm, 2006
7 Dansprojektet Treårig randomiserad kontrollerad interventionsstudie som riktade sig till flickor år med stressrelaterad psykisk ohälsa. Anna Duberg
8 Dansprojektet Huvudhandledare: Prof. Margareta Möller. Bihandledare: M.Dr. Helena Sunvisson, M.Dr. Lars Hagberg
9 Anna Duberg
10 Anna Duberg
11 Somatiska besvär 11,13 och 15 år Anna Duberg HUVUDVÄRK 11 år 13 år 15 år Flickor 32 % 45 % 51 % Pojkar 25 % 28 % 28 %
12 Psykiska besvär 11,13 och 15 år Anna Duberg NEDSTÄMD 11 år 13 år 15 år Flickor 28 % 48 % 61 % Pojkar 19 % 22 % 27 %
13 Hiltunen, L Lagom perfekt: Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar Tjejer ger fler beskrivningar av underordnade positioner än killar. (497 studiedeltagare) Anna Duberg anpassning och undertryckande av egna behov för att leva upp till ett ideal om social status anpassning till kamrat- grupperingarnas normer för att bli inkluderad och accepterad förväntningar om att vara duktig och prestera i skolan förtryckande kropps- och smalhetsideal (jmfr objektifieringsteorin)
14 Anna Duberg Inifrånperspektiv
15 2013;43(3): Anna Duberg
16 Rörelseglädje = Hälsovinster Anna Duberg Regelbu ndet Intresse Hälsovinster
17 Dansprojektet Treårig randomiserad kontrollerad interventionsstudie som riktade sig till flickor år med stressrelaterad psykisk ohälsa. Anna Duberg Foto: Magnus Westerborn
18 Studiens syfte Utforma en intervention med dans och utvärdera om den är effektiv & kostnadseffektiv i att förbättra hälsa och livskvalitet. Anna Duberg Foto: Kicki Nilsson ICON
19 Rekrytering via elevhälsan (162p) Två ggr/v i två terminer Anna Duberg Inga krav på förkunskap Olika teman Inga uppvisningar
20 Målgrupp: flickor år med återkommande Anna Duberg stress oro nedstämdhet ont i huvudet ont i magen ont i nacke / rygg / skuldra trötthet / sömnbesvär flickor som frekvent besöker elevhälsan
21 Centrala aspekter Dansprojektet & Just in TIME Fokus på gemenskap och rörelseglädje Anna Duberg Kravlös, prestationsfri atmosfär (kom som du är) Kreativitet Resursfokus Öka kroppskännedom och inifrånperspektiv Teorigrund för inre motivation: Self-Determination Theory* social tillhörighet medbestämmande/frivillighet Kompetens Pulshöjning *= Ryan RM, Deci EL. Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. Am Psychol. 2000; 55(1)
22 Anna Duberg Kravlöshet Gemenskap Resurser Rörelseglädje
23 Dansprojektet Självtillit ( embodied selftrust that opens new doors ) Anna Duberg Tillit till sitt eget värde i en gruppgemenskap Tillit till sin förmåga att vara fysiskt aktiv i gruppverksamhet Tillit till sin förmåga att vara i kroppen utan att bedöma den Tillit till att tankemönster kan förändras Tillit till sin förmåga att själv kunna påverka sitt mående & känna glädje
24 Anna Duberg All youth with depressive symptoms may benefit from treatments and interventions to promote positive mood, reduce negative emotions, and strengthen interpersonal relationships in their everyday lives.
25 Anna Duberg Det känns som att man svettades ut den där gamla skiten som man kommer med från skolan eller vad det är - och så öppnas det en helt ny människa inom en. Jag vet inte vad det är men så känner jag iallafall.
26 Anna Duberg Resultat God följsamhet. 81% av 59= fullföljde (jmfr 54% BGDP), 67% = hög närvaro 91,5% i dansgruppen upplevde interventionen som positiv
27 Anna Duberg Signifikant skillnad mellan grupperna gällande ökad självskattad hälsa efter avslutad intervention.
28 Anna Duberg
29 Anna Duberg
30 Anna Duberg
31 Anna Duberg
32 Sign. skillnad mellan grupperna gällande minskade somatiska (p=0,021) symtom samt minskad konsumtion av smärtlindrande medicin (p=0,020) efter avslutad intervention. Andel (%) som minskade somatiska symtom efter avslutad intervention (12 m.) 60 Anna Duberg dans kontroll 10 0 medicin huvudvärk magvärk yrsel trötthet axelvärk ryggvärk
33 Sign. skillnad mellan grupperna gällande emotionella symtom (p=0,023) efter avslutad intervention. Andel (%) som minskade emotionella symtom efter avslutad intervention (12 m.) 70 Anna Duberg dans kontroll 10 0 stress nervositet oro nedstämdhet irritation maktlöshet
34 Anna Duberg QOL 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 Intervention Control Kostnadseffektiv insats beroende på: 1. billig insats 2. minskat antal skolsköterskebesök (dans minskade 54 %, kontroll 25 %) 0,02 3. vinster i livskvalitet (p =.04) räknat i QALY (vinst = 0.1). 0-0,02 Baseline 4 month 8 month 12 month 20 month Mätningar
35 Anna Duberg För det, ja, för i hela samhället är ju så att det är liksom betyg eller poäng eller liksom typ och då är det så skönt att komma till dansen för då kan man liksom släppa allting annat och liksom bara vara där. Utan att hålla på och prestera någonting eller så. Det är jättebra.
36 Anna Duberg
37 Man blir sprudlande. Man blir full av liv liksom! Anna Duberg Bäst är att komma till dansen och bara få vara sig själv. I vanliga fall har man alltid en roll - men i dans får man vara den man är inombords. När jag dansar är det som att - här är jag. Här står jag med mina fötter och får göra vad jag vill.
38 Just in TIME Interventionsstudie med dans och yoga för flickor 9-13 år med återkommande buksmärta Anna Duberg
39 Anna Duberg Kroppsliga symtom oberoende av depression och andra problem i tonåren kunde förutse psykisk sjukdom. Detta samband var speciellt tydligt för magsmärta.
40 Just in TIME Design/Urval Randomiserad kontrollerad parallellgruppsstudie. Anna Duberg Deltagare rekryteras via: 1. Barnkliniken/barnmottagningarna i Örebro och Västerås; via register och nybesök (utskick till ca 250 flickor) 2. Öppenvården via besök hos elevhälsans medicinska enhet och primärvårdens samtalsmottagning. 3. Övriga intresserade flickor som uppfyller inklusionskriterierna men som aldrig utretts inom vården.
41 Datainsamling Anna Duberg Smärtdagbok (2 ggr/dag i en vecka vid baseline, 4, 8, 12 och 24 månader) Frågeformulär (till barn och vårdnadshavare, baseline, 4, 8, 12 och 24 månader) Bl a Children somatization inventory (CSI-24), Child-S, sömn etc Fysiska tester Kortisol (baseline, 4 och 8 mån) Faeces / Tarmflora (baseline och 8 mån) Accelerometer (baseline och efter 12 månader) Intervjuer (direkt efter intervention med urval av barn och föräldrar i interventionsgrupp)
42 Anna Duberg Primär frågeställning Har den upplevda buksmärtan sänkts genom en 8 månaders intervention med regelbunden dans och yoga hos flickor med återkommande buksmärta, mätt direkt efter interventionen jämfört med kontrollgruppen? Det primära resultatet är andelen flickor i varje grupp som sänkt sin maxsmärta mätt med Faces Pain Scale (FPS-r).
43 Just in TIME Anna Duberg Tillit till sin förmåga att vara aktiv trots magsmärta Tillit till andra i gruppen, våga vara nära Tillit till sin förmåga att själv kunna påverka sitt mående Tillit till sitt eget värde i en gruppgemenskap Tillit till självläkning
44 Anna Duberg Creative Art (dance, music, art, drama) Positive impact on perceived stress and stress management (81% / 37 studies; significant reduction) Therapeutic mechanisms Pleasure (hedonism), Play, Non-verbal communication, Creation, Aesthetic
45 Fokusskifte Anna Duberg Tankar --- Kropp Utifrånperspektiv --- Inifrånperspektiv Värdera, bedöma --- Uppleva En smärtande kroppsdel --- Helkroppsupplevelse
46 Anna Duberg DO MORE OF WHAT MAKES YOU HAPPY
47
48 Tack!
49 Anna Duberg
Fysisk aktivitet som insats vid psykisk ohälsa
Fysisk aktivitet som insats vid psykisk ohälsa Anna Duberg anna.duberg@oru.se Med. Dr., Forskningshandledare, Universitetssjukvårdens Forskningscentrum, Region Örebro Län Institutionen för Hälsovetenskap
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att
Dansa utan krav EN METOD FÖR UNGAS HÄLSA
Dansa utan krav EN METOD FÖR UNGAS HÄLSA 2 Antalet tonårstjejer som upplever nedstämdhet, oro och kroppsliga besvär växer. Därför vill Region Stockholm bjuda in till ett länsövergripande samarbete med
Dansmetoden. Med dansen som verktyg
Dansmetoden Med dansen som verktyg Det här är Dansmetoden Kroppen ska var en källa till glädje! Det är utgångspunkten för Dansmetoden, som är en forskningsbaserad metod för att främja psykisk hälsa hos
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap
vårdvetenskap- tvärvetenskap Långvarig stress ökar risken för depression Depression kan innebära: nedstämdhet minskat intresse och glädje motorisk oro eller hämning brist på energi extrem trötthet känsla
Det här är. Dans utan Krav. Med dansen som verktyg Uppsalamodellen
Det här är Dans utan Krav Med dansen som verktyg Uppsalamodellen Bakgrund och Inledning Kroppen ska vara en källa till glädje! Dans utan Krav är en metod riktad mot målgruppen tjejer 13 18 år med lättare
Välkomna! Ungas psykiska hälsa
Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt
Sammanställning baserad på 49 besvarade enkäter från deltagare i Dansa utan krav! Jönköpings län. Utvärderingen besvarades anonymt.
Sammanställning baserad på 49 besvarade enkäter från deltagare i Dansa utan krav! Jönköpings län. Utvärderingen besvarades anonymt. Dansa utan krav! har pågått i Jönköpings län sedan våren 2014. Grupper
Slutrapport dansprojekt Askersund - främja livskvalitet och hälsa för unga flickor genom dans
Slutrapport dansprojekt Askersund - främja livskvalitet och hälsa för unga flickor genom dans Projekt i samverkan mellan Askersunds kommun, Sydnärke folkhälsoteam samt Örebro läns idrottsförbund Sammanfattning
Dansar för hälsa och självförtroende
Dansar för hälsa och självförtroende Dans för Hälsa är en evidensbaserad intervention riktad till tonårsflickor med lätt psykisk ohälsa. I Örebro har verksamheten funnits i fem år och visar goda resultat.
Redovisning av Ett kulturprojekt för att främja unga flickors psykiska hälsa i Askersund
Redovisning av Ett kulturprojekt för att främja unga flickors psykiska hälsa i Askersund Jag ser fram emot detta. Tack Allting, för det är jätteroligt och lärarna är jättesnälla. Jag tycker det är bra
Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa
Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa Välkomna http://plus.rjl.se/barndialogen Dansa utan krav https://www.1177.se/jonkopings-lan/fakta-och-rad/behandlingar/dans-for-unga-tjejer/
Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!
Fjärilseffekten Socioekonomisk analys av Dansa utan krav! För vem lönar det sig att göra en tidig insats för tjejer med psykosomatiska symptom? Vad blir konsekvensen om vi låter bli? Utmaning Den psykiska
DISA Din Inre Styrka Aktiveras
Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva
Rusta barn och unga för livet - Presentation av SAM-projektet. Linda Moestam 072-212 39 81
Rusta barn och unga för livet - Presentation av SAM-projektet Vad vi vill göra under projekttiden: Främja psykisk hälsa hos unga 0-20 år Pilotprojekt hösten 2014 sommaren 2017 Boden, Haparanda och Björknäsgymnasiet
Lagom perfekt Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar
Lagom perfekt Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar Linda Hiltunen Sociolog, Linnéuniversitetet Kontaktuppgifter: E-post: linda.hiltunen@lnu.se Telefon: 073-846 29 56 Presentationsstruktur
POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO
Tjänsteskrivelse 2013-04-29 KFN 2013.0046 Handläggare: Per Sjöberg Dansprojekt Sammanfattning Dansprojektet har rönt stor uppmärksamhet när projektet presenterades nyligen i Örebro. Projektets syfte är
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM
Dansa Pausa. Folkhälsonämnden
Tjänsteskrivelse 1 (6) 2015-10-27 FHN 2013.0055 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Dansa Pausa Sammanfattning Folkhälsonämnden och Kultur- och föreningsnämnden har ett gemensamt intresse av att
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,
Dans för tonårsflickor med psykisk ohälsa
FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se SAMMANFATTNING Forskning visar att den psykiska ohälsan hos ungdomar har ökat markant de senaste decennierna. Flickor är betydligt
Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar
Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar Linda Hiltunen Fil. Dr. Sociologi, Linnéuniversitet Kontaktuppgifter: E-post: linda.hiltunen@lnu.se Presentationsstruktur 1. Kort bakgrund till
GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI
GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI En modell för att möta unga med psykisk ohälsa Maria Strömbäck Med dr, specialist fysioterapeut i mental hälsa Skapa rum Ung femininitet, kroppslighet och psykisk
Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan
Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare
När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS
När livet känns fel Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS Forskningsnätverket Umeå SHY och Flickforsk! Nordic Network for Girlhood
Barn och stress en interventionsstudie 2005-2006
Barn och stress en interventionsstudie 2005-2006 Projektgrupp Annika Lagerstrand - Sjukgymnast Lena Backstig Folkhälsosekreterare Håkan Steiring Folkhälsosekreterare Marian Jansson Skolläkare Ulla Rydå
Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention
Bättre vård för patienter med ickekardiell bröstsmärta -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention ICKE-KARDIELL BRÖSTSMÄRTA Definition: Smärta som
Man måste vila emellanåt
Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin
Burnout in parents of chronically ill children
Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?
Hur mår barn och unga i HELSINGBORG? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i 16 Maria Fridh och Mathias Grahn, Samhällsanalys, Region Folkhälsorapportering i Region Folkhälsorapport Barn och Föräldrar
Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog
Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog Dagens agenda Vad är stress? Vad är stressrelaterad ohälsa? Varningssignaler på ohälsosam stress Vad kan jag göra? Vad är stress? Hur använder du ordet stress? Vad är
Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor
Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna
Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren
Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och
Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa
Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa Kunskapsstöd för dig som är tonåring eller ung vuxen www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2018 Fysioterapeuterna Omslagsbild: Vera Berggren Wiklund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
7 maj. Inledningstalare: Per Kornhall. Moderator: Föreläsare: Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! Charlotte Naversten.
7 maj Inledningstalare: Per Kornhall FilDr, Oberoende skolexpert Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! Det är mycket prat om krisen i skolan. Med vad handlar det om egentligen och varför är skolan så
Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun
Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de
ÅNGEST. Definitioner & Fakta:
INLEDNING Ordet hälsa; det första vi kommer att tänka på är att vara frisk, fri från sjukdomar. Men inte psykiska sjukdomar, utan endast fysiska. Cancer, förkylningar, lunginflammation, körtelfeber osv.
LUPP 2013. Kungsbacka kommun. Hälsa
LUPP 2013 Kungsbacka kommun Hälsa Hälsa och ohälsa Kungsbacka En dörr in Föräldrar emellan Dansintervention Främjande vs förebyggande Dricks det mycket? Psykisk ohälsa Paradoxer Verksamheter Reflektioner
De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Depressioner hos barn
Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas
Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014
Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen 16 maj 2014 Vårdgivarguiden http://www.vardgivarguiden.se/far Stöd till vårdgivare www.viss.nu Information till allmänheten www.1177.se Affischer och broschyrer
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Movements- ett dansprojekt
KRISTINEHAMNS FOLKHÖGSKOLA, KPS KLARÄLVDALENS FOLKHÖGSKOLA Movements- ett dansprojekt Hösten 2014 och våren 2015 Slutrapport och utvärdering Innehåll Inledning 2 Syfte 3 Projektets aktiviteter och resultat
Liv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Det är viktigt att röra på sig när man har cancer
Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?
Vad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv
Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Katrin Häggström Westberg Leg. Sjuksköterska i psykiatri Doktorand Hälsa och Livsstil, Högskolan i Halmstad Att vara ung!!! 75 % av all psykisk sjukdom
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län
Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län Ungdomar och unga vuxna Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC, Institutionen för Hälsa och Medicin, Örebro Universitet Uppföljningsstrateg, Utvecklingsenheten,
Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Om Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund
Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland
ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm
ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB
Falls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera
Hälsoutskottets motion
Ungdomsparlamentet Hälsoutskottets motion Hur ska Stockholms kommun arbeta för att förebygga psykisk ohälsa bland unga? Begrepp Psykisk ohälsa: Är en samlande betäckning för både mindre allvarliga problem
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa
Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet
Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR
TMR en social investering Ht 2015-2017 Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR 1 Syfte: Skapat möjlighet att genomföra tidiga insatser med syftet att minska utanförskap.
Dansa utan krav! - intervention för unga tjejer med psykosomatiska symptom. - Fjärilseffekten-
Dansa utan krav! - intervention för unga tjejer med psykosomatiska symptom - Fjärilseffekten- Socioekonomisk rapport Författare: Paula Bergman, Ida-Klara Johansson, Atanas Petkovski Årtal: 2017 0 Författare:
Mediyoga i palliativ vård
Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016
ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och
Strukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående
Hur mår unga idag? Perspektiv: Sverige i världen Sverige Örnsköldsvik Strukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående Världens Lycka
Om mig. Metod och resultat
Om mig Metod och resultat 2014-2018 Program 13.15 Välkomna 13.20-13.55 Om mig-resultat 2014-2018 Emma Hjälte, Region Östergötland. 13.55-14.10 Värgårdsskolans arbete med resultat från Om mig Tobias Siverholm,
HÄLSOFRÅGOR I 8:AN Inför hälsobesöket hos skolsköterskan
HÄLSOFRÅGOR I 8:AN Inför hälsobesöket hos skolsköterskan Här nedan finns frågor att svara på som rör skolmiljö, din hälsa och din livsstil. Om det är någon fråga du inte förstår, kan du vänta med att besvara
Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg
Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin
Hälsoutskottets motion
Ungdomsparlamentet Hälsoutskottets motion Hur ska Stockholms kommun arbeta för att förebygga psykisk ohälsa bland unga? Begrepp Psykisk ohälsa: Är en samlande betäckning för både mindre allvarliga problem
Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18
Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/.
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare
Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa
Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,
Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Lite info om hälsa & livsstil
Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,
Hur mår barn och unga i Skåne?
Hur mår barn och unga i Skåne? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016 Birgit Modén: Samhällsanalys, Region Skåne Folkhälsorapportering i Region Skåne Folkhälsorapport Barn och Föräldrar
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Stöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
PREVENTIVA INSATSER OCH UTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER
PREVENTIVA INSATSER OCH UTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER Annemi Skerfving FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa/karolinska Institutet annemi.skerfving@ki.se Beardslees familjeintervention 5-6 samtal
Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden
Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer
Innehåll Mötets öppnande Val av justerare 11 Föregående protokoll 4 12 Lägesredogörelse 2018/ Information från länsstyrelsens
Innehåll Mötets öppnande Val av justerare 11 Föregående protokoll 4 12 Lägesredogörelse 2018/1163 5 13 Information från länsstyrelsens 2018/1163 6 brottsförebyggande koordinator 14 Information från säkerhetssamordnare
Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom
Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Helhetssyn: Påverkar
Kultur för hälsa och vård
Kultur för hälsa och vård Med utgångspunkt i ett hälsoperspektiv kan vi stärka det friska som finns hos alla, oberoende av ålder eller funktionsnedsättning. Kultur är ett verktyg för detta! Utvecklings
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö
Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre
Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet
Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,
Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP
Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive