7 maj. Inledningstalare: Per Kornhall. Moderator: Föreläsare: Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! Charlotte Naversten.

Transkript

1 7 maj Inledningstalare: Per Kornhall FilDr, Oberoende skolexpert Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! Det är mycket prat om krisen i skolan. Med vad handlar det om egentligen och varför är skolan så viktig? Per Kornhall kommer att lägga en grund kring varför varje barns upplevelse av skolan är så viktig - för det enskilda barnet och för oss alla. Moderator: Charlotte Naversten Har arbetat med PR och kommunikation i många år och är särskilt specialiserad inom digitala medier. Föreläsare: Anna Duberg Doktorand, Reg Fysioterapeut Dans - en resursstärkande insats för att förebygga och behandla psykisk ohälsa Dansprojektet är en forskningsstudie som gett avtryck inom den medicinska insatsen i Sverige. Studien visar att dans två gånger i veckan kan stärka den självskattande hälsan hos flickor år. Målgruppen var flickor med bl.a. huvudvärk, magvärk, stress och nedstämdhet som ofta besökte den medicinska insatsen i elevhälsan. Resultaten visar hälsoekonomisk vinst och flickor såg dansen som en fristad från vardagens problem.

2 Pernilla Garmy Skolsköterska, doktorand Att förebygga stress och depressiva symptom med skolbaserade insatser Är det flummigt eller smart att skolan ägnar sig åt livskunskap? Vid högskolan Kristianstad och Lunds universitet pågår ett forskningsprojekt där det skolbaserade programmet Disa utvärderas. Programmet syftar till att förebygga stress och depressiva symptom hos ungdomar. Pernilla Danielsson med dr, barnsjuksköterska Barnfetma psykosocial hälsa Målet att alla elever ska lämna skolan med bibehållen självkänsla och med ett sunt förhållningssätt till kost och motion, för att förhindra följdsjukdomar i vuxenlivet. Den medicinska insatsen har oerhört viktig roll i detta arbete. Barnfetma är ett komplext problemområde som kan leda till både medicinska sjukdomar och psykosocial problematik. Vad innebär denna psykosociala problematik för barnet och dess omgivning? Vilka problem kan vi se hos barnet med fetma och hur ska vi förhålla oss till dem? Elisabeth Strandberg Sakkunnig Svensk sjuksköterskeförening ehälsa - vad innebär det? Föreläsningen utgår från Svensk sjuksköterskeförenings strategi för sjuksköterskors arbete med ehälsa. Beskriver begreppet ehälsa och vad det innebär för mig som sjuksköterska.

3 Anna-Lena Byström Sjuksköterska och redaktör Information om psykisk ohälsa på 1177 Vårdguiden 1177Vårdguiden är landstingens gemensamma webbplats för information, fakta och råd om vård. Under 2014 har sajten tagit fram information om psykisk ohälsa som riktar sig till barn. Huvudbudskapet är att stärka barnet i att söka hjälp, i sina rättigheter och förmedla en känsla av att det kan bli bättre, du är inte ensam, det är inte ditt fel. Informationen ska också stärka barnet när en vårdnadshavare är sjuk och innehåller även faktatexter om diagnoser. Sven Bölte Professor ADHD epidemi, modefluga, normala eller sjuka barn Det har skett en explosionsartad ökning under de senaste åren av adhd-diagnoser. Är det en modefluga eller varför blir fler diagnosticerade med adhd? Vad vet vi egentligen om adhd idag? Vad visar de senaste rönen och hur ska vi arbeta med funktionshindret adhd på sikt? Föreläsningen ger en nulägesbild och vad som är på ingång beträffande adhd. Per Hagstam Bitr Smittskyddsläkare, Region Skåne Tuberkulos Föreläsningen tar upp olika aspekter av tuberkulos, främst ut ett barnperspektiv. Epidemiologi, klinik hos barn, smittsamhet, diagnostik och behandling, smittspårhet. Latent tuberkulos.

4 Eva Netterlid Klinisk prövningsledare Vaccinationer-Viktigare nu än på länge! Varför är vaccinationer viktigare nu än på länge? Hur ser epidemiologin ut för de vaccinförebyggande sjukdomarna i Sverige, Europa och Världen? Hur påverkar det vaccinationsprogrammet? Vad är nytt och vad kommer framöver inom området vacciner, vaccinationer och det nationella vaccinationsprogrammet. 8 maj Martin Ritzén Prof. em. Dept of Woman and Child Health Tidig pubertet, kvinnliga ohälsa ; Tidig pubertet psykosociala konsekvenser? Den hormonella bakgrunden till den kroppsliga pubertetsutvecklingen hos flickor och pojkar beskrivs liksom de medel vi har att fördröja eller snabba på utvecklingen i extrema fall. Dessutom kommer en mycket lång uppföljningsstudie av flickor med tidig pubertet som samlats in av en forskargrupp i Örebro att beskrivas. Den studien talar för att en tidig pubertet kan få psykosociala konsekvenser. Lisbet Eng Kraft Länssamordnare elevhälsans medicinska del och Doktorand i folkhälsovetenskap Hälsosamtalet: Skolsköterskans möjlighet att upptäcka barn som far illa i sin hemmiljö En studie som jag genomfört visar att skolsköterskor har unika möjligheter till att upptäcka barn som far illa. Utsatta barn har dock en bristande tillit till vuxna och vågar därför inte berätta att de far illa. För att barnen ska upptäckas behöver skolsköterskor känna tillit till sig själva och sin egen yrkesprofession samt till det system som ska skydda och stödja barn. Dessa frågor kommer att fördjupas under föreläsningen.

5 Owe Sandberg leg psykolog leg psykoterapeut spec på spel o databeroende Dataspelsberoende/omfattning, orsaker, åtgärdsförslag Det finns ingen vetenskaplig diagnos avseende dataspelsberoende likväl finns det stora problem med detta särskilt bland tonårspojkar. Jag har haft cirka 600 ungdomar som fastnat framför dataspelen, skolkat från skolan, misskött mat och hygien, orsakat familjekonflikter mm mm. Orsaker, omfattning, åtgärdsförslag/behandling KBT, anhörigas och myndigheters roll tas upp i föreläsningen. Tina Thörner Tina är inte bara en kartläsare i världsklass, Tina Thörner har också ägnat många år att utbilda sig i NLP, KBT, projektledning, coachning, personlig utveckling, stress och friskvård, yoga, meditation, structogram, mindmaping, memory dynamics och speed reading. En feel good föreläsning Skolsköterskan en viktig vuxenkontakt på skolan som har möjlighet att kunna vända ohälsa till hälsa! Annica Börjesson leg sjuksköterska Dopingjouren Ungdomar och anabola androgena sterioder En presentation av Dopingjourens arbete. Vad är anabola androgena steroider och hur missbrukas dessa preparat? Vad säger lagen? Kännetecken på missbruk. Vanliga biverkningar. Petra Staaff Föreläsare Våga fråga börja prata Frågan "hur mår du" kan vara början till förändring för en anhörig till en missbrukare. Detta gäller både barn och vuxna. Min pappa var narkoman, jag skämdes för honom -och sörjde- men ingen vuxen i min omgivning frågade någonsin om hur jag mådde. När jag många

6 år senare lämnade ett destruktivt förhållande och en man som drack tog jag beslutet att våga börja prata om vad jag varit med om. Marina Lundquist Fil. Mag. Arbetat som skolsköterska/verksamhetschef för EMI. Arbetar nu på Örebro universitet. Är registerhållare för Nationellt kvalitetsregister för elevhälsans medicinska insatser, EMQ. Christina Stenhammar Med. Dr. och verksamhetschef för EMI i Uppsala kommun. Ingår i styrgruppen för Nationellt kvalitetsregister för elevhälsans medicinska insatser, EMQ. Kvalitetsregistret Ett Nationellt kvalitetsregister för EMQ ger skolsköterskor och skolläkare unika möjligheter att följa utvecklingen av vårdens resultat och kvalitet gentemot elever, vårdnadshavare, vårdgivare och politiker. Det initiala för styrgruppen 2015 är att bygga upp kvalitetsregistret och eventuellt starta upp en pilot i en eller ett par kommuner i samverkan med Er skolsköterskor och skolläkare.