En pilotstudie vid starten av det skolbaserade vaccinationsprogrammet i Sverige

Transkript

1 Abstracts 1 Att tacka ja eller nej till HPV-vaccination? En pilotstudie vid starten av det skolbaserade vaccinationsprogrammet i Sverige Huvudförfattare: Maria Grandah, Doktorand, Institutionen för folkhälso- och Medförfattare: Tanja Tydén, Professor, Institutionen för folkhälso- och vård vetenskap, Uppsala universitet. Ragnar Westerling, Professor, Institutionen för folkhälsooch Tryggve Nevéus, Docent, Institutionen för kvinnors- och barns hälsa, Uppsala universitet. Andras Rosenblad, Docent i tillämpad medicinsk statistik och epidemiologi, Centrum för klinisk forskning Västerås, Uppsala universitet. Erik Hedin, Läkare, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet. Marie Oscarsson, Docent, Institutionen för hälso-och vård vetenskap, Linnéuniversitetet, Kalmar; Institutionen för folkhälso- och Bakgrund Vårdnadshavare har en viktig roll i att besluta om HPV-vaccination för sin dotter, den egna inställningen påverkar beslutet att tacka ja eller nej till vaccinationen.

2 karlstad ccc 7 8 maj skolsköterskekongressen 2015 Syfte Att undersöka sambandet mellan vårdnadshavares sociodemografiska bakgrund och kunskap om och inställning till HPV och HPV-vaccination. Metod Enkäter skickades ut till vårdnadshavare i Västsverige som erbjöds HPV-vaccination för sin dotter i åk 5. Enkäten be svarades av 200 vårdnadshavare (55%), de flesta (n=186) hade samtyckt till vaccinationen. Resultat Det fanns vissa skillnader mellan vårdnadshavares inställning till HPV och HPV-vaccination. De som hade tackat nej ansåg att det fanns färre fördelar och fler risker med vaccination. Det fanns ett samband mellan att ha tackat nej till HPV-vaccination och ha tackat nej till tidigare barnvaccinationer. Vårdnadshavare som hade tackat nej var mindre nöjda med informationen från skolan och hade främst sökt information om HPV på Internet. De som hade tackat nej menade att HPV-vaccination skulle ha en negativ påverkan på den framtida sexuella hälsan med yngre ålder vid sexdebut och mindre kondom användning samt ökat antal sexualpartners. Slutsats Vårdnadshavare behöver erbjudas möjligheten att diskutera HPV och HPV-vaccin med en skolsköterska samt behöver få information om tillförlitliga länkar till evidens-baserad och pålitlig information om HPV och HPV-vaccin.

3 2 En preventiv utbildningsintervention gällande hpv vaccination och kondomanvändning i samband med hälsosamtalet i gymnasiet Huvudförfattare: Maria Grandahl, Doktorand, Institutionen för folkhälsooch Medförfattare: Andras Rosenblad, Docent i tillämpad medicinsk statistik och epidemiologi, Centrum för klinisk forskning Västerås, Uppsala universitet. Christina Stenhammar, Med dr. Institutionen för folkhälsooch Tanja Tydén, Professor, Institutionen för folkhälso- och Ragnar Westerling, Professor, Institutionen för folkhälsooch Margareta Larsson, Docent, Institutionen för kvinnors- och barns hälsa, Uppsala universitet. Marie Oscarsson, Docent, Institutionen för folkhälso- och Bengt Andrae, Överläkare, Kvinnokliniken, Gävle sjukhus. Tina Dalianis, Professor, Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Tryggve Nevéus, Docent, Institutionen för kvinnors- och barns hälsa, Uppsala universitet.

4 karlstad ccc 7 8 maj skolsköterskekongressen 2015 Bakgrund Studier har visat att ungdomar har låg kunskap om sam bandet mellan sexualvanor, HPV och cancer. Skolsköterskor har en nyckelroll för information om HPV, eftersom flickor erbjuds HPV-vaccination inom det allmänna vaccinations programmet. Syfte Det övergripande målet med forskningsprojektet är att förebygga HPV-relaterad cancer. Syftet är att skapa en utbildningsinsats i samband med hälsosamtalet för att öka ungdomars kunskap om HPV och förbättra deras inställning till förebyggande åtgärder avseende HPV. Dvs. HPV-vaccination och kondomanvändning. Metod Gymnasielever (n=850) i åk 1 lottades till interventionsgrupp (IG) och kontrollgrupp (CG). Totalt deltog 20 skolor i nio kommuner i Mellansverige. Deltagande elever fick sedvanligt hälsosamtal med skolsköterskan, ungdomarna i IG fick dessutom ett utökat hälsosamtal om HPV. Interventionen utfördes av skolsköterskor och utbildningsinsatsen bestod av ett strukturerat individuellt hälsosamtal om HPV (vad HPV är, hur HPV sprids, vad HPV kan orsaka och hur HPV kan förebyggas) Data samlades in genom enkäter före hälsosamtalets start och efter ca 3 månader. Kunskap och inställning till prevention av HPV mättes i relation till sexualvanor och om eleven är vaccinerad mot HPV eller inte. Resultat Datanalys pågår. Studiens preliminära resultat kommer att redovisas i posterpresentationen.

5 3 Stödjande relationer via Skype kan förebygga psykisk ohälsa hos unga Projektledare och författare Maria Munkesjö, Stödverksamhetsansvarig och projekt ledare på Tjejzonen. Bakgrund Var tredje ung kvinna uppger att hon lider av ångest och oro. Forskning visar att stress, psykiska besvär och självskadebeteende är dubbelt så vanligt bland flickor som bland pojkar. Tjejzonens treåriga projekt Storasyster via webcam visar dock positiva effekter. Projektet är finansierat av World Childhood Foundation och syftar till att ge tjejer mellan 12 och 25 år en tillitsfull relation till en annan människa för att kunna prata om de allra svåraste. Tjejzonen har sedan 2011 ett forskningssamarbete med på Örebro universitet med projektet Genusinriktad ANDT prevention förebyggande och främjande verksamhet för unga tjejer, under ledning av professor Charli Eriksson. Doktorand Madelene Larsson gör en longitudinell studie av Tjejzonens målgrupp med fokus på psykisk hälsa. Det preliminära resultatet visar att stödjande relationer på Tjejzonen är en lovande metod för preventivt arbete. Syfte Syftet med projektet, som finansierats av World Childhood Foundation, har varit att utveckla en struktur för att arbeta med stödjande relationer online via webcamverktyget Skype. På Tjejzonen har tjejer mellan 12 och 25 år erbjudits en några år äldre Storasyster att skypa och chatta med under ett år.

6 karlstad ccc 7 8 maj skolsköterskekongressen 2015 Resultat Erfarenheterna från projektet visar att det finns stor potential att förebygga och lindra psykisk ohälsa hos unga med hjälp av stödjande relationer online via webcam. Ett par av framgångsfaktorerna är att kunna vara anonym och ha makten att själv bestämma under vilka förutsättningar som man vill prata om det som är svårt. På Skype är det tjejerna som bestämmer hur och när de vill prata. De kan välja att använda webbkameran för att mötas ansikte mot ansikte med sin Storasyster eller att bara skriva på chatten dagar när det är för jobbigt att möta någons blick. De låga trösklarna som det innebär möjliggör för många att kunna skapa en tillitsfull relation till en annan människa, avgörande för att kunna prata om det allra svåraste, vilket i sin tur är av stor betydelse för den psykiska hälsan. Många av tjejerna som vänder sig till Tjejzonen upplever att andra insatser inom till exempel elevhälsa, socialtjänst och psykiatri inte fungerar. Ett av de grundläggande problemen som tjejerna pekar på är att det saknas flexibilitet i bemötandet, att hjälpen inte erbjuds på deras villkor. Det gör att många avstår från att söka och ta emot hjälp fast de egentligen skulle behöva fångas upp i ett tidigt skede för att förebygga psykisk ohälsa. Tjejzonens verksamhet har visat sig vara ett viktigt komplement för många skolsköterskor då de kunnat erbjuda och hänvisa elever som behöver denna form av extra stöd.

7 4 Skolsköterskans omvårdnadsåtgärder vid vaccinering Huvudförfattare Johanna Emilsson, skolsköterska, Kristianstad. Agnetha Fredin, verksamhetschef elevhälsans medicinska insats Kristianstad. Bakgrund Skolbarn kan utsättas för onödig smärta vid vaccinering vilket kan leda till ofullständigt vaccinationsskydd samt minskat förtroende för hälso- och sjukvårdspersonal. I Sverige vaccineras barn i skolålder av skolsköterskan. Vaccinationer är den vanligaste orsaken till procedursmärta hos barn. Syfte Att beskriva skolsköterskans omvårdnadsåtgärder för att minska smärta och oro vid vaccinering. Metod Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på 14 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat Avledning som omvårdnadsintervention är av betydelse vid vaccinering av skolbarn. Enligt litteraturstudiens resultat innebär avledning information/undervisning, medverkan, träning, miljöanpassning, specifik omvårdnad samt olika former av stöd och läkemedelshantering.

8 karlstad ccc 7 8 maj skolsköterskekongressen 2015 Diskussion Avledning utifrån resultatet är delvis överförbart till liknande situationer som till exempel venprovtagning. Trots att stöd finns för omvårdnadsåtgärd vid vaccinering saknas implementering för det. Slutsats Skolsköterskan behöver identifiera barns behov och utifrån det välja omvårdnadsintervention. Skolsköterskan ska värna om en god kommunikation samt förtroendefull relation med barn. Vaccinationen kan då genomföras med minskad smärta och oro för barn.

9 5 Skolsköterskans upplevelse i arbeta med nyanlända elever författare Karin Teider. Kontakt: karin.teider@vanersborg.se Bakgrund Det finns inte enhetliga rutiner i arbetet med nyanlända elever enligt skolsköterskornas beskrivning. Trots att barns behov lyfts i Barnkonventionen (1989) I Patient lagen 2014: 821 beskrivs att när hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Skolsköterskorna beskriver ett arbete med empati för barnens situation men också en frustration över den ökade administrativa delen. Syfte Att hitta utvecklingsområde och förbättringsområde som kan underlätta skolsköterskans arbete. Metod Frågor ställdes till skolsköterskor om deras upplevelse av arbetet med nyanlända elever under läsår En enkät delades ut vid två olika tillfällen. Första enkäten besvarades av ca 27st skolsköterskor, en sk. pilotgrupp i VG regionens, 49 kommuner, före en filmvisning av filmen Koll på Hälsan. En andra enkät med kompletterande frågor sändes till skolsköterskor i samma region och kommuner. Totalt svarade 82 skolsköterskor från 40 kommuner som arbetade med hälsosamtal för nyanlända från förskole klass till gymnasium.

10 karlstad ccc 7 8 maj skolsköterskekongressen 2015 Diskussion Skolsköterskorna upplever att flera områden i arbetet med nyanlända behövde beaktas. De beskrev etiska och praktiska aspekter på att organisera arbetet som: att ha tid, ekonomi och ökat samarbete mellan vårdgivare. att ha olika bakgrund kan ge olika aspekter på kommunikation. att arbeta genom tolk vikten av att eleven är förberedd inför besöket. att skolsköterskan bör ha finger-topps känsla i mötet med elever som kan ha varit med om traumatiska händelser. Resultat: Skolsköterskorna beskrev att det är vanligt med en bristande förståelse i verksamheten kring skolsköterskans arbete. Att administration/ dubbelarbete tar tid. Att få information om eleven är hälsoundersökt är tidskrävande. När det gäller att kommunicera används förutom tolkar även ibland barn, hemspråkslärare och anhöriga/ bekanta. Skolsköterskor lyfter etiska dilemmat som barnens rätt att kunna uttrycka sig och kommunicera. Barns integritet i utsatta situation men även egna reaktioner som känsla av otillräcklighet och ensamhet i arbetet. De skolsköterskor som beskrev ett mycket bra samarbete (inom skolan och med primärvård) lägger tidsmässigt ner mindre arbetstid i jämförelse med kollegor som upplever ett dåligt samarbete.

11 Slutsats De utvecklingsområden som skolsköterskor beskriver är: Gemensamma rutiner både på nationell och regional nivå för målgruppen. Kvalitetssäkring nationellt kan ex vara att ha lika blanketter/ information på olika språk. För det medicinska uppdraget men också för all verksamhet inom elevhälsan. Ökat samarbete inom huvudmannens organisationen och mellan olika huvudmän för att undvika dubbelarbete och få en ökad kostnadseffektivitet. Hjälp vid kommunikation kan ex vara tillgång till auktoriserade tolkar och bra teknik vid telefontolkning samt tillgång till teknisk hjälp som översättningsappar. Behov av ökad kunskap om ex asyl- och immigrationsprocess.